Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. Indikatorer Bilaga Preliminär version

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. Indikatorer Bilaga Preliminär version"

Transkript

1 Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Indikatorer Bilaga Preliminär version

2

3 Innehåll Om indikatorerna... 5 Förteckning över indikatorerna... 6 Indikatorer för god vård och omsorg vid missbruk och beroende Bedömningsinstrument...11 Läkemedelsbehandling...23 Psykosocial behandling, vuxna...37 Psykosocial behandling, barn och ungdomar...58 Övergripande indikatorer...66

4

5 Om indikatorerna Om indikatorerna Socialstyrelsen har tagit fram 44 nationella indikatorer för Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård, inom områdena bedömningsinstrument, läkemedelsbehandling, psykosocial behandling för vuxna respektive ungdomar samt en uppsättning övergripande indikatorer. Indikatorerna ligger till grund för att följa upp verksamhet inom primärvård, specialiserad hälso- och sjukvård (öppen och sluten vård) samt inom socialtjänsten. Riktlinjens rekommendationer följs upp med hjälp av indikatorerna i ovan nämnda verksamhet där det är relevant. För socialtjänsten har Socialstyrelsen tagit fram två olika typer av indikatorer för samma rekommendation: En processindikator som avser att belysa insatser som ges på individnivå. En strukturindikator som är ett komplement till processindikatorn och som följer upp vilka insatser socialtjänsten tillhandahåller. Det saknas i dag datakällor för att kontinuerligt kunna följa de flesta av de framtagna indikatorerna på nationell nivå. Därför är de flesta av indikatorerna så kallade utvecklingsindikatorer. Med utvecklingsindikator menas att det behövs ytterligare utvecklingsarbete för att det ska vara möjligt att följa upp indikatorn på nationell nivå. Vissa utvecklingsindikatorer kan ändå följas upp på lokal eller regional nivå. Ett syfte med utvecklingsindikatorerna är också att tydliggöra vilka datakällor som måste vidareutvecklas för att det ska vara möjligt att utvärdera följsamheten till riktlinjerna på nationell nivå. Socialstyrelsen har fokuserat på indikatorer som avser att följa upp rekommendationerna i riktlinjerna och som framför allt belyser om vården och omsorgen är kunskapsbaserad. Ett antal övergripande indikatorer föreslås också för att mäta andra aspekter av god vård och omsorg. NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRD INDIKATORER 5

6 Förteckning över indikatorerna Förteckning över indikatorerna Socialstyrelsen har tagit fram följande indikatorer för att utvärdera följsamhet till nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. Bedömningsinstrument Indikator 1.1* Indikator 1.2* Indikator 1.3* Indikator1.4* Indikator 2.1* Indikator 2.2* Indikator 3.1 Standardiserad bedömning av alkohol- och drogvanor (t.ex. AUDIT, DUDIT) i den specialiserade vården bland personer som vårdats för första gången med alkohol- och/eller narkotikadiagnos Standardiserad bedömning av alkohol- och drogvanor (t.ex. AUDIT, DUDIT) i primärvården bland personer som vårdats för första gången med alkohol- och/eller narkotikadiagnos Standardiserad bedömning (t.ex. med AUDIT eller DUDIT) inom i socialtjänstens arbete bland personer som för första gången fått insatser enligt SoL på grund av alkohol- och/eller narkotikamissbruk Kommuner och stadsdelar som använt standardiserad bedömning (t.ex. AUDIT eller DUDIT) i socialtjänstens arbete bland personer som för första gången fått insatser enligt SoL på grund av alkohol- och/eller narkotikamissbruk Standardiserad bedömning med ASI i socialtjänstens arbete bland personer som fått insatser enligt SoL eller LVM på grund av alkohol- och/eller narkotikamissbruk Kommuner och stadsdelar som använt standardiserad bedömning med ASI i socialtjänstens arbete bland personer som för första gången fått insatser enligt SoL eller LVM på grund av alkohol- och/eller narkotikamissbruk Diagnostik av missbruk eller beroende med hjälp av SCID I eller MINI i den specialiserade vården bland personer som vårdats för första gången med alkoholoch/eller narkotikadiagnos 6 NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRD INDIKATORER

7 Förteckning över indikatorerna Indikator 3.2 Diagnostik av missbruk eller beroende med hjälp av SCID I eller MINI i primärvården bland personer som vårdats för första gången med alkohol- och/eller narkotikadiagnos Läkemedelsbehandling Indikator 4.1 Läkemedelsbehandling i specialiserad vård med disulfiram, akamprosat eller naltrexon vid beroende av alkohol Indikator 4.2 Läkemedelsbehandling i primärvården med disulfiram, akamprosat eller naltrexon vid beroende av alkohol Indikator 5* Indikator 6* Indikator 7* Indikator 8 Indikator 9 Läkemedelsbehandling i specialiserad vård med bensodiazepiner eller klometiazol vid alkoholabstinens Läkemedelsbehandling i specialiserad vård med anti-histaminer eller neuroleptika vid alkoholabstinens Läkemedelsbehandling i specialiserad vård med buprenorfin eller metadon vid opiatabstinens Läkemedelsassisterad behandling med kombinationen buprenorfin-naloxon eller metadon efter specialiserad vård vid opiatberoende Läkemedelsbehandling med antiepileptika, centralstimulerande läkemedel eller antidepressiva läkemedel efter specialiserad vård vid kokainberoende Psykosocial behandling, vuxna Indikator 10.1* Psykosocial behandling med MET, 12- stegsbehandling eller CRA i den specialiserade vården vid alkoholberoende Indikator 10.2* Psykosocial behandling med MET i primärvården vid alkoholberoende Indikator 10.3* Psykosocial behandling med MET, 12- stegsbehandling eller CRA i socialtjänstens arbete NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRD INDIKATORER 7

8 Förteckning över indikatorerna med personer som fått insatser enligt SoL eller LVM på grund av alkoholmissbruk Indikator 10.4* Indikator 11.1* Indikator 11.2* Indikator 11.3* Indikator 12.1* Indikator 12.2* Indikator 12.3* Indikator 13* Indikator 14.1* Indikator 14.2* Kommuner och stadsdelar som tillhandahåller psykosocial behandling med MET, 12-stegsbehandling eller CRA i socialtjänstens arbete med personer som fått insatser enligt SoL eller LVM på grund av alkoholmissbruk Psykosocial behandling med KBT eller PDT i den specialiserade vården vid alkoholberoende Psykosocial behandling med KBT eller PDT i socialtjänstens arbete med personer som fått insatser enligt SoL eller LVM på grund av alkoholmissbruk Kommuner och stadsdelar som tillhandahåller psykosocial behandling med KBT eller PDT i socialtjänstens arbete med personer som fått insatser enligt SoL eller LVM på grund av alkoholmissbruk Psykosocial behandling med KBT i den specialiserade vården vid missbruk eller beroende av cannabis Psykosocial behandling med KBT i socialtjänstens arbete med personer som fått insatser enligt SoL eller LVM på grund av missbruk av cannabis Kommuner och stadsdelar som tillhandahåller psykosocial behandling med KBT i socialtjänstens arbete med personer som fått insatser enligt SoL eller LVM på grund av missbruk av cannabis Behandling med KBT eller CRA vid läkemedelsassisterad behandling i den specialiserade vården vid missbruk eller beroende av opiater Behandling med CRA med tillägg av förstärkningsmetod, 12-stegsbehandling eller KBT i den specialiserade vården vid missbruk eller beroende av centralstimulerande preparat Behandling med CRA med tillägg av förstärkningsmetod, 12-stegsbehandling eller KBT i socialtjänstens arbete med personer som fått insatser enligt SoL eller LVM på grund av missbruk av centralstimulerande preparat 8 NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRD INDIKATORER

9 Förteckning över indikatorerna Indikator 14.3* Indikator 15* Kommuner och stadsdelar som tillhandahåller behandling med CRA med tillägg av förstärkningsmetod, 12-stegsbehandling eller KBT i socialtjänstens arbete med personer som fått insatser enligt SoL eller LVM på grund av missbruk av centralstimulerande preparat Nedtrappning samt nedtrappning med tillägg av KBT i den specialiserade vården vid långvarigt bruk av bensodiazepiner Psykosocial behandling, ungdomar Indikator 16.1* Indikator 16.2* Indikator 16.3* Indikator 17.1* Indikator 17.2* Indikator 17.3* MI eller MET, MET och KBT, ACRA eller ACC i den specialiserade vården vid alkohol- eller narkotikaproblem hos barn och ungdomar MI eller MET, MET och KBT, ACRA eller ACC i den sociala barn- och ungdomsvården bland de som fått insatser enligt SoL eller LVU på grund av alkohol- eller narkotikaproblem Kommuner och stadsdelar som tillhandahåller MI eller MET, MET och KBT, ACRA eller ACC i den sociala barn- och ungdomsvården bland de som fått insatser enligt SoL eller LVU på grund av alkoholeller narkotikaproblem Familjebehandling med FFT, BSFT och MDFT i den specialiserade vården vid alkohol- eller narkotikaproblem hos barn och ungdomar Familjebehandling med FFT, BSFT och MDFT i den sociala barn- och ungdomsvården bland de som fått insatser enligt SoL eller LVU på grund av alkoholeller narkotikaproblem Kommuner och stadsdelar som tillhandahåller FFT, BSFT och MDFT i den sociala barn- och ungdomsvården till de som fått insatser enligt SoL eller LVU på grund av alkohol- eller narkotikaproblem Övergripande indikatorer Indikator 18 Dödlighet bland vårdade med alkoholdiagnos NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRD INDIKATORER 9

10 Förteckning över indikatorerna Indikator 19 Indikator 20 Indikator 21 Indikator 22 Indikator 23 Indikator 24 Indikator 25 Dödlighet bland vårdade med narkotikadiagnos Återinskrivning i sluten vård inom 12 månader bland vårdade med alkoholdiagnos Återinskrivning i sluten vård inom 12 månader bland vårdade med narkotikadiagnos Självmord eller självmordsförsök bland vårdade med alkoholdiagnos Självmord eller självmordsförsök bland vårdade med narkotikadiagnos Kommuner och stadsdelar där man under året genomfört minst en undersökning av den enskildes uppfattning om verksamheten Rapportering till nationella kvalitetsregister * Utvecklingsindikator 10 NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRD INDIKATORER

11 Indikatorer för god vård och omsorg vid missbruk och beroende Bedömningsinstrument 1.1 Standardiserad bedömning av alkohol- och drogvanor (t.ex. AUDIT, DUDIT) i den specialiserade vården bland personer som vårdats för första gången med alkohol- och/eller narkotikadiagnos Indikatorns status beskriv- Teknisk ning Andel personer som i den specialiserade vården genomgått standardiserad bedömning av alkohol- och drogvanor exempelvis med AUDIT (Alcohol Use Disorders Identification Test) och DUDIT (Drug Use Disorders Identification Test) vid förstagångsvård med alkohol och/eller narkotikadiagnos, eller under året innan, procent. En standardiserad bedömning av alkohol- och drogvanor görs för att patienter ska få likvärdigt säkerställande av alkohol/drogproblemens omfattning i början av vårdprocessen och vid uppföljning. Bedömning görs med strukturerade instrument som har god reliabilitet och validitet, är enkla att använda och har en lätt tillgänglig svensk manual. Rekommendationen att använda bedömningsinstrumentet AUDIT vid misstänkta alkoholproblem har fått högsta prioritet (prioritet 1) i nationella riktlinjer (rad A01 i tillstånds- och åtgärdslistan). DUDIT är ett instrument som rekommenderas vid misstänkta narkotikaproblem. Denna rekommendation har också fått hög prioritet (prioritet 3, rad A02 i tillstånds- och åtgärdslistan). Hög andel eftersträvas. Processmått. Utvecklingsindikator. När det gäller de åtgärder som utförs i vården är data inte fullständiga i patientregistret då enbart läkares insatser registreras i öppenvården. Bedömningsinstrumenten AUDIT och DUDIT används i stor utsträckning av andra yrkesgrupper inom vården och uppgifterna måste samlas in från respektive landstings patientadministrativa system. Socialstyrelsen utreder för närvarande på regeringens uppdrag om uppgiftsskyldigheten till patientregistret ska utökas till att omfatta även andra yrkesgruppers åtgärder inom den psykiatriska öppenvården. Täljare: Antal personer 18 år eller äldre som i den specialiserade vården genomgått strukturerad bedömning av alkohol- och drogvanor (t.ex. AUDIT, DUDIT) vid vårdtillfället när de för första gången får en alkoholoch/eller narkotikadiagnos, eller under året innan. Nämnare: Totalt antal personer 18 år eller äldre som för första gången vårdats i specialiserad vård med alkohol- eller narkotikadiagnos under motsvarande tidsperiod som i täljaren. Med alkohol- och/eller narkotikadiagnos avses: Huvud- eller bidiagnos ICD 10 Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av F10 alkohol Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av F11 opiater Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av F12 NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRD INDIKATORER 11

12 cannabis Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av sedativa eller hypnotika Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av kokain Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av andra stimulantia, däribland koffein Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av hallucinogener Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av flyktiga lösningsmedel Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av flera droger i kombination och av andra psykoaktiva substanser F13 F14 F15 F16 F18 F19 Landstingen hämtar information från sina patientadministrativa system om antal personer som vårdats med ovanstående diagnoser inom öppen specialiserad vård eller sluten vård vid beroendeenhet eller inom övrig psykiatri (nämnare). Första vårdtillfälle med någon av ovanstående diagnoser registreras, dvs. personen ska inte ha vårdats med alkohol- eller narkotikadiagnos året innan för att betraktas som förstagångsvårdad. Uppgifter inhämtas om personen fått åtgärden Strukturerad bedömning av alkohol- och drogvanor, AU119, vid detta första vårdtillfälle, någon gång under 12 månader innan (oavsett diagnos vid det vårdtillfället) (täljare). Åtgärdskod (KVÅ) AU119 Beskrivning Strukturerad bedömning av alkohol- och drogvanor med användning av för ändamålet avsett standardiserat instrument genomförd bedömning av patientens alkohol- och drogvanor. Exempel på instrument är AUDIT och DUDIT. Första Uppgifter från flera kalenderår kan slås samman. Antalsuppgifterna från landstingen rapporteras för vardera kön och om så bedöms lämpligt även efter åldersgrupper för att ge möjlighet till stratifierade redovisningar liksom till åldersstandardisering. Enkät till landstingen med förfrågan om att få uppgifter från deras patientadministrativa system. En del personer med missbruksproblematik har sin första kontakt med primärvården där bedömningen görs. Dessa uppgifter är inte tillgängliga eftersom primärvårdens verksamhet inte registreras nationellt. Svårigheter att avgränsa vilka som borde ha insatsen. Kodningen av åtgärder i den specialiserade vården kan vara bristfällig. Möjliga problem med att få data från landstingen. Riket, landsting, enhet. Kön, ålder. Kunskapsbaserad vård och omsorg. 12 NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRD INDIKATORER

13 1.2 Standardiserad bedömning av alkohol- och drogvanor (t.ex. AUDIT, DUDIT) i primärvården bland personer som vårdats för första gången med alkohol- och/eller narkotika diagnos Indikatorns status Teknisk beskrivning Andel personer som i primärvården genomgått standardiserad bedömning av alkohol- och drogvanor, exempelvis med AUDIT (Alcohol Use Disorders Identification Test), och DUDIT (Drug Use Disorders Identification Test) vid förstagångsvård med alkohol och/eller narkotikadiagnos, eller under året innan, procent. En standardiserad bedömning av alkohol- och drogvanor görs för att patienter ska få likvärdigt säkerställande av alkohol/drogproblemens omfattning i början av vårdprocessen och vid uppföljning. Bedömning görs med strukturerade instrument som har god reliabilitet och validitet, är enkla att använda och har en lätt tillgänglig svensk manual. Rekommendationen att använda bedömningsinstrumentet AUDIT vid misstänkta alkoholproblem har fått högsta prioritet (prioritet 1) i nationella riktlinjer (rad A01 i tillstånds- och åtgärdslistan). DUDIT är ett instrument som rekommenderas vid misstänkta narkotikaproblem. Denna rekommendation har också fått hög prioritet (prioritet 3, rad A02 i tillståndsoch åtgärdslistan). Hög andel eftersträvas. Processmått. Utvecklingsindikator. Uppgifter på individnivå från primärvården saknas i nuläget på nationell nivå. Arbete pågår för att på sikt utöka patientregistret med att omfatta uppgifter även från primärvården. Täljare: Antal personer 18 år eller äldre som i primärvården genomgått strukturerad bedömning av alkohol- och drogvanor (t.ex. AUDIT, DUDIT) vid vårdtillfället när de för första gången får en alkohol- och/eller narkotikadiagnos, eller under året innan. Nämnare: Totalt antal personer 18 år eller äldre som för första gången vårdas i primärvården med alkohol- och/eller narkotikadiagnos under motsvarande tidsperiod som i täljaren. Med alkohol- och/eller narkotikadiagnos avses: Huvud- eller bidiagnos ICD 10 av alkohol av opiater av cannabis av sedativa eller hypnotika av kokain av andra stimulantia, däribland koffein av hallucinogener Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av flyktiga lösningsmedel Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av flera droger i kombination och av andra psykoaktiva substanser F10 F11 F12 F13 F14 F15 F16 F18 F19 Åtgärdskod (KVÅ) Beskrivning NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRD INDIKATORER 13

14 AU119 Strukturerad bedömning av alkohol- och drogvanor med användning av för ändamålet avsett standardiserat instrument genomförd bedömning av patientens alkoholoch drogvanor. Exempel på instrument är AUDIT och DUDIT. Uppgifter från flera kalenderår kan slås samman. Patientregistret när uppgifter finns tillgängliga från primärvården. I avvaktan på detta kan enkät användas för att samla in information om primärvårdens verksamhet. Kodningen av åtgärder i primärvården kan vara bristfällig. Insamling av primärvårdens data måste omfatta alla yrkesgrupper inom vården eftersom bedömningsinstrumenten AUDIT och DUDIT även används av andra än läkare. Svårigheter att avgränsa vilka som borde ha insatsen. Riket, landsting, enhet. Kön, ålder. Kunskapsbaserad vård och omsorg. 14 NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRD INDIKATORER

15 1.3 Standardiserad bedömning (t.ex. med AUDIT eller DUDIT) i socialtjänstens arbete bland personer som för första gången fått insatser enligt SoL på grund av alkohol- och/eller narkotikamissbruk Indikatorns status Teknisk beskrivning Andel personer som inom ramen för socialtjänstens arbete genomgått standardiserad bedömning (t.ex. med AUDIT [Alcohol Use Disorders Identification Test], DUDIT [Drug Use Disorders Identification Test]) bland personer som för första gången fått insatser enligt Socialtjänstlagen (SoL) på grund av missbruk av alkohol och/eller narkotika, procent. En standardiserad bedömning av alkohol- och drogvanor görs för att patienter ska få likvärdigt säkerställande av alkohol/drogproblemens omfattning i början av vård- och omsorgsprocessen och vid uppföljning. Bedömning görs med strukturerade instrument som har god reliabilitet och validitet, är enkla att använda och har en lätt tillgänglig svensk manual. Rekommendationen att använda bedömningsinstrumentet AUDIT vid misstänkta alkoholproblem har fått högsta prioritet (prioritet 1) i nationella riktlinjer (rad A01 i tillstånds- och åtgärdslistan). DUDIT är ett instrument som rekommenderas vid misstänkta narkotikaproblem. Denna rekommendation har också fått hög prioritet (prioritet 3, rad A02 i tillstånds- och åtgärdslistan). Hög andel eftersträvas. Processmått. Utvecklingsindikator. Kontinuerlig insamling av nationella data på individnivå saknas när det gäller socialtjänstens insatser på frivillig basis för personer med missbruksproblem. Täljare: Antal personer 18 år eller äldre som fått en standardiserad bedömning (t.ex. AUDIT, DUDIT) bland personer som för första gången fått insatser enligt SoL på grund av missbruk av alkohol och/eller narkotika. Nämnare: Totalt antal personer 18 år eller äldre som för första gången fått beslut om insatser enligt SoL på grund av missbruk av alkohol och/eller narkotika. Avser frivilliga, individuellt behovsprövade insatser, såväl öppna insatser som heldygnsvård. Uppgifter från flera kalenderår kan slås samman. Enkät till kommunens ansvariga chef för missbruks- och beroendeverksamheten. Möjliga svårigheter för kommunerna att ta fram de uppgifter som efterfrågas. Svårigheter att avgränsa vilka som borde ha insatsen. Individer som enbart får rådgivning och stöd som ges i form av service och inte som biståndsbeslutade insatser ingår inte eftersom de inte registreras. Riket, län, kommuner samt stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och Malmö, enheter, öppna insatser respektive heldygnsvård. Kön, ålder. Kunskapsbaserad vård och omsorg. NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRD INDIKATORER 15

16 1.4 Kommuner och stadsdelar som använt standardiserad bedömning (t.ex. AUDIT eller DUDIT) i socialtjänstens arbete bland personer som för första gången fått insatser enligt SoL på grund av alkohol- och/eller narkotikamissbruk Indikatorns status Teknisk beskrivning Andel kommuner eller stadsdelar som rapporterar att de använt standardiserad bedömning (t.ex. AUDIT eller DUDIT) bland personer som för första gången fått insatser enligt Socialtjänstlagen (SoL) på grund av alkohol- och/eller narkotikamissbruk, procent. En standardiserad bedömning av alkohol- och drogvanor görs för att patienter ska få likvärdigt säkerställande av alkohol/drogproblemens omfattning i början av vård- och omsorgsprocessen och vid uppföljning. Bedömning görs med strukturerade instrument som har god reliabilitet och validitet, är enkla att använda och har en lätt tillgänglig svensk manual. Rekommendationen att använda bedömningsinstrumentet AUDIT vid misstänkta alkoholproblem har fått högsta prioritet (prioritet 1) i nationella riktlinjer (rad A01 i tillstånds- och åtgärdslistan). DUDIT är ett instrument som rekommenderas vid misstänkta narkotikaproblem. Denna rekommendation har också fått hög prioritet (prioritet 3, rad A02 i tillstånds- och åtgärdslistan). Hög andel eftersträvas. Strukturmått. Utvecklingsindikator. Täljare: Antal kommuner och stadsdelar som rapporterar att de använder strukturerad bedömning (t.ex. AUDIT eller DUDIT) bland personer som för första gången fått insatser enligt SoL på grund av missbruk av alkohol och/eller narkotika. Nämnare: Totalt antal kommuner och stadsdelar. Enkät till kommunens eller stadsdelens ansvariga chef för missbruks- och beroendeverksamheten. Strukturmåttet visar inte hur stor andel av de personer som borde ha insatsen som fått den. Möjliga problem med att få data från kommuner och stadsdelar. Riket, län, kommuner/stadsdelar, öppna insatser respektive heldygnsvård. Kunskapsbaserad vård och omsorg. 16 NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRD INDIKATORER

17 2.1 Standardiserad bedömning med ASI i socialtjänstens arbete bland personer som fått insatser enligt SoL eller LVM på grund av alkoholoch/eller narkotikamissbruk Indikatorns status Teknisk beskrivning Andel personer som inom ramen för socialtjänstens arbete genomgått standardiserad bedömning med ASI (Addiction Severity Index) bland personer som fått insatser enligt Socialtjänstlagen (SoL) eller Lagen om vård av missbrukare (LVM) på grund av missbruk av alkohol och/eller narkotika, procent. En standardiserad bedömning av alkohol- och drogvanor görs för att patienter ska få likvärdigt säkerställande av alkohol/narkotikaproblemens omfattning initialt i vårdprocessen och vid uppföljning. För personer som också har ett psykosocialt hjälpbehov är ASI ett användbart stöd för att bedöma både alkohol- och drogvanor samt övriga hjälpbehov och även vid uppföljningar av resultat av genomförda insatser. Rekommendationen har fått högsta prioritet (prioritet 1) i nationella riktlinjer (rad A19 A20 i tillstånds- och åtgärdslistan). Hög andel eftersträvas. Processmått. Utvecklingsindikator. Kontinuerlig insamling av nationella data på individnivå saknas när det gäller socialtjänstens insatser på frivillig basis för personer med missbruksproblem. Tvångsvården finns som personnummerbaserad statistik men uppgifter om åtgärder saknas i den statistik som samlas in av Socialstyrelsen. Täljare: Antal personer 18 år eller äldre som fått en standardiserad bedömning med ASI bland personer som fått insatser enligt SoL eller LVM på grund av missbruk av alkohol och/eller narkotika. Nämnare: Totalt antal personer 18 år eller äldre som fått beslut om insatser enligt SoL eller LVM på grund av missbruk av alkohol och/eller narkotika. Avser frivilliga, individuellt behovsprövade insatser, såväl öppna insatser som heldygnsvård, samt tvångsvård. Uppgifter från flera kalenderår kan slås samman. Enkät till kommunens ansvariga chef för missbruks- och beroendeverksamheten. Möjliga svårigheter för kommunerna att ta fram de uppgifter som efterfrågas. Svårigheter att avgränsa vilka som borde ha insatsen. Individer som enbart får rådgivning och stöd som ges i form av service och inte som biståndsbeslutade insatser ingår inte eftersom de inte registreras. Riket, län, kommuner samt stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och Malmö, enheter, öppna insatser respektive heldygnsvård. Kön, ålder. Kunskapsbaserad vård och omsorg. NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRD INDIKATORER 17

18 2.2 Kommuner och stadsdelar som använt standardiserad bedömning med ASI i socialtjänstens arbete bland personer som för första gången fått insatser enligt SoL eller LVM på grund av alkohol- och/eller narkotikamissbruk Indikatorns status Teknisk beskrivning Andel kommuner eller stadsdelar som rapporterar att de använt standardiserad bedömning med ASI bland personer som fått insatser enligt Socialtjänstlagen (SoL) eller Lagen om vård av missbrukare (LVM) på grund av alkohol- och/eller narkotikamissbruk, procent. En standardiserad bedömning av alkohol- och drogvanor görs för att patienter ska få likvärdigt säkerställande av alkohol/narkotikaproblemens omfattning initialt i vårdprocessen och vid uppföljning. För personer som också har ett psykosocialt hjälpbehov är ASI ett användbart stöd för att bedöma både alkohol- och drogvanor samt övriga hjälpbehov och även vid uppföljningar av resultat av genomförda insatser. Rekommendationen har fått högsta prioritet (prioritet 1) i nationella riktlinjer (rad A19 A20 i tillstånds- och åtgärdslistan). Hög andel eftersträvas. Strukturmått. Utvecklingsindikator. Täljare: Antal kommuner och stadsdelar som rapporterar att de använder strukturerad bedömning med ASI bland personer som för första gången fått insatser enligt SoL eller LVM på grund av missbruk av alkohol och/eller narkotika. Nämnare: Totalt antal kommuner och stadsdelar. Enkät till kommunens eller stadsdelens ansvariga chef för missbruks- och beroendeverksamheten. Strukturmåttet visar inte hur stor andel av personerna som borde ha insatsen som fått den. Möjliga problem med att få data från kommuner och stadsdelar. Riket, län, kommuner/stadsdelar, öppna insatser respektive heldygnsvård. Kunskapsbaserad vård och omsorg. 18 NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRD INDIKATORER

19 3.1 Diagnostik av missbruk eller beroende med hjälp av SCID I eller MINI i den specialiserade vården bland personer som vårdats för första gången med alkohol- och/eller narkotikadiagnos Indikatorns status Teknisk beskrivning Andel personer som i den specialiserade vården diagnostiserats med hjälp av instrumenten SCID I (Structured Clinical Interview for DSM-IV-Axis I Disorders) eller MINI vid förstagångsvård med alkohol och/eller narkotikadiagnos, eller under året innan, procent. När alkohol- eller narkotikaproblem identifierats kan det finnas anledning att gå vidare och ställa diagnos. En korrekt diagnos bidrar till möjligheten att välja rätt behandling och det finns ett antal instrument som kan användas som hjälpmedel. Enligt Socialstyrelsens rekommendation bör hälso- och sjukvården använda SCID I eller MINI för att diagnostisera alkohol- och narkotikaproblem. Avgörande för rekommendationen är att instrumenten fungerar väl för att diagnostisera alkohol- och narkotikaproblem, och även kan ge viktig information om eventuell samsjuklighet i form av annan psykisk störning. För SCID I saknas studier av validiteten för diagnoserna missbruk och beroende, men det är ett av de dominerande diagnosverktygen i Sverige idag och har stöd i beprövad erfarenhet. För MINI är validiteten jämfört med SCID I varierande, men ett mindre omfattande instrument som MINI är av stort kliniskt värde. Rekommendationen har fått prioritet 5 i nationella riktlinjer (rad A08 respektive rad A07 i tillstånds- och åtgärdslistan). Hög andel eftersträvas. Processmått. Nationell datakälla finns, kontinuerlig insamling. Täljare: Antal personer 18 år eller äldre som för första gången vårdas i specialiserad vård med alkohol- och/eller narkotikadiagnos och för vilka diagnos fastställts med hjälp av vedertaget standardiserat diagnostiskt instrument, exempelvis SCID och MINI i samband med första vårdtillfället eller under året innan. Nämnare: Totalt antal personer 18 år eller äldre som för första gången vårdats i specialiserad vård med alkohol-och/eller narkotikadiagnos under motsvarande tidsperiod som i täljaren. Med alkohol- och/eller narkotikadiagnos avses: Huvud- eller bidiagnos ICD 10 Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av alkohol Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av opiater Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av cannabis Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av sedativa eller hypnotika Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av kokain Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av andra stimulantia, däribland koffein Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av hallucinogener Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av flyktiga lösningsmedel Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av flera droger i kombination och av andra psykoaktiva substanser F10 F11 F12 F13 F14 F15 F16 F18 F19 NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRD INDIKATORER 19

20 Diagnosuppgiften kommer antingen från ett vårdtillfälle i sluten vård eller i öppen specialiserad vård vid beroendeenhet eller inom övrig psykiatri. Personens första vårdtillfälle under exempelvis ett kalenderår selekteras oavsett vårdform (mättillfället). Utskrivningsdatum (om detta vårdtillfälle sker inom den slutna vården) eller datum för besök (om besöket sker i öppen specialiserad beroendevård) utgör startdatum för att hämta information om personen fått åtgärden någon gång under 12 månader innan mättillfället (eller vid mättillfället). Med förstagångsvårdad avses att personen inte ska ha vårdats i den specialiserade vården med alkohol- och/eller narkotikadiagnos under året innan mättillfället. Åtgärdskod (KVÅ) AU006 Beskrivning Fastställande av psykiatriska syndromdiagnoser med hjälp av vedertaget standardiserat diagnostiskt instrument. Undersökningen syftar till att fastställa diagnoser enligt ICD eller DSM. Exempel på instrument är SCID, MINI och Kiddie-SADS Första Åldersstandardiserade värden. Den geografiska fördelningen avser personernas hemort. Uppgifter från flera kalenderår kan slås samman. Patientregistret, Socialstyrelsen. En del personer med missbruksproblematik har sin första kontakt med primärvården och kan få sin diagnos där. Dessa uppgifter är inte tillgängliga eftersom primärvårdens verksamhet inte registreras nationellt. Kodningen av åtgärder i den specialiserade vården kan vara bristfällig och data är inte fullständiga i patientregistret då enbart läkares insatser registreras i öppenvården. Om diagnosinstrumenten SCID I och MINI i stor utsträckning används av andra yrkesgrupper inom vården underskattas användningen. Socialstyrelsen utreder för närvarande på regeringens uppdrag om uppgiftsskyldigheten till patientregistret ska utökas till att omfatta även andra yrkesgruppers åtgärder inom den psykiatriska öppenvården. Riket, landsting, enhet, utbildningsnivå, födelseland. Kön, ålder. Kunskapsbaserad vård och omsorg. 20 NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRD INDIKATORER

21 3.2 Diagnostik av missbruk eller beroende med hjälp av SCID I eller MINI i primärvården bland personer som vårdats för första gången med alkohol- och/eller narkotikadiagnos Indikatorns status Teknisk beskrivning Andel personer som i primärvården diagnostiserats med hjälp av instrumenten SCID I (Structured Clinical Interview for DSM-IV-Axis I Disorders) eller MINI vid förstagångsvård med alkohol och/eller narkotikadiagnos, eller under året innan, procent. När alkohol- eller narkotikaproblem identifierats kan det finnas anledning att gå vidare och ställa diagnos. En korrekt diagnos bidrar till möjligheten att välja rätt behandling och det finns ett antal instrument som kan användas som hjälpmedel. Enligt Socialstyrelsens rekommendation bör hälso- och sjukvården använda SCID I eller MINI för att diagnostisera alkohol- och narkotikaproblem. Avgörande för rekommendationen är att instrumenten fungerar väl för att diagnostisera alkohol- och narkotikaproblem, och även kan ge viktig information om eventuell samsjuklighet i form av annan psykisk störning. För SCID I saknas studier av validiteten för diagnoserna missbruk och beroende, men det är ett av de dominerande diagnosverktygen i Sverige idag och har stöd i beprövad erfarenhet. För MINI är validiteten jämfört med SCID I varierande, men ett mindre omfattande instrument som MINI är av stort kliniskt värde. Rekommendationen har fått prioritet 5 i nationella riktlinjer (rad A08 respektive rad A07 i tillstånds- och åtgärdslistan). Hög andel eftersträvas. Processmått. Utvecklingsindikator. Uppgifter på individnivå från primärvården saknas i nuläget på nationell nivå. Arbete pågår för att på sikt utöka patientregistret med att omfatta uppgifter även från primärvården. Täljare: Antal personer 18 år eller äldre som för första gången vårdas i primärvården med alkohol- och/eller narkotikadiagnos och för vilka diagnos fastställts med hjälp av vedertaget standardiserat diagnostiskt instrument, exempelvis SCID och MINI i samband med första vårdtillfället eller under året innan. Nämnare: Totalt antal personer 18 år eller äldre som för första gången vårdats i primärvården med alkohol- och/eller narkotikadiagnos under motsvarande tidsperiod som i täljaren. Med alkohol- och/eller narkotikadiagnos avses: Huvud- eller bidiagnos ICD 10 Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av alkohol Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av opiater Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av cannabis Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av sedativa eller hypnotika Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av kokain Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av andra stimulantia, däribland koffein Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av hallucinogener Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av flyktiga lösningsmedel Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av flera droger i kombination och av andra psykoaktiva F10 F11 F12 F13 F14 F15 F16 F18 F19 NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRD INDIKATORER 21

22 substanser Åtgärdskod (KVÅ) AU006 Beskrivning Fastställande av psykiatriska syndromdiagnoser med hjälp av vedertaget standardiserat diagnostiskt instrument. Undersökningen syftar till att fastställa diagnoser enligt ICD eller DSM. Exempel på instrument är SCID, MINI och Kiddie-SADS Första Uppgifter från flera kalenderår kan slås samman. Patientregistret när uppgifter finns tillgängliga från primärvården. I avvaktan på detta kan enkät användas för att samla in information om primärvårdens verksamhet. Kodningen av åtgärder i primärvården kan vara bristfällig.. Riket, landsting, enhet. Kön, ålder. Kunskapsbaserad vård och omsorg. 22 NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRD INDIKATORER

23 Läkemedelsbehandling 4.1. Läkemedelsbehandling i specialiserad vård med disulfiram, akamprosat eller naltrexon vid beroende av alkohol Indikatorns status Teknisk beskrivning Andel personer som läkemedelsbehandlats med disulfiram, akamprosat eller naltrexon efter specialiserad vård för alkoholberoende, procent. Rekommendationer att behandla med disulfiram, akamprosat respektive naltrexon vid alkoholberoende har fått högsta prioritet (prioritet 1) i nationella riktlinjer (rad C14 C16 i tillstånds- och åtgärdslistan). Val av preparat är i viss mån avhängigt syftet med behandlingen helnykterhet eller icke riskfylld konsumtion. Disulfiram är ett väldokumenterat och beprövat preparat med god effekt. Akamprosat har i studier visat god effekt, om än inte lika effektivt som disulfiram om målet är helnykterhet. Däremot bringas konsumtionen ner och återfallen minskar. Naltrexon har, liksom disulfiram, en snabbt isättande effekt och ger framför allt färre tunga dryckesdagar. Samtliga tre preparat har en låg kostnad per effekt. Hög andel eftersträvas. Processmått. Nationell datakälla finns, kontinuerlig insamling. Täljare: Antal personer 18 år eller äldre som vårdats i specialiserad vård med diagnosen alkoholberoende som hämtat ut a) disulfiram, b) akamprosat, c) naltrexon i peroral form, d) disulfiram eller akamprosat eller naltrexon i peroral form (redovisas per grupp) på recept vid minst ett tillfälle inom 12 månader efter vårdtillfället. Nämnare: Totalt antal personer 18 år eller äldre som vårdats med diagnosen alkoholberoende under motsvarande tidsperiod som i täljaren. Med alkoholberoende avses följande diagnoskoder: Huvud- eller bidiagnos ICD 10 av alkohol vid beroendesyndrom skadligt bruk F10.2 F10.1 Diagnosuppgiften kommer antingen från ett vårdtillfälle i sluten vård eller i öppen specialiserad vård. Personens första vårdtillfälle (under exempelvis ett kalenderår) selekteras oavsett vårdform. Utskrivningsdatum (om detta vårdtillfälle sker inom den slutna vården) eller datum för besök (om besöket sker i öppen specialiserad vård) utgör startdatum för att hämta information om personens läkemedelsuttag under 12 månader framåt. Läkemedel Disulfiram Akamprosat Naltrexon, per oral behandling ATC-kod N07BB01 N07BB03 N07BB04 Åldersstandardiserade värden. Den geografiska fördelningen avser personernas hemort. NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRD INDIKATORER 23

24 Uppgifter från flera kalenderår kan slås samman. Patientregistret och läkemedelsregistret, Socialstyrelsen. Brister i diagnosregistrering i patientregistret. Läkemedelsregistret omfattar enbart förskrivna läkemedel som hämtas ut på apotek, inte läkemedel som ges när personen är inskriven i slutenvård, läkemedel dispenserade från läkemedelsförråd, så kallade rekvisitionsläkemedel och inte heller läkemedel köpta utan recept. Om läkemedlen i stor utsträckning ges vid besök på sjukvårdsinrättningen, innebär detta en underskattning av antalet behandlade. Socialstyrelsen har utrett förutsättningarna för att integrera individbaserade data för rekvisitionsläkemedel i ett hälsodataregister och i framtiden kan det bli möjligt att via ett nationellt register följa upp även denna användning som kan komplettera siffror från läkemedelregistret. (Uppföljning av rekvisitionsläkemedel förutsättningar för integrering i ett hälsodataregister, Socialstyrelsen 2013). För att uppskatta hur stort problemet är i respektive landsting när det gäller att få en fullständigare bild av läkemedelsanvändningen kan i dagsläget data över uttagna läkemedel på apotek kompletteras med uppgifter över andel läkemedel som säljs till vården, via försäljningsstatistik som hämtas ur statistiksystemet Concise vid ehälsomyndigheten. Riket, landsting, utbildningsnivå, födelseland. Kön, ålder. Kunskapsbaserad vård. 24 NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRD INDIKATORER

25 4.2 Läkemedelsbehandling i primärvården med disulfiram, akamprosat eller naltrexon vård vid beroende av alkohol Indikatorns status Teknisk beskrivning Andel personer som läkemedelsbehandlats med disulfiram, akamprosat eller naltrexon i primärvården vid vård för alkoholberoende, procent. Rekommendationer att behandla med disulfiram, akamprosat respektive naltrexon vid alkoholberoende har fått högsta prioritet (prioritet 1) i nationella riktlinjer (rad C14 C16 i tillstånds- och åtgärdslistan). Val av preparat är i viss mån avhängigt syftet med behandlingen helnykterhet eller icke riskfylld konsumtion. Disulfiram är ett väldokumenterat och beprövat preparat med god effekt. Akamprosat har i studier visat god effekt, om än inte lika effektivt som disulfiram om målet är helnykterhet. Däremot bringas konsumtionen ner och återfallen minskar. Naltrexon har, liksom disulfiram, en snabbt isättande effekt och ger framför allt färre tunga dryckesdagar. Samtliga tre preparat har en låg kostnad per effekt. Hög andel eftersträvas. Processmått. Utvecklingsindikator. Uppgifter på individnivå från primärvården saknas i nuläget på nationell nivå. Arbete pågår för att på sikt utöka patientregistret med att omfatta uppgifter även från primärvården. Täljare: Antal personer 18 år eller äldre som vårdats i primärvård med diagnosen alkoholberoende som hämtat ut e) disulfiram, f) akamprosat, g) naltrexon i peroral form, h) disulfiram eller akamprosat eller naltrexon i peroral form (redovisas per grupp) på recept vid minst ett tillfälle inom 12 månader efter vårdtillfället. Nämnare: Totalt antal personer 18 år eller äldre som vårdats i primärvården med diagnosen alkoholberoende under motsvarande tidsperiod som i täljaren. Med alkoholberoende avses följande diagnoskoder: Huvud- eller bidiagnos ICD 10 av alkohol vid beroendesyndrom skadligt bruk F10.2 F10.1 Datum för besök utgör startdatum för att hämta information om personens läkemedelsuttag under 12 månader framåt. Läkemedel Disulfiram Akamprosat Naltrexon, per oral behandling ATC-kod N07BB01 N07BB03 N07BB04 Åldersstandardiserade värden. Den geografiska fördelningen avser personernas hemort. Uppgifter från flera kalenderår kan slås samman. Patientregistret när uppgifter finns tillgängliga från primärvården, och läkemedelsregistret, Socialstyrelsen. Brister i diagnosregistrering i primärvården. Läkemedelsregistret omfattar enbart förskrivna läkemedel som hämtas ut på apotek, inte läkemedel som ges när personen är inskriven i slutenvård, läkemedel dispenserade från läkemedelsförråd, så kallade rekvisitionsläkemedel och inte heller NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRD INDIKATORER 25

26 läkemedel köpta utan recept. Om läkemedlen i stor utsträckning ges vid besök på sjukvårdsinrättningen, innebär detta en underskattning av antalet behandlade. Socialstyrelsen har utrett förutsättningarna för att integrera individbaserade data för rekvisitionsläkemedel i ett hälsodataregister och i framtiden kan det bli möjligt att via ett nationellt register följa upp även denna användning som kan komplettera siffror från läkemedelregistret. (Uppföljning av rekvisitionsläkemedel förutsättningar för integrering i ett hälsodataregister, Socialstyrelsen 2013). För att uppskatta hur stort problemet är i respektive landsting när det gäller att få en fullständigare bild av läkemedelsanvändningen kan data över uttagna läkemedel på apotek kompletteras med uppgifter över andel läkemedel som säljs till vården, via försäljningsstatistik som hämtas ur statistiksystemet Concise vid ehälsomyndigheten. Riket, landsting, enhet. Kön, ålder. Kunskapsbaserad vård. 26 NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRD INDIKATORER

27 5. Läkemedelsbehandling i specialiserad vård med bensodiazepiner eller klometiazol vid alkoholabstinens Indikatorns status Teknisk beskrivning Andel vårdtillfällen i specialiserad vård bland personer med diagnos alkoholabstinens där läkemedelsbehandling med bensodiazepiner satts in, respektive andel vårdtillfällen i slutenvården där behandling med bensodiazepiner eller klometiazol satts in vid svår alkoholabstinens (delirium tremens), procent. Alkoholabstinens inträder när en längre tids omfattande alkoholintag upphör, i allmänhet hos personer med alkoholberoende. Alkoholabstinens är ett i många fall obehagligt och potentiellt allvarligt tillstånd. Rekommendationen att behandla med bensodiazepiner vid alkoholabstinens respektive alkoholabstinens med risk för abstinensepilepsi och delirium tremens har fått hög prioritet i nationella riktlinjer (prioritet 2, rad C01 i tillstånds- och åtgärdslistan respektive prioritet 1, rad C07). Avgörande för de höga rekommendationerna är att bensodiazepiner är det enda läkemedel som både kan lindra symtom och förebygga komplikationer. Vid längre tids användning finns dock risk för utveckling av beroende, men den kan ses som ringa vid kortvarig och övervakad behandling. Delirium tremens manifesterar sig typiskt 2 3 dygn in i abstinensen hos patienter med omfattande alkoholkonsumtion och svår abstinens i övrigt. Enligt Socialstyrelsens rekommendationer bör hälso- och sjukvården behandla personer med svår alkoholabstinens (delirium tremens) med bensodiazepiner eller klometiazol (båda har prioritet 1, rad C11, respektive rad C12). Avgörande för rekommendationerna är att delirium tremens är ett allvarligt tillstånd, och att behandlingen kan vara livräddande. Det vetenskapliga stödet för klometiazol är sämre än för bensodiazepiner, men det har stöd i beprövad erfarenhet. Hög andel önskvärt. Processmått. Utvecklingsindikator. Läkemedelsregistret omfattar enbart förskrivna läkemedel som hämtas ut på apotek men inte läkemedel dispenserade från läkemedelsförråd eller läkemedel som ges när personen är inskriven i slutenvård, så kallade rekvisitionsläkemedel. Om läkemedelsregistret utgör datakälla för att beräkna andelar med alkoholabstinens som får en viss behandling, och läkemedlen i stor utsträckning ges vid besök på sjukvårdsinrättningen utan receptförskrivning, innebär detta en underskattning av antalet behandlade. Socialstyrelsen har utrett förutsättningarna för att integrera individbaserade data för rekvisitionsläkemedel i ett hälsodataregister och i framtiden kan det bli möjligt att via ett nationellt register följa upp även denna användning på individnivå (Uppföljning av rekvisitionsläkemedel förutsättningar för integrering i ett hälsodataregister, Socialstyrelsen 2013). För att testa indikatorn kan data från läkemedelsregistret kompletteras med försäljningsstatistik för varje landsting över andel av de undersökta läkemedlen som säljs direkt till vården (uppgifter som hämtas från statistiksystemet Concise vid ehälsomyndigheten). Socialstyrelsen Bensodiazepiner vid alkoholabstinens: Täljare 1: Antal vårdtillfällen i öppen specialiserad eller sluten vård med diagnosen alkoholabstinens bland personer 18 år eller äldre där behandling satts in med bensodiazepiner. Nämnare 1: Totalt antal vårdtillfällen i öppen specialiserad eller sluten vård bland personer 18 år eller äldre med diagnosen alkoholabstinens. Med alkoholabstinens avses: Huvud- eller bidiagnos ICD 10 av alkohol, abstinens F10.3 NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRD INDIKATORER 27

28 Bensodiazepiner eller klometiazol vid alkoholabstinens med delirium: Täljare 2: Antal vårdtillfällen i sluten vård bland personer 18 år eller äldre med diagnosen svår alkoholabstinens där behandling satts in med a) bensodiazepiner b) klometiazol c) bensodiazepiner eller klometiazol. Nämnare 2: Totalt antal vårdtillfällen i sluten vård med diagnosen svår alkoholabstinens bland personer 18 år eller äldre. Med svår alkoholabstinens avses: Huvud- eller bidiagnos ICD 10 av alkohol, abstinens med delirium F10.4 Läkemedelsbehandlingen avser läkemedel som ges vid vårdinrättningen, så kallade rekvisitionsläkemedel, eller läkemedel som förskrivs på recept. Läkemedel Bensodiazepiner Klometiazol ATC-kod N05BA, N05CD, N05CF N05CM02 Åldersstandardiserade värden. Den geografiska fördelningen avser personernas hemort. Uppgifter från flera kalenderår kan slås samman. Patientregistret, framtida hälsodataregister som omfattar rekvisitionsläkemedel och läkemedelsregistret, Socialstyrelsen. Indikatorn kan testas med data från läkemedelsregistret i kombination med försäljningsstatistik som visar på förhållandet mellan andel läkemedel som säljs till vården och som säljs på recept. Brister i diagnosregistrering i patientregistret och brister i registrering av läkemedel som ges vid besök på sjukvårdsinrättningen. Det är viktigt att avgränsa vad som är ett nytt vårdtillfälle och inte beror på administrativa omständigheter som byte av klinik, etc. Riket, landsting, utbildningsnivå, födelseland. Kön, ålder. Kunskapsbaserad vård. 28 NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRD INDIKATORER

29 6. Läkemedelsbehandling i specialiserad vård med anti-histaminer eller neuroleptika vid alkoholabstinens Indikatorns status Teknisk beskrivning Andel vårdtillfällen i specialiserad vård bland personer med alkoholabstinens där läkemedelsbehandling med anti-histaminer eller neuroleptika satts in, procent. Antihistaminer och neuroleptika har i studier inte visat effekt vid alkoholabstinens. De båda läkemedelsgrupperna är dessutom behäftade med kramptröskelsänkande effekt och riskerar att utlösa abstinensepilepsi med komplicerade förlopp. Hälso- och sjukvården bör därför inte behandla personer med alkoholabstinens med antihistaminer eller neuroleptika och inte heller personer med svår alkoholabstinens (delirium tremens) med neuroleptika. Rekommendationerna har fått prioritet icke-göra i riktlinjernas rekommendationer (rad C05, C06, C09, C10, C13 i tillstånds- och åtgärdslistan). Låg andel önskvärt. Processmått. Utvecklingsindikator. Läkemedelsregistret omfattar enbart förskrivna läkemedel som hämtas ut på apotek men inte läkemedel dispenserade från läkemedelsförråd eller läkemedel som ges när personen är inskriven i slutenvård, så kallade rekvisitionsläkemedel. Om läkemedelsregistret utgör datakälla för att beräkna andelar med alkoholabstinens som får en viss behandling, och läkemedlen i stor utsträckning ges vid besök på sjukvårdsinrättningen utan receptförskrivning, innebär detta underskattning av antalet behandlade. Socialstyrelsen har utrett förutsättningarna för att integrera individbaserade data för rekvisitionsläkemedel i ett hälsodataregister och i framtiden kan det bli möjligt att via ett nationellt register följa upp även denna användning (Uppföljning av rekvisitionsläkemedel förutsättningar för integrering i ett hälsodataregister, Socialstyrelsen 2013). För att testa indikatorn kan data från läkemedelsregistret kompletteras med försäljningsstatistik för varje landsting över andel av de undersökta läkemedlen som säljs direkt till vården (uppgifter hämtas från statistiksystemet Concise vid ehälsomyndigheten). Antihistaminer eller neuroleptika vid alkoholabstinens: Täljare: Antal vårdtillfällen i specialiserad vård (öppen eller sluten) bland personer 18 år eller äldre med diagnosen alkoholabstinens där behandling satts in med a) antihistaminer, b) neuroleptika, c) antihistaminer eller neuroleptika. Nämnare: Totalt antal vårdtillfällen i specialiserad vård (öppen eller sluten) bland personer 18 år eller äldre med diagnosen alkoholabstinens. Med alkoholabstinens avses följande diagnoskoder: Huvud- eller bidiagnos ICD 10 av alkohol abstinens F10.3 Neuroleptika vid alkoholabstinens med delirium: Täljare: Antal vårdtillfällen i specialiserad vård (öppen eller sluten) bland personer 18 år eller äldre med diagnosen alkoholabstinens med delirium där behandling satts in med neuroleptika. Nämnare: Totalt antal vårdtillfällen i specialiserad vård (öppen eller sluten) bland personer 18 år eller äldre med diagnosen alkoholabstinens med delirium. Med alkoholabstinens avses följande diagnoskoder: NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRD INDIKATORER 29

INDIKATORER ETT VERKTYG FÖR ATT MÄTA KVALITET

INDIKATORER ETT VERKTYG FÖR ATT MÄTA KVALITET INDIKATORER ETT VERKTYG FÖR ATT MÄTA KVALITET inom primärvård, specialiserad hälsooch sjukvård samt socialtjänst Diagram taget från Socialstyrelsens utvärdering av psykisk ohälsa, 2013 KRISTINA BERGLUND,

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende 2014. Konsekvensbeskrivning och förslag till åtgärder

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende 2014. Konsekvensbeskrivning och förslag till åtgärder Riktlinjeprocessen 2015-06-02 Karin Lundberg 1 (10) Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende 2014 Inledning Socialstyrelsen har uppdaterat de nationella riktlinjerna för vård och

Läs mer

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser

Läs mer

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser

Läs mer

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. Indikatorer Bilaga

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. Indikatorer Bilaga Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Indikatorer Bilaga Innehåll 1. Generellt om indikatorerna... 4 2. Förteckning över indikatorerna...

Läs mer

Underlag till överenskommelse för att förebygga och behandla riskbruk, missbruk och beroende i Örebroregionen

Underlag till överenskommelse för att förebygga och behandla riskbruk, missbruk och beroende i Örebroregionen Region Örebro län Regional utveckling Box 1613, 701 16 Örebro E-post: regionen@regionorebrolan.se www.regionorebrolan.se Underlag till överenskommelse för att förebygga och behandla riskbruk, missbruk

Läs mer

Vad är nationella riktlinjer?

Vad är nationella riktlinjer? Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Preliminär version Vad är nationella riktlinjer? Ska vara ett stöd vid fördelning av resurser Ge underlag för beslut om organisation Kan bidra till

Läs mer

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Varför nationella riktlinjer? God vård och omsorg pålika villkor

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Indikatorer Bilaga

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Indikatorer Bilaga Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Indikatorer Bilaga Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och

Läs mer

Katrin Boström, Helena de la Cour 2015-12-03 Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer

Katrin Boström, Helena de la Cour 2015-12-03 Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer Katrin Boström, Helena de la Cour 2015-12-03 Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för vård och stöd vid missbruk och beroende i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion

Läs mer

Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende

Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende Baskurs 2015-10-23 Innehåll Ansvarsområde, Samarbete EBP Evidensbaserad praktik Ny benämning i DSM-5 Psykologisk och psykosocial behandling

Läs mer

Gapanalys och kartläggning av uppdaterade Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården Landstinget i Värmland

Gapanalys och kartläggning av uppdaterade Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården Landstinget i Värmland 1 (11) Gapanalys och kartläggning av uppdaterade Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården Landstinget i Värmland Arbetsgrupp: Bengt Palo, Leif Martinsson, Christina Ledin, Lotta Österlund

Läs mer

Gapanalys Uppsala/Örebroregion Uppdatering av Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården 4 april 2014

Gapanalys Uppsala/Örebroregion Uppdatering av Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården 4 april 2014 Gapanalys Uppsala/Örebroregion Uppdatering av Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården 4 april 2014 Helena de la Cour & Ann-Sofi Holmberg Översikt rekommendationer Bedömning

Läs mer

Indikatorer inom missbruksvården. Mats Anderberg Mikael Dahlberg

Indikatorer inom missbruksvården. Mats Anderberg Mikael Dahlberg Indikatorer inom missbruksvården Mats Anderberg Mikael Dahlberg Upplägg Introduktion om indikatorer Nationella indikatorer för missbruks- och beroendevården Indikatorer baserade på UngDOK Indikatorers

Läs mer

Öppna jämförelser av missbruksoch beroendevården 2015

Öppna jämförelser av missbruksoch beroendevården 2015 Öppna jämförelser av missbruksoch beroendevården 2015 Åtta nya indikatorer baserade på registerdata Resultat för 8 nya registerbaserade indikatorer Presentationen avser indikatorer om läkemedelsuttag,

Läs mer

Tabell 1 - GAP analys Preliminära Nationella riktlinjer Missbruk och beroende 2014, Södra Älvsborg

Tabell 1 - GAP analys Preliminära Nationella riktlinjer Missbruk och beroende 2014, Södra Älvsborg Tabell 1 - GAP analys Preliminära Nationella riktlinjer Missbruk och beroende 2014, Södra Älvsborg Kmn= kommunerna, Pv= primärvården, Spv=Specialistvården Närvårdsområde Alingsås Alkohol Narkotika Långvarigt

Läs mer

N y a n a t i o n e l l a r i k t l i n j e r n a f ö r m i s s b r u k s - o c h b e r o e n d e v å r d Välkomna!

N y a n a t i o n e l l a r i k t l i n j e r n a f ö r m i s s b r u k s - o c h b e r o e n d e v å r d Välkomna! Nya nationella riktlinjerna för missbruks - och beroendevård Välkomna! 9:00-9:30 Kaffe och registrering Program: 9:30-12:30 Inledning Socialstyrelsens presentation av riktlinjerna. GAP-analysen över Skåne

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015 Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Slutlig version publicerad 21 april 2015 Rangordning 1-10 Hög prioritet (1) ges åtgärder med stor nytta med låg kostnad per effekt Låg

Läs mer

Beroende av alkohol Beroende av amfetamin/kokain/cannabis Samsjuklighet

Beroende av alkohol Beroende av amfetamin/kokain/cannabis Samsjuklighet Beroende av alkohol Beroende av amfetamin/kokain/cannabis Samsjuklighet Anders Håkansson, leg läkare, docent. Beroendecentrum Malmö. Lunds universitet. Alkoholabstinens Abstinenssymptom Abstinens med risk

Läs mer

Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14)

Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14) Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14) Varje huvudman har resurser runt missbruksproblematik och psykiatrin har självfallet

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015 Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Slutlig version publicerad 21 april 2015 Rangordning 1-10 Hög prioritet (1) ges åtgärder med stor nytta med låg kostnad per effekt Låg

Läs mer

Screening och utredning av drogproblem

Screening och utredning av drogproblem Beroende enligt DSM-IV Screening och utredning av drogproblem Anders Håkansson Leg läkare, Beroendecentrum, Psykiatri Skåne Med dr, Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Minst tre av följande under

Läs mer

Riktlinjerna säger; Orientering i bedömningsinstrument inom socialtjänsten VAD ÄR ASI? Addiction severity index

Riktlinjerna säger; Orientering i bedömningsinstrument inom socialtjänsten VAD ÄR ASI? Addiction severity index Riktlinjerna säger; Orientering i bedömningsinstrument inom socialtjänsten För att upptäcka och bedöma graden av alkoholeller narkotikaproblem hos en person behövs olika former av bedömningsinstrument.

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Socialnämnden. 41 Dnr 2016/28. Länsöverenskommelse Vård och stöd vid missbruk och beroende

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Socialnämnden. 41 Dnr 2016/28. Länsöverenskommelse Vård och stöd vid missbruk och beroende SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Socialnämnden Sammanträdesdatum Blad 2016-05-11 8 41 Dnr 2016/28 Länsöverenskommelse Vård och stöd vid missbruk och beroende Länsöverenskommelsen 2010/2013 ska revideras i enlighet

Läs mer

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015 Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Slutlig version publicerad 21 april 2015 Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Vad är nationella riktlinjer?

Läs mer

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger... Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik Nationell basutbildning i Värmland 19 april 2010 Ann-Sofie Nordenberg ann-sofie.nordenberg@karlstad.se 054 29 64 95, 070 60

Läs mer

Biologiska och psykologiska faktorers betydelse för missbruk och beroende

Biologiska och psykologiska faktorers betydelse för missbruk och beroende Biologiska och psykologiska faktorers betydelse för missbruk och beroende Anders Håkansson, leg läkare, docent Beroendecentrum Malmö, Psykiatri Skåne Avd för psykiatri, IKVL, Lunds universitet Dagens program

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ARBETET MOT MISSBRUK OCH BEROENDE

RIKTLINJER FÖR ARBETET MOT MISSBRUK OCH BEROENDE RIKTLINJER FÖR ARBETET MOT MISSBRUK OCH BEROENDE Gäller från 1 januari 2010 Allmänt Innehåll Kommunens Övergripande Avgränsning Missbruksvård riktlinjer vision mål i dokument utveckling Socialnämndens

Läs mer

1. Upptäckt och förebyggande verksamhet

1. Upptäckt och förebyggande verksamhet Socialstyrelsen kom 2007 ut med Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. Riktlinjerna gäller både för socialtjänsten och för hälso- och sjukvården, vilket är en påtaglig nyhet för båda organisationerna

Läs mer

Farmakologisk behandling. Joar Guterstam ST-läkare, Beroendecentrum Stockholm Doktorand, Inst f klinisk neurovetenskap joar.guterstam@ki.

Farmakologisk behandling. Joar Guterstam ST-läkare, Beroendecentrum Stockholm Doktorand, Inst f klinisk neurovetenskap joar.guterstam@ki. Farmakologisk behandling Joar Guterstam ST-läkare, Beroendecentrum Stockholm Doktorand, Inst f klinisk neurovetenskap joar.guterstam@ki.se Agenda Alkohol Abstinens Långsiktig behandling Cannabis Bensodiazepiner

Läs mer

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Preliminär version regionala seminarier våren 2014 Nya grepp i behandlingen av alkoholproblem konferens Riddargatan 1, 15 nov 2013

Läs mer

Baskurs Riskbruk, Missbruk, Beroende 2015

Baskurs Riskbruk, Missbruk, Beroende 2015 Välkommen till: Baskurs Riskbruk, Missbruk, Beroende 2015 Kursansvariga; Peter Tudén Sjuksköterska och Vårdenhetschef vid Beroendemottagningen Ryhov Mattias Jonsson - Folkhälsosekreterare - Folkhälsa och

Läs mer

Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik

Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik Nationella riktlinjerna avstamp i evidensbaserad praktik Nationell baskurs i Jämtland 2010 04 27 Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik gunborg.brannstrom@skl.se 070 484 32 54 1

Läs mer

Samsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende. Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist

Samsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende. Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist Samsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist Definition samsjuklighet Patienter (klienter) med psykisk störning och beroende eller missbruk Nationella

Läs mer

Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet

Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet Vad är vad? Sven Andréasson, professor, överläkare Institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska institutet Centrum för psykiatriforskning,

Läs mer

Screening och utredning av alkohol- och drogproblem. Nationell basutbildning i Värmland 24 maj 2010

Screening och utredning av alkohol- och drogproblem. Nationell basutbildning i Värmland 24 maj 2010 Screening och utredning av alkohol- och drogproblem Nationell basutbildning i Värmland 24 maj 2010 Bilder delvis från Anne H. Berman Beroendecentrum Stockholm Karolinska Institutet Centrum för psykiatriforskning

Läs mer

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset ORGANISATIONSNAMN

Läs mer

FÖRSLAG 27 MARS 2011. Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten

FÖRSLAG 27 MARS 2011. Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten 1 Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten Vägledande för arbetet med att ge stöd, vård och behandling till personer med riskbruk,

Läs mer

Öppna jämförelser i socialtjänsten. Handlingsplan för missbruk- och beroendevården

Öppna jämförelser i socialtjänsten. Handlingsplan för missbruk- och beroendevården Öppna jämförelser i socialtjänsten Handlingsplan för missbruk- och beroendevården 2010 2014 2 Innehåll Bakgrund 4 Syfte och mål 4 Målgrupper 4 Avgränsningar 5 Nuläge 6 Tillgången på data 6 Indikatorer

Läs mer

Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd

Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd Abstinens Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd De fysiska och psykiska symtom som uppträder när en drog lämnar kroppen Droger som dämpar CNS ger en reaktiv excitation när de lämnar kroppen Abstinenssymtom

Läs mer

Missbruks- och beroendevård

Missbruks- och beroendevård Missbruks- och beroendevård Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser Omkring 40 80 procent av dem som försöker att förbli nyktra har ökad risk att återfalla inom tolv månader efter avslutad behandling.

Läs mer

Lokala riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Torsby, Sunne, Hagfors och Munkfors

Lokala riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Torsby, Sunne, Hagfors och Munkfors Gäller för: Sunne kommun Sunne vårdcentral Munkfors kommun Munkfors vårdcentral Hagfors kommun Hagfors vårdcentral Ekshärad vårdcentral Torsby kommun Torsby vårdcentral Likenäs vårdcentral Psykiatrisk

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Varför nationella riktlinjer? God vård och omsorg på lika villkor Använda resurser effektivt Utveckling och uppföljning av kvalitet Hitta

Läs mer

Psykologisk och psykosocial behandling för Ungdomar. Spridningskonferens missbruk Eva Hallberg, samordnare, VO Beroende/SU

Psykologisk och psykosocial behandling för Ungdomar. Spridningskonferens missbruk Eva Hallberg, samordnare, VO Beroende/SU Psykologisk och psykosocial behandling för Ungdomar Spridningskonferens missbruk 2016 10 11 Eva Hallberg, samordnare, VO Beroende/SU Ungdomar Med ungdomar avses i riktlinjerna personer i åldern 12 18 år.

Läs mer

3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande. 3.2 Självmord i befolkningen. 3.3 Undvikbar somatisk slutenvård efter vård inom psykiatrin.

3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande. 3.2 Självmord i befolkningen. 3.3 Undvikbar somatisk slutenvård efter vård inom psykiatrin. 3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande Andel i befolkningen, 16 84 år, som med hjälp av frågeinstrumentet GHQ12 har uppskattats ha nedsatt psykiskt välbefinnande Täljare: Antal individer i ett urval av

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Stöd för styrning och ledning

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Stöd för styrning och ledning Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Stöd för styrning och ledning Publikationen finns som pdf på Socialstyrelsens webbplats. Publikationen kan också tas fram i alternativt

Läs mer

och Manual Innehåll ... 4 Stöd... 4 Funktionsträning

och Manual Innehåll ... 4 Stöd... 4 Funktionsträning UBÅT Uppföljning och Beskrivning av ÅTgärder Manual Kerstin och Bengt-Åke Armelius Umeå den 2 mars 2012 Innehåll UBÅT Uppföljning och Beskrivning av ÅTgärder... 1 Bakgrund och syfte...... 2 UBÅT Del 1:

Läs mer

Mall för lokal samverkan i Fyrbodal

Mall för lokal samverkan i Fyrbodal Mall för lokal samverkan i Fyrbodal Primärvård, Vuxenpsykiatri och Socialtjänst 1 Innehållsförteckning Bakgrund 3 Syfte med samverkansmallen 3 Uppföljning 3 1. Mall för lokal samverkan 4 1:1 Syfte med

Läs mer

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd Indikatorer Bilaga Preliminär version Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du

Läs mer

Riskbruk, missbruk & beroende Behandling & läkemedel Narkotika, en orientering

Riskbruk, missbruk & beroende Behandling & läkemedel Narkotika, en orientering Sjukgymnastprogrammet HT 2012 Riskbruk, missbruk & beroende Behandling & läkemedel Narkotika, en orientering Josefin Bäckström, doktorand/distriktssköterska Institutionen för neurovetenskap Alkohol och

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012. Indikatorer Bilaga

Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012. Indikatorer Bilaga Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012 Indikatorer Bilaga Innehåll Generellt om indikatorerna 3 Förteckning över indikatorerna 5 Gemensamma indikatorer för rörelseorganens sjukdomar 9

Läs mer

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård 2014. Stöd för styrning och ledning Preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård 2014. Stöd för styrning och ledning Preliminär version Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård 2014 Stöd för styrning och ledning Preliminär version Artikelnummer 2014-3-24 Publicerad www.socialstyrelsen.se, mars 2014 Förord I dessa nationella

Läs mer

Slutenvårdsregistrering

Slutenvårdsregistrering Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn* Informationsdatum* (ÅÅÅÅ-MM-DD) Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som registreras varit gällande (aktuella) * = Obligatorisk fråga Inskrivningsdatum

Läs mer

Missbruksorganisationer i Stockholm Historik

Missbruksorganisationer i Stockholm Historik 1 Missbruksorganisationer i Stockholm Historik Missbrukskliniker inom och utom psykiatrin Olika behandlingstraditioner och personberoende Sjukvård socialtjänst på olika håll Tillnyktring avgiftning behandling

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Beroendedagen 10 september 2015 Stefan Borg Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser Underlag för beslut om organisation

Läs mer

Överenskommelser HSN-SON Syfte

Överenskommelser HSN-SON Syfte Överenskommelser HSN-SON Syfte Den enskilde ska möta en väl fungerande vård och omsorg, integrerade organisationer och att resurserna utnyttjas effektivt. Patienter/brukare ska inte falla mellan stolarna

Läs mer

3-månadersuppföljning

3-månadersuppföljning Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn* Informationsdatum* (ÅÅÅÅ-MM-DD) Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som registreras varit gällande (aktuella) * = Obligatorisk fråga SOCIODEMOGRAFISKA

Läs mer

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis

Läs mer

Informationsdatum* (ÅÅÅÅ-MM-DD) Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som registreras varit gällande (aktuella) * = Obligatorisk fråga

Informationsdatum* (ÅÅÅÅ-MM-DD) Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som registreras varit gällande (aktuella) * = Obligatorisk fråga Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn* Informationsdatum* (ÅÅÅÅ-MM-DD) Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som registreras varit gällande (aktuella) * = Obligatorisk fråga Ange

Läs mer

Missbruks - och beroendevården i Västmanlands län En översikt utifrån Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård

Missbruks - och beroendevården i Västmanlands län En översikt utifrån Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Missbruks - och beroendevården i Västmanlands län En översikt utifrån Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Rapport 2009:5 Ann Tjernberg Utvecklings- och utredningsfunktionen

Läs mer

Biologiska faktorers betydelse för missbruks- och beroendeutveckling och behandling

Biologiska faktorers betydelse för missbruks- och beroendeutveckling och behandling Biologiska faktorers betydelse för missbruks- och beroendeutveckling och behandling Anders Håkansson, leg läkare, post doc Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Beroendecentrum, Psykiatri Skåne Beroendediagnos

Läs mer

Tidig upptäckt och behandling av alkohol- och narkotikaberoende Umeå 30 januari 2013

Tidig upptäckt och behandling av alkohol- och narkotikaberoende Umeå 30 januari 2013 Tidig upptäckt och behandling av alkohol- och narkotikaberoende Umeå 30 januari 2013 Anders Håkansson, leg läkare, med dr Beroendecentrum Malmö, Avd för psykiatri, Lunds universitet Beroende Tre av följande

Läs mer

Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västerbottens län.

Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västerbottens län. LAKO Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västerbottens län. Bakgrund Regeringen har träffat en överenskommelse med Sveriges Kommuner och

Läs mer

Riktlinjer för vuxna med beroendeproblem

Riktlinjer för vuxna med beroendeproblem Riktlinjer för vuxna med beroendeproblem Riktlinjer antagna av Socialnämnden den 20 december 2012 Reviderade 25 mars 2014 26 Innehållsförteckning Inledning...3 Målgrupp...3 Lagstiftning...3 Särskilda bestämmelser

Läs mer

Behandling av missbruk/beroende och svår psykisk sjukdom klinik och evidens

Behandling av missbruk/beroende och svår psykisk sjukdom klinik och evidens Behandling av missbruk/beroende och svår psykisk sjukdom klinik och evidens Anders Håkansson, med dr, leg läkare Beroendecentrum Malmö, Psykiatri Skåne Avd för psykiatri, Lunds universitet Co-morbiditet

Läs mer

Diagnoskriterier för drogrelaterade störningar gäller:

Diagnoskriterier för drogrelaterade störningar gäller: Diagnoskriterier för drogrelaterade störningar gäller: ICD-10 (beroende, skadligt bruk) Alkohol Stimulantia Cannabis Kokain Stimulantia Hallucinogener Lösningsmedel Nikotin Opiater Sedativa/Hypnotika/Anxiolytika

Läs mer

Remissvar på Socialstyrelsens preliminära Nationella riktlinjer för missbruksoch beroendevården. Kommunförbundet Skåne & Region Skåne

Remissvar på Socialstyrelsens preliminära Nationella riktlinjer för missbruksoch beroendevården. Kommunförbundet Skåne & Region Skåne J U D A N Remissvar på Socialstyrelsens preliminära Nationella riktlinjer för missbruksoch beroendevården 2014-06-16 Kommunförbundet Skåne & Region Skåne Den 4 juni på Sankt Gertrud i Malmö, fick cirka

Läs mer

Stöd vid implementering av Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

Stöd vid implementering av Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Stöd vid implementering av Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende VGR konferens - Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende, Göteborg 24/11 2015 Nils

Läs mer

ASI och Ubåt - ett system för att följa upp och utvärdera insatser i missbruksvård

ASI och Ubåt - ett system för att följa upp och utvärdera insatser i missbruksvård ASI och Ubåt - ett system för att följa upp och utvärdera insatser i missbruksvård Bakgrund Forskningsprojektet Referensmaterial till ASI samlade in data från 50 enheter 2005-2008. Databasen ASI08, med

Läs mer

Diagnossättning i PMO - Lathund, Psykosocial - och Beroendeverksamhet, Division Primärvård

Diagnossättning i PMO - Lathund, Psykosocial - och Beroendeverksamhet, Division Primärvård Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(6) Dokument ID: 09-103626 Fastställandedatum: 2015-10-26 Upprättare: Annica C Olofsson Axner Giltigt t.o.m.: 2016-10-26 Fastställare: Börje Svensson sättning i PMO

Läs mer

Utredning av alkohol- och drogproblem

Utredning av alkohol- och drogproblem Utredning av alkohol- och drogproblem Orientering i bedömningsinstrumenten ASI, ADAD och ADDIS Jenny Åkerlund, ASI-utbildare, socialtjänsten Skellefteå Utredningsmodell Behandling Steg 1 Gallring finns

Läs mer

2014-09-22. Beroende och missbruk av lugnande- och sömnmedel känt sedan länge. Stefan Borg. Umeå 2014-09-17. Symtom vid bensodiazepinutsättning

2014-09-22. Beroende och missbruk av lugnande- och sömnmedel känt sedan länge. Stefan Borg. Umeå 2014-09-17. Symtom vid bensodiazepinutsättning Beroende och missbruk av lugnande- och sömnmedel känt sedan länge Stefan Borg Umeå 2014-09-17 Symtom vid bensodiazepinutsättning Rebound anxiety beskriven efter veckor I terapeutiska doser Akuta abstinensbesvär

Läs mer

Riskbruk, missbruk och beroende baskurs

Riskbruk, missbruk och beroende baskurs Riskbruk, missbruk och beroende baskurs Under våren 2015 kommer en uppdatering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården att presenteras. Denna kurs bygger på kunskaper

Läs mer

Riktlinjer för biståndshandläggning enligt socialtjänstlagen avseende riskbruk - missbruk - och beroende i Strängnäs kommun

Riktlinjer för biståndshandläggning enligt socialtjänstlagen avseende riskbruk - missbruk - och beroende i Strängnäs kommun 6:1 6:2 6:3 Beslutad: Socialnämnden 2015-05-26, SN xx Gäller fr o m: 2015-06-01 Myndighet: Individ- och familjeomsorgen Diarienummer: SN/2015:217-700 Ersätter: Allmänna riktlinjer IFO dnr 3/2002-760 Ansvarig:

Läs mer

Med missbruksvården i fokus. Socialtjänstens planering och uppföljning av insatser till vuxna med missbruksproblem

Med missbruksvården i fokus. Socialtjänstens planering och uppföljning av insatser till vuxna med missbruksproblem Med missbruksvården i fokus Socialtjänstens planering och uppföljning av insatser till vuxna med missbruksproblem Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis

Läs mer

Tillförlitlighetsaspekter på bedömningsinstrument Sammanfattning från workshop den 22 april 2002

Tillförlitlighetsaspekter på bedömningsinstrument Sammanfattning från workshop den 22 april 2002 Projektet Systematiska bedömningsinstrument är en del av Nationellt stöd för kunskapsutveckling inom socialtjänsten. Tillförlitlighetsaspekter på bedömningsinstrument Sammanfattning från workshop den 22

Läs mer

UPPFÖLJNINGSREGISTRERING version 2013-12-01

UPPFÖLJNINGSREGISTRERING version 2013-12-01 Ärendeansvarig* Patientens personnummer* Patientens namn* Informationsdatum* (ÅÅÅÅ-MM-DD) Datum då nedanstående uppgifter har inhämtats. Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som registrerats varit

Läs mer

Screening och utredning av alkohol- och drogproblem

Screening och utredning av alkohol- och drogproblem Screening och utredning av alkohol- och drogproblem Sven-Eric Alborn Leg.Psykolog/Leg.Psykoterapeut Kliniksamordnare Beroendekliniken SU Sven-eric.alborn@vgregion.se Att anpassa behandling - kartläggning

Läs mer

Läkemedelsberoende. Joar Guterstam. Beroendecentrum Stockholm, Centrum för psykiatriforskning

Läkemedelsberoende. Joar Guterstam. Beroendecentrum Stockholm, Centrum för psykiatriforskning Läkemedelsberoende Joar Guterstam Beroendecentrum Stockholm, Centrum för psykiatriforskning Ledamot expertrådet för psykiatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Agenda Epidemiologi Förebyggande

Läs mer

Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet)

Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet) Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet) Anders, Med dr, Leg Psykoterapeut Karolinska Institutet Sektionen för beroendeforskning Beroendecentrum Stockholm Centrum för Psykiatriforskning

Läs mer

Socialstyrelsens chefsstödsmanual

Socialstyrelsens chefsstödsmanual Socialstyrelsens chefsstödsmanual Webbaserat stöd vid implementering av Nationella Riktlinjer Hjälp i att prioritera Tillgänglig på socialstyrelsen.se från och med (sen)hösten 2015 (prognos) Chefsstödsmanualen

Läs mer

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset Psykologisk

Läs mer

Promemoria: Förebyggande och behandling av spelmissbruk (Ds 2015:48)

Promemoria: Förebyggande och behandling av spelmissbruk (Ds 2015:48) YTTRANDE Vårt dnr: 2016-01-22 Avdelningen för vård och omsorg Mikael Malm Socialdepartementet Enheten för familj och sociala tjänster 103 33 STOCKHOLM Promemoria: Förebyggande och behandling av spelmissbruk

Läs mer

2009 ett jubileumsår för våra verksamheter!

2009 ett jubileumsår för våra verksamheter! Nyhetsbrev februari 2009 2009 ett jubileumsår för våra verksamheter! Det är nu tio år sedan SelfHelpGruppen AB och SelfHelpKliniken AB blev en del av SelfHelpFöretagen. I februari 1999 startade öppenvårdsmottagningen

Läs mer

Vision och uppdrag. Vårt uppdrag

Vision och uppdrag. Vårt uppdrag I dagsläget görs en brukarrevision, som startade hösten 2015, på avdelning 4B. Revisionen genomförs av fyra utbildade revisorer från Brukarnas revisionsbyrå BRiU. Vision och uppdrag "Vår verksamhet ligger

Läs mer

Välkommen till Fördjupningen!

Välkommen till Fördjupningen! ADDIS Utbildning Välkommen till Fördjupningen! ADDIS och ADDIS-ung Föreläsare Birgitta Imanius Utbildningsmodell för ADDIS/-Ung Grundutbildning Fördjupning: Learning Transfer : Föreläsning, Ppt-presentation

Läs mer

Psykiatrisatsning barn och unga. Stöd till utsatta barn. Datum 130507

Psykiatrisatsning barn och unga. Stöd till utsatta barn. Datum 130507 Datum 130507 Hälsosam uppväxt Alla barn och unga i Norrbottens län ska ha ett sådant stöd att de i möjligaste mån kan fostras, bo och leva i sin familj och vara kvar i sin grupp/klass som de tillhör Psykiatrisatsning

Läs mer

Länsöverenskommelse för barn-och unga i risk-och missbruk

Länsöverenskommelse för barn-och unga i risk-och missbruk Kommunledningsförvaltningen Lovisa Vasiliou,0550-88 009 lovisa.vasiliou@kristinehamn.se Tjänsteskrivelse Datum 2015-05-26 Ks/2015:110 000 Organisation Sida 1(1) Länsöverenskommelse för barn-och unga i

Läs mer

ASI och Ubåt - ett system för att beskriva problemprofiler och utvärdera insatser i missbruksvård

ASI och Ubåt - ett system för att beskriva problemprofiler och utvärdera insatser i missbruksvård ASI och Ubåt - ett system för att beskriva problemprofiler och utvärdera insatser i missbruksvård Erfarenheter från ASI-intervjun och Ubåt (Uppföljning och Beskrivning av Åtgärder) Tidsdisposition Förmiddag:

Läs mer

Vägledning för vård och stöd vid missbruk och beroende i Skaraborg

Vägledning för vård och stöd vid missbruk och beroende i Skaraborg Vägledning för vård och stöd vid missbruk och beroende i Skaraborg Gemensamt ansvar, samverkan och samordning 2014-01-20 Reviderad 2015-11-03 En delregional tillämpning av Överenskommelse mellan kommunerna

Läs mer

UngDOK dokumentationssystem för enheter som arbetar med yngre personer med missbruksproblem

UngDOK dokumentationssystem för enheter som arbetar med yngre personer med missbruksproblem Kvalitetsutveckling av missbruksvården i Sverige UngDOK dokumentationssystem för enheter som arbetar med yngre personer med missbruksproblem IKMDOK Ett samarbete mellan IKM, Linnéuniversitet och Journal

Läs mer

När äldreomsorgen möter äldre personer med alkoholproblematik dilemman och utmaningar

När äldreomsorgen möter äldre personer med alkoholproblematik dilemman och utmaningar När äldreomsorgen möter äldre personer med alkoholproblematik dilemman och utmaningar November 2015 Uppsalaregionen Evy Gunnarsson professor i socialt arbete Äldre i Europa och Sverige Vintage 2010 Lever

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015 Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Slutlig version publicerad 21 april 2015 Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser Underlag för beslut om organisation

Läs mer

SCREENING-INSTRUMENT. En kort orientering inom några screeningsinstrument. Catherine Larsson, Kommunalförbund

SCREENING-INSTRUMENT. En kort orientering inom några screeningsinstrument. Catherine Larsson, Kommunalförbund SCREENING-INSTRUMENT En kort orientering inom några screeningsinstrument Catherine Larsson, metodstödjare/utbildare Kommunalförbund på Sjuhärads Tratten Normalbruk Riskbruk 700 000 pers. Missbruk /beroende

Läs mer

Riktlinjer för vård av vuxna missbrukare

Riktlinjer för vård av vuxna missbrukare Handläggare Maria Degerman Omsorgschef 033-231334 maria.degerman@bollebygd.se FÖRSLAG DATERAT 2009-08-03 Riktlinje Fastställd av omsorgsnämnden 2009-09-24 xx 1 (10) Riktlinjer för vård av vuxna missbrukare

Läs mer

Slutenvårdsregistrering

Slutenvårdsregistrering Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn* Informationsdatum* (ÅÅÅÅ-MM-DD) Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som registreras varit gällande (aktuella) * = Obligatorisk fråga Inskrivningsdatum

Läs mer

Bedömning och behandling av missbruk hos ungdomar ANDERS HÅKANSSON, LEG LÄKARE, DOCENT. BEROENDECENTRUM MALMÖ. LUNDS UNIVERSITET.

Bedömning och behandling av missbruk hos ungdomar ANDERS HÅKANSSON, LEG LÄKARE, DOCENT. BEROENDECENTRUM MALMÖ. LUNDS UNIVERSITET. Bedömning och behandling av missbruk hos ungdomar ANDERS HÅKANSSON, LEG LÄKARE, DOCENT. BEROENDECENTRUM MALMÖ. LUNDS UNIVERSITET. CAN:s drogvaneundersökning År 9 + år 2 gymnasiet Po, år 9 (%) Fl, år 9

Läs mer

LINDALENS BEHANDLINGSHEM

LINDALENS BEHANDLINGSHEM LINDALENS BEHANDLINGSHEM -abstinensbehandling 0650-320 40 info@lindalen.com www.lindalen.com VÄLKOMMEN TILL ABSTINENSBEHANDLINGEN Intagnings- och motivationsavdelning Lindalen har sedan 1988 bedrivit abstinensbehandling

Läs mer