Diagnossättning och registrering av diagnoskoder i primärvården inför införandet av ACG. Lizabeth Bellander

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Diagnossättning och registrering av diagnoskoder i primärvården inför införandet av ACG. Lizabeth Bellander 2013-10-29"

Transkript

1 1 Diagnossättning och registrering av diagnoskoder i primärvården inför införandet av ACG Lizabeth Bellander

2 2 Beskrivning av ACG ACG står för Adjusted Clinical Groups och det är ett system för att beskriva sjukdomsbördan i en befolkning. Systemet innebär att individerna i en befolkning grupperas in i olika ACG utifrån sina registrerade diagnoser. Fokus i ACG-systemet ligger på individens samlade sjukdomsbörda där antalet diagnoser och sjukdomsgrad ligger till grund för grupperingen. Systemet innebär att alla diagnoser grupperas in i olika ADG-grupper (Aggregated Diagnosis Groups) utifrån fem faktorer som speglar diagnosens resursåtgång: 1. Varaktighet 2. Allvarlighet 3. Säkerhet i diagnossättning 4. Etiologi 5. Behov av specialiserad vård Det finns 34 ADG-grupper och dessa är byggstenar i ACG. En individ placeras i en ACG baserad på hans eller hennes speciella kombination av ADG:s och för vissa grupper även beroende av ålder och kön eftersom resursutnyttjandet för vissa diagnoser är beroende av dessa faktorer. Det resulterar i att individerna i en given ACG har ett likartat mönster av sjuklighet och därmed också förväntad resurskonsumtion under ett givet år. ACG-systemet bygger på kliniska observationer där principen har påvisats att personer med 5 eller fler diagnoser tenderar att vara mycket mer resurskrävande än personer med 1-2 diagnoser. Systemet är utvecklat vid Johns Hopkins Universitetet i Baltimore USA och det används inom många hälso- och sjukvårdsorganisationer över hela världen, dels för att beskriva befolkningens sjukdomsbörda och dels för att ersätta vårdgivare för deras insatser. En studie från Landstinget Blekinge, gjord av Andrzej Zielinski, Maria Kronogård, Håkan Lenhoff and Anders Halling, BMC Public Health, 2009, visar att ålder och kön bara kan förklara cirka 15 procent av variationerna i individers resursförbrukning. Vid användning av ACG blir dock förklaringsgraden betydligt högre, cirka 60 procent. Den aktuella svenska viktlistan bygger på Östgötska KPP-data (Kostnad Per Patient) från år

3 3 Diagnoser i Primärvård Bakgrund Vid samtliga läkarbesök eller besök hos annan vårdgivare på vårdcentral skall en eller flera diagnoser registreras. Diagnos används som ett begrepp för enskilda hälsorelaterade problem, det vill säga även problem som inte är sjukdomar och innefattar även symtom, onormala fynd, besvär, hälsorelaterade problem och sociala förhållanden, vilket är särskilt aktuellt att använda i primärvård. Diagnoser kan även registreras vid indirekta vårdkontakter telefon eller administrativ kontakt) där vårdgivaren vidtagit en åtgärd kopplat till ett hälsorelaterat problem. Sjuksköterska i telefonrådgivning (skilj från ovan) ska inte sätta diagnos. Beslut har tagits om ett för Östergötland nytt ersättningssystem i Primärvård baserat på ACG, dvs hur diagnoser sätts och att det görs på ett enhetligt sätt blir viktigt inte bara ur kvalitetssynpunkt utan även för enhetens ekonomi. Vår rekommendation är att som tidigare fortsätta använda Klassifikation av sjukdomar och hälsoproblem 1997 Primärvård (KSH97-P) vilken är uppdaterad senast dec Syfte Syftet med detta dokument är att ge bättre underlag till att diagnoserna sätts på ett optimalt och så enhetligt sätt som möjligt så att utfallet blir jämförbart mellan vårdcentralerna. Generella principer Vad skall klassificeras/diagnossättas? Påvisad sjukdom Det eller de sjukdomstillstånd som avhandlas vid besöket eller har betydelse för bedömning och ställningstagande (t.ex. KOL diagnosen för patient som söker för luftvägssymtom) Symtom, hälsoproblem Om diagnos inte kan ställas vid vårdkontakten kodas med en (eller flera) symtomdiagnoser. Andra behov av att söka vård Pat som söker för administrativ eller hälsofrämjande åtgärd (vaccination, intyg dock ej vanligt sjukintyg som då är kopplat till sjukdom etc.) Klassificering skall då ske med kod ur Z-kapitlet. Fristående problem Varje fristående problem skall normalt diagnossättas med endast en kod (t.ex. har diagnosen ÖLI satts innefattar det symtom som halsont, hosta etc. och skall inte kodas med flera symtomdiagnoser). 3

4 4 Vad skall inte klassificeras/diagnossättas? Aktuell sjukdom som inte varit föremål för vård eller behandling Om patienten har en eller flera aktuella sjukdomar skall de diagnossättas endast om de medfört ställningstagande, utredning eller behandling. Symtom som ingår som del i sjukdom Se under fristående problem. Om ett kliniskt viktigt följdtillstånd eller komplikation föranleder separat utredning eller behandling skall det registreras som ett separat hälsoproblem och diagnossättas. Misstänkt sjukdom Misstänkt men ej påvisad sjukdom där skall det/de viktigaste symtomen eller problemen kodas men ej sjukdomen om den inte är fastställd. Åtgärder Skall inte kodas med diagnosklassifikation. Om åtgärd kodas är det med KVÅ kod. Allmänt Diagnoskoden skall inte ändras i efterhand om det framkommer ytterligare information som gör att en specifik diagnos kan ställas. Diagnossättningen skall avse de bedömningar som görs vid tiden för besöket och som gjordes utifrån den information som då fanns tillgänglig. Vid ny information som gör att diagnosen specificeras, görs en ny anteckning. När tidigare känd sjukdom kan förklara symtomen, besvären pat söker för skall den sjukdom anges som diagnos. Om sjukdom inte kan påvisas skall det eller de symtom, besvär eller problem som läkaren anser vara väsentliga utifrån den samlade kliniska bedömningen anges som diagnos. Kodning av sjukdom som diagnos skall endast göras om läkaren konstaterat utifrån klinisk bedömning eller utredning att sjukdom föreligger. Om patientens symtom har upphört, utan att någon diagnos kunnat ställas, skall koden Z03.- (Medicinsk bedömning för misstänkt sjukdom) sättas, kvartstår symtom skall symtomdiagnos sättas. När utredning pågår skall dominerande symtom anges som diagnos så länge sjukdom inte är konstaterad. Z-koder Z-koder används ibland felaktigt, som ett sätt att klassificera åtgärder som utförs (t.ex. vanligt sjukintyg). Viktigt att skilja på patientens hälsoproblem och åtgärder som utförts. Vid kontrollbesök för utläkt sjukdom anges diagnoskoden Z09.-P omedelbart följd av diagnoskoden för den sjukdom patienten kontrolleras för. 4

5 5 Kontroll eller behandling av sjukdom Vid kontroll av sjukdom skall diagnoskod anges för denna sjukdom. Det gäller så länge sjukdomen inte är utläkt och behandling pågår (ex hjärtsvikt, hypertoni, depression). Vid besök för behandling eller åtgärder som föranleds av sjukdom skall diagnoskoden för den sjukdomen anges. Intyg vid sjukdom eller skada Om utfärdande av intyg är anledningen till besöket anges Z02.- (t.ex. friskintyg, invaliditetsintyg, men ej vanligt sjukintyg vilket då är en åtgärd orsakad av viss sjukdom/symtom som då diagnossätts) 5

6 6 Diagnosproblem som tagits upp efter beslutet om ersättning enligt ACG kopplat till diagnossättning Diagnoser vid BVC besök Rådet är att inte diagnossätta besöket med Z-diagnos. Hanteras ett medicinskt problem sätts diagnos på vanligt sätt. BVC har en egen ersättning. Diabetesdiagnos Rådet är att som tidigare hålla fast vid diagnosen Diabetes UNS E14.-P E10 med undergrupper skall inte användas för typ II diabetes som övergått till insulinbehandling utan skall endast användas för typ I diabetes. Diagnossätt respektive komplikation (ex njursvikt, neuropati etc.) som har betydelse vid bedömning och behandling av patienten. Åtgärdskoder, KVÅ-koder Åtgärdskoder sätts nu i primärvården framför allt av andra vårdgivare än läkargruppen. KVÅ koden: Läkemedelsgenomgång XV012 skall sättas av läkare, då en systematisk genomgång av läkemedelslistan är gjord och den i Cosmic är uppdaterad vid det angivna datumet då koden sätts. Från och med 2014 kommer två nya KVÅ koder att gälla Enkel läkemedelsgenomgång och Fördjupad läkemedelsgenomgång. Instruktioner hur dessa ska användas kommer under våren En fråga som uppkommit är profylaxbehandling, skall den diagnossättas? Profylax-behandling ex osteoporosprofylax vid kortisonbehandling, bör nog betraktas som en åtgärd där diagnosen för sjukdomen som kortisonbehandlas är den som skall sättas och någon aktuell KVÅ- kod finns inte. Lizabeth Bellander

Landstingets ledningsstab Enheten för Hälsoval Sörmland DATUM DIARIENR 2011-03-17 LS-LED11-083 Förstudie och analys av Care Need Index (CNI) Landstinget Sörmland Repslagaregatan 19 611 88 Nyköping Fax

Läs mer

Uppföljning av ACG resultat och diagnossättning i Landstinget i Värmland. Björn Jacobson, Landstinget i Värmland & Marcus Lindvall, Ensolution AB

Uppföljning av ACG resultat och diagnossättning i Landstinget i Värmland. Björn Jacobson, Landstinget i Värmland & Marcus Lindvall, Ensolution AB Uppföljning av ACG resultat och diagnossättning i Landstinget i Värmland Granskning av diagnosregistrering samt ACG i Hälsoval Värmland Bakgrund Landstinget införde den 3 maj 2010 Hälsoval Värmland. En

Läs mer

Instruktion för diagnossättning och uttag av ACG (Adjusted Clinikal Groups) i Västmanland

Instruktion för diagnossättning och uttag av ACG (Adjusted Clinikal Groups) i Västmanland 1 (5) Anders Ahlgren Margareta Ehnebom 2012-12-01 1 1 Rör ej!!! Börja skriva på nästa sida... Fel! Bokmärket är inte definierat. (Adjusted Clinikal Groups) i Västmanland 2 (5) 1 Bakgrund ACG är som case-mix

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

Slutrapport. Revision av klassificering av diagnoser och åtgärder vid GynStockholm, Cevita Care AB. Februari 2010

Slutrapport. Revision av klassificering av diagnoser och åtgärder vid GynStockholm, Cevita Care AB. Februari 2010 Slutrapport Revision av klassificering av diagnoser och åtgärder vid, Cevita Care AB Staffan Bryngelsson Emendor Consulting AB 1 Innehållsförteckning: 0. Sammanfattning... 2 0.1 Slutenvården... 2 0.2 Öppenvården...

Läs mer

ACG-rapporter i Webi. 1 Ledningsstaben, Camilla Paananen

ACG-rapporter i Webi. 1 Ledningsstaben, Camilla Paananen ACG-rapporter i Webi 1 Ledningsstaben, Camilla Paananen 2014-06-24 2 ACG-rapporter i Webi ACG-rapporter i Webi 1. Dubbelklicka på rapporten 2. Skriv in den period du vill se 3. Klicka på Kör 3 ACG-rapporter

Läs mer

ACG-rapporter i webi. Uppdaterad Region Östergötland

ACG-rapporter i webi. Uppdaterad Region Östergötland ACG-rapporter i webi Uppdaterad 2015-04-14 ACG-rapporter i Webi ACG-rapporter i Webi ACG-rapporter i Webi 1. Dubbelklicka på rapporten 2. Skriv in den period du vill se 3. Klicka på Kör ACG-rapporter i

Läs mer

Hur styra kapitation till vårdcentraler? Sven Engström Distr.läk Univ.lektor

Hur styra kapitation till vårdcentraler? Sven Engström Distr.läk Univ.lektor Hur styra kapitation till vårdcentraler? Sven Engström Distr.läk Univ.lektor Adjusted Clinical Groups (ACG) Baserat på kombinationen av de diagnoser som individen åsatts under en period grupperas individerna

Läs mer

Ersättning för varaktig vård av person med uppehållstillstånd, z-migregistrering

Ersättning för varaktig vård av person med uppehållstillstånd, z-migregistrering Styrande dokument Rutindokument Rutin Sida 1 (5) Ersättning för varaktig vård av person med uppehållstillstånd, z-migregistrering Förutsättningar Landstinget har möjlighet att söka ersättning för personer

Läs mer

Bilaga Ersättning 2015

Bilaga Ersättning 2015 Diarienr1 (15) Bilaga Ersättning 2015 Utgångspunkten för ersättningen är att det ska råda balans mellan uppdrag och ersättning. Eventuella förändringar av ersättning eller andra förhållanden i uppdraget

Läs mer

Vårdval Norrbotten, årsrapport 2013

Vårdval Norrbotten, årsrapport 2013 VÅRDVAL 2013 Vårdval Norrbotten, årsrapport 2013 Bakgrund Vårdval Norrbotten infördes 1 januari 2010 och utgångspunkten är att invånarna själva skall ges möjlighet att välja hälsocentral. Alla aktörer

Läs mer

Indata- och tabellspecifikation ACG Case-Mix System

Indata- och tabellspecifikation ACG Case-Mix System Indata- och tabellspecifikation ACG Case-Mix System Författare Andreas Johansson, Ensolution AB E-post andreas.johansson@ensolution.se Mobil 0709 90 00 30 Version 1.1 Datum 2009-10-18 INLEDNING Detta dokument

Läs mer

Nybeviljade sjukersättningar/ aktivitetsersättningar

Nybeviljade sjukersättningar/ aktivitetsersättningar 27:2 Nybeviljade sjukersättningar/ aktivitetsersättningar Fördelning på län och diagnos, 26 ISSN 1652-9863 Statistik 27:2 Statistikinformation försäkringsstatistik Nybeviljade sjukersättningar/ aktivitetsersättningar

Läs mer

SFAM Studiebrev 1. Del I: Diskutera den egna diagnossättningen

SFAM Studiebrev 1. Del I: Diskutera den egna diagnossättningen Detta studiebrev är utarbetat av SFAM.dok. Vi vill med detta brev stimulera till diskussion kring den praktiska tillämpningen av diagnosklassifikationen, eftersom klassifikationen i sig inte garanterar

Läs mer

Hej Alla! Vi som pratar nu heter

Hej Alla! Vi som pratar nu heter Hej Alla! Vi som pratar nu heter Iréne Eriksson Monica Carlsson Läkarsekreterare Medicinkliniken Länssjukhuset Halmstad Iréne Eriksson, Monica Carlsson 1 Färdigutbildad! Och sen då? d Vad var syftet med

Läs mer

Allmän information. Närmare anvisningar för inrapportering kommer inom kort att framgå av länklistan.

Allmän information. Närmare anvisningar för inrapportering kommer inom kort att framgå av länklistan. Allmän information Närmare anvisningar för inrapportering kommer inom kort att framgå av länklistan. Vissa uppgifter är inte möjliga att hämta ur befintliga IT-system under 2010. Vissa uppföljningsparametrar

Läs mer

Bilaga Ersättning 2016

Bilaga Ersättning 2016 Diarienr1 (15) Bilaga Ersättning 2016 Utgångspunkten för ersättningen är att det ska råda balans mellan uppdrag och ersättning. Eventuella förändringar av ersättning eller andra förhållanden i uppdraget

Läs mer

Vad döljer sig bakom diagnosen Oro för sjukdom?

Vad döljer sig bakom diagnosen Oro för sjukdom? Vad döljer sig bakom diagnosen Oro för sjukdom? Ett projektarbete om ICD-10 diagnosen Z711 på Tallhöjdens vårdcentral i Södertälje. Per Broman, ST-läkare Tallhöjdens vårdcentral Vetenskaplig handledare:

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter om uppgiftsskyldighet till Socialstyrelsens patientregister;

Socialstyrelsens föreskrifter om uppgiftsskyldighet till Socialstyrelsens patientregister; Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord SOSFS 2013:XX (M) Utkom från trycket den 2013 Socialstyrelsens föreskrifter om uppgiftsskyldighet till Socialstyrelsens

Läs mer

Uppdragsavdelningen 2010-05-19 Reviderad 2010-06-08 Kerstin Eriksson. Äldre Multisjuka. - riktlinjer och omhändertagande. Slutrapport 19/5 2010.

Uppdragsavdelningen 2010-05-19 Reviderad 2010-06-08 Kerstin Eriksson. Äldre Multisjuka. - riktlinjer och omhändertagande. Slutrapport 19/5 2010. För Uppdragsavdelningen 2010-05-19 Reviderad 2010-06-08 Kerstin Eriksson Äldre Multisjuka - riktlinjer och omhändertagande Slutrapport 19/5 2010 LANDSTINGET KRONOBERG 2010-05-19 2 (5) Äldre multisjuka

Läs mer

KOL en folksjukdom PRESSMATERIAL

KOL en folksjukdom PRESSMATERIAL KOL en folksjukdom Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en inflammatorisk luftrörs- och lungsjukdom som ger en successivt försämrad lungfunktion och på sikt obotliga lungskador. KOL är en folksjukdom

Läs mer

Övertagande av patient från annan enhet

Övertagande av patient från annan enhet Övertagande av patient från annan enhet Formulär för manuell registrering Version 6.3 Formulär C Ifyllande enhet: Gäller from Revideras senast 150201 Ersätter version 6.2 160201 Inledning Formuläret består

Läs mer

Hälsovalsenheten 2014-05-27 Dnr 2014/0296 Cecilia Klüft Frih Hälsovalschef. Förslag till Uppdragsbeskrivning och Regelbok för Hälsoval Blekinge 2015

Hälsovalsenheten 2014-05-27 Dnr 2014/0296 Cecilia Klüft Frih Hälsovalschef. Förslag till Uppdragsbeskrivning och Regelbok för Hälsoval Blekinge 2015 Hälsovalsenheten 2014-05-27 Dnr 2014/0296 Cecilia Klüft Frih Hälsovalschef Landstingsstyrelsen Förslag till Uppdragsbeskrivning och Regelbok för Hälsoval Blekinge 2015 År 2010 infördes Lagen om Valfrihet

Läs mer

Diagnosmönster i förändring

Diagnosmönster i förändring 2007:3 Diagnosmönster i förändring nybeviljade förtidspensioner, sjukersättningar och aktivitetsersättningar 1971 2005 ISSN 1653-3259 Sammanfattning Antalet nybeviljade förtidspensioner och sjuk- och aktivitetsersättningar

Läs mer

INFORMATIONSDAG SJUKDOMSKLASSIFIKATION. Välkomna. Lilian Kikuchi och Lena Granberg Sjukdomsklassifikation i Östergötland

INFORMATIONSDAG SJUKDOMSKLASSIFIKATION. Välkomna. Lilian Kikuchi och Lena Granberg Sjukdomsklassifikation i Östergötland 2014 INFORMATIONSDAG SJUKDOMSKLASSIFIKATION Välkomna Lilian Kikuchi och Lena Granberg Sjukdomsklassifikation i Östergötland DAGENS PROGRAM Diagnoskoder kapitel XXII U00-U99 Kodningskvalitet i patientregistret

Läs mer

Multisjuklighet och multimedicinering hos äldre. Hur gör vi på sjukhuset?

Multisjuklighet och multimedicinering hos äldre. Hur gör vi på sjukhuset? Multisjuklighet och multimedicinering hos äldre. Hur gör vi på sjukhuset? Per-Henrik Nilsson Verksamhetschef Medicinkliniken Växjö Varifrån kommer patienterna 75 år och äldre som läggs in på våra sjukhus

Läs mer

BESLUT. Tillsyn av 1177 Vårdguiden på telefon, Sjukvårdsrådgivningen i Östergötland.

BESLUT. Tillsyn av 1177 Vårdguiden på telefon, Sjukvårdsrådgivningen i Östergötland. BESLUT /(\ 2015-04- f 6 inspektionen för värd och omsorg Dnr 8.5-7561/2014 1(13) Avdelning sydöst Helena Nilsson Helena.Nilsson@ivo.se Region Östergötland Ledningsstaben 581 91 Linköping Ärendet Tillsyn

Läs mer

Registreringsrutiner för ungdomspsykiatrisk specialistmottagning för barn- och ungdomar med tvångssyndrom

Registreringsrutiner för ungdomspsykiatrisk specialistmottagning för barn- och ungdomar med tvångssyndrom Hälso- och sjukvårdsnämndes förvaltning Sektionen för individuella vårdärenden Fredrik Persson Registreringsrutiner för ungdomspsykiatrisk specialistmottagning för barn- och ungdomar med tvångssyndrom

Läs mer

Begreppet allvarlig sjukdom eller skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang

Begreppet allvarlig sjukdom eller skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang 2014-05-09 Dnr 3.1-10780/2014 1(5) Begreppet allvarlig sjukdom skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang Utgångspunkter Utgångspunkter för Socialstyrelsens beskrivning av vad begreppet allvarlig sjukdom

Läs mer

Övertagande av patient från annan enhet

Övertagande av patient från annan enhet Övertagande av patient från annan enhet Formulär för manuell registrering Version 2016 Formulär C Ifyllande enhet: Gäller from Revideras senast 160101 Ersätter version 6.3 (2015) 170101 Inledning Formuläret

Läs mer

Målbeskrivning för Primärvårdsplacering T5 och T6

Målbeskrivning för Primärvårdsplacering T5 och T6 Målbeskrivning för Primärvårdsplacering T5 och T6 Att självständigt få öva handläggning i primärvård av patienter inom områdena internmedicin, geriatrik, infektion, hud och klinisk farmakologi samt att

Läs mer

Detta gäller när jag blir sjukskriven

Detta gäller när jag blir sjukskriven Detta gäller när jag blir sjukskriven Detta gäller när jag blir sjukskriven I den här broschyren har vi samlat några kortfattade råd till dig som blivit sjukskriven. När det gäller sjukskrivning och ersättning

Läs mer

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. Indikatorer Bilaga

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. Indikatorer Bilaga Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Indikatorer Bilaga Innehåll 1. Generellt om indikatorerna... 4 2. Förteckning över indikatorerna...

Läs mer

Begreppet allvarlig sjukdom/skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang

Begreppet allvarlig sjukdom/skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang 2010-06-08 Dnr 4139/2010 Begreppet allvarlig sjukdom/skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang Utgångspunkter Utgångspunkter för Socialstyrelsens beskrivning av vad begreppet allvarlig sjukdom/skada

Läs mer

Husläkarverksamhet med basal hemsjukvård

Husläkarverksamhet med basal hemsjukvård Sida 1(6) Husläkarverksamhet med basal hemsjukvård Rapportering av nedanstående uppgifter skall ske senast den 31 januari påföljande år i den webbaserade inrapporteringsmallen, WIM. Mallen görs tillgänglig

Läs mer

Användbara ICD 10-diagnoser & KVÅ-koder

Användbara ICD 10-diagnoser & KVÅ-koder Användbara ICD 10-diagnoser & KVÅ-koder för sjuksköterskor med inkontinensmottagning - en översikt Användbara diagnoskoder enligt KSH 97 P (ICD prim) och koder för klassifikation av vårdåtgärder, KVÅ,

Läs mer

Maria Hälleberg Nyman (MHN), Anita Ross (AR), Sigrid Odencrants (SO). INDIVIDUELL TENTAMEN I OMVÅRDNADSVETENSKAP B, OM1414

Maria Hälleberg Nyman (MHN), Anita Ross (AR), Sigrid Odencrants (SO). INDIVIDUELL TENTAMEN I OMVÅRDNADSVETENSKAP B, OM1414 Sjuksköterskeprogrammet HT 2014 Kurs: Omvårdnadsvetenskap B II, klinisk kurs, OM1414 Datum: 2015-01-02 Antal frågor: 5 huvudfrågor. Lärare: Maria Hälleberg Nyman (MHN), Anita Ross (AR), Sigrid Odencrants

Läs mer

Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle

Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle Försättsbladet utgör första sidan i tentamensfilen. Instruktioner för kursansvariga om hanteringen: mah.se/hs/tentamedarbetare * Fylls i av kursansvarig

Läs mer

3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande. 3.2 Självmord i befolkningen. 3.3 Undvikbar somatisk slutenvård efter vård inom psykiatrin.

3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande. 3.2 Självmord i befolkningen. 3.3 Undvikbar somatisk slutenvård efter vård inom psykiatrin. 3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande Andel i befolkningen, 16 84 år, som med hjälp av frågeinstrumentet GHQ12 har uppskattats ha nedsatt psykiskt välbefinnande Täljare: Antal individer i ett urval av

Läs mer

Ändring i föreskrifterna (SOSFS 2005:29) om utfärdande av intyg inom hälso- och sjukvården m.m.

Ändring i föreskrifterna (SOSFS 2005:29) om utfärdande av intyg inom hälso- och sjukvården m.m. SOSFS 2014:19 (M) Föreskrifter Ändring i föreskrifterna (SOSFS 2005:29) om utfärdande av intyg inom hälso- och sjukvården m.m. Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling

Läs mer

Varför prioriteria och vad ska man tänkapåförattfåen legitim process?

Varför prioriteria och vad ska man tänkapåförattfåen legitim process? Varför prioriteria och vad ska man tänkapåförattfåen legitim process? Per Carlsson PrioriteringsCentrum och Linköpings universitet Vem är det som ska prata om detta? Tvärvetenskaplig forskarutbildning

Läs mer

Psykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare

Psykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare Psykopatologi Maria Levander Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare maria.levander@gmail.com Introduktion Dagens agenda Hur ska man förstå psykisk

Läs mer

Diagnosregistrering i primärvården. Repetition januari-februari 2013

Diagnosregistrering i primärvården. Repetition januari-februari 2013 Diagnosregistrering i primärvården Repetition januari-februari 2013 Syften med förändringen För att ha möjlighet att söka ut data om olika patientgrupper/diagnosgrupper på aggregerad nivå För att tydligare

Läs mer

Kodningskvalitet i patientregistret. Ett nytt verktyg för att mäta kvalitet

Kodningskvalitet i patientregistret. Ett nytt verktyg för att mäta kvalitet Kodningskvalitet i patientregistret Ett nytt verktyg för att mäta kvalitet Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men

Läs mer

ACG Case-Mix System. Användarmöte 2012. Ensolution AB, +46 (0) 8-640 70 00, www.ensolution.se

ACG Case-Mix System. Användarmöte 2012. Ensolution AB, +46 (0) 8-640 70 00, www.ensolution.se ACG Case-Mix System Användarmöte 2012 Ensolution AB, +46 (0) 8-640 70 00, www.ensolution.se Program 09.30-10.00 Registrering och kaffe 10.00-10.10 Inledning av Andreas Johansson, Ensolution AB 10.10-10.30

Läs mer

Hjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård

Hjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård Hjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård CVU Rapportserie 2005:7 Projektledare: Mona Karlsson Medicinmott SU/Mölndal Mölndal Projektgrupp: Maria Morén Ulf Axelsson Margaretha

Läs mer

Rutin för årskontroll/nyinskrivning

Rutin för årskontroll/nyinskrivning Vård och omsorg Töreboda kommun 120411 Primärvården Töreboda Rutin för årskontroll/nyinskrivning Bakgrund Gäller patienter inskrivna i kommunal hälso- och sjukvård, omsorg och socialpsykiatrin 1. Planering

Läs mer

Formulär. SveDem Svenska Demensregistret

Formulär. SveDem Svenska Demensregistret Formulär SveDem Svenska Demensregistret Registrets syfte Syftet med registret är att förbättra kvaliteten av demensvården i Sverige genom att samla in data för att kunna följa upp förändringar i patientpopulationer,

Läs mer

6. Farmakologisk behandling vid debut

6. Farmakologisk behandling vid debut 6. Farmakologisk behandling vid debut Fundera först över diagnos Typ 1- diabetes är ganska väl definierad som en ren insulinbristsjukdom där behandlingen består i att tillföra insulin i relation till födointag,

Läs mer

Cancerplan Standardiserade Vårdförlopp 2015 Redovisning

Cancerplan Standardiserade Vårdförlopp 2015 Redovisning Cancerplan Standardiserade Vårdförlopp 2015 Redovisning Landstinget Blekinge Oktober 2015 Inledning Landstinget Blekinge redovisar i detta dokument en sammanställning av aktiviteter och åtgärder som är

Läs mer

Kvalitetssäkring av medicinska databaser. utbildning, analys och revision

Kvalitetssäkring av medicinska databaser. utbildning, analys och revision Kvalitetssäkring av medicinska databaser utbildning, analys och revision 25 mars 2011 Staffan Bryngelsson Emendors affärsidé: Att bidra till att beslut i hälso-och sjukvården fattas på grundval av korrekta

Läs mer

Vårdens resultat och kvalitet

Vårdens resultat och kvalitet Vårdens resultat och kvalitet Resultat efter vård 2004-2005 Dödlighet Återinsjuknande Regelbundenhet i vårdkontakter Behov av forskning och utveckling inom hälso- och sjukvården i Region Skåne Rapport

Läs mer

Sammanfattning av riskhanteringsplan (RMP) för Cerdelga (eliglustat)

Sammanfattning av riskhanteringsplan (RMP) för Cerdelga (eliglustat) EMA/743948/2014 Sammanfattning av riskhanteringsplan (RMP) för Cerdelga (eliglustat) VI.2 Sektionerna av den offentliga sammanfattningen Detta är en sammanfattning av riskhanteringsplanen (RMP) för Cerdelga,

Läs mer

INDIVIDUELL TENTAMEN I OMVÅRDNADSVETENSKAP B, OM1415. Instruktion: Skriv kodnummer och sidnummer på varje skrivningspapper

INDIVIDUELL TENTAMEN I OMVÅRDNADSVETENSKAP B, OM1415. Instruktion: Skriv kodnummer och sidnummer på varje skrivningspapper Sjuksköterskeprogrammet VT 2015 Kurs: Omvårdnadsvetenskap B III, klinisk kurs, OM1415 Provkod: 0330 Datum: 2015-11-27 Tid 08.15-12.15 Lärare: Siv Rosén (SRN), Anita Ross (AR), Inger James(IR) INDIVIDUELL

Läs mer

Behandling av depression hos äldre

Behandling av depression hos äldre Behandling av depression hos äldre En systematisk litteraturöversikt Januari 2015 (preliminär version webbpublicerad 2015-01-27) SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health

Läs mer

Regelbok för specialiserad gynekologisk vård

Regelbok för specialiserad gynekologisk vård Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (5) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-06-21 p 4 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2011-05-23 HSN 1105-0477 Handläggare: Tore Broström Regelbok för specialiserad gynekologisk vård

Läs mer

Frågelåda för pilotskrivning RDK fortbildningsdagar 2010

Frågelåda för pilotskrivning RDK fortbildningsdagar 2010 Frågelåda för pilotskrivning RDK fortbildningsdagar 2010 2010-03-18 1 (6) En pilotskrivning för dig som vill testa din egen kodningskunskap - inte kunskap i att slå i boken. Alla frågor i skrivningen avser

Läs mer

Hälsoval Kalmar län. Ersättning för vården 2016. Diarienummer: LS150732 Datum: 151214

Hälsoval Kalmar län. Ersättning för vården 2016. Diarienummer: LS150732 Datum: 151214 Hälsoval Kalmar län Ersättning för vården 2016 Diarienummer: LS150732 Datum: 151214 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Inledning 3 Ersättningsmodell Hälsoval 2016 3 Vårdpeng 4 Listning 4 Adjusted

Läs mer

Nya situationsanpassade intyg förenklar hanteringen av sjukskrivning

Nya situationsanpassade intyg förenklar hanteringen av sjukskrivning Nya situationsanpassade intyg förenklar hanteringen av sjukskrivning Peter Lindgren, projektledare, Inera AB Catarina Asplund, projektledare, Försäkringskassan Framtidens intyg Nationella ehälsodagen 2013-10-24

Läs mer

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN 1 (6) 8 februari 2016 Lemilvo (aripiprazol) Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Schizofreni

Läs mer

Politisk viljeinriktning för strokevården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för strokevården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för strokevården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2010-10-14 Samverkansnämndens rekommendationer och beslut

Läs mer

Bedömningsunderlag vid praktiskt prov

Bedömningsunderlag vid praktiskt prov Nationell klinisk slutexamination för sjuksköterskeexamen, 180 hp Bedömningsunderlag vid praktiskt prov ANSLUTNA LÄROSÄTEN OBLIGATORISK VERKSAMHET FÖRSÖKSVERKSAMHET Nationell klinisk slutexamination för

Läs mer

Information för offentlig sammanfattning

Information för offentlig sammanfattning Information för offentlig sammanfattning Sjukdomsepidemiologi översikt Ökad förväntad livslängd och åldrande befolkningar förväntas leda till att artros blir den fjärde av de främsta orsakerna till funktionshinder

Läs mer

Nationell informationsstruktur 2015:1 Bilaga 3: Modeller för hälso- och sjukvård

Nationell informationsstruktur 2015:1 Bilaga 3: Modeller för hälso- och sjukvård Nationell informationsstruktur 2015:1 Bilaga 3: Modeller för hälso- och sjukvård 2 Innehåll Processmodell för hälso- och sjukvård... 4 Begreppsmodell för hälso- och sjukvård... 6 Informationsmodell för

Läs mer

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Elin Khokhar Distriktsläkare Foto: Nicklas Blom/ bildarkivet.se 2014-03-04 Innehåll i riktlinjerna På Inte vilket vilka sätt kan levnadsvanorna

Läs mer

Vårdkostnader för kvinnor och män vid olika diagnoser

Vårdkostnader för kvinnor och män vid olika diagnoser Vårdkostnader för kvinnor och män vid olika diagnoser Analys från register i sluten och öppen vård Behov av forskning och utveckling inom hälso- och sjukvården i Region Skåne Rapport 6 från analysgruppen

Läs mer

Blir det bättre med vårdval i primärvården? DLF symposium 15 nov 2012

Blir det bättre med vårdval i primärvården? DLF symposium 15 nov 2012 Blir det bättre med vårdval i primärvården? DLF symposium 15 nov 2012 Anders Anell Ekonomihögskolan, Lunds universitet Effekter av valfrihet Befolkningen vill välja vårdenhet/mottagning en majoritet anser

Läs mer

RättspsyK. Årsuppföljning av patientärende. Formulär för manuell registrering. Formulär B. Ringa in rätt alternativ om inget annat anges.

RättspsyK. Årsuppföljning av patientärende. Formulär för manuell registrering. Formulär B. Ringa in rätt alternativ om inget annat anges. RättspsyK Årsuppföljning av patientärende Formulär för manuell registrering Version 6.2 Formulär B Ringa in rätt alternativ om inget annat anges. Ifyllande enhet: Gäller from Revideras senast 140201 Ersätter

Läs mer

Du kan hjälpa patienten att förstå vad som gäller

Du kan hjälpa patienten att förstå vad som gäller Du kan hjälpa patienten att förstå vad som gäller Vårdgarantin I Sverige finns en nationell vårdgaranti. Den innebär att patienten ska erbjudas tid för besök och behandling inom de tidsgränser som anges

Läs mer

Yttrande över Landstingsrevisorernas rapport 5/2013, Tillgången på vårdplatser Styrningen på landstingsoch sjukhusnivå

Yttrande över Landstingsrevisorernas rapport 5/2013, Tillgången på vårdplatser Styrningen på landstingsoch sjukhusnivå Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-01-27 1 (5) HSN 1312-1331 Handläggare: Anna Nergårdh Hälso- och sjukvårdsnämnden 2014-03-04, p 11 Yttrande över Landstingsrevisorernas rapport 5/2013,

Läs mer

Användarmanual Nationell statistik. Statistiktjänsten 3.0

Användarmanual Nationell statistik. Statistiktjänsten 3.0 Användarmanual Nationell statistik Statistiktjänsten 3.0 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Begreppet sjukfall... 3 1.3 Ordinerad sjukskrivning... 3 1.4 Bortfall av läkarintyg...

Läs mer

Upptaktsmöte inför influensasäsongen 2014-15. Per Hagstam Smittskydd Skåne

Upptaktsmöte inför influensasäsongen 2014-15. Per Hagstam Smittskydd Skåne Upptaktsmöte inför influensasäsongen 2014-15 Per Hagstam Smittskydd Skåne 1 Varför influensavaccinera? För de flesta är influensa en ofarlig sjukdom Riskgruppsbaserad strategi Vaccination avser att förebygga

Läs mer

Lantbrukarnas arbetsmiljö och folksjukdomarna

Lantbrukarnas arbetsmiljö och folksjukdomarna FAJ-projektet den 16 juni 2014 Institutionen för Folkhälso- och vårdvetenskap Allmänmedicin /Anders Thelin Med dr, Projektansvarig Slutredovisning av forskningsprojektet Lantbrukarnas arbetsmiljö och folksjukdomarna

Läs mer

Läkares sjukskrivningspraxis en skakig historia. Lars Englund

Läkares sjukskrivningspraxis en skakig historia. Lars Englund Läkares sjukskrivningspraxis en skakig historia Lars Englund Läkares sjukskrivningspraxis Sjukskrivningar börjar ofta hos allmänläkaren Patientens fråga: Kan sjukskrivning vara en bra lösning på mitt hälsoproblem?

Läs mer

Multiprofessionella journalmallar och gemensam termbank

Multiprofessionella journalmallar och gemensam termbank Multiprofessionella journalmallar och gemensam termbank Skövde 2010-09-29 Camilla Eriksson Elisabeth Wehlander Omfattning 5 primärvårdsförvaltningar Habilitering & Hälsa Ca 6.500 användare Ca 120 enheter

Läs mer

Ebola. Olle Wik. Smittskyddsläkare. Smittskydd Värmland 2014-10-14

Ebola. Olle Wik. Smittskyddsläkare. Smittskydd Värmland 2014-10-14 Ebola Olle Wik Smittskyddsläkare Historik Första tillfället viruset kategoriserades var 1976. Södra Sudan/Norra Zaire (nuvarande Kongo Kinshasa). Namnet taget efter floden Ebola som finns i ovanstående

Läs mer

Behandling och förebyggande av influensa

Behandling och förebyggande av influensa Behandling och förebyggande av influensa Sammanfattning Influensa är en smittsam virussjukdom. Hos i övrigt friska ungdomar och vuxna är sjukdomen generellt sett självläkande, och ingen särskild läkemedelsbehandling

Läs mer

Är patient lindrigt eller allvarligt sjuk?

Är patient lindrigt eller allvarligt sjuk? Är patient lindrigt eller allvarligt sjuk?...eller vem har nytta av att komma för bedömning Malin André, allmänläkare Uppsala Vart är vi på väg? Svårigheter med prognos Sjukdomsförlopp Sjukhusvård Läkarbedömning

Läs mer

RDK konferens Stockholm 2010

RDK konferens Stockholm 2010 RDK konferens Stockholm 2010 DRG-logik Mats Fernström Enheten för Öppna jämförelser (ÖJ) Avdelningen för Statistik & utvärdering (S) Socialstyrelsen DRG = Diagnosis Related Groups Ett medicinskt beskrivningssystem

Läs mer

Zerbaxa. ceftolozan / tazobaktam. version 1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Zerbaxa. ceftolozan / tazobaktam. version 1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN EMA/513109/2015 Zerbaxa ceftolozan / tazobaktam version 1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning Detta är en sammanfattning av riskhanteringsplanen

Läs mer

Fysiska besvär, sjukdomar och funktionsnedsättning

Fysiska besvär, sjukdomar och funktionsnedsättning Fysiska besvär, sjukdomar och funktionsnedsättning Besvär i rörelseorganen Rörelseorganen är ett samlingsnamn på skelett, muskler, senor och ledband och besvär och rapporteras oftast från nacke, skuldra,

Läs mer

Yttrande över motion - Vården av kvinnor med endometrios

Yttrande över motion - Vården av kvinnor med endometrios TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(3) H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Mikael Törmä Staben för regionala frågor +46155245000 2015-12-15 PVN16-0009-2 Ä R E N D E G Å N G M Ö T E S D A T U M Yttrande

Läs mer

Delexamination 3 VT 2012. Klinisk Medicin. 22 poäng MEQ 1

Delexamination 3 VT 2012. Klinisk Medicin. 22 poäng MEQ 1 Delexamination 3 VT 2012 Klinisk Medicin 22 poäng MEQ 1 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter

Läs mer

SOU 2016:37 Rätten till en personförsäkring

SOU 2016:37 Rätten till en personförsäkring SOU 2016:37 Rätten till en personförsäkring - ett stärkt konsumentskydd Bakgrund Behovet av en utredning Kontraheringsplikten har tillämpats i snart tio år. Regeringen flaggade redan vid införandet för

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser Mätningar av blodglukos med hjälp av teststickor är diabetespatientens verktyg för att få insikt i glukosnivåerna i blodet. Systematiska egna mätningar av blodglukos

Läs mer

Nationella screeningprogram - modell för bedömning, införande och uppföljning

Nationella screeningprogram - modell för bedömning, införande och uppföljning Nationella screeningprogram - modell för bedömning, införande och uppföljning Arvid Widenlou Nordmark Enhetschef nationella riktlinjer 2016-03-02 Upplägg Bakgrund Vad är screening? Socialstyrelsens modell

Läs mer

Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2010-10-14 Samverkansnämndens rekommendationer och beslut

Läs mer

Myelom Regional nulägesbeskrivning Standardiserat vårdförlopp

Myelom Regional nulägesbeskrivning Standardiserat vårdförlopp Ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen Myelom Regional nulägesbeskrivning Standardiserat vårdförlopp Processägare Cecilie Hveding Blimark januari 2016 Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 2. Patientgruppens

Läs mer

Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre

Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre Ett projektarbete i två delar på hälsocentralen Ankaret i Örnsköldsvik 2013. Del ett i projektet. Kristina Lundgren, familjeläkare, specialist

Läs mer

Journalföreläsning DSM2 121029. Hanna Lenhoff/Simon Wajntraub

Journalföreläsning DSM2 121029. Hanna Lenhoff/Simon Wajntraub Journalföreläsning DSM2 121029 Hanna Lenhoff/Simon Wajntraub Läkarjournal på SÖS Anamnes Intagnings-/besöksorsak. Remittent Tidigare sjukdomar Nuvarande sjukdomar Aktuellt Aktuella mediciner Allergi/överkänslighet

Läs mer

Hur ska vi använda KSH97-P?

Hur ska vi använda KSH97-P? Hur ska vi använda KSH97-P? Vem har rätt att ställa diagnos? Rätten att ställa diagnos inom hälso- och sjukvårdens område är inte reglerad i någon författning. I allmänhet är det dock läkare eller tandläkare

Läs mer

Yttrande över motion - Vården av kvinnor med endometrios

Yttrande över motion - Vården av kvinnor med endometrios TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(3) H A N D LÄ G G A R E D A TU M D IA R IEN R Mikael Törmä Staben för regionala frågor +46155245000 2015-12-14 LS-LED14-619-3 Ä R EN D EG Å N G Landstingsstyrelsens hälso- och sjukvårdsutskott

Läs mer

Registreringsrutiner för Öron- näsa- halsmottagning, vårdval i Stockholms läns landsting

Registreringsrutiner för Öron- näsa- halsmottagning, vårdval i Stockholms läns landsting Somatisk specialistvård Specialistenhet 1 (11) Registreringsrutiner för Öron- näsa- halsmottagning, vårdval i Stockholms läns landsting Gäller fr.o.m. 2013-01-01 Senast uppdaterad 2014-05-23 2014-02-18:

Läs mer

Rave3. Användarmanual. Dr Per Stenström 2011-06-20 Specialist i Allmänmedicin

Rave3. Användarmanual. Dr Per Stenström 2011-06-20 Specialist i Allmänmedicin Rave3 Användarmanual Dr Per Stenström 2011-06-20 Specialist i Allmänmedicin 1 Rave3 - Den medicinska resultatrapporten för primärvården Dataprogrammet ger dig information om verksamheternas utveckling

Läs mer

MEDBORGARUNDERSÖKNING 2 Juni 2014

MEDBORGARUNDERSÖKNING 2 Juni 2014 MEDBORGARUNDERSÖKNING 2 Juni 2014 Medborgarpanelens upplevelse av hälso- och sjukvårdens tjänster på webben. Arbetsmaterial 2014-0-23 Handläggare Ove Granholm 2014-0-23 2(7) Undersökning nummer 2 är slutförd.

Läs mer

Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Latuda Filmdragerad 37 mg Blister, 98 x 1 410432 2490,00 2587,00. tabletter. 74 mg Blister, 98 x 1

Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Latuda Filmdragerad 37 mg Blister, 98 x 1 410432 2490,00 2587,00. tabletter. 74 mg Blister, 98 x 1 2014-11-20 1 (6) Vår beteckning SÖKANDE Takeda Pharma AB Box 3131 169 03 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, beslutar att nedanstående läkemedel

Läs mer

Nationell utvärdering 2011 Strokevård

Nationell utvärdering 2011 Strokevård Nationell utvärdering 2011 Strokevård Landstingens insatser Bilaga 5: Riskfaktorer, sjuklighet, dödlighet, vårdkonsumtion och kostnader Citera gärna Socialstyrelsens rapporter och uppge källan. Bilder,

Läs mer

Om du blir skadad i vården...... kan du i vissa fall ha rätt till ersättning från patientförsäkringen

Om du blir skadad i vården...... kan du i vissa fall ha rätt till ersättning från patientförsäkringen Om du blir skadad i vården...... kan du i vissa fall ha rätt till ersättning från patientförsäkringen Besök vår hemsida för mer information: www.patientforsakring.se Om du skadas i vården... Om du drabbas

Läs mer

Sjukfallskartläggning

Sjukfallskartläggning December 2007 1(14) Sjukfallskartläggning Västra Götaland inför 2008 Sammanställning från Sjukfallskartläggning, Försäkringskassan Västra Götalands län. Annika Mansén 031-700 5101 Seppo Kerola 033-16 60

Läs mer

Tydliga uppdrag för hälsofrämjande möten

Tydliga uppdrag för hälsofrämjande möten Tydliga uppdrag för hälsofrämjande möten Att styra och leda mot hälsofrämjande hälso- och sjukvård 2014-05-13 Ralph Harlid Beställardirektör, Västra Götalandsregionen Ordförande, Nätverket Uppdrag Hälsa

Läs mer