Våld, utsatthet och ohälsa hur hänger det ihop?
|
|
- Erika Lundgren
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Våld, utsatthet och ohälsa hur hänger det ihop? Resultat från Anna-Karin Andershed Docent i psykologi Henrik Andershed Professor i psykologi, docent i kriminologi Åsa Cater Fil.dr. i socialt arbete
2 Vad är RESUMÉ? REtrospektiv Studie om Unga Människors Erfarenheter av utsatthet och stöd i unga år På uppdrag av fd. UPP-centrum vid Socialstyrelsen Hur vanligt är det att utsättas för olika typer av våld och försummelse under barndom och ungdomsår? Vad, av vem, var, stöd och hjälp Hur mår man idag? Hälsa och anpassning i ung vuxen ålder
3 Utsatthet är ingen ovanlig företeelse Alla former av övergrepp och försummelse som orsakar skada för barnet Fysiska övergrepp Sexuella övergrepp Emotionella övergrepp Bevittna övergrepp Normalpopulationsstudier visar på en prevalens på mellan 15 och 35% (t.ex., Annerbäck et al., 2010; Annerbäck, 2011; MacMillan, Tanaka, Duku, Vaillancourt, & Boyle, 2013; May-Chahal & Cawson, 2005; Radford, Corral, Bradley, & Fisher, 2013; Stoltenborgh, Bakermans-Kranenburg, & van IJzendoorn, 2013)
4 Utsatthet för våld eller försummelse får konsekvenser såväl i barndomen som under tonår och i vuxen ålder (e.g., Boden et al., 2007; Fergusson et al., 2008; Herrenkohl et al., 2013; Herrenkohl & Herrenkohl 2007; Jonson-Reid et al., 2004; Lansford et al., 2002; Manly et al., 2001; Thornberry et al., 2001) Högre risk för Externaliserande problem Aggressivitet, kriminalitet/normbrytande beteende, alkoholproblem Internaliserande problem Ångest, depression, suicidalitet Posttraumatisk stress (PTSD) Bristfälliga skolprestationer Arbetslöshet
5 En utsatthet kommer sällan ensam Upprepad utsatthet och poly-viktimisering (t.ex. Finkelhor et al., 2007) flera typer av utsatthet (i flera kontext, av flera förövare) Starka kopplingar mellan olika typer av utsatthet (Felitti et al., 1998; Radford et al., 2013) både att själv utsättas för - psykiska, fysiska, sexuella och att bevittna andra utsättas för - våld Besvärande stor andel (utsatta) barn utsätts på flera olika sätt, samtidigt 22% av ett nationellt representativt urval hade upplevt 4 eller fler typer av utsatthet/övergrepp (Finkelhor et al., 2007) 13% av anmälningarna för övergrepp eller försummelse innehöll uppgifter om poly-viktimisering (Robboy & Anderson, 2011) >50% av barn som utsattes för fysiska övergrepp, utsattes också för andra typer av övergrepp (Annerbäck et al., 2012)
6 Upprepad utsatthet och poly-viktimisering är allvarligare än enstaka utsatthet eller att endast uppleva en form av utsatthet (e.g., Annerbäck, 2011, Finkelhor et al., 2007; Liu et al., 2012; Petrenko et al., 2012; Radford et al., 2013) Starkare koppling till hälso- och beteendeproblem (Annerbäck, 2011) upprepad utsatthet av samma typ (upprepad utsatthet) flera samtidiga typer av utsatthet (Poly-viktimisering) (fysiska övergrepp + annan utsatthet) kumulativ effekt à missbruk, depression, suicidalitet, promiskuösitet, hälsoproblematik, övervikt, bristande fysisk aktivitet (Felitti et al., 1998)
7 RESUMÉ-studien Ett slumpmässigt, nationellt representativt urval av unga vuxna i Sverige 2,500 unga vuxna år Intervjuer och frågeformulär Face-to-face ipad M = 67 minuter Födelseår % n ,1 22,6 21, ,3 22,8 22, ,3 19,2 20, ,1 20,2 19, ,1 15,2 16,1 403 N
8 Instrument för att mäta utsatthet Juvenile Victimization Questionnaire (JVQ) 34 frågor Modifierad Adult Retrospective Version för att täcka alla möjliga upplevelser (oavsett förövare) under hela livet Försummelse (NSPCC-studien, May-Chahal & Cawson 2005, och svenska nationella kartläggningar) Child Exposure to Domestic Violence (CEDV)
9 Typer av utsatthet Egendomsbrott T.ex. Har någon någonsin med flit förstört något som var ditt? Fysiskt våld T.ex. Har någon någonsin slagit eller slagit till dig? Verbala övergrepp T.ex. Har du någonsin blivit rädd eller känt dig ledsen eller usel för att någon kallade dig öknamn, sa elaka saker till eller om dig eller sa att de inte ville ha dig? Sexuella övergrepp T.ex. Har någon någonsin försökt att tvinga dig att göra sexuella saker? Försummelse T.ex. När du var barn, hände det någonsin att ert hem eller dina kläder var så smutsiga eller trasiga att du tyckte det var obehagligt eller skämdes för det? Bevittnande av våld T.ex. Har du någonsin sett någon bli attackerad med flit med tillhygge
10 Följder av utsatthet, samt (o)hälsa och anpassning Uppföljningsfrågor om plats, förövare och upplevda konsekvenser (NSPCC-studien, May-Chahal & Cawson 2005) Anmält? Till vem? Professionell hjälp? Var det rätt hjälp? Gjorde det någon skillnad? Externaliserade problem Riskbruk av alkohol Kriminalitet Internaliserade problem Ångest Depression Suicidalitet/självskada Livstillfredsställelse
11 Dagens frågeställningar Hur vanligt är det att unga vuxna i åldrarna år rapporterar att de varit utsatta på olika sätt? Vilka kombinationer av typer av utsatthet kan vi observera? Kan vi se vanliga och mindre vanliga mönster? Hur ser sambanden mellan utsatthet och ohälsa och anpassningsproblem ut? Har man fått stöd och hjälp för att hantera det man utsatts för och från vem? Hur vanligt är det att man mår bra trots att man blivit utsatt och hur kan vi förstå det?
12 Förekomst av typer av utsatthet (%) Pojkar (n=1 186) Flickor (n=1 314) 0-12 år år 0-12 år år Typ av utsatthet Egendomsbrott 22,8 4,0 9,6 10,7 13,7 25,3 18,7 4,7 7,6 8,4 15,9 22,7 13,3 Fysiskt våld 14,4 3,1 7,5 20,9 9,7 19,6 38,9 4,6 6,8 13,3 11,0 15,4 21,6 Verbalt våld 23,1 3,7 5,8 17,5 7,7 9,1 22,7 4,6 7,3 23,1 9,7 11,7 29,7 Sexuella övergrepp 74,5 0,5 0,6 0,4 3,2 2,9 1,4 1,4 2,1 3,6 10,3 12,6 10,4 Försummelse 79,7 0,3 0,6 5,6 0,9 1,1 6,6 0,5 1,4 9,9 0,7 1,7 10,6 Bevittnat våld 48,0 1,0 3,5 7,0 10,1 16,1 21,5 2,0 2,7 4,5 14,7 11,6 10,1 1 Ålder vid (första) upplevelse av utsatthet 2 Ingen förekomst av utsatthet
13 Var har man utsatts? (%) Flera svarsalternativ möjliga I hemmet Fritidsgård, idrottsklubb etc. I skolan/ förskola eller fritids På allmän plats På internet eller via mail eller telefon En väns eller släktings hus Hemma hos någon man inte känner Egendomsbrott 39% 9% 38% 37% 2% 6% 4% Fysiskt våld 29% 9% 47% 46% 2% 9% 5% Verbalt våld 20% 13% 82% 20% 12% 7% 2% Sexuella övergrepp 18% 4% 8% 34% 8% 30% 16%
14 Av vem har man primärt utsatts? Biologisk mamma Biologisk pappa Styvpappa/adoptiv/mammas partner eller sambo Fosterpappa Styvmamma/adoptiv/pappas partner eller sambo Fostermamma Dagmamma/barnvakt Lärare eller personal på institution Mitt syskon Andra barn och ungdomar på min skola eller mitt jobb Min nuvarande pojkvän/flickvän/sambo Min dåvarande pojkvän/flickvän/sambo/date En person som tidigare varit min pojkvän flickvän/sambo Ett gäng av barn eller vuxna Ngn som familj/ kultur/ etniska grp låg i konflikt/krig med Vet inte, för det var på internet, anonymt sms e dyl Egendomsbrott Fysiskt våld Verbalt våld Sexuella övergrepp Försummelse
15 Hur mår man idag? Bevittnat Försummelse Sexuella Verbalt Fysiskt Egendomsbrott våld övergrepp våld Trivs Livstillfredsställelse med livet? (rev.) (rev.) Depression Ångest Riskbruk, alkohol Kriminalitet 0 = Medelvärdet Ingen utsatthet Enstaka utsatthet Upprepad utsatthet
16 Hur mår man idag? Bevittnat Försummelse Sexuella Verbalt Fysiskt våld övergrepp våld Trivs Livstillfredsställelse med livet? (rev.) (rev.) Depression Ångest Riskbruk, alkohol Kriminalitet 0 = Medelvärdet Ingen utsatthet Enstaka utsatthet Upprepad utsatthet
17 Hur mår man idag? Bevittnat Försummelse Sexuella Verbalt våld övergrepp våld Trivs Livstillfredsställelse med livet? (rev.) (rev.) Depression Ångest Riskbruk, alkohol Kriminalitet 0 = Medelvärdet Ingen utsatthet Enstaka utsatthet Upprepad utsatthet
18 Hur mår man idag? Bevittnat Försummelse Sexuella övergrepp våld Trivs Livstillfredsställelse med livet? (rev.) (rev.) Depression Ångest Riskbruk, alkohol Kriminalitet 0 = Medelvärdet Ingen utsatthet Enstaka utsatthet Upprepad utsatthet
19 Hur mår man idag? Bevittnat Försummelse våld Trivs Livstillfredsställelse med livet? (rev.) (rev.) Depression Ångest Riskbruk, alkohol Kriminalitet 0 = Medelvärdet Ingen utsatthet Enstaka utsatthet Upprepad utsatthet
20 Hur mår man idag? Bevittnat våld Trivs Livstillfredsställelse med livet? (rev.) (rev.) Depression Ångest Riskbruk, alkohol Kriminalitet 0 = Medelvärdet Ingen utsatthet Enstaka utsatthet Upprepad utsatthet
21 Mönster av utsatthet, unga kvinnor Egendomsbrott Fysiskt våld Verbalt våld Sexuella övergrepp Försummelse Bevittnat våld Antal personer Antal förväntade personer av slumpen Nej Nej Nej Nej Nej Nej Typiskt*** Nej Nej Ja Nej Nej Nej Typiskt* Ja Ja Ja Ja Ja Nej 23 4 Typiskt*** Ja Ja Ja Ja Nej Ja Typiskt*** Ja Ja Ja Nej Ja Ja 17 5 Typiskt** Ja Ja Ja Ja Ja Ja 38 3 Typiskt*** Nej Ja Nej Ja Nej Nej Antitypiskt* Ja Nej Ja Ja Nej Nej Antitypiskt** Ja Nej Ja Nej Nej Ja Antitypiskt**
22 Mönster av utsatthet, unga män Egendomsbrott Fysiskt våld Verbalt våld Sexuella övergrepp Försummelse Bevittnat våld Antal personer Antal förväntade personer av slumpen Nej Nej Nej Nej Nej Nej Typiskt*** Ja Nej Nej Nej Nej Nej Typiskt*** Ja Ja Ja Nej Nej Ja Typiskt*** Ja Ja Ja Nej Ja Ja 28 7 Typiskt*** Ja Ja Ja Ja Ja Ja 15 1 Typiskt*** Ja Nej Ja Nej Nej Ja 8 35 Antitypiskt***
23 Polyviktimisering, ohälsa och anpassningsproblem Trivs Livstillfredsställelse med livet? (rev.) (rev.) Depression Ångest Riskbruk, alkohol Kriminalitet Ju fler utsattheter desto mer problem Upprepad utsatthet inom 1-6 områden
24 Polyviktimisering och suicidalitet/självskadebeteende Har du någon gång haft tankar på att ta ditt eget liv? Har du någon gång försökt ta ditt eget liv? Har du någon gång skadat dig själv med vilje utan att du ville dö? Upprepad utsatthet inom 1-6 områden
25 Hur många anmäler? (%) Anmälde eller försökte du själv eller någon annan någonsin anmäla detta? Enstaka utsatthet Multipel utsatthet Typ av utsatthet Ja Nej Ja Nej Egendomsbrott 47% 53% 41% 59% Fysiskt våld 16% 84% 31% 69% Verbalt våld 7% 93% 13% 87% Sexuella övergrepp 13% 87% 17% 83% Försummelse 0% 100% 7% 93%
26 Har man fått stöd och hjälp och från vem? (%) 16% av de som någon gång utsatts för någonting har fått professionell hjälp (flera alternativ möjliga) Typ av stöd Socialtjänsten 7% BUP 22% Vuxenpsykiatrin 23% Institutionsvård/hem för vård 1% och boende Fosterhemsplacering 1% Hemma-hos:are 0% Stödsamtal 10% Kurator inom sjukvården eller 39% skolan Terapeut 19% Läkarvård och fysisk 5% rehabilitering Alternativ medicin 3% Alternativ terapi 1% Annat 6%
27 Finns det de som mår bra trots upprepad utsatthet? Livstillfredsställelse och avsaknad av problem Trivs mycket bra med livet, har inte självmordstankar, ingen ångest, ingen depression Ja 22% av de som utsatts upprepade gånger mår bra idag De som inte mår bra har i högre utsträckning blivit utsatta för verbalt våld, sexuella övergrepp och försummelse Är välmående relaterat till hur man upplever det stöd man fått?
28 Hur upplever man det stöd man fått? (%) Mår bra trots Utsatta och utsatthet mår inte bra Har fått professionell hjälp 10% 26% Kände sig motiverad att ta emot hjälp 60% 36% Mogen att ta emot hjälp 70% 40% Rätt hjälp 74% 38% Insatsen gjorde skillnad 63% 41% Sökt stöd på egen hand 49% 36% De som inte mår bra har fått mer hjälp av samtliga efterfrågade professioner
29 Slutsatser: Utsatthet är en upprepad företeelse med långsiktiga konsekvenser Majoriteten av unga utsätts på något sätt under sin uppväxt De som utsätts för en sak, utsätts ofta också för flera andra saker Delvis olika för pojkar och flickor Många utsätts i skolan och av jämnåriga eller partners De allra flesta anmäler inte vad som hänt De allra flesta får inte heller någon professionell hjälp att hantera det som hänt dem Kanske de i många fall upplever att de inte behöver det? De som utsatts upprepade gånger får oftare hjälp än de som utsatts vid enstaka tillfällen Utsatthet under uppväxten är relaterat till ohälsa i ung vuxenålder
30 Konsekvenser för praktik? En utsatthet kan vara en indikator på flera Viktigt att uppmärksamma upprepad utsatthet och polyviktimisering De som mår bra idag, trots utsatthet, har känt sig mer mogna och motiverade att ta emot hjälp, och anser att den hjälp de fick var vad de behövde Indikerar vikten av att fundera över klientens roll i utformningen av en insats? Kommunikation är a och o?
31 Styrkor och svagheter Representativt urval Bortfallsanalys Tillräckligt stort sample för att hitta lågfrekventa fenomen Inklusiv definition av och sätt att mäta utsatthet Tolka retrospektiva uppgifter om utsatthet med försiktighet (se t.ex. Henry et al., 1994; Stattin et al., 1995) Vi arbetar vidare med fördjupningar i RESUMÉ-studien t.ex. mönster av utsatthet, polyviktimisering, kopplingar till hälsa och ohälsa
32 Tack för uppmärksamheten. Anna-Karin Andershed Docent i psykologi Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap anna-karin.andershed@oru.se
Utsatthet i unga år och psykisk ohälsa i vuxen ålder. Sammanfattning av resultat från en intervjustudie av 2 500 unga vuxna
Utsatthet i unga år och psykisk ohälsa i vuxen ålder Sammanfattning av resultat från en intervjustudie av 2 500 unga vuxna Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För
Läs merHur frågar man om våld, och vad får man för svar?
Hur frågar man om våld, och vad får man för svar? Konferens 28 januari 2015, Burgårdens utbildningscentrum Ole Hultmann, Fil. lic, doktorand Psykologiska institutionen, Göteborgs Universitet Specialistpsykolog,
Läs merKartläggning av psykisk hälsa hos elever i åk 6 & åk 9
Kartläggning av psykisk hälsa hos elever i åk 6 & åk 9 Beskrivning av Åtvidabergs deltagare 146 elever i åk 6, 49 % flickor och % pojkar 155 elever i åk 9, 45 % flickor, 54 % pojkar 94 % av eleverna i
Läs merUngdomar som är sexuellt utsatta. Gisela Priebe Dr. med.vet, leg.psykolog/psykoterapeut Lunds universitet, Linnéuniversitetet
Ungdomar som är sexuellt utsatta Gisela Priebe Dr. med.vet, leg.psykolog/psykoterapeut Lunds universitet, Linnéuniversitetet 1 Förekomst sexuell utsatthet Incidens = antal upptäckta fall per år Polisanmälda
Läs merFÖRÄLDRAR I MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN. Kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet
FÖRÄLDRAR I MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN Kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet BAKGRUND Vad vet vi sedan tidigare? Stöd i föräldraskapet Riskfaktorer Minska riskfaktorerna Bristande
Läs merFör alla 2014. En undersökning om barns och ungas hälsa av Landstinget Sörmland. För alla.indd 1 2014-01-13 09:01:53
För alla 2014 En undersökning om barns och ungas hälsa av Landstinget Sörmland. För alla.indd 1 2014-01-13 09:01:53 För alla.indd 2 2014-01-13 09:01:53 Frågor om dig och din familj Sätt ett kryss på varje
Läs merBarn och Trauma - bedömning och behandling
Barn och Trauma - bedömning och behandling Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma
Läs merVad är SOFIA-studien?
Vad är SOFIA-studien? En vetenskaplig studie av barns utveckling och anpassning i samarbete mellan Örebro universitet, Karlstads universitet och Karlstads kommun. 1 Övergripande syften och mål Att bättre
Läs merFamilj och arbetsliv på 2000-talet. Till dig som är med för första gången
Familj och arbetsliv på 2000-talet Till dig som är med för första gången 1 Fråga 1. När är du född? Skriv januari som 01, februari som 02 etc Födelseår Födelsemånad Är du 19 Man Kvinna Fråga 2. Inledningsvis
Läs merRisk- och skyddsfaktorer för barn och unga. Anna-Karin Andershed, Fil. dr.
Risk- och skyddsfaktorer för barn och unga Anna-Karin Andershed, Fil. dr. Dagens fokus - Vad är risk och vad är skydd? - Exemplet normbrytande beteende - Bedömning av risk- och skyddsfaktorer - Kopplingen
Läs merResultat från levnadsvaneundersökningen 2004
Resultat från levnadsvaneundersökningen 2004 Tabellbilaga: Umeåregionen, Grundskolan åk 7-9 Karina Nygren UFFE - Utvecklings- och fältforskningsenhet vid Umeå Socialtjänst Umeå 2005-02-01 2 Tabellbilaga:
Läs merVåld i nära relationer
Våld i nära relationer Dagens program 09.00 09.10 Inledning 09.10 11.30 Våldsutsatta, inklusive fruktpaus 11.30 12.30 Lunch 12.30 14.00 Barn 14.00 14.30 Fika 14.30 15.45 Våldsutövare 15.45 16.00 Avslutning
Läs merFörändringskonceptens bakgrund
Förändringskonceptens bakgrund De 11 Förändringskoncepten baseras på empirisk forskning (evidens) om risk- och skyddsfaktorer för normbrytande beteende i barndomen, samt om av vad som fungerar i termer
Läs merVi vill veta vad tycker du om skolan
Vi vill veta vad tycker du om skolan 1 1 Hur gammal är du? år 2 Är 1 2 du Flicka Pojke 3 Går du i skolår 1 4 2 5 3 6 4 Har du och dina föräldrar valt en annan skola än den som ligger närmast ditt hem?
Läs merTraumamedveten omsorg
Traumamedveten omsorg Länsstyrelsen 14 oktober 2015 Pernilla Rempe Sjöstedt, Leg. psykolog Rädda Barnens centrum - för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 2 Agenda Vad är trauma? Vad händer i
Läs merKiVa Skola situationskartläggningen 2016 sidan 1/31. KiVa Skola situationskartläggningen 2016 sidan 2/31
KiVa Skola situationskartläggningen 2016 sidan 1/31 Välkommen att besvara undersökningen! Skolans användarnamn: Kartläggningslösenordet: Logga in till undersökningen KiVa Skola situationskartläggningen
Läs merOrolig för ett barn. vad kan jag göra?
Orolig för ett barn vad kan jag göra? Rädda Barnen 2016 Formgivning: Rädda Barnen Foto: Oskar Kullander Upplaga: 4 000 ex Artikelnummer: 11505 ISBN: 978-91-7321-366-0 Barn i utsatta situationer behöver
Läs merForskarteamet 2010. Några resultat från elev- och föräldraundersökning våren 2010. Föräldrar Tillsammans 13 deltagande skolor
Forskarteamet Några resultat från elev- och föräldraundersökning våren Föräldrar Tillsammans 13 deltagande skolor Forskarteamet Interventionsskolor 7 st Älvboda friskola, Skutskär Trollehöjdskolan, Jönköping
Läs merDefinition av våld och utsatthet
Definition av våld och utsatthet FN:s definition: varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för kvinnor, samt hot om sådana handlingar, tvång
Läs merVärldskrigen. Talmanus
Världskrigen I början av 1900-talet var det två stora krig, första och andra världskriget. Många barn hade det mycket svårt under krigen. Men de som krigade tyckte inte att de hade något ansvar för barnen
Läs mer+ + <Löpnummer> KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa SAMPLE ENKÄT TILL ELEV I ÅRSKURS 7. kupolstudien.
KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa ENKÄT TILL ELEV I ÅRSKURS 7 kupolstudien.se Vad är Kupol? Unga människor i Sverige, särskilt tjejer, mår allt sämre psykiskt. Därför ska
Läs merInför Föräldraplanen. Banets/barnens namn: Förälders namn:
Inför Föräldraplanen Banets/barnens namn:.... Förälders namn:.. Inför Föräldraplanen 2 Att vara förälder är bland annat att ställas inför många frågor och att behöva fatta beslut som rör ens barn. I bästa
Läs merStoppa mäns våld mot kvinnor
Stoppa mäns våld mot kvinnor Eskilstuna kommuns arbete år 2015 2017 Lättläst version av handlingsplan Stopp. 1 Inledning Eskilstuna kommun arbetar för att stoppa mäns våld mot kvinnor. Vi har skrivit hur
Läs merBarnets rättigheter. Barnkonventionen
Barnets rättigheter Barnkonventionen Viktiga regler De olika reglerna i konventionen om barnets rättigheter kallas för artiklar Det finns 54 artiklar Alla regler är lika viktiga. Men det är ändå några
Läs merSMS-FRÅGOR UNDER KONFERENSEN BARN SOM BEVITTNAT VÅLD
SMS-FRÅGOR UNDER KONFERENSEN BARN SOM BEVITTNAT VÅLD 2011-11-23 Anders Broberg om barns utsatthet 1. Definitionen mellan psykiskt våld och emotionellt våld? 2. Varför kan inte samtliga siffror vara sanna?
Läs merFöräldrastöd till barn med funktionshinder Finansierat av Folkhälsoinstitut
Children, Health, Intervention, Learning and Development Föräldrastöd till barn med funktionshinder Finansierat av Folkhälsoinstitut Universitetslektor Elisabeth Elgmark Adjunkt Michael Sjökvist Doktorand
Läs merMariebergsskolans årliga Likabehandlingsplan
Mariebergsskolans årliga Likabehandlingsplan 2009-09-23 Mariebergsskolans vision och uppdrag Mariebergsskolans vision är att alla ska känna glädje och trygghet i en demokratisk lärandemiljö. Uppdraget
Läs merFÖRÄLDRAENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen.
FÖRÄLDRAENKÄTER Sammanställning av utvärderingsenkäter ifyllda av föräldrar som haft barn på Terapikoloniers sommarverksamheter, eller som själva deltagit tillsammans med sina barn på någon Terapikoloniers
Läs merLiten guide till kvinnofridsfrågor
Hit kan man vända sig om man vill prata med någon: Brottsofferjouren: 013-10 44 00 Ungdomsmottagningen: www.umo.se Mansmottagningen: 013-20 68 90 Socialtjänsten: 0120-83 211, efter 17: 0703-27 86 24 Polisen:
Läs merOmråde Söder - Nygårdsskolan LIKABEHANDLINGSPLAN
Område Söder - Nygårdsskolan LIKABEHANDLINGSPLAN Skolan har ett stort ansvar när det gäller att garantera alla barns och elevers trygghet i skolan. Det innebär att diskriminering på grund av kön, etnisk
Läs mer1 Är du flicka eller pojke? Flicka. Vilken månad är du född? 3 Vilket år är du född? 1993 eller tidigare. 4 I vilket land är du född?
1 Är du flicka eller pojke? Flicka Pojke 2 Vilken månad är du född? Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December 3 Vilket år är du född? 1993 eller tidigare 1994
Läs merFinansierad av: Tell-Us
Finansierad av: Tell-Us Teckenspråkiga elevers livssituation utvecklingsstörning Tell-Us Arvsfondsprojektet Tell-Us syfte är att ge teckenspråkiga elever med utvecklingsstörning det elevinflytande de har
Läs merFN:s barnkonvention, flera artiklar om barns bästa, skydd mot våld samt stöd efter övergrepp Regeringens strategi för barnrättspolitiken: våld mot
FN:s barnkonvention, flera artiklar om barns bästa, skydd mot våld samt stöd efter övergrepp Regeringens strategi för barnrättspolitiken: våld mot barn ska förebyggas och bekämpas med alla till buds stående
Läs merFråga, lyssna, var intresserad
Fråga, lyssna, var intresserad Så här tänker personer som bor på LSS-boenden kring hur personalen bemöter dem när det handlar om sexualitet, kärlek och relationer. Sammanfattning på lättläst Författare:
Läs merStockholmsenkäten 2012. Årskurs 9. Temarapport Brott och utsatthet för brott 2012. Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans år 2
Stockholmsenkäten 12 Temarapport Brott och utsatthet för brott 12 Årskurs 9 Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans år 2 Stockholmsenkätens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning
Läs merBarn som upplevt våld i sin familj
Barn som upplevt våld i sin familj Bild ur boken Liten av Stina Wirsén, 2014 Kerstin Nettelblad Jennie Malm Georgson Idag kommer vi prata om Vad är våld? Våldet i siffror Våldets konsekvenser Att uppmärksamma
Läs merLikabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. förskolorna, Boxholms kommun
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling förskolorna, Boxholms kommun November 2014 Innehållsförteckning Vår vision sid. 2 Planens giltighetstid sid. 2 Ansvarig för denna plan sid. 2 Bakgrund
Läs merHälsosamtalsguiden barn För nyanlända barn med permanent uppehållstillstånd
Hälsosamtalsguiden barn För nyanlända barn med permanent uppehållstillstånd Välkommen att ta del av en utvecklad och prövad hälsosamtalsmetod för nyanlända barn med flyktbakgrund som exempelvis kan användas
Läs mer-NYTT #4:2013. www.sofiastudien.se
-NYTT #4:213 Detta är det fjärde numret av SOFIA-nytt ett nyhetsbrev om den vetenskapliga studien SOFIA (Social Och Fysisk utveckling, Insatser och Anpassning). Studien genomförs i samarbete mellan Karlstads
Läs merProblemformulering och frågor
Bakgrund Varje år avlider ca 1500 personer till följd av självmord Gruppen efterlevande barn är osynlig Forskning visar att det är en högriskgrupp för psykisk ohälsa, självmordsförsök och fullbordade självmord
Läs merKARTLÄGGNING AV UNGA OMSORGSGIVARE
KARTLÄGGNING AV UNGA OMSORGSGIVARE MONICA NORDENFORS, UNIVERSITETSLEKTOR CHARLOTTE MELANDER, UNIVERISITETSLEKTOR KRISTIAN DANEBACK, PROFESSOR Unga omsorgsgivare Barn och unga under 18 år som regelbundet,
Läs merFörskolans allmänna förebyggande arbete: *Vi arbetar utifrån våra styrdokument, skollag/läroplan.
LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN BJÖRKLIDEN 2015-2016 Förskolans vision: Hos oss på Björkliden känner sig alla barn, vårdnadshavare och pedagoger välkomna och trygga. Alla bemöts och behandlas med respekt.
Läs merDefinition av indikatorer i Barn-ULF 2013
1(17) Barn-ULF 2014-06-19 Definition av indikatorer i Barn-ULF 2013 Innehåll: Barn 10-18 år... 1 Barns arbetsmiljö och inflytande i skolan... 1 Barns ekonomi och materiella resurser... 3 Barns fritid och
Läs merVad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan,
Läs merBarns helse og egenopplevelse som asylsøker
Barns helse og egenopplevelse som asylsøker http://www.cergu.gu.se/publikationer/ NSH-konferanse om minoritetshelse Oslo 6 mai 2011 Henry Ascher MD, docent i barnmedicin, universitetslektor Flyktingbarnteamet,
Läs merUngdomsenkät Om mig 1
Ungdomsenkät Om mig 1 Om mig Det här är en enkät om hälsa och livsstil som har tagits fram tillsammans med ungdomar i Östergötland. Resultaten kommer att användas för att ta hänsyn till vad unga tycker.
Läs merStandard, handläggare
Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 2015015 Innehåll SSIL Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall Genomförda intervjuer
Läs merLikabehandlingsplanen
Likabehandlingsplanen Handlingsplan vid fall av kränkning Reviderad sept. 2014 Drakbergsskolans mål Varje elev och all personal på Drakbergsskolan skall kunna gå till skolan utan att vara orolig för att
Läs merA) I den första kolumnen (dvs., Hände detta dig?), ange ifall du har varit med om var och en av de 29 upplevelserna genom att ringa in JA eller NEJ.
T. E. C. Människor kan uppleva många olika traumatiska upplevelser under sitt liv. Vi skulle vilja veta tre saker: 1) om du har upplevt någon av de 29 följande händelserna, 2) hur gammal du var när de
Läs merÅterkoppling 2014 Hammarby, Råby m.fl.
Återkoppling 2014 Råby m.fl. Undersökningen genomfördes på skoltid under januari och februari månad 2014. Av drygt 7700 utskickade enkäter blev 6330 enkäter besvarade. Bakgrund Liv och Hälsa Ung Västmanland
Läs merLIV & HÄLSA UNG 2014. Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20
Fokus skolår 7, 9 och 2 gymn med och utan funktionsnedsättning LIV & HÄLSA UNG 2014 Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20 Josefin Sejnelid, utredningssekreterare
Läs merUngdomsenkät Om mig 1
Ungdomsenkät Om mig 1 Om mig Det här är en enkät med frågor om hur du mår och vad du gillar att göra. Enkäten har tagits fram tillsammans med andra ungdomar i Östergötland och kommer att användas så att
Läs merJag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.
VAD ÄR PROBLEMET? Anna, 18 år, sitter i fåtöljen i mitt mottagningsrum. Hon har sparkat av sig skorna och dragit upp benen under sig. Okej, Anna jag har fått en remiss från doktor Johansson. När jag får
Läs merHur ofta är du frånvarande från skolan?
Hur ofta är du frånvarande från skolan? Hur trivs du i skolan? Umgås du med någon i skolan? Berätta! Vad tänker du om dina lärare? När är det svårt respektive lätt att koncentrera sig i skolan? Vilka skolor
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Jönåkers skola Förskoleklass Grundskola Fritidshem 2013/14 Vi Lyckas tillsammans! Syftet med planen är: Syftet är att skydda elever mot diskriminering och
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN. för FYRENS FÖRSKOLA
LIKABEHANDLINGSPLAN för FYRENS FÖRSKOLA OKTOBER 2013 Inledning Det här är förskolan Fyrens handlingsplan för att motverka alla former av trakasserier, diskriminering och annan kränkande behandling. Vi
Läs merGRIPSHOLMSSKOLAN. - Mobbning är handlingar som är avsiktliga och återkommande och som riktar sig mot en försvarslös person
Handlingsplan mot mobbning Vad är mobbning? - Att gräla och vara av olika åsikt är inte mobbning - Att retas eller leka häftigt är inte mobbning - Mobbning är handlingar som är avsiktliga och återkommande
Läs merVåld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet
Våld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet Nationell konferens barn som anhöriga 2013-09-14 Ole Hultmann, Fil. lic, doktorand vid Psykologiska institutionen,
Läs merStudenthälsan vid Malmö högskolas undersökning
Studenthälsan vid Malmö högskolas undersökning Karolina Källoff, Kurator Studenthälsan Malmö Högskola Hur mår våra studenter? -Studenthälsans undersökning av studiemiljö, psykisk hälsa, alkohol- och drogvanor
Läs merVem ska ta snacket med din tonåring om TOBAK, ALKOHOL och NAKOTIKA DU eller LANGAREN?
Vem ska ta snacket med din tonåring om TOBAK, ALKOHOL och NAKOTIKA DU eller LANGAREN? Vartannat år genomförs en drogvaneenkät på Gotland bland elever i grundskolans årskurs 9 Syftet: Följa utvecklingen
Läs merHACKEBACKESKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LÄSÅRET 2015/16
1 HACKEBACKESKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LÄSÅRET 2015/16 Läs igenom och skriv under och lämna in sista sidan till skolan som bekräftelse på att du tagit del av Likabehandlingsplanen.
Läs merBarn vars föräldrar är patienter i den slutna missbruks- och beroendevården hur går det i skolan? Anders Hjern
Barn vars föräldrar är patienter i den slutna missbruks- och beroendevården hur går det i skolan? Anders Hjern barnläkare, professor Folkets hus 12 november, 2014 Lagen om barn som anhöriga Hälso- och
Läs merRedovisning av drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2013
Redovisning av drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2013 Undersökningen gjordes v 11-13 Undersökningen gjordes i åk 7-9 i hela kommunen Totalt 377 svar. Största andelen från åk 7 och 9 (ca 37
Läs merAnknytning och omsorg när våld är vardag Jönköping 2015 03 11
Anknytning och omsorg när våld är vardag Jönköping 2015 03 11 Kjerstin Almqvist, Professor i medicinsk psykologi, leg. psykolog, leg. psykoterapeut Karlstads Universitet Anknytningssystemets betydelse
Läs merSammanställning av ungdomsdialog om psykisk hälsa Hur mår du?
Sammanställning av ungdomsdialog om psykisk hälsa Hur mår du? Under april och maj månad besökte representanter från nämnden fem gymnasieskolor i Sjuhärad; Tingsholmsgymnasiet i Ulrice, sgymnasiet i, i,
Läs merSkåpafors förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2011/2012
1(8) Skåpafors förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2011/2012 2 Definition Arbetet med att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling
Läs merKUPOL En studie av psykisk ohälsa i tonåren i relation till skolans pedagogiska miljö
KUPOL En studie av psykisk ohälsa i tonåren i relation till skolans pedagogiska miljö Vad är KUPOL? Skolan är, vid sidan av familjen, en betydelsefull miljö för lärande och socialisering under ungdomstiden.
Läs merKvalitetsindex. Botorp Behandlingshem. Rapport 2009-01-28
Kvalitetsindex Rapport 2009-01-28 Innehåll - 2009-01-28 - Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex - Strategi och metod - Medelpoäng, aritmetiskt medelvärde, totalt samt på respektive fråga -
Läs merSexuellt våld i ungas relationer förekomst, riskfaktorer och förändringsarbete
Sexuellt våld i ungas relationer förekomst, riskfaktorer och förändringsarbete Cecilia Kjellgren Socionom/universitetslektor Institutionen för socialt arbete Linnéuniversitetet Det började så här. Ungdomars
Läs mer!Du svarar anonymt. Årskurs 9
2008 Liv & Hälsa ung 2008 Va d är Liv & Hälsa ung? Landstinget Sörmland gör i samarbete med länets kommuner undersökningen Liv & Hälsa ung. Vi ställer i denna enkät frågor om hur du mår, vilka levnadsvanor
Läs merKvalitetsindex. Rapport 2012-09-20. Utslussen Behandlingshem. Resultat samt jämförelser med samtliga intervjuer under 2011-09-01-2012-08-31
Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 2012-09-20 Resultat samt jämförelser med samtliga intervjuer under 2011-09-01-2012-0-31 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex - Strategi
Läs merLiv & Hälsa ung 2011
2011 Liv & Hälsa ung 2011 - en första länssammanställning med resultat och utveckling över tid Liv & Hälsa ung genomförs av Landstinget Sörmland i samarbete med Södermanlands kommuner. Inledning Liv &
Läs merB R I S - R A P P O R T E N
B R I S-RAPPORTEN - R A P P O R T E2007 N 2 0 0 7 Tabeller och figurer till BRIS-rapporten 2007 B R I S - R A P P O R T E N 2 0 0 7 2 Innehåll Barnkontakter 4 Tioårshistorik barnkontakter 4 Kön & ålder
Läs merMBT-teamet. Vad är självskada? Vad är självskada? Nytt fenomen? 2010-11-11. Olika typer av självskadande
MBT-teamet Peder Björling ledningsansvarig överläkare MBT-teamet Huddinge psykiatriska öppenvårdsmottagning Psykiatriska kliniken Psykiatri sydväst Mentaliseringsbaserad terapi Speciellt utformad behandling
Läs merUng i Lindesberg. Resultat från LUPP
Ung i Lindesberg Resultat från LUPP lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2008 Politiken efterlyser ungdomsperspektiv kartläggning bland kommunens ungdomar blir underlag för framtida beslut I september
Läs merBarn som lever i våld
Barn som lever i våld en ny riskgrupp? Göran Lindén goran.linden@socialresurs.goteborg.se Våld mot närstående eller av närstående Typsituation: Pappa är våldsam mot mamma 10 % av alla barn/ungdomar har
Läs merREGIONFÖRBUNDET UPPSALA LÄN. Liv & Hälsa Ung. År 2013. Kristina Neskovic 2014-01-29
REGIONFÖRBUNDET UPPSALA LÄN Liv & Hälsa Ung År 2013 Kristina Neskovic 2014-01-29 I rapporten redovisas tabeller i ett urval frågor från enkätundersökningen Liv & Hälsa Ung 2013. Jämförelser görs mellan
Läs merBarn med sja lvskadande sexuellt beteende som kan hamna i ma nniskohandelsliknande situationer
Barn med sja lvskadande sexuellt beteende som kan hamna i ma nniskohandelsliknande situationer Utbildning med Länsstyrelsen Linda Jonsson Socionom, doktorand Linköpings Universitet 1 2 Barn-------------------------Sexhandel
Läs merFÖRÄLDRAENKÄTER-BARN. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen.
FÖRÄLDRAENKÄTER-BARN Sammanställning av utvärderingsenkäter ifyllda av föräldrar till barn som ensamma åkte ut på Terapikoloniers sommarverksamheter sommaren 2014. Utvärderingsenkäter skickas efter avslutad
Läs merUtbildning ur ett barnfattigdomsperspektiv
Utbildning ur ett barnfattigdomsperspektiv -vad säger forskningen och hur ska vi arbeta i praktiken? Anders Trumberg Enheten för hållbar utveckling anders.trumberg@ Vad är fattigdom? Hur mäter vi fattigdom?
Läs merVad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Västra Göteborg Hemtjänst
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Västra Göteborg Hemtjänst Resultaten för er verksamhet Här redovisas resultaten för er verksamhet från 2013 års nationella brukarundersökning
Läs merEtt prospektivt longitudinellt forskningsprogram om ungdomars sociala nätverk, missbruk, psykiska hälsa och skolanpassning.
LORDIA- LONGITUDINAL RESEARCH ON DEVELOPMENT IN ADOLESCENCE Ett prospektivt longitudinellt forskningsprogram om ungdomars sociala nätverk, missbruk, psykiska hälsa och skolanpassning. Fokus på sociala
Läs merThe National Institute of Child Health and Human Development (NICHD) Protocol: Intervjuguide
The National Institute of Child Health and Human Development (NICHD) Protocol: Intervjuguide This Swedish version is based on the English version available on the NICHD Protocol website (www.nichdprotocol.com).
Läs merDrogvaneundersökning åk 7-9. Strömsunds kommun 2014
Drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2014 Undersökningen gjordes i mars 2014 Samtliga skolor i årskurs 7-9 deltog Totalt 335 svar varav 43 % flickor och 57% pojkar Procent anges som andel av samtliga
Läs merSammanställning av ungdomsdialog II om psykisk hälsa Hur mår du?
Sammanställning av ungdomsdialog II om psykisk hälsa Hur mår du? Under oktober månad 2013 besökte representanter från nämnden sju gymnasieskolor i Sjuhärad; Almåsgymnasiet, Jensen Gymnasium, Naturbruksgymnasiet
Läs merElevernas delaktighet: Vårdnadshavarnas delaktighet: Personalens delaktighet:
1 Vår vision: Vår vision på Långängskolan är att alla elever ska vara trygga, trivas och må bra. Ingen ska utsättas för diskriminering eller kränkande behandling. På Långängskolan skall alla elever och
Läs merLuleå kommun/buf sid 1/6 Ängesbyns förskola Förskolechef Britt-Louise Eklund ÄNGESBYNS FÖRSKOLA
Luleå kommun/buf sid 1/6 ÄNGESBYNS FÖRSKOLA Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Verksamhetsår 2014 Luleå kommun/buf sid 2/6 Vår vision Alla på vår förskola, både barn och vuxna,
Läs merOm mig 2014. Snabbrapport år 8
Om mig 2014 Snabbrapport år 8 Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan länets kommuner, Länsstyrelsen
Läs merÄmnesrubrik. Gå till visa och bildbakgrund för att ändra. Psykisk hälsa
Ämnesrubrik. Gå till visa och bildbakgrund för att ändra. Psykisk hälsa Ämnesrubrik. Gå till visa och bildbakgrund för att ändra. Presentation från Idrottsvetenskapliga programmet, C-uppsats vid Umeå Universitet
Läs merÖvning: Dilemmafrågor
Övning: Dilemmafrågor Placera föräldrarna i grupper med ca 6-7 st/grupp. Läs upp ett dilemma i taget och låt föräldrarna resonera kring tänkbara lösningar. Varje fråga kan även visas på OH/ppt samtidigt,
Läs merVälkommen! Barndom i skuggan av alkoholmissbruk
Välkommen! Barndom i skuggan av alkoholmissbruk Barnavårdsföreningen Finlands äldsta barnskydds organisation Tredje sektorn Grundad 1893 av Anna af Schultén Grund tanke; att stöda barnen och familjernas
Läs merForskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Norrköping 22 mars 2007. Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?
Firma Margareta ivarsson Forskning och böcker av Luftfartsstyrelsen i Norrköping 22 mars 2007 Stress och stresshantering Bosse Angelöw Marianne Frankenhaeuser Daniel Goleman Howard Gardner Aleksander Perski
Läs merELEVHÄLSA. Elevhälsa - definition. Mål. Friskfaktorer
ELEVHÄLSA Elevhälsa - definition Elevernas hälsa är allas angelägenhet och ansvar. Lärande och hälsa går hand i hand. Elever arbetar och presterar bättre om de mår bra fysiskt, psykiskt och socialt. Varje
Läs merFörskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen
Förskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen Datum: Version: Ansvariga: Förvaltning: Enhet: 2015-06-04 1.0 Christina Persson & Jimmie Brander Förskoleförvaltningen Kvalitetsenheten Innehållsförteckning Inledning...
Läs merFörskolans plan mot kränkande behandling och
Förskolechef BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Förskolechef Ann-Charlotte Nilsson Mångfald och jämställdhetsgruppen 2014-09-29 1 (6) Förskolans plan
Läs merÖPPNA DITT HEM BLI VÄRDFAMILJ!
High School ansvar trygghet kvalitet sedan 1958 www.sts.se ÖPPNA DITT HEM BLI VÄRDFAMILJ! Att få ta emot en utbytesstudent innebär ett kulturellt utbyte på hemmaplan. Tänk att få prata ett annat språk
Läs merHinder för att söka hjälp för alkoholproblem. Sven Andréasson HFS, Ersta, 2 okt 2013
Hinder för att söka hjälp för alkoholproblem Sven Andréasson HFS, Ersta, 2 okt 2013 Epidemiologi: Ett gäng typiska alkoholister Epidemiologin: Alkohol problem i Sverige 5-7 beroendekriterier 1,2 % 3-4
Läs merPLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING
PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING AB VIDEDALSPRIVATSKOLOR FÖRSKOLAN 1 INNEHÅLL INLEDNING... 3 BAKGRUND... 4 Främja och förebygga... 5 Upptäcka... 6 2 INLEDNING Arbetet med en plan mot kränkande behandling
Läs merRåd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk eller dör
Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk eller dör I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom, skada eller död blir situationen för barnen
Läs merOm mig 2015. Snabbrapport gymnasiet åk 2. Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data.
Om mig 2015 Snabbrapport gymnasiet åk 2 Norrköpings kommun Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data. Rapporten innehåller resultat för grupper om minst fem elever. 1. Skola: Antal svarande:
Läs mer