Avrapportering stressprojektet. Sammanfattning av genomförd stressbehandling. Bakgrund och syfte. Upplägg

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Avrapportering stressprojektet. Sammanfattning av genomförd stressbehandling. Bakgrund och syfte. Upplägg"

Transkript

1 Avrapportering stressprojektet Bakgrund och syfte Den psykiska ohälsan har under de senaste åren ökat i hela landet såväl som på Gotland. Med detta som utgångspunkt har Region Gotland valt att fokusera på detta område inom ramen för sjukskrivningsmiljarden med syfte att minska dessa eskalerande siffror. En åtgärd är att satsa på ett stressprojekt vars huvudsyfte är att genomföra ett förbättringsarbete för att utveckla arbetssättet kring primärvårdspatienter med särskilt fokus på utmattningsrelaterade besvär. Utifrån detta har en behandlingsmodell utformats och pilottestats. Projektet genomförs vid vårdcentralen Visborg, men involverar patienter såväl som personal från samtliga vårdcentraler på Gotland. En sammanfattning av den första pilottestning redovisas nedan. Sammanfattning av genomförd stressbehandling Upplägg Behandlingen är utarbetad efter kontakter med andra mottagningar som arbetar med stressrelaterad ohälsa, framförallt Stressmottagningen i Stockholm, Institutet för stressmedicin i Göteborg och Recure Rehab i Värmland. En grundpelare har även varit ACT (Acceptance and Commitment Therapy). Med utgångspunkt ifrån dessa metoder har sedan aktuell behandlingsmodell utarbetats. Psykolog och sjukgymnaster Behandlingen har pågått under sammanlagt 11 veckor med uppehåll över påsk. Upplägget har varit att patienterna haft två gruppträffar i veckan, som en gång i veckan letts av psykologer och en gång av sjukgymnaster. Varje grupptillfälle har omfattat två timmar. Psykologträffarna har företrädesvis varit inriktade mot stresshantering exempelvis genom beteendeförändring och sjukgymnasternas tid har framförallt fokuserat på basal kroppskännedom. Hemuppgifter Både psykolog- och sjukgymnastträffarna har utmynnat i hemuppgifter för patienterna, som ett led i att träna sig att använda nya verktyg för att hantera sin vardag på ett nytt sätt. Detta har inneburit att patienterna själva fått ta ett stort ansvar för sitt eget lärande och därmed också sin egen rehabilitering. Behandlingsteam Behandlingsteamet har bestått av sammanlagt sju personer, förutom två psykologer och två sjukgymnaster även en läkare, två distriktssköterskor (varav den ena även är rehabkoordinator och en är livsstilssamordnare). Läkaren har bidragit med föreläsning om vad som händer i kroppen vid 1

2 utmattning, rehabkoordinatorn har informerat om vad denna funktion kan bidra med, medan livsstilssamordnaren föreläst om betydelsen av kost, motion och sömn vid stressrelaterad ohälsa. Även en representant från Försäkringskassan har informerat om vilka regler som gäller runt sjukskrivning samt om vilka rättigheter och skyldigheter patienterna har gentemot dem. Patientgruppen Urvalet av patientgruppen genomfördes enligt följande. Först gjordes en bedömning på varje vårdcentral. Därefter skickades remisser in till teamet för bedömning och prioritering. Syftet med detta var framförallt att bredda antalet inkluderade patienter i största möjliga mån, samt att inkludera patienter från samliga vårdcentraler på ön. Inklusionskriterier Kriterier för att inkluderas i projektet har varit patienter mellan år med hel- eller deltidssjukskrivning för utmattningssyndrom eller närliggande F43-diagoser där symtomatologin överensstämmer med utmattningssyndrom. Ett annat kriterie har varit en bedömning av patientens nytta och förmåga att tillgodogöra sig och fullfölja behandlingen. Exklusionskriterier Prioriteringen har varit att få en så bred patientgrupp som möjligt. Exklusionskriterier har varit aktuellt missbruk, neuropsykiatriska diagnoser, psykossjukdom, PTSD, personlighetsstörningar och omfattande smärtproblematik. Urvalet Sammanlagt inkom 37 remisser från vårdcentralerna. Av dessa selekterades tio patienter som påbörjade behandlingen, varav åtta fullföljde den. I figur 1 nedan framgår antalet inkomna remisser från respektive vårdcentral samt antal patienter inkluderade i projektet. Vårdcentral Antal inkomna remisser Antal inkluderade patienter Wisby Söder 2 1 Visby Norr 6 2 Hemse 7 3 Klinte 5 1 (avhopp) Hansahälsan 7 1 (avhopp) Visborg 10 2 Slite 0 0 Totalt (8) Figur 1. Antalet inkomna, respektive inkluderade patienter i första pilotbehandlingen. 2

3 Resultat För att kunna göra jämförelse med före och efter genomförd behandling, användes ett flertal skattningsinstrument. Nedan redovisas resultaten av de skattningar som gjorts både före och efter genomförd behandling. Först redovisas resultaten i tabellform, följt av en sammanfattning. Vad som mätts Mätinstrument Resultat gruppnivå Stress SMBQ Förbättring Depression BDI-II Förbättring Ångest BAI Förbättring Alkoholkonsumtion AUDIT Ingen skillnad Livskvalitet MANSA Förbättring Smärta VAS-Skala Förbättring Upplevt hälsotillstånd Hälsobarometer Förbättring Rörelsekvalitet BAS-MQ Förbättring Problem kropp/kroppsupplevelser Sjukskrivningsgrad Förbättring Ingen skillnad Stress För att mäta graden av utmattningsnivå användes SMBQ (Shirom-Melamed Burnout Questionnaire). Skattningar gjorda före behandlingen visar ett genomsnitt på 4,9 poäng medan skattningen efter genomförd behandling visade ett värde på 4,2. Resultat över 4,4 poäng är en stark indikator för att utmattningssyndrom föreligger. Således visar dessa mätningar ett positivt resultat på gruppnivå även om två av patienterna uppvisar försämrat resultat efter avslutad behandling. Depression BDI-II (Becks Depression Inventory), användes för att skatta patienternas nivå av depression. Deras sammanlagda genomsnitt före behandlingen uppgick till 20 poäng, vilket indikerar måttlig depression och eftermätningen hamnade på 15 poäng, vilket indikerar lindrig depression. Även här ett positivt resultat på gruppnivå, även om tre av patienterna uppvisade en svag ökning i sin skattning efter behandling. Ångest Det instrument som användes för att mäta ångest var BAI (Becks ångestinventorium). Genomsnittet före behandling uppgick till 17 poäng, vilket indikerar moderat ångest, medan skattningarna efter genomförd behandling uppgick till 15 poäng, vilket indikerar lindrig ångest. Även här ett positivt resultat på gruppnivå även om en av patienterna skattat ett högre värde efter behandling. Alkoholkomsumtion Audit (Alcohol Use Disorders Identification Test), var det instrument som användes för att mäta patienternas alkoholkonsumtion. Här låg skattningarna lågt både före och efter genomförd behandling. Detta innebär att samtliga patienter uppvisar ett lågt intag av alkohol och därmed inget riskbruk hos någon av dem. 3

4 Livskvalitet För att mäta deras upplevelse av livskvalitet användes MANSA (Manchester livskvalitetsskala) som instrument. Patienternas genomsnitt steg under behandlingen från 57 före till 59 poäng efter. Ett högre poäng här innebär upplevd förbättrad livskvalitet. Det bör också noteras att tre av patienterna här skattade lägre efter behandling än före. Smärta Vid första bedömningen uppgav sex av de åtta patienterna upplevd smärtproblematik. Efter genomgången behandling, skattar fyra av de sex patienterna med smärta, en minskad smärtnivå enligt VAS-skala. Däremot skattar två patienter att smärtan däremot ökat, där den ena patienten var hade ett nacktrauma genom ett fall i början av mars. Den andra patienten med ökad smärtnivå har erbjudits extra uppföljningstid hos sjukgymnast i juni. Upplevt hälsotillstånd För att skatta hälsotillståndet användes Hälsobarometern (från EQ5D) på sju utav de åtta patienterna. Eftermätningen visar här en förbättring av upplevt hälsotillstånd hos sex av de sju patienter som denna mätning genomfördes på. Rörelsekvalitet Detta mättes med BAS-MQ, och eftermätningarna visar här att rörelsekvaliteten ökat hos samtliga åtta patienter efter genomgången behandling. Kropp/kroppsupplevelser Vid subjektiv skattning av problem med kropp/kroppsupplevelser visar eftermätningar att problemen sjunkit hos sju av de åtta patienterna, vilket innebär en förbättring hos dem. Sjukskrivningsgrad På gruppnivå syns ingen skillnad i sjukskrivningsgrad på när behandlingen startade och när den slutade. En person har mot slutet gått upp i sjukskrivning med 25 procent och en har minskat med 25 procent, i övrigt är det oförändrat i gruppen. Detta har sannolikt sin förklaring i att de sjukskrevs över hela behandlingsperioden och att Försäkringskassan i princip inte hade någon kontakt med gruppdeltagarna under behandlingen. Därmed är det rimligt att inga förändringar sker vilket gör att sjukskrivningsgraden inte blir ett bra utvärderingsmått i detta korta perspektiv. Däremot är sjukskrivningsgraden viktigare som utfallsmått i ett längre perspektiv vilket också ska följas upp såväl tre som sex månader efter avslutad behandling. Kursutvärdering Sammantaget visar kursutvärderingen att samtliga patienter var mycket nöjda med gruppbehandlingen. Det som framkom som särkilt givande var bland annat; upplägget, övningarna och bemötandet. Det som framkom som mindre givande var bland annat: önskemål om enskilda samtal, fler träffar, längre besök av Försäkringskassan samt besök av ReKo från flera vårdcentraler. 4

5 Planering framåt Uppföljning En uppföljning för denna första pilotgrupp är inplanerad, till sjukgymnasterna såväl som till psykologerna. Detta för att följa upp patienterna med ytterligare skattningar och även stämma av deras tankar och erfarenheter om behandlingen när det gått en tid. Även uppföljning av FAR-recept kommer att genomföras av sjukgymnasterna. Vidare kommer Försäkringskassan följa upp sjukskrivningsgraden tre respektive sex månader efter avslutad behandling. Revidering av behandlingen I dagsläget pågår en revidering av behandlingen beträffande föreläsningsmaterialet såväl som hemuppgifter och övningar. Det handlar framförallt om tydligare struktur, omstrukturering av vad som kommer när och en anpassning av hemuppgifter och övningar. Nästa pilotomgång Nästa behandlingsomgång är planerad att starta i mitten av september. Återbesök hos samtliga vårdcentraler pågår för närvarande, både för återrapportering av genomförd behandling, men även för att rekrytera nya patienter inför nästa pilotomgång. Sammanfattning Sammanfattningsvis kan konstateras att patienterna i denna första pilotomgång på gruppnivå förbättrat sina resultat vad gäller upplevd psykisk och fysisk hälsa samt livskvalitet. De har minskat sin stressnivå och fått nya verktyg att hantera sin stress. Sjukskrivningsgraden var oförändrad. Gruppens önskemål utifrån kursutvärderingen kommer att tas i beaktande inför nästa pilotomgång till hösten. Misa Sjöberg och Jonas Sommar Vårdcentralen Visborg Visby,

Avrapportering stressprojektet. Sammanfattning av genomförd stressbehandling. Bakgrund och syfte. Upplägg

Avrapportering stressprojektet. Sammanfattning av genomförd stressbehandling. Bakgrund och syfte. Upplägg Avrapportering stressprojektet Bakgrund och syfte Den psykiska ohälsan har under de senaste åren ökat i hela landet såväl som på Gotland. Med detta som utgångspunkt har Region Gotland valt att fokusera

Läs mer

Projektet Bra Sjukskrivning

Projektet Bra Sjukskrivning Projektet Bra Sjukskrivning Miljarden Stimulansmedel från Staten för att minska ohälsotalen ersättning årsvis med olika krav på åtgärder. Rehabgarantin. Riktade insatser mot två stora sjukdomsgrupper:

Läs mer

Psykisk ohälsa Överenskommelse om ansvarsfördelning

Psykisk ohälsa Överenskommelse om ansvarsfördelning 1 (23) Psykisk ohälsa Överenskommelse om ansvarsfördelning och psykiatrisk specialistvård 2 (23) Arbetsgrupp Denna överenskommelse har framarbetats av: Christine Senter, enhetschef, ska kliniken Eva Jetsell,

Läs mer

Resultat efter rehabilitering

Resultat efter rehabilitering Resultat efter rehabilitering UTMATTNINGSSYNDROM OCH LÅNGVARIG SMÄRTA SKANDINAVIENS FRÄMSTA INOM BETEENDEPSYKOLOGI Resultat stressymtom Totalt behandlades 169 patienter med utmattningssyndrom. Efter 24

Läs mer

Information till remitterande läkare om KBT, PTSD och MMS-behandling i Malmö

Information till remitterande läkare om KBT, PTSD och MMS-behandling i Malmö Information till remitterande läkare om, PTSD och MMS-behandling i Malmö BEDÖMNINGSSAMTAL Samtalet resulterar i en gemensam behandlingsplan. - kognitiv beteendeterapi Kognitiv beteendeterapi () är en effektiv

Läs mer

Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell. Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala

Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell. Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala BAKGRUND Vid psykiatrisk mottagning 2, (tidigare mottagningen

Läs mer

Sömnproblematik, stress och behandling

Sömnproblematik, stress och behandling Succé nytt datum! Sömnproblematik, stress och behandling för dig i primär och företagshälsovården Sambandet mellan sömnproblem, stress och livsstil! Utmattningssyndrom ohälsa sömn KBT behandling vid sömnproblem!

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabiliteringsgarantin 2011 vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabilitering som sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp

Läs mer

Kvinnors ohälsa och faktorer som påverkar återgången till arbete

Kvinnors ohälsa och faktorer som påverkar återgången till arbete Kvinnors ohälsa och faktorer som påverkar återgången till arbete Vitalis Signe Vitalis Ingrid Anderzén, Uppsala universitet Projekt inom samordningsförbunden Totalt har 24,4 miljoner delats ut av maximala

Läs mer

Delrapport Hälsosam Ragunda juni 2013

Delrapport Hälsosam Ragunda juni 2013 Delrapport Hälsosam Ragunda juni 2013 Projektägare: Jämtlands Läns Landsting Parter : Ragunda kommun, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Jämtlands läns landsting Anställda: Lotten Albertsson, distriktssköterska

Läs mer

1 års-uppföljning av Försäkringsmedicinska utredningar utförda inom företagshälsovården 2007.

1 års-uppföljning av Försäkringsmedicinska utredningar utförda inom företagshälsovården 2007. 1 års-uppföljning av Försäkringsmedicinska utredningar utförda inom företagshälsovården 2007. Författare: Marie-Louise Östensson Handledare: Hans Erik Norbeck, med.dr., Previa Stockholm Projektarbete vid

Läs mer

Slutrapport "Tidig upptäckt av riskbruk och riskbeteende bland unga vuxna och gymnasieungdomar"

Slutrapport Tidig upptäckt av riskbruk och riskbeteende bland unga vuxna och gymnasieungdomar HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE 2009-10-28 SID 1 (3) Handläggare: Ulf Haag Telefon: 08-508 05 308 Dnr 500-441 - 2009 Sammanträde 24 november

Läs mer

Utvärdering FÖRSAM 2010

Utvärdering FÖRSAM 2010 Utvärdering av FÖRSAM genom deltagarintervjuer, Samordningsförbundet Göteborg Väster Innehåll 1. Bakgrund... 2 2. Metod... 2 2.1 Urval... 2 2.2 Intervjuerna... 2 2.3 Analys och resultat... 3 3. Resultat...

Läs mer

Uppföljning av överenskommelser om primärvård, äldrevård och psykiatri i Gotlands kommun 2005

Uppföljning av överenskommelser om primärvård, äldrevård och psykiatri i Gotlands kommun 2005 1(7) Uppföljning av överenskommelser om primärvård, äldrevård och psykiatri i Gotlands kommun 2005 Gotlands kommun har under 2001-2004 lämnat omfattande redovisningar av utvecklingen av arbetet med att

Läs mer

Diagnostik av förstämningssyndrom

Diagnostik av förstämningssyndrom Diagnostik av förstämningssyndrom i samarbete 1med Denna broschyr bygger dels på slutsatserna från SBU:s rapport Dia gno stik och uppföljning av förstämningssyndrom (2012), dels på ett anonymiserat patientfall.

Läs mer

LÄNSINVÅNARNA ÄR NÖJDA MED VÅRDEN MEN Resultat från Liv & hälsa 2004

LÄNSINVÅNARNA ÄR NÖJDA MED VÅRDEN MEN Resultat från Liv & hälsa 2004 LÄNSINVÅNARNA ÄR NÖJDA MED VÅRDEN MEN Resultat från Liv & hälsa 4 Inna Feldman Hälso- och sjukvårdsstaben, Samhällsmedicinska enheten Landstinget i Uppsala län Vill du veta mer om undersökningen Liv &

Läs mer

Stressforskningsinstitutet Besök oss på www.stressforskning.su.se

Stressforskningsinstitutet Besök oss på www.stressforskning.su.se Stressforskningsinstitutet Besök oss på www.stressforskning.su.se 10-03-24 Dr. Walter Osika, Doc. Aleksander Perski, Stressforskningsinstitutet 1 Behandling av utmattningssyndrom - hur bra blir man? Erfarenheter

Läs mer

BODIL Spindeln i nätet

BODIL Spindeln i nätet BODIL Spindeln i nätet Ett utvecklingsarbete på vårdcentralen Tjörn Innehåll Innehåll... 1 Arbetsgrupp... 2 Beskrivning av verksamheten... 2 Bakgrund... 2 Problembeskrivning... 4 Frågeställningar... 5

Läs mer

Acceptans and Commitment Therapy för patienter med smärta vid Lugnvik och Lits hc. med Åshild Haaheim och Ingela Lindström

Acceptans and Commitment Therapy för patienter med smärta vid Lugnvik och Lits hc. med Åshild Haaheim och Ingela Lindström Acceptans and Commitment Therapy för patienter med smärta vid Lugnvik och Lits hc med Åshild Haaheim och Ingela Lindström Vad vi skall berätta för er i dag? Presentation av oss och vad ACT är Mindfulness

Läs mer

Förebygg stress och utmattning

Förebygg stress och utmattning Vänd den negativa trenden med hjälp av hälsofrämjande insatser! Förebygg stress och utmattning Konkreta verktyg och fungerande metoder för individ och organisation Återgång i arbete så vet du när det är

Läs mer

Hälsoekonomisk utvärdering av klinisk verksamhet vid Stressrehabilitering

Hälsoekonomisk utvärdering av klinisk verksamhet vid Stressrehabilitering STRESSREHABILITERING, ARBETS- OCH BETEENDEMEDICINSKT CENTRUM NORRLANDS UNIVERSITETSSJUKHUS Hälsoekonomisk utvärdering av klinisk verksamhet vid Stressrehabilitering Umeå juni 2014 Stressrehabilitering,

Läs mer

Psykiatrisk samsjuklighet vid opiatberoende. Nadja Eriksson Sektionschef och Överläkare Metadonsektionen

Psykiatrisk samsjuklighet vid opiatberoende. Nadja Eriksson Sektionschef och Överläkare Metadonsektionen Psykiatrisk samsjuklighet vid opiatberoende Nadja Eriksson Sektionschef och Överläkare Metadonsektionen Psykiatrisk samsjuklighet vid opiatberoende Vanliga diagnoser är: - Ångesttillstånd - PTSD - Affektiva

Läs mer

Team: Neuropsykiatriska kliniken Malmö

Team: Neuropsykiatriska kliniken Malmö Team: Neuropsykiatriska kliniken Malmö Syfte med deltagandet i Genombrott: Vårt syfte är att förbättra livskvaliteten och bidraga till ett socialt sammanhang för yngre med demenssjukdom och deras anhöriga.

Läs mer

Ökad tillgänglighet med. bibehållen kvalitet

Ökad tillgänglighet med. bibehållen kvalitet Ökad tillgänglighet med bibehållen kvalitet Nacka psykiatriska öppenvårdsmottagning Teamets medlemmar Teamet består av: Bettina Hillborg, leg. Sjukgymnast Birgitta Lissell, leg. Psykolog och leg. Kognitiv

Läs mer

Per Lytsy Leg läk, Med Dr

Per Lytsy Leg läk, Med Dr Psykisk ohälsa som orsak till sjukskrivning Vitalis- ett projekt om sjukskrivning kvinnors ohälsa Per Lytsy Leg läk, Med Dr Är hälsan könsspecifik? Hälsoparadoxen Kvinnor lever längre än män men: rapporterar

Läs mer

Granskning av omhändertagande och vård vid depression och ångest

Granskning av omhändertagande och vård vid depression och ångest www.pwc.se Revisionsrapport Lars Åke Claesson Erik Wottrich 15 oktober 2014 Granskning av omhändertagande och vård vid depression och ångest Region Gotland Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2.

Läs mer

PROJEKTETS NAMN: Naturkraft rehabilitering

PROJEKTETS NAMN: Naturkraft rehabilitering 1 AVTAL Uppdragsgivare Datum Diarienr Samordningsförbundet Skövde 2008-12-19 2008-00012 Mottagare Skövde kommun Arbetsmarknadsenheten PROJEKTETS NAMN: Naturkraft rehabilitering Insatser av generell art

Läs mer

Hälsa. k plan. Sid. mig själv (ELSA) procent. i nära relation. Karlstads kommun. 651 84 Karlstad. E-post. Webbplats karlstad.se k.

Hälsa. k plan. Sid. mig själv (ELSA) procent. i nära relation. Karlstads kommun. 651 84 Karlstad. E-post. Webbplats karlstad.se k. Sid 1(7) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Karlstad 2015-02-04 Lina Helgerud, 054-540 10 40 lina.helgerud@karlstad.se Hälsa Vi kan fortsatt se att en stor andel av barnen och eleverna uppgerr

Läs mer

Utvärdering av KBT på DISTANS i Västerbottens läns landsting

Utvärdering av KBT på DISTANS i Västerbottens läns landsting Utvärdering av KBT på DISTANS i Västerbottens läns landsting Umeå Umeå 2013-09-02 2013-09-02 Västerbottens Västerbottens läns läns landsting landstingi i samarbete samarbete med med Umeå Umeå Universitet

Läs mer

Stress & utmattningssyndrom

Stress & utmattningssyndrom Stress & utmattningssyndrom 2016 kunskap utveckling inspiration Uppdatera dig med senaste forskningen och utvecklingen inom stress & utmattningssyndrom Stress och duktighetsfällan Aktuella och moderna

Läs mer

Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015

Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015 Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015 Inledning Sedan 2009 har frågeställningen neuropsykiatriska funktionshinder

Läs mer

Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång. Team 62 Avdelning 94, rättspsykiatri Brinkåsen, NU-sjukvården, Västra Götalandsregionen

Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång. Team 62 Avdelning 94, rättspsykiatri Brinkåsen, NU-sjukvården, Västra Götalandsregionen Projektrapport Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång Team 62 Avdelning 94, rättspsykiatri Brinkåsen, NU-sjukvården, Västra Götalandsregionen Deltagande team Carl-Gustav Eriksson, chefsöverläkare

Läs mer

Grön Rehabilitering på Landsbygd

Grön Rehabilitering på Landsbygd Grön Rehabilitering på Landsbygd Samarbetsprojekt mellan LRF Samordningsförbundet i Norrköping Försäkringskassan Vikbolandets Naturhälsogård Rehabilitering i gårdsmiljö med inriktning natur, djur och trädgård.

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2014. Vårdcentralen Bagaregatan Nyköping

Kvalitetsbokslut 2014. Vårdcentralen Bagaregatan Nyköping Kvalitetsbokslut 2014 Vårdcentralen Bagaregatan Nyköping Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 4 Trygga patienter... 6 Patienterfarenheter... 6 Smidig resa genom vården... 7 Tillgänglighet...

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri

Barn- och ungdomspsykiatri [Skriv text] NATIONELL PATIENTENKÄT Barn- och ungdomspsykiatri UNDERSÖKNING HÖSTEN 2011 [Skriv text] 1 Förord Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens

Läs mer

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Projektägare: Landstinget i Värmland Projektperiod: 2014 09 01 2015 12 31 1. Bakgrund Ohälsotalet är högre än

Läs mer

Genomlysning av primärvården på Gotland Uppdaterad version

Genomlysning av primärvården på Gotland Uppdaterad version Genomlysning av primärvården på Uppdaterad version Ledningsbolaget Januari 27 Lena Olsson Jan Thorling Ledningsbolaget i Skandinavien ADRESS TELEFON TELEFAX E-POST HEMSIDA SÄTE Lilla Hälla 7 791 91 Falun

Läs mer

Vårdprogram. Rehabiliteringsgarantin MMR2. Av: Kristin Eidhagen 2015-06-12

Vårdprogram. Rehabiliteringsgarantin MMR2. Av: Kristin Eidhagen 2015-06-12 Vårdprogram Rehabiliteringsgarantin MMR2 Av: Kristin Eidhagen 2015-06-12 Dokumentet innehåller Vårdprogram vid MMR2, Multimodal Rehabilitering enligt Rehabiliteringsgarantin - Region Gävleborg 2015. Utgår

Läs mer

Utmattade åter i arbete efter arbetsplatsintervention

Utmattade åter i arbete efter arbetsplatsintervention Utmattade åter i arbete efter arbetsplatsintervention ADA ArbetsplatsDialog för Arbetsåtergång Björn Karlson, Peter Jönsson, Birgitta Pålsson, Gunnel Åbjörnsson, Britt Larsson, Birgitta Malmberg, Kai Österberg

Läs mer

för en säker sjukskrivningsprocess

för en säker sjukskrivningsprocess Sjukskrivningsmiljarden 2014 2015 för en säker sjukskrivningsprocess Fortsatt mål att förbättra sjukskrivningsprocessen Sjukskrivningsmiljarden är en överenskommelse mellan Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Blir man sjuk av stress?

Blir man sjuk av stress? Upplaga 5, 2015 I detta häfte beskrivs vad som händer i kroppen vid stress. Varför vissa blir så sjuka och vad man kan göra för att må bra igen. Lever vi under långvarig belastning utan chans för kroppen

Läs mer

1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti:

1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti: 1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti: Hur vill ert parti utforma vården för ME/CFS-patienter? Alliansen

Läs mer

Nämnden för folkhälsa och primärvård 2015-03-25 VLL 82-2015 i Umeåregionen

Nämnden för folkhälsa och primärvård 2015-03-25 VLL 82-2015 i Umeåregionen 1 (9) Underlag till landstingsstyrelsen inför budget 2016 1 Inledning Nämnden lämnar årligen ett underlag till landstingsstyrelsen inför budget och planering för kommande år. I underlaget sammanfattas

Läs mer

Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom

Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom Kristina Glise, med dr, överläkare, enhetschef behandling Institutet för stressmedicin

Läs mer

Sammanställning av enkätfrågor till BVC sjusköterskor i Göteborg angående 2½ års språk och autismscreening

Sammanställning av enkätfrågor till BVC sjusköterskor i Göteborg angående 2½ års språk och autismscreening Sammanställning av enkätfrågor till BVC sjusköterskor i Göteborg angående 2½ års språk och autismscreening Bakgrund I januari 2009 infördes språkscreening vid 2½ års ålder i barnhälsovårdens hälsoövervakning

Läs mer

Välkommen till jämställda och jämlika sjukskrivningar hur når vi dit? 150924 Globen

Välkommen till jämställda och jämlika sjukskrivningar hur når vi dit? 150924 Globen Välkommen till jämställda och jämlika sjukskrivningar hur når vi dit? 150924 Globen Seminarieprogram 13:45-15:00 - Tillbakablick jämställdhet och sjukskrivningsmiljarden. Ulrika Eklund, SKL - Genushanden

Läs mer

Förebygga fallolyckor för Linnéa -genom ökad användning av FaR

Förebygga fallolyckor för Linnéa -genom ökad användning av FaR Linnéa 4 Hösten 2009 Förebygga fallolyckor för Linnéa -genom ökad användning av FaR Karin Johansson, Hälsoenheten Aneta Larsson, Markaryds kommun Linda Persson, Markaryds kommun Yvonne Sand, Dialysen Ljungby

Läs mer

Blir man sjuk av stress?

Blir man sjuk av stress? Blir man sjuk av stress? Om utmattning och återhämtning 1 ISM Institutet för stressmedicin Vad är stress? Olika områden inom vetenskapen definierar stress på olika sätt. Definitionen skiljer sig exempelvis

Läs mer

RAPPORT STRESSKLINIKENS VERKSAMHET OCH RESULTAT 2002-

RAPPORT STRESSKLINIKENS VERKSAMHET OCH RESULTAT 2002- RAPPORT STRESSKLINIKENS VERKSAMHET OCH RESULTAT 22- Stresskliniken, VLL Juni 21 INNEHÅLL SAMMANFATTNING... 4 BAKGRUND... 6 Verksamhet... 6 Finansiering... 7 Personal... 8 KLINISK VERKSAMHET... 9 Patientpopulation...

Läs mer

SJUKSKRIVNING OCH STRESSRELATERAD OHÄLSA

SJUKSKRIVNING OCH STRESSRELATERAD OHÄLSA 1 (8) SJUKSKRIVNING OCH STRESSRELATERAD OHÄLSA Roberto Eid, AB Previa, Örebro Handledare: Karin Lidblom, arbetspsykolog, Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset i Örebro. Efter handledaromdömets

Läs mer

Utvärdering av rehabiliteringskurs för långtidssjukskrivna avseende återgång till arbetet

Utvärdering av rehabiliteringskurs för långtidssjukskrivna avseende återgång till arbetet Utvärdering av rehabiliteringskurs för långtidssjukskrivna avseende återgång till arbetet Marie Forssell Leg Läkare Handledare: Överläkare, docent Bodil Persson Yrkes och Miljömedicinskt Centrum Linköping

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ARBETET MOT MISSBRUK OCH BEROENDE

RIKTLINJER FÖR ARBETET MOT MISSBRUK OCH BEROENDE RIKTLINJER FÖR ARBETET MOT MISSBRUK OCH BEROENDE Gäller från 1 januari 2010 Allmänt Innehåll Kommunens Övergripande Avgränsning Missbruksvård riktlinjer vision mål i dokument utveckling Socialnämndens

Läs mer

ENTER. Kartläggning - Beskrivning av gruppen. November 2015. Anna Liljestam Hurtigh Nikodemus Enger Linnea Molin

ENTER. Kartläggning - Beskrivning av gruppen. November 2015. Anna Liljestam Hurtigh Nikodemus Enger Linnea Molin ENTER Kartläggning - Beskrivning av gruppen November 2015 Anna Liljestam Hurtigh Nikodemus Enger Linnea Molin ArbetsRehab kompetenscentrum för arbetslivsinriktad rehabilitering Arbets- och Miljömedicin,

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin 2014 ERFARENHETER OCH RESULTAT

Rehabiliteringsgarantin 2014 ERFARENHETER OCH RESULTAT ERFARENHETER OCH RESULTAT 1 Förord För att stödja personer att återgå i arbete eller förebygga en sjukskrivning tecknade Sveriges Kommuner och Landsting en överenskommelse med regeringen 2008 angående

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin

Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp till patienter med psykiska besvär eller långvarig

Läs mer

Verksamhetsberättelse Psykiatripartners barn och ungdom 2015

Verksamhetsberättelse Psykiatripartners barn och ungdom 2015 Verksamhetsberättelse Psykiatripartners barn och ungdom 2015 Verksamhetsform, uppdrag och innehåll: Mottagningen i Motala ansvarar för Motala och Vadstena kommuner. I kommunerna finns nästan 10 000 barn

Läs mer

Riktlinjer för vård av patienter med hälsoproblem relaterade till dentala material

Riktlinjer för vård av patienter med hälsoproblem relaterade till dentala material Riktlinjer för vård av patienter med hälsoproblem relaterade till dentala material Giltighet Tills vidare. Målgrupp Tandvårdspersonal Ansvarig för dokumentet Planeringsenheten, Beställarenheten för tandvård

Läs mer

20100601 Riktlinjer för rehabilitering av patienter med långvariga ickemaligna smärttillstånd i Kronobergs län

20100601 Riktlinjer för rehabilitering av patienter med långvariga ickemaligna smärttillstånd i Kronobergs län 20100601 Riktlinjer för rehabilitering av patienter med långvariga ickemaligna smärttillstånd i Kronobergs län Inledning Processens syfte Att för patienter med långvariga icke-maligna smärttillstånd i

Läs mer

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län SAMMANFATTNING ISM-rapport 2 Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län Delrapport 1 - enkätundersökning i maj-juni 2004 Gunnar Ahlborg

Läs mer

Mina Goda Vanor kurs om livsstilsförändring för personer med funktionsnedsättning.

Mina Goda Vanor kurs om livsstilsförändring för personer med funktionsnedsättning. Mina Goda Vanor kurs om livsstilsförändring för personer med funktionsnedsättning. Susanne Karlsson Stina Frank Karin Karkiainen Psykolog Fysioterapeut Arbetsterapeut Habiliteringen för barn och vuxna

Läs mer

PROJEKT. SJUKGYMNAST DIREKT - tidig intervention. Ulla Hansson Lena Ljung Elsie Pettersson

PROJEKT. SJUKGYMNAST DIREKT - tidig intervention. Ulla Hansson Lena Ljung Elsie Pettersson PROJEKT SJUKGYMNAST DIREKT - tidig intervention Ulla Hansson Lena Ljung Elsie Pettersson Innehållsförteckning BAKGRUND 3 SYFTE 4 UTVÄRDERING 4 PROJEKTMÅL 4 UTVÄRDERINGSPLAN 5 PROJEKTORGANISATION 5 Styrgrupp

Läs mer

GUIDE. Här kan du få hjälp och stöd i Region Gotland om du har drabbats av psykisk ohälsa SOCIALFÖRVALTNINGEN

GUIDE. Här kan du få hjälp och stöd i Region Gotland om du har drabbats av psykisk ohälsa SOCIALFÖRVALTNINGEN GUIDE Här kan du få hjälp och stöd i Region Gotland om du har drabbats av psykisk ohälsa SOCIALFÖRVALTNINGEN Innehåll 4. Vård och behandling Primärvården vårdcentraler Sjukvårdsrådgivning Psykiatriska

Läs mer

Riktlinjer för utredning och åtgärder vid psykisk ohälsa på arbetsplatsen

Riktlinjer för utredning och åtgärder vid psykisk ohälsa på arbetsplatsen FORSKNING PÅGÅR Redaktör: Birgit Rösblad birgit.rosblad@fysioterapeuterna.se Riktlinjer för utredning och åtgärder vid psykisk ohälsa på arbetsplatsen Evidensbaserade metoder för företagshälsan IRENE JENSEN

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2011. Specialiserad rehabiliteringsklinik Sörmland

Kvalitetsbokslut 2011. Specialiserad rehabiliteringsklinik Sörmland Kvalitetsbokslut 2011 Specialiserad rehabiliteringsklinik Sörmland Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 4 Organisation / Kompetens... 5 Verksamhetens uppdrag... 6 Måluppfyllelse... 8 Tillgänglighet...

Läs mer

PRIM-NET. Bedömningsmall Del I

PRIM-NET. Bedömningsmall Del I Persnr: IDnr: PRIM-NET Bedömningsmall Del I - Samtalsguide Muntlig info ang studien och bedömningssamtalet - Innan bedömningssamtalet Innan du får vara med i studien så ställer vi samma frågor till alla

Läs mer

Svar på fråga från Lena Lundberg (FP) om psykiatrin

Svar på fråga från Lena Lundberg (FP) om psykiatrin LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2012-02-27 4 (40) Dnr CK 2012-0119 42 Svar på fråga från Lena Lundberg (FP) om psykiatrin Förslag till beslut

Läs mer

Svar på medborgarförslag från Anna Tjäder Att landstinget utreder möjligheten att inrätta en specialiserad stressmottagning.

Svar på medborgarförslag från Anna Tjäder Att landstinget utreder möjligheten att inrätta en specialiserad stressmottagning. Svar på medborgarförslag från Anna Tjäder Att landstinget utreder möjligheten att inrätta en specialiserad stressmottagning. (LiÖ 2012-2095) Anna Tjäder har inkommit med ett medborgarförslag där hon föreslår

Läs mer

Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14)

Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14) Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14) Varje huvudman har resurser runt missbruksproblematik och psykiatrin har självfallet

Läs mer

HELÅRSRAPPORT 2011. Produktion under tidsintervallet 110101-111231. Kristin Eidhagen 2012-01-31

HELÅRSRAPPORT 2011. Produktion under tidsintervallet 110101-111231. Kristin Eidhagen 2012-01-31 HELÅRSRAPPORT 2011 Produktion under tidsintervallet 110101-111231 Kristin Eidhagen 2012-01-31 Helårsrapportering innehållande verksamhetsberättelse, mål och aktiviteter till Landstinget Gävleborg. Rapporten

Läs mer

Sammanställning av utvärdering av 15-metodutbildningar 2012-2015

Sammanställning av utvärdering av 15-metodutbildningar 2012-2015 Sammanställning av utvärdering av 15-metodutbildningar 2012-2015 TIA-projektet, 2015 Bakgrund Regeringen beviljade projektmedel till Stiftelsen Arbetslivsforum för att Sveriges Företagshälsor i samverkan

Läs mer

Alkoholvanor bland besökare på Ungdomsoch Sesammottagningar i Stockholms län

Alkoholvanor bland besökare på Ungdomsoch Sesammottagningar i Stockholms län Alkoholvanor bland besökare på Ungdomsoch Sesammottagningar i Stockholms län Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2:23 1 Karolinska Institutets folkhälsoakademi (KFA) etablerades den 1 januari 29 i

Läs mer

Handlingsplan Modell Västerbotten

Handlingsplan Modell Västerbotten Stina Saitton Flik 8.15. Leg apotekare, PhD Läkemedelscentrum Norrlands Universitetssjukhus 901 85 Umeå Tel: 090-785 31 95 Fax: 090-12 04 30 E-mail: stina.saitton@vll.se (kommunen bokar LMgenomgång) Handlingsplan

Läs mer

FAKTA Psykisk hälsa - barn och ungdom

FAKTA Psykisk hälsa - barn och ungdom FAKTA Psykisk hälsa - barn och ungdom Dagens innehåll BUP - organisation och uppdrag Bas - fakta för FAKTA Psykisk hälsa - barn och ungdom Kliniska frågor Lagstiftning Stöd till Anhöriga 2 Organisation

Läs mer

Tabell 1 - GAP analys Preliminära Nationella riktlinjer Missbruk och beroende 2014, Södra Älvsborg

Tabell 1 - GAP analys Preliminära Nationella riktlinjer Missbruk och beroende 2014, Södra Älvsborg Tabell 1 - GAP analys Preliminära Nationella riktlinjer Missbruk och beroende 2014, Södra Älvsborg Kmn= kommunerna, Pv= primärvården, Spv=Specialistvården Närvårdsområde Alingsås Alkohol Narkotika Långvarigt

Läs mer

Vad är mindfulness? Att vara medveten i nuet, utan att värdera eller döma. (Kabat-Zinn 1999)

Vad är mindfulness? Att vara medveten i nuet, utan att värdera eller döma. (Kabat-Zinn 1999) Vad är mindfulness? Att vara medveten i nuet, utan att värdera eller döma (Kabat-Zinn 1999) Vad är mindfulness? Att vara uppmärksam på ett särskilt sätt - med avsikt - i ögonblicket - utan att värdera

Läs mer

Uppföljning av 2005 års behovsanalys avseende rehabilitering

Uppföljning av 2005 års behovsanalys avseende rehabilitering BESLUTSUNDERLAG 1(1) Ledningsstaben Peter Wahlberg 2012-01-10 LiÖ -3795 Hälso- och sjukvårdsnämnden Uppföljning av års behovsanalys avseende rehabilitering I verksamhetsplanen för fick beredningen för

Läs mer

UPPFÖLJNING AV VERKSAMHETER OCH PROJEKT SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST

UPPFÖLJNING AV VERKSAMHETER OCH PROJEKT SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST 2011 Samordningsförbundet Göteborg Nordost UPPFÖLJNING AV VERKSAMHETER OCH PROJEKT SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST Detta dokument utgör ett komplement till förbundets årsredovisning. Här presenteras

Läs mer

Behörigheter i TakeCare inom primärvården och SOF

Behörigheter i TakeCare inom primärvården och SOF 1 (18) Behörigheter i TakeCare inom primärvården och SOF OBS för behörigheter i övriga sjukvården, se dokument Behörigheter i TakeCare för anställda inom en Region Gotland Senast uppdaterat 2012-12-04

Läs mer

Avsiktsförklaring om samverkan för minskad ohälsa i Oxelösund

Avsiktsförklaring om samverkan för minskad ohälsa i Oxelösund Avsiktsförklaring om samverkan för minskad ohälsa i Oxelösund Oxelösunds kommun, Landstinget Sörmland, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Svenska Kyrkan, SSAB, Hamnen och andra privata företagare vill

Läs mer

Tillförlitlighetsaspekter på bedömningsinstrument Sammanfattning från workshop den 22 april 2002

Tillförlitlighetsaspekter på bedömningsinstrument Sammanfattning från workshop den 22 april 2002 Projektet Systematiska bedömningsinstrument är en del av Nationellt stöd för kunskapsutveckling inom socialtjänsten. Tillförlitlighetsaspekter på bedömningsinstrument Sammanfattning från workshop den 22

Läs mer

TILLÄGGSAVTAL om utredning/bedömning, behandling och rehabilitering vid Myalgic Encephalomyelitis/ Chronic Fatigue Syndrome (ME/CFS)

TILLÄGGSAVTAL om utredning/bedömning, behandling och rehabilitering vid Myalgic Encephalomyelitis/ Chronic Fatigue Syndrome (ME/CFS) HSN 1409-1213 Sid 1 (10) Mellan Stockholms läns landsting, organisationsnummer 232100-0016, genom och xxx organisationsnummer xxxxxx-xxxx har slutits följande TILLÄGGSAVTAL om utredning/bedömning, behandling

Läs mer

Psykiatri på Gotland. Verksamhetschef Ulf Larsson

Psykiatri på Gotland. Verksamhetschef Ulf Larsson Psykiatri på Gotland Verksamhetschef Ulf Larsson Verksamhetsbeskrivning Från årsskiftet 2003 är Gotland Psykiatri en klinik, där även barn/ ungdomspsykiatri ingår. Vi är lokaliserade som tidigare, men

Läs mer

Alkohol och Hälsa. Karolina Eldelind Hälsoplanerare, Primärvården tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se. Primärvården

Alkohol och Hälsa. Karolina Eldelind Hälsoplanerare, Primärvården tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se. Primärvården Alkohol och Hälsa Karolina Eldelind Hälsoplanerare, tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se Ökad konsumtion 8 liter 1996 10,5 liter 2004 ren alkohol (per invånare 15 år och uppåt) 1 liter ren

Läs mer

Kom Med projektet. Samordningsförbundet Skellefteå

Kom Med projektet. Samordningsförbundet Skellefteå Kom Med projektet Ett samverkansprojekt mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Skellefteå kommun och Landstinget Halvårsrapport 2008-02-16 2008-09-16 Rapporten sammanställd av: Anneli Edvinsson,

Läs mer

Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND. Utredning, diagnostik och behandling

Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND. Utredning, diagnostik och behandling Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND Utredning, diagnostik och behandling Innehållsförteckning 1. Vad är stressrelaterad psykisk ohälsa? 3 2. Förslag på utredning 4 3. Diagnos 7 4. Behandling 10 5. Sjukskrivning

Läs mer

Diagnossättning i PMO - Lathund, Psykosocial - och Beroendeverksamhet, Division Primärvård

Diagnossättning i PMO - Lathund, Psykosocial - och Beroendeverksamhet, Division Primärvård Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(6) Dokument ID: 09-103626 Fastställandedatum: 2015-10-26 Upprättare: Annica C Olofsson Axner Giltigt t.o.m.: 2016-10-26 Fastställare: Börje Svensson sättning i PMO

Läs mer

Institutet för stressmedicin ISM vid Botaniska Trädgården

Institutet för stressmedicin ISM vid Botaniska Trädgården Institutet för stressmedicin ISM vid Botaniska Trädgården ISM skall verka för att stress och stressrelaterad ohälsa minskar genom att bedriva forskning samt föra ut erfarenheter och kunskaper inom det

Läs mer

ÖVERVIKTSBEHANDLING I GRUPP ÄLTAPRAKTIKEN

ÖVERVIKTSBEHANDLING I GRUPP ÄLTAPRAKTIKEN ÖVERVIKTSBEHANDLING I GRUPP VID ÄLTAPRAKTIKEN Annica Håkansson Ulla Winnberg Juni 2004 ÄltaPraktiken 1 Överviktsbehandling i grupp vid Ältapraktiken Slutrapport Författare: Annica Håkansson, dietist och

Läs mer

Coachning som rehabiliteringsmetod

Coachning som rehabiliteringsmetod Coachning som rehabiliteringsmetod Ett forskningsprojekt i samverkan med Landstingen i Stockholms län och Västra Götaland Projektägare: Kompetenscentrum för hälsa, Landstinget Västmanland www.safaristudien.se

Läs mer

Tidig och samordnad rehabilitering Årsrapport 2009

Tidig och samordnad rehabilitering Årsrapport 2009 Samordningsförbundet Göteborg Hisingen (DELTA) Finansiell samordning mellan FÖRSÄKRINGSKASSAN KOMMUNEN ARBETSFÖRMEDLINGEN REGIONEN Tidig och samordnad rehabilitering Årsrapport 2009 1. VERKSAMHETENS UPPDRAG

Läs mer

Stress & utmattningssyndrom

Stress & utmattningssyndrom Stress & utmattningssyndrom 2015 kunskap utveckling inspiration Uppdatera dig med senaste forskningen och utvecklingen inom stress & utmattningssyndrom Stress och duktighetsfällan Aktuella och moderna

Läs mer

Behov i samband med vård och rehabilitering vid astma eller kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL)

Behov i samband med vård och rehabilitering vid astma eller kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) Våren 2006 1 (13) i samband med vård och rehabilitering vid astma eller kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) Sammanfattning från förtroendemannagruppens samtal med personer med astma och/eller kronisk

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken

Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken Faktaruta Personal: 60 tjänster. Läkare, psykologer, kuratorer, sjuksköterskor, skötare, förskolekonsulent, bildterapeut, behandlingsassistent, läkarsekreterare.

Läs mer

Samverkan Närsjukvård-Försäkringskassa- Arbetsförmedling- Arbetsgivare/Företagshälsovård i sjukskrivnings och rehabiliteringsprocessen

Samverkan Närsjukvård-Försäkringskassa- Arbetsförmedling- Arbetsgivare/Företagshälsovård i sjukskrivnings och rehabiliteringsprocessen Samverkan Närsjukvård-Försäkringskassa- Arbetsförmedling- Arbetsgivare/Företagshälsovård i sjukskrivnings och rehabiliteringsprocessen Ett samverkansprojekt mellan Landstinget gm Anderstorps VC Försäkringskassan

Läs mer

Försäkringskassans uppföljning av sjukförsäkringsreformen Delredovisning juni 2011

Försäkringskassans uppföljning av sjukförsäkringsreformen Delredovisning juni 2011 1 (44) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Försäkringskassans uppföljning av sjukförsäkringsreformen Delredovisning juni 2011 2 (44) Sammanfattning I juli 2008 ändrades reglerna inom sjukförsäkringen.

Läs mer

RättspsyK. Nationellt rättspsykiatriskt kvalitetsregister. Lilla årsrapporten verksamhetsåret 2010

RättspsyK. Nationellt rättspsykiatriskt kvalitetsregister. Lilla årsrapporten verksamhetsåret 2010 RättspsyK Nationellt rättspsykiatriskt kvalitetsregister Lilla årsrapporten verksamhetsåret 2010 juni, 2011 Innehåll 1 Inledning.........................................................................

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri

Barn- och ungdomspsykiatri NATIONELL PATIENTENKÄT Barn- och ungdomspsykiatri UNDERSÖKNING HÖSTEN 2013 Barn- och ungdomspsykiatri 1 Förord Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens

Läs mer

Anhöriga. - aspekter på börda och livskvalitet samt effekter av stöd. Beth Dahlrup, Demenssjuksköterska, Med Dr. beth.dahlrup@malmo.

Anhöriga. - aspekter på börda och livskvalitet samt effekter av stöd. Beth Dahlrup, Demenssjuksköterska, Med Dr. beth.dahlrup@malmo. Anhöriga - aspekter på börda och livskvalitet samt effekter av stöd Beth Dahlrup, Demenssjuksköterska, Med Dr. beth.dahlrup@malmo.se Varför? Allmängiltigt! Var 5:e person >18 år Anhörigas insatser ökar

Läs mer

Program NRS registerdagar

Program NRS registerdagar 15 september Program NRS registerdagar! 0915-1000 NRS delrapporter 1000-1020 Kaffe 1020-1200 NRS delrapporter samt besök på enheter 1200-1300 Lunch 1300-1330 NRS diagnosgrupp 1330-1430 Workshop 1430-1500

Läs mer

Björn Adler & Hanna Holmgren (Sokraten 2/2000)

Björn Adler & Hanna Holmgren (Sokraten 2/2000) 1 av 7 2009 09 17 20:45 Björn Adler & Hanna Holmgren (Sokraten 2/2000) Finns det en väg tillbaka? Allt fler personer i samhället rapporteras bli sjukskrivna p g a stressrelaterade sjukdomar. Enligt färska

Läs mer