IPAQ - en rörelse i tiden

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "IPAQ - en rörelse i tiden"

Transkript

1 IPAQ - en rörelse i tiden Svenskt initiativ snart global standard Bakgrunden är lika uppenbar som lösningen är självklar; Det saknas, förvånande nog, ett instrument för mätning av fysisk aktivitet i befolkningen som ger tillförlitliga data, som alla använder och som därför också ger jämförbara data. En grupp av idrottsforskare från alla världsdelar samlades i Geneve 1998 och arbetade fram ett gemensamt formulär. Sverige medverkade till initiativet, och leder det fortsatta utvecklingsarbetet. Redan nu är formuläret det mest testade av alla på aktivitetens område någonsin. Innan det ens prövats färdigt ser The International Physical Activity Questionnaire (IPAQ) ut att bli global standard. Michael Sjöström docent Agneta yngve ulf ekelund Maria hagströmer PrevNut vid Novum, Stockholms läns landsting och Karolinska institutet I vårt land, liksom i de flesta andra nordiska länderna, finns ett stort antal formulär med frågor som används för att mäta fysisk aktivitet. De flesta koncentrerar sig på människors motionsvanor. Många intresseväckande data har tagits fram. Problemet är att det har varit svårt att tolka dessa data. Den framtagna informationen har därför inte till fullo kunnat användas som underlag för de inom idrotten och folkhälsoarbetet som planerar och genomför aktivitetsfrämjande arbete. Framtagna data har heller inte kunnat användas som utgångspunkt för utvärdering av de insatser som trots allt genomförs. Skälen till detta är många. Frågorna är inte testade när det gäller tillförlitlighet och reproducerbarhet, vilket gör att vi inte vet vad de egentligen mäter och hur bra de är på att mäta detta. Definitioner på fysisk aktivitet och motion saknas och det är ofta upp till individen att själv avgöra detta. Frågorna i olika formulär är dessutom som regel olika utformade, vilket gör att svaren från olika undersökningar inte går att jämföra. Därför är vår kunskap om den fysiska aktiviteten i vår befolkning bristfällig. Vi vet inte i vilken omfattning olika människor, utifrån ålder, kön, utbildning, etnisk tillhörighet, etc, är aktiva i vardagen och på vilket sätt de är aktiva. All fysisk aktivitet har hälsostärkande effekter, inte bara motionen. Var i befolkningen ska aktivitetsfrämjande insatser särskilt sättas in? Och hur utvärdera effekten av dessa insatser? Var står vi i Sverige i förhållande till andra länder? Vilken är utvecklingen med tiden? Nu är Sverige inte ensamt om att ha det så här. Problemet finns över hela världen. Inte i något land har man etablerat ett mätsystem med frågor om fysisk aktivitet i alla dess avseenden, som ger mått på total aktivitet, som uppfyller grundläggande krav på tillförlitlighet och reproducerbarhet, och som används med konsekvens. Besynnerligt, inte minst med tanke på att det handlar om en av de viktigaste livsstilsfaktorerna, kanske den viktigaste, nämligen den fysiska aktiviteten/ inaktiviteten. Fältet låg öppet, vidöppet, för den som ville ta initiativ. Och det togs. Våren 1998 samlades ett 20-tal exper- 13

2 ter från hela världen (Figur 1) i Geneve, i WHO:s huvudkvarter, för att under tre dagar diskutera riktlinjer för arbetet med att ta fram ett gemensamt formulär och hur det skulle prövas (Figur 2). Tre sk WHO Collaboration Centres stod för inbjudan, nämligen UKK Institutet i Tammerfors, CDC i Atlanta och Karolinska Institutet/Stockholms läns landsting. Enheten för preventiv näringslära (PrevNut) vid Novum har sedan dess varit pådrivande centrum i utvecklingen och är idag global samordnare för hela den rörelse som dragits igång. Formuläret De diskussioner som fördes i Geneve om innehåll och uppläggning av det gemensamma formuläret mynnade i åtta (8) olika formulär. Av dessa var hälften korta (7 frågor), hälften långa (ca 30 frågor). Hälften avsåg en vanlig vecka, hälften de senaste sju dagarna. Hälften var för användning för telefonintervju, hälften för självifyllande. Frågorna utformades så att de skulle täcka all aktivitet under hela dagen, inklusive inaktivitet, exempelvis sittande. De skulle täcka aktivitet i samband med transporter, på arbetet, i hemmet och under fritiden (utanför hemmet). Fritiden inbegriper även avsiktligt motionsutövande. Genomgående ska tiden i olika intensitetsnivåer (något ansträngande, mycket ansträngande) anges. På detta sätt kan absoluta mått (minuter, timmar) i aktivitet på olika nivåer erhållas. Detta innebär sedan att exempelvis mått på total rapporterad tid kan tas fram, med hänsyn också tagen till energiåtgång (MET-minuter). Detta underlättar jämförelser med resultat från andra undersökningar. Testningen Ett omfattande testarbete lades upp. Inte mindre är 17 centra i 14 länder från samtliga sex kontinenter deltog i detta arbete (Figur 2). Varje centrum testade något eller ett par av formulären allt efter intresse och kapacitet. På detta sätt kom såväl reliabilitet som validitet för vart och ett av de åtta formulären att bli testade, oftast dessutom av fler än ett centra. Ett gemensamt protokoll upprättades. I huvudsak gick det ut på att varje centrum använde formuläret på 50 till 200 individer och upprepade testningen inom tre dagar. Samtidigt gjordes en registrering med en objektiv metod, oftast rörelsemätare (CSA), men även hjärtfrekvensmätare 14 Figur 1 och stegräknare kunde finnas med. I vissa fall fyllde deltagarna i en dagbok. En del centra, däribland Stockholm, valde att genomföra även ett arbetsprov. Sverige Två från varandra olika testningar gjordes i Stockholm. Den ena utfördes på ett 50-tal anställda vid Karolinska Institutet, Huddinge. De medverkande besvarade ett formulär (såväl kort som långt), repeterade detta, och registrerade sin dagliga aktivitet under sju dagar med rörelsemätare (CSA), varefter de besvarade formuläret på nytt. Arbetsprov genomfördes. Utfallet redovisas i magisteruppsats (Maria Hagströmer). Den andra gjordes som telefonintervju på 200 slumpmässigt utvalda personer i en kommun i Stockholms län, Ekerö. De medverkande besvarade såväl kort som långt formulär, och intervjun upprepades inom några dagar. Utfallet redovisas i annan artikel i detta nummer av Svensk Idrottsforskning. Databearbetning Samtliga centra ställde samman insamlade data enligt gemensam mall och skickade elektroniskt sina CSA-data till den svenska gruppen för översyn och analys (Figur 2). Övriga data skickades till Sydney, som utgjorde datacentrum för studien i sin helhet. Under ett par månaders tid gjordes en omfattande bearbetning av hela materialet genom ett nära samspel mellan datacentrum i Sydney, den svenska gruppen och de medverkande enheterna runt om i världen. Utfallet Det sammanfattande omdömet från den omfattande testningen blev att IPAQ har god reproducerbarhet och tillförlitlighet, väl i nivå med de (få) andra instrument som testats. Det korta och det långa formuläret visade i stort samma grad av reproducerbarhet och tillförlitlighet. De formulär som mäter aktiviteten under en vanlig

3 Figur 2 vecka och de som mäter de senaste sju dagarna var likartade, liksom telefon och självifyllda formulär. Alla erfarenheter kan utläsas av en rapport som sammanställdes. Den finns på De slutsatser om formulärens innehåll som kunde dras var följande; De formulär som mäter aktivitet under de senaste sju dagarna var att föredra jämfört med de som frågade om en vanlig vecka, eftersom överdriven överrapportering förekom hos dessa. Frågor om hastighet i gång och under cykelåkning tillförde inget vad avser den totala tillförlitligheten, liksom frågan om sittande under vardag respektive helgdag. Dessa frågor kunde därför utgå, även om frågan om sittande vardag och helgdag skulle kunna förbli kvar för dem som så ville. Efter detta återstod fyra, något bantade versioner av IPAQ, med en kort och en lång version för självifyllande respektive telefonintervju. EUPASS Ungefär samtidigt med den globala, kompletta testningen av alla IPAQ versioner genomfördes en testning av den korta, självifyllda versionen av IPAQ på 8-9 ytterligare platser runt om i Europa. Dessa centra ingick i ett projekt som ingår i EU kommissionens arbete med att ta fram ett mätsystem på hälsans område, European Health Monitoring System. Den arbetsgrupp som utarbetade förslag till frågor om fysisk aktivitet, och som har namnet EUPASS (European Physical Activity Surveillance System), valde i nära samarbete med IPAQ-gruppen att testa IPAQ, samtidigt som frågor om en del bestämningsfaktorer för fysisk aktivitet också prövades (Figur 2). EUPASS kom fram till samma slutsatser som IPAQ-gruppen gjorde, och redovisade dessa i en rapport till kommissionen (mars 2001). I denna föreslås frågorna i korta IPAQ vara de som 15

4 ska användas i EU:s Health Monitoring System. På grund av att man använde längre tid mellan första och andra testet (en till tre veckor) och att man genomgående hade slumpmässiga urval av försökspersoner, fick man genomgående också något lägre värden på reproducerbarheten. EUROHIS WHO Europa med stöd av EU kommissionen har också sedan ett par år haft arbete igång för att ta fram och bygga upp ett Health Interview System (EUROHIS). Ingående centra i detta projekt, som prövar frågor om fysisk aktivitet, anslöt i ett tidigt stadium till IPAQ processen. Av naturliga skäl torde förslaget i slutrapporten till WHO Europa därför att inrymma en rekommendation om IPAQ (Figur 2). Diskussion IPAQ förefaller vara ett väl så gott mätinstrument, såväl i kort som lång version, som något annat. Med den internationella ansats och uppbackning som utvecklingsarbetet hade från början, och dess allmänna användbarhet har de varit lätt att få andra akademiska centra och nationella och internationella myndigheter och organisationer intresserade av instrumentet. Iden bakom ett gemensamt formulär delas av alla. WHO.s huvudkvarter i Geneve var med från början (dvs det inledande mötet i Geneve, 1998) och har sedan följt utvecklingen med intresse och på nära håll. Man avser rekommendera medlemsländerna att använda det korta IPAQ som ett av två alternativ. Samtidigt har WHO:s Mega Country Project, med världens elva största länder med, valt att ta med IPAQ i det övervakningssystem som de nu bygger upp. IPAQ är med detta, redan innan resultaten av testningen blivit klara, på väg att bli global standard. Det hela blir så mycket mer anmärkningsvärt med tanke på att hela processen varit möjlig utan några anslag för samordning, databearbetning och rapportering. Hela processen bygger på en hängiven insats av frivilligt arbetande forskare. De medel som de nationella delstudierna har erfordrat har varje centrum på ett eller annat sätt fått ihop medel till. Världssamfundet har således utan att behövt lägga några egentliga resurser i processen fått ett väl testat och globalt användbart mätinstrument. Det är desto mer anmärkningsvärt eftersom fysisk aktivitet knappast funnits med i diskussio- 16

5 Figur 2 nerna om mätning tidigare. På kort tid har fysisk aktivitet intagit tätpositionen i utvecklingen av mätinstrument på hälsans område. Fortsatt utveckling IPAQ processen går nu in i en bred utveckling. Den kommer att följa fyra olika linjer (Figur 3); 1. Forskning på områden som ligger direkt an mot IPAQ ska fördjupas, så att olika aspekter av ämnet, som skillnader på aktivitet i landsbygd och stadsmiljö, och skillnader i hälsoeffekter av fysisk aktivitet i arbete och på fritid, blir bättre belysta och tolkningen av framtagna data underlättas. IPAQ kan också komma att utvecklas för barn och äldre, kraftigt överviktiga, mfl. 2. Ett utvecklat samarbete med WHO förväntas, särskilt vad avser prövning av IPAQ bland länder under utveckling, men också i deras sk Mega Countries (de 11 största länderna). 3. IPAQ kommer att prövas som del i redan etablerade mätsystem i ett större antal länder i såväl Europa som andra delar av världen. Det innebär att frågorna inordnas i redan befintliga formulär. En särskild data bank upprättas för detta ändamål. 4. IPAQ kommer vidare att användas, rakt av som det är, av ett större antal akademiska centra och nationella myndigheter, för att göra prevalensmätningar i respektive land. Samtliga användare i denna del förväntas följa samma manual, dvs samtliga användare följer exakt samma regler. Utöver de regler för själva datainsamlingen och sammanställningen som manualen anger, gäller följande generella regler för användarna, om de nu vill att deras insamlade data ska kunna beaktas: Att inte ändra IPAQ i något avseende (utformning, lydelsen på frågorna och deras turordning). Att göra översättning (när så erfordras) enligt angivna regler, som även inkluderar återöversättning. Att överlämna den översatta versionen till den gemensamma data/ formulärbanken på nätet. Att lämna in insamlade data, om de är framtagna från regionala eller nationella representativa urval, till den gemensamma data/ formulärbanken på nätet (efter överenskommelse med andra berörda kan man sedan göra gemensamma analyser och sammanställningar). Dessa regler är till för att säkra kvaliteten i insamlade data. Om detta och allt annat om IPAQ som kan vara av intresse finns att läsa på IPAQ.s hemsida 17

Kommittédirektiv. En kommission för jämlik hälsa. Dir. 2015:60. Beslut vid regeringssammanträde den 4 juni 2015

Kommittédirektiv. En kommission för jämlik hälsa. Dir. 2015:60. Beslut vid regeringssammanträde den 4 juni 2015 Kommittédirektiv En kommission för jämlik hälsa Dir. 2015:60 Beslut vid regeringssammanträde den 4 juni 2015 Sammanfattning En kommitté en kommission för jämlik hälsa ska lämna förslag som kan bidra till

Läs mer

Organ för Centrum för Idrottsforskning Nummer 2 2001 Årgång 10

Organ för Centrum för Idrottsforskning Nummer 2 2001 Årgång 10 Organ för Centrum för Idrottsforskning Nummer 2 2001 Årgång 10 Tema Att mäta fysisk aktivitet Sök forskningsbidrag från CIF för år 2002. Centrum för idrottsforskning (CIF) vill härmed meddela att projektbidrag

Läs mer

Ekerö kommun först att mäta aktivitet med IPAQ!

Ekerö kommun först att mäta aktivitet med IPAQ! Ekerö kommun först att mäta aktivitet med IPAQ! Till huvuduppgifterna i hälsoarbetet idag hör att främja en fysiskt aktiv livsstil. Resurserna är begränsade, varför det är viktigt att lägga de knappa medel

Läs mer

Kommissionens arbetsdokument

Kommissionens arbetsdokument Kommissionens arbetsdokument En kontinuerlig och systematisk dialog med sammanslutningar av regionala och lokala myndigheter i utformningen av politiken. INLEDNING Som svar på den önskan som uttrycktes

Läs mer

ABC Grundläggande om fysisk aktivitet i befolkningen

ABC Grundläggande om fysisk aktivitet i befolkningen ABC Grundläggande om fysisk aktivitet i befolkningen ABC mäter fysisk aktivitet hos ett nationellt urval av befolkningen. Insamlingen av data pågår under ett år. Som instrument används IPAQ och rörelsemätare

Läs mer

Informationsinsatser mot spridningen av HIV/AIDS Skrivelse av Kristina Axén Olin (m)

Informationsinsatser mot spridningen av HIV/AIDS Skrivelse av Kristina Axén Olin (m) PM 2005 RVII (Dnr 325-4023/2004) Informationsinsatser mot spridningen av HIV/AIDS Skrivelse av Kristina Axén Olin (m) Borgarrådsberedningen föreslår kommunstyrelsen besluta följande Skrivelsen av Kristina

Läs mer

Arbetslöshet bland unga ökar på våren

Arbetslöshet bland unga ökar på våren Arbetslöshet bland unga ökar på våren I stiger ungdomsarbetslösheten inför sommaren. Den påverkas i hög grad av hur vanligt det är att de som studerar har arbete eller söker arbete, antingen för att de

Läs mer

Tillförlitlighetsaspekter på bedömningsinstrument Sammanfattning från workshop den 22 april 2002

Tillförlitlighetsaspekter på bedömningsinstrument Sammanfattning från workshop den 22 april 2002 Projektet Systematiska bedömningsinstrument är en del av Nationellt stöd för kunskapsutveckling inom socialtjänsten. Tillförlitlighetsaspekter på bedömningsinstrument Sammanfattning från workshop den 22

Läs mer

Stabil läkarbemanning är avgörande för kontinuitet och vårdkvalité i primärvården

Stabil läkarbemanning är avgörande för kontinuitet och vårdkvalité i primärvården Stabil läkarbemanning är avgörande för kontinuitet och vårdkvalité i primärvården Analys av sambandet mellan stabiliteten i vårdcentralernas läkarbemanning och den patientupplevda kvaliteten RAPPORT Juni

Läs mer

Rapport från Läkemedelsverket

Rapport från Läkemedelsverket Utveckla märkning av läkemedelsförpackningar för att minska risken för förväxlingar Rapport från Läkemedelsverket Juni 2012 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsala, SWEDEN Besöksadress/Visiting

Läs mer

Får vi det bättre om mått på livskvalitet SOU 2015:56 Sammanfattning

Får vi det bättre om mått på livskvalitet SOU 2015:56 Sammanfattning Vårt dnr: 2015-12-11 Fi2015/03275/BaS Avdelningen för vård och omsorg Sektionen för hälsa och jämställdhet Elisabeth Skoog Garås Finansdepartementet 103 33 Stockholm Får vi det bättre om mått på livskvalitet

Läs mer

Yttrande över departementspromemorian Domstolsdatalag (Ds 2013:10)

Yttrande över departementspromemorian Domstolsdatalag (Ds 2013:10) 1 (7) YTTRANDE 2013-06-05 Dnr SU FV-1.1.3-0918-13 Regeringskansliet (Justitiedepartementet) 103 33 STOCKHOLM Yttrande över departementspromemorian Domstolsdatalag (Ds 2013:10) Betydelsen för den rättsvetenskapliga

Läs mer

Hälsoläget i Gävleborgs län

Hälsoläget i Gävleborgs län Hälsoläget i Gävleborgs län med särskild fokus på matvanor och fysisk aktivitet Lotta Östlund, sociolog och utredare, Samhällsmedicin Inspirationsseminarium Ett friskare Sverige Arr: Folkhälsoenheten Söderhamn

Läs mer

KARTLÄGGNING AV GR-KOMMUNERNAS (Exklusive Göteborg) VOLONTÄRVERKSAMHET

KARTLÄGGNING AV GR-KOMMUNERNAS (Exklusive Göteborg) VOLONTÄRVERKSAMHET Bilaga 3 KARTLÄGGNING AV GR-KOMMUNERNAS (Exklusive Göteborg) VOLONTÄRVERKSAMHET BAKGRUND GR-kommunernas sociala styrgrupp beslutade i oktober 2008 att kartlägga omfattningen av volontär-/frivilligverksamheter

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2011:69 Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2010:12 av Anna Kettner (S) om stöd och behandling för barn och vuxna med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Föredragande landstingsråd:

Läs mer

Lagar och regler för regionalt utvecklingsansvar

Lagar och regler för regionalt utvecklingsansvar SKRIVELSE 1(8) Lagar och regler för regionalt utvecklingsansvar Detta är en sammanställning av några kortare texter som beskriver vilka lagar och regler som styr det regionala utvecklingsuppdraget som

Läs mer

Några första resultat kring levnadsvanorna i Gävleborg från den nationella folkhälsoenkäten 2010

Några första resultat kring levnadsvanorna i Gävleborg från den nationella folkhälsoenkäten 2010 Samhällsmedicin PM 1 Gävleborg 11-1-2 Några första resultat kring levnadsvanorna i Gävleborg från den nationella folkhälsoenkäten 1. Kort om den nationella folkhälsoenkäten Den nationella folkhälsoenkäten

Läs mer

Enheten för preventiv näringslära. Karolinska sjukhuset

Enheten för preventiv näringslära. Karolinska sjukhuset Enheten för preventiv näringslära Karolinska sjukhuset Enheten för preventiv näringslära Enheten för preventiv näringslära på Karolinska sjukhuset är en institution som inriktar sig på kost och motion.

Läs mer

Ändrade föreskrifter om försäkringsföretags skyldighet att rapportera kapitalplaceringar och kvartalsuppgifter för livförsäkringsföretag

Ändrade föreskrifter om försäkringsföretags skyldighet att rapportera kapitalplaceringar och kvartalsuppgifter för livförsäkringsföretag 2014-11-10 FI Dnr 14-5565 BESLUTSPROMEMORIA Ändrade föreskrifter om försäkringsföretags skyldighet att rapportera kapitalplaceringar och kvartalsuppgifter för livförsäkringsföretag Sammanfattning Finansinspektionen

Läs mer

http://www.wcrf.org/

http://www.wcrf.org/ http://www.wcrf.org/ Non communicable disease - NCD Allt fler lever längre med kroniska sjukdomar Den tyngsta sjukdomsbördan i världen Ca 40% alla >15 år har minst en kronisk sjukdom Av dem > 65 år har

Läs mer

REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020

REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020 REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020 Integration handlar om att olika delar går samman till en helhet. Integration är en förutsättning för utveckling och tillväxt

Läs mer

Vad har EU med vård och omsorg att göra?

Vad har EU med vård och omsorg att göra? Vad har EU med vård och omsorg att göra? Varje EU-land bestämmer hur den egna vården, omsorgen och socialtjänsten ska utformas, organiseras och finansieras. Men inom hälso- och sjukvården och på folkhälsoområdet

Läs mer

1 Sammanträdet öppnas. Christer Janson hälsade alla välkomna till dagens sammanträde och förklarade detsamma för öppnat.

1 Sammanträdet öppnas. Christer Janson hälsade alla välkomna till dagens sammanträde och förklarade detsamma för öppnat. PROTOKOLL Nr 4/2007 1 (6) Sammanträde Samordningsförbundet HjoTiBorg Tid 2007-10-05 Plats Närvarande Badhusgatan 29, Skövde Christer Janson Länsarbetsnämnden ordförande Kjell Sjölund Karlsborgs kommun

Läs mer

Finansdepartementet FI Dnr 13-754 Registrator (Anges alltid vid svar) 103 33 Stockholm

Finansdepartementet FI Dnr 13-754 Registrator (Anges alltid vid svar) 103 33 Stockholm 2013-03-08 REMISSVAR Finansdepartementet FI Dnr 13-754 Registrator (Anges alltid vid svar) 103 33 Stockholm Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8

Läs mer

WHO:s kommission för hälsans sociala bestämningsfaktorer 2008

WHO:s kommission för hälsans sociala bestämningsfaktorer 2008 WHO:s kommission för hälsans sociala bestämningsfaktorer 2008 Sir Michael Marmot och 19 kommissionärer Tre övergripande rekommendationer: 1. Förbättra vardagslivets villkor 2. Motverka den orättvisa fördelningen

Läs mer

Frågor och svar om de nya EU-förordningarna som rör skogsodlingsmaterial

Frågor och svar om de nya EU-förordningarna som rör skogsodlingsmaterial Information 1(5) Datum 2013-06-12 Diarienr 2013/1615 Enheten för lag och områdesskydd Sanna Black-Samuelsson sanna.black-samuelsson@skogsstyrelsen.se Tfn 018-27 88 23 Frågor och svar om de nya EU-förordningarna

Läs mer

Kommittédirektiv. En förbättrad varumärkesrätt inom EU. Dir. 2015:53. Beslut vid regeringssammanträde den 7 maj 2015

Kommittédirektiv. En förbättrad varumärkesrätt inom EU. Dir. 2015:53. Beslut vid regeringssammanträde den 7 maj 2015 Kommittédirektiv En förbättrad varumärkesrätt inom EU Dir. 2015:53 Beslut vid regeringssammanträde den 7 maj 2015 Sammanfattning Genom att använda sig av varumärken kan företag särskilja och framhäva sina

Läs mer

10. Förekomst av hörselnedsättning och indikationer för hörapparat

10. Förekomst av hörselnedsättning och indikationer för hörapparat 10. Förekomst av hörselnedsättning och indikationer för hörapparat Sammanfattning I den vuxna svenska befolkningen beräknas 120 000 personer ha svår eller mycket svår hörselnedsättning. Närmare en halv

Läs mer

SKRIVELSE 1(3) 2011-08-17 LS 1011-0895. Motion 2010:12 av Anna Kettner (S) om stöd och behandling för barn och vuxna

SKRIVELSE 1(3) 2011-08-17 LS 1011-0895. Motion 2010:12 av Anna Kettner (S) om stöd och behandling för barn och vuxna Stockholms läns landsting Landstingsrådsberedningen Ankom Stockholms läns landsting SKRIVELSE 1(3) 2011-08-17 LS 1011-0895 Dnr: 2011 -OB-17 Landstingsstyrelsen LANDSTINGSSTYRELSEN 1 1 -OB-17 * 028 Motion

Läs mer

KOST, FYSISK AKTIVITET OCH HÄLSA - EN EUROPEISK HANDLINGSPLATTFORM

KOST, FYSISK AKTIVITET OCH HÄLSA - EN EUROPEISK HANDLINGSPLATTFORM 15.3.2005 KOST, FYSISK AKTIVITET OCH HÄLSA - EN EUROPEISK HANDLINGSPLATTFORM 1 - Problemet Medborgarna i Europeiska unionen rör sig för litet och konsumerar för mycket: för mycket energi, för många kalorier,

Läs mer

Historia Årskurs 9 Vårterminen 2014

Historia Årskurs 9 Vårterminen 2014 Historia Årskurs 9 Vårterminen 2014 1 Inledning Utgångspunkten för de nationella proven i historia är kursplanen i historia. Denna har det övergripande målet att utveckla elevers historiemedvetande genom

Läs mer

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Stefan Lundqvist Leg sjukgymnast Varför r skall vi arbeta med fysisk aktivitet/ FaR och andra levnadsvanor? Medicinska, hälsoskäl

Läs mer

Återrapportering utvärdera instrument för arbetsförmågebedömning

Återrapportering utvärdera instrument för arbetsförmågebedömning 1 (10) Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Återrapportering utvärdera instrument för arbetsförmågebedömning Uppdraget Regeringen har gett i uppdrag till Försäkringskassan att utvärdera de instrument som

Läs mer

Revisionsrapport. Stadsrevisionen Örebro kommun. Samordning och redovisning av EUprojekt. Liz Hultgren. 28 november 2011

Revisionsrapport. Stadsrevisionen Örebro kommun. Samordning och redovisning av EUprojekt. Liz Hultgren. 28 november 2011 Revisionsrapport Samordning och Liz Hultgren Stadsrevisionen Örebro kommun 2011-12-13 Liz Hultgren Projektledare Kurt Westerback Kundansvarig Örebro kommun 1 av 12 Innehållsförteckning Sammanfattande bedömning

Läs mer

Jämlika förutsättningar för hälsa en

Jämlika förutsättningar för hälsa en Jämlika förutsättningar för hälsa en fråga om liv och död Ett barn som föds i Japan eller Sverige kan förvänta sig att leva i mer än 80 år, i Brasilien 72 år, i Indien 63 år och i vissa afrikanska länder

Läs mer

Kommun-, landstings- och regionledningens ansvar

Kommun-, landstings- och regionledningens ansvar KONVENTION OM RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Kommun-, landstings- och regionledningens ansvar Många av konventionens rättigheter ligger inom kommunernas, landstingens och regionernas

Läs mer

En modell för åtgärdsprogram för barn med ADHD

En modell för åtgärdsprogram för barn med ADHD Agneta Hellström 2010-02-07 En modell för åtgärdsprogram för barn med ADHD Om en elev, efter utredning, visar sig ha behov av särskilda stödåtgärder i skolan ska rektor se till att ett åtgärdsprogram utarbetas.

Läs mer

Sveriges landsbygdsprogram 2014-2020. Hans-Olof Stålgren Landsbygdsnätverket 2014 01 16

Sveriges landsbygdsprogram 2014-2020. Hans-Olof Stålgren Landsbygdsnätverket 2014 01 16 Sveriges landsbygdsprogram 2014-2020 Hans-Olof Stålgren Landsbygdsnätverket 2014 01 16 Min presentation Inledning Generell info Budget Tidsplan Gårdsstöd LFA Miljöstöd Flerfond CLLD Transnationell komponent

Läs mer

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept. Recept för rörelse Minst hälften av svenska folket rör sig för lite. Forskare varnar för negativa hälsoeffekter och skenande sjukvårdskostnader i en snar framtid. Frågan är vad som går att göra. Fysisk

Läs mer

ABCD. Ärendehantering Granskningsrapport. Säters kommun. Offentlig sektor KPMG AB 2012-11-29 Antal sidor:6 Säter är hant.docx

ABCD. Ärendehantering Granskningsrapport. Säters kommun. Offentlig sektor KPMG AB 2012-11-29 Antal sidor:6 Säter är hant.docx Säters kommun Ärendehantering Granskningsrapport Offentlig sektor KPMG AB 2012-11-29 Antal sidor:6 Säter är hant.docx Innehåll 1.Sammanfattning 3 2. Syfte 3 3. Avgränsning 4 4. Metod 4 5. Genomförande

Läs mer

Mikael Rostila. Docent, universitetslektor. Stockholms Universitet

Mikael Rostila. Docent, universitetslektor. Stockholms Universitet Mikael Rostila Docent, universitetslektor Stockholms Universitet The Black report, 1980 Social ojämlikhet i hälsa i Sverige Och hvad Farsoter i synnerhet vidkommer, så kan ej bättre bevis gifvas på detta,

Läs mer

Nationell finansiering av biobanken för navelsträngsblod och Tobias Registret m.m. Dnr 09/2898

Nationell finansiering av biobanken för navelsträngsblod och Tobias Registret m.m. Dnr 09/2898 STYRELSENS Vårt dnr BESLUT NR 10 2009-09-18 Avdelningen för vård och omsorg Bengt Lundberg Landstingsstyrelserna, regionstyrelserna i Skåne och Västra Götaland samt kommunstyrelsen i Gotlands kommun Nationell

Läs mer

Rapport från StrateGIS-projektet år 2002, etapp 3

Rapport från StrateGIS-projektet år 2002, etapp 3 1 Rapport från StrateGIS-projektet år 2002, etapp 3 Uppdrag och organisation av arbetet Länsstyrelserna fick i sitt regleringsbrev för 2001 uppdrag att fullfölja satsningen på utbildning inom GIS i StrateGIS-projektets

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom egen regi

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom egen regi TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-08-21 AN-2013/60.730 1 (3) HANDLÄGGARE Werner, Anna 08-535 312 03 Anna.Werner@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom egen regi

Läs mer

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen Flerpartimotion Motion till riksdagen: 2014/15:3040 av Emma Henriksson m.fl. (KD, M, C, FP) med anledning av skr. 2014/15:72 Riksrevisionens rapport om primärvårdens styrning Förslag till riksdagsbeslut

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION KOMMISSIONENS YTTRANDE

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION KOMMISSIONENS YTTRANDE EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 3.5.2002 KOM(2002) 229 slutlig 1992/0449 (COD) KOMMISSIONENS YTTRANDE enligt artikel 251.2 tredje stycket c i EG-fördraget om Europaparlamentets ändringar

Läs mer

Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel 12 i FN:s konvention om barns rättigheter

Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel 12 i FN:s konvention om barns rättigheter Kommunstyrelsen 2013-05-08 1 (10) Kommunledningskontoret Demokrati och välfärd KSKF/2013:228 Cecilia Boström 016-710 29 96 Kommunstyrelsen Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel

Läs mer

Gå och cykla till skolan tävlingen

Gå och cykla till skolan tävlingen 2009-01-30 Gå och cykla till skolan tävlingen Sammanställning 2008 Agenda -21 Jessica Elmgren Agenda21@huddinge.se Innehåll Bakgrund och syfte 3 Mål 3 Metod 3 2003: Gå och cykla till skolan dagen 3 2004:

Läs mer

3.3.8 DEN KOMMUNALA FINANSIERINGSPRINCIPEN

3.3.8 DEN KOMMUNALA FINANSIERINGSPRINCIPEN 3.3.8 DEN KOMMUNALA FINANSIERINGSPRINCIPEN STELLAN MALMER OCH PATRIK ZAPATA Finansieringsprincipen innebär att staten inte skall ålägga kommuner och landsting nya uppgifter utan att de får möjlighet att

Läs mer

Kompletterande yttrande över PM Billigare utbyggnad av bredbandsnät, ert dnr N2015/2228/ITP

Kompletterande yttrande över PM Billigare utbyggnad av bredbandsnät, ert dnr N2015/2228/ITP Remissvar Sida 1(6) Diarienr 1.6-82/2015 Handläggare Godkänd av Marguerite Sjöström- Josephson t.f. VD Regeringskansliet Näringsdepartementet Enheten för IT politik 103 33 Stockholm Kompletterande yttrande

Läs mer

Hälsan hos personer med intellektuell funktionsnedsättning i kommunalt boende.

Hälsan hos personer med intellektuell funktionsnedsättning i kommunalt boende. Hälsan hos personer med intellektuell funktionsnedsättning i kommunalt boende. Författare Magnus Wimmercranz. ABSTRACT Syfte: Undersökningen har haft två syften. Dels att pröva ett befintligt frågeinstrument

Läs mer

Blir det bättre med vårdval i primärvården? DLF symposium 15 nov 2012

Blir det bättre med vårdval i primärvården? DLF symposium 15 nov 2012 Blir det bättre med vårdval i primärvården? DLF symposium 15 nov 2012 Anders Anell Ekonomihögskolan, Lunds universitet Effekter av valfrihet Befolkningen vill välja vårdenhet/mottagning en majoritet anser

Läs mer

Nationell samordning av omgivningsbuller

Nationell samordning av omgivningsbuller Nationell samordning av omgivningsbuller Verksamhetsbeskrivning Fastställd av styrgruppen: 2014-12-03 Reviderad: åååå-mm-dd NATURVÅRDSVERKET 2 (9) Förord Naturvårdsverket ska enligt instruktionen särskilt

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION KOMMISSIONENS ARBETSDOKUMENT. Åtföljande dokument till

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION KOMMISSIONENS ARBETSDOKUMENT. Åtföljande dokument till SV SV SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 24.9.2008 SEK(2008) 2487 KOMMISSIONENS ARBETSDOKUMENT Åtföljande dokument till Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om förenkling

Läs mer

Koncept. Prestationsbaserat statsbidrag till insatser för äldre en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting

Koncept. Prestationsbaserat statsbidrag till insatser för äldre en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting Koncept Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2011-01-27 nr Socialdepartementet Enheten för sociala tjänster Karin Hellqvist tel. 08 405 59 23 Prestationsbaserat statsbidrag till insatser för

Läs mer

VAD MAN DRAR IN PÅ NÄR DET ÄR FINANSIELL KRIS

VAD MAN DRAR IN PÅ NÄR DET ÄR FINANSIELL KRIS VAD MAN DRAR IN PÅ NÄR DET ÄR FINANSIELL KRIS Skandinavisk undersökning WWW.SIFO.RESEARCH-INT.COM Vad sparar man i första hand in på om man får mindre pengar att röra sig med? SIFO Research International

Läs mer

Svenska folkets tävlings- och motionsvanor 2010

Svenska folkets tävlings- och motionsvanor 2010 Svenska folkets tävlings- och motionsvanor 2010 Fakta om undersökningen En rikstäckande undersökning som Riksidrottsförbundet, RF, årligen genomför i samarbete med Statistiska Centralbyrån, SCB. I slutet

Läs mer

Dagverksamhet för äldre

Dagverksamhet för äldre Äldreomsorgskontoret Dagverksamhet för äldre Delrapport med utvärdering Skrivet av Onerva Tolonen, arbetsterapeut, 2010-08-09 Innehåll 1. Inledning...3 1.1 Vilka problem ville vi åtgärda?...3 1.2 Vad vill

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM104. Förordning om europeiska miljöräkenskaper. Dokumentbeteckning. Sammanfattning.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM104. Förordning om europeiska miljöräkenskaper. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Regeringskansliet Faktapromemoria Förordning om europeiska miljöräkenskaper Finansdepartementet 2013-05-23 Dokumentbeteckning KOM (2013) 247 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring

Läs mer

ÅR: 2014 Tillsynsrapport från Läkemedelsverket. Område: Kosmetiska produkter och tatueringsfärger

ÅR: 2014 Tillsynsrapport från Läkemedelsverket. Område: Kosmetiska produkter och tatueringsfärger ÅR: 2014 Tillsynsrapport från Läkemedelsverket Område: Kosmetiska produkter och tatueringsfärger Dnr: 6.5.2-2015-032734 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsala, SWEDEN Besöksadress/Visiting

Läs mer

Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Ekerö, 2013

Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Ekerö, 2013 Sollentuna 2014-01-20 Martin Åberg Henrik Karlsson Katarina Piuva Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Ekerö, 2013 Bearbetning efter Socialstyrelsens inventeringsformulär

Läs mer

Earth Hour 2009 Inbjudan till Sveriges kommuner. Från Världsnaturfonden, WWF

Earth Hour 2009 Inbjudan till Sveriges kommuner. Från Världsnaturfonden, WWF Earth Hour 2009 Inbjudan till Sveriges kommuner Från Världsnaturfonden, WWF Om Earth Hour Kära kommun, På kvällen 29 mars 2008 släckte uppskattningsvis 35 miljoner människor i ett 30-tal länder runt om

Läs mer

Sammanställning av utvärdering av 15-metodutbildningar 2012-2015

Sammanställning av utvärdering av 15-metodutbildningar 2012-2015 Sammanställning av utvärdering av 15-metodutbildningar 2012-2015 TIA-projektet, 2015 Bakgrund Regeringen beviljade projektmedel till Stiftelsen Arbetslivsforum för att Sveriges Företagshälsor i samverkan

Läs mer

Minnesanteckningar från möte för Barn- och Ungdomsrådet (BUR) den 19 oktober 2005

Minnesanteckningar från möte för Barn- och Ungdomsrådet (BUR) den 19 oktober 2005 Birgitta Larsson Ledningsstaben 2005-11-30 Minnesanteckningar från möte för Barn- och Ungdomsrådet (BUR) den 19 oktober 2005 Närvarande: Förhindrade: Friederike Gerlach (mp) Inger Clasinder (fp) Lisbeth

Läs mer

Konsekvensutredning av förslag till föreskrift om insamling av elproduktionsuppgifter för solcellsanläggningar från elnätsbolag

Konsekvensutredning av förslag till föreskrift om insamling av elproduktionsuppgifter för solcellsanläggningar från elnätsbolag EM1000 W-4.0, 2010-11-17 Datum 1 (6) Analysavdelningen Johan Harrysson +46 (0)16-542 06 32 jonan.harrysson@energimyndigheten.se Konsekvensutredning av förslag till föreskrift om insamling av elproduktionsuppgifter

Läs mer

Längd och vikt hos barn och ungdomar i Marks kommun 2004

Längd och vikt hos barn och ungdomar i Marks kommun 2004 Längd och vikt hos barn och ungdomar i Marks kommun 4 Bakgrund WHO har förklarat övervikt som en form av epidemi i I-länderna, och man har i Sverige från många olika håll sett att både vuxna och även barn

Läs mer

Teknisk rapport Stockholmsenkäten

Teknisk rapport Stockholmsenkäten SBG1000, v1.3, 2010-04-07 INDIVID- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Karin Hägglund 2012-07-24 1 (5) Teknisk rapport Stockholmsenkäten Bakgrund Sedan 2002 har Sundbybergs stad genomfört Stockholmsenkäten vartannat

Läs mer

Golfnyttan i samhället

Golfnyttan i samhället Utdrag om golfens dokumenterade hälsoeffekter från HUI:s rapport Golfnyttan i samhället. Golfnyttan i samhället Golf och hälsa Golf är en av Sveriges största idrotter, med drygt 450 000 medlemmar i alla

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 22.11.2012 SWD(2012) 392 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Följedokument till Rapport från kommissionen till

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och socialfrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för sysselsättning och socialfrågor

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och socialfrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för sysselsättning och socialfrågor EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för sysselsättning och socialfrågor PRELIMINÄRT FÖRSLAG 31 maj 2001 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för sysselsättning och socialfrågor till utskottet för kvinnors

Läs mer

Kan idrotten användas som hjälpmedel för elever med överaktivitet?

Kan idrotten användas som hjälpmedel för elever med överaktivitet? Kan idrotten användas som hjälpmedel för elever med överaktivitet? Av Jenny Karlsson och Pehtra Pettersson LAU370 Handledare: Viljo Telinius Examinator: Owe Stråhlman Rapportnummer: VT08-2611-037 Abstract

Läs mer

Allmänt hälsotillstånd

Allmänt hälsotillstånd Allmänt hälsotillstånd Självrapporterat allmänt hälsotillstånd utgör ett grovt mått på individens hälsa. Hur en person upplever sitt allmänna hälsotillstånd har visat sig vara ett bra mått på den faktiska

Läs mer

Bilaga 1. Metod och undersökningens tillförlitlighet

Bilaga 1. Metod och undersökningens tillförlitlighet Bilaga 1 Metod och undersökningens tillförlitlighet Metod En omfattande enkätundersökning har under år 2003 genomförts bland de 30 kommuner som har den största flyktingmottagningen. Undersökningen är till

Läs mer

Den svåra konsten att mäta fysisk aktivitet bland barn och unga Erfarenheter från arbetet med Örebro Youth Activity Study

Den svåra konsten att mäta fysisk aktivitet bland barn och unga Erfarenheter från arbetet med Örebro Youth Activity Study Den svåra konsten att mäta fysisk aktivitet bland barn och unga Erfarenheter från arbetet med Örebro Youth Activity Study Forskarnas och allmänhetens intresse för fysisk aktivitet bland barn och unga har

Läs mer

I/A-PUNKTSNOT Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) Coreper/rådet EU:s prioriteringar inför Förenta nationernas 61:a generalförsamling

I/A-PUNKTSNOT Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) Coreper/rådet EU:s prioriteringar inför Förenta nationernas 61:a generalförsamling EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 11 juli 2006 (12.7) (OR. en) 11380/06 PESC 665 CONUN 51 ONU 80 I/A-PUNKTSNOT från: Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) till: Coreper/rådet Ärende: EU:s

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2004:9 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2001:11 av Håkan Jörnehed (v) om att landstingets anställda skall få utökade möjligheter till fysisk aktivitet och att personalen skall

Läs mer

Inventering av registrerade föreningar. Fritidsförvaltning

Inventering av registrerade föreningar. Fritidsförvaltning Inventering av registrerade föreningar Fritidsförvaltning Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 211-4-5 1.3 Thomas Sterner (Gustaf Johansson/David Nilsson) Fritidsförvaltningen Föreningsavdelningen

Läs mer

Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk?

Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk? Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk? En undersökning om attityder till sjukskrivning bland 2.000 anställda och arbetsgivare inom privat och offentlig sektor Arne Modig Kristina Boberg T22785

Läs mer

Miljöindikatorer inom ramen för nationella läkemedelsstrategin (NLS)

Miljöindikatorer inom ramen för nationella läkemedelsstrategin (NLS) Miljöindikatorer inom ramen för nationella läkemedelsstrategin (NLS) Rapport från CBL-kansliet, Läkemedelsverket 2015-09-07 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsala, SWEDEN Besöksadress/Visiting

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för rättsliga frågor 2014/2252(INI) 5.5.2015 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om årsrapporterna om subsidiaritet och proportionalitet 2012 2013 (2014/2252(INI)) Utskottet för

Läs mer

Sveriges synpunkter på EU:s grönbok om psykisk hälsa

Sveriges synpunkter på EU:s grönbok om psykisk hälsa Yttrande 2006-06-16 S2005/9249/FH Socialdepartementet Enheten för folkhälsa Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för hälsa och konsumentskydd Enhet C/2 "Hälsoinformation" L-2920 LUXEMBURG Sveriges

Läs mer

Opinionsundersökning om slutförvaring av använt kärnbränsle

Opinionsundersökning om slutförvaring av använt kärnbränsle Opinionsundersökning om slutförvaring av använt kärnbränsle Telefonintervjuer i Uppsala län, Gävle kommun och Norrtälje kommun under november- av SKOP -research ab December 12 SKOP har på uppdrag av och

Läs mer

En översyn av årsredovisningslagarna (SOU 2015:8) (Ju2015/1889/L1)

En översyn av årsredovisningslagarna (SOU 2015:8) (Ju2015/1889/L1) Justitiedepartementet Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt 103 33 Stockholm Stockholm 1 december 2015 En översyn av årsredovisningslagarna (SOU 2015:8) (Ju2015/1889/L1) FAR har beretts tillfälle

Läs mer

1 Information om upphandlingen

1 Information om upphandlingen 1 Information om upphandlingen 1.1 Presentation av tjänsten/varan Södertörns upphandlingsnämnd inbjuder härmed anbudsgivare till att lämna anbud gällande, enligt nedanstående instruktioner och bifogade

Läs mer

A Allmänt. Myndighetens namn: Statens folkhälsoinstitut. 1. Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå

A Allmänt. Myndighetens namn: Statens folkhälsoinstitut. 1. Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå Myndighetens namn: Statens folkhälsoinstitut Diarienummer VERK 2011/472 Rubrik Ändring av Statens folkhälsoinstituts föreskrifter (FHIFS 2011:1) om teknisk sprit A Allmänt 1. Beskrivning av problemet och

Läs mer

HÄLSOSAMTAL MED FÖRÄLDRAR PÅ BVC EN KOSTNADSEFFEKTIV METOD?

HÄLSOSAMTAL MED FÖRÄLDRAR PÅ BVC EN KOSTNADSEFFEKTIV METOD? HÄLSOSAMTAL MED FÖRÄLDRAR PÅ BVC EN KOSTNADSEFFEKTIV METOD? Projektbeskrivning 2006-06-12 Lena Antin, Ann Berglund, Helena Burman, Kerstin Carlsson, Ulrika Lundin, Ann-Christine Strindmark, Boo BVC Ingrid

Läs mer

Banklagskommitténs slutbetänkande Offentlig administration av banker i kris (SOU 2000:66)

Banklagskommitténs slutbetänkande Offentlig administration av banker i kris (SOU 2000:66) Finansdepartementet Bankenheten 103 33 STOCKHOLM Banklagskommitténs slutbetänkande Offentlig administration av banker i kris (SOU 2000:66) Sammanfattning Stiftelsen Ackordscentralen är inte odelat positiv

Läs mer

Tema kliniska prövningar och licenser: När godkända läkemedel inte räcker till

Tema kliniska prövningar och licenser: När godkända läkemedel inte räcker till Tema kliniska prövningar och licenser: När godkända läkemedel inte räcker till Enligt lagstiftningen måste ett läkemedel som ska ges till en patient i Sverige vara godkänt för försäljning i vårt land.

Läs mer

Lättläst sammanfattning Åtgärder mot fusk och fel med assistansersättning

Lättläst sammanfattning Åtgärder mot fusk och fel med assistansersättning Lättläst sammanfattning Åtgärder mot fusk och fel med assistansersättning Det här har utredningen undersökt Assistansersättningen är till för att ge alla människor möjlighet att vara med i samhället som

Läs mer

Hälsofrämjande aktivitet (TEA) inom den grundläggande hälsovården 2010

Hälsofrämjande aktivitet (TEA) inom den grundläggande hälsovården 2010 Hälsofrämjande aktivitet (TEA) inom den grundläggande hälsovården 2010 Svarsanvisningar Vi rekommenderar att ni först fyller i pappersformuläret. Besvarandet av enkäten kan avbrytas med knappen "Avbryt"

Läs mer

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2011. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D)

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2011. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) VIDARKLINIKEN 2011 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, februari 2012 Tobias Sundberg, Med dr Kontakt: I C The Integrative Care Science Center VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION

Läs mer

Information från kommittémöte för exportbidrag och licenser den 25 juni 2014

Information från kommittémöte för exportbidrag och licenser den 25 juni 2014 1(5) Information från kommittémöte för exportbidrag och licenser den 25 juni 2014 Sammanfattning: Fyra medlemsstater presenterade sin syn på den praktiska hanteringen av regelverket för offentlig intervention.

Läs mer

Cancerpreventionskalkylatorn. Manual 2016-06-10

Cancerpreventionskalkylatorn. Manual 2016-06-10 Cancerpreventionskalkylatorn Manual 2016-06-10 Cancerpreventionskalkylator Bakgrund Befolkningens levnadsvanor är viktiga påverkbara faktorer för många cancerdiagnoser och har en särskild betydelse för

Läs mer

INDIKATORER ETT VERKTYG FÖR ATT MÄTA KVALITET

INDIKATORER ETT VERKTYG FÖR ATT MÄTA KVALITET INDIKATORER ETT VERKTYG FÖR ATT MÄTA KVALITET inom primärvård, specialiserad hälsooch sjukvård samt socialtjänst Diagram taget från Socialstyrelsens utvärdering av psykisk ohälsa, 2013 KRISTINA BERGLUND,

Läs mer

Det Europeiska Hjärthälsofördraget

Det Europeiska Hjärthälsofördraget Det Europeiska Hjärthälsofördraget Förord Sjuk- och dödlighet Hjärt-kärlsjukdom är den vanligaste dödsorsaken hos Europeiska kvinnor och män (1). Sådan sjukdom förorsakar nära hälften av alla dödsfall

Läs mer

Mobil tjänst för föräldrastöd PROJEKTSKISS TILL E-TJÄNSTEPROGRAMMET

Mobil tjänst för föräldrastöd PROJEKTSKISS TILL E-TJÄNSTEPROGRAMMET Mobil tjänst för föräldrastöd TILL E-TJÄNSTEPROGRAMMET Förvaltning: 1 (8) 1. BAKGRUND OCH NULÄGE I projektet e-adept samverkar staden med bland annat Post- och telestyrelsen, Vägverket, Banverket, Vinnova

Läs mer

Kommunens uppgifter i samhällets krisberedskapssystem

Kommunens uppgifter i samhällets krisberedskapssystem 1 (7) Räddningstjänsten Kommunens uppgifter i samhällets krisberedskapssystem Utgångspunkter Det nuvarande beredskapssystemet för kommunerna regleras i lagen (1994:1720) om civilt försvar. Det kom till

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2002:55 1 (7) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2001:10 av Anna Berger Kettner (s) om att utveckla kompetenscentra för barn med ADHD/DAMP Föredragande landstingsråd: Stig Nyman Ärendet

Läs mer

Meddelandeblad. Stöd till anhöriga i form av service eller behovsprövad insats handläggning och dokumentation

Meddelandeblad. Stöd till anhöriga i form av service eller behovsprövad insats handläggning och dokumentation Meddelandeblad Mottagare: Politiker, chefer, biståndshandläggare, socialsekreterare, LSS-handläggare, anhörigkonsulenter, demenssjuksköterskor inom socialtjänstens olika verksamheter. Kuratorer inom landstingen

Läs mer

Information från kommittémötet för exportbidrag och licenser den 9 mars 2016

Information från kommittémötet för exportbidrag och licenser den 9 mars 2016 1(5) Information från kommittémötet för exportbidrag och licenser den 9 mars 2016 Sammanfattning: Kommissionen fortsatte diskussionen om förenklingar av regelverket för tullkvoter (licenser) där man bland

Läs mer