Hur korrelerar vitrockhypertoni med ålder och kön?
|
|
- Ludvig Blomqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Projektplan VESTA norra programmet 2011 Hur korrelerar vitrockhypertoni med ålder och kön? Tomas Rosblom, ST-läkare i allmänmedicin Täby Centrum Doktorn Vetenskaplig handledare Holger Theobald, MD, specialist i Allmänmedicin, CeFAM Klinisk handledare Staffan Nordgren, MD, specialist i Allmänmedicin, Täby Centrum Doktorn
2 Sammanfattning Bakgrund Prevalensen av vitrockhypertoni i befolkningen ligger kring procent. I det aktuella kunskapsläget råder konsensus att vitrockhypertoni inte ger någon ökad risk för kardiovaskulär sjukdom jämfört med normotoniker. Det är därför av stor vikt att identifiera vitrockhypertoniker så att man kan undvika onödig tablettbehandling med risk för biverkningar samt för att undvika onödiga läkemedelskostnader. Syfte Syftet med projektet är att studera hur vanligt vitrockhypertoni är hos patienter på Täby Centrum Doktorn och hur vitrockhypertoni korrelerar med ålder och kön. Metod Detta är en retrospektiv journalbaserad tvärsnittstudie. Urvalet av patienter var alla som genomgått en ambulatorisk blodtrycksmätning på Täby Centrum Doktorn , totalt 130 patienter varav 65 patienter exkluderades. Uppgifter om kliniska blodtrycksmätningar som tagits tre månader innan den ambulatoriska blodtrycksmätningen hämtades från journalsystemet Profdoc. Statistisk analys av data gjordes med hjälp av programmet PAST. Resultat 23 av 65 patienter hade vitrockhypertoni, alltså 35 %. Inga statistiskt signifikanta skillnader kunde påvisas mellan vitrockhypertoni/vitrockeffekt och kön/ålder. Slutsats Studien antyder att vitrockhypertoni på Täby Centrum Doktorn är vanligare än vad som visats i andra nationella och internationella studier. Inga statistiskt signifikanta skillnader kunde fastställas mellan vitrockhypertoni/vitrockeffekt och ålder/kön. För att få närmare klarhet i detta viktiga område krävs flera och större prospektiva studier. 2
3 Introduktion Förekomsten av högt blodtryck (hypertoni) i Sverige uppskattas till omkring 1.8 miljoner personer, motsvarande 27 procent av den vuxna befolkningen (20 år och äldre). Hypertoni är lika vanligt hos kvinnor som hos män. Hypertoni ökar risken att insjukna i kranskärlssjukdom, stroke och övrig hjärt-kärlsjukdom, som t.ex. hjärtsvikt [1]. Oro och nervositet kan öka det systoliska blodtrycket med så mycket som 30 mmhg. Detta betraktas som en fysiologisk reaktion fight and flight fenomenet och betecknas ofta som en sorts försvars eller alarm reaktion [2]. Man kan ofta se reaktionen på sjukhusens akutmottagningar då patienter är rädda och extremt oroliga, men den förekommer också på vårdcentralen. Oron och nervositeten som kommer av att man träffar en läkare kallas vitrockeffekten. Den förekommer både hos normotensiva och hos hypertoniker. Vitrockeffekten måste skiljas från vitrockhypertoni, där det senare är ett tillstånd där normotensiva individer blir hypertensiva under upprepade mätningar på mottagningen, men som har normalt blodtryck utanför vårdmiljön [2]. En av de mest vedertagna definitionerna på vitrockhypertoni och vitrockeffekt är följande: Vitrockhypertoni definieras som när en person har 140/90 mmhg vid klinisk blodtrycksmätning, men som uppvisar <130/80 mmhg i genomsnitt för hela dygnet vid ambulatorisk blodmätning (alternativt under 135/85 mmhg i medelvärde under dagen om man utfört den ambulatoriska registreringen enbart under dagen) [3]. Vitrockeffekten definieras som differensen mellan det kliniska blodtrycket och det ambulatoriskt uppmätta dagmedelvärdet[3]. Prevalensen av vitrockhypertoni skiljer sig åt i olika studier. De flesta studier visar att prevalensen ligger kring procent [3, 4, 5], men det finns också studier som visar att prevalensen kan vara så hög som 30 procent [6]. Även om det finns ett fåtal studier som visat att vitrockhypertoni är associerad med ökad kardiovaskulär risk jämfört med normotensiva [8] så finns i det aktuella kunskapsläget konsensus att vitrockhypertoni inte ger någon ökad risk för kardiovaskulär sjukdom jämfört med normotoniker, utan endast ger en viss ökad risk att utveckla manifest hypertoni i framtiden [5, 9, 10, 11, 12, 13]. Det är av stor vikt att identifiera vitrockhypertoniker så att 3
4 man kan undvika onödig tablettbehandling med risk för biverkningar och för att undvika den ångest det sannolikt innebär att tro sig leva med en kronisk sjukdom och vara i behov av kontinuerlig medicinering och sjukvård [14]. Äldre patienter är generellt mer känsliga än yngre för hypotension då baroreceptoraktiviteten och svikt i det autonoma systemet är mer framträdande. Äldre är också mera känsliga för antihypertensiva läkemedelsbiverkningar[7]. Det är därför av särskilt stor vikt att identifiera äldre med vitrockhypertoni. Det finns inte många publikationer om vad vitrockeffekten beror på. Det verkar emellertid som att den är mer kopplad till aktiviteten i kortisolsystemet än till det sympatiska nervsystemet [3]. I en svensk studie såg man en positiv korrelation mellan plasmakortisol och vitrockeffekten. Halten av hormonet neuropeptid Y, som är nära kopplad till aktiviteten i det sympatiska nervsystemet, var emellertid inte relaterad till ökningen av blodtrycket vid den kliniska blodtrycksmätningen. Enligt en stressbiologisk teori, som dock inte är övertygande bevisad på människa, kan man dela in stress i två reaktionsmönster, ett förknippat med sympatiska nervsystemet, the fight-flight response och ett kopplat till ökad aktivitet i kortisolaxeln, the defeat reaction. Den senare reaktionstypen kännetecknas enligt denna teori av den stress man upplever i en situation som man inte kan påverka i särskilt stor omfattning, en slags stress i underläge. Även om många patienter säkert upplever ett inslag av sympatikuspåslag vid blodtrycksmätning på mottagningen så kännetecknas den situationen också av ett visst underläge gentemot den som mäter blodtrycket. Läkarens olika behandlingsbeslut vid mottagningsbesöket, till exempel om blodtrycket ligger högt, kommer att påverka patientens vardag lång tid efter besöket. Man har också visat att vitrockeffekten är lägre när blodtrycket mäts av sköterska än av läkare [3]. Det finns inga konklusiva data vad gäller vitrockhypertoni och korrelationen till ålder och kön. En svensk populationsbaserad undersökning visade att vitrockhypertoni var starkt korrelerad till åldern, alltså att vitrockhypertoni är mer uttalad i högre åldrar [15]. Enligt en annan svensk studie verkar vitrockeffekten vara mer uttalad hos män med hypertoni än hos kvinnor och detta påverkades inte av antihypertensiv behandling [16]. En kanadensisk studie, där man bara studerade patienter med antihypertensiv behandling, visade motsatsen, alltså att vitrockeffekten korrelerade mycket starkare till det kvinnor [17]. 4
5 Syfte Att studera hur vanligt förekommande vitrockhypertoni är på Täby Centrum Doktorn samt att identifiera vilka patienter som har störst risk för vitrockhypertoni. Med kunskap om det senare kan man lättare avgöra vilka patienter med hypertoni på mottagningen, som man ska utreda vidare med ambulatorisk blodtrycksmätning. I denna studie kommer vi att studera hur vitrockhypertoni/vitrockeffekt korrelerar med ålder och kön. Frågeställningar Bland patienter på Täby Centrum Doktorn: 1. Hur stor andel av patienterna som genomgått ambulatorisk blodtrycksmätning (och som med klinisk blodtrycksmätning har blodtryck mellan 140/90 och 180/100) är vitrockhypertoniker? 2. Finns det någon skillnad mellan män och kvinnor vad gäller förekomsten av vitrockhypertoni samt skiljer sig vitrockeffekten mellan könen? 3. Finns det någon skillnad mellan patienter som är 64 år och 65 år vad gäller förekomsten av vitrockhypertoni samt skiljer sig vitrockeffekten mellan grupperna? Material och metod Studiedesign Detta är en kvantitativ retrospektiv journalbaserad tvärsnittstudie. 5
6 Population Inklusionskriterier: Alla patienter som genomgått ambulatorisk blodtrycksmätning på Täby Centrum Doktorn , vilka är 130 patienter. Exklusionskriterier: Patienter som 3 månader innan den ambulatoriska blodtrycksmätningen: 1. Hade ett kliniskt medelblodtryck som var mindre än 140/90 mmhg. 2. Saknade kliniska blodtryck. 3. Gjort ändringar på antihypertensiv medicinering. 4. Hade ett kliniskt medelblodtryck som var grad 3 hypertoni (>180/110 mmhg) [7]. samt 5. Patienter med ambulatorisk blodtrycksmätning som hade mindre än 70 procent adekvata mätvärden [7]. 6
7 Hälften av patienterna (65 stycken) exkluderades enligt flödesschemat nedan (figur 1). Figur 1. Flödesschemat visar hur hälften av patienterna i studien exkluderades. Begrepp Vitrockhypertoni definieras som när en person har 140/90 mm Hg vid konventionell klinisk blodtrycksmätning, men som uppvisar <130/80 mm Hg i genomsnitt för hela dygnet vid ambulatorisk blodmätning[3]. Vitrockeffekten definieras som differensen mellan det konventionellt uppmätta mottagningsblodtrycket och det ambulatoriskt uppmätta dagmedelvärdet[3]. 7
8 Teknik På Täby Centrum Doktorn har man sedan många år gjort ambulatoriska blodtrycksmätningar och ett register över alla patienter som genomgår denna undersökning finns sparat i dataprogrammet Medibase v Mätapparaten som används på vårdcentralen är av modellen Meditech ABPM-04 och all data som registreras vid mätningen sparas i dataprogrammet ovan. Manschettstorleken anpassas efter omkretsen på patienternas överarmar. Blodtrycksmätningar görs 3 gånger/timme under den aktiva perioden kl (dagblodtryck) och 2 gånger/timme under den passiva perioden kl (nattblodtryck). Programmet räknar själv ut medelvärdet för blodtrycket under hela perioden, under den aktiva perioden samt under den passiva perioden. Patienturvalet och all data från de ambulatoriska blodtrycksmätningarna hämtades från dataprogrammet Medibase v Uppgifter om de kliniska blodtrycksmätningarna som har föregått långtidsregistreringen hämtades från journalsystemet Profdoc. Dessa blodtryck är uppmätta både av läkare och sköterskor på vårdcentralen, och alla blodtryck som är tagna tre månader innan den ambulatoriska blodtrycksmätningen tas med i studien. Diagnosen hypertoni grundar sig på det kliniskt uppmätta blodtrycket vid tre olika besök [3]. I denna studie inkluderades dock även patienter där den kliniska blodtrycksmätningen gjorts en-två gånger innan den ambulatoriska blodtrycksmätningen för att kunna inkludera fler patienter i studien. Där det fanns flera kliniska blodtrycksmätningar räknades ett medelvärde fram. I de fall blodtrycket uppmätts fler än en gång under samma besök har viloblodtrycket använts, blodtrycket efter 5 minuters vila. En databas skapades därefter i programmet Excel där lagring och bearbetning av data gjordes. På databasen var alla patienter avidentifierade och kodade med siffror. För att studera skillnader mellan vitrockhypertoni/vitrockeffekten och ålder delades patienterna in i två grupper med en cutoff på åldern 64 och 65. Varför just denna cutoff valdes beror på att man fick fram två jämnstora grupper att studera, 33 respektive 32 patienter. 8
9 Statistik Statistisk analys av data gjordes med hjälp av programmet PAST. Skillnader i förekomsten av vitrockhypertoni avseende kön och ålder gjordes med hjälp av chi2-test. Skillnader avseende vitrockeffekten och kön/ålder gjordes med t-test. P-värdet < 0.05 antas som signifikant. Etik Patienternas integritet kränks genom att en icke-behandlande läkare läser igenom deras journal. Eftersom alla data blir kodade kan patienterna garanteras anonymitet vid presentation av resultaten. Information om patienterna samlades in i en databas som bara var tillgänglig för forskaren. Patienterna som ingår i studien utsattes inte för några fysiska risker, då endast redan insamlad journaldata användes. Även läkarkollegor som har skrivit de undersökta journalerna kan känna visst integritetsintrång då man granskar deras handläggning av patienter. Läkarkollegorna har informerats om undersökningen vid ett gemensamt möte. För att grantera deras anonymitet har ingen information om specifika läkares handläggningar redovisats i studien. Denna studie kommer att ligga till grund för det kvalitetsarbete som ska göras på Täby Centrum Doktorn inom ramen för ST i allmänmedicin. Resultatet kan leda till bättre utredning och behandling av våra hypertonipatienter. På vårdcentralen finns anslag om att kvalitetssäkring sker. Samtycke till projektarbetet inhämtades hos verksamhetschefen på Täby Centrum Doktorn, Dr Anders Nilsson. 9
10 Resultat Av de 65 inkluderade patienterna i studien var 30 män (46 %) och 35 kvinnor (54 %) (tabell 1). Tabell 1. Patientkarakteristika Antal patienter 65 Medelålder 62 Medianålder 64 Andel män 30 (46%) Andel kvinnor 35 (54%) Medelålder män 66 Medianålder män 67 Medelålder kvinnor 60 Medianålder kvinnor av 65 patienter hade vitrockhypertoni, alltså 35 %. Av de 23 vitrockhypertonikerna var 9 män (30 % av alla män) och 14 kvinnor (40 % av alla kvinnor). Ingen statistiskt signifikant skillnad kunde påvisas avseende förekomsten av vitrockhypertoni mellan könen (tabell 2). Tabell 2. Antal patienter med respektive utan vitrockhypertoni fördelat på kön. Män (n=30) Kvinnor (n=35) Signifikans Vitrockhypertoni 9 (30%) 14 (40%) *ns Ej vitrockhypertoni *ns: ej signifikant 10
11 Skillnaden mellan kliniskt systoliskt medelblodtryck och ambulatoriskt dagssystoliskt medelblodtryck (vitrockeffekten) för männen var 8 mmhg och för kvinnorna 14 mmhg. Ingen statistiskt signifikant skillnad kunde påvisas avseende vitrockeffekten mellan könen (tabell 3). Tabell 3. Skillnaden i vitrockeffekt mellan könen. Blodtryck i mmhg. Män (n=30) Kvinnor (n=35) Signifikans Kliniskt systoliskt medelblodtryck (range) 151 ( ) 153 ( ) Ambulatoriskt systoliskt dagmedelblodtryck (range) 143 ( ) 139 ( ) Genomsnittlig vitrockeffekt 8 14 *ns *ns: ej signifikant I gruppen 64 år hade 10 av 33 patienter vitrockhypertoni (30 %) och i gruppen 65 år hade 13 av 32 patienter vitrockhypertoni (41 %). Ingen statistiskt signifikant skillnad kunde påvisas avseende förekomsten av vitrockhypertoni mellan grupperna (tabell 4). Tabell 4. Antal patienter med respektive utan vitrockhypertoni i grupperna 64 år och 65 år. 64 år (n=33) 65 år (n=32) Signifikans Vitrockhypertoni 10 (30%) 13 (41%) *ns Ej vitrockhypertoni *ns: ej signifikant 11
12 Skillnaden mellan kliniskt systoliskt medelblodtryck och ambulatoriskt dagssystoliskt medelblodtryck (vitrockeffekten) för gruppen 64 år var 9 mmhg och för 65 år var den 11 mmhg. Ingen statistiskt signifikant skillnad kunde påvisas avseende vitrockeffekten mellan grupperna (tabell 5). Tabell 5. Skillnaden i vitrockeffekt mellan grupperna 64 år och 65 år. Blodtryck i mmhg. 64 (n=33) 65 (n=32) Signifikans Kliniskt systoliskt medelblodtryck (range) 151 ( ) 152 ( ) Ambulatoriskt systoliskt dagmedelblodtryck (range) 143 ( ) 139 ( ) Genomsnittlig vitrockeffekt 9 11 *ns *ns: ej signifikant 12
13 Ytterligare data från denna studie visar hur både de kliniska systoliska blodtrycken och de ambulatoriska systoliska blodtrycken korrelerar positivt med åldern (figur 2 och 3). Figur 2. Grafen visar hur de kliniska systoliska blodtrycken förhåller sig till patienternas ålder. Kliniskt systoliskt medelblodtryck (mmhg) Ålder Figur 3. Grafen visar hur de ambulatoriska systoliska blodtrycken förhåller sig till patienternas ålder. Ambulatoriskt systoliskt medelblodtryck (mmhg) Ålder 13
14 Diskussion I denna retrospektiv journalbaserade tvärsnittstudie hade 35 % av patienterna som remitterades för ambulatorisk blodtrycksmätning på Täby Centrum Doktorn vitrockhypertoni. Detta är en anmärkningsvärd hög siffra om man jämför med de flesta andra studier där siffran brukar ligga på 10-20% [3, 4, 5]. Det kan finnas flera förklaringar till mitt resultat. En förklaring kan vara att inte alla hypertonipatienter som sökt läkarvård under den aktuella studietiden har fått genomgå en ambulatorisk blodtrycksmätning. Läkarna på vårdcentralen kan på så sätt ha selekterat fram de patienter som man tror kan ha vitrockhypertoni. Det kan till exempel vara så att patienterna under mottagningsbesöken sett stressade ut eller att de sagt att man tagit blodtrycket hemma och att det då var mycket lägre. En annan förklaring kan vara att många av patienterna i studien inte genomgått tre kliniska blodtrycksmätningar innan den ambulatoriska mätningen. Resultatet av den kliniska blodtrycksmätningen blir då inte lika tillförlitlig eftersom blodtrycket hos alla människor varierar och ett enstaka blodtrycksvärde skulle kunna vara falskt förhöjt. Studien visade vidare att 30 procent av männen och 40 procent av kvinnorna hade vitrockhypertoni samt att vitrockeffekten var något mer uttalad hos kvinnorna. Att vitrockhypertoni är vanligare eller mera uttalat hos kvinnor kunde inte säkerställas statistiskt. Det kan delvis förklaras av att studien är begränsad till en liten population men också ge stöd för att det i det aktuella kunskapsläget inte finns några säkra belägg för könsskillnader vad gäller vitrockhypertoni. Av resultatet framgår också att vitrockblodtryck var vanligare hos patienter med åldern 65 (41 %) jämfört med 64 (30 %). Detta var dock inte statistiskt signifikant vilket återigen kan bero på att studien hade för få inkluderade patienter. Andra studier, bland annat en svensk studie [15] har visat att vitrockhypertoni ökar med åldern. En tänkbar förklaring till detta är att äldre individer höjer sitt blodtryck mer när det mäts på mottagningen än yngre. En annan hypotes är att yngre individer höjer sitt blodtryck mer under de dagliga aktiviteter som utförts under dygnsregistreringen, vilket jämnar ut differensen till mottagningsblodtrycket. 14
15 En styrka med denna studie är att antalet patienter som inkluderades var många i relation till projektets omfattning. Vid en prospektiv studie skulle antalet patienter ha blivit betydligt färre. En annan styrka är att alla patienter som hade mindre än 70 procent adekvata mätvärden vid ambulatorisk blodtrycksmätning exkluderades (31 patienter), vilket gör data rörande ambulatorisk blodtrycksmätning säkra. Vidare var studiedesignen upplagd på ett sätt som möjliggjorde signifikanstest. En svaghet med studien är, som beskrivits ovan, att inte alla hypertonipatienter som sökt läkarvård under den aktuella studietiden har fått genomgå en ambulatorisk blodtrycksmätning. En annan nackdel är att inte alla patienter som inkluderades i studien hade gjort tre stycken kliniska blodtrycksmätningar innan den ambulatoriska blodtrycksmätningen. Det var också en dålig åldersspridning på patienterna, framför allt var det få patienter i åldern Med mer data på denna grupp skulle kanske resultatet i studien bli annorlunda. Man kan av denna studie se att vitrockhypertoni är ett vanligt fenomen på Täby Centrum Doktorn. Läkarna där bör utnyttja ambulatorisk blodtrycksmätning mera frekvent på patienter som får diagnosen hypertoni med hjälp av klinisk blodtrycksmätning. Läkarna bör också bli bättre på att göra tre kliniska blodtrycksmätningar innan de remitterar patienter för ambulatorisk blodtrycksmätning. Sammanfattningsvis kan man säga att denna studie har gett en indikation om hur vanligt det är med vitrockhypertoni hos patienterna på Täby Centrum Doktorn, 35 procent, vilket är en klart högre siffra än vad som har visats i tidigare studier [3, 4, 5]. Läkarna på Täby Centrum Doktorn bör använda sig av ambulatorisk blodtrycksmätning i högre utsträckning än tidigare vid handläggningen av hypertonipatienter. Inga statistiskt signifikanta skillnader kunde fastställas avseende vitrockhypertoni och ålder/kön. För att få närmare klarhet i detta viktiga område krävs flera och större prospektiva studier där alla som får diagnosen hypertoni baserat på tre kliniska blodtrycksmätningar genomgår en ambulatorisk blodtrycksmätning. Andra intressanta delstudier skulle kunna vara att se om vitrockhypertoni är vanligare då det kliniska blodtrycket tas av en läkare/sköterska med det motsatta könet som patienten eller om läkare/sköterska är jämngammal med patienten. 15
16 Referenser 1. Lindholm LH, Agenäs I, Carlberg B, Dahlgren H, de Faire U, Hedblad B, et al. Måttligt förhöjt blodtryck. En systematisk litteraturöversikt. Stockholm: Statens beredning for medicinsk utvärdering 2004; SBU-rapport 170/1. Uppdatering 2007; SBU-rapport 170/1U. 2. O'Brien E, Asmar R, Beilin L, Imai Y, Mallion JM, Mancia G, Mengden T, Myers M, Padfield P, Palatini P, Parati G, Pickering T, Redon J, Staessen J, Stergiou G, Verdecchia P. European Society of Hypertension recommendations for conventional, ambulatory and home blood pressure measurement. Journal of Hypertension 2003;21: Kahan T, Nyström F. Hypertoni och 24-timmars mätning av blodtryck. Studentlitteratur; 2009, ISBN Kaplan N, Bakris G, Gersh B, Sheridan A. Ambulatory blood pressure monitoring and white coat hypertension in adults. Uppdaterad september Cohen D, Townsend R. How significant is white coat hypertension? The journal of clinical hypertension. 2010;12: Dolan E, Stanton A, Lut T. Superiority of ambulatory over clinic blood pressure measurement in predicting mortality: The Dublin outcome study. Hypertension. 2005; 46; Lindstedt I, Nilsson P, Hansson BG. Blodtrycksmätning, ambulatorisk (24h). Uppdaterad september Gustavsen PH, Hoegholm A, Bang LE, Kristensen KS. White coat hypertension is a cardiovascular risk-factor: 10-year follow-up study. J Human Hypertension. 2003;17: Pierdomenico S, Cuccurullo F. Prognostic value of white-coat and masked hypertension diagnosed by ambulatory monitoring in initially untreated subjects: An updated meta-analysis. American journal of hypertension. 2011;24:
17 10. Pickering T. White coat hypertension: Time for action. Circulation. 1998;97: Fagard RH, Van Den Broeke C, De Cort P. Prognostic significance of blood pressure measured in the office, at home and during ambulatory monitoring in older patients in general practice. Journal of Human Hypertension. 2005;19: Ohkubo T et al. Prognosis of Masked Hypertension and White-Coat Hypertension detected by 24-h ambulatory blood pressure monitoring. 10-year follow-up from the Ohasama study. J Am College Cardiol 2005;46; Fagard R, Cornelissen V. Incidence of cardiovascular events in white-coat, masked and sustained hypertension versus true normotension: a metaanalysis. Journal of Hypertension 2007;25: Little P, Barnett J, Barnsley L, Marjoram J, Fitzgerald-Barron A, Mant D. Comparison of agreement between different measures of blood pressure in primary care and daytime ambulatory blood pressure. British Medical Journal 2002;325: Nyström F, Malmström O, Karlberg BE, Öhman KP. Twenty-four hour ambulatory blood pressure in the population. J Intern Med 1996;240: Nyström FH, Öhman KP, Isaksson H, Schwan A Östergren J. Less difference between office and ambulatory blood pressure in women than in men both before and during antihypertensive treatment. Blood Press 2000;9: Myers MG, Reeves RA. White coat effect in treated hypertensive patients: sex differences. J Hum Hypertens. 1995;9:
Identifiering av vitrockshypertoni med 24-timmars blodtrycksmätning
2010-11-18 Identifiering av vitrockshypertoni med 24-timmars blodtrycksmätning Ett kvalitetsarbete på Råcksta Vällingby Närvård Astrid Rakhorst /099 ST-läkare allmänmedicin astridrakhorst@gmail.com Mottagningen
Läs merPatienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014
Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014 Tarek Abdulaziz: ST-läkare Klinisk handledare: Khpalwak Ningrahari, specialist
Läs merFörekomst av vitrockhypertoni på Tranebergs Vårdcentral
Vesta-Projekt Susanna Solhaug 2013-05-03 Förekomst av vitrockhypertoni på Tranebergs Vårdcentral Susanna Solhaug, ST-läkare, Tranebergs Vårdcentral Klinisk Handledare: Monica Bäck, specialist i allmänmedicin,
Läs merUppnår vi behandlingsmålen för hypertoni på Täby Kyrkby Husläkarmottagning?
Rapport VESTA Uppnår vi behandlingsmålen för hypertoni på Täby Kyrkby Husläkarmottagning? En kvantitativ retrospektiv studie Sudaba Bhuyan, ST-läkare, Täby Kyrkby Husläkarmottagning hp2015/vp2016 sudaba.bhuyan@gmail.com
Läs merUppnår vi behandlingsmålen enligt riktlinjerna för hypertoni på Husläkarna i Österåker?
Rapport VESTA Uppnår vi behandlingsmålen enligt riktlinjerna för hypertoni på Husläkarna i Österåker? En kvantitativ retrospektiv studie Sofia Wiegurd, ST-läkare, Vårdcentralen Husläkarna i Österåker Oktober
Läs merVälkommen till Blodtrycksutbildningen. Inger Norvinsdotter Borg
Välkommen till Blodtrycksutbildningen Inger Norvinsdotter Borg Tänkvärt Blodtrycksmätning är den enda undersökningen för att ställa diagnosen högt blodtryck. Mätning av blodtryck är en av de vanligaste
Läs merBlodtrycksmätningar. vid hälsoundersökningar
Blodtrycksmätningar vid hälsoundersökningar Olof Lindecrantz olof@varbergshalsan.se Handledare: Benkt Högstedt, Halmstad Projektarbete vid företagsläkarkursen, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs Universitet
Läs merThe lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro
The lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro Karin Manhem Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg Överlevnad Blodtryck Överlevnad NEJ Blodtryck Överlevnad Blodtryck Blodtryck och
Läs merKontrollerad utrustning ska användas.
Blodtrycksmätning Uppdaterad den 7 november 2001 Allmänt om blodtryck För att få jämförbara blodtrycksvärden för en och samma patient är det viktigt att ha en standardiserad mätmetod utförd med kontrollerad
Läs merHandläggning av patienter med KOL på Mörby Vårdcentral under perioden 2010-2012
1 PROJEKT VESTA Handläggning av patienter med KOL på Mörby Vårdcentral under perioden 2010-2012 Mats Skondia ST-läkare, Mörby VC Maj 2014 Klinisk handledare: Ulla Karnebäck, Specialistläkare i allmänmedicin
Läs merDIOVAN räddar liv efter hjärtinfarkt
Ny indikation för DIOVAN DIOVAN räddar liv efter hjärtinfarkt Ny indikation för DIOVAN: Behandling av hjärtsvikt efter hjärtinfarkt 25 % riskreduktion av total mortalitet Fakta om hjärtinfarkt Hjärtinfarkt
Läs merReceptförnyelse utan kontroll?
Receptförnyelse utan kontroll? En studie av indirekt förskrivning till hypertoniker på Skärholmens vårdcentral med avseende på uppföljning och blodtryckskontroll. Kristina Nyberg Skärholmens vårdcentral
Läs mer24-timmars blodtrycksmätning och hypertoni
24-timmars blodtrycksmätning och hypertoni Ett Kvalitetsarbete på Norrvikens vårdcentral Författare: Nadja Spasova, ST-läkare i Allmänmedicin Norrvikens VC, Sollentuna Vetenskaplig handledare: Terese Saraiva
Läs merHypertoni på akuten. Joakim Olbers, specialistläkare, VO Kardiologi, Södersjukhuset
Hypertoni på akuten Joakim Olbers, specialistläkare, VO Kardiologi, Södersjukhuset Hypertoni är en folksjukdom 27% av den vuxna befolkningen i Sverige har hypertoni (SBU) Hypertoni är den ledande orsaken
Läs merNEPI - Stiftelsen nätverk för läkemedelsepidemiologi
Statistik över dabigatran (Pradaxa) t o m oktober 2012. Källa: Läkemedelsregistret vid Socialstyrelsen. Sammanfattning Användningen av dabigatran (Pradaxa) för prevention av stroke och artärembolism hos
Läs merAnvändarmanual Blodtrycksmätare
Användarmanual Blodtrycksmätare Tack för att du köpt din blodtrycksmätare hos oss Kära kund Ca. 1 miljon har för högt blodtryck har det någon betydelse? Ca. 50% av befolkningen känner inte till sin blodtrycksnivå
Läs merAmbulant blodtrycksmätning - indikationer och utfall. på Järna och Nykvarns vårdcentraler
Projektrapport VESTA Ambulant blodtrycksmätning - indikationer och utfall på Järna och Nykvarns vårdcentraler Hur överensstämmer använda indikationer med rekommenderade? -En retrospektiv journalstudie
Läs merUppföljning av patienter med typ 2- diabetes på Lina hage vårdcentral
Uppföljning av patienter med typ 2- diabetes på Lina hage vårdcentral Rabei Jalil ST-läkare i allmänmedicin Capio vårdcentral Lina Hage Augusti 2014 Vetenskaplig handledare : Vetenskaplig handledare :
Läs merVESTA Vårprogrammet 2010. Screening för hyperglykemi bland Scaniaanställda - en populationsstudie.
31 augusti 2012 VESTA Vårprogrammet 2010 Screening för hyperglykemi bland Scaniaanställda - en populationsstudie. Författare: Johan Hadodo ST-läkare inom allmänmedicin Scania Husläkarmottagning Sydgatan
Läs merNamn: Pers.nr: G: Minst 65 % Kod: T5V16 -
TENTAMEN TEORI - EXAMENSARBETE 1 (LÄLA53/LÄMA53) TERMIN 5, VT 2016 2016-04-19 Kl. 09.00-11.00 Namn: Pers.nr: Ma: 63 poäng G: Minst 65 % Kod: T5V16 - Poäng: VIKTIGT! Skriv ovannämnda kodkombination överst
Läs merKARTLÄGGNING AV BRIST PÅ VITAMIN B12 HOS METFORMINBEHANDLADE PATIENTER MED TYP 2 DIABETES MELLITUS PÅ TENSTA VÅRDCENTRAL
KARTLÄGGNING AV BRIST PÅ VITAMIN B12 HOS METFORMINBEHANDLADE PATIENTER MED TYP 2 DIABETES MELLITUS PÅ TENSTA VÅRDCENTRAL RIFAT ROB ST-läkare TENSTA VÅRDCENTRAL E-mail: rifat.rob@sll.se Tfn: 073-772 43
Läs merVårdens resultat och kvalitet
Vårdens resultat och kvalitet Resultat efter vård 2004-2005 Dödlighet Återinsjuknande Regelbundenhet i vårdkontakter Behov av forskning och utveckling inom hälso- och sjukvården i Region Skåne Rapport
Läs merStressade studenter och extraarbete
Stressade studenter och extraarbete En kvantitativ studie om sambandet mellan studenters stress och dess orsaker Karolina Halldin Helena Kalén Frida Loos Johanna Månsson Institutionen för beteendevetenskap
Läs merKLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN
KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN Kloka frågor vänder sig till dig som är äldre och som använder läkemedel. Med stigande ålder blir det vanligare att man behöver läkemedel.
Läs merHögt blodtryck Hypertoni
Högt blodtryck Hypertoni För högt blodtryck försvårar hjärtats pumparbete och kan vara allvarligt om det inte behandlas. Har du högt blodtryck ökar risken för följdsjukdomar som stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt,
Läs merOFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN
LOSATRIX 12,5 MG FILMDRAGERADE TABLETTER Datum: 8.9.2015, Version 1.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av den offentliga sammanfattningen VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst
Läs merDelområden av en offentlig sammanfattning
Olmestad Comp 20 mg/12,5 mg filmdragerade tabletter Olmestad Comp 20 mg/25 mg filmdragerade tabletter 17.12.2015, version V1.3 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig
Läs merStatistik Lars Valter
Lars Valter LARC (Linköping Academic Research Centre) Enheten för hälsoanalys, Centrum för hälso- och vårdutveckling Statistics, the most important science in the whole world: for upon it depends the applications
Läs merNär pa'enten sä,er agendan! Redovisning av projektet Dirigenter finns som fanns på Geriatriska Kliniken i Norrköping 2011-2013
När pa'enten sä,er agendan! Redovisning av projektet Dirigenter finns som fanns på Geriatriska Kliniken i Norrköping 2011-2013 EEer e'sk ansökan fick vi namn och personnummer på 844 mul'jsjuka äldre Socialstyrelsens
Läs merNDR och blodtryck. Årsrapporten 2011 Trender över tid
NDR och blodtryck Årsrapporten 2011 Trender över tid Ur Sammanfattningen NDR visar att diabetesvården fortsätter att bli mer jämlik i de olika landstingen och en stadig förbättring kan konstateras t ex
Läs mer36 poäng. Lägsta poäng för Godkänd 70 % av totalpoängen vilket motsvarar 25 poäng. Varje fråga är värd 2 poäng inga halva poäng delas ut.
Vetenskaplig teori och metod Provmoment: Tentamen 3 Ladokkod: VVT012 Tentamen ges för: SSK05 VHB 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-04-27 Tid: 09.00-11.00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel
Läs merAttityder kring SBU:s arbete. Beskrivning av undersökningens upplägg och genomförande samt resultatredovisning
Attityder kring SBU:s arbete Beskrivning av undersökningens upplägg och genomförande samt resultatredovisning Hösten 2010 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING ANALYSRAPPORT Sammanfattning... 1 Inledning...
Läs merANDELEN VITROCKSHYPERTONI HOS PATIENTER MED NYUPPTÄCKT HYPERTONI I PRIMÄRVÅRD
ANDELEN VITROCKSHYPERTONI HOS PATIENTER MED NYUPPTÄCKT HYPERTONI I PRIMÄRVÅRD Inledning Hypertoni är en viktig riskfaktor för kardiovaskulär sjukdom och död. I västvärlden är prevalensen av hypertoni mellan
Läs merVad är kännetecknande för en kvalitativ respektive kvantitativ forskningsansats? Para ihop rätt siffra med rätt ansats (17p)
Tentamen i forskningsmetodik, arbetsterapi, 2011-09-19 Vad är kännetecknande för en kvalitativ respektive kvantitativ forskningsansats? Para ihop rätt siffra med rätt ansats (17p) 1. Syftar till att uppnå
Läs merVIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2011. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D)
VIDARKLINIKEN 2011 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, februari 2012 Tobias Sundberg, Med dr Kontakt: I C The Integrative Care Science Center VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION
Läs merHögt blodtryck. Åderlåtning i Landeryd/Hylte
Högt blodtryck Åderlåtning i Landeryd/Hylte 2 Bra källor att läsa om hypertoni Läkemedelskommitténs Terapirekommendationer 2014 Nya riktlinjer från Läkemedelsverket 2014 som kommer senast i början av hösten,
Läs merDelprov 3 Vetenskaplig artikel
Delprov 3 Vetenskaplig artikel of Questions: 10 Total Exam Points: 10.00 Question #: 1 I denna uppgift ska du besvara ett antal frågor kring en vetenskaplig artikel: Different systolic blood pressure targets
Läs merVIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2014. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D)
VIDARKLINIKEN 2014 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Tobias Sundberg, Med dr I C The Integrative Care Science Center Järna, mars 2015 VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION AV SKOLMEDICIN
Läs merSYLF:s remissvar på: Guldgruvan i hälso- och sjukvården - Översyn av de nationella kvalitetsregistren Förslag till gemensam satsning 2011-2015
SYLF:s remissvar på: Guldgruvan i hälso- och sjukvården - Översyn av de nationella kvalitetsregistren Förslag till gemensam satsning 2011-2015 SYLF tackar för möjligheten att få besvara remiss avseende:
Läs merPigmenterade hudlesioner i primärvården finns det skillnader mellan män och kvinnor i konsultationsfrekvens och förekomst av dysplasier?
Studie under specialisttjänstgöring i allmänmedicin Pigmenterade hudlesioner i primärvården finns det skillnader mellan män och kvinnor i konsultationsfrekvens och förekomst av dysplasier? Oxana Anckar
Läs merEn hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck
En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck Den dolda folksjukdomen Har du högt blodtryck? Den frågan kan långt ifrån alla besvara. Högt blodtryck, hypertoni, är något av en dold folksjukdom trots
Läs merUppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första och andra kvartalet 2011
Dnr: 2010/436389 Dnr: 016315-2011 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första och andra kvartalet 2011 Återrapportering enligt regleringsbrevet
Läs merHandisam. Beräkningsunderlag för undersökningspanel
Beräkningsunderlag för undersökningspanel Kund Mottagare Ann Dahlberg Författare Johan Bring Granskare Gösta Forsman STATISTICON AB Östra Ågatan 31 753 22 UPPSALA Wallingatan 38 111 24 STOCKHOLM vxl: 08-402
Läs merD-vitaminbrist hos äldre på särskilt boende. Maria Samefors 2012-09-13
D-vitaminbrist hos äldre på särskilt boende Maria Samefors 2012-09-13 D-vitamin Ett fettlösligt vitamin med hormonella egenskaper. 2 källor till D-vitamin: kost och solljus, varav solljus svarar för 90%
Läs merMedicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering
Larsson et al Accepterad för publicering den 3 mars 2000 Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering Bengt Larsson, Nils Bäckman och Anna-Karin Holm I en tidigare publicerad studie undersöktes
Läs merDiagnos och behandling av urinvägsinfektion hos kvinnor Journalstudie på Spånga vårdcentral
Vesta Uppsats HP 2014 Ferzana Kamal Diagnos och behandling av urinvägsinfektion hos kvinnor Journalstudie på Spånga vårdcentral Författare: Ferzana Kamal, ST-Läkare i allmämedicin, Spånga vårdcentral Handledare:
Läs merOlmesartan medoxomil STADA. 10.11.2015, Version V1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN
Olmesartan medoxomil STADA 10.11.2015, Version V1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning Olmesartan medoxomil STADA 10 mg filmdragerade tabletter
Läs merBarn- och ungdomspsykiatri
[Skriv text] NATIONELL PATIENTENKÄT Barn- och ungdomspsykiatri UNDERSÖKNING HÖSTEN 2011 [Skriv text] 1 Förord Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens
Läs merBlodtrycksrummet i Praktiken - en ja mfo rande studie av fyra olika sa tt att ma ta blodtryck i prima rva rd
Blodtrycksrummet i Praktiken - en ja mfo rande studie av fyra olika sa tt att ma ta blodtryck i prima rva rd Skriftligt individuellt arbete under handledning enligt vetenskapliga principer, Allmänmedicin
Läs merWiaam Safaa ST-läkare i allmänmedicin Handledare: Teresa Saraiva Leao, spec i allmänmedicin, CeFAM
2010 Omhändertagande av patienter med astma på Blackebergs vårdcentral Wiaam Safaa ST-läkare i allmänmedicin Handledare: Teresa Saraiva Leao, spec i allmänmedicin, CeFAM Wiaam Safaa Blackebergs Vårdcentral
Läs merBlodtrycksmätning i hemmet. En jämförelse mellan hem- och 24- timmarsblodtrycksmätning
Blodtrycksmätning i hemmet En jämförelse mellan hem- och 24- timmarsblodtrycksmätning Författare: Handledare: Karin Sandberg Anders Tengblad Årtal: 2015 Författare: Karin Sandberg Handledare: Anders Tengblad
Läs merÖvervikt och fetma bland barn och ungdomar i Jönköpings län
och fetma bland barn och ungdomar i Jönköpings län Februari 2014 Folkhälsa och sjukvård Marit Eriksson Inledning och fetma är riskfaktorer för bl. a. hjärt-kärlsjukdom, diabetes typ 2 och sjukdomar i rörelseorganen.
Läs merHandläggning av barn med akut öroninflammation på Jakobsbergs Vårdcentral.
Handläggning av barn med akut öroninflammation på Jakobsbergs Vårdcentral. En retrospektiv studie av patientjournaler. Författare: Dr. Jose Hastie, ST-läkare i allmänmedicin Jakobsbergs vårdcentral, Järfälla
Läs merScreening för GDM. Eva Anderberg Leg. barnmorska Med Dr
Screening för GDM Eva Anderberg Leg. barnmorska Med Dr General oral glucose tolerance test during pregnancy An opportunity for improved pregnancy outcome and improved future health Screening 1. Att testa
Läs merHälsa bör ses som förmåga till handling förmågan att realisera för individen vitala mål
Definition av hälsa Hälsa bör ses som förmåga till handling förmågan att realisera för individen vitala mål (nationella folkhälsokommittén) Uppdraget: skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa
Läs merFysisk aktivitet på Recept (FaR)
VESTA Södra Programmet 2 Fysisk aktivitet på Recept (FaR) Hur används FaR av läkare i primärvården i Huddinge? Ingela Liljebjörn, ST-läkare Vårby Vårdcentral 2 Handledare: Bo-Christer Bertilson, leg läkare,
Läs mer24-timmars blodtrycksmätning på Habo Vårdcentral 2003-2008. Examensuppsats Malin Andersson. Primärvårdens FoU-enhet, Futurum 2010:3
Qulturum Rapport 24-timmars blodtrycksmätning på Habo Vårdcentral 2003-2008 Examensuppsats Malin Andersson Primärvårdens FoU-enhet, Futurum 2010:3 Författare: Malin Andersson, ST-läkare i allmänmedicin
Läs merAbout The Cochrane Collaboration (Cochrane Groups) Information om The Cochrane Collaboration och de olika forskargrupperna och kontaktpersoner.
TheCochraneLibrary Vad är The Cochrane Library? Cochrane-biblioteket är ett evidensbaserat beslutsstödsystem med syftet att samla in, kvalitetsvärdera och sammanfatta kliniska studier om effekterna av
Läs merRapport Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem
1 (6) HANDLÄGGARE Sara Tylner 08-535 312 59 sara.tylner@huddinge.se Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem Bakgrund Sedan 2003 har mätningar av längd och vikt regelbundet
Läs merPatienter med depression på Husläkarmottagningen Johannes: Följer vi behandlingsriktlinjerna och frågar vi om alkoholvanor?
Patienter med depression på Husläkarmottagningen Johannes: Följer vi behandlingsriktlinjerna och frågar vi om alkoholvanor? Amanda Gudesjö, ST-läkare i allmänmedicin Husläkarmottagningen Johannes Mars
Läs merOlle Johansson, docent Enheten för Experimentell Dermatologi, Institutionen för Neurovetenskap, Karolinska Institutet, S-171 77 Stockholm
En dödlig utveckling Örjan Hallberg, civ.ing. Polkavägen 14B, 142 65 Trångsund Olle Johansson, docent Enheten för Experimentell Dermatologi, Institutionen för Neurovetenskap, Karolinska Institutet, S-171
Läs mer2014-09-20. Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar
Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar Marina Jonsson Allergisamordnare, Barnsjuksköterska Centrum för Arbets- och Miljömedicin Doktorand, Kvinnors och Barns Hälsa Karolinska Institutet
Läs merGolfnyttan i samhället
Utdrag om golfens dokumenterade hälsoeffekter från HUI:s rapport Golfnyttan i samhället. Golfnyttan i samhället Golf och hälsa Golf är en av Sveriges största idrotter, med drygt 450 000 medlemmar i alla
Läs merHur överensstämmer läkarnas farhågor med patienternas upplevelser och användning av journaler via Internet?
Hur överensstämmer läkarnas farhågor med patienternas upplevelser och användning av journaler via Internet? Rose-Mharie Åhlfeldt Högskolan Skövde Ture Ålander Läkarpraktik, Uppsala Universitet Deployment
Läs merBlodtrycksförändringar hos skiftarbetare? Projektarbete vid. företagsläkarutbildningen vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet
Blodtrycksförändringar hos skiftarbetare? Projektarbete vid företagsläkarutbildningen vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet 2002-2003 Författare Stefan Jerresand Brukshälsan i Uppland AB Handledare
Läs merBIOSTATISTISK GRUNDKURS, MASB11 ÖVNING 8 (2016-05-02) OCH INFÖR ÖVNING 9 (2016-05-09)
LUNDS UNIVERSITET, MATEMATIKCENTRUM, MATEMATISK STATISTIK BIOSTATISTISK GRUNDKURS, MASB11 ÖVNING 8 (2016-05-02) OCH INFÖR ÖVNING 9 (2016-05-09) Aktuella avsnitt i boken är Kapitel 7. Lektionens mål: Du
Läs merÅrsrapport för år 2007
Årsrapport för år 7 Vårdbarometern är en undersökning av befolkningens erfarenheter av, kunskaper om och attityder till svensk hälso- och sjukvård. Denna rapport är en sammanfattning av 7-års intervjuer.
Läs merSÖMNAPNÉ OCH TYP 2 DIABETES
SÖMNAPNÉ OCH TYP 2 DIABETES Sömn är livsviktigt Alla behöver en god sömn för att kroppen ska kunna återhämta sig och fungera normalt. Mest sömn behöver barn och tonåringar. En vuxen behöver ca 6-9 timmar
Läs merLäkemedelsgenomgångar på Mårtensgården
Läkemedelsgenomgångar på Mårtensgården Hösten 2007 Enskede-Årsta-Vantörs Stadsdelsförvaltning 08-02-04 1 Innehållsförteckning 1. SAMMANFATTNING... 3 2. BAKGRUND... 4 3. UPPDRAGET... 4 4. SYFTE... 4 5.
Läs merVIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2010. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg
VIDARKLINIKEN 2010 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg Kontakt: Kvalitet & Utveckling karin.lilje@vidarkliniken.se VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION
Läs merASTMA FAKTA, RÅD OCH BEHANDLINGSALTERNATIV ETT PRESSMATERIAL FÖR MEDIA FRÅN MUNDIPHARMA AB
ASTMA FAKTA, RÅD OCH BEHANDLINGSALTERNATIV ETT PRESSMATERIAL FÖR MEDIA FRÅN MUNDIPHARMA AB INLEDNING En av tio svenskar har astma vilket gör den till en av våra stora folksjukdomar. 1 Astma betyder andnöd,
Läs merPatientinformation. till dig som fått recept på Cialis (tadalafil)
Patientinformation till dig som fått recept på Cialis (tadalafil) Nästan alla män har varit med om sviktande erektion någon gång. För de flesta män handlar det då om prestationsångest och kan bli en psykologisk
Läs merAmbulatorisk blodtrycksmätning. Forsknings- och utvecklingsenheten för Närsjukvården i Östergötland
Forsknings- och utvecklingsenheten för Närsjukvården i Östergötland Rapport-FoUrnalen 2012:2 ST Ambulatorisk blodtrycksmätning på vårdcentral ST-läkarnas vetenskapliga projektarbeten i Östergötland Marie
Läs merDocent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08
Verksamhetsområde Urologi Om blodprovet PSA för att upptäcka tidig prostatacancer Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08 Ska friska män låta kontrollera sin prostatakörtel?
Läs merVad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005
Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005 Innehållsförteckning: Vad tycker norrbottningarna? Sammanfattning 1 Vårdbaromtern.2 De som besökt vården under 2005.. 2 Kontakt med vården Första kontakten.
Läs merInledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen.
Kapitel 1 Inledning Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen. Det framhåller SBU i en omfattande kunskapssammanställning av de vetenskapliga fakta som finns tillgängliga om diagnostik
Läs merNationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012. Indikatorer Bilaga
Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012 Indikatorer Bilaga Innehåll Generellt om indikatorerna 3 Förteckning över indikatorerna 5 Gemensamma indikatorer för rörelseorganens sjukdomar 9
Läs merHur hör högstadielärare?
Hur hör högstadielärare? Författare: Anna-Marta Stjernberg, specialist i allmänmedicin. Handledare: Karin Lisspers, med.dr., specialist i allmänmedicin. Projektarbete vid Uppsala universitets företagsläkarutbildning
Läs merLäkemedelsgenomgångar på Högdalens äldreboende demensavdelning
Läkemedelsgenomgångar på Högdalens äldreboende demensavdelning Hösten 2007 Enskede-Årsta-Vantörs Stadsdelsförvaltning 08-02-07 1 Innehållsförteckning 1. SAMMANFATTNING... 3 2. BAKGRUND... 4 3. UPPDRAGET...
Läs merRiktlinjer för ECT-behandling. PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, 391 26 Kalmar
Riktlinjer för ECT-behandling V U X E N P SYKIATRI SÖDER F A S TSTÄL L T 2012-06-01 V E R S I O N 2012:1 PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, 391 26 Kalmar Innehåll Inledning 2 ECT-behandling 2 Information
Läs merRapport från NetdoktorPro. Läkare underskattar bältrospatientens smärta
Rapport från NetdoktorPro Läkare underskattar bältrospatientens smärta Sammanfattning Bältros (herpes zoster) är en sjukdom som drabbar omkring var fjärde person i Sverige någon gång i livet. Bältros förknippas
Läs merNationella Kataraktregistret och PROM
Nationella Kataraktregistret och PROM Mats Lundström Registerhållare, Nationella Kataraktregistret EyeNet Sweden Nationella Kataraktregistret (NCR) Startår: 1992 Täckningsgrad: 100% av alla kliniker, 98.5%
Läs merDatasammanställning av KOL-studie
Datasammanställning av KOL-studie Sammanfattning * Jodkol gav en statistiskt säkerställd (p=0.03) förbättring av FEV 1 baseline på 8.2 % jämfört med placebo. * Korrelationsstatistiska beräkningar visar
Läs merRapport från NetdoktorPro. Läkare underskattar bältrospatientens smärta
Rapport från NetdoktorPro Läkare underskattar bältrospatientens smärta Sammanfattning Bältros (herpes zoster) är en sjukdom som drabbar omkring var fjärde person i Sverige någon gång i livet. Bältros förknippas
Läs merPROJEKTRAPPORT. Följsamhet till fysisk aktivitet på recept
PROJEKTRAPPORT Följsamhet till fysisk aktivitet på recept Ett ST-projekt inom allmänmedicin på Trångsunds vårdcentral Tobias Gelius Trångsunds vårdcentral tobias.gelius@sll.se Handledare: Bo Christer Bertilsson
Läs merMalmö Kost Cancer undersökningen
Malmö Kost Cancer undersökningen Sociala förhållanden och hjärtkärlsjukdom Maria Rosvall, MD, PhD Carotid Atherosclerosis in relation to Socioeconomic Status and Gender Maria Rosvall, MD, PhD Socialepidemiologi,
Läs merFOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen
1(10) FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN 2012 2014 En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen 2 Det nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa
Läs merHur använder läkare sig av Fysisk aktivitet på Recept, FaR?
VESTA Norra Programmet 2013 Hur använder läkare sig av Fysisk aktivitet på Recept, FaR? Ett projekt på Tranebergs VC, Riksby VC och Brommaplans VC Lovisa Elinder Grönlund, ST-läkare, Tranebergs VC Klinisk
Läs merSTROKE- vad är det? En kort översikt
STROKEvad är det? En kort översikt Vad är stroke? En störning av blodcirkulationen i ett område av hjärnan som leder till skada på hjärnvävnaden En folksjukdom Den vanligaste orsaken till handikapp 20
Läs merkompetenscentrum Blekinge Att leva ett friskare liv tankens kraft och användandet av den
Blekinge kompetenscentrum Forskning och utveckling inom hälsa, vård och omsorg. Landstinget Blekinge i samverkan med länets kommuner Att leva ett friskare liv tankens kraft och användandet av den Effekten
Läs merMethodological aspects of toe blood pressure measurements for evaluation of arterial insufficiency in patients with diabetes
Sida 1 av 5 Startsidan 2007-11-04 Methodological aspects of toe blood pressure measurements for evaluation of arterial insufficiency in patients with diabetes Hans-Ivar Påhlsson, verksam i Visby, försvarade
Läs merDiabetes typ 2 måluppfyllnad avseende HbA1c och blodtryck på Forums vårdcentral
Diabetes typ 2 måluppfyllnad avseende HbA1c och blodtryck på Forums vårdcentral Mariam Salam, ST-läkare Forums vårdcentral Höstprogrammet 2011/09-2012/05 Vetenskaplig handledare: Bo Christer Bertilson,
Läs merMyrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm
KM Sjöstrand 2009-06-07 Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm Myrstigen+ är till för dem som på grund av brister i svenska språket har svårast att ta sig in på arbetsmarknaden. Verksamheten
Läs merBröstmjölk eller ersättning, har det någon inverkan på barns vikt vid 4 års ålder?
Bröstmjölk eller ersättning, har det någon inverkan på barns vikt vid 4 års ålder? En retrospektiv kohortstudie i Kiruna. ST-arbete: Samuel Blomqvist ST-läkare Allmänmedicin Granitens Hälsocentral Kiruna
Läs merVälkomna! till kursen i Vetenskapligt Förhållningssätt vt 2015
Välkomna! till kursen i Vetenskapligt Förhållningssätt vt 2015 Mitt Kom-i-håg: Chefer och handledare och seminariedag Pärm och Närvaro Läxor Statistik! Grupparbete och feed-back Skriftlig rapport (8),
Läs merForskningens dag 7 8 november 2012 Hur mår provrörsbarnen?
Forskningens dag 7 8 november 2012 Hur mår provrörsbarnen? Karin Källén Hur mår provrörsbarnen? Bakgrund: Hur mäter man hälsa genom att utnyttja register? Vad mäter man? Hur jämför man risker? Hur tolkar
Läs merLäkemedelsbehandling av depression hos barn och ungdomar en uppdatering av kunskapsläget
Läkemedelsbehandling av depression hos barn och ungdomar en uppdatering av kunskapsläget Depression hos barn och ungdomar är ett allvarligt tillstånd som medför ökad risk för för tidig död, framtida psykisk
Läs merKort introduktion till. Psykisk ohälsa
Kort introduktion till Psykisk ohälsa Sekretariatet/KS, jan 2002 Inledning Programberedningen ska tillsammans med verksamheten ta fram underlag till programöverenskommelse över psykisk ohälsa. Detta arbete
Läs merKAPITEL 6 kunskapsluckor och framtida forskning
6. Kunskapsluckor och framtida forskning Inledning Den systematiska litteraturgenomgång som genomförts inom ramen för detta projekt har visat att det saknas forskning på vissa områden när det gäller icke-farmakologisk
Läs merFysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården
Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Stefan Lundqvist Leg sjukgymnast Varför r skall vi arbeta med fysisk aktivitet/ FaR och andra levnadsvanor? Medicinska, hälsoskäl
Läs mer