Ökad tillgänglighet med. bibehållen kvalitet

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ökad tillgänglighet med. bibehållen kvalitet"

Transkript

1 Ökad tillgänglighet med bibehållen kvalitet Nacka psykiatriska öppenvårdsmottagning Teamets medlemmar Teamet består av: Bettina Hillborg, leg. Sjukgymnast Birgitta Lissell, leg. Psykolog och leg. Kognitiv psykoterapeut Inger Luthander, leg. Psykolog, leg. Psykoterapeut, familjeterapeut Pernilla Magnusson, mentalskötare med grundläggande psykoterapiutbildning Anna Rönnerfalk, leg. Sjuksköterska med grundläggande psykoterapiutbildning Iréne Stål, specialist i allmänpsykiatri, överläkare Vår kontaktperson är Bettina Hillborg:

2 Sammanfattning Bakgrunden till projektet Genombrott för tillgänglighet var att politikerna var missnöjda med tillgängligheten i vården och beslöt att satsa pengar på förändringsarbete för att öka tillgängligheten. Nacka psykiatriska mottagning är en av de första psykiatriska mottagningarna som deltar i projektet. Teamet märker i början av projekttiden att vår verklighet och våra svårigheter skiljer sig från primärvårdens. Steg ett i vårt arbete denna projekttid var en diskussion och systematisk genomgång av återbud och uteblivna besök dag för dag. Följder blir en fördjupad analys av skäl till återbud och uteblivanden och detta föder tankar om meningsfullhet i behandling kopplat till patientproblematik. I diskussionerna kommer även en alltmer pressad arbetssituation fram - med stor patienttillströmning, övertid och ökad ohälsa som konsekvens. Våra första PGSA-hjul (Planera, Göra, Studera, Agera), som är redskapen för förändringsarbetet, blir därmed förändringar för att minska outnyttjad patienttid och att minska stress och övertid. Detta görs bl.a. genom länkning och direktkontakt med patienter och att strukturera almanackan bättre. För att möta det stora behovet av vård beslöt vi även att starta grupper av olika slag. Viktigt här var att behålla kvaliteten och att ta tillvara på var och en av teammedlemmarnas kompetenser. Varje teammedlem skapade sitt/sina egna hjul med förändringsområden. Sammanfattningsvis kan ses att sex av nio hjul fallit väl ut. Exempelvis har återbud och uteblivanden sjunkit från 17 % till 6 %! Arbetet med förändringar kommer till stor del att fortsätta och vissa kommer att analyseras närmare för orsaker till varför de ej fungerat optimalt. Mottagningen kommer att börja arbeta med vissa av förändringarna och lägga in dessa i styrkortet. Teamet har insett värdet av att stanna upp och diskutera med varandra för att fungera optimalt som team och kunna påverka sin arbetssituation. Med små förändringar går det att åstadkomma mycket. Psykiatrins medel minskar medan vårdbehovet ökar vilket är en ekvation som inte går ihop och värt att diskutera kring och hitta lösningar på inför framtiden. 2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING... 2 OMRÅDESBESKRIVNING... 4 VERKSAMHETEN INOM NACKA ÖPPENVÅRDSPSYKIATRI... 5 PROBLEMBESKRIVNING... 6 SYFTE OCH MÅL... 7 MÄTNINGAR... 8 FÖRÄNDRINGAR... 9 RESULTAT.11 DISKUSSION. 13 BILAGOR

4 Områdesbeskrivning Nacka kommun är beläget sydost om Stockholm och gränsar direkt till huvudstaden. Kommunen präglas av sin närhet till Stockholm, de stora naturområdena och närheten till vatten i och med en lång kuststräcka och många insjöar. Vid årsskiftet 2005/2006 hade invånarantalet överstigit och var befolkningsmässigt den fjärde största kommunen i Stockholms län. Befolkningen ökar stadigt. Kommande åren beräknas en ökning på 1,6 % per år. Nacka består av fyra kommundelar: Sicklaön, Boo, Fisksätra/Saltsjöbaden och Älta. Nacka har utvecklats från att ha präglats av industrier i området närmast Stockholm och sommarstugeområden österut till att vara en levande kommun året runt med mycket bostäder och stort utbud av offentlig och kommersiell service. Befolkningens åldersammansättning varierar påtagligt i olika delar av Nacka. Befolkningen som helhet blir äldre p.g.a. att det föds få barn och att medellivslängden ökar. Medellivslängden är högre i Nacka än i Stockholms läns landsting i genomsnitt. Trots detta finns det mycket barn och ungdomar i Nacka av invånarna är under femton år. Var femte invånare är född utomlands eller är utländsk medborgare. Barnfamiljer i Nacka har en genomsnittligt högre disponibel inkomst än närliggande kommuner. Medelinkomsten ligger också högre än både närliggande kommuner, länet och riket. 4

5 Verksamheten inom Nacka öppenvårdspsykiatri Öppenvårdspsykiatrin i Nacka består av: Soteria, en mottagning för nyinsjuknande i psykossjukdom. Teamet för Unga vuxna, Nacka psykiatriska öppenvårdsmottagning med Jourteam, Psykosteam och tre Allmänpsykiatriska team. Samarbete finns också med teamet INRE (individuell rehabilitering). Under 2002 registrerades inom öppenvårdspsykiatrin totalt besök och 2004 hade denna siffra ökat till besök, vilket motsvarar en ökning med närmare 30 %! Mottagningen har knappt 54 heltidstjänster exklusive läkarna. De anställda har olika yrkesbakgrund så som psykologer, mentalskötare, sjuksköterskor, kuratorer, läkare och sjukgymnaster. Till varje team är minst en läkare knuten. Patienter kommer till mottagningen via remisser från slutenvård, primärvård och via egen anmälan till jourteamet. Utifrån patienternas psykiatriska tillstånd erbjuder vi ett varierat utbud av psykiatriska åtgärder och behandlingar: Farmakologisk behandling Individuell samtalsbehandling Psykoterapi i form av långtids- eller korttidsbehandlingar Kognitiv beteendeterapi, KBT Dialektisk beteendeterapi, DBT Patient- och anhörigutbildning Sjuksköterskebaserad Litium- och medicindispensär Psykiatriskt inriktad sjukgymnastik Psykiatrisk konsultverksamhet för primärvård och somatisk slutenvård Poliklinisk ECT-behandling. Behandling i samarbete med beroendemottagningen vid dubbeldiagnoser (psykiatrisk sjukdom med samtidigt missbruk). Behandling i samarbete med kommunens psykiatriteam. Medicinska bedömningar och utlåtanden i sjukförsäkringsärenden. Vid behov inläggning inom slutenvårdspsykiatrin. Utredningsverksamhet; bl.a. psykolog- och neuropsykiatriska utredningar. 5

6 Problembeskrivning I december 2004 gjordes en mätning på hur många uteblivna besök och återbud mottagningen hade under två veckor. Mätningen visade att nästan vart femte planerat besök (17 %) ej blivit av då patienten lämnat återbud eller uteblivit! Konsekvenserna av detta blir: Störd behandlingsprocess Outnyttjad kompetens Förlängning av vårdtiden Hinder i tillgänglighet för andra patienter Ökad frustration hos behandlaren Vi kom fram till att vi behövde analysera orsakerna till ovanstående och därigenom minska återbud/uteblivna besök. Eftersom inflödet till mottagningen ökat markant (se föregående sida) och vi upplevde en allt större press, blev det tydligt att det behövdes nya arbetsformer för att möta den ständigt ökade efterfrågan. 6

7 Syfte och mål Teamet kom in i projektet när det redan hade startat vilket gjorde att vi automatiskt började med syftet: Öka tillgängligheten. Tidigt i våra diskussioner fördes också frågan om kvalitet fram. Syftet med att öka tillgängligheten förändrades till att också innefatta komponenten kvalitet. Hur kan man öka tillgängligheten med bibehållen kvalitet? Detta blev vårt övergripande mål: Ökad tillgänglighet med bibehållen kvalitet. Olika delmål sattes upp: - Öka kapaciteten genom att minska andelen outnyttjade patienttider med 50 % - Starta grupper för att kunna hantera fler patienter med en viss problematik samtidigt. - Minska stressnivån i teamet - Bättre tillvarata teammedlemmarnas olika kompetenser - Öka läkartillgängligheten för både patienterna och teammedlemmarna. 7

8 Mätningar Vi har i 5 perioder under 2005 mätt antal möjliga patienttider, bokade besökstider, återbud och uteblivna besök (se bilaga 1). En 6:e kontrollmätning gjordes v.13 och 14, Förutom att vi tittade på statistik var vi intresserade av vilka patienter som lämnade återbud och uteblev. Diagnos, GAF, längd på kontakten, meningsfullhet, allians och skäl till återbud/uteblivet besök registrerades. Detta för att se om det gick att hitta något mönster och om möjligt minimera återbud/uteblivna besök se (bilaga 2). Statistik togs fram på de senaste årens besöksfrekvens för teamet och mottagningen. För att mäta stressnivån hos teamets medlemmar fylldes ett skattningsschema i varje vecka under veckorna 35-46, 2005 (se bilaga 3). Skattningsformuläret mätte följande faktorer: Måluppfyllelse/strukturerad arbetsvecka Graden av stress Upplevelse arbetsmiljön avseende stress Detta sammanställdes i kurvor som dels visade individens upplevda arbetsveckor, dels teamets sammanställda upplevelse. 8

9 Förändringar Följande förändringar har prövats och utvärderats: 1. Öka kapaciteten genom att minska andelen outnyttjade patenttider med 50%. Alltid ha personlig telefonkontakt för tidsbokning med ny patient för att avtala tid Personlig länkning av patienter vid ny behandlingskontakt. Från början tala med patienten om motivation och vikten av att komma till besöken. Inte boka upp tider mer än några veckor framåt, med lämpliga patienter. Konsekvensen blir fler lediga tider. 2. Att strukturera arbetet via almanackan för att undvika stress och övertid Patientbesök 50 % av arbetstiden (4 patientbesök per dag). Sätta av tid i almanackan till administration 3. Starta grupper för patienter med recidiverande depressioner. Startar pilotgrupp med åtta deltagare under åtta veckor två timmar per gång. Utvärdering genom skattning (se bilaga 4). 4. Starta öppen mottagning för patienter med panikångestproblematik Informera patienter som tidigare gått i panikångestgrupp om möjligheten att komma för uppföljning och stöd. 5. Starta sömngrupp Öka kunskaper om god sömnhygien Psykopedagogisk förhållningssätt. Starta pilotgrupp under sex veckor med fyra patienter 1 ½ timme per vecka. 9

10 6. Starta öppen grupp, drop-in, i kroppskännedom för patienter som tidigare deltagit i kroppskännedomsgrupp Patienterna fick fylla i om de var intresserade av att delta i öppen grupp. Frekvens en timme varannan vecka. Utvärdering genom tre frågor; Motsvarade besöket dina förväntningar? Har besöket påverkat dig i positiv eller negativ riktning? Hur känner du dig efter besöken Svaren gavs genom kryssa på en linje, negativ positiv 7. Formalisera familjeterapi Ta emot två familjer/par per vecka från vårt team. 8. Konsultation/handledning till teamets medlemmar Öppen tid en gång i veckan, en timme, hos psykolog leg. psykoterapeut. Syftet med handledningen är att lätt/snabbt få hjälp/avlastning och vägledning. 9. Öka tillgänglighet till läkaren för teamets medlemmar och patienter. Individuell patienthandledning hos läkaren 1 timme varje vecka för varje behandlare. Möjlighet för behandlare att boka in sina patienter på läkarbesök en timme varannan vecka. 10

11 Resultat 1. Öka kapaciteten genom att minska andelen outnyttjade patienttider med 50%. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% Bokade som kom Återbud/Uteblivanden 30% 20% 10% 0% Vi har minskat återbud/uteblivna besök från 17% till 6% enligt tidigare beskrivna förändringar. Ett mönster har också kunnat utläsas i att vissa patientgrupper/diagnoser lämnar mer återbud och uteblir. 2. Att strukturera arbetet via almanackan för att undvika stress och övertid Vi ser ett klart samband mellan icke-uppfyllda mål och stress utifrån mätningar med VAS-skalan. Det har gjort oss medvetna om vikten av att fördela arbetet under en vecka med 50% patientarbete och 50% administrativt arbete. Verkligheten ser dock ibland annorlunda ut, vilket gör det svårt att hålla sig inom de ramar vi satt upp (Se bilaga 7). Arbetet med detta kommer att fortsätta. 3. Starta grupper för patienter med recidiverande depressioner Pilotgruppen för patienter med recidiverande depressionen är avslutad och en ny grupp har påbörjats. Utvärderingen visade positivt resultat och verksamheten är nu permanent (se bilaga 4). 11

12 4. Starta öppen mottagning för patienter med panikångestproblematik Den öppna panikångestgruppen har inte utnyttjats i den utsträckningen som var förväntad och är nu vilande. 5. Starta sömngrupp I sömnskolan är pilotgruppen avslutad med gott resultat och verksamheten kommer att fortsätta. 6. Starta öppen grupp, drop-in, i kroppskännedom för patienter som tidigare deltagit i kroppskännedomsgrupp De öppna grupperna i kroppskännedom har utnyttjats väl. Utvärderingarna har visat att patienterna är mycket nöjda med att få den här möjligheten (se bilaga 5). Verksamheten fortsätter. 7. Formalisera familjeterapi Familjeterapin/parsamtalen har utfallit mycket väl. Tiderna har utnyttjats till fullo. Det tyder på att det finns ett behov av familjeterapi med psykiatrisk kompetens. Arbetet fortsätter. 8. Konsultation/handledning till teamets medlemmar Konsultationsarbetet har inte utnyttjats som förväntats. Vi kommer att analysera varför. 9. Öka tillgänglighet till läkaren för teamets medlemmar och patienter Den individuella läkartiden har täckt medarbetarnas behov. Läkartiden, varannan vecka, där vi haft möjlighet att boka patienter, har använts olika. 12

13 Diskussion Det har varit värdefullt att få sitta tillsammans i teamet och reflektera över vårt arbete. Ett mer medvetet sätt att tänka på vår arbetssituation har vuxit fram med fokus på ökad tillgänglighet och kvalitet som en självklar del. I en konstruktiv anda har vi blivit mer medvetna om möjligheter snarare än att fastna i svårigheter. Vi är glada över att ha fått möjlighet av ledningen att arbeta med det här projektet. De goda traditionerna i utvecklingsarbete som finns på mottagningen har underlättat vårt arbete. Vi tänker nu mer på team-medlemmarnas kompetens och utnyttjar den bättre och har inspirerat varandra till att prova nya arbetssätt. Till synes små förändringar har visat sig ge effekter. Även förändringstankar som inte har fungerat så bra har vi kunnat ta lärdom av. Verkligheten har sina begränsningar och då får man hitta andra vägar. Ett sätt att vidmakthålla de förbättringar som uppnåtts är att inför varje termin samla teamet och lägga upp en gemensam planering. I samtal med ledningen har det beslutats att förändringsarbetet ska vara med på vårt lokala styrkort Mottagningen har vid ett tillfälle fått ta del av våra resultat på en arbetsplatsträff. Vår förhoppning är att de andra teamen kommer att ha nytta av våra erfarenheter och stimuleras i sina egna förändringsarbeten. En av de reflektioner vi har gjort är att det är svårt att beskriva för beställarna vad vi gör i vårt arbete och hur vi tänker oss den framtida psykiatrin. Vi undrade bl.a. hur Miltonpengarna använts. Därför bjöd vi in sjukvårdslandstingsrådet Birgitta Sevefjord till teamet. Vi fick då möjlighet att beskriva vår verksamhet och uttrycka våra önskemål om hur vi vill utveckla denna. Depressionsvården skulle vi exempelvis vilja utveckla genom att anställa sjuksköterskor specialiserade på depressionbehandling enligt samma modell som man i primärvården använder diabetes- och astmasköterskor. Vi vill också förstärka den grupp som arbetar med profylaktisk behandling mot recidiverande depressioner. Vi ser oss som ett operationslag som kan göra många ingrepp, men som av begränsade resurser tvingas göra enklare operationer även när vi ser att det skulle behövas mer avancerade kirurgi. Psykiatrin har alltid brottats med en stram budget. Potentiellt skulle vi idag ha bättre möjligheter att möta upp mot patienternas behov gällande diagnos och behandling, men vissa av våra nyare behandlingar är mer kostsamma. Vår budget kan inte baseras på enbart blindtarmsoperationer när vi också behöver göra njur-transplantationer. 13

14 Inom den somatiska vården skulle det vara otänkbart att inte erbjuda den bästa behandlingen. De olika psykiatriska diagnoserna kräver olika åtgärder. Det är viktigt för oss att värna om våra olika operationsmetoder där fundamentet förutom de rent medicinska behandlingarna, är våra olika terapier. Inom vår specialitet har vi möjlighet att se människan som en helhet. Vikten av att patienterna får rätt vård för att inte återinsjukna efter given behandling kan initialt vara mycket krävande, men ger på sikt ett bättre resultat. Det är inte acceptabelt att av resursskäl tvingas använda gamla behandlingsmetoder när det finns nyare som ger bättre utfall. På 10 år har psykiatrins andel av Stockholms läns landsting totala budget minskat med nästan 20 % (se bilaga 6) var andelen 16,9 % och ,7 %). Detta har skett samtidigt som den psykiska ohälsan i samhället har ökat betydligt, bl.a. tillskrivs en stor del av ökningen inom sjukförsäkringen den ökade psykiska ohälsan. Inom vuxenpsykiatrin ser vi ett stort värde av att behandla psykisk ohälsa och psykisk sjukdom tidigt i förloppet varpå det är av vikt att se över barn och ungdomspsykiatrins resurser. Barn och ungdoms psykiatrin idag blir vuxenpsykiatrins problem i morgon. Vi är beredda att arbeta för att öka tillgängligheten och kvaliteten. Men med hänsyn till nya behandlingsmetoder och befolkningens ökande behov krävs också att resursfördelningen ses över. 14

15 (Bilaga 1) Kartläggning kapacitet/efterfrågan Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Måndag Hur många möjliga patienttider? Hur många av dessa bokades? Hur många patienter kom faktiskt? Hur många patienter avslutades? Intern konsultation - läkare(fylls i av läkare)en pinne/10 min. Hur många "obokade" ville ha en tid? "Obokad" är alla patienter som inte har en återbesökstid och som hör av sig/remitteras med en önskan om tid T3 dvs tredje bokningsbara tid Namn: Nacka ÖV 15

16 (Bilaga 2) 16

17 (Bilaga 3) Mätningar i VIF-projektet Namn Datum Stress Jag är inte stressad Jag är stressad Arbetsmiljö Dålig Bra Måluppfyllelse Jag har inte uppfyllt mina mål Jag har uppfyllt mina mål 17

18 - Nacka sjukhus (Bilaga 4) Enkät MBKT Sätt ett kryss på linjen där du tycker att du befinner dig Hur ofta mediterar du? Aldrig tre gånger i veckan varje dag Hur stor nytta har du haft av din utbildning Ingen ganska stor nytta mycket stor nytta 18

19 Öppen grupp kroppskännedom (Bilaga 5) Markera med kryss på linjen var du befinner dig. Motsvarade besöket dina förväntningar? Nej, inte alls Ja, verkligen Har besöket påverkat dig i positiv eller negativ riktning? Negativ Positiv Hur känner du dig efter besöket? Missnöjd Mycket nöjd 19

20 Bilaga 6 20

21 Bilaga 7 Anna VECKA Vecka STRESS ARBETSMILJÖ MÅLUPPFYLLELSE Bettina VECKA STRESS ARBETSMILJÖ MÅLUPPFYLLELSE 21

22 Bilaga 8 Mats VECKA STRESS ARBETSMILJÖ MÅLUPPFYLLELSE Pernilla VECKA STRESS ARBETSMILJÖ MÅLUPPFYLLELSE Medelvärden för samtliga 0,00 1,00 2,00 3,00 4,00 5,00 6,00 7,00 8,00 9,00 10,00 VECKA STRESS ARBETSMILJÖ MÅLUPPFYLLELSE 22

Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1

Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1 Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1 KRAVSPECIFIKATION Psykiatrisk öppenvård för vuxna med geografiskt områdesansvar 1 Mål och inriktning

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken

Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken Faktaruta Personal: 60 tjänster. Läkare, psykologer, kuratorer, sjuksköterskor, skötare, förskolekonsulent, bildterapeut, behandlingsassistent, läkarsekreterare.

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2014. BUP Sörmland

Kvalitetsbokslut 2014. BUP Sörmland Kvalitetsbokslut 2014 BUP Sörmland Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 3 Trygga patienter... 4 Patienterfarenheter... 4 Smidig resa genom vården... 5 Tillgänglighet... 5 Patientsäkerhetsresultat...

Läs mer

Uppföljning av överenskommelser om primärvård, äldrevård och psykiatri i Gotlands kommun 2005

Uppföljning av överenskommelser om primärvård, äldrevård och psykiatri i Gotlands kommun 2005 1(7) Uppföljning av överenskommelser om primärvård, äldrevård och psykiatri i Gotlands kommun 2005 Gotlands kommun har under 2001-2004 lämnat omfattande redovisningar av utvecklingen av arbetet med att

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabiliteringsgarantin 2011 vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabilitering som sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp

Läs mer

Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015

Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015 Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015 Inledning Sedan 2009 har frågeställningen neuropsykiatriska funktionshinder

Läs mer

Förslag till ny telefonmottagning för Psykoterapiinstitutet

Förslag till ny telefonmottagning för Psykoterapiinstitutet Förslag till ny telefonmottagning för Psykoterapiinstitutet Psykoterapiinstitutet, Björngårdsgatan 25, 11852 Stockholm, tel.08-57839700 Teamets medlemmar Carina Lodén-Randall, Lise-Lotte Müller Boberg,

Läs mer

Granskning av omhändertagande och vård vid depression och ångest

Granskning av omhändertagande och vård vid depression och ångest www.pwc.se Revisionsrapport Lars Åke Claesson Erik Wottrich 15 oktober 2014 Granskning av omhändertagande och vård vid depression och ångest Region Gotland Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2.

Läs mer

Yttrande till Västra Götalandsregionen Hälso- och sjukvårdsutskott över regional utvecklingsplan för psykiatri.

Yttrande till Västra Götalandsregionen Hälso- och sjukvårdsutskott över regional utvecklingsplan för psykiatri. Beställarförbundet DELTA Tjänsteutlåtande Dnr 2004/23 på Hisingen 2004-10-13 Sekretariatet Ärendenr. 6 Yttrande till Västra Götalandsregionen Hälso- och sjukvårdsutskott över regional utvecklingsplan för

Läs mer

det psykologiska perspektivet

det psykologiska perspektivet För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling. Ofta används en kombination. Grundläggande är att man har med sig både det medicinska,

Läs mer

Lightmottagningar för unga vuxna. Svar på skrivelse från Karin Rågsjö (v) och Jackie Nylander (v).

Lightmottagningar för unga vuxna. Svar på skrivelse från Karin Rågsjö (v) och Jackie Nylander (v). SOCIALTJÄNSTFÖRVALTNINGEN KUNDORIENTERADE VERKSAMHETER 2007-09-20 SID 1 (5) 2007-08-21 Handläggare: Anette Necander Telefon: 08-508 25 251 Till Socialtjänstnämnden Lightmottagningar för unga vuxna. Svar

Läs mer

Stockholms läns sjukvårdsområde

Stockholms läns sjukvårdsområde Stockholms läns sjukvårdsområde Hälso- och sjukvård i landstingets regi Erja Lempinen innehåll En vård nära befolkningen 1 Vårt uppdrag och filosofi 2 Välkommen till våra verksamheter 4 Primärvård 4 Barn-

Läs mer

Ökad kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling

Ökad kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling Ökad kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling slutredovisning av utbetalda medel 2011 och 2012 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

BEHANDLING- OCH UTREDNINGSHEM

BEHANDLING- OCH UTREDNINGSHEM BEHANDLING- OCH UTREDNINGSHEM Vi är specialister inom DBT och vårt mål är att ge individen en inre emotionell balans och en meningsfull tillvaro. OM OSS På Kullabygdens DBT hem hjälper vi ungdomar i åldern

Läs mer

s êç=á=î êäçëâä~ëë=ñ ê=píçåâüçäãë=ä~êå=çåü=ìåö~=

s êç=á=î êäçëâä~ëë=ñ ê=píçåâüçäãë=ä~êå=çåü=ìåö~= s êç=á=î êäçëâä~ëë=ñ ê=píçåâüçäãë=ä~êå=çåü=ìåö~= cçäâé~êíáéí=îáää== Ha vård i världsklass för de kroniskt och svårt sjuka barnen Införa nolltolerans mot köer - barn måste få vård utan väntan Stimulera

Läs mer

PROGRAMRAPPORT. Bra Mottagning omgång 12, ÖNH-mottagningen Lasarettet Trelleborg. Enhetschef, Anita Ekelund, anita.ekelund@skane.

PROGRAMRAPPORT. Bra Mottagning omgång 12, ÖNH-mottagningen Lasarettet Trelleborg. Enhetschef, Anita Ekelund, anita.ekelund@skane. PROGRAMRAPPORT 1(5) Bra Mottagning omgång 12, ÖNH-mottagningen Lasarettet Trelleborg Syfte med deltagandet i förbättringsprogrammet: Ökad tillgänglighet Ökat resursutnyttjande Förbättrad arbetsmiljö Teammedlemmar:

Läs mer

FAKTA OM BUP TEMA. Tonåringar

FAKTA OM BUP TEMA. Tonåringar FAKTA OM BUP TEMA Tonåringar Fakta om BUP Tema: Tonåringar Psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd vad är skillnaden? Psykisk hälsa definieras som ett tillstånd av mentalt välbefinnande

Läs mer

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team NYKÖPING Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar och Ledare

Läs mer

Psykiatrin Halland har drygt 600 anställda, där den största yrkesgruppen är sjuksköterskor.

Psykiatrin Halland har drygt 600 anställda, där den största yrkesgruppen är sjuksköterskor. Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning ar na bästa tänkbara psy kiat risk vård. De har många olika sorters kunskap och erfarenheter, vilket

Läs mer

Kuratorer inom hälso- och sjukvården. 2010-08-16 Anna Ihrfors Wikström

Kuratorer inom hälso- och sjukvården. 2010-08-16 Anna Ihrfors Wikström Kuratorer inom hälso- och sjukvården 2010-08-16 Anna Ihrfors Wikström 1 Sammanfattning - Kuratorer inom hälso- och sjukvården Åtta av tio kuratorer tycker att antalet arbetsuppgifter, stressen i jobbet

Läs mer

Ansökan om stimulansbidrag till bättre vård och behandling för personer med tungt missbruk

Ansökan om stimulansbidrag till bättre vård och behandling för personer med tungt missbruk ALL-teamet Individ och Familj Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning Handläggare: GudrunJohansson Tfn: 08-508 03 209 Petra Oredsson Tfn: 08-508 03 208 Tjänsteutlåtande Sid 1 (7) 2006-05-26 Spånga-Tensta stadsdelsnämnd

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 38, Länsgemensam Rättspsykiatri, Landstinget i Norrbotten Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård

Läs mer

LIA. Psykiatriska öppenvårdsmottagningen i Vimmerby 2015-10-05 2015-10-16. Handledare: Maritha Thellman Emil Haskett

LIA. Psykiatriska öppenvårdsmottagningen i Vimmerby 2015-10-05 2015-10-16. Handledare: Maritha Thellman Emil Haskett Alexandra Hokander-Sandberg Medicinsk sekreterare Ht-15 LIA Psykiatriska öppenvårdsmottagningen i Vimmerby 2015-10-05 2015-10-16 Handledare: Maritha Thellman Emil Haskett Sammanfattning I denna LIA- rapport

Läs mer

Verksamhetsberättelse Psykiatripartners barn och ungdom 2015

Verksamhetsberättelse Psykiatripartners barn och ungdom 2015 Verksamhetsberättelse Psykiatripartners barn och ungdom 2015 Verksamhetsform, uppdrag och innehåll: Mottagningen i Motala ansvarar för Motala och Vadstena kommuner. I kommunerna finns nästan 10 000 barn

Läs mer

1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti:

1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti: 1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti: Hur vill ert parti utforma vården för ME/CFS-patienter? Alliansen

Läs mer

Svar på fråga från Lena Lundberg (FP) om psykiatrin

Svar på fråga från Lena Lundberg (FP) om psykiatrin LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2012-02-27 4 (40) Dnr CK 2012-0119 42 Svar på fråga från Lena Lundberg (FP) om psykiatrin Förslag till beslut

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 181 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar Peter Lantz,

Läs mer

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger... Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik Nationell basutbildning i Värmland 19 april 2010 Ann-Sofie Nordenberg ann-sofie.nordenberg@karlstad.se 054 29 64 95, 070 60

Läs mer

NÄRSTÅENDES DELAKTIGHET I VÅRDEN ETT FÖRÄNDRINGSARBETE Psykiatri Nordöst AVDELNING 151

NÄRSTÅENDES DELAKTIGHET I VÅRDEN ETT FÖRÄNDRINGSARBETE Psykiatri Nordöst AVDELNING 151 NÄRSTÅENDES DELAKTIGHET I VÅRDEN ETT FÖRÄNDRINGSARBETE Psykiatri Nordöst AVDELNING 151 Handledare Margareta Öhman Deltagare: Karin Borén arbetsterapeut Kristina Eriksson kurator Carita Jansson mentalskötare

Läs mer

Avrapportering stressprojektet. Sammanfattning av genomförd stressbehandling. Bakgrund och syfte. Upplägg

Avrapportering stressprojektet. Sammanfattning av genomförd stressbehandling. Bakgrund och syfte. Upplägg Avrapportering stressprojektet Bakgrund och syfte Den psykiska ohälsan har under de senaste åren ökat i hela landet såväl som på Gotland. Med detta som utgångspunkt har Region Gotland valt att fokusera

Läs mer

Psykiatrisk samsjuklighet vid opiatberoende. Nadja Eriksson Sektionschef och Överläkare Metadonsektionen

Psykiatrisk samsjuklighet vid opiatberoende. Nadja Eriksson Sektionschef och Överläkare Metadonsektionen Psykiatrisk samsjuklighet vid opiatberoende Nadja Eriksson Sektionschef och Överläkare Metadonsektionen Psykiatrisk samsjuklighet vid opiatberoende Vanliga diagnoser är: - Ångesttillstånd - PTSD - Affektiva

Läs mer

Vuxenpsykiatrin i Norrbotten

Vuxenpsykiatrin i Norrbotten n i Norrbotten En presentation av vår verksamhet och organisation Division Är en av Norrbottens läns landstings nio divisioner. Har cirka 600 anställda. Utreder och behandlar patienter från 18 år och uppåt.

Läs mer

Revisionsrapport. Landstinget Gävleborg. Barn och ungdomspsykiatri. efterlevnad av förstärkt vårdgaranti. September 2010 Karin Magnusson

Revisionsrapport. Landstinget Gävleborg. Barn och ungdomspsykiatri. efterlevnad av förstärkt vårdgaranti. September 2010 Karin Magnusson Revisionsrapport Landstinget Gävleborg Barn och ungdomspsykiatri efterlevnad av förstärkt vårdgaranti September 2010 Karin Magnusson 1. Inledning...5 1.1 Bakgrund...5 1.2 Revisionsfråga, kontrollmål och

Läs mer

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård.

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. De har många olika sorters kunskap och erfarenheter, vilket

Läs mer

Slutrapport Sollentuna psykiatriska öppenvård Mottagningsteam och behandlingsteam är modellen!

Slutrapport Sollentuna psykiatriska öppenvård Mottagningsteam och behandlingsteam är modellen! Slutrapport Sollentuna psykiatriska öppenvård Mottagningsteam och behandlingsteam är modellen! Nytorps gård, gården revs cirka 1973 för att ge plats åt Sollentuna sjukhus. Sammanfattning: I den givna organisationen

Läs mer

Utbildningar: Irene Bergman, leg. psykolog/psykoterapeut Mejl: irene@gfpm.se Telefon: 0046 (0)26 10 16 00

Utbildningar: Irene Bergman, leg. psykolog/psykoterapeut Mejl: irene@gfpm.se Telefon: 0046 (0)26 10 16 00 Irene Bergman, leg. psykolog/psykoterapeut Mejl: irene@gfpm.se Telefon: 0046 (0)26 10 16 00 Jag har ett genuint intresse för människor och dess historia. Som psykolog använder jag mig av flera olika metoder

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Masterprogram i vård- och stödsamordning med inriktning kognitiv beteendeterapi

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Masterprogram i vård- och stödsamordning med inriktning kognitiv beteendeterapi Dnr FAK1 2011/154 Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Masterprogram i vård- och stödsamordning med inriktning kognitiv beteendeterapi (KBT) Programkod: Programmets benämning: Beslut

Läs mer

Samverkande verksamheters ansvarsområden

Samverkande verksamheters ansvarsområden Bilaga till överenskommelse 8 Samverkande verksamheters ansvarsområden Hälso- och sjukvård Primärvården För primärvården åvilar medicinskt ansvar enligt primärvårdens basåtagande. Den familjeläkare som

Läs mer

Riktlinje för neuropsykiatrisk utredning och behandling av vuxna med ADHD Vuxenpsykiatri mitt, Oskarshamn

Riktlinje för neuropsykiatrisk utredning och behandling av vuxna med ADHD Vuxenpsykiatri mitt, Oskarshamn Riktlinje för neuropsykiatrisk utredning och behandling av vuxna med ADHD Vuxenpsykiatri mitt, Oskarshamn Giltighet 2012-12-01 tillsvidare Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Målgrupp Samtliga

Läs mer

Verksamhetsberättelse, mål och aktiviteter - Smärtrehabilitering

Verksamhetsberättelse, mål och aktiviteter - Smärtrehabilitering Datum: 2011-01-31 ÅRSREDOVISNING 2010 Verksamhetsberättelse, mål och aktiviteter - Smärtrehabilitering Det tidigare avtalet med Landstinget Gävleborg upphörde 091231 och hade för avsikt att starta igen

Läs mer

20100601 Riktlinjer för rehabilitering av patienter med långvariga ickemaligna smärttillstånd i Kronobergs län

20100601 Riktlinjer för rehabilitering av patienter med långvariga ickemaligna smärttillstånd i Kronobergs län 20100601 Riktlinjer för rehabilitering av patienter med långvariga ickemaligna smärttillstånd i Kronobergs län Inledning Processens syfte Att för patienter med långvariga icke-maligna smärttillstånd i

Läs mer

Snacka hjälper. Behandlingsenheten Midgård

Snacka hjälper. Behandlingsenheten Midgård Behandlingsenheten Midgård Snacka hjälper. Från stödsamtal till stressreducerande, allians och copingskapande behandlingssamtal. Ett utvecklingsarbete för att skapa tydligare struktur. Teamets medlemmar

Läs mer

SPECIFK UPPDRAGSBESKRIVNING OCH UPPFÖLJNING BEROENDECENTRUM STOCKHOLM SLUTEN OCH ÖPPENVÅRD 2013-2014 BILAGA 1

SPECIFK UPPDRAGSBESKRIVNING OCH UPPFÖLJNING BEROENDECENTRUM STOCKHOLM SLUTEN OCH ÖPPENVÅRD 2013-2014 BILAGA 1 1 Inledning Uppdraget är att bedriva beroendevård på specialistnivå i öppenvård och heldygnsvård för att uppnå förbättrad psykisk hälsa och förebygga ohälsa. Med beroendevård avses stöd, insatser och behandling

Läs mer

Nationella psykiatrisamordningens definition på begreppet psykiskt funktionshinder.

Nationella psykiatrisamordningens definition på begreppet psykiskt funktionshinder. Med denna guide hoppas vi kunna ge dig den vägledande hjälp du behöver när du är i behov av stöd och hjälp. Vi som sammanställt guiden är Margareta Elmersjö: Insamling av material från Heby kommun och

Läs mer

Rehabiliteringsgaranti. Kunskapsunderlag om psykiska diagnoser och smärta

Rehabiliteringsgaranti. Kunskapsunderlag om psykiska diagnoser och smärta Rehabiliteringsgaranti Kunskapsunderlag om psykiska diagnoser och smärta Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm. Besök Hornsgatan 20 Tfn 08-452 70 00 Fax 08-452 70 50 info@skl.se www.skl.se Upplysningar

Läs mer

PIF. Nacka öppenvårdsmottagning. - Telefontillgänglighet

PIF. Nacka öppenvårdsmottagning. - Telefontillgänglighet PIF - Telefontillgänglighet Nacka öppenvårdsmottagning Ett arbete gjort av: Jonny Larsson, Marie Haking, Helena Ruokonen-Johansson, Lena Thörner, Karin Wohlmer Tel: 08-718 66 00 Telefontillgänglighet på

Läs mer

Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14)

Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14) Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14) Varje huvudman har resurser runt missbruksproblematik och psykiatrin har självfallet

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 154 Intagningsavdelning 7 A, Beroendecentrum Stockholm, S:t Göran Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus

Läs mer

Välkommen till KUM på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna

Välkommen till KUM på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna Välkommen till KUM på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna Allmänt Karolinska Universitetssjukhuset i Solna har en klinisk undervisningsmottagning KUM som ligger i anslutning till akutmottagningen.

Läs mer

Utvecklingen av kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling. Redovisning av utbetalda medel till landstingen

Utvecklingen av kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling. Redovisning av utbetalda medel till landstingen Utvecklingen av kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling Redovisning av utbetalda medel till landstingen Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier

Läs mer

Vårdcentralen Ankaret

Vårdcentralen Ankaret Vårdcentralen Ankaret så blev det efter sammanslagningen Text: Anna-Lena Lundberg Verksamhetschef Vårdcentralen Ankaret i Örnsköldsvik är i grunden en sammanslagning av två vårdcentraler, Centrum och Gullänget.

Läs mer

För bättre hälsa och effektivare vård

För bättre hälsa och effektivare vård För bättre hälsa och effektivare vård Detta har vi gjort Ambulanshelikopter är i drift Tagit initiativ till och beslut om att utveckla utbudet av rehabilitering i Värmland Tagit initiativ till och beslut

Läs mer

Psykiatrin i sydväst svarar!

Psykiatrin i sydväst svarar! Psykiatrin i sydväst svarar! Slutrapport från utvecklingsarbete för ökad telefontillgänglighet maj 27 Team sydväst bestod av: Kontaktperson: Catharina Mattsson, enhetschef Älvsjö, tel: 8/578 38 95 mail:

Läs mer

Team: Neuropsykiatriska kliniken Malmö

Team: Neuropsykiatriska kliniken Malmö Team: Neuropsykiatriska kliniken Malmö Syfte med deltagandet i Genombrott: Vårt syfte är att förbättra livskvaliteten och bidraga till ett socialt sammanhang för yngre med demenssjukdom och deras anhöriga.

Läs mer

Frågor och svar om överenskommelsen sjukskrivning och rehabilitering 2016

Frågor och svar om överenskommelsen sjukskrivning och rehabilitering 2016 1 (14) 2015-12-16 Avdelningen för vård och omsorg Anna Östbom Frågor och svar om överenskommelsen sjukskrivning och rehabilitering 2016 4. Insatser för lindrig och medelsvår psykisk ohälsa och långvarig

Läs mer

Projektplan för ansökan om bidrag för att förstärka kompetensen i arbetet med psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning år 2010

Projektplan för ansökan om bidrag för att förstärka kompetensen i arbetet med psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning år 2010 2009-09-10 1 Projektplan för ansökan om bidrag för att förstärka kompetensen i arbetet med psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning år 2010 1 Projektets namn: KomBas 2 De tio kommunerna i Sjuhärad/Södra

Läs mer

Psykolog ett uppdrag med stor spännvidd

Psykolog ett uppdrag med stor spännvidd kriser depressioner förlossningstrauma kognitiva svårigheter konflikter oro ångest stress relationsproblem katastrofer fobier tvång psykoser sömnproblem missbruksproblem Psykolog ett uppdrag med stor spännvidd

Läs mer

Vårdgarantins effekter

Vårdgarantins effekter Vårdgarantins effekter Uppföljningsrapport 6 2007-01-19 Ett år med den utvidgade vårdgarantin väntetiderna i vården minskar långsamt 1 Best nr 5101 Uppgifter från databasen och webbplatsen Väntetider i

Läs mer

Bipolär sjukdom 2013. Den suicidnära patienten bemötande & bedömning av suicidrisk. Fördjupad kunskap Behandlingsmetoder Medicinering

Bipolär sjukdom 2013. Den suicidnära patienten bemötande & bedömning av suicidrisk. Fördjupad kunskap Behandlingsmetoder Medicinering Succékonferensen tillbaka nu med nytt innehåll! Bipolär sjukdom 2013 Fördjupad kunskap Behandlingsmetoder Medicinering Lär dig mer om diagnostik, symtom och kännetecken Hur särskilja bipolär sjukdom från

Läs mer

FÖRSLAG 27 MARS 2011. Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten

FÖRSLAG 27 MARS 2011. Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten 1 Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten Vägledande för arbetet med att ge stöd, vård och behandling till personer med riskbruk,

Läs mer

En utbildning för baspersonal inom psykiatrin och socialpsykiatrin i Halland. I samverkan med brukar- och närståendeorganisationer

En utbildning för baspersonal inom psykiatrin och socialpsykiatrin i Halland. I samverkan med brukar- och närståendeorganisationer BASUT En utbildning för baspersonal inom psykiatrin och socialpsykiatrin i Halland. I samverkan med brukar- och närståendeorganisationer En nationell satsning Pengar från Socialstyrelsen Gemensam ansökan

Läs mer

Rapport Samordningsteam Hallsta/Sura 2012-07-01 2013-06-30

Rapport Samordningsteam Hallsta/Sura 2012-07-01 2013-06-30 Rapport Samordningsteam Hallsta/Sura 2012-07-01 2013-06-30 Sammanfattning Deltagare Samordningsteam Hallsta/Sura har haft 53 inskrivna under perioden 120701-130630. 130630 hade teamet 24 inskrivna. Således

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2011 BUP NLN, KSK

Kvalitetsbokslut 2011 BUP NLN, KSK Kvalitetsbokslut 2011 BUP NLN, KSK Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 4 Organisation / Kompetens... 5 Verksamhetens uppdrag... 7 Måluppfyllelse... 9 Tillgänglighet... 10 Medicinska resultat...

Läs mer

Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar?

Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar? Centrum för forsknings- & bioetik (CRB) RAPPORT FRÅN EN INTERVENTIONSSTUDIE Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar? En sammanfattning av forskningsprojektet

Läs mer

Framtid inom akutsjukvård vad kan vi se om vi använder både erfarenhet och kristallkula?

Framtid inom akutsjukvård vad kan vi se om vi använder både erfarenhet och kristallkula? Framtid inom akutsjukvård vad kan vi se om vi använder både erfarenhet och kristallkula? Ambulanssjukvården och akutklinikerna i Dalarna har fått uppdraget att ta fram en framtidsplan för akutsjukvården

Läs mer

Framtidsplan, Hälso- och sjukvård, Dalarna Öron-, näs- och halssjukdomar och Audiologi

Framtidsplan, Hälso- och sjukvård, Dalarna Öron-, näs- och halssjukdomar och Audiologi 1 Framtidsplan, Hälso- och sjukvård, Dalarna Öron-, näs- och halssjukdomar och Audiologi Svar på frågor som ställts av landstingsstyrelsen 1. Högspecialiserad vård Vilka är de huvudsakliga diagnosgrupper

Läs mer

Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång. Team 62 Avdelning 94, rättspsykiatri Brinkåsen, NU-sjukvården, Västra Götalandsregionen

Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång. Team 62 Avdelning 94, rättspsykiatri Brinkåsen, NU-sjukvården, Västra Götalandsregionen Projektrapport Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång Team 62 Avdelning 94, rättspsykiatri Brinkåsen, NU-sjukvården, Västra Götalandsregionen Deltagande team Carl-Gustav Eriksson, chefsöverläkare

Läs mer

1. KORTFATTAD LÄGESBESKRIVNING AV DE LOKALA UTBILDNINGSBEHOVEN

1. KORTFATTAD LÄGESBESKRIVNING AV DE LOKALA UTBILDNINGSBEHOVEN 1 Till Socialstyrelsen Att Eva Bergström 106 30 STOCKHOLM Ansökan om bidrag (Dnr 6438/2008) till gemensam kompetensbas - för personal som kommer i kontakt med barn och eller vuxna som har barn, där den

Läs mer

Psykiatri på Gotland. Verksamhetschef Ulf Larsson

Psykiatri på Gotland. Verksamhetschef Ulf Larsson Psykiatri på Gotland Verksamhetschef Ulf Larsson Verksamhetsbeskrivning Från årsskiftet 2003 är Gotland Psykiatri en klinik, där även barn/ ungdomspsykiatri ingår. Vi är lokaliserade som tidigare, men

Läs mer

Uppföljning av 2005 års behovsanalys avseende rehabilitering

Uppföljning av 2005 års behovsanalys avseende rehabilitering BESLUTSUNDERLAG 1(1) Ledningsstaben Peter Wahlberg 2012-01-10 LiÖ -3795 Hälso- och sjukvårdsnämnden Uppföljning av års behovsanalys avseende rehabilitering I verksamhetsplanen för fick beredningen för

Läs mer

Yttrande över motion från Carina Lindberg (v) m fl HS 2006/0015, motion

Yttrande över motion från Carina Lindberg (v) m fl HS 2006/0015, motion YTTRANDE 1(4) Hälso- och sjukvårdsnämnden Yttrande över motion från Carina Lindberg (v) m fl HS 2006/0015, motion Carina Lindberg (v) m fl har i motion till kommunfullmäktige i Gotlands kommun föreslagit

Läs mer

Utvärdering FÖRSAM 2010

Utvärdering FÖRSAM 2010 Utvärdering av FÖRSAM genom deltagarintervjuer, Samordningsförbundet Göteborg Väster Innehåll 1. Bakgrund... 2 2. Metod... 2 2.1 Urval... 2 2.2 Intervjuerna... 2 2.3 Analys och resultat... 3 3. Resultat...

Läs mer

Slutrapport. Unga med funktionsnedsättning i Värmdö. Annika Dahlberg, personlig handläggare aktivitetsersättning.

Slutrapport. Unga med funktionsnedsättning i Värmdö. Annika Dahlberg, personlig handläggare aktivitetsersättning. Slutrapport Unga med funktionsnedsättning i Värmdö Annika Dahlberg, personlig handläggare aktivitetsersättning Försäkringskassan Mona Eriksson, arbetsförmedlare och sius-konsulent Arbetsförmedlingen 2014-10-20

Läs mer

2 Målgrupper. 3 Vårdtjänster

2 Målgrupper. 3 Vårdtjänster ADA 6686 Sid 1 (10) UPPDRAG SPECIALISERAD ÄTSTÖRNINGSVÅRD 1 Uppdraget Syftet med specialiserad ätstörningsvård är att uppnå förbättrad psykisk hälsa och social funktionsförmåga, samt minska dödligheten

Läs mer

Gemensam sjukvårdspolitisk valplattform 2010 för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet i Kalmar län

Gemensam sjukvårdspolitisk valplattform 2010 för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet i Kalmar län Gemensam sjukvårdspolitisk valplattform 2010 för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet i Kalmar län Jessica Rydell (MP), Anders Henriksson (S), Linda Fleetwood (V), Lena Segerberg (S) Trygg

Läs mer

Palliativ vård i Västra Götaland

Palliativ vård i Västra Götaland Palliativ vård i Västra Götaland Nationellt Regionalt lokalt Ulla Molander, överläkare, docent, chefläkare Elisabet Löfdahl, överläkare, regional processägare palliativ vård Pionjär inom palliativ vård-

Läs mer

Utforma Regionala Riktlinjer för vuxna avseende; ADHD lindrig

Utforma Regionala Riktlinjer för vuxna avseende; ADHD lindrig Kerstin Lindgren, tf resursområdeschef habrehab Ärendenr HSN 2014/533 1 (8) Handlingstyp Tjänsteskrivelse Datum 12 november 2014 Hälso- och sjukvårdsnämnden Habiliteringen Gotland Sammanfattning Utredning

Läs mer

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR BARN OCH UNGDOMSPSYKIATRISK VERKSAMHET

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR BARN OCH UNGDOMSPSYKIATRISK VERKSAMHET Ärendenr UPPDRAG 2011-09-21 1 (8) UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR BARN OCH UNGDOMSPSYKIATRISK VERKSAMHET 1 Mål och inriktning Barn och ungdomspsykiatrin skall uppfylla de förväntningar som ställs på en väl fungerande

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Metoden Idealt Genombrott När du och ditt team vill nå nya höjder med er verksamhet

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Metoden Idealt Genombrott När du och ditt team vill nå nya höjder med er verksamhet ÖREBRO LÄNS LANDSTING Metoden Idealt Genombrott När du och ditt team vill nå nya höjder med er verksamhet Idealt Genombrott i Örebro läns landsting I Örebro läns landsting har vi jobbat med Idealt Genombrott

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 21 Vuxenpsykiatri, UVA 1 Borås Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar

Läs mer

Ska vi verkligen fråga alla?

Ska vi verkligen fråga alla? Ska vi verkligen fråga alla? - ett pilotprojekt om rutinmässig kartläggning av våld i nära relationer vid BUP i Stockholm NFBO 2016 Pontus Nilsson, psykolog, BUP Traumaenhet Josefine Paulsen, psykolog,

Läs mer

Uppgifter om psykiatrisk vård i patientregistret

Uppgifter om psykiatrisk vård i patientregistret Uppgifter om psykiatrisk vård i patientregistret Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda texterna

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 168, Allmänpsykiatrisk slutenvård PIVA, Landstinget i Värmland Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus

Läs mer

Första linjens hälso- och sjukvård för barn och ungas psykiska hälsa. Anna Jonsson Regional samordnare för Första linjen och En väg in

Första linjens hälso- och sjukvård för barn och ungas psykiska hälsa. Anna Jonsson Regional samordnare för Första linjen och En väg in Första linjens hälso- och sjukvård för barn och ungas psykiska hälsa Anna Jonsson Regional samordnare för Första linjen och En väg in Var kan jag få hjälp som passar bäst för mig? Första linjen eller Barn-

Läs mer

Studenthälsan. Studenternas företagshälsovård Studierelaterade besvär. Komplement till Landstingets Hälso- och sjukvård

Studenthälsan. Studenternas företagshälsovård Studierelaterade besvär. Komplement till Landstingets Hälso- och sjukvård Studenthälsan Studenternas företagshälsovård Studierelaterade besvär Komplement till Landstingets Hälso- och sjukvård Kuratorer Företagsläkare Företagssköterskor Läkarsekreterare Vårt syfte är att främja

Läs mer

Rapport Riktlinjer för en tydlig hantering av barn och unga med psykisk ohälsa inom primärvården Västerbottens läns landsting 2011

Rapport Riktlinjer för en tydlig hantering av barn och unga med psykisk ohälsa inom primärvården Västerbottens läns landsting 2011 Rapport Riktlinjer för en tydlig hantering av barn och unga med psykisk ohälsa inom primärvården Västerbottens läns landsting 2011 Lena Sjöquist Andersson, 2011-03-21 Bakgrund De psykiska sjukdomarna hos

Läs mer

Komplettering och förtydligande av samarbetsavtal

Komplettering och förtydligande av samarbetsavtal BILAGA 1 Komplettering och förtydligande av samarbetsavtal Psykiatri för vuxna Syfte Huvudavtalet mellan Region Skåne och Hässleholms kommun avseende psykiatri reglerar hur samverkan ska ske mellan parterna.

Läs mer

ADHD på jobbet. Denna rapport är ett led i Attentions arbete för att uppmärksamma och förbättra situationen för personer med ADHD i arbetslivet.

ADHD på jobbet. Denna rapport är ett led i Attentions arbete för att uppmärksamma och förbättra situationen för personer med ADHD i arbetslivet. ADHD på jobbet Denna rapport är ett led i Attentions arbete för att uppmärksamma och förbättra situationen för personer med ADHD i arbetslivet. Innehåll RESULTATET I KORTHET... 3 BAKGRUND... 4 GENOMFÖRANDE...

Läs mer

Information till remitterande läkare om KBT, PTSD och MMS-behandling i Malmö

Information till remitterande läkare om KBT, PTSD och MMS-behandling i Malmö Information till remitterande läkare om, PTSD och MMS-behandling i Malmö BEDÖMNINGSSAMTAL Samtalet resulterar i en gemensam behandlingsplan. - kognitiv beteendeterapi Kognitiv beteendeterapi () är en effektiv

Läs mer

Utvärdering av Delprojekt-Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar

Utvärdering av Delprojekt-Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar P R O J E K T N A M N U T G Å V A D A T U M D I A R I E N R Utvärdering av Delprojekt-Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar Syfte: Skapa möjligheten att använda tekniska lösningar som ett komplement

Läs mer

Bokslutskommuniké 2012

Bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommuniké 2012 Året i korthet Vårdval inom den specialiserade vården Under 2012 har tre vårdvalssystem enligt lagen om valfrihetssystem införts inom specialistvården. De tre vårdvalen gäller för

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team Halmstad Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar och Ledare

Läs mer

Utdrag. Godkännande av en överenskommelse om rehabiliteringsgarantin för 2011

Utdrag. Godkännande av en överenskommelse om rehabiliteringsgarantin för 2011 Utdrag Protokoll III:6 vid regeringssammanträde 2010-12-22 S2010/9122/SF Socialdepartementet Godkännande av en överenskommelse om rehabiliteringsgarantin för 2011 1 bilaga Regeringens beslut Regeringen

Läs mer

Lillian Noring Andersson

Lillian Noring Andersson 1 Lillian Noring Andersson Kursplan för Basutbildning( i Kognitiva och beteendeinriktadeterapier, KBT Motsvarande i omfattning 45 högskolepoäng (hp) Övergripande beskrivning av utbildningen Utbildningens

Läs mer

Missbrukspsykologi. S-E Alborn / C. Fahlke

Missbrukspsykologi. S-E Alborn / C. Fahlke Missbrukspsykologi S-E Alborn / C. Fahlke Sven-Eric Alborn Leg.Psykolog, leg Psykoterapeut Kliniksamordnare Beroendekliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Email:sven-eric.alborn@vgregion.se Mobil:

Läs mer

Bilaga 4 Fråga Nuläge 5 år perspektiv 15 år perspektiv

Bilaga 4 Fråga Nuläge 5 år perspektiv 15 år perspektiv Bilaga 4 Fråga Nuläge 5 år perspektiv 15 år perspektiv 2015 SUS Malmö ålder 20-74 292028 2015 SUS Malmö ålder 75+ 31653 2020 Sus Malmö ålder 20-74 308946 2020 Sus Malmö ålder 75+ 35506 2030 Sus Malmö ålder

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 5 Psykiatriska kliniken Kungälvs sjukhus avdelning 9 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och

Läs mer

Utrymme för fler! Utvecklingsarbete på BUP Mellanvård Nordost Vendevägen 90, 182 32 Danderyd

Utrymme för fler! Utvecklingsarbete på BUP Mellanvård Nordost Vendevägen 90, 182 32 Danderyd Utrymme för fler! Utvecklingsarbete på BUP Mellanvård Nordost Vendevägen 90, 182 32 Danderyd INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning 3 Upptagningsområde och uppdrag 3-4 Problembeskrivning 4 Mål och delmål

Läs mer

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FAMILJERÅDGIVNING. En samverkan mellan samtliga kommuner i Jämtlands län

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FAMILJERÅDGIVNING. En samverkan mellan samtliga kommuner i Jämtlands län VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2015 FAMILJERÅDGIVNING En samverkan mellan samtliga kommuner i Jämtlands län V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E 2015 MÅL OCH UPPGIFTER Familjerådgivningens mål är att genom

Läs mer