Rapporten LÅNA Institutet för privatekonomi Erika Pahne Juni 2001

Transkript

1 LÅNA

2 Rapporten LÅNA Institutet för privatekonomi Erika Pahne Juni

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid Inledning 4 Syfte med undersökningen 4 Om undersökningen 5 Kapital 1 Hur lånebilden ser ut 6 Hur många svenskar har lån? 6 Hur stora är skulderna 6 Lån och ålder 7 Lån och hushållstyp 8 Lån bland kvinnor och män 8 Lån och utbildningsnivå 9 Lån och yrke 9 Lån och geografiskt område 9 Kapitel 2 Låneutvecklingen sedan 1997 för olika låntagartyper 11 Kapital 3 Vad har man lånat till? 12 Boendelån 12 Lån till bil, båt och motorcykel 13 Konsumtionslån 13 Lån till övriga ändamål 14 Män lånar till aktier och kvinnor till kläder 14 Kapitel 4 Vem har man lånat av? 16 Kapitel 5 Behov av nya lån 19 Kapitel 6 Sparande och lån 20 Kapitel 7 Attityder till lån och skulder 22 Inställning till att låna 22 Hur mycket är man beredd att låna? 24 Hur angelägen är man att betala av sina lån? 24 Lån och oro 26 Vad kan man tänka sig att låna till? 28 Kapitel 8 Lånesituationen för dem med svag ekonomi 29 Sammanfattning 30 Bilaga 1 36 Bilaga

4 LÅNA Inledning I takt med att konjunkturen blivit bättre i slutet av talet har hushållen blivit alltmer benägna att låna pengar. Försäljningen av bilar och andra konsumtionsvaror har ökat och bostadspriserna har skjutit i höjden. Statistiken visar att utlåningen till de svenska hushållen har ökat kraftigt sedan 1990-talets krisår. Under år 2000 har hushållens sammanlagda lån ökat med närmare 100 miljarder. Totalt sett har hushållen enligt SCB per det första kvartalet 2001 lånat miljarder. (Se låneutvecklingen bilaga 1). Hur stor är då hushållens skuldbörda nu när skuldsättningen ökat och hushållens förmögenhet minskat p g a nedgången på aktiemarknaden? Ett mått på hushållens skulder är skuldkvoten som visar hushållens skulder i förhållande de finansiella tillgångarna. Skuldkvoten har trots den ökade utlåningen minskat de senaste åren beroende på att tillgångarna ökat mera. Om man istället ställer hushållens skulder i relation till de disponibla inkomsterna har skulderna däremot ökat sedan (Se skuldkvoter bilaga 2). Man kan tycka att hushållens skulder i förhållande till tillgångarna är ett något trubbigt mått, eftersom man då drar alla hushåll över en kam. Kanske är det inte främst hushållen med stora tillgångar som lånar? De som har störst lånebehov och som har behövt öka sitt konsumtionsutrymme är kanske snarare hushåll som har en sämre ekonomi. För dessa enskilda hushåll kan den ökade lånenivån därför vara ödesdiger, eftersom de inte har samma betalningsresurser om konjunkturen skulle svikta och privatekonomin bli sämre. Syfte med undersökningen Den här undersökningen vill få fram hur lånebilden ser ut för hushållen. Syftet är att ge en mer nyanserad bild av hushållens skulder och se vad om finns bakom statistiken på totalnivå. Undersökningen ger svar på: - vilka det är som lånar. - hur stora lån man har. - vad man lånar till. 4

5 Den ger även en bild av vilken attityd man har till lån och skulder. 5

6 Om undersökningen Undersökning har genomförts av SIFO och omfattar personer från 16 år och uppåt. De tillfrågade är slumpmässigt utvalda utifrån ett riksrepresentativt urval. Det är alltså inte FöreningsSparbankens kunder som ligger till grund för resultaten. Undersökningen är genomförd under september månad år 2000 och har skett genom utskickade frågeformulär. 6

7 Kapitel 1 Hur lånebilden ser ut Hur många svenskar har lån? - Av den svenska befolkningen över 15 år är det 61 procent som har någon form av lån procent av svenskarna i samma ålderskategori har alltså inga lån. Om man exkluderar de yngsta ungdomarna, har 64 procent av dem som är 19 år eller äldre lån. Andelen av befolkningen som är skuldfri är alltså relativt stor, men trots det är det vanligare att ha lån än att inte ha något. Hur stora är skulderna? Hur skuldbeloppen fördelar sig, uppdelat i kronors intervaller, bland dem som har lån framgår av tabell 1. Undersökningen baseras på individnivå. Tabell 1 Lånebeloppens fördelning Lånebelopp Procent av dem som har lån 1 krona 8% 5% kronor krona % 7% kronor krona % 8% kronor krona % 15% kronor krona % 14% kronor krona % 7% kronor mer än kronor 8% 5% Procent av hela befolkningen över 15 år Av dem som har lån har de flesta, 57 procent, en skuld på upp till kronor 32 procent har lån på belopp

8 kronor eller mindre och 25 procent har skulder mellan och kronor. En femtedel av dem som har skulder har lån som överstiger en halv miljon. Utslaget på hela befolkningen, både bland dem som har och inte har lån, är det 12 procent som har skulder över kronor. Andelen av hela den vuxna befolkningen minskar till 5 procent om man bara tittar på lånebelopp över kronor, vilket motsvarar personer. 8

9 Lån och ålder Diagram Skuldsatta personer i olika åldersgrupper (procent) år Att ha lån hänger i hög grad samman med i vilken fas man är i livscykeln. Vanligast är det att ha lån i åldrarna 25 till 44 år, dvs i den fas i livet då man bildar familj, skaffar boende, bil och andra kapitalvaror. Drygt 80 procent av denna åldersgrupp har lån. När man är mellan 44 och 64 år har man kanske hunnit betala av vissa lån. Men trots det har drygt 70 procent lån. Bland pensionärerna är ännu fler skuldfria, men ändå har närmare var tredje lån. De flesta av dem som har lån har lånat till sitt boende, närmare 70 procent, vilket är en ganska stor andel med tanke på att många borde haft tid att amortera av sina boendelån. Inflationen borde också ha gjort sitt till för pensionärernas möjlighet att betala tillbaka sina lån. Möjligtvis kan de ha tagit nya lån för en större reparation på huset, t ex byte av värmepanna eller omläggning av taket. Många har kanske dessutom inte haft någon brådska med att amortera utan ansett det förmånligare att ha lånen kvar. Bland de allra yngsta ungdomarna, 16 till 18 år, är det ytterst ovanligt med lån (förutom kanske lån av föräldrar och kompisar), vilket är naturligt eftersom flertalet fortfarande bor kvar hemma. När de blir något äldre, 19 till 24 år, ökar antalet som har lån och det är nästan 40 procent av dessa ungdomar som har skulder. 9

10 Diagram 2 Lånestorlek i olika åldersgrupper 65 - år % 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Inget Beloppsmässigt är det de mellan 25 och 44 år som tagit de största lånen. En femtedel har lån över en halv miljon kronor. De minst skuldsatta är ungdomar som fortfarande bor hemma och pensionärerna. Nästan 70 procent av pensionärerna är skuldfria, men 15 procent har lån som överstiger kronor. Få ungdomar har skulder, men bland de äldre 19 till 24 år har nästan en fjärdedel skulder över kronor. En nästan lika stor andel som pensionärerna har lån över kronor (13 procent). Lån och hushållstyp Skiljer sig skuldsättningen mellan olika slags hushåll? Det är vanligast att vara skuldfri bland ungdomar som fortfarande bor hemma, näst efter dem kommer pensionärerna. Men även i övriga hushåll är det relativt vanligt att inte ha lånat några pengar alls. I hushåll utan barn boende hemma har 30 procent av de sammanboende och 40 procent av ensamhushållen utan barn inga lån. De som har lån är främst hushåll med hemmaboende barn, såväl bland sammanboende som ensamstående. I dessa hushåll är det endast cirka 15 procent som är skuldfria. De ensamstående med barn har dock lägre skuldbelopp än barnfamiljerna med två vuxna. 28 procent av barnfamiljerna med två vuxna har lån på över kronor jämfört med 13 procent av de ensamstående. Lån bland kvinnor och män 10

11 Ungefär lika många kvinnor som män har lån. Beloppsmässigt är det dock fler män som lånar över kronor. 11

12 Lån och utbildningsnivå Har utbildningsnivån någon betydelse för lånebenägenheten? Ja, fler med högskolestudier lånar jämfört med dem som har en lägre utbildning, vilket inte är så förvånande eftersom närmare hälften av akademikerna har studielån. Av dem som har lägst utbildning, grundskola/ folkskola och realskola, är det drygt 50 procent som inte har några lån alls. I denna grupp återfinns säkert många pensionärer. Förutom att det är vanligast att låna bland akademikerna så lånar de också högre belopp jämfört med dem med lägre utbildning. Lån och yrke Att inte ha några lån är vanligast bland arbetare som inte är yrkesutbildade, 38 procent av dessa har inga lån. Den yrkesgrupp där det är vanligast att ha lån är tjänstemän i högre ställning; av chefer och direktörer har 82 procent lån. De har också de största lånen, nästan 20 procent har lån som överstiger kronor. Diagram 3 Lånevolymer fördelat på yrkeskategori Egen företagare Tjänsteman i högre ställning (chef, direktör) Tjänsteman i lägre ställning Arbetare, yrkesutbildad Arbetare, ej yrkesutbildad Inget % 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100 % De högre tjänstemännen bor också i hus som har de högsta marknadsvärdena. 40 procent har ett marknadsvärde på villa/bostadsrätt och eventuellt fritidshus på sammanlagt över kronor. 10 procent på över kronor. Endast ett fåtal procent bland arbetarna har ett boende värt mer än 1,5 miljoner kronor. Lån och geografiskt område 12

13 Skiljer sig lånebeloppen beroende var man bor i Sverige? Svaret är både ja och nej. Lite förvånande är att det är nästan lika vanligt att vara skuldfri i storstäder som på mindre orter. 13

14 Bland dem som har lån är det däremot fler storstadsbor som lånat över kronor. I Stockholmregionen, tätt följd av Göteborgsområdet, är det klart vanligast med riktigt stora lån. Bostäderna är ju dyrare där. Sammanfattning Resultaten visar att alla de olika jämför-grupperna har lån med kanske ett undantag, nämligen ungdomar mellan 16 och 18 år. Det är dock vissa grupper där det är särskilt vanligt att ha lån och de är: Höginkomsttagare; främst de som tjänar mellan och 87% kronor per månad 81% inkomst över kronor per månad Barnhushållen med ensamstående såväl som sammanboende 86% vuxna De som har kombinationen medel- eller hög inkomst och 85% sparande under kronor Tjänstemän i högre ställning 82% 25 till 44 åringar 82% Akademiker 77% De som har ett sparande på mindre än kronor 65% Det är lika vanligt att ha lån bland kvinnor som bland män. Det är även lika vanligt att ha lån bland storstadsbor som bland dem som bor i glesbygd eller på andra orter. De som lånar mest beloppsmässigt är: > 250 kkr > 750 kkr tjänstemän i högre ställning 56% 19% höginkomsttagare med lön över kronor 54% 22% sammanboende och yngre än 65 år med barn 54% 13% boende hemma 25 till 44 åringar 41% 9% akademiker 40% 10% de som har ett sparande på över % 8% kronor män 29% 6% storstadsbor 27% 8% Undersökningen visar också att de med en inkomst över kronor per månad har en högre belåningsgrad på sitt boende jämfört vad de som tjänar mindre har. Även detta visar att det är de med en god inkomst som lånar mest. 14

15 Lånen ökar alltså i takt med karriären. En högre tjänsteman har i och med en högre lön möjlighet att leva på en bättre materiell standard jämfört med andra. Kraven på en bättre levnadsstandard verkar öka i takt med möjligheterna. För att ytterligare kunna höja sin privata standard är det vanligt att ta lån för att kanske finansiera ett bättre boende. Har man en hög inkomst har man dessutom större möjlighet att kunna få större lån. 15

16 Kapitel 2 Låneutvecklingen sedan 1997 för olika låntagartyper Andelen låntagare är i stort sett oförändrad sedan 1997, enligt tidigare undersökningar gjorda av SIFO:s Finansmonitor. Däremot har lånebeloppen ökat. Delar man in låntagarna i förhållande till hur deras privata ekonomi ser ut, med hänsyn till kombinationen inkomst och sparande, har lånebilden förändrats olika för de olika privatekonomiska grupperna jämfört med tre år tidigare. Bland dem med en mycket god ekonomi, de har en medel- eller hög inkomst och ett rejält sparkapital, har andelen som har lån ökat mest från 57 procent 1997 till 68 procent år Dessutom har de tagit lån med betydligt större belopp. Det är alltså de som redan har en god ekonomi som lånar mer och som lånar höga belopp. Relativt många har skulder bland dem som upplever att de har en dålig ekonomi, 64 procent. Ungefär lika stor andel har lån 1997 som hösten 2000, men lånens storlek har ökat något. Den grupp som över 40 procent av låntagarna tillhör har lågeller medelinkomst. De har inte sparat ihop någon ansenlig förmögenhet. De har sedan 1997 ett relativt oförändrat lånemönster både vad gäller andelen som har lån och lånebeloppens storlek. 16

17 Kapitel 3 Vad har man lånat till? Av de dryga 60 procent av hela befolkningen i vuxen ålder som har lån har de allra flesta lånat till köp av villa, bostadsrätt eller fritidshus, 62 procent. 30 procent av dem som har lån som lånat till bil, båt eller motorcykel och nästan lika många, 26 procent, har lånat till sina studier. För övriga låneändamål se nedanstående tio-itopp lista: Tabell 2 Vad har man lånat till Låneändamål Procent av de som har lån 1. Villa, bostadsrätt, fritidshus Bil, båt, motorcykel Studier Renovering av villa, bostadsrätt, fritidshus Annat Möbler 6 7. Hemelektronik, hushållsmaskiner 3 8. Aktier 2 9. Resor Kläder 1 Boendelån Enligt den senaste folk och bostadsräkningen 1990 fanns det drygt fyra miljoner bostäder; hyres- och bostadsrättslägenheter samt småhus. Av dessa ägde 57 procent sitt permanentboende. Den nu aktuella undersökningen visar att 63 procent äger sitt boende, en rimlig siffra med tanke på att en viss förändring har skett under den senaste tioårsperioden. Nya småhus har byggts och hyresrätter har ombildats till bostadsrätter. Att äga sitt boende är enligt undersökningen relativt vanligt i alla grupper, förutom bland dem som har de allra lägsta inkomsterna. Att låna till sin bostad är också vanligt i alla jämförgrupperna. Det är därför kanske inte så förvånande: - att de som lånat till sitt boende finns i alla åldersgrupper över 25 år. - att det är vanligast med bolån i familjer med två vuxna. Vanligast är det bland barnfamiljer där 80 procent av dem som har lån har lån till sin bostad. Bland pensionärsparen som har lån är det 73 procent som har bolån. 17

18 I ensamhushållen med barn boende hemma har 50 procent boendelån. - att alla yrkeskategorier lånar till sitt boende i relativt stor utsträckning. Det är dock vanligast bland tjänstemän i högre ställning. - att personer i alla inkomstlägen har boendelån, men att det är vanligast bland höginkomsttagare. 18

19 Lån till bil, båt och motorcykel En knapp tredjedel av hela befolkningen från 16 år och uppåt har lånat till köp av fordon. Förvånande nog är det runt 30 procent i de allra flesta jämför-grupperna. Ett undantag är pensionärerna där bara 12 procent har fordonslån. Mer om lån till bil, båt och motorcykel: - Alla åldersgrupper lånar till bil med undantag av pensionärerna. - Oavsett utbildningsnivå eller boendeform så lånar man till bil och andra fordon. - Oavsett inkomst är det vanligt med lån till fordon. Vanligast är det bland dem som tjänar mellan och kronor. - Chefer likväl som arbetare lånar till sina bilköp. Vanligast med billån är det dock bland arbetare som är yrkesutbildade. - En femtedel av dem som har ett sparande som överstiger kronor har lånat till sitt transportmedel. Trots att de har ett stort sparat kapital har de alltså lånat till exempelvis sin bil. Konsumtionslån Mellan en och sex procent, av dem som har lån, har lån till ren konsumtion som möbler, hemelektronik, resor och kläder (se tabell ovan). Andelen kan tyckas låg men sex procent motsvarar drygt personer. De som har konsumtionskrediter är främst de som inte har något sparande alls eller max kronor samt låg- och medelinkomsttagarna. Diagram 4 Konsumtionslån fördelat på inkomst inkomst Ingen inkomst Kläder Resor Hushållsmaskiner, hemel Möbler procent Att ha hög inkomst betyder emellertid inte att man inte behöver eller inte väljer att låna till sin konsumtion. 19

20 Höginkomsttagarnas konsumtionslån går framförallt till möbler, men även till hushållsmaskiner, hemelektronik och resor. Däremot lånar den med god inkomst inte till kläder. De som har en stor sparad buffert (över kronor) lånar däremot inte i någon nämnvärd omfattning till konsumtion. 20

21 Skillnaderna mellan olika åldersgrupper är relativt små. Dock kan man säga att ungdomar och 25 till 44-åringar har konsumtionslån i större omfattning än de som är äldre. Mer om vilka som lånar till olika slags konsumtion: - Till köp av hushållsmaskiner och hemelektronik lånar framförallt medelinkomsttagarna i åldrarna 25 till 44 år. - Till resor lånar bara en procent av dem som har lån (drygt personer). Främst lånar de med en inkomst på till kronor, men även låginkomsttagare. Lån till resor förekommer bland högre tjänstemän såväl som arbetare, bland ungdomar såväl som pensionärer. - Till möbler lånar i stort sett alla grupper. Vad gäller boendeformen skiljer det sig dock. Av dem som bor i lägenhet är det tre gånger så vanligt att låna till möbler jämfört med dem som bor i villa/radhus. - Till kläder lånar låginkomsttagare, ensamstående med barn och de som inte har något sparande. Av undersökningen framgår inte hur stora belopp som man lånat till sin konsumtion, utan endast hur många som har lån till de här ändamålen. En beloppsmässig andel på några få procent motsvarar betydande belopp av den totala utlåningen till hushållen. En utlåning på exempelvis 5 procent betyder ett totalt lånebelopp på cirka 57 miljarder. Lån till övriga ändamål Inte så många, men dock 2 procent, har lånat för att köpa aktier. Detta är vanligast bland höginkomsttagarna med månadsinkomst över kronor och de som har en stor sparad buffert. Det är framförallt män, högre tjänstemän eller egna företagare som tar lån för aktieköp. 10 procent av dem som har lån uppger att de har lånat till något annat. Vad som döljer sig bakom lån till annat framgår inte av resultatet och vad det är kan man bara spekulera över. De som svarat att de har lån till annat är framförallt egna företagare, låginkomsttagare, äldre än 25 år, ensamstående med barn, de som inte har något sparande och de som bor i lägenhet. Det är lika många män som kvinnor som uppger att de lånar till annat. Män lånar till aktier och kvinnor till kläder Ungefär lika många kvinnor som män lånar till köp av villa, bostadsrätt eller fritidshus. De största skillnaderna mellan könen är att männen i betydligt större utsträckning lånar till aktier och resor, medan dubbelt så stor andel kvinnor jämfört med män lånar till kläder. 21

22 Män lånar dessutom till något fordon och till köp av hemelektronik. Kvinnor lånar förutom till kläder i större utsträckning till möbler och studier. 58 procent av kvinnorna har studielån jämfört med 42 procent av männen. 22

23 Diagram 5 Vad kvinnor och män lånar till Köp av villa-bostadsrätt-fritidshus Bil, båt, motorcykel Studier Renovering av villa-bostadsrätt-fritidsh Annat Möbler Köp av hemelektonik, hushållsmaskiner Aktier Kläder Resor Procent 100 Män Kvinnor 23

24 Kapitel 4 Vem har man lånat av? Diagrammet visar andel låntagare hos olika kreditgivare. Den visar däremot inte den beloppsmässiga fördelningen. Diagram 6 Andel som lånat i: Storbanker 78% Studielån 23% Lån i butik 8% Nischbanker 7% Finansbolag/kreditkortsföretag 7% Fristående kreditinstitut 5% Annan långivare 4% 0% 20% 40% 60% 80% 100% - De flesta har lånat pengar av en storbank, 78 procent. - Det näst vanligaste är att ha studielån hos CSN, 23 procent. - 8 procent har lån via en butik. - 7 procent har lån hos en nischbank och lika många har lånat hos finansbolag/kreditkortsföretag. - 5 procent har lån hos ett fristående kreditinstitut som SBAB. - 4 procent har någon annan långivare. (Flera alternativ är möjliga varför summan överstiger 100 procent). Övriga resultat vem man lånat av: - De som har lånat i storbankerna kommer från alla kategorier. - Ju större lån man har desto vanligare är det att man lånar i en storbank. - De som har studielån bor vanligtvis i storstad och i större utsträckning i lägenhet än i småhus. - Att ha annan långivare är vanligast bland låg- och medelinkomsttagare, bland ej yrkesutbildade arbetare och egna företagare. Troligen rör det sig om olika sorters långivare. 24

25 - 7 procent har lån hos finans- och kreditkortsföretag. 13 procent av de ensamstående med barn har den här typen av lån, vilket är en hög andel jämfört med snittet. Det är även relativt vanligt bland dem som inte har något sparande alls, 12 procent. Det tyder på att det är avsaknaden av att ha en buffert som gör att man tar dessa lån. De som har minst råd har alltså i större utsträckning dyrare lån. - Låntagarna i nischbankerna är en något annorlunda grupp än den förra. De flesta bor i Stockholmsområdet, men i övrigt är de jämnt fördelade på de olika undergrupperna. Det är dock få ungdomar. En överrepresentation finns bland kvinnor och höginkomsttagare. - De med stora lån har oftare än andra lån hos flera aktörer. Det är relativt vanligt bland höginkomsttagare, högre tjänstemän, 25 till 44-åringar samt bland akademiker. - Smålänningarna (Öland o Gotland inräknade) är de mest traditionella låntagarna. Bland dessa har storbankerna störst marknadsandel, medan storbankernas minsta marknadsandel (gällande antal lånekunder) finns i Stockholmområdet. Lån hos nischbanker, kreditkortsföretag och finansbolag är vanligare i Stockholmsområdet jämfört med andra delar av landet. - Män har i större utsträckning än kvinnor lån hos finansbolag/kreditkortsföretag och hos annan långivare. Kvinnor har i större utsträckning studielån och lån hos nischbanker. Lån i butik Alltfler butiker erbjuder mer eller mindre förmånliga krediter i samband med köp av någon vara i den egna butiken, exempelvis hemelektronikkedjor som Onoff, postorderföretag som Ellos eller bilfirmor. - 8 procent av dem som har lån har lån i en butik, vilket ungefär motsvarar svenskar. - De flesta har lån på mindre än kronor. Diagram 7 25

26 Har lånat i butik fördelat på inkomst av dem som har lån Lånat mer än kr Lånat mindre än kr Alla med lån % 26

27 De som tar butikslån är: - framförallt låg- och medelinkomsttagare och de som har en svag ekonomi. 70 procent av dem som har butikslån uppger att de har en dålig ekonomi. Vanligast är smålån under kronor. - även höginkomsttagare. De har butikslån som oftast överskrider kronor. En förklaring kan vara att många med hög inkomst har lån via en bilfirma. - i större utsträckning än andra också låntagare i nischbanker, finansbolag och/eller kreditkortsföretag. - främst i åldersgruppen 25 till 44 år. Det är ungefär lika vanligt att ta butikslån bland hushåll med både ensamstående och sammanboende vuxna med eller utan barn. Ensamhushållen har däremot lån på mindre belopp än de sammanboende hushållen. Butikslån hos pensionärshushållen är ovanliga. Butikslån attraherar alltså främst dem som är i yrkesför ålder och har en trång ekonomi. De måste ta smålån för att ha råd med sin konsumtion. 27

28 Kapitel 5 Behov av nya lån På frågan: Tror du att du kommer att söka nytt lån det närmaste året?, svarar: - 80 procent av samtliga att de tror sig inte behöva låna det närmaste året procent tror att de kommer göra det. Ungdomar mellan 19 och 24 år har det största behovet att låna pengar förmodligen då i stor utsträckning till studier. Lånebehovet avtrappas med stigande ålder. Diagram 8 procent Andel i olika åldersgrupper som tror att de kommer söka lån det närmaste året år Det är i princip alla hushållstyper som tror sig komma att låna under det kommande året, ensamstående såväl som sammanboende med som utan barn, däremot inte ungdomarna som fortfarande bor hemma hos sina föräldrar samt pensionärerna. Det är främst medel- och höginkomsttagare med ett sparande under kronor och de med svag ekonomi som har ett stort lånebehov. De flesta som tror att de kommer att ansöka om lån avser låna för att köpa ett fordon (bil, båt eller motorcykel) eller för att köpa villa, bostadsrätt eller fritidshus. Främst är det de som bor i mindre tätorter eller glesbygd som kommer att behöva låna till ett fordon, närmare 45 procent. I storstäderna behöver man främst låna för att köpa en bostad, medan man i glesbygden har större behov av att låna till renovering av det befintliga boendet än låna för att köpa ett nytt. 28

29 Kapitel 6 Sparande och lån Hur ser då ekonomin i övrigt ut när man har lån? Ser man till att ha en buffert eller använder man alla sparade pengar för att få ner lånekostnaden? Det är vanligt att ha lån och samtidigt en sparad buffert om än inte så stor. Merparten har ett sparkapital på under kronor. Tendensen är dock att ju högre lån man har desto större sparat kapital har man. De som har lån på mer än kronor har i störst omfattning också ett sparat kapital. De har också sparat mest 31 procent har ett sparande på över kronor. Även de som inte har några lån alls har ofta ett högt sparande. Diagram 9 Sparande fördelat på hur mycket man har lånat skuldbelopp Inga skulder 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Andel personer med följande sparat kapital: Inget Man tar eller har alltså lån fast man kan finansiera hela eller delar av lånet själv. Detta tyder på att man vill ha en buffert och kortsiktigt ha ett större ekonomiskt utrymme genom att dessutom ha lån. Andra förklaringar till att man inte amorterar av på gamla lån fast man skulle kunna kan vara att pengarna är bundna i ett pensionssparande, att man vill ha 29

30 en riskspridning eller att man spekulerar i att få en högre tillväxt på sparplaceringen. Studielån kan jämförelsevis vara så pass förmånligt att man inte löser det i förtid fast man skulle ha råd. 30

31 Det kan vara intressant att titta på är hur mycket man har sparat beroende på vad man lånat till. - Ju mer man har i sparat kapital desto vanligare är det att ha bolån och lån till aktier. - Av dem som inte har något sparande alls har hälften boendelån. - Av dem som har sparat kronor eller mer är det 76 procent som har lån för sitt boende. - Att ha fordonslån (bil, båt eller motorcykel) är minst vanligt bland dem som har sparat mer än kronor, men så många som en femtedel av storspararna har tagit lån för att köpa ett fordon. - Lån till bostadsrenovering är lika vanligt oavsett om man sparat eller ej och oavsett hur stort sparkapitalet är. - Ju mindre sparad buffert man har desto vanligare är det att låna till konsumtionsändamål och till annat. 31

32 Kapitel 7 Attityder till lån och skulder För att få reda på människors inställning till lån har vi ställt ett antal frågor och påståenden. Vilka värderingar till lån och skulder har vi idag? Lever äldre uppfattningar kvar t ex i påståenden som den som är satt i skuld är inte fri eller man ska spara först och köpa sen? Inställning till att låna Påstående: Det tar för lång tid att spara det är bättre att låna pengar till det man vill ha - 16 procent svarar att detta påstående stämmer procent tycker inte det. - Övriga svarar inte alls eller tycker att påståendet varken stämmer bra eller dåligt. En stor majoritet, närmare sex av tio, anser alltså att det bästa är att skjuta upp sin konsumtion tills man först har sparat ihop pengarna. Hur benägen man sedan verkligen är att spara kan emellertid vara en helt annan sak. Inställningen behöver inte överensstämma med hur man verkligen handlar. Diagram "Det tar för lång tid att spara. Det är bättre att låna pengar till det man vill ha." procent år Stämmer ganska bra Stämmer helt och hållet - Pensionärer och ungdomar anser att det är bättre att spara först och köpa sedan. - Det är främst de mellan 25 och 64 år som tycker det är bättre att låna än att spara. - Familjer, både sammanboende och ensamstående vuxna med hemmaboende barn, 32

33 anser i störst grad att det är bättre att låna eftersom det tar för lång tid att spara. Ett skäl till det är förmodligen att just dessa hushåll är i det livsskede där anskaffningsbehoven är som störst - behov att köpa bostad, bil, bohag, barnattiraljer mm. De har förmodligen också märkt att det i realiteten är svårt att spara först och köpa sedan till allt de behöver. 33

34 Diagram 11 "Det tar för lång tid att spara. Det är bättre att låna till det man vill ha." > inkomst per månad Ingen inkomst Hela befolkningen 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% Stämmer helt och hållet Stämmer ganska bra - Åsikten att det är bättre att låna är vanligare ju högre inkomst man har. Det är främst låginkomsttagarna som anser att man bör spara först. - Framförallt är det egenföretagare och högre tjänstemän som tycker att det tar för lång tid att spara och att det därför är bättre att låna. De som kommit långt i karriären drar sig inte för att låna pengar. Det kan bero på att de redan har sparat ihop ett större kapital än andra grupper och därför tycker att de har råd att låna till dyrare investeringar. Egenföretagarna tänker kanske mer på lån till sin verksamhet än på lån till sin privata konsumtion. 34

35 Diagram 12 "Det tar för lång tid att spara. Det är bättre att låna till det man vill ha." procent Män Stämmer helt och hållet Kvinnor Stämmer ganska bra - Det är betydligt fler män än kvinnor som tycker att det är bättre att låna pengar till det man vill ha än att vänta tills man har sparat ihop ett tillräckligt belopp. Sammanfattning En grov sammanfattning är att män, hushåll med barn, högavlönade och egna företagare och högre tjänstemän är de som är mest benägna att låna. Hur mycket är man beredd att låna? Påstående: Jag kan tänka mig att låna så mycket så att min ekonomi precis går ihop efter att räntorna har betalats. - Enbart 5 procent kan tänka sig att låna så mycket som deras ekonomi klarar, - En stor majoritet, 80 procent, kan inte tänka sig det. De relativt få som kan tänka sig att låna så mycket så att ekonomin precis går ihop är framförallt egenföretagare (9 procent) och de ej yrkesutbildade arbetarna (8 procent). Övriga yrkesgrupper är relativt samstämda. Färre än 5 procent av respektive yrkesgrupp kan tänka sig att använda sina sista kronor till att betala på lån. Det utrymme man vill ha i sin ekonomi är åldersberoende. Drygt 10 procent av ungdomarna kan, när de väl lånar, tänka sig att låna så pass mycket att ekonomin precis går ihop. De är förmodligen så pass unga att de ännu inte ser behovet av att ha några marginaler eller någon buffert. Därnäst kommer de ensamstående hushållen, såväl med som utan barn. 8 procent kan tänka sig att låna så mycket så att de precis har råd att betala räntorna. De ensamstående med barn 35

36 har förmodligen stora inköpsbehov och samtidigt en trång ekonomi, vilket gör att de är tvungna att utnyttja marginalerna. De som vill ha störst marginaler när de lånar är de i övre medelåldern 44 till 65 år. Sammanfattning Det är ovanligt att man vill binda upp sin ekonomi med mycket stora lån i förhållande till den egna inkomsten. 80 procent kan inte tänka sig att låna så mycket som deras privata ekonomi klarar. Istället vill man ha marginaler och pengar över till annat. Men hur stora marginaler de tycker är lagom att ha varierar säkert mellan de olika grupperna. Bland de 5 procent som kan tänka sig att låna så mycket som deras ekonomi klarar finns framförallt ungdomar, ensamstående hushåll såväl med som utan barn, egenföretagare och ej yrkesutbildade arbetare. Hur angelägen är man att betala av sina lån? Påstående: Jag vill betala av mina lån med så mycket som min ekonomi klarar. - Merparten, 72 procent vill betala av på sina lån med så mycket som deras ekonomi klarar. - 9 procent svarar att de inte tycker att det är nödvändigt att skynda på att amortera ner lånen. - Övriga tycker att påståendet varken stämmer bra eller dåligt. Mest angelägna om att bli skuldfria är personer i övre medelåldern. Minst angelägna är ungdomarna 19 till 24 år. De med inkomster under kronor per månad är minst benägna att betala av sina lån (här finns många ungdomar). Amorteringsviljan är störst bland medelinkomsttagarna med en inkomst mellan och kronor i månaden. Amorteringsviljan uppdelad på yrkeskategori visar att yrkesutbildade arbetare och egenföretagarna vill betala av sina lån med så mycket de klarar av. Bland tjänstemän i högre ställning är det flest som uttalat säger att de inte vill betala av sina lån så fort det går. Barnfamiljerna, de sammanboende såväl som de ensamstående föräldrarna, är angelägna att betala av sina lån. De minst amorteringsvilliga hushållen är de med en ensamstående vuxen i yrkesverksam ålder utan hemmaboende barn, 36

37 vilka borde ha större möjlighet än barnfamiljerna att amortera, men tydligen finns inte den viljan hos så många. Det är förvånande nog de som tycker att de har en svag ekonomi som vill betala av mest i förhållande till sin ekonomi, medan låg- och medelinkomsttagare med ett högt sparande inte vill det. Visserligen vill drygt 50 procent betala av så mycket som möjligt, men gruppen som inte vill amortera är jämförelsevis stor. Sammanfattning Flertalet svenskar, drygt 70 procent av dem som har lån, vill betala av sina lån så mycket som deras ekonomi klarar. De mest amorteringsvilliga är de med svag ekonomi, medelinkomsttagare, yrkesutbildade arbetare och barnfamiljer. De som inte vill betala av sina lån så mycket som deras ekonomi klarar återfinns främst bland ungdomarna, de högre tjänstemännen, ensamstående utan barn i yrkesverksam ålder och bland låg- eller medelinkomsttagarna med ett högt sparat kapital. 37

38 Lån och oro Diagram 13 Oroar du dig för att ha stora lån och i så fall varför? Ja, jag har grunduppfattningen att man inte ska skuldsätta sig Ja, det begränsar min ekonomi och vad jag i övrigt har råd med Nej Ja, jag kanske inte kommer att ha råd att betala räkningar och amorteringar Ja, jag kan behöva låna mer pengar till annat Ja, annat procent - Totalt sett säger knappt 30 procent att de inte oroar sig för att ha stora lån. - Hela 70 procent säger emellertid att de av olika skäl oroar sig för att ha stora lån. Man oroar sig av naturliga skäl mera ju lägre inkomst man har utrymmet man har att betala lånet med är ju mindre. 70 procent av dem som har en inkomst mellan och kronor oroar sig för att ha stora lån. Bland höginkomsttagarna (inkomst över kronor) säger 57 procent att de inte oroar sig för att ha lån. Å andra sidan är det hela 43 procent som är oroliga för att ha lån. Mest oroar sig ensamstående hushåll såväl med som utan hemmaboende barn. Bland de ensamstående med barn hemma är det hela 82 procent som oroar sig för att ha lån. Män oroar sig mindre för att ha lån än kvinnor. (66 procent av männen oroar sig, av kvinnorna är det 75 procent). Framförallt är det män som är äldre än 45 år som inte oroar sig för att vara skuldsatta. Varför oroar man sig? Det är framförallt två anledningar till varför man oroar sig över att ha lån. Dels har man en grunduppfattning att man inte ska skuldsätta sig, dels anser man att lån begränsar ekonomin och vad man i övrigt har råd med. 38

39 Grunduppfattningen att man inte ska skuldsätta sig Det är framförallt de som har låg inkomst som oroar sig p g a att de har grunduppfattningen att man inte ska skuldsätta sig. Denna typ av oro sjunker med ökad inkomst. De är främst icke akademiker som har grunduppfattningen att man inte ska skuldsätta sig. Det är också vanligare bland dem som bor på gård på landet eller i lägenhet än bland dem som bor i radhus eller villa. Uppfattningen att man inte bör skuldsätta sig är den största oroskällan för den äldre generationen, pensionärerna, vilket kanske inte är så förvånande. Men även ungdomar yngre än 25 år har i stor utsträckning denna uppfattning. Kommer inte att ha råd att betala räkningar och amorteringar Det är även här låginkomsttagarna som oroar sig för att ha lån p g a att de kanske inte kommer att ha råd att betala räkningar och amorteringar. Ju högre inkomst man har desto mindre oroar man sig för att inte kunna betala sina räkningar. Oron är vanligast bland ungdomar men minskar sedan med åldern. Pensionärerna oroar sig minst för att inte ha råd att betala sina räkningar. Lån begränsar ekonomin och vad man i övrigt har råd med En något annorlunda bild visar sig när det gäller oro p g a att lån begränsar ekonomin och vad man i övrigt har råd med. Det håller framförallt barnfamiljerna med om och då framförallt de ensamstående med barn. Främst är det de som är i åldrarna 25 till 44 år som oroar sig för att lån begränsar deras ekonomi. Om man ser till olika inkomsttagare är oron vanligast bland medelinkomsttagarna (inkomst kronor per månad), men även bland höginkomsttagare med en inkomst mellan och kronor. Tjänstemän i högre ställning oroar sig minst för att ha stora lån, (51 procent oroar sig inte) och oroar de sig är det främst för att det begränsar deras ekonomi och vad de i övrigt har råd med. De verkar inte alls ha uppfattningen att lån är oroande p g a att man inte ska skuldsätta sig i samma utsträckning som övriga yrkeskategorier. Oro beroende på var man bor Det är intressant att notera att det finns geografiska skillnader för vad man oroar sig för i samband med lån och skulder. Smålänningarna är de som oroar sig mest över att vara skuldsatta. De oroar sig mer än andra för att de inte kommer kunna betala sina räntor och amorteringar och att lån begränsar deras ekonomi i övrigt. Det är också smålänningarna som är starkast i sin uppfattning att man inte bör 39

40 skuldsätta sig. Kanske beror talesättet att smålänningarna är snåla inte på gnidighet, utan istället på att de känner oro för att låna pengar? I storstadsregionerna Stockholm och Göteborg oroar man sig däremot minst för att vara skuldsatt - kanske därför att storstadsborna vant sig vid tanken på att ha stora lån p g a de höga bostadspriserna och att de kanske räknar med en god värdestegring. Sammanfattning Vilken oro man har verkar vara beroende på vilken generation man tillhör och i vilket skede i livscykeln man befinner sig. Grunduppfattningen att man inte bör skuldsätta sig är starkast bland pensionärerna. Bland dem som befinner sig i etableringsåldern 25 till 44 år oroar man sig främst för att skulder begränsar den egna ekonomin. Äldre medelålders mellan 45 till 64 år och ungdomar är de som är minst oroliga för att skuldsätta sig. Vad kan man tänka sig att låna till? En fråga rörde inställningen till vad man kan tänka sig att låna till. Svaren visar vad man har acceptans att låna pengar till och vad man helst bör spara pengar till innan man gör inköpet. Diagram 14 Vad kan du tänka dig att låna till? Köp av bostadsrätt, villa, fritidshus Renovering av bostadsrätt, villa, fritid Bil, båt motorcykel Studier Köp av hemelektronik, hushållsmaskiner Annat Möbler Aktier Resor Kläder 0% 20% 40% 60% 80% I topp av vad Sveriges vuxna befolkning kan tänka sig att låna till ligger köp av bostad, därefter följer i placeringsordning; renovering av bostaden, lån till fordon och studier. I stort sett kan man säga att det man kan tänka sig att låna till följer samma fördelning som det man faktiskt har lånat till. En större andel kan dock tänka sig att låna till 40

41 bostad, reparationer av bostaden, bil/båt/motorcykel och studier än de som faktiskt gör det. En stor skillnad finns vad gäller renovering av bostaden. Sex gånger fler av totalbefolkningen kan tänka sig att låna pengar till att renovera sin bostad eller sitt fritidshus jämfört med hur många som faktiskt gör det. Att förbättra sitt hus är något som ligger högt på önskelistan men skjuts på framtiden kanske p g a att man inte har råd. Det är däremot inte så många som kan tänka sig att låna till konsumtion. Beroende på ändamål är det mellan en till sju procent som kan tänka sig det. Minst acceptans har lån till kläder. Bara en procent kan tänka sig att låna till det. Däremot är man mer liberal till att låna till inköp av hemelektronik. 7 procent av hela den vuxna befolkningen kan tänka sig att låna till det. Det är nästan fyra gånger fler än som faktiskt gör det. Av dem som kan tänka sig att låna till sin konsumtion är det främst 19 till 24-åringarna som inte är främmande för att låna till framförallt resor och kläder, men även till möbler. Männen kan i något högre grad tänka sig att låna till sin konsumtion jämfört med kvinnorna. De är också mer villiga att låna till att köpa aktier, bil, båt eller motorcykel. Kvinnorna kan i större utsträckning än männen tänka sig att låna till studier. Kapitel 8 Lånesituationen för dem med svag ekonomi En farhåga som nämndes i rapportens början var att den ökade utlåningen skulle kunna vara riskabel om de som lånar mer är de som har den sämsta ekonomin. De som anser att de har en svag ekonomi har i stor utsträckning lån vilket kan göra dem sårbara, endast en dryg tredjedel är skuldfria. 37 procent har lån på kronor eller mer. Positivt är att färre uppger att de har svag ekonomi idag jämfört med för tre år sedan uppgav 30 procent att de hade en dålig ekonomi mot knappt 20 procent hösten Som grupp betraktat är det inte den här gruppen som står för de stora låneökningarna, men det finns säkert individer som idag har en svårare ekonomisk situation p g a att de har högre lån. Däremot är det de med svag ekonomi som i störst utsträckning har butikslån och en stor andel ensamstående med barn har lån hos finans- och kreditkortsföretag. Det är alltså de som har sämst råd som har dyrast lån och som relativt sett har en större utgift för sina lån. 41

42 Om man tittar på lånebehovet framöver är det 17 procent av den vuxna befolkningen som behöver öka sitt lånebehov det närmaste året. Men av dessa är det så många som en fjärdedel som har svag ekonomi. För att inte de utsatta hushållen ska råka i betalningsvårigheter får man förlita sig på att kreditgivarna gör en klok kreditbedömning innan lånen beviljas. Värst blir det förstås för denna grupp om konjunkturen sviktar eftersom det är de som redan har en ansträngd ekonomi som har de minsta marginalerna. De risker som finns framöver är att bostadspriserna faller, att börskurserna faller ännu mer, att räntorna stiger och att sysselsättningen försämras. 42

43 Sammanfattning Statistiken visar att utlåningen till de svenska hushållen har ökat kraftigt sedan 1990-talets krisår. Under år 2000 har hushållens sammanlagda lån ökat med knappt 100 miljarder kronor. Totalt sett har hushållen enligt SCB per det första kvartalet 2001 lånat miljarder kronor. Den här undersökningen visar att 61 procent av befolkningen från 16 år och uppåt har skulder. Dryga hälften, 57 procent av låntagarna, har skulder under kronor. 23 procent har lån mellan och kronor 12 procent har lån mellan och kronor 8 procent har lån över kronor. Vilka är det som lånar? Lån är särskilt vanligt bland: höginkomsttagare, 87 procent. hushåll med barn boende hemma, 86 procent. medel- eller höginkomsttagare med ett sparande under kronor, 85 procent. tjänstemän i högre ställning, 82 procent. 25 till 44-åringar, 82 procent. Akademiker, 77 procent. Det är i stort även dessa grupper som har de högsta lånebeloppen, förutom de ensamstående hushållen med barn som har lånat lägre belopp. Att vara skuldfri är vanligast bland: ungdomar mellan 16 och 18 år, 95 procent. pensionärer, 68 procent. låg- eller medelinkomsttagare med ett sparkapital över kronor, 66 procent. personer med en inkomst under kronor, 54 procent. personer med lägst utbildning, dvs grundskola/folkskola och realskola, 51 procent. personer som inte har något sparkapital, 50 procent. Låneutvecklingen sedan 1997 för olika typer av låntagare Totalt sett har lånebeloppen ökat sedan Andelen låntagare är däremot enligt undersökningen i stort sett oförändrad. Men bland dem med mycket god ekonomi (medel- eller höga inkomster och ett ansenligt sparkapital) har andelen som 43

44 lånar ökat mest. Dessutom lånar de också högre belopp jämfört med för tre år sedan. Den grupp som över 40 procent av låntagarna tillhör har lågeller medelinkomst. De har inte sparat ihop någon ansenlig förmögenhet. De har sedan 1997 ett relativt oförändrat lånemönster både vad gäller andelen som har lån och lånebeloppens storlek. 44

45 Vad har man lånat till? Det man lånat till är framförallt: köp av villa, bostadsrätt eller fritidshus, 62 procent. bil, båt eller motorcykel, 30 procent. studier, 26 procent. renovering av villa, bostadsrätt, fritidshus, 11 procent. annat, 10 procent. möbler, 6 procent. hemelektronik, hushållsmaskiner, 3 procent. aktier, 2 procent. resor, 1 procent. kläder, 1 procent. Bolån Det är relativt vanligt att äga sin bostad i alla grupper förutom bland dem med de allra lägsta inkomsterna. Trots boendelånens spridning är det fler höginkomsttagare och högre tjänstemän som har boendelån jämfört med andra grupper. Billån mm Förvånande nog är det lika stor andel i nästan alla jämförgrupperna som har billån. Chefer såväl som arbetare lånar till bilköp. Alla åldersgrupper lånar för att köpa bil förutom pensionärerna, bara 12 procent har billån jämfört med runt 30 procent i andra grupper. Billån är även vanligt bland dem som har ett sparkapital över kronor (21 procent). Konsumtionslån De som tagit konsumtionskrediter har främst lånat till att köpa möbler (6 procent) och hemelektronik eller hushållsmaskiner (3 procent). Konsumtionskrediterna är särskilt vanliga bland dem som inte har något sparande alls eller högst kronor, samt bland låg- och medelinkomsttagarna. Men att ha en hög inkomst betyder inte att man inte lånar till sin konsumtion. Höginkomsttagarna lånar framförallt till möbler, men även till hushållsmaskiner, hemelektronik och resor. Däremot lånar de med god inkomst inte till kläder. De som däremot inte lånar till sin konsumtion i någon nämnvärd omfattning är de som har ett högt sparande, över kronor. Till möbler lånar i stort sett alla grupper. Vad gäller boendeformen skiljer det sig dock. Av dem som bor i lägenhet är det tre gånger så vanligt att låna till möbler jämfört med dem som bor i villa/radhus. 45

46 Till köp av hushållsmaskiner och hemelektronik lånar framförallt medelinkomsttagarna i åldrarna 25 till 44 år. Till resor lånar bara en procent (drygt personer). Främst lånar de med en inkomst på till kronor. Till kläder lånar låginkomsttagare, ensamstående med barn och de som inte har något sparande. 46

47 Vad män respektive kvinnor lånar till skiljer sig åt. De lånar ungefär i lika stor grad till sitt boende. Däremot lånar männen i större omfattning till aktier, resor, till något fordon och till hushållsmaskiner eller hemelektronik. Det är dubbelt så vanligt att kvinnor jämfört med män lånar till klädinköp, men även oftare till möbler och studier. Vem har man lånat av? I huvudsak har man sina krediter hos en storbank, 78 procent. Näst vanligast är att ha studielån hos CSN, 23 procent. 8 procent av dem som har lån, eller drygt svenskar, har lånat i samband med köp av en vara i butik. Det är framförallt låg- och medelinkomsttagare i yrkesför ålder och de som anser att de har en dålig ekonomi som tar smålån i butik. Låg- och medelinkomsttagare har i regel butikslån på mindre än kronor, medan höginkomsttagarna har större lån. 7 procent har lån hos finans- och kreditkortsföretag, vilket motsvarar drygt svenskar. Särskilt vanligt är det bland ensamstående med barn och bland dem som inte har något sparande alls, vilket tyder på att det är avsaknaden av att ha en buffert som gör att man tar dessa lån. De som har minst råd har alltså i större utsträckning dyra lån. Behov av nya lån 17 procent tror att de kommer ansöka om lån under det närmaste året. De flesta avser låna för att köpa ett fordon (bil, båt eller motorcykel) eller för att köpa villa, bostadsrätt eller fritidshus. Främst är det de som bor i mindre tätorter eller i glesbygd, närmare 45 procent, som kommer att behöva låna till ett fordon. I storstäderna behöver man främst låna för att köpa en bostad, medan man i glesbygden har större behov av att låna till renovering av det befintliga boendet än låna för att köpa ett nytt. Sparande och lån Av dem som har lån har merparten endast en liten buffert på upp till kronor. 47

48 Men ju större lån man har desto högre är också det sparade kapitalet. Många har alltså lån fast man kan finansiera hela eller delar av lånet själv. Ju mer man har i sparat kapital desto vanligare är det att ha bolån och lån till köp av aktier. Att ha fordonslån (bil, båt eller motorcykel) är minst vanligt bland dem som har sparat mer än kronor, men dryga 20 procent av storspararna har tagit lån för att köpa ett fordon. Att låna till konsumtionsändamål och till annat är vanligast ju mindre sparad buffert man har. Inställning till att låna För många kan skulder vara förknippade med bekymmer och att man låser upp sin ekonomi, medan det för andra innebär en möjlighet att kunna investera i något för framtiden. De mest benägna att låna är män, hushåll med barn, högavlönade, egna företagare och högre tjänstemän. Inställningen till att låna skiljer sig åt mellan yrkesverksamma och övriga. Framför allt tycker pensionärer och ungdomar att man ska spara pengar först till det man vill köpa, medan 25 till 64 åringar i större grad anser att det tar för lång tid att spara och att det är bättre att låna pengar till det man vill ha. Om man ska spara istället för att låna hänger också starkt ihop med vilken inkomst man har. Ju lägre inkomst desto mer positiv är man till att först spara till det man vill ha. Nästan dubbelt så stor andel män jämfört med kvinnor lånar hellre pengar till det de vill ha. Kvinnor är mer tålmodiga och vill vänta med sitt inköp tills de har sparat ihop tillräckligt med pengar. Hur mycket är man beredd att låna? Det är ovanligt att man vill binda upp sin ekonomi med mycket stora lån. 80 procent kan inte tänka sig att låna så mycket så att ekonomin precis går ihop efter att räntorna har betalats. Enbart 5 procent är beredda att ha minimala marginaler i sin ekonomi. Det är främst de yngsta ungdomarna, ensamstående hushåll, egenföretagarna och de ej yrkesutbildade arbetarna. 48