10. Förekomst av hörselnedsättning och indikationer för hörapparat

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "10. Förekomst av hörselnedsättning och indikationer för hörapparat"

Transkript

1 10. Förekomst av hörselnedsättning och indikationer för hörapparat Sammanfattning I den vuxna svenska befolkningen beräknas personer ha svår eller mycket svår hörselnedsättning. Närmare en halv miljon har måttlig hörselnedsättning och 1,3 miljoner personer har lätt hörselnedsättning. I åldersgruppen 80 år och däröver har nästan alla någon grad av hörselnedsättning. Sammanlagt beräknas att vuxna kan ha nytta av hörapparat. Drygt vuxna beräknas ha hörapparat. Av dessa uppger drygt hälften att de alltid eller ofta använder sin hörapparat. Detta kan betyda att endast var fjärde av dem som skulle kunna ha nytta av hörapparat har en hörapparat som de använder regelbundet. Beräkningar visar att 7 av 10 av dem som fått hörapparat återkommer för återutprovning när deras apparat tjänat ut. Avgränsning, metod och resultat av litteratursökningen För beräkning av förekomsten av hörselnedsättning i befolkningen söktes uppgifter från befolkningsundersökningar med tonaudiometri. Skälet är främst att detta till skillnad från intervju- och enkätundersökningar om problem att höra i olika situationer ger objektiva och standardiserade resultat. Även resultat från den senare typen av undersökningar efterforskades. Inledningsvis granskades de sökstrategier som använts och den litteratur som anförts i två tidigare publicerade översikter av området [43,148 ]. Därefter gjordes sökningar i Medline. Sökningarna avsåg engelskspråkig litteratur avseende vuxna (i Medline används åldersgränsen 19 år och däröver). I detta fall gjordes ingen avgränsning med avseende på 73

2 första publikationsdatum. Följande termer har använts vid sökningarna i Medline för perioden 1966 t o m december 2002: hearing disorders/ hearing impairment i kombination med pure tone audiometry, epidemiology, survey, questionnaire och population. Genom Medline-sökningarna identifierades 221 publikationer. Abstrakten granskades primärt med avseende på relevans, studerad population och hur hörselnedsättning mätts. För relevanta abstrakts rekvirerades artiklarna (n=118). Studier som uppfyllde följande kriterier medtogs: (a) den bakomliggande populationen var stor (> individer) och väldefinierad (totalundersökning, slumpmässigt eller systematiskt urval av individer), (b) graden av hörselnedsättning hade mätts med audiometri eller standardiserad frågemetod, (c) resultat särredovisades för åtminstone endera av ålder och kön (d) bortfallet uppgick till högst 25 procent. Populationer bestående av individer boende på institution exkluderades. Efter granskningen återstod nio undersökningar som var baserade på tonaudiometri och som bedömdes som åtminstone regionalt befolkningsrepresentativa. Inga undersökningar baserade på taltest ingår. Två av undersökningarna avsåg svenska förhållanden [77,78]. Tre hade genomförts i övriga Norden [80,122,152], en i vardera av Storbritannien [37], Italien [125], USA [36] och Australien [164]. De audiometriska studierna omfattade mellan 590 och undersökta individer. Sammanlagt ingår individer (Appendix 1Ea). Ingen av undersökningarna är i egentlig mening nationell. De har genomförts inom begränsade geografiska områden eller så har resultat från flera olika områden vägts samman. Metoderna för genomförandet av undersökningarna varierar. Flera av undersökningarna har först genomfört screening med frågeformulär för att identifiera personer med misstänkt hörselnedsättning och därefter kallat till audiometrisk undersökning. På grund av skillnader i främst ålderssammansättning, åldersindelningar och definitioner av grader av hörselnedsättning är det inte meningsfullt att lägga samman resultaten. I de flesta fall redovisas förekomst av svår ( 65 db HL), måttlig (40 64 db HL) respektive lätt (20 39 db HL) hörselnedsättning baserat på medelvärdet över hörtrösklarna 500, 1 000, och Hz (M4). En grov jämförelse visar att resultaten är 74 H Ö R A P PA R AT F Ö R V U X N A N Y T TA O C H KO S T N A D E R

3 påfallande likartade för de undersökningar som omfattar åldrarna år. För åldrarna över 80 år finns endast två rapporter [78,122]. Även beträffande dessa är resultaten någorlunda lika. Vi har valt att använda den brittiska undersökningen för att skatta förekomsten av lätt, måttlig och svår hörselnedsättning bland vuxna i åldrarna år [37]. Skälen är att den bygger på det största urvalet, omfattar alla åldrar t o m 80 år och har redovisats enligt M4 så att förekomst av lätt, måttlig och svår hörselnedsättning kan särskiljas. För åldrarna över 80 år redovisas resultat från Gerontologiska och geriatriska populationsstudier i Göteborg (H-70) [78]. Ett betydande antal intervju- och enkätundersökningar om hörselnedsättning identifierades också. Dessa har använt sig av varierande sätt att formulera frågorna varför det är svårt att sammanfatta resultaten. Vi har därför valt att endast använda oss av resultat som rapporteras från de svenska undersökningarna av levnadsförehållandena i samhället (ULF) som löpande genomförs av Statistiska centralbyrån [141]. De aktuella ULF-undersökningarna bygger på intervjuer med individer som representerar den svenska befolkningen i åldrarna år (Appendix 1Ea). Förekomst av hörselnedsättning enligt tonaudiometri Förekomst av måttlig och svårare hörselnedsättning ( 40 db HL) är mycket låg hos unga vuxna ( 1 procent) men stiger till 2 6 procent i åldrarna år, till 11 procent i åldersgruppen år, 30 procent i åldersgruppen år och till över 50 procent i åldrarna över 80 år (Tabell 10.1, Appendix 1Ea). Enligt den brittiska och den italienska undersökningen (som båda redovisat M4 och som omfattar åldrarna år) är hörselnedsättning lika vanligt bland män och kvinnor [37,125]. Den finska undersökningen rapporterar inget om eventuella skillnader i hörselnedsättning mellan män och kvinnor [152]. Enligt den danska undersökning som omfattar åldrarna år har män oftare än kvinnor nedsatt hörsel och man fann också en statistiskt säkerställd skillnad vid lätt (M4 25 db HL), men inte vid måttlig 75

4 Tabell 10.1 Andel (procent) med svår ( 65 db HL), måttlig (40 64 db HL) respektive lätt (20 39 db HL) hörselnedsättning (M4 1 ) i åldrarna år i Storbritannien enligt Davis [38] och i åldrarna över 80 år i Sverige enligt Jönsson [78]. Ålder Andel med hörselnedsättning enligt M4 (procent) 65dB HL db HL db HL Summa ,0 0,2 2,4 2, ,7 0,4 4,5 5, ,3 2,0 11,2 13, ,9 4,7 23,2 28, ,3 8,4 40,1 50, ,0 25,7 44,3 74, ,0 40,9 39,8 93,7 Alla 18 år och däröver 1,6 6,8 18,3 26,8 1 Se Appendix 4. ( 45 db HL), hörselnedsättning [79]. Enligt Gerontologiska och geriatriska populationsstudier i Göteborg (H-70) och de australiska och amerikanska undersökningarna har män sämre hörsel än kvinnor över samtliga hörtrösklar (M4) [36,78,164]. I Appendix 1Ea har vi, där så varit möjligt, särredovisat hörselnedsättning bland män och kvinnor. M4 är dock inte idealiskt för en jämförelse eftersom män oftare än kvinnor har nedsättningar vid höga frekvenser medan kvinnor har aningen sämre hörsel än män vid låga frekvenser [76]. Antalet vuxna med svår hörselnedsättning (M4 65 db HL) i den svenska befolkningen beräknas vara , med måttlig hörselnedsättning (40 64 db HL) och med lätt hörselnedsättning (20 39 db HL) personer (Tabell 10.2, Figur 10.1). Lätt hörselnedsättning är således ungefär tio gånger så vanligt som svår. I åldersgruppen 80 år och äldre har nästan alla någon grad av hörselnedsättning [78,122]. 76 H Ö R A P PA R AT F Ö R V U X N A N Y T TA O C H KO S T N A D E R

5 Tabell 10.2 Beräknat antal personer med svår, måttlig och lätt hörselnedsättning i den vuxna befolkningen enligt tonaudiometri (tusental). Ålder Antal Antal med hörselnedsättning personer (M4) i befolkningen (1 000-tal) i den 65dB HL db HL db HL Summa svenska befolkningen 31/12 år Alla 18 år och däröver Indikationer för hörapparatutprovning Med indikation avses inom medicinen tecken på att en viss åtgärd bör vidtas. Indikationer kan vara svagare eller starkare, beroende på den nytta och de risker som är förknippade med åtgärden (för patienten). Indikation har således inget med kostnader att göra. En indikation är stark när nyttan för patienten är avsevärt mycket större än riskerna. I det här aktuella sammanhanget menas att graden av förbättrad funktionsförmåga, för den genomsnittliga patienten, överstiger riskerna förknippade med utprovningen och olägenheterna vid användandet, inklusive den upplevda stigmatiseringen. Ju större denna marginal bedöms vara, desto starkare är indikationen för utprovning av hörapparat. Vidare förväntas resultatet vara överlägset det man får av andra tillgängliga/ alternativa behandlingsmetoder inkluderat att inte göra något alls. Indikation saknas när det är osäkert om åtgärden medför någon nytta och den är svag när riskerna eller olägenheterna bedöms vara större än 77

6 Figur 10.1 Antal personer i den vuxna befolkningen med olika grad av hörselnedsättning enligt tonaudiometri (M4) med fördelning efter åldersgrupp. nyttan. Indikationen bedöms som osäker eller tveksam när risk och nytta är ungefär lika stora. Om kunskapsläget inte är tillräckligt för ett ställningstagande föreligger också en osäker indikation. De flesta individer som anmäler intresse för utprovning av hörapparat gör det av egen kraft och/eller efter uppmuntran från närstående. Indikation för utprovning av hörapparat bestäms sedan orsaken till hörselnedsättningen utretts, karaktären hos hörselnedsättningen analyserats med tonaudiogram och den sökandes egna önskemål och förväntningar vägts in. En viktig fråga vad avser indikationens styrka är också hur starkt intresset och motivationen är för att fortsätta att använda den utprovade apparaten. Kunskap om detta saknas oftast i den primära utprovningssituationen. Det är oklart hur länge en apparat bör provas innan bäraren kan konstatera om den är till så stor hjälp att den kommer att användas dagligen. Vid lätt hörselnedsättning kan det röra sig om år, vid svår hörselnedsättning är nyttan omedelbart uppenbar. I nuläget saknas instrument som ger svar på grad av nytta och faktisk användning i förhållande till grad av hörselnedsättning och som skulle kunna utgöra en grund för att avgöra styrkan i indikationen för hörap- 78 H Ö R A P PA R AT F Ö R V U X N A N Y T TA O C H KO S T N A D E R

7 parat. Sannolikt skulle man bl a behöva göra objektiva mätningar av användningstid för att få ett tillräckligt tillförlitligt underlag. Tonaudiogrammet har av tradition intagit en central roll vid ställningstagande till utprovning av hörapparat (Kapitel 3). Då tonaudiogrammet uppvisar avsevärda avvikelser från normal hörsel finns ett klart samband mellan tonaudiogrammet och upplevda problem att höra. Vid audio metriska resultat som är mindre avvikande från normal hörsel är den framtida nyttan av hörapparat betydligt mer svårbedömd. Tonaudiogrammet indikerar i sådana fall mycket svagt (eller inte alls) graden av funktionsnedsättning och ännu mindre i vilken mån denna kan minskas med hjälp av hörapparat. Den lösning som ligger närmast till hands är att revidera uppgifterna från tonaudiogrammet (Tabell 10.1) med i gängse bruk varande indikationer för förskrivning av hörapparat. Vi har bara lyckats identifiera en sådan undersökning [129]. Inom ramen för Gerontologiska och geriatriska populationsstudier i Göteborg (H-70) erbjöds deltagarna hörselrehabilitering, inklusive hörapparatutprovning, utan extra kostnader och utan nämnvärda väntetider. Sammanlagt 559 kvinnor och män, 70 år och äldre, representativa för denna åldersgrupp i Göteborg, deltog. Av hela gruppen uppgav 12,7 procent att de hade hörapparat. I vilken omfattning dessa personer använde sin hörapparat undersöktes inte. Andelen som redan hade hörapparat enligt H-70 överensstämde tämligen väl med vad som rapporterats för motsvarande åldersgrupp från Statistiska centralbyråns undersökningar av levnadsförhållandena i samhället (ULF) för åren [141]. Enligt dessa rapporterade 14 procent i åldersgruppen år att de har hörapparat och 8 procent att de alltid eller ofta använde den. De som önskade få hörapparat fick besökstid på en hörcentral. Alla som hade uttryckt önskemål fick dock inte hörapparat. Skälen till avslagen var flera. I några fall rekommenderade personalen från hörselvården att hörapparat inte skulle provas ut, och i nio av dessa fall valdes andra icke-individuella hörseltekniska hjälpmedel i stället. De flesta av dessa nio personer hade lätt till måttlig hörselnedsättning. I några fall ångrade deltagarna själva önskemålet att bli utrustade med hörapparat. I ytterli- 79

8 gare några fall gjorde dåligt hälsotillstånd eller utflyttning att det inte längre var aktuellt med hörapparat. Undersökningen visar (Tabell 10.3) att 19 procent av gruppen (73+34 av de 559 personer som ingick i undersökningen) hade måttlig eller svår hörselnedsättning. Indikation för hörapparat förelåg för 8 procent av dem som hade hörtröskelmedelvärden upp t o m 39 db HL (2,5 procent av 318 personer + 19,4 procent av 134 personer) och för 65 procent av dem som hade hörtröskelmedelvärden som var 40 db HL och däröver (53,5 procent av 73 personer + 91,1 procent av 34 personer). Tabell 10.3 Innehav och förskrivning av hörapparat enligt Gerontologiska och geriatriska populationsstudier i Göteborg (H-70) [129]. Procent i grupper med olika grader av hörselnedsättning enligt tonaudiogram. M4, Hade redan Fick HA Indikation Totalt antal Bästa örat HA (%) utprovad 1 (%) för HA (%) personer Lätt hörselnedsättning <30 db HL 2,2 0,3 2, db HL 13,4 6,0 19,4 134 Måttlig hörselnedsättning db HL 28,8 24,7 53,5 73 Måttlig till svår hörselnedsättning 50 db HL 73,5 17,6 91,1 34 Alla oavsett hörtröskel 12,7 5,9 18, Exklusive byten av hörapparat. I Tabell 10.4 redovisas en beräkning av hur många vuxna i den svenska befolkningen som har så stora besvär att höra att de sannolikt kan ha nytta av hörapparat. Beräkningen grundar sig på de resultat som redovisats i Tabell 10.2 och Tabell Uppgifter om behovet av hörapparat hos personer med hörselnedsättning i åldersgruppen år saknas helt. Vi har antagit att andelen är cirka 50 procent högre än i åldrarna över 64 år. Enligt dessa antaganden har cirka vuxna behov av 80 H Ö R A P PA R AT F Ö R V U X N A N Y T TA O C H KO S T N A D E R

9 hörapparat. Av dessa är i åldrarna år och i åldrarna 65 år och däröver. Tabell 10.4 Uppskattad andel personer med behov av hörapparat samt motsvarande antal personer i den vuxna befolkningen. Grad av hörsel- Antal vuxna med Andel med behov Målgruppens storlek nedsättning hörselnedsättning av hörapparat (%) (1 000-tal) (M4 på bättre örat) år 65 år år 65 år år 65 år Alla 40 db HL db HL Alla Anledningar till att inte skaffa hörapparat Enligt beräkningen i föregående avsnitt finns det i Sverige drygt vuxna som har behov av hörapparat. Det finns inga undersökningar som visar hur många av dessa som har hörapparat. Enligt Statistiska centralbyråns ULF-undersökningar avseende åren rapporterade personer i åldrarna år att de hade hörapparat [141]. Om man extrapolerar dessa uppgifter till att även omfatta åldrarna 85 år och däröver blir resultatet att sammanlagt personer har hörapparat. I bästa fall om samtliga personer ingår bland de vuxna som har behov av hörapparat har således mindre än hälften av dem som skulle kunna ha nytta av hörapparat, tillgång till en sådan. Undersökningar som gjorts i andra länder visar att andelen som har hörapparat varierar kraftigt (Appendix 1Eb). Resultaten är inte direkt jämförbara eftersom t ex hörselnedsättning och behov av hörapparat definierats på olika sätt och undersökningarna har riktat sig mot olika åldersgrupper. Andelen personer med hörselnedsättning som inte har hörapparat har i flera fall visats kunna uppgå till hälften eller mer [55,124,137,160] (Appendix 1Eb). 81

10 Skillnaden kan bero på flera saker. Hörselnedsättning har definierats på olika sätt och det saknas enighet om när hörselnedsättningen är så svår att hörapparat bör rekommenderas. Hörsel nedsättning utvecklas långsamt över tiden vilket medför att den kan hinna bli ganska omfattande innan den drabbade och omgivningen blir tillräckligt uppmärksammade på de besvär som en ökande grad av hörselnedsättning medför [20]. Att få en professionell värdering av sin hörselnedsättning och sitt behov av hörapparat är för de flesta inte förenat med stora kostnader (reskostnader, patientavgift för läkarbesök och den tid det tar). I många fall får man dock räkna med väntetider för utprovning. Sjukvårdshuvudmännen svarar för huvuddelen av kostnaderna för utprovningen och största delen av apparatkostnaden [70]. Många av de undersökningar som syftat till att hitta orsaker till varför man avstår från att skaffa hörapparat rör attityder. Man har som regel använt sig av olika multivariata statistiska tekniker för att finna vilka faktorer som är av störst betydelse. Som regel har man kontrollerat för graden av hörselnedsättning och demografiska variabler såsom kön, ålder och yrkesverksamhet. Emellertid har man, så långt vi kunnat se, sällan beaktat den sociala situationen för exempelvis ensamboende äldre. Det är rimligt att anta att ensamboende kan känna lägre motivation att skaffa hörapparat samtidigt som de kanske får mindre uppmuntran från anhöriga, något som visats ha betydelse [24,68,159]. Först och främst har man funnit att personer med lättare hörselnedsättning, i mindre utsträckning än personer med svårare hörselnedsättning, skaffar hörapparat. Detta gäller såväl när man mätt graden av hörselnedsättning med audiologisk metodik som när man utgått från användarnas bedömning av sina behov [74,124,146,159]. Andra faktorer som är viktiga för beslutet att skaffa hörapparat är hur hörselnedsättningen påverkar möjligheterna att klara det dagliga livet [74,159], om problemet är den egna hörselnedsättningen eller om man ansett problemet vara att andra inte talar tydligt nog [21,145], att det är genant att visa att man hör dåligt [39,44,58 62], att hörapparater inte ger tillräckligt stor förbättring av hörförmågan [67,74,159] samt att hörapparater är besvärliga att hantera och sköta och dyra och svåra att få tag på [44,55,83 ]. 82 H Ö R A P PA R AT F Ö R V U X N A N Y T TA O C H KO S T N A D E R

11 Användning av hörapparat Det finns inga sammanfattande mått på nyttan av hörapparater som är allmänt accepterade. Hörapparater kan för de flesta, och mest för dem med måttlig till svår hörselnedsättning, ge viss förbättring av hörförmågan. När hörselnedsättningen är lätt till måttlig dominerar svårigheterna att höra vid samtal med flera deltagare. Då ger en hörapparat ofta bara begränsad hjälp. När hörselnedsättningen är måttlig till svår underlättar hörapparaten framför allt tvåpartssamtal, särskilt i en tyst miljö (Kapitel 5). Problemen vid försämrad hörsel gör sig först märkbara genom att man får svårare att delta i samtal vid möten, bjudningar och liknande vilka kanske inte förekommer dagligen och utvecklas så att man så småningom får svårigheter även vid tvåpartssamtal i tyst miljö. Av detta följer att betydande andelar av dem som skaffar hörapparat för första gången har mindre nytta av den än de kommer att få längre fram i livet då deras hörselnedsättning blivit mer omfattande. Man har t ex funnit att personer som bedömde att smågruppssituationen var deras dominerande problem hade en genomsnittlig hörtröskel vid 50 db HL vid Hz medan tröskeln låg vid 65 db HL för dem som hade svårighet även i tvåpartssamtal [56]. I samma undersökning fann man att andelen som inte använde sin hörapparat var avsevärt högre bland nya jämfört med erfarna användare. De senare hade också sämre hörsel. Om hörapparaten återställde hörseln så att den blev normal, om det inte var några tekniska problem med att använda den och om den inte upplevdes som generande på något sätt så är det rimligt att anta att de flesta som hör dåligt skulle använda sin hörapparat största delen av sin vakna tid. Av detta följer att användningstid borde kunna betraktas som ett primärt och kvantitativt mått på nytta av hörapparat. Det finns emellertid personer som anser sig ha nytta av hörapparaten endast i vissa sammanhang. Detta borde t ex vara fallet vid tvåpartssamtal då en eller båda deltagarna har svår hörselnedsättning. Allmänt sett är det dock rimligt att dra slutsatsen att ju längre användningstiden är desto större nytta har användaren av hörapparaten. För personer som använder sin hörapparat i begränsad utsträckning är det då viktig att känna vilka hinder som finns för att om möjligt kunna undanröja dem. 83

12 Av de intervjupersoner som ingick i Statistiska centralbyråns ULFundersökningar uppgav 41 procent att de alltid använde sin hörapparat, 13 procent att de använde den ofta, 23 procent ibland medan 23 procent uppgav att de sällan eller aldrig använde den [141]. Kvinnor uppgav oftare än män att de använder hörapparat. Av kvinnorna uppgav 62 procent att de alltid eller ofta använde hörapparat och 19 procent att de sällan eller aldrig använde hörapparat. Motsvarande uppgifter för män var 45 procent respektive 29 procent. Yngre använde hörapparat mer sällan än äldre. Ett alternativt sätt att beräkna användning och nytta, som vi prövat, är att anta att de som återkommer för förnyad utprovning efter utgången av apparatens livslängd haft tillräckligt stor nytta av sin hörapparat. Beräkningen bygger på att hörapparater har en genomsnittlig livslängd på sex år, med en standardavvikelse på tre år, och att somliga hunnit avlida innan det är dags att skaffa ny hörapparat. Beräkningarna grundar sig på förskrivningen av hörapparater vid hörcentralerna i Linköping och Södersjukhuset i Stockholm under perioden samt aktuella dödstal enligt officiell statistik [140]. Vi finner då, med ovan redovisade antaganden, att cirka 76 procent respektive 69 procent återkom för utprovning av ny apparat. De båda svenska exemplen uppvisar likheter med resultat som redovisats från andra länder, dvs att det finns ganska betydande utrymme för att öka användningen bland dem som har hörapparat [54,124,137,161] (Appendix 1Eb). Vi har funnit en undersökning där man beräknat förstagångsanvändares användning av sin hörapparat på grundval av batteriförbrukningen under ett år [23]. Gruppen är liten. Den bestod av 71 individer (medelåldern vid utprovningen var 69 år) varav 50 var män. Graden av hörselnedsättning enligt M4 var 47 db HL. Ungefär en sjättedel använde apparaten mycket och kontinuerligt. Ungefär hälften använde sin apparat mycket litet under hela perioden. Ett tankeväckande resultat från denna undersökning var att en tredjedel, som inledningsvis använde apparaten sporadiskt, ökade sin användning så att den vid slutet av året blev regelbunden. Man konstaterar att en längre uppföljningstid än några månader krävs för att identifiera den grupp som successivt kommer att öka sin användning [23]. 84 H Ö R A P PA R AT F Ö R V U X N A N Y T TA O C H KO S T N A D E R

13 Hur mycket en hörapparat kommer att bli använd kan, som nämnts, bero på många saker: graden av hörselförlust, hur länge hörselnedsättningen funnits, att man har tillräcklig nytta av hörapparat i de situationer där man har svårast att höra, att det stigma som förknippas med hörapparat är av mindre betydelse än att inte kunna höra allt som sägs, personlighetsfaktorer, omfattningen av sociala relationer och den rådgivning som bäraren får av utprovaren [22,24,45,90]. En annan aspekt som diskuterats är så kallad acklimatisering, dvs att hörförmågan med hörapparat (nyttan) skulle kunna förbättras efter en tids användning. Enligt en översikt över litteraturen på området, publicerad år 2002, ger det vetenskapliga underlaget emellertid inte något starkt stöd för att så skulle vara fallet [73]. Det bör observeras att rapporterad användning är hög i studier där man t ex jämför nyttan av olika hörapparater. Skälen är främst att deltagarna har i uppgift att uttala sig om vilken av de jämförda apparaterna som ger störst nytta och att uppföljningstiderna som regel är korta. 85

5. Nytta av hörapparat

5. Nytta av hörapparat 5. Nytta av hörapparat Sammanfattning Den systematiska litteraturöversikt som genomförts visar att man i de flesta studierna jämfört två eller tre hörapparater avsedda för personer med lätt till svår hörselnedsättning

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser Inledning I Sverige beräknas 560 000 vuxna personer ha så stor hörselnedsättning att de kan ha nytta av hörapparat. Ungefär 270 000 vuxna har hörapparat, varav mer än

Läs mer

3. Metoder för mätning av hörförmåga

3. Metoder för mätning av hörförmåga 3. Metoder för mätning av hörförmåga Sammanfattning Förekomst och grad av hörselnedsättning kan mätas med flera olika metoder. I kliniskt arbete används oftast tonaudiogram. Andra metoder är taluppfattningstest

Läs mer

Appendix 1A. Konsekvenser av nedsatt hörsel

Appendix 1A. Konsekvenser av nedsatt hörsel Appendix 1A. Konsekvenser av nedsatt hörsel Följande förkortningar gäller för tabellerna i Appendix 1A: Kvalitetsindikatorer: (1) Fanns det en adekvat beskrivning av urvalet? (2) Redovisas bortfall och

Läs mer

Revisionsrapport. Landstinget i Värmland. PM Komplettering ang läkemedel för äldre. Christel Eriksson. Februari 2012

Revisionsrapport. Landstinget i Värmland. PM Komplettering ang läkemedel för äldre. Christel Eriksson. Februari 2012 Revisionsrapport PM Komplettering ang läkemedel för äldre Landstinget i Värmland Christel Eriksson Innehåll 1 Bakgrund 1 2 Kompletterande granskning 1 2.1 Läkarmedverkan i särskilt boende 1 2.2 Läkemedelsgenomgångar

Läs mer

Sjukersättning - de bakomliggande skälen till ställningstagande

Sjukersättning - de bakomliggande skälen till ställningstagande SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 1 (21) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Sjukersättning - de bakomliggande skälen till ställningstagande SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 2 (21) Innehållsförteckning Sjukersättning

Läs mer

Handisam. Beräkningsunderlag för undersökningspanel

Handisam. Beräkningsunderlag för undersökningspanel Beräkningsunderlag för undersökningspanel Kund Mottagare Ann Dahlberg Författare Johan Bring Granskare Gösta Forsman STATISTICON AB Östra Ågatan 31 753 22 UPPSALA Wallingatan 38 111 24 STOCKHOLM vxl: 08-402

Läs mer

Hur hör högstadielärare?

Hur hör högstadielärare? Hur hör högstadielärare? Författare: Anna-Marta Stjernberg, specialist i allmänmedicin. Handledare: Karin Lisspers, med.dr., specialist i allmänmedicin. Projektarbete vid Uppsala universitets företagsläkarutbildning

Läs mer

Vårdens resultat och kvalitet

Vårdens resultat och kvalitet Vårdens resultat och kvalitet Resultat efter vård 2004-2005 Dödlighet Återinsjuknande Regelbundenhet i vårdkontakter Behov av forskning och utveckling inom hälso- och sjukvården i Region Skåne Rapport

Läs mer

Tolvan öppenvård förändring i försörjning och andra faktorer efter behandling, 2007 april 2009

Tolvan öppenvård förändring i försörjning och andra faktorer efter behandling, 2007 april 2009 Karl Martin Sjöstrand 2009-06-14 Tolvan öppenvård förändring i försörjning och andra faktorer efter behandling, 2007 april 2009 Målgruppen för Tolvan öppenvård är personer som fyllt 20 år med beroende/missbruksproblem

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri

Barn- och ungdomspsykiatri [Skriv text] NATIONELL PATIENTENKÄT Barn- och ungdomspsykiatri UNDERSÖKNING HÖSTEN 2011 [Skriv text] 1 Förord Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens

Läs mer

Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk?

Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk? Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk? En undersökning om attityder till sjukskrivning bland 2.000 anställda och arbetsgivare inom privat och offentlig sektor Arne Modig Kristina Boberg T22785

Läs mer

Försäkringskassans uppföljning av sjukförsäkringsreformen Delredovisning juni 2011

Försäkringskassans uppföljning av sjukförsäkringsreformen Delredovisning juni 2011 1 (44) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Försäkringskassans uppföljning av sjukförsäkringsreformen Delredovisning juni 2011 2 (44) Sammanfattning I juli 2008 ändrades reglerna inom sjukförsäkringen.

Läs mer

Inledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen.

Inledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen. Kapitel 1 Inledning Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen. Det framhåller SBU i en omfattande kunskapssammanställning av de vetenskapliga fakta som finns tillgängliga om diagnostik

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser Mätningar av blodglukos med hjälp av teststickor är diabetespatientens verktyg för att få insikt i glukosnivåerna i blodet. Systematiska egna mätningar av blodglukos

Läs mer

Högskolenivå. Kapitel 5

Högskolenivå. Kapitel 5 Kapitel 5 Högskolenivå Avsnittet är baserat på olika årgångar av Education at a glance (OECD) och Key Data on Education in Europe (EU). Bakgrundstabeller finns i Bilaga A: Tabell 5.1 5.3. Många faktorer

Läs mer

Habilitering & Hjälpmedel

Habilitering & Hjälpmedel Habilitering & Hjälpmedel 1 BESLUTSFÖRSLAG Karin Gidlöf Wuttke Datum 2009-03-19 Planerings-/utredningssekreterare Dnr 0900176 044-309 41 03 el 0705-37 37 07 karin.wuttke@skane.se Habiliterings- och hjälpmedelsnämnden

Läs mer

Bilaga 3 Vårdkonsumtion inom ett urval operationer/åtgärder i väntetidsrapporteringen jämförelser mellan landsting

Bilaga 3 Vårdkonsumtion inom ett urval operationer/åtgärder i väntetidsrapporteringen jämförelser mellan landsting 10 oktober 2007 Bilaga till huvudrapport Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet 2007 Bilaga 3 Vårdkonsumtion inom ett urval operationer/åtgärder i väntetidsrapporteringen

Läs mer

Förmåga att tillvarata sina rättigheter

Förmåga att tillvarata sina rättigheter Kapitel 8 Förmåga att tillvarata sina rättigheter Inledning I SCB:s undersökningar av levnadsförhållanden (ULF) finns också ett avsnitt som behandlar samhällsservice. Detta avsnitt inleds med frågan: Tycker

Läs mer

GRs effektstudie 2008 Gällande studerande vid kommunal vuxenutbildning i Göteborgsregionen, våren 2006

GRs effektstudie 2008 Gällande studerande vid kommunal vuxenutbildning i Göteborgsregionen, våren 2006 GRs effektstudie 2008 Gällande studerande vid kommunal vuxenutbildning i Göteborgsregionen, våren 2006 Maj 2008 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av GR Utbildning Innehållsförteckning

Läs mer

Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005

Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005 Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005 Innehållsförteckning: Vad tycker norrbottningarna? Sammanfattning 1 Vårdbaromtern.2 De som besökt vården under 2005.. 2 Kontakt med vården Första kontakten.

Läs mer

Innehållsförteckning:

Innehållsförteckning: i fokus Innehållsförteckning: Befolkningsenkät Hälsa på lika villkor?...1 Sammanfattning.....1 Allmänt hälsotillstånd....4 Fysisk hälsa..5 Svår värk eller smärta i rörelseorganen....5 Svår värk i olika

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser Inledning I Sverige beräknas 560 000 vuxna personer ha så stor hörselnedsättning att de kan ha nytta av hörapparat. Ungefär 270 000 vuxna har hörapparat, varav mer än

Läs mer

Medelpensioneringsålder

Medelpensioneringsålder Social Insurance Report Medelpensioneringsålder ISSN 1654-8574 Utgivare Upplysningar Hemsida: Försäkringskassan Försäkringsutveckling Hans Karlsson 08-786 95 52 hans.karalsson@forsakringskassan.se www.forsakringskassan.se

Läs mer

Följa upp, utvärdera och förbättra

Följa upp, utvärdera och förbättra Kapitel 3 Följa upp, utvärdera och förbättra Det tredje steget i tillsynsprocessen är att följa upp och utvärdera tillsynsverksamheten och det fjärde steget är förbättringar. I detta kapitel beskrivs båda

Läs mer

Utvärdering av forskningshandledning av högskolestuderande

Utvärdering av forskningshandledning av högskolestuderande Utvärdering av forskningshandledning av högskolestuderande Xinxin Guo Forskar-AT 2010-08-30 1 Bakgrund Forskning är grunden för medicinsk utveckling. Det är därför viktigt att rekrytera forskare, särskilt

Läs mer

Här finns de flitigaste företagarna. Stefan Fölster Agnes Palinski Göran Wikner augusti, 2004

Här finns de flitigaste företagarna. Stefan Fölster Agnes Palinski Göran Wikner augusti, 2004 Här finns de flitigaste företagarna Stefan Fölster Agnes Palinski Göran Wikner augusti, 2004 1 Sammanfattning Företagare arbetar i snitt 48,3 timmar i veckan. Det finns dock stora skillnader mellan olika

Läs mer

RAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter

RAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter RAPPORT Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter Förslag från arbetsgrupp: Olle Lindvall, Kungl. Vetenskapsakademien Ingemar Engström, Svenska Läkaresällskapet

Läs mer

Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer. Företagens villkor och verklighet 2014

Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer. Företagens villkor och verklighet 2014 Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer Företagens villkor och verklighet 2014 Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer Företagens villkor

Läs mer

Appendix 1D. Konsumentundersökningar bland hörapparatanvändare

Appendix 1D. Konsumentundersökningar bland hörapparatanvändare Appendix 1D. Konsumentundersökningar bland hörapparatanvändare 161 Appendix 1D Konsumentundersökningar bland hörapparatanvändare (Kapitel 9). Källa Metod Kochkin, 6 stycken två-stegs urvalsundersökningar

Läs mer

Arbets- och miljömedicin Lund

Arbets- och miljömedicin Lund Rapport nr 18/2015 Arbets- och miljömedicin Lund Medicinsk kontroll vid ergonomiskt belastande arbete (MEBA) validitet av en screeningmetod anspassad för företagshälsovården Dirk Jonker ab Ewa Gustafsson

Läs mer

Folkhälsa. Maria Danielsson

Folkhälsa. Maria Danielsson Folkhälsa Maria Danielsson Människors upplevelse av sin hälsa förbättras inte i takt med den ökande livslängden och det gäller särskilt det psykiska välbefi nnandet. Hur ska denna utveckling tolkas? Är

Läs mer

Splitvision. Juni 2005 Undersökningen är genomförd av Splitvision Business Anthropology på uppdrag av Göteborgsregionens kommunalförbund (GR)

Splitvision. Juni 2005 Undersökningen är genomförd av Splitvision Business Anthropology på uppdrag av Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) GRs effektstudie 2005 Rapport gällande studerande vid kommunal vuxenutbildning i Alingsås, Härryda, Kungsbacka, Lerum, Mölndal, Partille, Tjörn och Öckerö, 2003 Juni 2005 Undersökningen är genomförd av

Läs mer

Kvinnor och män utan barn

Kvinnor och män utan barn 18 och män utan barn Många av dem som ännu inte hade fått något barn räknade med att bli förälder så småningom. Orsaken till att man inte hade fått barn än varierade med respondentens ålder och familjesituation.

Läs mer

PM Besvärsstudie 2008

PM Besvärsstudie 2008 Thomas Johansson Ph.D. Utredare PM Besvärsstudie 2008 Inledning Miljö- och byggkontoret, Piteå Kommun har sedan 1980-talet regelbundet genomfört så kallade besvärsstudier. 2008 års studie är den femte

Läs mer

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2011. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D)

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2011. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) VIDARKLINIKEN 2011 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, februari 2012 Tobias Sundberg, Med dr Kontakt: I C The Integrative Care Science Center VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION

Läs mer

Nationella Kataraktregistret och PROM

Nationella Kataraktregistret och PROM Nationella Kataraktregistret och PROM Mats Lundström Registerhållare, Nationella Kataraktregistret EyeNet Sweden Nationella Kataraktregistret (NCR) Startår: 1992 Täckningsgrad: 100% av alla kliniker, 98.5%

Läs mer

Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm

Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm KM Sjöstrand 2009-06-07 Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm Myrstigen+ är till för dem som på grund av brister i svenska språket har svårast att ta sig in på arbetsmarknaden. Verksamheten

Läs mer

Attityd- och kunskapsundersökning gällande Stadsbiblioteket i Göteborg, 2008

Attityd- och kunskapsundersökning gällande Stadsbiblioteket i Göteborg, 2008 Attityd- och kunskapsundersökning gällande Stadsbiblioteket i Göteborg, 2008 Genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Stadsbiblioteket i Göteborg Innehåll Kapitel 1 Inledning 3 Kapitel 2 Metod 6

Läs mer

Arbetsrehabilitering i samverkan mellan lokala myndigheter - Erfarenheter och resultat av BORIS-projektet i Bollnäs efter två år X-Fokus Augusti 2000

Arbetsrehabilitering i samverkan mellan lokala myndigheter - Erfarenheter och resultat av BORIS-projektet i Bollnäs efter två år X-Fokus Augusti 2000 Sammanfattning av rapporten Arbetsrehabilitering i samverkan mellan lokala myndigheter - Erfarenheter och resultat av BORIS-projektet i Bollnäs efter två år X-Fokus Augusti 2000 BORIS-projektet är ett

Läs mer

Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov

Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov Förtroendemannagruppen för Urologiska sjukdomar September 2004 1 Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov Förtroendemannagruppen inom det medicinska programmet benigna urologiska

Läs mer

Stölder och annat svinn i svenska butiker. svenskhandel.se

Stölder och annat svinn i svenska butiker. svenskhandel.se Stölder och annat svinn i svenska butiker 2013 svenskhandel.se 2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 1 Inledning... 5 2 Svinnets omfattning och utveckling... 6 3 Svinnets fördelning... 8 4 Stölder...

Läs mer

Att lära av Pisa-undersökningen

Att lära av Pisa-undersökningen Att lära av Pisa-undersökningen (Lars Brandell 2008-08-02) I början av december 2007 presenterade OECD resultaten av PISA 2006, d.v.s. den internationella undersökningen av kunskapsnivån hos 15-åringar

Läs mer

Slöjd och hantverk. Vanor och värderingar. Frida Vernersdotter [SOM-rapport nr 2013:11]

Slöjd och hantverk. Vanor och värderingar. Frida Vernersdotter [SOM-rapport nr 2013:11] Slöjd och hantverk Vanor och värderingar Frida Vernersdotter [SOM-rapport nr 2013:11] Tabellförteckning Tabell 1. Gått på hemslöjdsmarknad/-utställning efter kön, ålder, utbildning, bostadsort, region

Läs mer

Beslut för vuxenutbildning

Beslut för vuxenutbildning Skolinspektionen Dnr 43-2014:7781 Forshaga kommun kommungforshaga.se Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn av vuxenutbildningen i Forshaga kommun Skolinspektionen Box 2320, 403 15 Göteborg 2 (13) Tillsyn

Läs mer

Det är trappor till nästan alla affärer tyvärr. Om man som jag har en permobil är det omöjligt att komma in!

Det är trappor till nästan alla affärer tyvärr. Om man som jag har en permobil är det omöjligt att komma in! Beroende på om det är fysiska hinder som trappor eller dylikt kan det vara omöjligt att komma in och jag är tvungen att välja ett annat ställe eller avstå. Kvinna 53 år Tydligare skyltning över var pälsdjur

Läs mer

Opinion och attityder till förvaring av använt kärnbränsle

Opinion och attityder till förvaring av använt kärnbränsle Opinion och attityder till förvaring av använt kärnbränsle Centrum för Riskforskning, HHS SKB:s samhällsseminarium Gimo Herrgård, Östhammar 17 november 2006 Disposition Projektets uppläggning Förändring

Läs mer

Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern. Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård

Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern. Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013 Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan,

Läs mer

StatistikInfo. Utbildningsnivå och studiedeltagande i Västerås. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2012:5.

StatistikInfo. Utbildningsnivå och studiedeltagande i Västerås. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2012:5. StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 212:5 Utbildningsnivå och studiedeltagande i Västerås [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 21-39, www.vasteras.se

Läs mer

9. Norrlänningarna och hälso- och sjukvården

9. Norrlänningarna och hälso- och sjukvården 9. Norrlänningarna och hälso- och sjukvården Sofia Reinholdt, Institutionen för industriell ekonomi och samhällsvetenskap, Luleå tekniska universitet Under de senaste 15 åren har många länder genomfört

Läs mer

Skånes befolkningsprognos

Skånes befolkningsprognos Skånes befolkningsprognos 2012 2021 Avdelningen för regional utveckling Enheten för samhällsanalys Innehåll Förord 3 Sammanfattning 4 Skåne väntas passera 1,3 miljoner invånare under 2016 5 Fler inflyttare

Läs mer

Invandrarföretagare i Sverige och Europa. Farbod Rezania, Ahmet Önal Oktober 2009

Invandrarföretagare i Sverige och Europa. Farbod Rezania, Ahmet Önal Oktober 2009 Invandrarföretagare i Sverige och Europa Farbod Rezania, Ahmet Önal Oktober 2009 Sammanfattning 1 Sammanfattning I denna rapport har möjligheter och hinder för företagandet i Sverige jämförts med motsvarande

Läs mer

Appendix 4. Ordförklaringar och korta beskrivningar av test och skalor

Appendix 4. Ordförklaringar och korta beskrivningar av test och skalor Appendix 4. Ordförklaringar och korta beskrivningar av test och skalor AGC ALHQ, The Attitudes Towards Loss of Hearing Questionnaire Automatic Gain Control, automatisk förstärkningsreglering, se Appendix

Läs mer

Årsrapport för år 2007

Årsrapport för år 2007 Årsrapport för år 7 Vårdbarometern är en undersökning av befolkningens erfarenheter av, kunskaper om och attityder till svensk hälso- och sjukvård. Denna rapport är en sammanfattning av 7-års intervjuer.

Läs mer

Några första resultat kring levnadsvanorna i Gävleborg från den nationella folkhälsoenkäten 2010

Några första resultat kring levnadsvanorna i Gävleborg från den nationella folkhälsoenkäten 2010 Samhällsmedicin PM 1 Gävleborg 11-1-2 Några första resultat kring levnadsvanorna i Gävleborg från den nationella folkhälsoenkäten 1. Kort om den nationella folkhälsoenkäten Den nationella folkhälsoenkäten

Läs mer

Testa din hörsel. - det är inte svårt

Testa din hörsel. - det är inte svårt Testa din hörsel - det är inte svårt 2 Känner du tvekan inför ett hörseltest? Det är troligtvis det enklaste test du kan göra. Ett hörseltest går fort, är enkelt och är absolut inte obehagligt. I det flesta

Läs mer

Vad tycker de närstående om omvårdnaden på särskilt boende?

Vad tycker de närstående om omvårdnaden på särskilt boende? Omvårdnad Gävle Vad tycker de närstående om omvårdnaden på särskilt boende? November 2015 Markör AB 1 (19) Uppdrag: Beställare: Närstående särskilt boende Omvårdnad Gävle Kontaktperson beställaren: Patrik

Läs mer

Diagnostik av förstämningssyndrom

Diagnostik av förstämningssyndrom Diagnostik av förstämningssyndrom i samarbete 1med Denna broschyr bygger dels på slutsatserna från SBU:s rapport Dia gno stik och uppföljning av förstämningssyndrom (2012), dels på ett anonymiserat patientfall.

Läs mer

INTERNATIONELLA PROGRAMKONTORET. Undersökning bland universitets- och högskolelärare

INTERNATIONELLA PROGRAMKONTORET. Undersökning bland universitets- och högskolelärare INTERNATIONELLA PROGRAMKONTORET Undersökning bland universitets- och högskolelärare Projektnummer 1517352 Stockholm 2008-06-16 Ingemar Boklund UNDERSÖKNING BLAND UNIVERSITETS- OCH HÖGSKOLELÄRARE 1. Uppdraget

Läs mer

Riktlinjer för likabehandling

Riktlinjer för likabehandling Riktlinjer för likabehandling samt Jämställdhetsplan Antagen av: Kommunstyrelsen Datum för antagande: 2010-05-26, 148 Kontaktperson: Jerker Andersson Liljestrand Innehåll Inledning...3 Personalpolitisk

Läs mer

Semesterplaner 2010 2010-06-11. Ingela Gabrielsson Privatekonom

Semesterplaner 2010 2010-06-11. Ingela Gabrielsson Privatekonom Semesterplaner 00 00-0- Ingela Gabrielsson Privatekonom Sammanfattning En tillbakablick visar att förra årets semesterplaner i stort sett gick i lås. Men det är också en del som planerar för mer än vad

Läs mer

Olle Johansson, docent Enheten för Experimentell Dermatologi, Institutionen för Neurovetenskap, Karolinska Institutet, S-171 77 Stockholm

Olle Johansson, docent Enheten för Experimentell Dermatologi, Institutionen för Neurovetenskap, Karolinska Institutet, S-171 77 Stockholm En dödlig utveckling Örjan Hallberg, civ.ing. Polkavägen 14B, 142 65 Trångsund Olle Johansson, docent Enheten för Experimentell Dermatologi, Institutionen för Neurovetenskap, Karolinska Institutet, S-171

Läs mer

Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar?

Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar? Centrum för forsknings- & bioetik (CRB) RAPPORT FRÅN EN INTERVENTIONSSTUDIE Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar? En sammanfattning av forskningsprojektet

Läs mer

6 Selektionsmekanismernas betydelse för gruppskillnader på Högskoleprovet

6 Selektionsmekanismernas betydelse för gruppskillnader på Högskoleprovet 6 Selektionsmekanismernas betydelse för gruppskillnader på Högskoleprovet Sven-Eric Reuterberg Vadar det egentligen som säger att man skallförvänta sig samma genomsnittliga resultat för manliga och kvinnliga

Läs mer

Lönediskriminering praxis bland män?

Lönediskriminering praxis bland män? Lönediskriminering praxis bland män? Ni har säkert alla hört påståendet om ett märkbart lönegap mellan könen, eller hur? Ibland hävdas det att kvinnor sägs tjäna svindlande låga 80% av vad män tjänar,

Läs mer

Policy Brief Nummer 2012:1

Policy Brief Nummer 2012:1 Policy Brief Nummer 2012:1 Överföring av ängs- och hagmarkers värde Det finns ett samhällsekonomiskt intresse av att veta hur ängs- och hagmarker värderas av allmänheten då finansiella medel inom Landsbygdsprogrammet

Läs mer

Förstudie; Äldres läkemedelsanvändning vid kommunens särskilda boenden

Förstudie; Äldres läkemedelsanvändning vid kommunens särskilda boenden Gällivare kommun Förstudie; Äldres läkemedelsanvändning vid kommunens särskilda boenden Inledning Bakgrund Varje kommun ska enligt hälso- och sjukvårdslagen erbjuda en god och säker hälso- och sjukvård

Läs mer

Individuellt fördjupningsarbete

Individuellt fördjupningsarbete Individuellt fördjupningsarbete Ett individuellt fördjupningsarbete kommer pågå under hela andra delen av kursen, v. 14-23. Fördjupningsarbetet kommer genomföras i form av en mindre studie som presenteras

Läs mer

Tillsynsrapport Djurplågeri och brott mot djurskyddslagen

Tillsynsrapport Djurplågeri och brott mot djurskyddslagen Tillsynsrapport Djurplågeri och brott mot djurskyddslagen Tillsynsrapport 2013:2 Utvecklingscentrum Malmö Januari 2013 2 1 Sammanfattning... 3 2 Arbetets bedrivande... 4 2.1 Projektorganisation... 4 2.2

Läs mer

Beslut för vuxenutbildning

Beslut för vuxenutbildning Beslut Lerums kommun lerums.kommun@lerum.se Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn i Lerums kommun Beslut 2(13) Tillsyn i Lerums kommun har genomfört tillsyn av Lerums kommun under våren 2016. Tillsynen

Läs mer

Lantbrukarnas arbetsmiljö och folksjukdomarna

Lantbrukarnas arbetsmiljö och folksjukdomarna FAJ-projektet den 16 juni 2014 Institutionen för Folkhälso- och vårdvetenskap Allmänmedicin /Anders Thelin Med dr, Projektansvarig Slutredovisning av forskningsprojektet Lantbrukarnas arbetsmiljö och folksjukdomarna

Läs mer

Rapporten LÅNA Institutet för privatekonomi Erika Pahne Juni 2001

Rapporten LÅNA Institutet för privatekonomi Erika Pahne Juni 2001 LÅNA Rapporten LÅNA Institutet för privatekonomi Erika Pahne Juni 2001 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid Inledning 4 Syfte med undersökningen 4 Om undersökningen 5 Kapital 1 Hur lånebilden ser ut 6 Hur många

Läs mer

Befolkningsutvecklingen i Kronobergs län 2015

Befolkningsutvecklingen i Kronobergs län 2015 Befolkningsutvecklingen i Kronobergs län 2015 1 Innehåll Sammanfattande beskrivning... 3 Befolkningen i Kronobergs län ökade med 2241 personer under 2015... 4 Befolkningen ökade i samtliga av länets kommuner...

Läs mer

Anståndsreglerna dags för förändring?

Anståndsreglerna dags för förändring? ly n d a ondrasek ol o f s s o n & karl-johan nörklit Anståndsreglerna dags för förändring? Anståndsreglerna innebär att anstånd med betalning av skatt ska beviljas bland annat om utgången i det underliggande

Läs mer

Svenskt Näringsliv/Privatvården. Patienternas syn på vårdcentraler i privat och offentlig drift

Svenskt Näringsliv/Privatvården. Patienternas syn på vårdcentraler i privat och offentlig drift Svenskt Näringsliv/Privatvården Patienternas syn på vårdcentraler i privat och offentlig drift SAMMANFATTNING Denna rapport redovisar resultatet från en undersökning som jämför privat och offentligt drivna

Läs mer

Bilaga 6. Kartläggning av receptfria läkemedel: Samtal till Giftinformationscentralen om tillbud och förgiftningar

Bilaga 6. Kartläggning av receptfria läkemedel: Samtal till Giftinformationscentralen om tillbud och förgiftningar Bilaga 6. Kartläggning av receptfria läkemedel: Samtal till Giftinformationscentralen om tillbud och förgiftningar Dnr 4.3.1-2014-104307 2015-05-22 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsala,

Läs mer

Analys av kompetensutvecklingen

Analys av kompetensutvecklingen Analys av kompetensutvecklingen inom landsbygdsprogrammet - Fördjupning av rapport 1:3 Efter rådgivning menar cirka procent att de har förändrat sitt arbetssätt oberoende av om det var en konsult eller

Läs mer

Allmänt hälsotillstånd

Allmänt hälsotillstånd Allmänt hälsotillstånd Självrapporterat allmänt hälsotillstånd utgör ett grovt mått på individens hälsa. Hur en person upplever sitt allmänna hälsotillstånd har visat sig vara ett bra mått på den faktiska

Läs mer

Resultat från ämnesproven i årskurs 9 vårterminen 2011

Resultat från ämnesproven i årskurs 9 vårterminen 2011 1 (14) Resultat från ämnesproven i årskurs 9 vårterminen 2011 Ämnesproven i årskurs 9 är obligatoriska 1 och resultaten används som ett av flera mått på måluppfyllelse i grundskolan. Resultaten ger en

Läs mer

Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000 2014

Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000 2014 Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000 2014 Rapportserie 2015:3 Arbetsgivarverket Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000

Läs mer

Väljarnas syn på ökande klyftor

Väljarnas syn på ökande klyftor SOCIAL- OCH VÄLFÄRDSPOLITIK Väljarnas syn på ökande klyftor Rapport från Kalla Sverige-projektet Väljarnas syn på ökande klyftor Sammanfattning... 1 Inledning... 3 Fördelningen av inkomster och förmögenheter...

Läs mer

AKTIEÄGANDET I SVERIGE 2003

AKTIEÄGANDET I SVERIGE 2003 AKTIEÄGANDET I SVERIGE 2003 T-24818 Kontaktpersoner: Aktiefrämjandet: Katja Lager info@aktieframjandet.se, tel: 08-24 33 85 Temo AB: Arne Modig, e-post: arne.modig@temo.se tel: 08 522 330 05 Anna-Karin

Läs mer

Rapport 2012:7 REGERINGSUPPDRAG. Ungdomars boende lägesrapport 2012

Rapport 2012:7 REGERINGSUPPDRAG. Ungdomars boende lägesrapport 2012 Rapport 2012:7 REGERINGSUPPDRAG Ungdomars boende lägesrapport 2012 Ungdomars boende lägesrapport 2012 Boverket april 2012 Titel: Ungdomars boende lägesrapport 2012 Rapport: 2012:7 Utgivare: Boverket april

Läs mer

ATT VARA LÄRARE I DAGENS MEDIESITUATION

ATT VARA LÄRARE I DAGENS MEDIESITUATION ATT VARA LÄRARE I DAGENS MEDIESITUATION WORLD SUMMIT ON Sammanfattande analys Undersökningen är initierad av Pratoo AB på uppdrag av World Summit Karlstad. Datainsamlingen, som genomfördes vecka 9, 2010

Läs mer

Arbetsgivaravgiftsväxling. PM om möjligheten att ersätta selektiva sänkningar av arbetsgivaravgiften med ett Arbetsgivaravdrag

Arbetsgivaravgiftsväxling. PM om möjligheten att ersätta selektiva sänkningar av arbetsgivaravgiften med ett Arbetsgivaravdrag Arbetsgivaravgiftsväxling PM om möjligheten att ersätta selektiva sänkningar av arbetsgivaravgiften med ett Arbetsgivaravdrag Henrik Sjöholm och Lars Jagrén november 2013 november 2013 Innehållsförteckning

Läs mer

Det livslånga utanförskapet Långvarig arbetslöshet, funktionsnedsättningar och förtidspensioner bland unga. Li Jansson Maj 2011

Det livslånga utanförskapet Långvarig arbetslöshet, funktionsnedsättningar och förtidspensioner bland unga. Li Jansson Maj 2011 Det livslånga utanförskapet Långvarig arbetslöshet, funktionsnedsättningar och förtidspensioner bland unga Li Jansson Maj 2011 Sammanfattning 1 Sammanfattning Svensk ekonomi går som tåget, men några står

Läs mer

Sökande till yrkeshögskoleutbildningar 2014. Rapport 2015

Sökande till yrkeshögskoleutbildningar 2014. Rapport 2015 Sökande till yrkeshögskoleutbildningar 2014 Rapport 2015 Myndigheten för yrkeshögskolan Diarienummer: YH 2013/1520 ISBN: 978-91-87073-58-8 Omslagsbild: Lars Owesson 1 (23) Datum: 2015-12-08 Dnr: YH 2013/1520

Läs mer

Metodstöd för kvalitetssäkring och komplettering av läkarintyg i sjukpenningärenden

Metodstöd för kvalitetssäkring och komplettering av läkarintyg i sjukpenningärenden Slutrapport Datum: 2003-12-08 1(10) Metodstöd för kvalitetssäkring och komplettering av läkarintyg i sjukpenningärenden Rätt förmån Rätt ersättning 2003-12-08 Projektledare: Kristina Hylén Bengtsson och

Läs mer

SIFO Research International TYA. Arbetskraftsbehov 2006. Rapport. Dok.nr 1514788. Stockholm 2006-06-17. Ingemar Boklund

SIFO Research International TYA. Arbetskraftsbehov 2006. Rapport. Dok.nr 1514788. Stockholm 2006-06-17. Ingemar Boklund SIFO Research International TYA Arbetskraftsbehov 2006 Rapport Dok.nr 1514788 Stockholm 2006-06-17 SIFO Research International Ingemar Boklund 0. UNDERSÖKNINGEN I KORTHET Sifo har genomfört en enkätundersökning

Läs mer

STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS: 2016-02 BREXIT ANALYS AV POTENTIELLA EKONOMISKA KONSEKVENSER FÖR SVERIGES LÄN

STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS: 2016-02 BREXIT ANALYS AV POTENTIELLA EKONOMISKA KONSEKVENSER FÖR SVERIGES LÄN STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS: 2016-02 BREXIT ANALYS AV POTENTIELLA EKONOMISKA KONSEKVENSER FÖR SVERIGES LÄN Guldbröllop eller skilsmässa på gamla dar? Kommer Storbritannien att bygga vidare på sitt

Läs mer

Fysiska besvär, sjukdomar och funktionsnedsättning

Fysiska besvär, sjukdomar och funktionsnedsättning Fysiska besvär, sjukdomar och funktionsnedsättning Besvär i rörelseorganen Rörelseorganen är ett samlingsnamn på skelett, muskler, senor och ledband och besvär och rapporteras oftast från nacke, skuldra,

Läs mer

Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 2025

Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 2025 KOMMUNLEDNINGSKONTORET 213-4-3 Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 225 - Översyn år 213 197 1975 198 1985 199 KAPITELTITEL ENDAST EN RAD ARIAL REGULAR 2 Planeringsförutsättningar Planeringsfolkmängden

Läs mer

Tomträttsindexet i KPI: förslag om ny beräkningsmetod

Tomträttsindexet i KPI: förslag om ny beräkningsmetod STATISTISKA CENTRALBYRÅN PM 1(7) Tomträttsindexet i KPI: förslag om ny beräkningsmetod Enhetens förslag. Enheten för prisstatistik föreslår att en ny beräkningsmetod införs för tomträttsindexet så snart

Läs mer

Dekomponering av löneskillnader

Dekomponering av löneskillnader Lönebildningsrapporten 2013 133 FÖRDJUPNING Dekomponering av löneskillnader Den här fördjupningen ger en detaljerad beskrivning av dekomponeringen av skillnader i genomsnittlig lön. Först beskrivs metoden

Läs mer

Ska man behöva vara rädd för att bli gammal? En studie om äldres situation i dagens Sverige

Ska man behöva vara rädd för att bli gammal? En studie om äldres situation i dagens Sverige Ska man behöva vara rädd för att bli gammal? En studie om äldres situation i dagens Sverige Svenska Röda Korset i samarbete med Temo, november 2004 Inledning Svenskarna hör till de folk som blir äldst

Läs mer

ALKOHOL- OCH DROGFÖREBYGGANDE ARBETE PÅ MINDRE ARBETSPLATSER

ALKOHOL- OCH DROGFÖREBYGGANDE ARBETE PÅ MINDRE ARBETSPLATSER SoRAD Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning Stockholms universitet Sveaplan, 106 91 Stockholm Hemsida: www.sorad.su.se Telefon: 08-16 20 00 ALKOHOL- OCH DROGFÖREBYGGANDE ARBETE PÅ MINDRE

Läs mer

Vägledning för läsaren

Vägledning för läsaren OECD Regions at a Glance Summary in Swedish OECD:s regionsöversikt Sammanfattning på svenska Varför regionsöversikt? Vägledning för läsaren På senare år har regionala utvecklingsfrågor återvänt till många

Läs mer

Slutsatser av Digitalt projekt 2010 2011

Slutsatser av Digitalt projekt 2010 2011 Svenska Filminstitutet Box 27126, 102 52 Stockholm Besök: Filmhuset, Borgvägen 1-5 Telefon: 08-665 11 00 Fax: 08-661 18 20 www.sfi.se 2011-08-10 Slutsatser av Digitalt projekt 2010 2011 1. Inledning Med

Läs mer

Trött på att jobba? REDOVISAR 2000:10

Trött på att jobba? REDOVISAR 2000:10 REDOVISAR 2000:10 Trött på att jobba? Utredningsenheten 2000-12-01 Upplysningar: Lizbeth Valck tel 08-786 93 82 Peter Skogman Thoursie tel 08-16 23 07 Sammanfattning Idag finner man allt färre människor

Läs mer