Våld, utsatthet och ohälsa hur hänger det ihop?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Våld, utsatthet och ohälsa hur hänger det ihop?"

Transkript

1 Våld, utsatthet och ohälsa hur hänger det ihop? Resultat från Anna-Karin Andershed Docent i psykologi Henrik Andershed Professor i psykologi, docent i kriminologi Åsa Cater Fil.dr. i socialt arbete

2 Vad är RESUMÉ? REtrospektiv Studie om Unga Människors Erfarenheter av utsatthet och stöd i unga år På uppdrag av fd. UPP-centrum vid Socialstyrelsen Hur vanligt är det att utsättas för olika typer av våld och försummelse under barndom och ungdomsår? Vad, av vem, var, stöd och hjälp Hur mår man idag? Hälsa och anpassning i ung vuxen ålder

3 Utsatthet är ingen ovanlig företeelse Alla former av övergrepp och försummelse som orsakar skada för barnet Fysiska övergrepp Sexuella övergrepp Emotionella övergrepp Bevittna övergrepp Normalpopulationsstudier visar på en prevalens på mellan 15 och 35% (t.ex., Annerbäck et al., 2010; Annerbäck, 2011; MacMillan, Tanaka, Duku, Vaillancourt, & Boyle, 2013; May-Chahal & Cawson, 2005; Radford, Corral, Bradley, & Fisher, 2013; Stoltenborgh, Bakermans-Kranenburg, & van IJzendoorn, 2013)

4 Utsatthet för våld eller försummelse får konsekvenser såväl i barndomen som under tonår och i vuxen ålder (e.g., Boden et al., 2007; Fergusson et al., 2008; Herrenkohl et al., 2013; Herrenkohl & Herrenkohl 2007; Jonson-Reid et al., 2004; Lansford et al., 2002; Manly et al., 2001; Thornberry et al., 2001) Högre risk för Externaliserande problem Aggressivitet, kriminalitet/normbrytande beteende, alkoholproblem Internaliserande problem Ångest, depression, suicidalitet Posttraumatisk stress (PTSD) Bristfälliga skolprestationer Arbetslöshet

5 En utsatthet kommer sällan ensam Upprepad utsatthet och poly-viktimisering (t.ex. Finkelhor et al., 2007) flera typer av utsatthet (i flera kontext, av flera förövare) Starka kopplingar mellan olika typer av utsatthet (Felitti et al., 1998; Radford et al., 2013) både att själv utsättas för - psykiska, fysiska, sexuella och att bevittna andra utsättas för - våld Besvärande stor andel (utsatta) barn utsätts på flera olika sätt, samtidigt 22% av ett nationellt representativt urval hade upplevt 4 eller fler typer av utsatthet/övergrepp (Finkelhor et al., 2007) 13% av anmälningarna för övergrepp eller försummelse innehöll uppgifter om poly-viktimisering (Robboy & Anderson, 2011) >50% av barn som utsattes för fysiska övergrepp, utsattes också för andra typer av övergrepp (Annerbäck et al., 2012)

6 Upprepad utsatthet och poly-viktimisering är allvarligare än enstaka utsatthet eller att endast uppleva en form av utsatthet (e.g., Annerbäck, 2011, Finkelhor et al., 2007; Liu et al., 2012; Petrenko et al., 2012; Radford et al., 2013) Starkare koppling till hälso- och beteendeproblem (Annerbäck, 2011) upprepad utsatthet av samma typ (upprepad utsatthet) flera samtidiga typer av utsatthet (Poly-viktimisering) (fysiska övergrepp + annan utsatthet) kumulativ effekt à missbruk, depression, suicidalitet, promiskuösitet, hälsoproblematik, övervikt, bristande fysisk aktivitet (Felitti et al., 1998)

7 RESUMÉ-studien Ett slumpmässigt, nationellt representativt urval av unga vuxna i Sverige 2,500 unga vuxna år Intervjuer och frågeformulär Face-to-face ipad M = 67 minuter Födelseår % n ,1 22,6 21, ,3 22,8 22, ,3 19,2 20, ,1 20,2 19, ,1 15,2 16,1 403 N

8 Instrument för att mäta utsatthet Juvenile Victimization Questionnaire (JVQ) 34 frågor Modifierad Adult Retrospective Version för att täcka alla möjliga upplevelser (oavsett förövare) under hela livet Försummelse (NSPCC-studien, May-Chahal & Cawson 2005, och svenska nationella kartläggningar) Child Exposure to Domestic Violence (CEDV)

9 Typer av utsatthet Egendomsbrott T.ex. Har någon någonsin med flit förstört något som var ditt? Fysiskt våld T.ex. Har någon någonsin slagit eller slagit till dig? Verbala övergrepp T.ex. Har du någonsin blivit rädd eller känt dig ledsen eller usel för att någon kallade dig öknamn, sa elaka saker till eller om dig eller sa att de inte ville ha dig? Sexuella övergrepp T.ex. Har någon någonsin försökt att tvinga dig att göra sexuella saker? Försummelse T.ex. När du var barn, hände det någonsin att ert hem eller dina kläder var så smutsiga eller trasiga att du tyckte det var obehagligt eller skämdes för det? Bevittnande av våld T.ex. Har du någonsin sett någon bli attackerad med flit med tillhygge

10 Följder av utsatthet, samt (o)hälsa och anpassning Uppföljningsfrågor om plats, förövare och upplevda konsekvenser (NSPCC-studien, May-Chahal & Cawson 2005) Anmält? Till vem? Professionell hjälp? Var det rätt hjälp? Gjorde det någon skillnad? Externaliserade problem Riskbruk av alkohol Kriminalitet Internaliserade problem Ångest Depression Suicidalitet/självskada Livstillfredsställelse

11 Dagens frågeställningar Hur vanligt är det att unga vuxna i åldrarna år rapporterar att de varit utsatta på olika sätt? Vilka kombinationer av typer av utsatthet kan vi observera? Kan vi se vanliga och mindre vanliga mönster? Hur ser sambanden mellan utsatthet och ohälsa och anpassningsproblem ut? Har man fått stöd och hjälp för att hantera det man utsatts för och från vem? Hur vanligt är det att man mår bra trots att man blivit utsatt och hur kan vi förstå det?

12 Förekomst av typer av utsatthet (%) Pojkar (n=1 186) Flickor (n=1 314) 0-12 år år 0-12 år år Typ av utsatthet Egendomsbrott 22,8 4,0 9,6 10,7 13,7 25,3 18,7 4,7 7,6 8,4 15,9 22,7 13,3 Fysiskt våld 14,4 3,1 7,5 20,9 9,7 19,6 38,9 4,6 6,8 13,3 11,0 15,4 21,6 Verbalt våld 23,1 3,7 5,8 17,5 7,7 9,1 22,7 4,6 7,3 23,1 9,7 11,7 29,7 Sexuella övergrepp 74,5 0,5 0,6 0,4 3,2 2,9 1,4 1,4 2,1 3,6 10,3 12,6 10,4 Försummelse 79,7 0,3 0,6 5,6 0,9 1,1 6,6 0,5 1,4 9,9 0,7 1,7 10,6 Bevittnat våld 48,0 1,0 3,5 7,0 10,1 16,1 21,5 2,0 2,7 4,5 14,7 11,6 10,1 1 Ålder vid (första) upplevelse av utsatthet 2 Ingen förekomst av utsatthet

13 Var har man utsatts? (%) Flera svarsalternativ möjliga I hemmet Fritidsgård, idrottsklubb etc. I skolan/ förskola eller fritids På allmän plats På internet eller via mail eller telefon En väns eller släktings hus Hemma hos någon man inte känner Egendomsbrott 39% 9% 38% 37% 2% 6% 4% Fysiskt våld 29% 9% 47% 46% 2% 9% 5% Verbalt våld 20% 13% 82% 20% 12% 7% 2% Sexuella övergrepp 18% 4% 8% 34% 8% 30% 16%

14 Av vem har man primärt utsatts? Biologisk mamma Biologisk pappa Styvpappa/adoptiv/mammas partner eller sambo Fosterpappa Styvmamma/adoptiv/pappas partner eller sambo Fostermamma Dagmamma/barnvakt Lärare eller personal på institution Mitt syskon Andra barn och ungdomar på min skola eller mitt jobb Min nuvarande pojkvän/flickvän/sambo Min dåvarande pojkvän/flickvän/sambo/date En person som tidigare varit min pojkvän flickvän/sambo Ett gäng av barn eller vuxna Ngn som familj/ kultur/ etniska grp låg i konflikt/krig med Vet inte, för det var på internet, anonymt sms e dyl Egendomsbrott Fysiskt våld Verbalt våld Sexuella övergrepp Försummelse

15 Hur mår man idag? Bevittnat Försummelse Sexuella Verbalt Fysiskt Egendomsbrott våld övergrepp våld Trivs Livstillfredsställelse med livet? (rev.) (rev.) Depression Ångest Riskbruk, alkohol Kriminalitet 0 = Medelvärdet Ingen utsatthet Enstaka utsatthet Upprepad utsatthet

16 Hur mår man idag? Bevittnat Försummelse Sexuella Verbalt Fysiskt våld övergrepp våld Trivs Livstillfredsställelse med livet? (rev.) (rev.) Depression Ångest Riskbruk, alkohol Kriminalitet 0 = Medelvärdet Ingen utsatthet Enstaka utsatthet Upprepad utsatthet

17 Hur mår man idag? Bevittnat Försummelse Sexuella Verbalt våld övergrepp våld Trivs Livstillfredsställelse med livet? (rev.) (rev.) Depression Ångest Riskbruk, alkohol Kriminalitet 0 = Medelvärdet Ingen utsatthet Enstaka utsatthet Upprepad utsatthet

18 Hur mår man idag? Bevittnat Försummelse Sexuella övergrepp våld Trivs Livstillfredsställelse med livet? (rev.) (rev.) Depression Ångest Riskbruk, alkohol Kriminalitet 0 = Medelvärdet Ingen utsatthet Enstaka utsatthet Upprepad utsatthet

19 Hur mår man idag? Bevittnat Försummelse våld Trivs Livstillfredsställelse med livet? (rev.) (rev.) Depression Ångest Riskbruk, alkohol Kriminalitet 0 = Medelvärdet Ingen utsatthet Enstaka utsatthet Upprepad utsatthet

20 Hur mår man idag? Bevittnat våld Trivs Livstillfredsställelse med livet? (rev.) (rev.) Depression Ångest Riskbruk, alkohol Kriminalitet 0 = Medelvärdet Ingen utsatthet Enstaka utsatthet Upprepad utsatthet

21 Mönster av utsatthet, unga kvinnor Egendomsbrott Fysiskt våld Verbalt våld Sexuella övergrepp Försummelse Bevittnat våld Antal personer Antal förväntade personer av slumpen Nej Nej Nej Nej Nej Nej Typiskt*** Nej Nej Ja Nej Nej Nej Typiskt* Ja Ja Ja Ja Ja Nej 23 4 Typiskt*** Ja Ja Ja Ja Nej Ja Typiskt*** Ja Ja Ja Nej Ja Ja 17 5 Typiskt** Ja Ja Ja Ja Ja Ja 38 3 Typiskt*** Nej Ja Nej Ja Nej Nej Antitypiskt* Ja Nej Ja Ja Nej Nej Antitypiskt** Ja Nej Ja Nej Nej Ja Antitypiskt**

22 Mönster av utsatthet, unga män Egendomsbrott Fysiskt våld Verbalt våld Sexuella övergrepp Försummelse Bevittnat våld Antal personer Antal förväntade personer av slumpen Nej Nej Nej Nej Nej Nej Typiskt*** Ja Nej Nej Nej Nej Nej Typiskt*** Ja Ja Ja Nej Nej Ja Typiskt*** Ja Ja Ja Nej Ja Ja 28 7 Typiskt*** Ja Ja Ja Ja Ja Ja 15 1 Typiskt*** Ja Nej Ja Nej Nej Ja 8 35 Antitypiskt***

23 Polyviktimisering, ohälsa och anpassningsproblem Trivs Livstillfredsställelse med livet? (rev.) (rev.) Depression Ångest Riskbruk, alkohol Kriminalitet Ju fler utsattheter desto mer problem Upprepad utsatthet inom 1-6 områden

24 Polyviktimisering och suicidalitet/självskadebeteende Har du någon gång haft tankar på att ta ditt eget liv? Har du någon gång försökt ta ditt eget liv? Har du någon gång skadat dig själv med vilje utan att du ville dö? Upprepad utsatthet inom 1-6 områden

25 Hur många anmäler? (%) Anmälde eller försökte du själv eller någon annan någonsin anmäla detta? Enstaka utsatthet Multipel utsatthet Typ av utsatthet Ja Nej Ja Nej Egendomsbrott 47% 53% 41% 59% Fysiskt våld 16% 84% 31% 69% Verbalt våld 7% 93% 13% 87% Sexuella övergrepp 13% 87% 17% 83% Försummelse 0% 100% 7% 93%

26 Har man fått stöd och hjälp och från vem? (%) 16% av de som någon gång utsatts för någonting har fått professionell hjälp (flera alternativ möjliga) Typ av stöd Socialtjänsten 7% BUP 22% Vuxenpsykiatrin 23% Institutionsvård/hem för vård 1% och boende Fosterhemsplacering 1% Hemma-hos:are 0% Stödsamtal 10% Kurator inom sjukvården eller 39% skolan Terapeut 19% Läkarvård och fysisk 5% rehabilitering Alternativ medicin 3% Alternativ terapi 1% Annat 6%

27 Finns det de som mår bra trots upprepad utsatthet? Livstillfredsställelse och avsaknad av problem Trivs mycket bra med livet, har inte självmordstankar, ingen ångest, ingen depression Ja 22% av de som utsatts upprepade gånger mår bra idag De som inte mår bra har i högre utsträckning blivit utsatta för verbalt våld, sexuella övergrepp och försummelse Är välmående relaterat till hur man upplever det stöd man fått?

28 Hur upplever man det stöd man fått? (%) Mår bra trots Utsatta och utsatthet mår inte bra Har fått professionell hjälp 10% 26% Kände sig motiverad att ta emot hjälp 60% 36% Mogen att ta emot hjälp 70% 40% Rätt hjälp 74% 38% Insatsen gjorde skillnad 63% 41% Sökt stöd på egen hand 49% 36% De som inte mår bra har fått mer hjälp av samtliga efterfrågade professioner

29 Slutsatser: Utsatthet är en upprepad företeelse med långsiktiga konsekvenser Majoriteten av unga utsätts på något sätt under sin uppväxt De som utsätts för en sak, utsätts ofta också för flera andra saker Delvis olika för pojkar och flickor Många utsätts i skolan och av jämnåriga eller partners De allra flesta anmäler inte vad som hänt De allra flesta får inte heller någon professionell hjälp att hantera det som hänt dem Kanske de i många fall upplever att de inte behöver det? De som utsatts upprepade gånger får oftare hjälp än de som utsatts vid enstaka tillfällen Utsatthet under uppväxten är relaterat till ohälsa i ung vuxenålder

30 Konsekvenser för praktik? En utsatthet kan vara en indikator på flera Viktigt att uppmärksamma upprepad utsatthet och polyviktimisering De som mår bra idag, trots utsatthet, har känt sig mer mogna och motiverade att ta emot hjälp, och anser att den hjälp de fick var vad de behövde Indikerar vikten av att fundera över klientens roll i utformningen av en insats? Kommunikation är a och o?

31 Styrkor och svagheter Representativt urval Bortfallsanalys Tillräckligt stort sample för att hitta lågfrekventa fenomen Inklusiv definition av och sätt att mäta utsatthet Tolka retrospektiva uppgifter om utsatthet med försiktighet (se t.ex. Henry et al., 1994; Stattin et al., 1995) Vi arbetar vidare med fördjupningar i RESUMÉ-studien t.ex. mönster av utsatthet, polyviktimisering, kopplingar till hälsa och ohälsa

32 Tack för uppmärksamheten. Anna-Karin Andershed Docent i psykologi Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap

Utsatthet i unga år och psykisk ohälsa i vuxen ålder. Sammanfattning av resultat från en intervjustudie av 2 500 unga vuxna

Utsatthet i unga år och psykisk ohälsa i vuxen ålder. Sammanfattning av resultat från en intervjustudie av 2 500 unga vuxna Utsatthet i unga år och psykisk ohälsa i vuxen ålder Sammanfattning av resultat från en intervjustudie av 2 500 unga vuxna Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För

Läs mer

Ungdomar som är sexuellt utsatta. Gisela Priebe Dr. med.vet, leg.psykolog/psykoterapeut Lunds universitet, Linnéuniversitetet

Ungdomar som är sexuellt utsatta. Gisela Priebe Dr. med.vet, leg.psykolog/psykoterapeut Lunds universitet, Linnéuniversitetet Ungdomar som är sexuellt utsatta Gisela Priebe Dr. med.vet, leg.psykolog/psykoterapeut Lunds universitet, Linnéuniversitetet 1 Förekomst sexuell utsatthet Incidens = antal upptäckta fall per år Polisanmälda

Läs mer

Barn och Trauma - bedömning och behandling

Barn och Trauma - bedömning och behandling Barn och Trauma - bedömning och behandling Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma

Läs mer

Förändringskonceptens bakgrund

Förändringskonceptens bakgrund Förändringskonceptens bakgrund De 11 Förändringskoncepten baseras på empirisk forskning (evidens) om risk- och skyddsfaktorer för normbrytande beteende i barndomen, samt om av vad som fungerar i termer

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Våld i nära relationer Dagens program 09.00 09.10 Inledning 09.10 11.30 Våldsutsatta, inklusive fruktpaus 11.30 12.30 Lunch 12.30 14.00 Barn 14.00 14.30 Fika 14.30 15.45 Våldsutövare 15.45 16.00 Avslutning

Läs mer

Kartläggning av psykisk hälsa hos elever i åk 6 & åk 9

Kartläggning av psykisk hälsa hos elever i åk 6 & åk 9 Kartläggning av psykisk hälsa hos elever i åk 6 & åk 9 Beskrivning av Åtvidabergs deltagare 146 elever i åk 6, 49 % flickor och % pojkar 155 elever i åk 9, 45 % flickor, 54 % pojkar 94 % av eleverna i

Läs mer

Hur frågar man om våld, och vad får man för svar?

Hur frågar man om våld, och vad får man för svar? Hur frågar man om våld, och vad får man för svar? Konferens 28 januari 2015, Burgårdens utbildningscentrum Ole Hultmann, Fil. lic, doktorand Psykologiska institutionen, Göteborgs Universitet Specialistpsykolog,

Läs mer

FN:s barnkonvention, flera artiklar om barns bästa, skydd mot våld samt stöd efter övergrepp Regeringens strategi för barnrättspolitiken: våld mot

FN:s barnkonvention, flera artiklar om barns bästa, skydd mot våld samt stöd efter övergrepp Regeringens strategi för barnrättspolitiken: våld mot FN:s barnkonvention, flera artiklar om barns bästa, skydd mot våld samt stöd efter övergrepp Regeringens strategi för barnrättspolitiken: våld mot barn ska förebyggas och bekämpas med alla till buds stående

Läs mer

Risk- och skyddsfaktorer för barn och unga. Anna-Karin Andershed, Fil. dr.

Risk- och skyddsfaktorer för barn och unga. Anna-Karin Andershed, Fil. dr. Risk- och skyddsfaktorer för barn och unga Anna-Karin Andershed, Fil. dr. Dagens fokus - Vad är risk och vad är skydd? - Exemplet normbrytande beteende - Bedömning av risk- och skyddsfaktorer - Kopplingen

Läs mer

Traumamedveten omsorg

Traumamedveten omsorg Traumamedveten omsorg Länsstyrelsen 14 oktober 2015 Pernilla Rempe Sjöstedt, Leg. psykolog Rädda Barnens centrum - för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 2 Agenda Vad är trauma? Vad händer i

Läs mer

FÖRÄLDRAR I MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN. Kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet

FÖRÄLDRAR I MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN. Kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet FÖRÄLDRAR I MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN Kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet BAKGRUND Vad vet vi sedan tidigare? Stöd i föräldraskapet Riskfaktorer Minska riskfaktorerna Bristande

Läs mer

Vad är SOFIA-studien?

Vad är SOFIA-studien? Vad är SOFIA-studien? En vetenskaplig studie av barns utveckling och anpassning i samarbete mellan Örebro universitet, Karlstads universitet och Karlstads kommun. 1 Övergripande syften och mål Att bättre

Läs mer

Föräldrastöd till barn med funktionshinder Finansierat av Folkhälsoinstitut

Föräldrastöd till barn med funktionshinder Finansierat av Folkhälsoinstitut Children, Health, Intervention, Learning and Development Föräldrastöd till barn med funktionshinder Finansierat av Folkhälsoinstitut Universitetslektor Elisabeth Elgmark Adjunkt Michael Sjökvist Doktorand

Läs mer

Definition av våld och utsatthet

Definition av våld och utsatthet Definition av våld och utsatthet FN:s definition: varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för kvinnor, samt hot om sådana handlingar, tvång

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet. Till dig som är med för första gången

Familj och arbetsliv på 2000-talet. Till dig som är med för första gången Familj och arbetsliv på 2000-talet Till dig som är med för första gången 1 Fråga 1. När är du född? Skriv januari som 01, februari som 02 etc Födelseår Födelsemånad Är du 19 Man Kvinna Fråga 2. Inledningsvis

Läs mer

Stoppa mäns våld mot kvinnor

Stoppa mäns våld mot kvinnor Stoppa mäns våld mot kvinnor Eskilstuna kommuns arbete år 2015 2017 Lättläst version av handlingsplan Stopp. 1 Inledning Eskilstuna kommun arbetar för att stoppa mäns våld mot kvinnor. Vi har skrivit hur

Läs mer

Barnets rättigheter. Barnkonventionen

Barnets rättigheter. Barnkonventionen Barnets rättigheter Barnkonventionen Viktiga regler De olika reglerna i konventionen om barnets rättigheter kallas för artiklar Det finns 54 artiklar Alla regler är lika viktiga. Men det är ändå några

Läs mer

Mariebergsskolans årliga Likabehandlingsplan

Mariebergsskolans årliga Likabehandlingsplan Mariebergsskolans årliga Likabehandlingsplan 2009-09-23 Mariebergsskolans vision och uppdrag Mariebergsskolans vision är att alla ska känna glädje och trygghet i en demokratisk lärandemiljö. Uppdraget

Läs mer

Liten guide till kvinnofridsfrågor

Liten guide till kvinnofridsfrågor Hit kan man vända sig om man vill prata med någon: Brottsofferjouren: 013-10 44 00 Ungdomsmottagningen: www.umo.se Mansmottagningen: 013-20 68 90 Socialtjänsten: 0120-83 211, efter 17: 0703-27 86 24 Polisen:

Läs mer

Barn som upplevt våld i sin familj

Barn som upplevt våld i sin familj Barn som upplevt våld i sin familj Bild ur boken Liten av Stina Wirsén, 2014 Kerstin Nettelblad Jennie Malm Georgson Idag kommer vi prata om Vad är våld? Våldet i siffror Våldets konsekvenser Att uppmärksamma

Läs mer

Studenthälsan vid Malmö högskolas undersökning

Studenthälsan vid Malmö högskolas undersökning Studenthälsan vid Malmö högskolas undersökning Karolina Källoff, Kurator Studenthälsan Malmö Högskola Hur mår våra studenter? -Studenthälsans undersökning av studiemiljö, psykisk hälsa, alkohol- och drogvanor

Läs mer

-NYTT #4:2013. www.sofiastudien.se

-NYTT #4:2013. www.sofiastudien.se -NYTT #4:213 Detta är det fjärde numret av SOFIA-nytt ett nyhetsbrev om den vetenskapliga studien SOFIA (Social Och Fysisk utveckling, Insatser och Anpassning). Studien genomförs i samarbete mellan Karlstads

Läs mer

KARTLÄGGNING AV UNGA OMSORGSGIVARE

KARTLÄGGNING AV UNGA OMSORGSGIVARE KARTLÄGGNING AV UNGA OMSORGSGIVARE MONICA NORDENFORS, UNIVERSITETSLEKTOR CHARLOTTE MELANDER, UNIVERISITETSLEKTOR KRISTIAN DANEBACK, PROFESSOR Unga omsorgsgivare Barn och unga under 18 år som regelbundet,

Läs mer

Barn som far illa. Utsatta Barn. Gunilla Landqvist

Barn som far illa. Utsatta Barn. Gunilla Landqvist Barn som far illa Utsatta Barn Hur ska det vara? Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Barn skall behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig

Läs mer

+ + KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa SAMPLE ENKÄT TILL ELEV I ÅRSKURS 7. kupolstudien.

+ + <Löpnummer> KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa SAMPLE ENKÄT TILL ELEV I ÅRSKURS 7. kupolstudien. KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa ENKÄT TILL ELEV I ÅRSKURS 7 kupolstudien.se Vad är Kupol? Unga människor i Sverige, särskilt tjejer, mår allt sämre psykiskt. Därför ska

Läs mer

Våld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet

Våld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet Våld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet Nationell konferens barn som anhöriga 2013-09-14 Ole Hultmann, Fil. lic, doktorand vid Psykologiska institutionen,

Läs mer

Barn vars föräldrar är patienter i den slutna missbruks- och beroendevården hur går det i skolan? Anders Hjern

Barn vars föräldrar är patienter i den slutna missbruks- och beroendevården hur går det i skolan? Anders Hjern Barn vars föräldrar är patienter i den slutna missbruks- och beroendevården hur går det i skolan? Anders Hjern barnläkare, professor Folkets hus 12 november, 2014 Lagen om barn som anhöriga Hälso- och

Läs mer

Återkoppling 2014 Hammarby, Råby m.fl.

Återkoppling 2014 Hammarby, Råby m.fl. Återkoppling 2014 Råby m.fl. Undersökningen genomfördes på skoltid under januari och februari månad 2014. Av drygt 7700 utskickade enkäter blev 6330 enkäter besvarade. Bakgrund Liv och Hälsa Ung Västmanland

Läs mer

Hur ofta är du frånvarande från skolan?

Hur ofta är du frånvarande från skolan? Hur ofta är du frånvarande från skolan? Hur trivs du i skolan? Umgås du med någon i skolan? Berätta! Vad tänker du om dina lärare? När är det svårt respektive lätt att koncentrera sig i skolan? Vilka skolor

Läs mer

FÖRÄLDRAENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen.

FÖRÄLDRAENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen. FÖRÄLDRAENKÄTER Sammanställning av utvärderingsenkäter ifyllda av föräldrar som haft barn på Terapikoloniers sommarverksamheter, eller som själva deltagit tillsammans med sina barn på någon Terapikoloniers

Läs mer

Risk- och skyddsfaktorer bland förskolebarn Hur göra i praktiskt arbete?

Risk- och skyddsfaktorer bland förskolebarn Hur göra i praktiskt arbete? Risk- och skyddsfaktorer bland förskolebarn Hur göra i praktiskt arbete? Henrik Andershed Professor i psykologi, Docent i kriminologi Anna-Karin Andershed Fil.dr. Verksamma vid Institutionen för juridik,

Läs mer

1 Är du flicka eller pojke? Flicka. Vilken månad är du född? 3 Vilket år är du född? 1993 eller tidigare. 4 I vilket land är du född?

1 Är du flicka eller pojke? Flicka. Vilken månad är du född? 3 Vilket år är du född? 1993 eller tidigare. 4 I vilket land är du född? 1 Är du flicka eller pojke? Flicka Pojke 2 Vilken månad är du född? Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December 3 Vilket år är du född? 1993 eller tidigare 1994

Läs mer

Risk- och skyddsfaktorer bland förskolebarn Hur göra i praktiskt arbete?

Risk- och skyddsfaktorer bland förskolebarn Hur göra i praktiskt arbete? Risk- och skyddsfaktorer bland förskolebarn Hur göra i praktiskt arbete? Henrik Andershed Professor i psykologi, Docent i kriminologi Anna-Karin Andershed Fil.dr. Verksamma vid Institutionen för juridik,

Läs mer

Barn som lever i våld

Barn som lever i våld Barn som lever i våld en ny riskgrupp? Göran Lindén goran.linden@socialresurs.goteborg.se Våld mot närstående eller av närstående Typsituation: Pappa är våldsam mot mamma 10 % av alla barn/ungdomar har

Läs mer

Likabehandlingsplanen

Likabehandlingsplanen Likabehandlingsplanen Handlingsplan vid fall av kränkning Reviderad sept. 2014 Drakbergsskolans mål Varje elev och all personal på Drakbergsskolan skall kunna gå till skolan utan att vara orolig för att

Läs mer

Stockholmsenkäten 2012. Årskurs 9. Temarapport Brott och utsatthet för brott 2012. Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans år 2

Stockholmsenkäten 2012. Årskurs 9. Temarapport Brott och utsatthet för brott 2012. Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans år 2 Stockholmsenkäten 12 Temarapport Brott och utsatthet för brott 12 Årskurs 9 Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans år 2 Stockholmsenkätens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning

Läs mer

B R I S - R A P P O R T E N

B R I S - R A P P O R T E N B R I S-RAPPORTEN - R A P P O R T E2007 N 2 0 0 7 Tabeller och figurer till BRIS-rapporten 2007 B R I S - R A P P O R T E N 2 0 0 7 2 Innehåll Barnkontakter 4 Tioårshistorik barnkontakter 4 Kön & ålder

Läs mer

Sexuellt våld i ungas relationer förekomst, riskfaktorer och förändringsarbete

Sexuellt våld i ungas relationer förekomst, riskfaktorer och förändringsarbete Sexuellt våld i ungas relationer förekomst, riskfaktorer och förändringsarbete Cecilia Kjellgren Socionom/universitetslektor Institutionen för socialt arbete Linnéuniversitetet Det började så här. Ungdomars

Läs mer

Orolig för ett barn. vad kan jag göra?

Orolig för ett barn. vad kan jag göra? Orolig för ett barn vad kan jag göra? Rädda Barnen 2016 Formgivning: Rädda Barnen Foto: Oskar Kullander Upplaga: 4 000 ex Artikelnummer: 11505 ISBN: 978-91-7321-366-0 Barn i utsatta situationer behöver

Läs mer

Anknytning och omsorg när våld är vardag Jönköping 2015 03 11

Anknytning och omsorg när våld är vardag Jönköping 2015 03 11 Anknytning och omsorg när våld är vardag Jönköping 2015 03 11 Kjerstin Almqvist, Professor i medicinsk psykologi, leg. psykolog, leg. psykoterapeut Karlstads Universitet Anknytningssystemets betydelse

Läs mer

LIV & HÄLSA UNG 2014. Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20

LIV & HÄLSA UNG 2014. Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20 Fokus skolår 7, 9 och 2 gymn med och utan funktionsnedsättning LIV & HÄLSA UNG 2014 Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20 Josefin Sejnelid, utredningssekreterare

Läs mer

KUPOL En studie av psykisk ohälsa i tonåren i relation till skolans pedagogiska miljö

KUPOL En studie av psykisk ohälsa i tonåren i relation till skolans pedagogiska miljö KUPOL En studie av psykisk ohälsa i tonåren i relation till skolans pedagogiska miljö Vad är KUPOL? Skolan är, vid sidan av familjen, en betydelsefull miljö för lärande och socialisering under ungdomstiden.

Läs mer

HACKEBACKESKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LÄSÅRET 2015/16

HACKEBACKESKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LÄSÅRET 2015/16 1 HACKEBACKESKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LÄSÅRET 2015/16 Läs igenom och skriv under och lämna in sista sidan till skolan som bekräftelse på att du tagit del av Likabehandlingsplanen.

Läs mer

Resultat från levnadsvaneundersökningen 2004

Resultat från levnadsvaneundersökningen 2004 Resultat från levnadsvaneundersökningen 2004 Tabellbilaga: Umeåregionen, Grundskolan åk 7-9 Karina Nygren UFFE - Utvecklings- och fältforskningsenhet vid Umeå Socialtjänst Umeå 2005-02-01 2 Tabellbilaga:

Läs mer

Inför Föräldraplanen. Banets/barnens namn: Förälders namn:

Inför Föräldraplanen. Banets/barnens namn: Förälders namn: Inför Föräldraplanen Banets/barnens namn:.... Förälders namn:.. Inför Föräldraplanen 2 Att vara förälder är bland annat att ställas inför många frågor och att behöva fatta beslut som rör ens barn. I bästa

Läs mer

Psykologiska perspektiv på hot och våld i arbetslivet Sara Göransson Fil. Dr. och organisationskonsult

Psykologiska perspektiv på hot och våld i arbetslivet Sara Göransson Fil. Dr. och organisationskonsult Psykologiska perspektiv på hot och våld i arbetslivet Sara Göransson Fil. Dr. och organisationskonsult Psykologiska institutionen, Stockholms universitet Sara.goransson@psychology.su.se Rapporter till

Läs mer

Område Söder - Nygårdsskolan LIKABEHANDLINGSPLAN

Område Söder - Nygårdsskolan LIKABEHANDLINGSPLAN Område Söder - Nygårdsskolan LIKABEHANDLINGSPLAN Skolan har ett stort ansvar när det gäller att garantera alla barns och elevers trygghet i skolan. Det innebär att diskriminering på grund av kön, etnisk

Läs mer

SMS-FRÅGOR UNDER KONFERENSEN BARN SOM BEVITTNAT VÅLD

SMS-FRÅGOR UNDER KONFERENSEN BARN SOM BEVITTNAT VÅLD SMS-FRÅGOR UNDER KONFERENSEN BARN SOM BEVITTNAT VÅLD 2011-11-23 Anders Broberg om barns utsatthet 1. Definitionen mellan psykiskt våld och emotionellt våld? 2. Varför kan inte samtliga siffror vara sanna?

Läs mer

Liv & Hälsa ung 2011

Liv & Hälsa ung 2011 2011 Liv & Hälsa ung 2011 - en första länssammanställning med resultat och utveckling över tid Liv & Hälsa ung genomförs av Landstinget Sörmland i samarbete med Södermanlands kommuner. Inledning Liv &

Läs mer

REGIONFÖRBUNDET UPPSALA LÄN. Liv & Hälsa Ung. År 2013. Kristina Neskovic 2014-01-29

REGIONFÖRBUNDET UPPSALA LÄN. Liv & Hälsa Ung. År 2013. Kristina Neskovic 2014-01-29 REGIONFÖRBUNDET UPPSALA LÄN Liv & Hälsa Ung År 2013 Kristina Neskovic 2014-01-29 I rapporten redovisas tabeller i ett urval frågor från enkätundersökningen Liv & Hälsa Ung 2013. Jämförelser görs mellan

Läs mer

MBT-teamet. Vad är självskada? Vad är självskada? Nytt fenomen? 2010-11-11. Olika typer av självskadande

MBT-teamet. Vad är självskada? Vad är självskada? Nytt fenomen? 2010-11-11. Olika typer av självskadande MBT-teamet Peder Björling ledningsansvarig överläkare MBT-teamet Huddinge psykiatriska öppenvårdsmottagning Psykiatriska kliniken Psykiatri sydväst Mentaliseringsbaserad terapi Speciellt utformad behandling

Läs mer

Hinder för att söka hjälp för alkoholproblem. Sven Andréasson HFS, Ersta, 2 okt 2013

Hinder för att söka hjälp för alkoholproblem. Sven Andréasson HFS, Ersta, 2 okt 2013 Hinder för att söka hjälp för alkoholproblem Sven Andréasson HFS, Ersta, 2 okt 2013 Epidemiologi: Ett gäng typiska alkoholister Epidemiologin: Alkohol problem i Sverige 5-7 beroendekriterier 1,2 % 3-4

Läs mer

Ung i Lindesberg. Resultat från LUPP

Ung i Lindesberg. Resultat från LUPP Ung i Lindesberg Resultat från LUPP lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2008 Politiken efterlyser ungdomsperspektiv kartläggning bland kommunens ungdomar blir underlag för framtida beslut I september

Läs mer

Barn som bevittnar våld i hemmet i forskning och praktik

Barn som bevittnar våld i hemmet i forskning och praktik Barn som bevittnar våld i hemmet i forskning och praktik Domestic violence våld i hemmet I forskningen synonymt med barn som har bevittnat när en man som har en nära relation med deras mamma utövar våld

Läs mer

Hälsosamtalsguiden barn För nyanlända barn med permanent uppehållstillstånd

Hälsosamtalsguiden barn För nyanlända barn med permanent uppehållstillstånd Hälsosamtalsguiden barn För nyanlända barn med permanent uppehållstillstånd Välkommen att ta del av en utvecklad och prövad hälsosamtalsmetod för nyanlända barn med flyktbakgrund som exempelvis kan användas

Läs mer

HANDBOK FÖR ANVÄNDNING AV

HANDBOK FÖR ANVÄNDNING AV 11.10.2010 HANDBOK FÖR ANVÄNDNING AV IDENTIFIERA & STÖDA-FLYGBLADET 2010 Lotta Lindroos Innehållsförteckning 1 Inledning... 1 2 Förlossningsrädsla... 1 2.1 Orsaker... 2 2.2. Identifiering av förlossningsrädda

Läs mer

Samhällsekonomiska vinster av hälsofrämjande insatser riktade till barn och unga. Socialpediatrisk forskning, Inna Feldman

Samhällsekonomiska vinster av hälsofrämjande insatser riktade till barn och unga. Socialpediatrisk forskning, Inna Feldman Samhällsekonomiska vinster av hälsofrämjande insatser riktade till barn och unga Socialpediatrisk forskning, Inna Feldman Kommunstyrelsen i mellanstor kommun Det finns många förslag Men hur vet kommunen?

Läs mer

Ett prospektivt longitudinellt forskningsprogram om ungdomars sociala nätverk, missbruk, psykiska hälsa och skolanpassning.

Ett prospektivt longitudinellt forskningsprogram om ungdomars sociala nätverk, missbruk, psykiska hälsa och skolanpassning. LORDIA- LONGITUDINAL RESEARCH ON DEVELOPMENT IN ADOLESCENCE Ett prospektivt longitudinellt forskningsprogram om ungdomars sociala nätverk, missbruk, psykiska hälsa och skolanpassning. Fokus på sociala

Läs mer

Barnmisshandel ur barns och ungas perspektiv Omfattning, hälsa, avslöjande och stöd

Barnmisshandel ur barns och ungas perspektiv Omfattning, hälsa, avslöjande och stöd Barnmisshandel ur barns och ungas perspektiv Omfattning, hälsa, avslöjande och stöd Carolina Jernbro Barnmisshandel som folkhälsoproblem Vanligt förekommande Stora konskevenser på individ och samhälle

Läs mer

Skåpafors förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2011/2012

Skåpafors förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2011/2012 1(8) Skåpafors förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2011/2012 2 Definition Arbetet med att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Läs mer

Evidensbaserad praktik och vårdplanering

Evidensbaserad praktik och vårdplanering Evidensbaserad praktik och vårdplanering Vilken behandling av vem är mest effektiv för denna individ med dessa specifika problem och under vilka villkor? Baskurs Malmö, missbruk-och beroendevård den 17

Läs mer

Förskolans allmänna förebyggande arbete: *Vi arbetar utifrån våra styrdokument, skollag/läroplan.

Förskolans allmänna förebyggande arbete: *Vi arbetar utifrån våra styrdokument, skollag/läroplan. LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN BJÖRKLIDEN 2015-2016 Förskolans vision: Hos oss på Björkliden känner sig alla barn, vårdnadshavare och pedagoger välkomna och trygga. Alla bemöts och behandlas med respekt.

Läs mer

Att dokumentera socialtjänstens insatser för barn och unga Aktualisering till socialtjänsten första halvåret 2012 jämfört samma period 2008 2011

Att dokumentera socialtjänstens insatser för barn och unga Aktualisering till socialtjänsten första halvåret 2012 jämfört samma period 2008 2011 Arbetsrapport 2012:4 Att dokumentera socialtjänstens insatser för barn och unga Aktualisering till socialtjänsten första halvåret 2012 jämfört samma period 2008 2011 Annika Almqvist Per Åsbrink Att dokumentera

Läs mer

Vi vill veta vad tycker du om skolan

Vi vill veta vad tycker du om skolan Vi vill veta vad tycker du om skolan 1 1 Hur gammal är du? år 2 Är 1 2 du Flicka Pojke 3 Går du i skolår 1 4 2 5 3 6 4 Har du och dina föräldrar valt en annan skola än den som ligger närmast ditt hem?

Läs mer

Utbildning ur ett barnfattigdomsperspektiv

Utbildning ur ett barnfattigdomsperspektiv Utbildning ur ett barnfattigdomsperspektiv -vad säger forskningen och hur ska vi arbeta i praktiken? Anders Trumberg Enheten för hållbar utveckling anders.trumberg@ Vad är fattigdom? Hur mäter vi fattigdom?

Läs mer

Skolsocialt arbete som brobryggande några reflektioner kring byggstenar, redskap och kritiska punkter ur ett forskarperspektiv

Skolsocialt arbete som brobryggande några reflektioner kring byggstenar, redskap och kritiska punkter ur ett forskarperspektiv Skolsocialt arbete som brobryggande några reflektioner kring byggstenar, redskap och kritiska punkter ur ett forskarperspektiv Skolkuratorsdagarna, Visby 13 oktober 2015 Åsa Backlund Institutionen för

Läs mer

Välkommen! Barndom i skuggan av alkoholmissbruk

Välkommen! Barndom i skuggan av alkoholmissbruk Välkommen! Barndom i skuggan av alkoholmissbruk Barnavårdsföreningen Finlands äldsta barnskydds organisation Tredje sektorn Grundad 1893 av Anna af Schultén Grund tanke; att stöda barnen och familjernas

Läs mer

Multisystemisk terapi (MST)

Multisystemisk terapi (MST) Rubrik: Century Gothic, bold 14pt Namn: Century Gothic, bold 14pt Presentationsrubrik: Century Gothic, bold 26pt Tio år med Multisystemisk terapi Vad har vi lärt oss? Cecilia Andrée Löfholm 2015-01-30

Läs mer

En hjälp till dig som anar att ett barn far illa.

En hjälp till dig som anar att ett barn far illa. En hjälp till dig som anar att ett barn far illa. bris.se 1 Redaktör: Charlotte Ljunggren Art director: Marie Landelius/Landelius design Illustratör: Mia Valgren/Darling management Tryck: Digaloo Var och

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. förskolorna, Boxholms kommun

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. förskolorna, Boxholms kommun Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling förskolorna, Boxholms kommun November 2014 Innehållsförteckning Vår vision sid. 2 Planens giltighetstid sid. 2 Ansvarig för denna plan sid. 2 Bakgrund

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT MOBBNING

HANDLINGSPLAN MOT MOBBNING HANDLINGSPLAN MOT MOBBNING Rosenfeldtsskolan Reviderad, sept. 2008. 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3 1.1 Vad är mobbning? 3 1.2 Så säger lagar och förordningar 3 2 MOBBNINGSTEAM AV VUXNA PÅ SKOLAN

Läs mer

Baseras på: Varför viktigt? Risk- och skyddsfaktorer bland förskolebarn Hur göra i praktiskt arbete?

Baseras på: Varför viktigt? Risk- och skyddsfaktorer bland förskolebarn Hur göra i praktiskt arbete? Risk- och skyddsfaktorer bland förskolebarn Hur göra i praktiskt arbete? Henrik Andershed Professor i psykologi, Docent i kriminologi Anna-Karin Andershed Fil.dr. Verksamma vid Institutionen för juridik,

Läs mer

Forskarteamet 2010. Några resultat från elev- och föräldraundersökning våren 2010. Föräldrar Tillsammans 13 deltagande skolor

Forskarteamet 2010. Några resultat från elev- och föräldraundersökning våren 2010. Föräldrar Tillsammans 13 deltagande skolor Forskarteamet Några resultat från elev- och föräldraundersökning våren Föräldrar Tillsammans 13 deltagande skolor Forskarteamet Interventionsskolor 7 st Älvboda friskola, Skutskär Trollehöjdskolan, Jönköping

Läs mer

Tvärprofessionella samverkansteam

Tvärprofessionella samverkansteam Tvärprofessionella samverkansteam kring psykisk skörhet/sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap www.sll.se Barnets bästa skall alltid komma i främsta rummet. Artikel 3 FN:s konvention om barns

Läs mer

Vilken bäck ska vi stämma i, hur ska vi göra, och vad får det kosta?

Vilken bäck ska vi stämma i, hur ska vi göra, och vad får det kosta? Vilken bäck ska vi stämma i, hur ska vi göra, och vad får det kosta? 27 november 2014, Uddevalla Socialpediatrisk forskning, Inna Feldman Hälsoekonomisk enhet Inna Feldman, PhD Michelle Voon, MD, hälsoekonom

Läs mer

Barns sexualitet från normalitet till tecken på övergrepp Skolläkardagarna Jönköping 2016

Barns sexualitet från normalitet till tecken på övergrepp Skolläkardagarna Jönköping 2016 Barns sexualitet från normalitet till tecken på övergrepp Skolläkardagarna Jönköping 2016 Åsa Kastbom, tf överläkare BUP Elefanten Universitetssjukhuset i Linköping Vad betyder egentligen sexualitet? Ett

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Jönåkers skola Förskoleklass Grundskola Fritidshem 2013/14 Vi Lyckas tillsammans! Syftet med planen är: Syftet är att skydda elever mot diskriminering och

Läs mer

Tillförlitlighetsaspekter på bedömningsinstrument Sammanfattning från workshop den 22 april 2002

Tillförlitlighetsaspekter på bedömningsinstrument Sammanfattning från workshop den 22 april 2002 Projektet Systematiska bedömningsinstrument är en del av Nationellt stöd för kunskapsutveckling inom socialtjänsten. Tillförlitlighetsaspekter på bedömningsinstrument Sammanfattning från workshop den 22

Läs mer

Problemformulering och frågor

Problemformulering och frågor Bakgrund Varje år avlider ca 1500 personer till följd av självmord Gruppen efterlevande barn är osynlig Forskning visar att det är en högriskgrupp för psykisk ohälsa, självmordsförsök och fullbordade självmord

Läs mer

Vanliga familjer under ovanliga omständigheter

Vanliga familjer under ovanliga omständigheter Vanliga familjer under ovanliga omständigheter Malin Broberg Leg. Psykolog & Docent Vårdalinstitutet,, Psykologiska Institutionen, Göteborgs G Universitet Malin.Broberg@psy.gu.se Disposition Allmänn modell

Läs mer

Kolibri AB Rotorvägen 6, 722 24 Västerås 021-18 89 03. Med trygghet, lust och kunskap bygger vi en trygg framtid för alla våra barn och ungdomar

Kolibri AB Rotorvägen 6, 722 24 Västerås 021-18 89 03. Med trygghet, lust och kunskap bygger vi en trygg framtid för alla våra barn och ungdomar Kolibri AB Rotorvägen 6, 722 24 Västerås 021-18 89 03 Med trygghet, lust och kunskap bygger vi en trygg framtid för alla våra barn och ungdomar LIKABRHANDLINGSPLAN - plan mot kränkande behandling INLEDNING

Läs mer

GRIPSHOLMSSKOLAN. - Mobbning är handlingar som är avsiktliga och återkommande och som riktar sig mot en försvarslös person

GRIPSHOLMSSKOLAN. - Mobbning är handlingar som är avsiktliga och återkommande och som riktar sig mot en försvarslös person Handlingsplan mot mobbning Vad är mobbning? - Att gräla och vara av olika åsikt är inte mobbning - Att retas eller leka häftigt är inte mobbning - Mobbning är handlingar som är avsiktliga och återkommande

Läs mer

Kupol en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa

Kupol en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Kupol en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa ENKÄT TILL ELEV I ÅRSKURS 8 kupolstudien.se Vad är Kupol? Unga människor i Sverige mår allt sämre psykiskt. Därför försöker en forskargrupp

Läs mer

Seta rf Böletået 5, 00240 Helsingfors www.seta.fi www.facebook.com/setary 6.11.2013 Anders Huldén

Seta rf Böletået 5, 00240 Helsingfors www.seta.fi www.facebook.com/setary 6.11.2013 Anders Huldén På lika villkor? Hbtiq-ungdomars välbefinnande i skolan Anders Huldén Seta Människorättsorganisation, grundad 1974 Målsättningen är allas likabehandling och välbefinnande, oavsett könsidentitet, könsuttryck

Läs mer

Ska vi verkligen fråga alla?

Ska vi verkligen fråga alla? Ska vi verkligen fråga alla? - ett pilotprojekt om rutinmässig kartläggning av våld i nära relationer vid BUP i Stockholm NFBO 2016 Pontus Nilsson, psykolog, BUP Traumaenhet Josefine Paulsen, psykolog,

Läs mer

!Du svarar anonymt. Årskurs 9

!Du svarar anonymt. Årskurs 9 2008 Liv & Hälsa ung 2008 Va d är Liv & Hälsa ung? Landstinget Sörmland gör i samarbete med länets kommuner undersökningen Liv & Hälsa ung. Vi ställer i denna enkät frågor om hur du mår, vilka levnadsvanor

Läs mer

En rimlig teori räcker inte

En rimlig teori räcker inte ETIK EVIDENS TRANSPARENS Knut Sundell knut.sundell@socialstyrelsen.se www.evidens.nu www.prevention.se En rimlig teori räcker inte D.A.R.E Scared straight Insatser för att bryta upp gatugäng Anatomiska

Läs mer

Hälsa. k plan. Sid. mig själv (ELSA) procent. i nära relation. Karlstads kommun. 651 84 Karlstad. E-post. Webbplats karlstad.se k.

Hälsa. k plan. Sid. mig själv (ELSA) procent. i nära relation. Karlstads kommun. 651 84 Karlstad. E-post. Webbplats karlstad.se k. Sid 1(7) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Karlstad 2015-02-04 Lina Helgerud, 054-540 10 40 lina.helgerud@karlstad.se Hälsa Vi kan fortsatt se att en stor andel av barnen och eleverna uppgerr

Läs mer

2011-11-24. Mammornas Bakgrund. Barnens Bakgrund. Resultat. Nationell utvärdering av stödinsatser för barn som upplevt våld mot Mamma

2011-11-24. Mammornas Bakgrund. Barnens Bakgrund. Resultat. Nationell utvärdering av stödinsatser för barn som upplevt våld mot Mamma Resultat Nationell utvärdering av stödinsatser för barn som upplevt våld mot Mamma Nationell utvärdering av stödinsatser för barn som upplevt våld mot Mamma Karin Grip Psykologiska Institutionen Göteborgs

Läs mer

HANDLINGSPLAN VÅLD & HOT I ARBETSMILJÖN

HANDLINGSPLAN VÅLD & HOT I ARBETSMILJÖN HANDLINGSPLAN VÅLD & HOT I ARBETSMILJÖN RESURSSKOLAN Arbetsgivaren skall tillse att arbetstagaren får god kännedom om de förhållanden, under vilka arbetet bedrivs, och att arbetstagaren upplyses om de

Läs mer

för Kramforsskolan Elevhälsoteam Ingrid Fahlén Ann-Charlotte Andersson Fredrik Thelin Anita Viberg Ida Dahlén Eriksson Malin Wiberg Allan Sundström

för Kramforsskolan Elevhälsoteam Ingrid Fahlén Ann-Charlotte Andersson Fredrik Thelin Anita Viberg Ida Dahlén Eriksson Malin Wiberg Allan Sundström för Kramforsskolan Elevhälsoteam Ingrid Fahlén Ann-Charlotte Andersson Fredrik Thelin Anita Viberg Ida Dahlén Eriksson Malin Wiberg Allan Sundström Inledning Vid Kramforsskolan skall det råda nolltolerans

Läs mer

Påryds förskolas plan för att förebygga diskriminering, kränkande behandling och främja likabehandling.

Påryds förskolas plan för att förebygga diskriminering, kränkande behandling och främja likabehandling. Handläggare Datum Gunilla Olausson 15 2015-08-25 0480-452320 Påryds förskolas plan för att förebygga diskriminering, kränkande behandling och främja likabehandling. Gäller från 2015-2016 Vår vision Förskolan

Läs mer

Barns delaktighet i familjerättsliga processer

Barns delaktighet i familjerättsliga processer Barns delaktighet i familjerättsliga processer - Dokumentation och utmaningar i det sociala arbetet 2012-03-30 Barns rättigheter Rättighet ett mångtydigt begrepp. Legala och moraliska rättigheter. Enbart

Läs mer

Världskrigen. Talmanus

Världskrigen. Talmanus Världskrigen I början av 1900-talet var det två stora krig, första och andra världskriget. Många barn hade det mycket svårt under krigen. Men de som krigade tyckte inte att de hade något ansvar för barnen

Läs mer

KIBB KOGNITIV INTEGRERAD BEHANDLING VID BARNMISSHANDEL. Elisabet Kjellander KIBB-utbildare/behandlare Cecilia Kjellgren universitetslektor/forskare

KIBB KOGNITIV INTEGRERAD BEHANDLING VID BARNMISSHANDEL. Elisabet Kjellander KIBB-utbildare/behandlare Cecilia Kjellgren universitetslektor/forskare KIBB KOGNITIV INTEGRERAD BEHANDLING VID BARNMISSHANDEL Elisabet Kjellander KIBB-utbildare/behandlare Cecilia Kjellgren universitetslektor/forskare 10000 Antalet polisanmälda fall av misstänkt barnmisshandel,

Läs mer

KiVa Skola situationskartläggningen 2016 sidan 1/31. KiVa Skola situationskartläggningen 2016 sidan 2/31

KiVa Skola situationskartläggningen 2016 sidan 1/31. KiVa Skola situationskartläggningen 2016 sidan 2/31 KiVa Skola situationskartläggningen 2016 sidan 1/31 Välkommen att besvara undersökningen! Skolans användarnamn: Kartläggningslösenordet: Logga in till undersökningen KiVa Skola situationskartläggningen

Läs mer

Sammanställning av ungdomsdialog II om psykisk hälsa Hur mår du?

Sammanställning av ungdomsdialog II om psykisk hälsa Hur mår du? Sammanställning av ungdomsdialog II om psykisk hälsa Hur mår du? Under oktober månad 2013 besökte representanter från nämnden sju gymnasieskolor i Sjuhärad; Almåsgymnasiet, Jensen Gymnasium, Naturbruksgymnasiet

Läs mer

aéüåuüçàtçwx uxàxxçwx e á~@ Év{ á~çwwáyt~àéüxü? uxw ÅÇ Çz Év{ ÇátàáxÜ

aéüåuüçàtçwx uxàxxçwx e á~@ Év{ á~çwwáyt~àéüxü? uxw ÅÇ Çz Év{ ÇátàáxÜ aéüåuüçàtçwx uxàxxçwx e á~@ Év{ á~çwwáyt~àéüxü? uxw ÅÇ Çz Év{ ÇátàáxÜ Anna-Karin Andershed Fil. dr. & universitetslektor i psykologi verksam vid Akademin för Juridik, Psykologi och Socialt arbete Örebro

Läs mer

Barns helse og egenopplevelse som asylsøker

Barns helse og egenopplevelse som asylsøker Barns helse og egenopplevelse som asylsøker http://www.cergu.gu.se/publikationer/ NSH-konferanse om minoritetshelse Oslo 6 mai 2011 Henry Ascher MD, docent i barnmedicin, universitetslektor Flyktingbarnteamet,

Läs mer

Elevernas delaktighet: Vårdnadshavarnas delaktighet: Personalens delaktighet:

Elevernas delaktighet: Vårdnadshavarnas delaktighet: Personalens delaktighet: 1 Vår vision: Vår vision på Långängskolan är att alla elever ska vara trygga, trivas och må bra. Ingen ska utsättas för diskriminering eller kränkande behandling. På Långängskolan skall alla elever och

Läs mer