Rehabilitering till egenvård för lärare med stressrelaterade sjukdomar Utveckling av en modell Utvärdering
|
|
- Solveig Sundqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Rehabilitering till egenvård för lärare med stressrelaterade sjukdomar Utveckling av en modell Utvärdering Monica Kjellman, Roslagsergonomen Lena Hammarbäck, Leg. psykolog/org.konsult Lena Backman, Yrkesmedicin Sven Setterlind, Stress Management Center Juli 1998
2 Projektredovisning Projektet har utvecklats och drivits gemensamt av Monica Kjellman, ergonom/leg. sjukgymnast och Lena Hammarbäck, leg.psykolog/organisationskonsult. Monica Kjellman har varit projektansvarig. Utvärderingen har skett i samarbete med Lena Backman, beteendevetare på Yrkesmedicinska enheten, Karolinska sjukhuset och docent Sven Setterlind, Stress Management Center. Projektet pågick under tiden Projektet finansierades huvudsakligen genom bidrag från Socialstyrelsen. Sammanfattning Syftet med projektet var att utveckla en rehabiliteringsmodell för en stor akademikergrupp med hög risk för stressrelaterade sjukdomar och utbrändhet. Modellen bygger på att lära individen att hantera stress för att förebygga eller återfå hälsan. I förlängningen medför detta mindre belastning och kostnader för sjukvården. Två rehabiliteringsmodeller togs fram för två olika lärargrupper: Modell 1 för långtidssjukskrivna lärare och Modell 2 för lärare med tidiga tecken innan långtidssjukskrivningen är ett faktum. Deltagare var lärare från olika stadier i skolan med symtom på stress och utbrändhet. I Modell 1 deltog 9 st sjukskrivna lärare och i Modell 2 deltog 14 lärare. Dessutom ingick i utvärderingen en referensgrupp som bestod av 14 lärare. Båda modellerna genomfördes enligt planerna. Uppföljningstiden blev dock kortare än planerat (minst ett år) vilket gör att det kan vara för tidigt att utläsa det förväntade resultatet. Kurserna fokuserade på de prioriterade områdena från Stress Management Centers Stressprofil vilket bl a gav positiv effekt på utbrändhetssymptomen för de båda rehabiliteringsgrupperna. Utvärderingen visade att uppläggningen och innehållet i kurserna är bra. Deltagarna bör dock vara heltidssjukskrivna för att hinna reflektera och bearbeta sina intryck från kursen samt för att få distans till sitt arbete. Av detta drar vi slutsatsen att Modell 1 är bättre för detta syfte och denna målgrupp. Deltagarantalet i kurserna och referensgruppen är dock litet, vilket ger utrymme för önskemål om en större studie för att bekräfta resultaten ovan. Mål Att förebygga och hantera stressrelaterade sjukdomar och utbrändhet bland lärare. Att minska rundgången i sjukvården och därmed kostnader för sjukvården Syfte Att utveckla en rehabiliteringsmodell för en stor akademikergrupp med hög risk för stressrelaterade sjukdomar och utbrändhet. Modeller Rehabiliteringsmodellen togs fram för två olika lärargrupper. Modell 1 för långtidssjukskrivna
3 Modell 1: Vägen tillbaka till arbetslivet. Rehabiliteringskursen gavs på halvtid under sex veckor, med fem uppföljningsträffar under ett år. Kursen detaljplanerades utifrån kursdeltagarnas förväntningar samt resultat från enkäterna och utifrån följande grundteman: _ Hälsa och friskvård fysisk kondition styrketräning _ Stresshantering avspänning mental träning _ Personlig utveckling kommunikation självkännedom självförtroende _ Mål handlingsplaner förändringskompetens yrkeslivsutveckling karriärrådgivning _ Omvärldsorientering skolan i går, i dag, i morgon nätverk I kursen ingår att varje deltagare gör en handlingsplan för de närmaste sex månaderna. Handlingsplanen förankrades hos arbetsgivare och försäkringskassa i ett avslutande rehabiliteringssamtal. Modell 2: Att leda sin egen förändring. Vi arbetade med samma teman som i Modell 1, men under tre halvdagar/vecka under tio veckor. Deltagarna hade förebyggande sjukskrivning med rehabiliteringspenning på halvtid och arbetade halvtid. även i denna grupp skulle varje deltagare efter avslutad kurs ha en handlingsplan för de närmaste sex månaderna samt ett avslutande rehabiliteringssamtal. Tre uppföljningsträffar var planerade under sex månader. Deltagare Vi rekryterade deltagarna från hela Stockholms län genom rektorer, företagshälsovård, personalavdelningar, försäkringskassa samt genom annonser i dagspressen. I första gruppen fick vi deltagare genom företagshälsovården och personalavdelningar. I andra gruppen fick vi kontakt med de flesta deltagarna genom att annonsera i dagspressen. Deltagare var lärare från olika stadier i skolan med symtom på stress och utbrändhet. Deltagarna intervjuades före kursstart. I kurs 1 (Rehabiliteringsgrupp 1) ingick 9 st sjukskrivna lärare, varav 2 män: 1 lärare var år, 2 var år och de övriga (6) år. I kurs 2 (Rehabiliteringsgrupp 2) ingick 14 lärare, varav 3 män: 1 lärare var år, 4 var år, 8 var år och 1 var över 60 år. Förutom de två rehabiliteringsgrupperna ingick i utvärderingen en referensgrupp till Rehabiliteringsgrupp 2 vilka endast besvarade frågeformulären. Referensgruppen bestod av lärare som visat intresse av Rehabiliteringskurs 2, men som av olika skäl inte kunde delta. De bestod av 14 lärare som arbetade i olika stadier i skolan, varav 3 män: 7 av lärarna var år, 6 var år och 1 var över 60 år. Deltagandet var frivilligt. Arbetssätt Deltagarnas förväntningar på kursen samlades in. Varje deltagare fick fylla i två enkäter som tillsammans bildade underlaget för detaljplaneringen av kursen. Dessa enkäter var Stress Management Centers Stressprofil som kartlägger stressorer, stressymtom och förmåga att hantera stress, samt delar från frågeformuläret Music/Norrtälje som kartlägger den fysiska hälsan, huvudsakligen fokuserad på nack-skulderpartiet. Dessutom fylldes Myer-Briggs personlighetsformulär i som underlag för deltagarnas självkännedom. Vi arbetade med föreläsningspass med utrymme för diskussion och reflektion i stor och liten grupp. Kursledningen bestod av en ergonom och en arbetsmiljöpsykolog. En outplacement-
4 under kursveckorna. Vi arbetar i grupp, men ser varje individ i gruppen. Vi använder gruppens positiva resurser genom att uppmuntra till erfarenhetsutbyte och ömsesidigt stöd. Dessutom ingick individuella samtal och arbetsuppgifter samt vissa hemuppgifter. En viktig del är den fysiska träningen och den psykiska avspänningen. För gruppen ny kunskap om människa och samhälle förmedlades av kursledarna och olika föreläsare. Vi bjöd in stimulerande föreläsare från försäkringskassan, Arbetslivstjänster, arbetsförmedlingen samt representanter från lärarfacken. Dessutom medverkade en skådespelare, en präst, en fd lärare, en skolforskare och en skolutvecklare. I mitten av kursen hade vi ett gemensamt möte med deltagarnas arbetsledare och kontaktpersoner från försäkringskassan för att informera om kursens innehåll och mål. Syftet med mötet var att aktivera arbetsledarna och förbereda dem inför det avslutande rehabiliteringssamtalet. Under sista delen av kursen arbetade deltagarna med sina handlingsplaner för de närmaste sex månaderna. De skall innehålla formulerade mål för arbete och hälsa samt en planering för hur målen ska uppfyllas. Kursen avslutades med enskilda rehabiliteringssamtal. Vid detta deltog en av kursledarna, närmaste chef samt i förekommande fall representanter för försäkringskassan, facket, sjukskrivande läkare och personal från personalavdelningen. I samtalet förankrades handlingsplanen hos arbetsgivaren och försäkringskassan och man kom överens om den fortsatta planeringen. Som uppföljning har vi efter kursen genomfört fyra återträffar à två timmar med Rehabiliteringsgrupp 1 under nio och en halv månad. Med Rehabiliteringsgrupp 2 har vi haft två återträffar under fyra månader. Vid varje återträff följde vi upp nuläget och handlingsplanen såväl muntligt som skriftligt. Båda rehabiliteringskurserna genomfördes enligt planerna. Utvärdering En uppföljande mätning genomfördes för Rehabiliteringsgrupp 1 cirka elva månader efter första mätningen och för Rehabiliteringsgrupp 2 cirka sex månader efter första mätningen. Deltagarna fick utöver enkäterna fylla i en spontan utvärdering vid slutet av kursen där man värderade vad som varit positivt och negativt. Vid samtal med arbetsgivarna har intryck av kursen tagits in. Grad av yrkesverksamhet togs in vid mättillfällena. Deltagarna fick ange antal läkarbesök ett år före kursstart samt från kursslut fram till nuläget. Förutom de två rehabiliteringsgrupperna ingår i utvärderingen en referensgrupp till Rehabiliteringsgrupp 2. Referensgruppen ingår för att kontrollera om Modell 2 har effekt, alternativt om Stressprofilen i sig har effekt på stress och utbrändhet. Denna grupp fick fylla i Stressprofilen samt delar från frågeformuläret Music/Norrtälje vid samma tidpunkter som Rehabiliteringsgrupp 2. De fick vid varje tillfälle återkoppling på sina resultat från Stressprofilen samt vid första tillfället en genomgång i grupp om hur man tolkar resultaten. Resultat Samtliga deltagare i Rehabiliteringskurs 1 och 2 fullföljde kursen. Deltagare och arbetsledare var positiva till kursen. I Rehabiliteringsgrupp 1 följer i nuläget 6 deltagare sina handlingsplaner medan 3 gjort avvikelser. I Rehabiliteringsgrupp 2 följer 13 deltagare sina handlingsplaner medan 1 gjort avvikelser.
5 Graden av yrkesverksamhet för rehabiliteringsgrupperna har förändrats så att fler i Rehabiliteringsgrupp 1 är i arbete cirka ett år efter kursstart, medan 2 deltagare i Rehabiliteringsgrupp 2 som tidigare varit i arbete har blivit sjukskrivna, se tabell 1. Tabell 1. Grad av yrkesverksamhet (i antal individer) vid första och andra mätningen för de båda rehabiliteringsgrupperna. Rehabiliteringsgrupp 1 Rehabiliteringsgrupp 2 Grad av yrkesverksamhet Mätning 1 Mätning 2 Mätning 1 Mätning 2 I arbete Sjukskriven/sjukbidrag deltid Sjukskriven/sjukbidrag heltid Antalet läkarbesök är fram till nuläget färre för samtliga grupper än för året före kursen, se tabell 2. Tabell 2. Läkarbesök i medeltal för samtliga grupper vid första och andra mätningen. Grupp Mätning 1 Mätning 2 Rehabiliteringsgrupp 1 8 (senaste året) 5 (senaste 9 Ω månaderna) Rehabiliteringsgrupp 2 5 (senaste året) 2 (senaste 4 månaderna) Referensgrupp 4 (senaste året) 2 (senaste 4 månaderna) Rehabiliteringsgrupp 1 förbättrade sig från mättillfälle 1 till mättillfälle 2 i samtliga områden som prioriterades utifrån Stressprofilen. Dessa områden var självuppfattning, känsloinriktad stresshantering, kroppsliga stressreaktioner, tanke- och känslomässiga stressreaktioner samt utbrändhet, se tabell 3. Högt värde visar hög belastning medan lågt värde visar låg belastning. Maxpoäng är 5. Tabell 3. Medelvärde vid mättillfälle ett och två för Rehabiliteringsgrupp 1 i de prioriterade områdena. Prioriterade områden Mätning 1 Mätning 2 Självuppfattning 3,3 2,7 Känsloinriktad stresshantering 3,0 2,8 Kroppsliga stressreaktioner 3,4 2,9 Tanke- och känslomässiga stressreaktioner 3,5 2,9 Utbrändhet 3,1 2,6 Rehabiliteringskursen hade effekt på deltagarna i Rehabiliteringsgrupp 2 i prioriterade områden som hjärt- och kärlsymptom, känslomässiga symptom, sinnesstämning, sociala kontakter, sömn, förmåga att hantera sin situation samt utbrändhet. I övriga prioriterade områden har rehabiliteringsgruppen förbättrat sina resultat. I jämförelse med referensgruppen är dessa resultat ej signifikanta över tid, se tabell 4. Högt värde visar hög belastning medan lågt värde visar låg belastning. Maxpoäng är 5.
6 Tabell 4. Medelvärden på de prioriterade områdena för Rehabiliteringsgrupp 2, respektive referensgrupp. Prioriterade områden Rehabiliteringsgr. 2 Referensgrupp Skillnad Mätn. 1 Mätn. 2 Mätn. 1 Mätn. 2 Tid x grupp Värk och muskelsymptom 2,9 2,4 2,7 2,6 ns Hjärt- och kärlsymptom 1,9 1,5 1,6 1,7 p<0,05 Känslomässiga symptom 3,6 2,5 3,2 3,0 p<0,05 Sinnesstämning 3,5 2,6 2,6 2,7 p<0,01 Sociala kontakter 3,4 2,6 2,1 2,2 p<0,05 Avkoppling och vila 3,8 2,9 3,6 3,5 ns Distansering 3,7 3,2 3,7 3,2 ns Positivt tänkande 3,3 2,8 2,7 2,5 ns Handlingsförmåga 2,7 2,0 2,5 2,4 ns Problemhantering 3,0 2,4 2,8 2,4 ns Sömn 3,7 2,4 3,8 4,0 p<0,01 Tidsbrist och krav 3,3 3,0 3,0 3,0 ns Förmåga att hantera sin situation 3,1 2,4 2,6 2,7 p<0,05 Behov av kontroll 3,4 2,8 3,2 2,8 ns Inre krav 3,2 2,8 3,5 3,2 ns Att sätta gränser 3,1 2,5 3,3 3,0 ns Utbrändhet 3,3 2,5 3,0 2,8 <0,05 Resultatet från Music-formuläret visar bl a att 87 % i Rehabiliteringsgrupp 1 haft besvär i skuldrorna de senaste sex månaderna före kursstart. I Rehabiliteringsgrupp 2 är det 64 %. När det gäller handleder/händer så har 35 % i Rehabiliteringsgrupp 1 haft besvär medan 36 % har haft besvär i Rehabiliteringsgrupp 2. Slutsatser Trots att det rapporteras om en utbränd lärarkår var det svårt att hitta sjukskrivna lärare med symptom på stress och utbrändhet. Målet var att i varje grupp ha 15 deltagare men det blev i realiteten 9 respektive 14 deltagare. Vi har ett intryck av att många lärare ständigt hoppas att nästa lov ska ge nya krafter och det bidrar till att man inte sjukskriver sig när det behövs. Flera av deltagarna har arbetat tills de kollapsade. Vårt intryck är att man totalt sett hade behövt sjukskriva sig tidigare. Man tillmäter inte symptomen tillräckligt allvar på grund av att de är töjbara (man kan nog klara sig fram till lovet). Eftersom uppföljningstiden inte är uppnådd (minst ett år) vid utvärderingens tryckning kan det vara för tidigt att utläsa det förväntade resultatet. Erfarenheter visar att kurser av detta slag till en början kan ge en upplevelse av försämrade symptom. Att komma till insikt om sin situation och se verkligheten kan för många vara en sorg och en smärtsam upplevelse som kan ta lång tid att bearbeta. Därför kan läkarbesöken och sjukskrivningarna initialt öka. Av resultatet från Stressprofilerna drar vi slutsatsen att kombinationen av höga inre krav och en upplevd hög negativ belastning av den psykosociala arbetsmiljön innebär hög risk för utbrändhet. Det har därför varit en viktig del i stresshanteringen att dämpa de inre kraven för tt b ä t d hö b l t i
7 Kursen fokuserade på de prioriterade områdena vilket gav positiva resultat. Att komma i en grupp där deltagarna till stor del är i liknande situation ger i sig stöd och kraft. Det ger insikten att inte vara ensam om problemen och att själv vara enda orsaken till att dessa uppstått. Deltagarna har stöttat varandra i svåra stunder både under och efter kursen. Att få många nya intryck utifrån har enligt deltagarna varit stimulerande och omvälvande. Dessutom har de känt sig respekterade och tagna på allvar samt haft tid att prata med varandra. Handlingsplanen med ett eget utsatt mål har gett deltagarna struktur och kontroll över sin situation. Avspänningsträning och fysisk träning har bidragit till att sömnen har blivit bättre efter kursens slut. Det för också med sig att deltagarna varvar ner, vilket ger dem högre tillgång till känslor och intellekt. Allt detta sammantaget har gett effekt på utbrändhetssymptomen. Kursen påverkade Rehabiliteringsgrupp 2 positivt när det gäller utbrändhet. även i Rehabiliteringsgrupp 1 minskade utbrändheten över tid. Resultatet från Music-formuläret visade bl a att många av deltagarna i rehabiliteringskurserna har besvär i skuldror och handleder/länder. Detta kan jämföras med en stor grupp lärare från Music-studien som svarat på samma frågor och som visar att detta inte är generellt bland lärare i stort. Vad dessa besvär kan bero på är något som man bör gå vidare med att studera. Deltagarantalet i kurserna och referensgruppen är dock litet vilket ger utrymme för önskemål om en större studie för att bekräfta resultaten ovan. Av det resultat som i nuläget finns drar vi dock slutsatsen att uppläggningen och innehållet i kurserna är bra. Utifrån deltagarnas spontana utvärdering samt av egna iakttagelser drar vi slutsatsen att deltagarna bör vara heltidssjukskrivna för att hinna reflektera och bearbeta sina intryck från kursen samt för att få distans till sitt arbete. Det tar mycket lång tid att återfå arbetsförmåga för dem som visat uttalade symptom på stress och utbrändhet under lång tid. Därför är Modell 1 bättre för detta syfte och denna målgrupp.
8
9 Rehabiliteringsmodell Lena Hammarbäck leg psykolog/organisationskonsult Monica Kjellman ergonom/leg sjukgymnast Några av hörnstenarna i vår rehabiliteringsmodell är: Time out När man är som mest stressad och det känns, som om all kraft går åt att hålla hakan över vattenytan, så är det svårt att förändra sin situation i grunden. Man har helt enkelt inte tillgång till sin fulla intellektuella och känslomässiga kapacitet. För att få grepp om en svår situation och förändra den, krävs att man kommer ifrån ett tag, går ner i varv, återhämtar sig och får distans. Först då kan man fatta de beslut som behövs för att ändra en dålig situation. Kursen ger möjlighet för deltagarna att komma ifrån sitt arbete några veckor, att arbeta aktivt med andra kring sin situation, att få reflektera och fatta beslut om framtiden. Kontrakt Vi intervjuar alla deltagare innan kursstart och informerar om mål syfte och innehåll. Vi startar kursen med att kartlägga deltagarnas förväntningar på kursen. Vi sätter gemensamt upp någar få samlevnadsregler,t ex att komma i tid och att hålla sekretessen. Detta skrivs ner och blir vårt kontrakt med gruppen. Aktivt ledarskap med brett kompetensområde inom arbetslivsfrågor och rehabilitering Ledstjärnor för ledarskapet är, engagemang, empati, aktivt lyssnande, ärlighet, feed-back och stor tillgänglighet under kursveckorna. Vi arbetar i grupp, men ser varje individ i gruppen. Ledarteamet består av en psykolog/organisationskonsult, en ergonom/sjukgymnast samt en out-placementkonsult. Två kvinnor och en man. Tillsammans representerar vi ett mycket brett kompetensområde inom arbetslivets frågor, rehabilitering och näraliggande områden. Stimulerande föreläsare Vi tar in föreläsare som har, för målgruppen, viktiga kunskaper och erfarenheter och som är stimulerande att möta. Vi har bjudit in representanter från Försäkringskassan, Arbetslivstjänster, Arbetsförmedlingen och lärarfacken. Vi har haft en skådespelare, en präst, en f.d lärare, skolforskare och en skolutvecklare som gästföreläsare. Gruppen. Erfarenhetsutbytet och stödet i gruppen en mycket viktig förändringsagent. Eget ansvar Var och en har ansvar för sin egen rehabilitering. Därför läser vi inga gamla journaler, gör inga utredningar, ställer inga diagnoser. Vi ger inte heller några goda råd eller talar om för deltagarna hur de ska göra. Däremot är vi som ledare generösa med våra kunskaper och våra erfarenheter. Verktygslåda Efter avslutat kurs ska varje deltagare ha en verktygslåda med kunskaper och färdigheter, som de kan använda sig av när de driver sin egen förändring. De får med sig olika kunskaper om omvärlden, som de kan använda när de fattar sina framtidsbeslut. De har fått kunskaper om stresshantering, hälsa och personlig utveckling. Helhetssyn. Vi arbetar utifrån enhelhetssyn på människan och ser individen som en aktiv, skapande varelse, som kan påverka sitt liv. Vi ser till den totala livssituationen. Vi menar att en
10 Mål och handlingsplaner. Handlingsplanen för de närmaste sex månaderna är ett viktigt styrinstrument för varje deltagares planerade förändring. Där ska finnas formulerade mål för arbete och hälsa samt en planering för hur målen ska uppfyllas. Förändringar i handlingsplanen följs noga. Avslutande rehabsamtal. Kursen avslutas med ett rehabiliteringsamtal. Deltagare är, förutom deltagaren själv, en av kursledarna och närmsta chef. Gäller det en sjukskriven person är kontaktpersonen från Försäkringskassan med. Ibland är även någon från personalavdelningen med, ett fackligt ombud eller någon annan stödperson. I samtalet förankras handlingsplanen hos arbetsgivaren och försäkringskassan och man komer överens om den fortsatta planeringen. Lång uppföljning Mänskliga förändringsprocesser tar tid. Därför följer vi upp varje grupp med fem träffar under ett år. Då har vi som ledare möjlighet att rycka in om det behövs under resans gång och gruppen finns kvar som stöd.
Kom Med projektet. Samordningsförbundet Skellefteå
Kom Med projektet Ett samverkansprojekt mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Skellefteå kommun och Landstinget Halvårsrapport 2008-02-16 2008-09-16 Rapporten sammanställd av: Anneli Edvinsson,
Läs merUtvärdering FÖRSAM 2010
Utvärdering av FÖRSAM genom deltagarintervjuer, Samordningsförbundet Göteborg Väster Innehåll 1. Bakgrund... 2 2. Metod... 2 2.1 Urval... 2 2.2 Intervjuerna... 2 2.3 Analys och resultat... 3 3. Resultat...
Läs merGranskning uppföljning av långtidssjukfrånvaro
Revisionsrapport Granskning uppföljning av långtidssjukfrånvaro inom Eslövs kommun Maj 2008 Carl-Gustaf Folkeson, Revisionskonsult Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund, syfte och avgränsning...1
Läs merDetta gäller när jag blir sjukskriven
Detta gäller när jag blir sjukskriven Detta gäller när jag blir sjukskriven I den här broschyren har vi samlat några kortfattade råd till dig som blivit sjukskriven. När det gäller sjukskrivning och ersättning
Läs merRIKTLINJER VID VÅLD OCH HOT OM VÅLD I ARBETSLIVET
EDA KOMMUN RIKTLINJER VID VÅLD OCH HOT OM VÅLD I ARBETSLIVET Reviderad 2006-03-03 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Arbetsgivarens roll... 3 2.1 Rapportering... 4 Anmälan... 4 Arbetsskadeanmälan...
Läs merIntervju med Elisabeth Gisselman
Sida 1 av 5 Intervju med Elisabeth Gisselman 1. Tre av fyra personer hemlighåller psykisk ohälsa för sin omgivning på grund av rädsla för diskriminering och avståndstagande varför är vi så rädda för psykisk
Läs merPatientenkät. Det här formuläret avser Din situation vid utskrivning och uppföljning efter rehabiliteringen
Patientenkät Det här formuläret avser Din situation vid utskrivning och uppföljning efter rehabiliteringen Vi följer upp vården för att vara säkra på att Du får en vård med hög kvalitet. För att kunna
Läs merLära och utvecklas tillsammans!
Lära och utvecklas tillsammans! Studiematerial Vård-sfi - förberedande kurs för Omvårdnadsprogrammet Annika Brogren och Monica Ehn Kompetensutveckling för sfi-lärare Lärarhögskolan i Stockholm Myndigheten
Läs merNationell värdegrund i äldreomsorgen
Nyhetsbrev Nationell värdegrund i äldreomsorgen Information från vård- och omsorgsförvaltningen, Mölndals stad Mars 2014 Värdegrundsarbete - en ständigt pågående process Den övergripande målsättningen
Läs merArbetsliv. Rapport: Lyckliga arbetsplatser. Maj 2007, Markör Marknad och Kommunikation AB. Rapport Lyckliga arbetsplatser 2007
Arbetsliv Rapport: Lyckliga arbetsplatser Maj 27, Markör Marknad och Kommunikation AB Rapport Lyckliga arbetsplatser 27 Markör Marknad och Kommunikation AB, Box 396, 71 47 Örebro Telefon: 19-16 16 16.
Läs merLönepolicy. Landskrona stad
Sida 1 (7) Lönepolicy Landskrona stad Sida 2 (7) Lönepolicyns syfte och roll Lönepolicyn är ett centralt arbetsgivardokument, och det är därför särskilt viktigt att chefer med ansvar för lönesättning är
Läs merHälsobarometern. Första kvartalet 2004. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän utveckling och bakomliggande orsaker.
Hälsobarometern Första kvartalet 2004 Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän utveckling och bakomliggande orsaker. Utgiven av Hälsobarometern Alecta den 27 april första 2004kvartalet 2004, 2004-04-27
Läs merVAD TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN? - SÄRSKILT BOENDE I HÖGANÄS KOMMUN 2013
SÄRSKILT BOENDE - 2013 1 (13) VAD TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN? Vad tycker de äldre om äldreomsorgen är en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden.
Läs merSammanställning av studentenkät arbetsterapeuter 2009
1(16) 1. Termin 1. Termin 1 20 49 2. Termin 2 0 0 3. Termin 3 8 20 4. Termin 4 12 29 5. Termin 5 1 2 6. Termin 6 0 0 Antal ej angivit svar: 2 av 43 (=4,65%). Antal svarande: 41. 2(16) 2. Möjligheterna
Läs merTrainee för personer med funktionsnedsättning - 2015
Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Ett arbetsmarknadsprogram för personer med funktionsnedsättning, i samarbete mellan Göteborgs Stad, Arbetsförmedlingen och HSO Göteborg. Programmet
Läs mer5 vanliga misstag som chefer gör
5 vanliga misstag som chefer gör och vad du kan göra för att undvika misstagen! www.helenastrom.se Telefon: +46(0)704 32 83 08 Inledning Först tänkte jag ge mina fem bästa tips till ledare. Men jag kom
Läs merEn hjälp på vägen. Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra. Elin Törner. Slutversion 2013-12-20
En hjälp på vägen Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra Slutversion 2013-12-20 Elin Törner 1 1. Inledning I denna PM redovisas en uppföljning av projektledarutbildningen
Läs merR E H A B I L I T E R I N G
GÖTEBORGS UNIVERSITET R E H A B I L I T E R I N G Mål och rutiner Gäller fr. o. m. 1 januari 1992 Uppdaterad 2005-04-28 Innehåll Sid Arbetsgivarens ansvar 1 Mål för arbetslivsinriktad rehabilitering 1
Läs merJag har läst kandidatprogrammet i globala studier vid Göteborgs universitet, och en kompletterande kurs i Latinamerikakunskap.
Praktikrapport Louisa Flores Praktikplats Global Utmaning Birger Jarlsgatan 27 111 34 Stockholm Utbildning Jag har läst kandidatprogrammet i globala studier vid Göteborgs universitet, och en kompletterande
Läs merSTs jobbsökarguide. tips och råd på vägen mot drömjobbet
STs jobbsökarguide tips och råd på vägen mot drömjobbet 1 ST, 2015. Produktion: STs kommunikationsenhet. Tryck: Vitt Grafiska, juni 2015. Upplaga 2 000 ex. Beställ fler exemplar på www.st.org. Artikelnr
Läs merKarriärfaser dilemman och möjligheter
Karriärfaser dilemman och möjligheter Karriärdilemman Karriärdilemman kan uppstå av många olika orsaker. Oavsett anledning kan vi känna att vi inte är tillfredställda eller känner oss otillräckliga i den
Läs merÄr det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk?
Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk? En undersökning om attityder till sjukskrivning bland 2.000 anställda och arbetsgivare inom privat och offentlig sektor Arne Modig Kristina Boberg T22785
Läs merPatient- och närståendeutbildning med hög delaktighet
Patient- och närståendeutbildning med hög delaktighet sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé PATIENT- OCH NÄRSTÅENDEUTBILDNING MED HÖG DELAKTIGHET 1 Patient- och närståendeutbildning med hög delaktighet För
Läs merKonsten att rekrytera rätt
Författare: HR-koncern 2013-11-25 Reviderad: 2014-06-24 Konsten att rekrytera rätt För AcadeMedia är rekrytering av rätt personal en nyckelfaktor för fortsatt framgång. Rätt personer med rätt inställning
Läs merRUTINER OCH METODER FÖR ÅTGÄRDER MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH SEXUELLA TRAKASSERIER
Personalpolitiska rutiner Sid 1 av 5 RUTINER OCH METODER FÖR ÅTGÄRDER MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH SEXUELLA TRAKASSERIER Dessa rutiner och metoder är ett komplement till personalpolitiska riktlinjer
Läs merUppföljning av Patient Närmre Vård Avdelning 15 Ängelholms Sjukhus Januari 2007
Uppföljning av Patient Närmre Vård Avdelning 15 Ängelholms Sjukhus Januari 2007 Eva Müller Avdelningschef Avdelning 15 Ängelholms sjukhus januari 2007 Postadress: Ängelholms sjukhus, 262 81 Ängelholm Besöksadress:
Läs merKonsten att hitta balans i tillvaron
Aktuell forskare Konsten att hitta balans i tillvaron Annelie Johansson Sundler, leg sjuksköterska Filosofie doktor i vårdvetenskap och lektor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde. För att få veta mer om
Läs merVolontärverksamhet i skolor. Dnr Bun 2012/263
Volontärverksamhet i skolor Dnr Bun 2012/263 Ewa Franzén November 2012 2012-11-01 1 (6) Innehåll SAMMANFATTNING... 2 1. BAKGRUND/SYFTE... 2 2. METOD... 2 3. REDOVISNING... 2 4. ANALYS... 5 5. SLUTSATSER
Läs merIndivid- och familjeomsorg, Socialsekreterarna som växte.
Individ- och familjeomsorg, AngeredS stadsdelsförvaltning Socialsekreterarna som växte. 2 Individ- och familjeomsorg, Angereds Stadsdelsförvaltning AFA Försäkring genomförde preventionsprojektet Hot och
Läs merAtt leva med hörselnedsättning som vuxen och yrkesverksam konsekvenser och behov
Förtroendemannagruppen december 2003 1 Hörselnedsättning/dövhet Att leva med hörselnedsättning som vuxen och yrkesverksam konsekvenser och behov Förtroendemannagruppen för medicinskt programarbete Hörselnedsättning/dövhet
Läs merKVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2007-2008
KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2007-2008 Nya Slättängsgårdens förskola Bollebygds kommun 1. Verksamhetens förutsättningar 1.1. Om verksamhetsområdet Slättängsgårdens förskola har idag fyra avdelningar och
Läs merSammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd
Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer
Läs merLOKAL ARBETSPLAN 2014
LOKAL ARBETSPLAN 2014 Blåklintens förskola N o N FÖRSKOLA: Blåklinten förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - Medarbetarenkät - Utvärdering
Läs merVad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005
Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005 Innehållsförteckning: Vad tycker norrbottningarna? Sammanfattning 1 Vårdbaromtern.2 De som besökt vården under 2005.. 2 Kontakt med vården Första kontakten.
Läs merTrivsel på jobbet en åldersfråga? Jobbhälsobarometern, Delrapport 2012:2, Sveriges Företagshälsor 2013-02-27
Trivsel på jobbet en åldersfråga? 2 Om Jobbhälsobarometern Jobbhälsobarometern bygger på telefonintervjuer med ett representativt urval av svenskar i åldern 20 65 år som arbetar minst halvtid. Jobbhälsobarometern
Läs merBeslut för vuxenutbildningen
Beslut 2013-03-15 Botkyrka kommun Beslut för vuxenutbildningen efter tillsyn i Botkyrka kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon: 08-586 080 00, Fax: 08-586
Läs merUtvecklingssamtal vid Stockholms universitet
1. (7) Utvecklingssamtal vid Stockholms universitet Inledning Detta dokument är en beskrivning av processen i ett utvecklingssamtal. I dokumentet får du en bild av utvecklingssamtalets syfte och uppbyggnad.
Läs merNy Diskrimineringslag...3 Diskrimineringsgrunderna...3 Tillsyn...4 Påföljder...4 Jämställdhetsplan och handlingsplan...5 Lönekartläggning...
Jämställdhetsplan Jämställdhetsplanen är framtagen i samverkan med de fackliga organisationerna i Gnosjö kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2010-06-29 Distribueras av personalavdelningen INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merBeslut för vuxenutbildning
Beslut Lerums kommun lerums.kommun@lerum.se Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn i Lerums kommun Beslut 2(13) Tillsyn i Lerums kommun har genomfört tillsyn av Lerums kommun under våren 2016. Tillsynen
Läs merSJUKSKRIVNING OCH STRESSRELATERAD OHÄLSA
1 (8) SJUKSKRIVNING OCH STRESSRELATERAD OHÄLSA Roberto Eid, AB Previa, Örebro Handledare: Karin Lidblom, arbetspsykolog, Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset i Örebro. Efter handledaromdömets
Läs merPersonlig pensionsrådgivning
SKATTESEKTIONEN MOTION 12 angående Personlig pensionsrådgivning Jusek ställer, tillsammans med samarbetspartners, upp med olika typer av pensionsföreläsningar i grupp. Förtroendevalda vid Skatteverket
Läs merBergshamraskolan 2014-2015. Likabehandlingsplan - Plan mot diskriminering och kränkande behandling
Bergshamraskolan 2014-2015 Likabehandlingsplan - Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2014-2015 Genomförda aktioner och kartläggningar under året: Vi har under årets gång upprättat
Läs merAnnelie Börjesson och Ann Lundborg
Medieplanering för skönlitteratur i Skåne Annelie Börjesson och Ann Lundborg Paper presenterat vid konferensen 14-15 oktober 2009 i Borås Initiativ Initiativet till att börja arbeta med medieplanering
Läs merSlutrapport. Unga med funktionsnedsättning i Värmdö. Annika Dahlberg, personlig handläggare aktivitetsersättning.
Slutrapport Unga med funktionsnedsättning i Värmdö Annika Dahlberg, personlig handläggare aktivitetsersättning Försäkringskassan Mona Eriksson, arbetsförmedlare och sius-konsulent Arbetsförmedlingen 2014-10-20
Läs merPlan mot kränkande behandling och diskriminering för förskolor inom pedagogisk enhet Norr 2014-2015
Pedagogisk enhet Norr 140817 Plan mot kränkande behandling och diskriminering för förskolor inom pedagogisk enhet Norr 2014-2015 Planen gäller för: Barkassen, Gatan, Kaptensgården, Strannegården, Dannebacka,
Läs merKvalitetsrapport verksamhetsåret 2014/2015
Augusti 2015 Kvalitetsrapport verksamhetsåret 2014/2015 Mockfjärds förskola Mål Normer och Värden 2:1 Måluppfyllelse I arbetet med att förankra grundläggande normer och värden i förskolans verksamhet sker
Läs merRapport Våra Viktiga Barn 2014
Rapport Våra Viktiga Barn 2014 Bakgrund Verksamheten Våra viktiga barn (tidigare e12 ) startade 2004, på initiativ av två gruppträningsinstruktörer, Eva Måbäck och Jaana Gille, tillsammans med Eva Scharin
Läs merPERSONALBOKSLUT 2014. Knivsta kommun
PERSONALBOKSLUT 2014 Knivsta kommun Personalbokslut 2014 Personalstruktur Antalet fast anställda sjönk till 749 vid utgången av 2011 på grund av övergång av personal till privat vårdboende. Vid utgången
Läs merProjektmaterial KÄRLSJUKDOMAR. Hampnäs folkhögskola
Projektmaterial HÄLSOPROBLEM, NYINSJUKNADE I HJÄRT- OCH KÄRLSJUKDOMAR Hampnäs folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net
Läs merNätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7
140326 Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7 Sammafattning I den sjunde träffen sammanfattade de lokala lärande nätverken vad det gett dem at delta i det lärande
Läs merKartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Göteborg
Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Göteborg Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Gun Pettersson & Viktor Wemminger Datum: 1 Bakgrund & Genomförande BAKGRUND Novus har för Akademikerförbundet
Läs merJag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.
VAD ÄR PROBLEMET? Anna, 18 år, sitter i fåtöljen i mitt mottagningsrum. Hon har sparkat av sig skorna och dragit upp benen under sig. Okej, Anna jag har fått en remiss från doktor Johansson. När jag får
Läs merSlutrapport. Lundagårdsprojektet 2006-2009. Lundagårdsprojektet 1 Demensförbundet
Slutrapport Lundagårdsprojektet 2006-2009 Lundagårdsprojektet 1 Demensförbundet Slutrapport 2009-10-28 Lundagårdsprojektet 2006 2009 Dnr:2006/093 Stöd- och samtalsgrupper för personer som nyligen fått
Läs merHelsingborgs Sportgymnasium. Kvalitetsredovisning för läsåret 2009-2010. Ansvarig: Stefan Krisping
Kvalitetsredovisning för läsåret 2009-2010 Ansvarig: Stefan Krisping 1 Kvalitetsredovisning för läsåret 2009-2010 Innehållsförteckning 1 Organisation och förutsättningar... 3 2 Rutiner och underlag för
Läs merSamhälle, samverkan & övergång
Samhälle, samverkan & övergång En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Kompassens förskola Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplanens riktlinjer
Läs merUtvärdering av projekt SVUNG i Västervik 2010-04-01 2013-04-30
Datum 13-6-6 1(14) Utvärdering av projekt SVUNG i Västervik 1-4-1 13-4-3 Bilaga: Frågeformulär Postadress: Tel. 7-6 88 73 Samordningsförbundet i Kalmar län Organisationsnr -189 Lögstadsgatan 98 39 Vimmerby
Läs merUppföljning av Svensk vård- och kompetensutvecklings yrkesutbildningar inom vård och omsorg
2015-04-23 Uppföljning av Svensk vård- och kompetensutvecklings yrkesutbildningar inom vård och omsorg Samordnare: Fredrik Lind, Botkyrka kommun Medbedömare: Natalia Gura, rektor för vuxenutbildningen,
Läs mer7-8 MAJ. Psykisk ohälsa
7-8 MAJ Psykisk ohälsa Inom ramen för Nya Perspektiv har psykisk ohälsa lyfts fram som en gemensam utmaning för kommunerna och Landstinget i Värmland. Det finns en omfattande dokumentation som visar att
Läs merUtepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007
1 Utepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007 Under några månader runt årsskiftet 2006/2007 har ett antal förskolor besökts i Örnsköldsviks kommun. Syftet var att undersöka hur arbetet med utepedagogik
Läs merFalköpings kommun. Jämställdhetsplan. Personalavdelningen 2004-09-30
Falköpings kommun Jämställdhetsplan Personalavdelningen 2004-09-30 1 Inledning I Jämställdhetslagen (1992) anges att en arbetsgivare skall, inom ramen för sin verksamhet, bedriva ett målinriktat arbete
Läs merTRE METODER FÖR ATT UPPMÄRKSAMMA OCH STÖDJA BARN TILL FÖRÄLDRAR MED PSYKISK OHÄLSA. Malmö 151126 Heljä Pihkala
TRE METODER FÖR ATT UPPMÄRKSAMMA OCH STÖDJA BARN TILL FÖRÄLDRAR MED PSYKISK OHÄLSA Malmö 151126 Heljä Pihkala Ett samarbete mellan Psykiatriska klinikerna i Skellefteå och Umeå, Socialtjänsten i Skellefteå
Läs merVad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa
Stress Att uppleva stress är en del av livet - alla blir stressade någon gång. Det händer i situationer som kräver något extra och kroppen brukar då få extra kraft och energi. Men om stressen pågår länge
Läs merBarn och ungdomar med fibromyalgi
Barn och ungdomar med fibromyalgi Hur vardagen kan vara Om barn och ungdomar med fibromyalgi. En hjälp för dig, din familj, dina vänner och skolan. Utgiven av Fibromyalgi, vad är det? Fibromyalgi är en
Läs merRehabiliteringsrutin Fastställd av rektor
Rehabiliteringsrutin Fastställd av rektor 2015-11-24 Dnr 15/802 Personalenheten Karin Åhman Rehabiliteringsrutin Mål och arbetsgivarens ansvar Målet med rehabilitering är att så fort som möjligt få tillbaka
Läs merfokus på anhöriga nr 10 nov 2008
FOTO: SCANPIX fokus på anhöriga nr 10 nov 2008 Utveckling av ett anhörigcenter med hälsoprofil Anhörigstödsverksamheten i Hudiksvall permanentades direkt efter projektet Anhörig 300. Ända sedan starten
Läs merEN RÄTTVIS SJUKVÅRD VÅ R D S K A F Ö R D E L A S E F T E R B E H O V, I N T E E F T E R T J O C K L E K PÅ P L Å N B O K
EN RÄTTVIS SJUKVÅRD VÅ R D S K A F Ö R D E L A S E F T E R B E H O V, I N T E E F T E R T J O C K L E K PÅ P L Å N B O K 8förslag för en rättvis sjukvård Du ska aldrig behöva oroa dig över att inte få
Läs merJag stöttar arbetsgivare inom personlig assistans
Jag stöttar arbetsgivare inom personlig assistans Hej! Jag heter Björn Jidéus och jag är en av flera rådgivare för området personlig assistans på Arbetsgivarföreningen KFO. Vi är en arbetsgivarorganisation
Läs merStudiehandledning till Nyckeln till arbete
Studiehandledning till Nyckeln till arbete STUDIECIRKEL OM NYCKELN TILL ARBETE 2014 gav Handikappförbunden ut skriften Nyckeln till arbete. Den vänder sig till arbetssökande med olika funktionsnedsättningar
Läs merAllmänhetens förtroende för sjukförsäkringen 2011-03-31
Allmänhetens förtroende för sjukförsäkringen 2011-03-31 Om undersökningen Undersökningen genomfördes i Novus riksrepresentativa webbpanel 17-22 mars 2011. Tre kompletterande frågor om försäkringskassans
Läs merSammanställning av återrapporteringar utifrån medarbetarperspektivet
Sammanställning av återrapporteringar utifrån medarbetarperspektivet Perspektiv Arbetsområde Projekt, aktivitet m.m. Sjukhus eller vårdorganisation Medarbetarperspektivet Evenemang Friskvård /levnadsvanor
Läs merUtvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande
Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation
Läs merSeminarium 20 mars. Metoder för ökad egenmakt - Västmanland berättar. Marie Gustafsson, Kerstin Björklind och Maline Fälth
Nationell konferens 2015 Jämlik hälsa och vård Seminarium 20 mars Metoder för ökad egenmakt - Västmanland berättar Marie Gustafsson, Kerstin Björklind och Maline Fälth Moderator: Lisa Österberg Värd: Elisabeth
Läs merVarannan kvinna i Dalarna känner sig ofta trött
Pressmeddelande 29 november Varannan kvinna i Dalarna känner sig ofta trött Varannan anställd kvinna i Dalarna känner sig ofta trött, och var fjärde kvinna sover oroligt eller har svårt att somna på kvällarna.
Läs merKnivsta Scoutkår. Ungdoms- och föreningspolicy för Knivsta scoutkår Antagen vid kårstämman den 18 mars 2012
Ungdoms- och föreningspolicy för Knivsta scoutkår Antagen vid kårstämman den 18 mars 2012 Inledning till vår policy Vår förenings värderingar bygger på scoutrörelsen synsätt och uppfattningar. Nedan finns
Läs merProjektledare: Kjell Ackelman Utvecklingsansvarig Nyköpings Kommun Nyköping Vuxenutbildning 611 83 Nyköping 0155 24 86 27 kjell.ackelman@nykoping.
1 Svenska ESF-rådet i Sörmland ----------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Projektnummer: 66501 Arbeta i Sverige eller annat EU - land
Läs merARBETSFÖRMÅGA HOS LÅNGTIDSSJUKSKRIVNA- UTVÄRDERING AV TEAMBEDÖMNINGAR
ARBETSFÖRMÅGA HOS LÅNGTIDSSJUKSKRIVNA- UTVÄRDERING AV TEAMBEDÖMNINGAR Cecilia Heister Danielsson, företagsläkare, Bergslagens Arbetsmiljö, Filipstad e-post: cecilia@bergslagensarbetsmiljo.se Telefon:0590/61870
Läs merPressmeddelande 18 maj. Kvinnor visar mer stressymptom än män: Var fjärde kvinna i Stockholms län lider av orolig mage
Pressmeddelande 18 maj Kvinnor visar mer stressymptom än män: Var fjärde kvinna i Stockholms län lider av orolig Kvinnliga anställda upplever mer symptom på stress än sina manliga kollegor. Exempelvis
Läs merPage 1 of 6 Utbildningsplan Arbetskopia Uttagen: Magisterprogram i arbetsliv och hälsa 60 högskolepoäng Programkod: VAALH Fastställd: 2011-10-28 Fastställd av: Medicinska fakultetens fakultetsnämnd Senast
Läs merStockholm den 15 juni 2016. Till Socialdepartementet. Dnr S2016/02084/SF
Stockholm den 15 juni 2016 Till Socialdepartementet Dnr S2016/02084/SF Riksförbundet Attention är en intresseorganisation för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) och deras familjer.
Läs merBlir man sjuk av stress?
Upplaga 5, 2015 I detta häfte beskrivs vad som händer i kroppen vid stress. Varför vissa blir så sjuka och vad man kan göra för att må bra igen. Lever vi under långvarig belastning utan chans för kroppen
Läs merJämställdhets- och mångfaldsplan för Konsult- och servicekontoret 2007
1(5) Jämställdhets- och mångfaldsplan för 2007 Styrelsen för Konsult- och service har som utgångspunkt att alla individer oavsett kön, etnisk bakgrund, religiös tillhörighet, funktionsförmåga eller sexuell
Läs merPersonligt ombud i Kristianstad verksamhetsberättelse 2015
Personligt ombud i Kristianstad verksamhetsberättelse 2015 Under 2015 hjälpte Personligt ombud 95 klienter det är en ökning jämfört med 2014 då Personligt ombud hjälpte 92 klienter. Dominerande ljuspunkter
Läs merPlugga och må bra. Samtidigt.
Plugga och må bra. Samtidigt. Anna Broman Norrby, leg. psykolog - studenthälsovård Kaserntorget 11 B är studenternas företagshälsovård vid Chalmers och Göteborgs universitet www.akademihalsan.se - Telefon:
Läs merEtt hälsosammare arbetsliv en avsiktsförklaring från s, v och mp 2002-12-18
Ett hälsosammare arbetsliv en avsiktsförklaring från s, v och mp 2002-12-18 Inledning Tillväxt och välfärd är kommunicerande kärl. Tillväxt skapar förutsättningar för en utbyggd välfärd och en möjlighet
Läs merAtt ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:
Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina
Läs merUtvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande
Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation
Läs merKvalitativ utvärdering av Kinnekullehälsans tjänst Support-sjukanmälan.
2007-01-25 Kvalitativ utvärdering av Kinnekullehälsans tjänst Support-sjukanmälan. Stina Borén Företagsläkare Kinnekullehälsan Odengatan 24 521 43 Falköping Telefon 0515-777443 stina.boren@kinnekullehalsan.se
Läs merhandlar ytterst om vilket samhälle vi ska ha och vilken människosyn politiken ska utgå ifrån för den regering som ska leda vårt land in i framtiden.
Valet 2010 handlar ytterst om vilket samhälle vi ska ha och vilken människosyn politiken ska utgå ifrån för den regering som ska leda vårt land in i framtiden. Våra tre partier har nu enats om hur vi vill
Läs merFrövik/Maryhills förskolors plan mot diskriminering och kränkande behandling
Frövik/Maryhills förskolors plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola a för
Läs merSLUTRAPPORT. Utveckling av en Galaxenmodell för tidig rehabilitering
SLUTRAPPORT Utveckling av en Galaxenmodell för tidig rehabilitering Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 3 2. Syfte... 3 3. Mål... 3 4. Målgrupp... 4 5. Aktivitetsplan... 4 5.1 Fas 1... 4 5.2 Fas 2... 5
Läs merBemötandeguide. En vägledning med enkla tips när du möter människor med olika funktionsnedsättningar
Bemötandeguide En vägledning med enkla tips när du möter människor med olika funktionsnedsättningar 1 Bemötandeguide En vägledning med enkla tips när du möter möter människor med olika funktionsnedsättningar
Läs merOm Du har frågor angående slutrapporteringen, hör av Dig till Din handläggare på Svenska ESFrådet.
PK 2010-6 Slutrapport Projektnamn: FFA Förebyggande Friskvårds Arbete Diarienr: 2009-306217 Projektperiod (2010-01-11 2011-06-30) Syftet med en enhetlig mall för slutrapportering är att underlätta spridning
Läs merUtvärdering av föräldrakurs hösten 2013
Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013 - Har du verktyg för att bemöta din oroliga och nedstämda tonåring? Föräldrakursen oro/nedstämdhet är ett samarbete mellan Råd & stöd, Gamla Uppsala familjeenhet
Läs merHälsa. Vad innebär hälsar för dig?
Hälsa Vad innebär hälsar för dig? Hälsa Hälsa är ett begrepp som kan definieras på olika sätt. Enligt världshälsoorganisationen (WHO) är hälsa ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt
Läs merUnderlag för bedömningssamtal vid verksamhetsförlagd utbildning (VFU) vid specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning
Kurs: Att möta människor med psykisk ohälsa 30 Kursort: Linköping/Karlstad/Örebro Placering: Psykiatrisk verksamhet Januari 2012 Underlag för bedömningssamtal vid verksamhetsförlagd utbildning (VFU) vid
Läs merBeslut för vuxenutbildning
Skolinspektionen Dnr 43-2014:7781 Forshaga kommun kommungforshaga.se Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn av vuxenutbildningen i Forshaga kommun Skolinspektionen Box 2320, 403 15 Göteborg 2 (13) Tillsyn
Läs merVälkommen! Mikael Widerdal
Välkommen! Den här titeln du håller i din hand innehåller de bästa och mest kraftfulla mentala redskap från de 20 år som jag utbildat, coachat och föreläst för människor i hela Sverige. Den här är indelad
Läs merInformation till remitterande läkare om KBT, PTSD och MMS-behandling i Malmö
Information till remitterande läkare om, PTSD och MMS-behandling i Malmö BEDÖMNINGSSAMTAL Samtalet resulterar i en gemensam behandlingsplan. - kognitiv beteendeterapi Kognitiv beteendeterapi () är en effektiv
Läs merAtt leva med. Narkolepsi
Att leva med Narkolepsi Att leva med narkolepsi Det kändes som om jag höll på att sova bort hela livet tonåren var Ida Jegréus så trött att hon inte kunde hålla sig vaken på lektionerna i skolan. Hur
Läs merÄldreomsorg och skola, Nybro kommun. Gemensam sak i Småland.
Äldreomsorg och skola, Nybro kommun Gemensam sak i Småland. 2 Äldreomsorg och skola AFA Försäkring genomförde preventionsprojektet Hot och våld 2009 2012. Syftet var att utveckla olika metoder och arbetssätt
Läs mer