Rapport från projekt Multisjuka äldre TryggVE-modellen November 2010
|
|
- Jörgen Lundström
- för 2 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Rapport från projekt Multisjuka äldre TryggVE-modellen November 2010 Ingela Thorell, Primärvården, projektledare
2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Bakgrund... 3 Metod... 4 Arbetsformer... 4 Mål och avgränsningar... 4 Resultat... 5 Nätverk... 5 Utbildningar och samlingar med nätverk... 5 Checklista... 6 Riktlinje för omhändertagande av TryggVE-patient... 6 Manual för omhändertagande av TryggVE-patient... 6 Lokal rutin... 6 Kylskåpsmagnet... 6 Statistik... 6 Plan för fortsatt arbete... 7 Plan för utvärdering... 7 Diskussion... 7 Förslag till revidering av modellen... 8 Medlemmar... 8 Rapport Multisjuka äldre TryggVE-modellen november
3 Inledning Under 2010 bedriver Bollebygd, Borås Stad, Herrljunga, Mark, Tranemo, Svenljunga, Ulricehamn tillsammans med Primärvården i Sjuhärad och Södra Älvsborgs Sjukhus (SÄS) ett stimulansmedelsfinansierat projekt för att förbättra vården och omhändertagandet av multisjuka och multisviktande äldre. I projektet har olika områden identifierats som har betydelse för att upptäcka risker för ohälsa. Arbetsmodellen benämns TryggVE. Bakgrund I oktober 2007 startades en utvecklingsgrupp för Multisjuka äldre patienter på uppdrag av ReKo Sjuhärads chefsgrupp. Utvecklingsgruppen har bestått av två representanter från vardera kommun, Primärvården och Södra Älvsborgs Sjukhus. Syftet med arbetet var att förbättra omhändertagandet och vården för gruppen multisjuka äldre. Målbilden är att ge rätt vård på rätt nivå med tydligt patientfokus, hög effektivitet samt att minska antalet sjukhusinläggningar. En arbetsmodell togs fram; TryggVE, vilket står för Trygghet, Vårdsamverkan och Effektivitet. Inom modellen beskrivs olika områden såsom; trygghet, psykisk hälsa, läkemedel, rehabilitering, prevention och nutrition. Till dessa områden är ett flertal aktiviteter kopplade för att nå målet Rätt vård på rätt nivå. I september 2008 godkände ReKo Sjuhärads chefsgrupp TryggVE-modellen och gav samtidigt utvecklingsgruppen ett fortsatt uppdrag att ta fram en handlingsplan för fortsatt arbete. Ett TryggVE team startades på SÄS Borås oktober Teamet är tvärprofessionellt och innehåller sjuksköterskor, sjukgymnast, arbetsterapeut och apotekare. Ett nära samarbete med äldrepsykiatriska teamet, dietist, AVC, Näräldrevårdsavdelningen NÄVA och vårdplaneringssjuksköterskorna på SÄS har funnits. Teamet har sökt upp de multisjuka äldre patienter som vårdas på sjukhuset och i samverkan med patientansvarig läkare och sjuksköterska genomfört de aktiviteter som varit aktuella. Informationen har sedan förts över till den vårdgivare som tar över ansvaret för patienten. Ett nära samarbete har dessutom skett med äldresköterskan på Trandareds och Heimdals vårdcentral och sjuksköterskorna i Trandareds och Centrums kommundelar. Under 2010 har projektet utvidgats till att omfatta alla offentliga vårdgivare i hela ReKo Sjuhärad. Rapport Multisjuka äldre TryggVE-modellen november
4 Syfte Syftet med projektet är att förbättra omhändertagandet och vården av gruppen multisjuka och multisviktande äldre genom implementering av TryggVE-modellen. Metod Projektet leds av en projektledning med fyra personer, tre representanter från de olika vårdgivarna, SÄS, Primärvården Södra Älvsborg och kommunerna i Sjuhärad samt en representant från Samverkansrådet för arbetsterapi och sjukgymnastik. Projektets uppdrag: samordna implementering av TryggVE-modellen följa implementering av TryggVE-modellen i respektive förvaltning vara stöd i implementeringen information - utbildningsaktiviteter definiera målgruppen patienter, nivåstrukturering formulera vad det innebär att vara en TryggVE-patient - arbetssättet ta fram patient- anhöriginformation som beskriver innebörden av att vara inskriven i TryggVE-modellen samla erfarenheter för eventuella justeringar av modellen och för utvärdering tex lämpliga utvärderingsmått. För att implementera TryggVE modellen har primärvården och kommunerna utsett kontaktpersoner till projektledningen och tillsammans bildar de Nätverket TryggVE. Arbetsformer Projektledningen har träffats varje vecka för planering och utarbetande av arbetssätt runt TryggVE-patienterna. Projektledningen har under hösten haft ett möte med referensgruppen bestående av den ursprungliga utvecklingsgruppen som tagit fram TryggVE-modellen. Mål och avgränsningar Målet med projektet är att ge rätt vård på rätt nivå med tydligt patientfokus. Ledord i arbetsmodellen TryggVE är: Trygghet Vårdsamverkan Effektivitet Mål för verksamheterna är att: TryggVE-patienten skall vara identifierad genom hela vårdkedjan befintliga informationsvägar som SVPL KLARA, Rutiner för överrapportering avseende arbetsterapi och sjukgymnastik vid utskrivning från SÄS samt Lokala rutiner för Informationsöverföring mellan primärvård kommun används. TryggVE information framgår i epikriser och övrig dokumentation. Alla TryggVE patienter erbjuds bedömning med relevanta bedömningsinstrument. TryggVE-patienten och närstående får information om vart man kan vända sig vid sociala och hälso- och sjukvårdsfrågor samt till vilken vårdgivare som har och/eller tar över ansvaret. Rapport Multisjuka äldre TryggVE-modellen november
5 Resultat Nätverk Vid ett möte på primärvårdskansliet där samtliga huvudmän representerades beslutades att utse kontaktmän till ett nätverk för TryggVE. Beslut togs även att Borås stad skulle utse delprojektledare på 10 %. Detta möte hölls 17 december I mitten av februari hade alla kommuner utom Borås stad utsett kontaktpersoner. I primärvårdsområde MUST hade samtliga vårdcentraler äldresköterska. Delprojektledaren för kommunerna började sin tjänst den 1 april Borås Stads tio kommundelar har efter hand under våren utsett kontaktpersoner. Primärvårdområde Borås-Bollebygd har sedan oktober 2010 äldresköterska viss procent på varje offentligt driven vårdcentral. Nätverket består sammanlagt av ett femtiotal personer från olika professioner. Utbildningar och samlingar med nätverk Under vårterminen 2010 har nätverket TryggVE haft två samlingar med utbildning i de olika bedömningsinstrumenten som används i modellen. En samling planeras under hösten där patientfall kopplas till modellen. Vid SÄS Borås har TryggVE-teamet träffats varje vecka för avstämning av arbetet. Primärvårdens äldresjuksköterskor har haft separata träffar liksom även kommunernas kontaktpersoner i nätverket. Frågeställningar som lyfts fram vid de olika träffarna har sedan diskuterats i projektledningen för att få ett enhetligt omhändertagande av patienten. Primärvårdens äldresköterskor och rehabrepresentant har träffats fyra gånger under året då specifika primärvårdsfrågor och rutiner runt TryggVE-patienten har diskuterats. Kommunernas kontaktpersoner har träffats fem gånger under året då rutiner och arbetssätt diskuterats. Dessa separata träffar har varit nödvändiga för att kunna diskutera fram arbetssätt som fungerar i de olika organisationerna. Kontaktpersonernas uppgift är att i samband med nätverksträffar lämna erfarenheter till projektledningen för framtagande av gemensam riktlinje som ska användas i arbetet enligt TryggVE-modellen. De ska i sin verksamhet vara drivande i implementeringen av TryggVE modellen genom att: vara med på nätverksträffarna för att förmedla information till och från projektledningen TryggVE till sina verksamheter vara sammankallande för en lokal tvärprofessionell arbetsgrupp ta fram lokala rutiner för sin verksamhet kontinuerligt informera verksamhetsledningen om projektet informera på lämpliga möten om TryggVE, t ex ledningsmöten, sjuksköterskemöten, arbetsplatsträffar. Rapport Multisjuka äldre TryggVE-modellen november
6 Checklista En checklista är framtagen för att kunna ha en överblick över antalet TryggVE patienter och vilka bedömningar som är gjorda och planeras. Denna checklista är gemensam för primärvården och kommunerna för att man vid byte av vårdgivare lättare ska kunna se vad som är gjort, antingen patienter tillhör primärvården eller kommunen. På SÄS används en separat checklista. Till checklistan finns även en instruktion för ifyllande. Riktlinje för omhändertagande av TryggVE-patient En övergripande riktlinje kallad Omhändertagande av patient enligt TryggVE-modellen är framtagen. I riktlinjen finns de olika professionerna runt patienten uppräknade och det finns beskrivet vad var och en ansvarar för i arbetet med TryggVE-patienten. De olika områdena och bedömningsinstrumenten finns kort beskrivna. Manual för omhändertagande av TryggVE-patient En manual för hur genomförande av omhändertagande av TryggVE-patient ska genomföras är framtagen. Denna manual är förberedd för att kompletteras med lokala rutiner som ska arbetas fram i varje verksamhet. Manualen är en produkt av nätverksträffar där kontaktpersonerna bidragit med synpunkter och erfarenheter från arbetet med TryggVE-patienterna. Lokal rutin Tas fram av varje lokal verksamhet där kontaktpersonen i nätverket är samordnare av arbetet. Kylskåpsmagnet Som ett led i att öka patientens trygghet att veta vart man vänder sig vid hälso- och sjukvårdsfrågor eller sociala frågor har kylskåpsmagnet i form av A6-storlek med plastficka köpts in. I den placeras ett ark med namn och telefonnummer till samordnande sjuksköterska och vid behov ytterligare telefonnummer till t ex biståndshandläggare. Denna är tänkt att placeras lätt synlig hemma hos TryggVE-patienten att användas vid behov. Statistik Under januari - maj 2010 har 605 TryggVE -bedömningar gjorts på SÄS Borås. Primärvården har registrerat 53 TryggVE patienter januari-november 2010 i Borås- Bollebygd. En vårdcentral har ej rapporterat in statistik. I Mark Ulricehamn Svenljunga - Tranemo har registrerats 12 TryggVE patienter under samma period. Det saknas statistik från en vårdcentral. Herrljunga vårdcentral har registrerat en TryggVE-patient. De flesta patienterna är identifierade på sjukhus. Ett fåtal av TryggVE-patienterna är identifierade i primärvården. Borås Stad har registrerat 55 TryggVE patienter. Från fyra kommundelar saknas statistik. I MUST-området har 27 TryggVE patienter registrerats. Det saknas uppgift från en av kommunerna i MUST-området. Bollebygds kommun har ej rapporterat. Herrljunga kommun har registrerat fem TryggVE patienter. Rapport Multisjuka äldre TryggVE-modellen november
7 Plan för fortsatt arbete För att säkerställa kontinuitet för den äldre multisjuka patienten är det av vikt att alla TryggVE patienter har namngiven samordningsansvarig läkare som har det övergripande ansvaret för patientens behandling. Nivåstrukturering det är stor skillnad i stödbehov bland TryggVE-patienterna. Det är angeläget att hitta en nivåstrukturering över graden av insatser. Många uppfyller kriterierna för TryggVE men har inte behov av fortsatta åtgärder efter den första bedömningen. Patient- och anhöriginformation Framtagande av informationsbroschyr ingick i uppdraget men har inte utförts eftersom beslut är taget om utvidgat samarbete med Mitten-Älvsborg om TryggVE-modellen. Det känns då mer adekvat att en gemensam broschyr tas fram som gäller hela Södra Älvsborg. SÄS Skene har ännu inte påbörjat arbetet med TryggVE-modellen och förväntas komma igång i början av Plan för utvärdering Hur många TryggVE har vi identifierat? Män? Kvinnor? Hur många har fått bedömning med bedömningsinstrument? Vilka bedömningsinstrument har använts? Har upplevelsen av trygghet kunnat mätas och har den i så fall ökat? Diskussion Det har funnits en tröghet i starten när flera olika organisationer ska verkställa beslut. Trots beslut på ledningsnivå har det varit svårt för en del kontaktpersoner i nätverket att få mandat och tid att arbeta med implementering lokalt. Eftersom primärvårdens äldresköterskor arbetat olika länge är det inte många som kommit igång att använda checklista och registrering av genomförda bedömningsinstrument, vilket gör det osäkert att räkna hur många uppföljningar och bedömningar som gjorts. Då det finns olika journalsystem i kommunerna har det inte gått att söka statistik på samma sätt överallt och det förutsätter då att checklistorna är korrekt ifyllda. Detta har inte skett och det går inte att få fram säkra uppgifter över vilka bedömningar som gjorts i kommunal vård. TryggVE-modellen tycks inte vara känd på de privata vårdcentralerna och när sjuksköterskor i hemsjukvården tar kontakt med dessa för planering av patientens uppföljning möts de av oförståelse från läkaren. Privata vårdcentraler har inte heller äldresköterskor. Vem tar hand om TryggVE-patienten där? Idag faxas TryggVE - informationen från SÄS även till de privata vårdcentralerna men det är ingen som vet vad som händer med materialet därefter. Finns det risk för ojämlik vård beroende på om man tillhör privat eller offentlig vårdcentral och är TryggVE-patient? Rapport Multisjuka äldre TryggVE-modellen november
8 Idag är det avgiftsfritt att få hembesök av äldresköterska i primärvården. Att få besök i hemmet av arbetsterapeut eller sjukgymnast är avgiftsbelagt. Finns det risk att patienten tackar nej till hembesök av arbetsterapeut eller sjukgymnast på grund av avgift? Arbetet med läkemedelsgenomgångar genomförda av apotekare har tydligt visat på svårigheter när det gäller att få genomslag hos patientansvarig läkare på sjukhuset. Om det inte nämns i läkemedelsberättelse har informationen inte heller kommit primärvårdens läkare tillgodo. Inom vården finns det en omsättning av personal som gör att det kommer nya medarbetare som inte har kännedom om eller har använt de olika bedömningsinstrumenten. Otrygghet att använda dessa instrument kan göra att bedömningar uteblir. Det finns behov av kontinuerlig utbildning i de förekommande instrumenten. Förslag finns att använda hemsidan för att skapa en idébank för ytterligare alternativ till bedömningsinstrument, kostråd och tips runt multisjuka patienter. En försenande faktor har varit avsaknaden av övergripande styrgrupp med regelbundna avstämningsmöten för att snabbt föra arbetet framåt gällande övergripande beslut i arbetssätt. Förslag till revidering av modellen VAS-skala för att mäta upplevelsen av trygghet. Förenklade instrument eller bedömningar. Tillägg av bedömningsinstrument under rehabilitering: ADL-taxonomin, Sunnaas ADL-index, Generell Motorisk Funktionsbedömning (GMF), Bergs balansskala, Timed Up and Go (TUG), Modifierad chair-stand test 5 uppresningar på tid. Medlemmar Projektledningen har under 2010 bestått av: Ingela Thorell, Primärvården, projektledare Erika Björklund, SÄS, delprojektledare Marie Elm, Kommunerna, delprojektledare Cajsa Gustavsen, Samverkansrådet för arbetsterapi och sjukgymnastik, adjungerad Rapport Multisjuka äldre TryggVE-modellen november
Protokoll fört vid möte med ReKo Sjuhärads chefsgrupp 2009-09-28 Borås Stad
Ansvarig utgivare: Hemsida: Vårdsamverkan ReKo Sjuhärad http://reko.vgr.se Handläggare: Epost: Ingela Tuvegran reko.sjuharad@vgregion.se Ärende: Protokoll från chefsgruppens möte 2009-09-28 Dokumentnivå:
Överförande av hemsjukvården till kommunerna i Sörmland 2011
Närvård i Sörmland Överförande av hemsjukvården till kommunerna i Sörmland 2011 Rapporten har sammanställts på uppdrag av länsstyrgruppen för närvård i Sörmland. Rapporten avser att beskriva hur hemsjukvården
Projektrapport om kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborgs län
Projekt Sammanhållen hemvård i Gävleborg 2012-02-22 Projektrapport om kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborgs län - utredning av förutsättningar för och förslag till kommunalisering av hemsjukvården
Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun
2011-04-13 Vv 172/2010 Rev. 2011-10-04, 2011-11-29, 120214 Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun Innehållsförteckning Bakgrund...3 Syfte...3 Grundkomponenter...3 Definition av rehabilitering...4
Överenskommelse om samverkan för patienter i hemsjukvård mellan Ljusdals primärvård och äldreomsorgen, Ljusdals kommun.
Division Primärvård/ vo Ljusdal Omsorgs- och socialförvaltningen Område: Hemsjukvårdspatienten där samverkan krävs Målgrupp: Vårdpersonal inom Landsting och Kommun verksamma inom Ljusdals kommun Ämne:
Bättre liv för sjuka äldre 2011-05-02
Bättre liv för sjuka äldre 2011-05-02 Eftermiddagens workshop utmynnande i några prioriterade områden/frågor från varje grupp. Här följer en sammanställning av gruppdiskussionerna utifrån de två frågeställningarna.
TryggVE-modellen Manual för omhändertagande av patient
2012-04-26 1 (26) TryggVE-modellen Manual för omhändertagande av patient TryggVE-modellen Manual för omhändertagande av patient 1(26) 2012-04-26 2 (26) INNEHÅLLSFÖRTECKNING... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT.
Vårdsamordning tillsammans för bästa möjliga hälsa och jämlik vård
Region Jönköpings län Jönköpings läns kommuner i samverkan Ärendenr: RJL 2016/784 tillsammans för bästa möjliga hälsa och jämlik vård Bakgrund I slutet av 2015 presenterades betänkandet Trygg och effektiv
Dokumentnamn: TryggVE rutin Berörd verksamhet: Välfärd - ÄO Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Samordnare TryggVE Enhetschef SSK
Dokumentnamn: TryggVE rutin Berörd verksamhet: Välfärd - ÄO Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Samordnare TryggVE Enhetschef SSK 2013-04-17 Bakgrund Under 2010-2013 deltar kommunerna och primärvården
Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH
1(9) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Riktlinjer för specialiserad 1.0 Riktlinjer sjukvård i hemmet, SSIH Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård Utfärdande enhet: Målgrupp:
Lokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn
Lokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn De flesta människor i Sverige dör den långsamma döden där döendet är ett utdraget förlopp till följd av sjukdom eller ålder. Under
Uppdragsavdelningen 2010-05-19 Reviderad 2010-06-08 Kerstin Eriksson. Äldre Multisjuka. - riktlinjer och omhändertagande. Slutrapport 19/5 2010.
För Uppdragsavdelningen 2010-05-19 Reviderad 2010-06-08 Kerstin Eriksson Äldre Multisjuka - riktlinjer och omhändertagande Slutrapport 19/5 2010 LANDSTINGET KRONOBERG 2010-05-19 2 (5) Äldre multisjuka
Utvecklingsplan till avtal om ansvarsfördelning, samverkan och utveckling avseende hälso- och sjukvården i Skåne
Utvecklingsplan till avtal om ansvarsfördelning, samverkan och utveckling avseende hälso- och sjukvården i Skåne 1. Utvecklingsområden Avtalet omfattar fyra nedanstående prioriterade utvecklingsområden
Utvärdering av Delprojekt-Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar
P R O J E K T N A M N U T G Å V A D A T U M D I A R I E N R Utvärdering av Delprojekt-Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar Syfte: Skapa möjligheten att använda tekniska lösningar som ett komplement
2014 års patientsäkerhetsberättelse för. Magdalenagårdens vård och omsorgsboende
2014 års patientsäkerhetsberättelse för Magdalenagårdens vård och omsorgsboende 2015-01-12 Carina Jansson Britt-Inger Benhajji Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings
Hemsjukvård. Ljusdals kommun i samverkan med Landstinget Gävleborg, Hudiksvall, Ockelbo och Söderhamns kommuner. Revisionsrapport
Revisionsrapport Hemsjukvård Margaretha Larsson Malou Olsson Ljusdals kommun i samverkan med Landstinget Gävleborg, Hudiksvall, Ockelbo och Söderhamns kommuner November 2014 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...
fou sjuhärad välfärd och närvårdssamverkan södra älvsborg TryggVE-projektet kortversion av slutrapporter från projekt och utvärdering
fou sjuhärad välfärd och närvårdssamverkan södra älvsborg TryggVE-projektet kortversion av slutrapporter från projekt och utvärdering TryggVE-projektet Denna broschyr sammanfattar slutrapporterna från
fou sjuhärad välfärd och närvårdssamverkan södra älvsborg TryggVE-projektet kortversion av slutrapporter från projekt och utvärdering
fou sjuhärad välfärd och närvårdssamverkan södra älvsborg TryggVE-projektet kortversion av slutrapporter från projekt och utvärdering TryggVE-projektet Denna broschyr sammanfattar slutrapporterna från
Samspelet Stegen. Generell verksamhetsplan för Stegen med lokala förutsättningar per kommun
Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2011-12-18 1(8) Verksamhetsplan Samspelet Stegen Meta Fredriksson - Monfelt Förbundschef 054-540 50 44, 070-6909083 meta.fredriksson-monfelt@karlstad.se Samspelet
Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland
Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland Regional handlingsplan 2012-2014 med fokus på Mest sjuka äldre Borås 27 febr ann-christine.baar@vgregion.se tel 070 2398324 Varför en handlingsplan? 291.664
Patientsäkerhetsberättelse
Vardaga Ånestad vårdboende DOKUMENTNAMN ngets regionens eller kommunens logo- Patientsäkerhetsberättelse typ för vårdgivare År 2014 Datum och ansvarig för innehållet: 2015-03-30 Lena Lundmark Innehållsförteckning
Patientsäkerhetsberättelse
Patientsäkerhetsberättelse Stiftelsen Skaraborgs Läns Sjukhem 2015 Skövde 160229 Anna-Karin Haglund Verksamhetschef Allmänt Enligt patientsäkerhetslagen (2010:659) ska vårdgivaren senast den 1 mars varje
2014 års patientsäkerhetsberättelse för Kvarngården.
2014 års patientsäkerhetsberättelse för Kvarngården. Datum och ansvarig för innehållet 2015-02-24 Rikard Strömqvist Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN
Trygg i Tyresö - Den sammanhållna vården i hemmet
Trygg i Tyresö - Den sammanhållna vården i hemmet Ett samarbete för att underlätta återgång till eget boende för äldre med omfattande behov av omsorgs- och vårdinsatser. Marita Sjögren Trude Ahlgren Projektadministratör
Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun
Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun År 2011 Datum och ansvarig för innehållet 2012-01-12 Birgitta Olofsson Ann Karlsson Monika Bondesson VÅRD- OCH ÄLDREOMSORG ADRESS Stadshuset 442 81 Kungälv
Patientsäkerhetsberättelse
Diarienummer: LOGGA Patientsäkerhetsberättelse År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 2015-02-13 Stella Georgas, Verksamhetschef enligt HSL Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting (reviderad
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
BURLÖVS KOMMUN SOCIALFÖRVALTNINGEN Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 Datum och ansvarig för innehållet 2012-02-21 Ninette Hansson tf Medicinskt ansvarig sjuksköterska Mallen är framtagen
Vårdcentralen Ankaret
Vårdcentralen Ankaret så blev det efter sammanslagningen Text: Anna-Lena Lundberg Verksamhetschef Vårdcentralen Ankaret i Örnsköldsvik är i grunden en sammanslagning av två vårdcentraler, Centrum och Gullänget.
TRISAM Lägesrapport för Samverkansprojektet för perioden 2015-08-01-2016-03-15
TRISAM Lägesrapport för Samverkansprojektet för perioden 2015-08-01-2016-03-15 Sammanfattning Försäkringskassan har fått i uppdrag att i samverkan med Arbetsförmedlingen, Socialtjänsten, Region Gävleborg
Förvaltning av 48-72
2016-04-25 Förvaltning av 48-72 Vårdsamverkan Fyrbodal Beredningsgrupp personer med sammansatt behov av vård och omsorg Ssk på avdelningar Kontaktperson 48-72 Bashandledare Vårdplaneringsenheten Omsorgskoordinatorer
Föreningen. Ansökan om HEDERSUTMÄRKELSE
Föreningen Ansökan om HEDERSUTMÄRKELSE Ansökan om BraVås Hedersutmärkelse Hedersutmärkelsen tilldelas en verksamhet som bedriver arbete i överensstämmelse med BraVås krav på god vård och omsorg för äldre.
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Vardaga Ullstämma servicehus DOKUMENTNAMN ngets regionens eller kommunens logotyp Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2014 Datum och ansvarig för innehållet: 2015-03-30 Lena Lundmark Innehållsförteckning
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare gällande Fäladshöjden Lund
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare gällande Fäladshöjden Lund År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 2015-01-25 Carina Persson Innehållsförteckning Sammanfattning Övergripande mål och strategier
KVALITETSSYSTEM Socialförvaltningen
Socialförvaltningen Dokumentnamn Riktlinjer för vård av personer med demenssjukdom i Fagersta kommun Fastställt av Socialnämnden Utarbetad av Styrgruppen för demens Regelverk SOL,HSL Verksamhet Vård och
UPPDRAG FÖR BASAL HEMSJUKVÅRD
1(6) Gråmarkerat justeras i varje uppdragsbeskrivning, enl proj Avtalsstruktur. UPPDRAG FÖR BASAL HEMSJUKVÅRD 1 Mål och inriktning Ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande perspektiv skall genomsyra
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 1(23) Samrehabnämnden Sammanträdesdatum 2015-01-30
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 1(23) Tid Fredag 30 januari 2015, kl. 13.00 16:10 Plats Konferensrum plan 4 SÄS Skene lasarett Beslutande Claes Redberg, ersätts av Hanne Jensen, Västra Götalandsregionen Göran
Team 4 Team 5 Team 6
Bilaga 4. Presentation av teamens utvecklingsarbete under lärandeseminarium A. Identifierade förbättringsområden B. Vad ville teamen uppnå? C. Vad gjordes samt fortsättning Team 1 A. Det finns ett glapp
2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Vårdgivare boende Växjö LSS
215 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 216 för Vårdgivare boende Växjö LSS Datum och ansvarig för innehållet Ulrika Hansson 216-2-9 Mallen är anpassad av Nytida AB utifrån Sveriges Kommuner och
Rutin för samordnad vårdplanering
1(12) SOCIALFÖRVALTNINGEN Beslutsdatum: 2005-12-19 Gäller från och med: 20150301 Beslutad av (namn och titel): Framtagen av (namn och titel): Reviderad av (namn och titel): Reviderad den: Amelie Gustafsson
Slutrapport. Införande NPÖ för kommunerna i Västra Götaland. 1.00 Utgåva (1)8. Projektdokument 1405 Dokumentbeskrivning: Slutrapport Insatsområde NPÖ
1.00 Utgåva (1)8 Dokumenttyp: Projekt: Projektdokument 1405 Dokumentbeskrivning: Slutrapport Insatsområde NPÖ Utfärdat av: Utf datum: Godkänt av : Godk datum: Carina Arvidsson, Karl Fors Slutrapport Införande
Bättre liv för sjuka äldre
Bättre liv för sjuka äldre Handlingsplan för regional utveckling 2013-2014 i Uppsala län Vård-och omsorgsförvaltningen i Enköpings kommun. Foto: IBL Bildbyrå. Formgivning: Ida Ingemarsson Sedan 2010 har
Patientsäkerhetsberättelse
Patientsäkerhetsberättelse Omsorgsnämnden år 2014 Dnr 2015-104-790 Innehåll 1 Sammanfattning 7 1.1 Hemsjukvård... 7 1.2 Senior Alert... 7 1.3 Efterlevandesamtal... 8 1.4 Smärtskattning... 8 1.5 Hygien...
ANVÄNDNING AV HJÄLPMEDEL RIKTLINJE FÖR ANVÄNDNING AV HJÄLPMEDEL
ANVÄNDNING AV HJÄLPMEDEL RIKTLINJE FÖR ANVÄNDNING AV HJÄLPMEDEL KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och osmorgsförvaltningen Ansvarig: Medicinskt ansvarig för rehabilitering Gäller fr o m: 2016-05-09 Uppdateras
Kvalitetskriterier för boende för ensamkommande flyktingbarn och -ungdomar
Kvalitetskriterier för boende för ensamkommande flyktingbarn och -ungdomar Dessa kriterier kan tillämpas för boenden för ensamkommande flyktingbarn och ungdomar. Med boende avses här ett s k HVB-hem, tillståndspliktig
ÄLDRECENTRUM. Ett UPPDRAG för att sätta den äldre multisjuke i centrum 2009 Ansvariga: Siw Ewers/Kerstin Eriksson NSV 2009-09-02
ÄLDRECENTRUM Ett UPPDRAG för att sätta den äldre multisjuke i centrum 2009 Ansvariga: Siw Ewers/Kerstin Eriksson NSV UPPDRAGET Uppnå en integrerad och väl sammanhållen vård och omsorg mellan kommuner,
Datum. En handlingsplan är en grundförutsättning för att få ta del av de olika prestationsbundna statliga bidrag som films.
Socialnämnden HÄBO SAMMANTRÄDES PROTOKOLL Datum KOMMUN 2012-09-04 SN 86 SN 2012/44 Handlingsplan - Bättre liv för sjuka äldre Sammanfattning En arbetsgrupp med representanter från Uppsala läns landsting
Patientsäkerhetsberättelse
1(10) Omsorgsförvaltningen Patientsäkerhetsberättelse År 2015 Datum och ansvariga för innehållet 2016-03-11 rev. ON 2016-03-31 Maja Sandström-Olsson MAS, Anneli Flink MAR Verksamhetschefer Hälso- och sjukvård
100 % ren hårdträning. Träningsanläggningarnas synpunkter på att vara en del av ett utvecklingsarbete
100 % ren hårdträning Träningsanläggningarnas synpunkter på att vara en del av ett utvecklingsarbete Förord Antidopningsprojektet 100 % ren hårdträning i Östergötland vänder sig till gymbranschen vilka
- främja, och själv delta i, en samhällsomdaning i överensstämmelse med arbetarrörelsens grundläggande värderingar;
ABF Stadgar ABF Sjuhärad 1 GRUNDSATSER Arbetarnas Bildningsförbund (ABF) vill genom en fri och frivillig bildningsverksamhet, grundad på jämlikhetens, solidaritetens och demokratins principer: - främja,
Patientsäkerhetsberättelse. År 2014. Datum och ansvarig för innehållet 2015-03-30
Patientsäkerhetsberättelse År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 2015-03-30 Susanne Håkansson MAS, Bodil Evertsson MAR, Barbro Toutin MAS Lars Liljedahl Verksamhetschef HSL Organisatoriskt ansvar för
Barns rätt som närstående - att utveckla evidensbaserad handlingsplan i palliativ vård
TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(2) H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Eva Elisabeth Johansson Aalbu Folkhälsocentrum +4616104894 2013-10-20 HBN13-023-1 Ä R E N D E G Å N G Hållbarhetsnämnden M Ö T
Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland. Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till en god vård och omsorg.
Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till en god vård och omsorg. Regional handlingsplan 2014 2015 med särskilt fokus på de mest
ABCDE. Till Kungsholmens stadsdelsnämnd Norrmalms stadsdelsnämnd Östermalms stadsdelsnämnd Norra Stockholms sjukvårdsstyrelse. Förslag till beslut
K ungsholmens stadsdelsförvaltning Norrmalms stadsdelsförvaltning Östermalms stadsdelsförvaltning Tjänsteutlåtande sid 1 (11) 2002-11-07 Dnr 003-587-02(Kungsholmen) Dnr 003-861-02(Norrmalm) Dnr 501-1439-02(Östermalm)
Alla tjänar på ett starkt team!
Alla tjänar på ett starkt team Tillsammas för en bättre cancervård Regionala cancercentrum arbetar tillsammans med olika aktörer för att skapa en jämlik, patientfokuserad och effektiv cancervård. I Sverige
Månadens värdighetsfråga. Vård- och omsorgsförvaltningen
Månadens värdighetsfråga Vård- och omsorgsförvaltningen Tävla och vinn fina priser till din verksamhet Från och med den 1 mars startar en tävling för medarbetare inom vård och omsorg: Månadens värdighetsfråga.
Handlingsplan utifrån överenskommelse om samverkan i Örebro län för kvinnofrid
Handlingsplan utifrån överenskommelse om samverkan i Örebro län för kvinnofrid Foto: Mostphotos en överenskommelse om samverkan mot mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck, våld i samkönade
Patientsäkerhetsberättelse för Stiftelsen Josephinahemmet
Patientsäkerhetsberättelse för Stiftelsen Josephinahemmet År 2012 Datum och ansvarig för innehållet Patricia Crone 0 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Övergripande mål och strategier på Josephinahemmet...
Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång. Team 62 Avdelning 94, rättspsykiatri Brinkåsen, NU-sjukvården, Västra Götalandsregionen
Projektrapport Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång Team 62 Avdelning 94, rättspsykiatri Brinkåsen, NU-sjukvården, Västra Götalandsregionen Deltagande team Carl-Gustav Eriksson, chefsöverläkare
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2011 2012-02-28 Anneli Kinnunen Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier
Sammanställning Det goda livet workshop 151111 Vårdsamverkan Fyrbodal
Sammanställning Det goda livet workshop 151111 Vårdsamverkan Fyrbodal Fyrbodals Kommunalförbund: Charlotta Wilhelmsson Socialhandläggar/beredningsansvarig Rehab chefer: Margot Stelling Munkedal, margot.stelling@munkedal.se,
A Agera. P Planera. S Studera analys. D Do, utför test
Verksamhetsplan för implementering av SödermanModellen Relationsinriktat arbetssätt utifrån ett Salutogent synsätt A Agera P Planera S Studera analys D Do, utför test 1 Syfte med SödermanModellen, Relationsinriktat
1. Slutrapport till länsstyrelsen om Fridaprojektet
VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SOCIALFÖRVALTNING 2012-11-20 DNR SN 2011.069 DAVID MATSCHECK SID 1/1 UTREDARE 08/587 854 60 DAVID.MATSCHECK@VALLENTUNA.SE SOCIALNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Slutrapport till
Cancerfondens enkätundersökning 2014 Kontaksjuksköterskans uppdrag
2015-07-07 Cancerfondens enkätundersökning 2014 Kontaksjuksköterskans uppdrag Behovet av en fast kontaktperson betonas i den Nationella Cancerstrategin (SOU 2009:11) Förbättrad information och kommunikation
2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Ullstämma servicehus och hemtjänst
2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Ullstämma servicehus och hemtjänst Datum och ansvarig för innehållet 2016-02-26 Ida Björkman Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges
Handlingsplan Modell Västerbotten
Stina Saitton Flik 8.15. Leg apotekare, PhD Läkemedelscentrum Norrlands Universitetssjukhus 901 85 Umeå Tel: 090-785 31 95 Fax: 090-12 04 30 E-mail: stina.saitton@vll.se (kommunen bokar LMgenomgång) Handlingsplan
2014 års patientsäkerhetsberättelse för Grönskogens äldreboende
2014 års patientsäkerhetsberättelse för Grönskogens äldreboende Datum och ansvarig för innehållet 2015-02-11 Yvonne Petersson Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall
Projektrapport Undvikbar slutenvård april- september 2014
Omsorgsförvaltningen 2014-09-30 Projektrapport Undvikbar slutenvård april- september 2014 Analysmedel från Region Skåne Eva Klang Vänerklint Innehåll 1. Bakgrund... 1 Syfte... 1 Metod... 1 2. Projektredovisning...
TEMA PSYKISK OHÄLSA/KONFUSION
Modell för att finna personer med demenssjukdom tidigt och därefter kunna erbjuda relevanta stödåtgärder Varje år är det cirka 24 000 personer som nyinsjuknar i demenssjukdom. Vi kan räkna med att år 2050
Patientsäkerhetsberättelse 2013 Åsengårdens vård och omsorgsboende
BILAGA 6 Patientsäkerhetsberättelse 2013 Åsengårdens vård och omsorgsboende Datum och ansvarig för innehållet 2014-01-02 Ritva Alrenius, Verksamhetschef Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Övergripande
Lokal rutin. för samverkan vid in- och utskrivningsklar. mellan. Upplands Väsby kommun. och. Stockholms läns landsting
Lokal rutin för samverkan vid in- och utskrivningsklar mellan Upplands Väsby kommun och Stockholms läns landsting Upplaga 1 Datum: 2014-12-11 Reviderad: 1 Innehållsförteckning 1. Säker vårdkedja i Upplands
Riktlinje för åtgärder vid dödsfall inom kommunal hälso- och sjukvård
Riktlinje för åtgärder vid dödsfall inom kommunal hälso- och sjukvård Antagen i socialnämnden 2009-05-05 69 Denna riktlinje är framtagen tillsammans med flertalet av medicinskt ansvariga sjuksköterskor
Ansökan om utvecklingsmedel för arbete mot prostitution och människohandel
Ansökan om utvecklingsmedel för arbete mot prostitution och människohandel Ansökan avser medel som ska fördelas under 2012 Så här hanterar du det elektroniska ansökningsformuläret Innan du börjar fylla
2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Vårdgivare boende vid Runby gruppbostad.
2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Vårdgivare boende vid Runby gruppbostad. Datum och ansvarig för innehållet 29/2-2016 Susanna Årman Kvalitetsavdelningen 2015-12-01 Mallen är anpassad
Information till dig som har opererats för höftfraktur
Information till dig som har opererats för höftfraktur Höftfraktur Den här informationen vänder sig till dig som har ramlat och brutit höften. Namn:... Operationsmetod:... Operationsdag:... Operationsläkare:...
Handlingsplan för. Palliativ vård vid livets slut i Vilhelmina
Handlingsplan för Palliativ vård vid livets slut i Vilhelmina Bild: Ulla-Britt Granberg 2010 Vilhelmina kommun Vilhelmina sjukstuga Innehållsförteckning 1. Målsättning 2. Bakgrund 3. Syfte med handlingsplanen
SVP. Riktlinjer för Samordnad vårdplanering i Hallands län vid in- och utskrivning från sjukhus
När? Var? SVP Hur? Varför? r? Riktlinjer för Samordnad vårdplanering i Hallands län vid in- och utskrivning från sjukhus Gäller fr o m: 2006-12-01 Ersätter: 2005-09-01 Blanketterna reviderade juni 2007
Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för distriktssköterska på vårdcentral
Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för distriktssköterska på vårdcentral 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd
Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2016
Datum 2015-12-09 Stödstrukturen för evidensbaserad praktik inom vård, omsorg och socialtjänst, Skåne Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2016 Mål ur den enskildes perspektiv
ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING
ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING MEDICINSKT ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA BILAGA 1 DNR 2011-145-1.2.1. 2011-11-28 SID 1 (6) Uppföljning av hälso- och sjukvården på Rio 2011 Stadsdelsnämndens MAS och MAR 1 har
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare 2013 KERSTIN CARLSSON 20140311 1 Inledning Den 1 januari 2011 trädde Patientsäkerhetslagen 2010:659 i kraft. Syftet med lagen är att främja hög patientsäkerhet
Sammanträde med Vård- och äldreomsorgsnämndens arbetsutskott
Kallelse/Underrättelse Sammanträde med Vård- och äldreomsorgsnämndens arbetsutskott Tid: Plats: Tisdagen den 2 December 2014, kl 16:00 OBS!! MÖTESDAGEN Kungsgatan 9 Vård- och äldreomsorgsförvaltningen,
Olikheter är en styrka
Guide till Likabehandlingsplanen Olikheter är en styrka Förvaltningens årliga arbete med likabehandlingsplanen Guidens syfte är att ge konkreta tips och vägledning i framtagandet av aktiviteter utifrån
Verksamhetsberättelse Psykiatripartners barn och ungdom 2015
Verksamhetsberättelse Psykiatripartners barn och ungdom 2015 Verksamhetsform, uppdrag och innehåll: Mottagningen i Motala ansvarar för Motala och Vadstena kommuner. I kommunerna finns nästan 10 000 barn
Inspirationsdag. Egenvård och hälsoarbete på vårdcentraler och apotek i Örebro län. 5 februari 2008 Dokumentation
Inspirationsdag Egenvård och hälsoarbete på vårdcentraler och apotek i Örebro län 5 februari 2008 Dokumentation Syftet med dagen Utveckla och stärka samarbetet mellan apoteken och länets vårdcentraler.
fastställd av ledningsgruppen för vård och omsorg den 13 december 2006 samt 11 november 2008 Dagverksamheter Dagvård med demensinriktning
2006-12 13 1 Riktlinje för Dagverksamheter fastställd av ledningsgruppen för vård och omsorg den 13 december 2006 samt 11 november 2008 Dagverksamheter är till för människor med behov av stöd i den dagliga
Projektplan för En säkrare Sevesotillsyn, godkänd av styrgruppen 2015-11-20
Projektplan för En säkrare Sevesotillsyn, godkänd av styrgruppen 2015-11-20 Uppdrag Länsrådsgrupp 6 har gett i uppdrag åt miljönätverket (tidigare miljövårdsdirektörernas förening) att driva Miljösamverkan
Löpande granskning av intern kontroll Läkemedelshantering (PM3)
Revisionsrapport Löpande granskning av intern kontroll Läkemedelshantering (PM3) Landstinget Gävleborg Lars-Åke Ullström Hanna Franck Emil Ring Februari 2012 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1.
Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för hemtjänst
Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för hemtjänst Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom Nationella
Projektplan. 1. Bakgrund. Projektnamn: Barnrättsarbete i Eslövs kommun. Projektägare: Elsa von Friesen. Projektledare: Sara Mattisson.
Projektnamn: Barnrättsarbete i Eslövs kommun Projektägare: Elsa von Friesen Projektledare: Sara Mattisson Godkänt av: Datum för godkännande: Barn och unga är en prioriterad grupp i kommunens olika verksamheter.
MINNESANTECKNINGAR FRÅN STYRGRUPP VÅRDSAMVERKAN SKARABORG 20150204
SIDAN 1 AV 5 MINNESANTECKNINGAR FRÅN STYRGRUPP VÅRDSAMVERKAN SKARABORG 20150204 Närvarande: Eva Sundström, Rita Ponerup, Lars Gotthardsson, Susanne Tedsjö, Per-Olof Hermansson, Marianne Olsson, Lars-Åke
Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2
Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 168, Allmänpsykiatrisk slutenvård PIVA, Landstinget i Värmland Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus
Välkommen till Lärandeseminarium 1
Välkommen till Lärandeseminarium 1 Jämlik strokevård! Sammanhållen vård, rehabilitering, stöd och information Patient/brukare/närstående är en viktig resurs! JÄMLIK STROKEVÅRD Sammanhållen vård, stöd,
2014 års patientsäkerhetsberättelse för Villa Agadir
2014 års patientsäkerhetsberättelse för Villa Agadir Datum och ansvarig för innehållet Februari 2015 Pia Henriksson Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN
1 Sammanträdet öppnas. Claes Jägevall hälsade alla välkomna till dagens sammanträde och förklarade detsamma för öppnat.
PROTOKOLL Nr 3/2007 1 (6) Sammanträde Samordningsförbundet HjoTiBorg Tid 2007-08-29 Plats Närvarande Badhusgatan 29, Skövde Claes Jägevall Tibro kommun ordförande Kjell Sjölund Karlsborgs kommun Linnea
NÄRSTÅENDES DELAKTIGHET I VÅRDEN ETT FÖRÄNDRINGSARBETE Psykiatri Nordöst AVDELNING 151
NÄRSTÅENDES DELAKTIGHET I VÅRDEN ETT FÖRÄNDRINGSARBETE Psykiatri Nordöst AVDELNING 151 Handledare Margareta Öhman Deltagare: Karin Borén arbetsterapeut Kristina Eriksson kurator Carita Jansson mentalskötare
Kommunal nätverksträff 160419 - Skellefteå
En trevlig och givande dag i Skellefteå. Det var roligt att se så många kollegor runt om i Västerbotten som tagit sig tid att komma till Skellefteå för träffas och för att diskutera Hemsjukvård. Sammanlagt
Kvalitetsplan 2015 Hemtjänst Nattpatrullen
Kvalitetsplan 2015 Hemtjänst Nattpatrullen Inledning Nattpatrullen består i nuläget av 12 anställda. Det åtgår 10,4 årsarbetare för att täcka 50 timmar per natt sju dagar i veckan samt arbetsplatsträff
Individ- och familjeomsorg, Socialsekreterarna som växte.
Individ- och familjeomsorg, AngeredS stadsdelsförvaltning Socialsekreterarna som växte. 2 Individ- och familjeomsorg, Angereds Stadsdelsförvaltning AFA Försäkring genomförde preventionsprojektet Hot och
ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag
1 Plats och tid Kallingesalen, stadshuset, kl 08.30-12.00 Närvarande Birger Svensson Äldrenämnden, ordförande Sune Håkansson Äldrenämnden Bo Johansson Äldrenämnden Åke Olsson PRO Åke Nilsson PRO Ingrid
Tjänstemannagruppen för samverkan inom hälso- och sjukvård, socialtjänst, äldreomsorg, barnomsorg och skola
TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE DATUM BETECKNING Ledningskansliet, Inger Nicolas 2011-09-20 Vilgotgruppen 1 ( Tjänstemannagruppen för samverkan inom hälso- och sjukvård, socialtjänst, äldreomsorg, barnomsorg