Definition och beskrivning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism och utvecklingsstörda med autismliknande tillstånd

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Definition och beskrivning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism och utvecklingsstörda med autismliknande tillstånd"

Transkript

1 Definition och beskrivning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism och utvecklingsstörda med autismliknande tillstånd Insatser vid problemskapande beteenden omfattar habiliterande insatser riktade till vuxna personer med autism samt personer med utvecklingsstörning som också har autismliknande tillstånd. Valet av insatser grundar sig på rekommendationer i två litteraturöversikter framtagna på initiativ av Föreningen Sveriges habiliteringschefer. Se dokumenten i Vetenskapligt stöd för val av insatser vid autismspektrumtillstånd hos vuxna, 2009 samt Behandlingsinsatser för personer med intellektuell funktionsnedsättning och problemskapande beteende, Syftet är att följa upp i vilken utsträckning habiliteringar i landet erbjuder insatser vid problemskapande beteenden hos ovannämnda personer i enlighet med rekommendationerna och på sikt även på gruppnivå kunna utvärdera de insatser som ges. Varför genomförs uppföljningen av insatser vid problemskapande beteenden? Forskning och beprövad erfarenhet visar att problemskapande beteende i hög grad påverkar möjligheten till ett liv med god livskvalitet som vuxen. Vanligtvis handlar det om aggression, våld eller självskadande beteende. Men även ett passivt, hyperaktivt eller socialt opassande beteende kan bli problem om det är betydande och får negativa konsekvenser för personens eller andras livskvalitet. Det är framför allt förebyggande insatser för att minska risken för uppkomst av problemskapande beteenden som rekommenderas i all forskning. Förebyggande insatser kan vara att ge utbildning och handledning till personer i nätverket om uppkomst av och bemötande av problemskapande beteende. Viktiga ingredienser i ett förebyggande arbete är att skapa en förutsägbar miljö, ge möjlighet att påverka genom egna val liksom att ha tillgång till stimulerande aktiviteter och fungerande kommunikation. Problembeteenden ska alltid ses i ett helhetsperspektiv. Det innebär att ha en proaktiv hållning - där omgivningsfaktorer/stressfaktorer som är centrala för uppkomst och åtgärder beaktas, snarare än att ha en reaktiv hållning - med fokus på individen själv. Att förmedla kunskap om hur problembeteenden kan förebyggas är därför en central uppgift i ett förebyggande arbete. När så krävs handlar det också om att hjälpa personen att utveckla färdigheter som funktionell kommunikation och adaptiva färdigheter. Positivt beteendestöd är det begrepp som bäst sammanfattar dessa förebyggande och behandlande insatser. I HabQ definieras Positivt beteendestöd genom ett urval av KVÅ-koder som beskriver åtgärder som dels riktas till personen själv som stöd i kommunikation och beteende och dels till nätverket/omgivningen runt personen. Vilka personer ska ingå i uppföljningen i HabQ? Personer med autism (F84.0,F84.1/F 84.9) med eller utan utvecklingsstörning samt personer med utvecklingsstörning (F70-F73) som samtidigt bedöms ha ett autismliknande tillstånd, vilka är över 18 år och som aktualiseras inom habiliteringen för problembeteende av allvarligt slag ska ingå i uppföljningen (6)

2 Erfarenheten inom habiliteringen visar att många personer med utvecklingsstörning som i vuxen ålder får hjälp vid problembeteenden sannolikt även skulle få en diagnos inom autismspektrum om de utreddes enligt nutida kriterier. När de växte upp var kriterierna snävare och många fick ingen ytterligare utredning då utvecklingsstörning konstaterats. Vi har därför valt att även inkludera dessa personer som vid en klinisk bedömning bedöms ha autismliknande svårigheter, även om det inte finns en regelrätt utredning v g autism. Fokus ligger på att studera problembeteenden och effekter av de åtgärder som ges. Rekommendationerna vad gäller åtgärder vid problembeteenden av det slag som är aktuella här skiljer sig inte i de två litteraturöversikter som redovisats ovan. Se dokument Instruktion för gruppindelning av huvudsaklig funktionsnedsättning/diagnosregistrering för anvisningar om diagnoser. Inklusionskriterier. Avgränsningen vad gäller vilka problemskapande beteenden som omfattas görs enligt två inklusionskriterier. Steg 1. När någon - närstående eller personal inom gruppboende/daglig- söker hjälp från habiliteringen på grund av att de upplever att en person i deras närhet har ett beteende som leder till problem, får de göra en skattning av hur stort behov av stöd och rådgivning som de själva upplever att de har för att hjälpa personen enligt en skattningsskala se HabQ Behovsskattningsskala. Om behovet av stöd och rådgivning är stort går habiliteringen vidare med en fördjupad bedömning. Steg 2. Fördjupad bedömning görs med valda delskalor i Vineland Adaptive Behavior Scales Maladaptivt beteende och Kritiska beteenden. De personer som även vid den fördjupade bedömningen enligt Vineland bedöms ha stora problem tillhör målgruppen och ska bli föremål för uppföljning i HabQ. När en person bedömts tillhöra målgruppen d v s någon/några personer i omgivningen upplever stort behov av stöd och resultatet på Vinelandbedömningen också visar på stora problem upprättas en åtgärdsplan för problemskapande beteende så kallad ÅPB och registrering påbörjas. Resultaten från utredningen, som visar att inklusionskriterierna är uppfyllda, kommer därför att registreras i efterhand. Innan behandlande insatser påbörjas rekommenderas att en Funktionell beteendeanalys genomförs i den/de miljöer som önskar stöd och rådgivning. Se dokumentet Övergripande modell: Uppföljning av insatser vid problemskapande beteende hos vuxna med autism eller utvecklingsstörning med autismliknande tillstånd för definition av exklusionskriterier samt urvals- och inklusionsprocess. Vad ska registreras i HabQ? Innan interventionen Som stöd för vad som ska registreras för de personer som inkluderas finns ett HabQ- formulär som innehåller en checklista. Innan åtgärder påbörjas registreras i efterhand (men med angivande av händelsedatum) de åtgärder som gjorts under utredningsprocessen habiliteringsplan eller motsvarande med resultat på Behovsskattningsskala HabQ och resultat på delskalorna i Vineland. Dessa resultat blir förmätningar. Likaså registreras vilka (6)

3 problemområden som valts för interventionen. Problemområden väljs med utgångspunkt i Vineland-resultaten enligt lista (se p 4.5). Flera områden kan väljas. Förmätning av kommunikativ förmåga aktivitet, effektivitet och delaktighet görs med TOM-skalor. Förmätning bedömning av hälsorelaterad livskvalitet görs enligt EQ5D. Tidplan (startdatum och beräknat slutdatum) för Åtgärdsplan för problemskapande beteende, ÅPB registreras också. Före start av interventionen insamlas och registreras även bakgrundsdata som bedömts relevanta. Det gäller vissa sociodemografiska och medicinska bakgrundsdata samt bedömningar av psykiska funktioner. Se dokumentet HabQ-formulär. Uppföljning av insatser vid problemskapande beteende hos vuxna med autism eller utvecklingsstörning med autismliknande tillstånd. Processmått Förekomst av funktionell beteendeanalys samt förekomst av överenskommelse om åtgärder med kommunal vårdgivare registreras vid start av insatser. För uppföljning av åtgärder används KVÅ-koder. I så stor utsträckning som möjligt är det samma koder som använt vid uppföljningen av skolbarn med autism och för närstående/ nätverk samma koder som vid uppföljning av föräldrastöd. Valda åtgärder ska finnas i en åtgärdsplan, ÅPB, som ska ha en tidsplan och utvärderas vid förutbestämd tidpunkt. Om ytterligare åtgärder behövs efter utvärdering görs ny åtgärdsplan och processen börjar om igen med åtgärdsregistrering och ny utvärdering dock längst till ca 3 år efter första registrering i HabQ. KVÅ-åtgärderna registreras kontinuerligt under pågående insats. KVÅ-koder är hämtade med exakt beteckning från Socialstyrelsens klassifikation av åtgärder. Åtgärdsbeteckningarna och Beskrivningarna är ordagrant hämtade ur klassifikationen. Därtill finns särskilda Anvisningar för hur de ska användas i HabQ. Där ges varje åtgärd en för habiliteringen specifik innebörd. Se dokumentet Anvisningar för registrering av åtgärder för vuxna med autism eller utvecklingsstörning med autismliknande tillstånd och stort problemskapande beteende. Rekommenderade övergripande KVÅ-koder i HabQ är: Tre koder finns för vald plan/planer: Upprättande av rehabiliteringsplan (DV093) och/eller Upprättande av samordnad individuell plan (XU045) och/eller Upprättande av strukturerad vård och omsorgsplan (AU120) Nedanstående koder är valda för att beskriva Positivt beteendestöd: Stöd och träning i att kommunicera (QL000) Stöd och träning i kravhantering (QK000) Stöd och träning i att samspela med andra (QQ000) Omgivningsanpassning (QT012) (6)

4 Information och undervisning riktad till närstående (GB010) Information och rådgivning med företrädare för patienten (XS001) Övriga koder kan användas då de är tillämpliga för vald insats: Utprovning och förskrivning av övriga hjälpmedel, exkluderar rullstolar (GA024) Systematisk psykologisk behandling annan (DU009) Stresshantering (QK005) Uppföljning av processmått sker genom beräkning av omfattning av olika insatser för att förebygga eller behandla problemskapande beteenden. Kartläggning sker av frekvens av de olika problemområden som varit föremål för åtgärder. Kartläggning sker också av förekomst av funktionell beteendeanalys samt förekomst av överenskommelse om åtgärder med kommunal vårdgivare. Två målnivåer för uppföljning av åtgärder finns formulerade. Målnivå 1. Ledtid/väntetid. Alla inom målgrupperna där närstående och/eller personal uttryckt stort behov/ansökt om stöd och insatser kring beteende i sin habiliteringsplan (gäller ny plan) skall ges en fördjupad bedömning inom 90 dagar. Målnivå 2. Positivt beteendestöd ska eftersträvas. Insatserna skall dels riktas till personen som stöd i kommunikation och/eller beteende och dels till nätverket/omgivningen runt personen. Minst tre av koderna ska finnas i det genomförda åtgärdsprogrammet, varav minst 1 åtgärd under koderna QK000,QQ000 eller QL000 och minst 1 åtgärd av QT012. Effektmått Uppföljning av åtgärder görs på flera sätt. För personen själv med standardiserade mått på funktion (Vineland och TOM) och hälsa (EQ5D). Syftet är att följa upp om problemskapande beteenden minskat i frekvens och allvarlighetsgrad efter insats och om livskvaliteten ökat. För omgivning görs uppföljning med mått på självskattat behov av stöd och rådgivning, (Behovsskattningsskala HabQ) i rollen som närstående/ personal före och efter insats. Syftet är att få veta om närstående/personal upplever att deras behov av stöd minskat genom de åtgärder som genomförts. Vid avslutning av genomförda åtgärder får närstående även göra en subjektiv skattning av måluppfyllelse. Syftet är att få en utvärdering av om förändringen upplevs praktiskt meningsfull av de närstående och/eller personal som initierat och deltagit i interventionen. Den sker i första hand utifrån de individuella mål man satt upp. Maladaptivt beteende enligt Vineland II. Som objektivt mått på funktion/problembeteenden används relevanta delar av Vinelandskalan - delskalorna skalorna internalisering, externalisering, annan beteendeproblematik samt valda kritiska beteenden. Bedömning gör genom intervju med närstående/personal före start av och efter genomförd åtgärdsplan (ÅPB). Se dokumentet HabQ-formulär- Vineland II Maladaptivt beteende 4.2, 4.3 och (6)

5 Detaljerad information om valet av Vineland som effektmått samt redovisning av grunder för utvärdering av resultat finns beskrivna i ett särskilt dokument. Se dokumentet Vineland II vid bedömning av problembeteende hos vuxna personer med autism i HabQ. Kommunikation enligt TOM anpassade skalor. För bedömning av bristande kommunikativ förmåga används tre skalor; 1. Aktivitet ur Therapeutic Outcome Measures (TOM) skala 10: Psykisk utvecklingsstörning/kognitiv funktionsnedsättning kommunikation. 2. Aktivitetkommunikation ur Kommunikativ effektivitet enl. West Birmingham Speech & Language Therapy Service samt 3. Delaktighet primär bedömningsskala ur TOM. Valfri skala är Fonologisk störning funktionsnedsättning och aktivitet ur TOM. Kan användas om det bedöms lämpligt utifrån gjord intervention. Bedömning gör genom intervju med närstående/personal före start av och efter genomförd åtgärdsplan (ÅPB). Se dokumentet HabQ-formulär Kommunikation språk 5.1, 5.2 och 5.3 Hälsorelaterad livskvalitet enligt EQ-5D. Bedömning görs genom intervju med närstående/personal före start av och efter genomförd åtgärdsplan (ÅPB). Under arbete avvakta avtal. Behov av stöd och rådgivning (HabQ behovsskattningsskala). Om nätverket upplever ett minskat behov av stöd är ett annat sätt att mäta effekter av åtgärder. Skattning av behov av stöd görs före åtgärder respektive efter avslutade åtgärder i varje miljö där intervention skett. Närstående/personal som söker hjälp för beteenden som skapar problem i relationen med en person som är i deras vård får initialt skatta hur stort man bedömer behovet av eget stöd och rådgivning för att hjälpa personen är. Skalan har konstruerats för detta ändamål i HabQ. Den används dels som bedömning av behov av kvalificerat stöd och dels för uppföljning av om valda åtgärder förbättrat närståendes/personal situation. Se dokumentet Skattning av behov av stöd och rådgivning för dig i din roll som närstående personal Bedömning av mål och måluppfyllelse. Vid avslutning av genomförda åtgärder får närstående/personal göra en subjektiv skattning av I vilken grad mål har uppfyllts. när det gäller att minska problembeteende, utveckla färdigheter och/eller förbättra viktiga omgivningsfaktorer. Syftet är att få en utvärdering av om förändringen upplevs praktiskt meningsfull av de närstående och/eller personal som initierat och deltagit i interventionen. Den sker i första hand utifrån det individuella mål man satt upp. Det är en subjektiv värdering som kan göras av närstående/personal och personen själv i dialog med habiliteringen. Parallellt gör habiliteringens personal, de som ansvarat för val av och genomförande av åtgärderna, vid avslutningen en bedömning av I vilken utsträckning målen för interventionen satts för att minska problembeteenden, för att utveckla färdigheter för att bättre kunna möta krav i omgivningen respektive att göra förändringar i omgivningen (vad gäller krav, bemötande, ge val av aktiviteter). Syftet med bedömningen är att få ett mått även på teoretisk meningsfullhet d v s en bedömning av om resultaten går i den riktning som kunde förväntas inom de målområden som valts (6)

6 Se dokumentet HabQ-formulär Bedömning av målområde och måluppfyllelse, 4.6. Se även dokumentet Vineland II vid bedömning av problembeteende hos vuxna personer med autism i HabQ. Förväntade resultat Ett syfte med HabQ är att såväl på individ som på gruppnivå kunna följa upp resultat av åtgärder. Här ges exempel på resultat som kommer att kunna redovisas: Att kunna följa upp om insatser vid svåra problemskapande beteende påbörjas inom rimlig tid. Att få kunskap om i vilken utsträckning åtgärder ges i form av positivt beteendestöd. Att kunna följa upp i vilken utsträckning valda åtgärder lett till en statistiskt signifikant förändring av problembeteenden d v s att de minskat i frekvens och/eller allvarlighetsgrad. Att kunna följa upp i vilken utsträckning valda insatser lett till att öka den kommunikativa aktiviteten, effektiviteten och delaktigheten. Att kunna följa upp i vilken utsträckning närstående/personal upplever att deras behov av stöd minskat genom de åtgärder som genomförts. Att kunna följa upp i vilken utsträckning åtgärderna lett till en av närstående/personal praktiskt meningsfull förändring d v s I vilken grad mål har uppfyllts när det gäller att minska problembeteende, utveckla färdigheter och/eller förbättra viktiga omgivningsfaktorer. Att kunna beskriva likheter och olikheter i praxis mellan habiliteringar i landet t ex vad gäller omfattning av insatser för att förebygga och/eller behandla svåra problemskapande beteenden. Förekomst av funktionell beteendeanalys samt förekomst av överenskommelse om åtgärder i samverkan med kommunala och andra vårdgivare. Att kunna beskriva gruppen med avseende på olika bakgrundsfaktorer, social situation, kognitiv nivå, medicinering osv (6)

Definition och beskrivning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism/autismliknande tillstånd och eller utvecklingsstörning

Definition och beskrivning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism/autismliknande tillstånd och eller utvecklingsstörning Definition och beskrivning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism/autismliknande tillstånd och eller utvecklingsstörning Denna del av HabQ omfattar habiliterande insatser riktade

Läs mer

Urval God Vård Vuxna med autism

Urval God Vård Vuxna med autism Urval God Vård Vuxna med autism 16 april 2015 Carina Folkesson Indikatorer på God Vård Kunskapsbaserad Ändamålsenlig ger önskad effekt Kvalitetsindikator grupp Syftet: Att ta fram indikatorer utifrån EBH

Läs mer

HabQ-formulär Uppföljning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism eller utvecklingsstörning med autismliknande tillstånd

HabQ-formulär Uppföljning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism eller utvecklingsstörning med autismliknande tillstånd HabQ-formulär Uppföljning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism eller utvecklingsstörning med autismliknande tillstånd autismliknande tillstånd 1(16) Checklista för inkludering

Läs mer

Registrering utifrån formulär Vuxna med autism

Registrering utifrån formulär Vuxna med autism Registrering utifrån formulär Vuxna med autism Marie Matérne Tina Granat Vad ska vi registrera i HabQ? Kvalitetsindikatorerna har omformulerats som variabler Variablerna har listats i några formulär som

Läs mer

Övergripande modell. Version

Övergripande modell. Version Övergripande modell Uppföljning av insatser med HabQ vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism/autismliknande tillstånd och eller utvecklingsstörning Version 2016-09-02 HabQ: Uppföljning av insatser

Läs mer

HabQ: Uppföljning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism eller utvecklingsstörning med autismlikande tillstånd

HabQ: Uppföljning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism eller utvecklingsstörning med autismlikande tillstånd Övergripande modell: Uppföljning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism eller utvecklingsstörning med autismlikande tillstånd HabQ Version 2015-12-21 HabQ: Uppföljning av insatser

Läs mer

Registerpopulation i HabQ

Registerpopulation i HabQ Registerpopulation i HabQ Målpopulation för ett nationellt register är alla individer med ett definierat funktionstillstånd i Sverige. Begreppet registerpopulation används för att tydliggöra att den population

Läs mer

Indikatorer för God vård inom habilitering

Indikatorer för God vård inom habilitering Indikatorer för God vård inom habilitering Uppföljning av skolbarn med autism Syfte att ta reda på om rekommendationer i evidensrapporterna följs (kunskapsbaserad) och vilken effekt eller nytta som uppnås

Läs mer

Föreningen Sveriges Habiliteringschefer. Rikstäckande nätverk för barn- och ungdomshabiliteringen i Sverige. Grundad 1994. 1 Rekommendationer

Föreningen Sveriges Habiliteringschefer. Rikstäckande nätverk för barn- och ungdomshabiliteringen i Sverige. Grundad 1994. 1 Rekommendationer Föreningen Sveriges Habiliteringschefer Rikstäckande nätverk för barn- och ungdomshabiliteringen i Sverige. Grundad 1994 1 Rekommendationer Gunilla Bromark Tina Granat Nils Haglund Eva Sjöholm-Lif Eric

Läs mer

Dag 2 eftermiddag: Påverka beteendeproblem

Dag 2 eftermiddag: Påverka beteendeproblem VUB Skåne nätverksarbete för förbättrad hälsa hos vuxna med utvecklingsstörning Lena Nylander 1,4 Helene Ahnlund 1,2, Maria Larsson 1,2, Gunnar Sandström 1,3 och Anders Elmkvist 1 1 VUB-teamet, Region

Läs mer

Kommunikativ effektivitet (West Birmingham Speech & Language Therapy Service)

Kommunikativ effektivitet (West Birmingham Speech & Language Therapy Service) Skalan West Birmingham Speech & Language Therapy Service ingår som obligatorisk bedömning av kommunikativ förmåga i aktivitet. Skall göras före start av åtgärder och vid uppföljning efter 1 år och efter

Läs mer

Inkludering. Förhållningssätt Mångfald som grund Tillgänglighet. Delaktighet

Inkludering. Förhållningssätt Mångfald som grund Tillgänglighet. Delaktighet Inkludering Förhållningssätt Mångfald som grund Tillgänglighet Delaktighet Integrering är inte det samma som inkludering! Fysisk integrering kan leda till social exkludering Organisation Kunskap om de

Läs mer

Policy för specialistområdet habilitering i Sverige Maj 2006

Policy för specialistområdet habilitering i Sverige Maj 2006 Policy för specialistområdet habilitering i Sverige Maj 2006 Reviderat: 2009-09-22 2014-03-13 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund till dokumentet... 3 Definitioner... 3 ICF och funktionshinderbegreppet...

Läs mer

Definition av registerpopulationen och beräkning av täckningsgrad vid uppföljning av barn och ungdomar med autism

Definition av registerpopulationen och beräkning av täckningsgrad vid uppföljning av barn och ungdomar med autism Vilka barn och ungdomar omfattas av HabQ? Målpopulation för ett nationellt register är alla individer med ett definierat funktionstillstånd i Sverige. Begreppet registerpopulation används för att tydliggöra

Läs mer

Unga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga. Bilaga 2 Underlagsrapport - Insatser under tid med aktivitetsersättning

Unga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga. Bilaga 2 Underlagsrapport - Insatser under tid med aktivitetsersättning SVAR PÅ REGERINGSUPP 1 (26) Avdelningen för analys och prognos Karin Mattsson 69161/2011 Unga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga Bilaga 2 Underlagsrapport - Insatser under tid

Läs mer

Formulär. SveDem Svenska Demensregistret

Formulär. SveDem Svenska Demensregistret Formulär SveDem Svenska Demensregistret Registrets syfte Syftet med registret är att förbättra kvaliteten av demensvården i Sverige genom att samla in data för att kunna följa upp förändringar i patientpopulationer,

Läs mer

Yttrande över delbetänkandet Boende utanför det egna hemmet - placeringsformer för barn och unga (SOU 2014:3), diarienummer S2014/1332/FST

Yttrande över delbetänkandet Boende utanför det egna hemmet - placeringsformer för barn och unga (SOU 2014:3), diarienummer S2014/1332/FST YTTRANDE 2014-06-23 Socialdepartementet s.registrator@regeringskansliet.se s.fst@regeringskansliet.se Yttrande över delbetänkandet Boende utanför det egna hemmet - placeringsformer för barn och unga (SOU

Läs mer

fastställd av ledningsgruppen för vård och omsorg den 13 december 2006 samt 11 november 2008 Dagverksamheter Dagvård med demensinriktning

fastställd av ledningsgruppen för vård och omsorg den 13 december 2006 samt 11 november 2008 Dagverksamheter Dagvård med demensinriktning 2006-12 13 1 Riktlinje för Dagverksamheter fastställd av ledningsgruppen för vård och omsorg den 13 december 2006 samt 11 november 2008 Dagverksamheter är till för människor med behov av stöd i den dagliga

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri

Barn- och ungdomspsykiatri Barn- och ungdomspsykiatri Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

Utmanande beteenden Utmanade verksamheter. Utmanande beteenden. Emma Sällberg, Joakim Cronmalm, Magnus Björne, Petra Björne

Utmanande beteenden Utmanade verksamheter. Utmanande beteenden. Emma Sällberg, Joakim Cronmalm, Magnus Björne, Petra Björne Utmanande beteenden Utmanade verksamheter Emma Sällberg, Joakim Cronmalm, Magnus Björne, Petra Björne Malmö stad Norrköping 2016-01-15 Utmanande beteenden! Beteenden som till följd av sin art, intensitet

Läs mer

Hörselverksamheten, Västra Götaland

Hörselverksamheten, Västra Götaland Hörselverksamheten, Västra Götaland Beslut ledningsgrupp 2010-06-22 Justerad 2010-11-23. Förtydligande av UD001 Justerad 2012-03-19.Två nya koder. AV055 och HDVKU18. HDVKU18 är en intern kod, ej till VEGA.

Läs mer

Läs rapporterna och diskuterar inom er verksamhet. Seminariet bygger på dialogen mellan delatagare.

Läs rapporterna och diskuterar inom er verksamhet. Seminariet bygger på dialogen mellan delatagare. Förvaltningschefer (eller motsvarande) i sjulän inbjuder till Dialogseminarium kring EBH rapporterna om ledrörlighet och om smärta Tid: 13 juni 2014 kl. 9:30 15.00 Plats: Hälsa och habilitering, Kungsgärdets

Läs mer

Implementeringsdag Autismspektrumtillstånd hos vuxna Saturnus konferens 16 april 2015

Implementeringsdag Autismspektrumtillstånd hos vuxna Saturnus konferens 16 april 2015 Implementeringsdag Autismspektrumtillstånd hos vuxna Saturnus konferens 16 april 2015 Vad är Nationella Kvalitetsregister? De är ett system av kvalitetsverktyg som ger oss i Sverige unika möjligheter att

Läs mer

1 Rekommendationer. Gunilla Bromark Tina Granat Nils Haglund Eva Sjöholm-Lif Eric Zander. Reviderad 2012 av Gunilla Bromark och Tina Granat

1 Rekommendationer. Gunilla Bromark Tina Granat Nils Haglund Eva Sjöholm-Lif Eric Zander. Reviderad 2012 av Gunilla Bromark och Tina Granat 1 Rekommendationer Gunilla Bromark Tina Granat Nils Haglund Eva Sjöholm-Lif Eric Zander Reviderad 2012 av Gunilla Bromark och Tina Granat 7 Inledning Det råder konsensus om att insatser bör erbjudas barn

Läs mer

Registreringsrutin för primär hörselrehabilitering

Registreringsrutin för primär hörselrehabilitering 1 (12) Närsjukvårdsavdelningen Rehabilitering - habilitering - hjälpmedel Registreringsrutin för primär hörselrehabilitering Gäller fr o m 1 december, 2012 Senast uppdaterad: 2013-01-31 - tillägg KVÅ DU002

Läs mer

RättspsyK. Årsuppföljning av patientärende. Formulär för manuell registrering. Formulär B. Ringa in rätt alternativ om inget annat anges.

RättspsyK. Årsuppföljning av patientärende. Formulär för manuell registrering. Formulär B. Ringa in rätt alternativ om inget annat anges. RättspsyK Årsuppföljning av patientärende Formulär för manuell registrering Version 6.2 Formulär B Ringa in rätt alternativ om inget annat anges. Ifyllande enhet: Gäller from Revideras senast 140201 Ersätter

Läs mer

STAFFANSTORPS KOMMUN. Sveriges bästa livskvalitet för seniorer

STAFFANSTORPS KOMMUN. Sveriges bästa livskvalitet för seniorer STAFFANSTORPS KOMMUN Sveriges bästa livskvalitet för seniorer Socialnämndens plattform för arbetet med kommunens seniora medborgare 2011-2015 2 Framtidens äldreomsorg Dokumentet du håller i din hand har

Läs mer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet ohälsosamma matvanor Bakgrund till riktlinjerna Ingen enhetlig praxis

Läs mer

Bedömningsunderlag vid praktiskt prov

Bedömningsunderlag vid praktiskt prov Nationell klinisk slutexamination för sjuksköterskeexamen, 180 hp Bedömningsunderlag vid praktiskt prov ANSLUTNA LÄROSÄTEN OBLIGATORISK VERKSAMHET FÖRSÖKSVERKSAMHET Nationell klinisk slutexamination för

Läs mer

Yttrande över promemorian Delaktighet och rättsäkerhet vid psykiatrisk tvångsvård (Ds 2014:28), diarienummer S2014/6136/FS

Yttrande över promemorian Delaktighet och rättsäkerhet vid psykiatrisk tvångsvård (Ds 2014:28), diarienummer S2014/6136/FS YTTRANDE 2014-11-20 Socialdepartementet s.registrator@regeringskansliet.se s.fs@regeringskansliet.se Yttrande över promemorian Delaktighet och rättsäkerhet vid psykiatrisk tvångsvård (Ds 2014:28), diarienummer

Läs mer

KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS

KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS Det här kapitlet innehåller råd till både föräldrar/vårdnadshavare och lärare om symtomen på ADHD och hur man känner igen dem hos ett barn. Här finns avsnitt om ADHD

Läs mer

Kognitiv psykologi 100430. Begåvningsbedömningar. Utredningsmodeller. Agneta Nydén Docent Specialist i neuropsykologi. Utredningsmodeller

Kognitiv psykologi 100430. Begåvningsbedömningar. Utredningsmodeller. Agneta Nydén Docent Specialist i neuropsykologi. Utredningsmodeller Utredningsmodeller Kognitiv psykologi 100430 Agneta Nydén Docent Specialist i neuropsykologi Metodorienterad utredning Befintlig metod, t.ex. testbatteri Datainsamling Slutsatser Utredningens mål måste

Läs mer

Konferens om anhörigas roll i vård och omsorg

Konferens om anhörigas roll i vård och omsorg Konferens om anhörigas roll i vård och omsorg Katrineholm 29/1 2016 Betydelsefulla stödinsatser och bemötande till anhöriga Blandade Lärande Nätverk en metod att utveckla stödet till anhöriga/närstående

Läs mer

Utvärdering av VISA som arbetssätt Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun

Utvärdering av VISA som arbetssätt Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun 2011-03-18 Nf 451/2010 Regionförbundet Örebro Utvärderingsverkstad 2010 2011 Kursort: Örebro Utvärdering av VISA som arbetssätt Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun Handledare: Kerstin Färm,

Läs mer

Magda Marchioni Regionala barn- och ungdomshabiliteringen, Göteborg

Magda Marchioni Regionala barn- och ungdomshabiliteringen, Göteborg Vårdkedja för barn och ungdomar med förvärvad hjärnskada som utretts vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Regionala barn- och ungdomshabiliteringen CVU Rapportserie 2005:2 Projektledare: Magda

Läs mer

Rättspsykiatri. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Rättspsykiatri. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Rättspsykiatri Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för

Läs mer

Föräldrastöd Bas inklusive självskattad hälsa

Föräldrastöd Bas inklusive självskattad hälsa Personnr: Namn: ID-nr Compos: Habiliteringsenhet: Föräldrastöd Bas inklusive självskattad hälsa Checklista att registrering är genomförd - kurator/ärendeansvarig Vid start av basprogram: Basdatauppgifter

Läs mer

I särskola eller grundskola?

I särskola eller grundskola? I särskola eller grundskola? Gränsproblematiken och vikten av ingående utredningar och välgrundade beslut! Seminarieledare Verica Stojanovic. Resultat- handläggningen kan bli bättre Tydliga rutiner men

Läs mer

Utbildningsplan för arbetsterapeututbildningen 120 poäng

Utbildningsplan för arbetsterapeututbildningen 120 poäng Utbildningsplan för arbetsterapeututbildningen 120 poäng Study programme in occupational therapy 120 credits (=180 ECTS credits) Fastställd av Styrelsen för utbildning, 2000-01-14. Reviderad 2004-01-16,

Läs mer

Stockholms läns landsting LOV Vårdval Läkarinsatser i särskild boende rapporteringsanvisning gällande underlag för utbetalning av ersättning

Stockholms läns landsting LOV Vårdval Läkarinsatser i särskild boende rapporteringsanvisning gällande underlag för utbetalning av ersättning Avdelningen för Närsjukvård Geriatrik Stockholms läns landsting rapporteringsanvisning gällande underlag för utbetalning av ersättning Gäller fr.o.m. 2016-01-01 Revisionshistorik Datum Utförd av Kommentar

Läs mer

Specifik uppdragsbeskrivning och uppföljning

Specifik uppdragsbeskrivning och uppföljning Specifik uppdragsbeskrivning och uppföljning 1 Inledning Syftet med verksamheten är att personer med utvecklingsstörning och grava beteendeavvikelser uppnår en förbättrad psykisk och fysisk hälsa samt

Läs mer

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH 1(9) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Riktlinjer för specialiserad 1.0 Riktlinjer sjukvård i hemmet, SSIH Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård Utfärdande enhet: Målgrupp:

Läs mer

Rapportering av åtgärder (KVÅ) LARO-mottagning

Rapportering av åtgärder (KVÅ) LARO-mottagning Rapportering av åtgärder (KVÅ) LARO-mottagning VÅRD- OCH BEHANDLINGSPLAN AU120 Upprättande av strukturerad vård- och omsorgsplan Tilläggskoder kan användas i kombination med denna kod. Se nedan. XU045

Läs mer

Mina Goda Vanor kurs om livsstilsförändring för personer med funktionsnedsättning.

Mina Goda Vanor kurs om livsstilsförändring för personer med funktionsnedsättning. Mina Goda Vanor kurs om livsstilsförändring för personer med funktionsnedsättning. Susanne Karlsson Stina Frank Karin Karkiainen Psykolog Fysioterapeut Arbetsterapeut Habiliteringen för barn och vuxna

Läs mer

Grupper, kurser och informationstillfällen HT 2016 och VT 2017

Grupper, kurser och informationstillfällen HT 2016 och VT 2017 Landstinget i Värmland Grupper, kurser och informationstillfällen HT 2016 och VT 2017 1 arrangerar grupper, kurser och informationstillfällen. Dessa vänder sig till dig som har kontakt med habiliteringen,

Läs mer

Autism- och Aspergerförbundet om LSS - en viktig lag som urholkas allt mer

Autism- och Aspergerförbundet om LSS - en viktig lag som urholkas allt mer om LSS - en viktig lag som urholkas allt mer Det var så här det var tänkt med LSS Personer med svåra funktionsnedsättningar skulle genom en stark rättighetslag garanteras: Möjlighet att leva som andra

Läs mer

KAPITEL 7 STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG. 7.1 Principerna för stöd

KAPITEL 7 STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG. 7.1 Principerna för stöd KAPITEL 7 STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG 7.1 Principerna för stöd Det finns tre nivåer av stöd: allmänt, intensifierat och särskilt stöd. En elev kan få stöd på endast en nivå åt gången. Stödformer som

Läs mer

Introduktion till CORE. Utbildningsdag CORE Webb Tommy Skjulsvik Carl-Johan Uckelstam 2014-05-26

Introduktion till CORE. Utbildningsdag CORE Webb Tommy Skjulsvik Carl-Johan Uckelstam 2014-05-26 Introduktion till CORE Utbildningsdag CORE Webb Tommy Skjulsvik Carl-Johan Uckelstam 2014-05-26 Agenda 10:00 Introduktion till CORE Uppkomst, användningsområde, exempel på internationell forskning Introduktion

Läs mer

Bättre insatser vid missbruk och beroende Individen, kunskapen och ansvaret (SOU 2011:35)

Bättre insatser vid missbruk och beroende Individen, kunskapen och ansvaret (SOU 2011:35) Stockholm 2011-10-14 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Bättre insatser vid missbruk och beroende Individen, kunskapen och ansvaret (SOU 2011:35) Psykologförbundet har fått möjlighet att lämna synpunkter

Läs mer

PRIM-NET. Bedömningsmall Del I

PRIM-NET. Bedömningsmall Del I Persnr: IDnr: PRIM-NET Bedömningsmall Del I - Samtalsguide Muntlig info ang studien och bedömningssamtalet - Innan bedömningssamtalet Innan du får vara med i studien så ställer vi samma frågor till alla

Läs mer

Christina Edward Planeringschef

Christina Edward Planeringschef Planeringsenheten TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(1) Datum 2015-10-27 Diarienummer 150054 Landstingsstyrelsen Utredningsuppdrag 15/23 Att inleda en process för att lära från landstinget i Sörmlands erfarenheter

Läs mer

Muskuloskeletal smärtrehabilitering

Muskuloskeletal smärtrehabilitering Muskuloskeletal smärtrehabilitering ETTÅRSUPPFÖLJNING AV AKTIVITETSFÖRMÅGA, PSYKOSOCIAL FUNKTION OCH FYSISK AKTIVITETSBEGRÄNSNING Elisabeth Persson Leg Arbetsterapeut, Dr Med vet Skånes Universitetssjukhus

Läs mer

Riksförbundet Attentions intressepolitiska program 2011 2015. Det här vill vi!

Riksförbundet Attentions intressepolitiska program 2011 2015. Det här vill vi! Riksförbundet Attentions intressepolitiska program 2011 2015 Det här vill vi! Om oss... Riksförbundet Attention är en intresseorganisation för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF),

Läs mer

Allmän studieplan för doktorsexamen i engelska

Allmän studieplan för doktorsexamen i engelska = Allmän studieplan för doktorsexamen i engelska Studieplanen är fastställd av humanistiska fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 18 januari 2008. Studieplanen kompletteras med följande dokument,

Läs mer

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2010. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2010. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg VIDARKLINIKEN 2010 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg Kontakt: Kvalitet & Utveckling karin.lilje@vidarkliniken.se VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION

Läs mer

Hjälpmedelsnämnden i Värmland Styrdokument för förskrivning av hjälpmedel

Hjälpmedelsnämnden i Värmland Styrdokument för förskrivning av hjälpmedel Hjälpmedelsnämnden i Värmland Styrdokument för förskrivning av hjälpmedel Beskrivning av vad som styr inriktningen av vilka hjälpmedel som tillhandahålls och riktlinjerna för förskrivning inom Hjälpmedelsnämnden

Läs mer

Övertagande av patient från annan enhet

Övertagande av patient från annan enhet Övertagande av patient från annan enhet Formulär för manuell registrering Version 6.3 Formulär C Ifyllande enhet: Gäller from Revideras senast 150201 Ersätter version 6.2 160201 Inledning Formuläret består

Läs mer

Specifik uppföljning. 1 Uppföljning

Specifik uppföljning. 1 Uppföljning Specifik uppföljning 1 Uppföljning LS 1112-166 HSN 122-252 1.1 Beställarens uppföljning I Allmänna villkor beskrivs uppföljningen. Den innebär att Beställaren löpande följer att Vårdgivare uppfyller sitt

Läs mer

PRÖVNINGSANVISNINGAR

PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Engelska 7 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod ENGENG07 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prov Skriftligt prov Teoretiskt prov (60 min) Inlämningsuppgift Kontakt med examinator Bifogas Hedencrona m.fl Progress

Läs mer

Geriatrik. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Geriatrik. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Geriatrik Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Örebro län och Örebro läns landsting för samordnad individuell planering (SIP)

Överenskommelse mellan kommunerna i Örebro län och Örebro läns landsting för samordnad individuell planering (SIP) 2014-09-16 Överenskommelse mellan kommunerna i Örebro län och Örebro läns landsting för samordnad individuell planering (SIP) Inledning Denna överenskommelse är tecknad mellan kommunerna i Örebro län,

Läs mer

Kvalitetsregister för att utveckla vården för personer med demenssjukdom!

Kvalitetsregister för att utveckla vården för personer med demenssjukdom! Ann-Katrin Edlund, leg ssk, landskoordinator SveDem Eva Granvik, leg ssk, landskoordinator BPSD-registret Kvalitetsregister för att utveckla vården för personer med demenssjukdom! Ordet kvalitetsregister

Läs mer

HFS Hälsovinstmätningsprojekt

HFS Hälsovinstmätningsprojekt HFS Hälsovinstmätningsprojekt Evalill Nilsson HFS Nationella konferens Malmö 061026 Vad är hälsovinstmätning? Med hälsovinstmätning menar vi mätning av patienternas självskattade hälsa, före och efter

Läs mer

Rapportering av åtgärder (KVÅ) LARO-mottagning,

Rapportering av åtgärder (KVÅ) LARO-mottagning, Rapportering av åtgärder (KVÅ) LARO-mottagning, 2015-12-15 VÅRD- OCH BEHANDLINGSPLAN AU120 Upprättande av strukturerad vård- och omsorgsplan Tilläggskoder kan användas i kombination med denna kod. Se nedan.

Läs mer

Gemensamt språk och ICF

Gemensamt språk och ICF Gemensamt språk och ICF Catharina Broberg, Leg sjukgymnast MSc Projektledare Gemensamt språk Gemensamt språk för säkrare vård och rehabilitering ICF-projektet Syftet är att genom ICF bidra till utvecklingen

Läs mer

Socialmedicin. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Socialmedicin. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Socialmedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för

Läs mer

2012-06-20. Vad är fritid? Göra vad jag vill. Vad är en funktionsnedsättning?

2012-06-20. Vad är fritid? Göra vad jag vill. Vad är en funktionsnedsättning? Vad är fritid? Göra vad jag vill Fritid är den tid då jag är fri jag kan göra det jag tycker om och jag kan välja bland allt som jag vill göra då är jag lugn Fritid kan vara när som helst när jag är ledig

Läs mer

Multiprofessionella journalmallar och gemensam termbank

Multiprofessionella journalmallar och gemensam termbank Multiprofessionella journalmallar och gemensam termbank Skövde 2010-09-29 Camilla Eriksson Elisabeth Wehlander Omfattning 5 primärvårdsförvaltningar Habilitering & Hälsa Ca 6.500 användare Ca 120 enheter

Läs mer

Mål och budget 2014 och planunderlag 2015-2016

Mål och budget 2014 och planunderlag 2015-2016 Socialdemokraternas i ärende 20, mål och budget 2014 och planunderlag 2015-2016 Mål och budget 2014 och planunderlag 2015-2016 Hälsa Region Halland verkar för en god och jämlik hälsa hos invånarna i Halland.

Läs mer

Verksamhetsplan elevhälsan

Verksamhetsplan elevhälsan Verksamhetsplan elevhälsan För EduLexUs AB 2012/2013 Innehåll Elevhälsan blir ett nytt begrepp i skollagen...3 Om sekretess...3 Elevhälsan inom EduLexUs...4 Så här fungerar det...5 Prioriterade utvecklingsområden

Läs mer

FÖRSLAG 27 MARS 2011. Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten

FÖRSLAG 27 MARS 2011. Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten 1 Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten Vägledande för arbetet med att ge stöd, vård och behandling till personer med riskbruk,

Läs mer

Minnesanteckningar från Gemensamma Genomförande Gruppen för Q star

Minnesanteckningar från Gemensamma Genomförande Gruppen för Q star Minnesanteckningar från Gemensamma Genomförande Gruppen för Q star Den 24 april 2013 kl 09.30 16.00 Dagordning och minnesanteckning Intro Månadsbrev uppföljning, finns på hemsidan. Förskjöts en månad framåt.

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2011:69 Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2010:12 av Anna Kettner (S) om stöd och behandling för barn och vuxna med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Föredragande landstingsråd:

Läs mer

Arbete med barn och elever med autism

Arbete med barn och elever med autism Arbete med barn och elever med autism Stödmaterialet har arbetats fram av Stöd- och hälsoenheten 1 2016-01-20 Inledning Denna information vänder sig till rektorer, förskolechefer och pedagoger som arbetar

Läs mer

Neurospecialiteter. Neurologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Neurospecialiteter. Neurologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Neurospecialiteter Neurologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

Hemsjukvård. Ljusdals kommun i samverkan med Landstinget Gävleborg, Hudiksvall, Ockelbo och Söderhamns kommuner. Revisionsrapport

Hemsjukvård. Ljusdals kommun i samverkan med Landstinget Gävleborg, Hudiksvall, Ockelbo och Söderhamns kommuner. Revisionsrapport Revisionsrapport Hemsjukvård Margaretha Larsson Malou Olsson Ljusdals kommun i samverkan med Landstinget Gävleborg, Hudiksvall, Ockelbo och Söderhamns kommuner November 2014 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...

Läs mer

Samverkande verksamheters ansvarsområden

Samverkande verksamheters ansvarsområden Bilaga till överenskommelse 8 Samverkande verksamheters ansvarsområden Hälso- och sjukvård Primärvården För primärvården åvilar medicinskt ansvar enligt primärvårdens basåtagande. Den familjeläkare som

Läs mer

Verksamhetsberättelse för 2013/2014

Verksamhetsberättelse för 2013/2014 Verksamhetsberättelse för 2013/2014 Medlemmar Föreningen har, i december 2013, 36 medlemmar och samtliga uppfyller de krav som ställs i stadgarna. De av föreningen fastställda områdena har arrangerat möten

Läs mer

Föräldrastöd inom barn och ungdomshabiliteringen

Föräldrastöd inom barn och ungdomshabiliteringen Föräldrastöd inom barn och ungdomshabiliteringen Uppföljning i HabQ Carina Folkesson Västerbottens läns landsting Historik BH uppföljning av evidensbaserade åtgärder 2003 FH utarbetar organisation och

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Patientsäkerhetsberättelse Stiftelsen Skaraborgs Läns Sjukhem 2015 Skövde 160229 Anna-Karin Haglund Verksamhetschef Allmänt Enligt patientsäkerhetslagen (2010:659) ska vårdgivaren senast den 1 mars varje

Läs mer

Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2010-06-17

Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2010-06-17 Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2010-06-17 Socialdepartementet Enheten för sociala tjänster Ämnesråd Gert Knutsson Telefon 08-405 33 27 Mobil 070-660 56 50 E-post gert.knutsson@social.ministry.se

Läs mer

Hjälpredan. Dövblindhet

Hjälpredan. Dövblindhet Hjälpredan 2015 Dövblindhet Hjälpredan är ett stöd till dig som arbetar med barn med funktionsnedsättningarna autism, dövblindhet, hörselnedsättning, rörelsehinder, synnedsättning och utvecklingsstörning.

Läs mer

De formulär och arbetsverktyg som finns med i denna fil är:

De formulär och arbetsverktyg som finns med i denna fil är: Arbetsverktyg De formulär och arbetsverktyg som finns med i denna fil är: 1. Medgivande Sekretess 2. Medgivande Journalhandlingar 3. Genogram utifrån fallexempel 4. Livslinje 5. Frågeformulär Kartläggning

Läs mer

Guide till stödinsatser för barn och elever med hörselnedsättning

Guide till stödinsatser för barn och elever med hörselnedsättning Reviderad 2015-09-01 Hjälpreda Hörsel Guide till stödinsatser för barn och elever med hörselnedsättning www.spsm.se www.vgregion.se www.rjl.se www.regionhalland.se www.skl.se Innehållsförteckning Inledning

Läs mer

Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd. Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog

Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd. Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog 10.45-11.25 Autism/Aspergers syndrom Vilka diagnoser ingår i autismspektrumet? Vilka kriterier

Läs mer

Litteraturstudie som projektarbete i ST

Litteraturstudie som projektarbete i ST Litteraturstudie som projektarbete i ST En litteraturstudie är en genomgång av vetenskapliga orginalartiklar, publicerade i internationella tidskrifter inom ett visst område. Enligt SBU ska en professionell

Läs mer

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången.

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången. Överenskommelse om samverkan mellan Region Östergötland och Boxholm, Finspång, Kinda, Linköping, Motala, Mjölby, Norrköping, Söderköping, Valdemarsvik, Vadstena, Ydre, Åtvidaberg och Ödeshögs kommun, avseende

Läs mer

Utmanande beteenden Utmanade verksamheter

Utmanande beteenden Utmanade verksamheter Utmanande beteenden Utmanade verksamheter Petra Björne, Joakim Cronmalm & Emma Sällberg Malmö stad Rapportens syfte Sammanställning av relevant forskning Brukare med särskilt utmanande beteende Stor variation

Läs mer

Vuxenhabiliteringen och psykiatrin hur och varför samarbeta?

Vuxenhabiliteringen och psykiatrin hur och varför samarbeta? Vuxenhabiliteringen och psykiatrin hur och varför samarbeta? SPK Stockholm 18 mars 2016 Lena Nylander, läkare, vuxenpsykiatri Helene Ahnlund, logoped, vuxenhabilitering Region Skåne Vuxenhabiliteringens

Läs mer

Övertagande av patient från annan enhet

Övertagande av patient från annan enhet Övertagande av patient från annan enhet Formulär för manuell registrering Version 2016 Formulär C Ifyllande enhet: Gäller from Revideras senast 160101 Ersätter version 6.3 (2015) 170101 Inledning Formuläret

Läs mer

Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende

Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende Baskurs 2015-10-23 Innehåll Ansvarsområde, Samarbete EBP Evidensbaserad praktik Ny benämning i DSM-5 Psykologisk och psykosocial behandling

Läs mer

Formulär för prestationen kring tvångsvård och tvångsåtgärder

Formulär för prestationen kring tvångsvård och tvångsåtgärder 1 (8) Formulär för prestationen kring tvångsvård och tvångsåtgärder I överenskommelsen för 2014 ingår, inom prestationsmål B2, att landstingen ska identifiera de patienter som varit föremål för flest tvångsvårdstillfällen

Läs mer

LIVSLÅNGT LÄRANDE FÖR VUXNA MED AUTISM

LIVSLÅNGT LÄRANDE FÖR VUXNA MED AUTISM LIVSLÅNGT LÄRANDE FÖR VUXNA MED AUTISM och utvecklingsstörning - hur möjliggör vi det? Västerås 8 september 2010 Ett treårigt projekt med fokus på livskvalitet och livslångt lärande. Jenny Johansson Kristina

Läs mer

Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre

Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre Ett projektarbete i två delar på hälsocentralen Ankaret i Örnsköldsvik 2013. Del ett i projektet. Kristina Lundgren, familjeläkare, specialist

Läs mer

Hjälpredan. Hörselnedsättning

Hjälpredan. Hörselnedsättning Hjälpredan 2015 Hörselnedsättning Hjälpredan är ett stöd till dig som arbetar med barn med funktionsnedsättningarna autism, dövblindhet, hörselnedsättning, rörelsehinder, synnedsättning och utvecklingsstörning.

Läs mer

Tidig samverkan med arbetsgivare/arbetsförmedling

Tidig samverkan med arbetsgivare/arbetsförmedling Tidig samverkan med arbetsgivare/arbetsförmedling Metod för tidiga insatser Gå igenom nya sjukskrivningar regelbundet. Prioritera patienter med psykisk ohälsa och/eller icke specifik smärta eller andra

Läs mer

Gemensamma riktlinjer fo r genomfo rande av Examensarbete Hing Elkraftteknik

Gemensamma riktlinjer fo r genomfo rande av Examensarbete Hing Elkraftteknik Uppdatering: Datum för anmälan för boende samt datum för middag. Gemensamma riktlinjer fo r genomfo rande av Examensarbete Hing Elkraftteknik Examensarbetet ska ni genomföra på det universitet som ni är

Läs mer

Bedömningsformulär AssCE* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet

Bedömningsformulär AssCE* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet Bedömningsformulär AssCE* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet Namn:.. Personnummer:... Kurs:. Vårdenhet:.. Tidsperiod:.. Halvtidsdiskussion den: Avslutande bedömningsdiskussion

Läs mer

Definition av besöks- och åtgärdsregistreringar samt exempelsamling

Definition av besöks- och åtgärdsregistreringar samt exempelsamling INSTRUKTION 1 (11) DEFINITIONER AV LÄKARBESÖK OCH ÖVRIGA ÅTGÄRDER FÖR LÄKARE EXKLUSIVE GULA TAXAN Läkarbesök, hembesök, hemsjukvårdsbesök Läkarbesök Öppenvårdsbesök på mottagning som innebär ett personligt

Läs mer

Vad finns det för vetenskapligt stöd för val av insatser till vuxna personer med autismspektrumtillstånd?

Vad finns det för vetenskapligt stöd för val av insatser till vuxna personer med autismspektrumtillstånd? Vad finns det för vetenskapligt stöd för val av insatser till vuxna personer med autismspektrumtillstånd? Gunilla Bromark Enhetschef/psykolog och specialist i pedagogisk psykologi Samordnare för habiliteringens

Läs mer