Vad döljer sig bakom diagnosen Oro för sjukdom?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vad döljer sig bakom diagnosen Oro för sjukdom?"

Transkript

1 Vad döljer sig bakom diagnosen Oro för sjukdom? Ett projektarbete om ICD-10 diagnosen Z711 på Tallhöjdens vårdcentral i Södertälje. Per Broman, ST-läkare Tallhöjdens vårdcentral Vetenskaplig handledare: Pille Lindkvist Klinisk handledare: Gunilla Bergström

2 Sammanfattning. Bakgrund: Diagnosen Z711, oro för sjukdom registrerades totalt 211 gånger på Tallhöjdens vårdcentral under året 2004, den hamnade då på 14:e plats i rankningen över de vanligaste registrerade diagnoser det året. Enligt SLL anvisningar för diagnosklassificering, skall diagnosen registreras då det hos patienten föreligger en överdriven oro för sjukdom, utan att man uppvisar symtom eller någon kroppsförändring som väcker misstanke om sjukdom. Syfte: Att studera diagnosen Z711, oro för sjukdom, på en vårdcentral i Sverige, och att försöka definiera de kontaktorsaker och eventuella symtom som patienterna hade uppgett vid läkarbesöket då diagnosen registrerades. Metod: Det är en kvantitativ deskriptiv journalstudie. Totalt 100 patienter som fick diagnosen Z711 registrerad på Tallhöjdens vårdcentral i Södertälje 2004 valdes ut, de 50 första kvinnorna och de 50 första männen. Patientjournalerna lästes, och de symtom och den oro för sjukdom som man kunde utläsa under journalrubrikerna kontaktorsak samt aktuellt i patientjournalerna, listades och kvantifierades. Resultat: Symtom fanns registrerade i 83 % av patienternas journaler, 44 stycken kvinnor och 39 stycken män. Det vanligaste symtomet hos bägge könen var smärta av någon form. Andra återkommande symtom var trötthet och hudförändringar. Av alla patienter hade 65 % uttryckt en oro för att man bar på en specifik sjukdom. Vanligast hos bägge könen var att man oroade sig för cancersjukdom. Slutsatser: De flesta av patienterna hade uppgett att man besvärades av något symtom. Vanligast var att de också oroade sig för att man bar på en sjukdom. Den sjukdom de flesta uttryckt oro för var cancersjukdom. MeSH-termer: journalstudie, allmänmedicin, patientjournaler, tecken och symtom, sjukdomssymtom, sjukdomsförlopp, differentialdiagnostik 2

3 Innehållsförteckning. Sammanfattning 2. Inledning 4. Syfte 6. Frågeställningar 6. Metod 6. Definitioner 6. Etiska överväganden 7. Resultat 8. Diskussion 14. Referenser 16. 3

4 Inledning Primärvården utgör första linjens sjukvård. Det är hit patienten i första hand skall vända sig med sina besvär. Hit kommer ett icke selekterat urval av patienter. Allmänläkaren möter en mångfald av symtom, sjukdomar och behov. Besvärspanoramat skiljer sig avsevärt från sjukhusens. Läkaren i primärvården ställs ofta inför tidiga, diffusa och ospecifika symtom, och måste ställa sig frågan, kan detta vara ett tecken på sjukdom? 1 Detta utgör ämnesvalet för detta arbete, att undersöka vad som ligger bakom diagnosen Z711 oro för sjukdom. Z711, oro för sjukdom är en relativt vanlig diagnos. Vid en preliminär sökning i Tallhöjdens vårdcentrals elektroniska journalarkiv inför detta projekt, fann man att året 2004 hade diagnosen registrerats totalt 211 gånger. Att jämföra med den vanligaste diagnosen hypertoni I110, vilken hade registrerats 840 gånger samma år. Diagnosen hamnade på 14:e plats i rankningen bland de vanligaste registrerade diagnoserna på Tallhöjdens vårdcentral detta år. I primärvårdens diagnosregister KSH97-P ( klassifikation av sjukdomar och hälsoproblem från 1997) hittar man diagnosgrupperna R och Z. 2 Man benämner de som kapitlen för symtom, och ofullständigt preciserade fall i sina anvisningar för diagnosklassificering. Om man tar hjälp av Stockholms läns landstings (SLL) anvisningar för klassificering av diagnoser i primärvård, finner man följande anvisning om hur man skall använda sig av koder hämtade ur Z gruppen. 3 Koder ur Z-kapitlet skall vanligen endast användas för att klassificera hälsoproblem som ej är ett sjukdomstillstånd eller symtom (s.8). Och mer specifikt om diagnosen Z711 ger SLL följande anvisning: När patient söker för påtagligt överdriven oro för sjukdom, trots att det föreligger vare sig besvär eller kroppsförändringar som vanligen hos lekmän inger sådan misstanke och sjukdom inte heller kan konstateras, skall som diagnoskod anges Z71.1 Oro för sjukdom (s.11) Sjukdomsbegreppet Det finns en distinktion mellan att vara sjuk och att ha en sjukdom. 4 Att vara sjuk är patientens upplevelse och tolkning av sina symtom, men att ha en medicinsk sjukdom, en medicinsk diagnos, det är läkarens, och den medicinska professionens beteckning av patientens tillstånd. Den medicinska diagnosen bygger på naturvetenskapens teorier. Utifrån objektiva iakttagelser av symtom, röntgenologiska- fysiologiska- och biokemiska avvikelser, kan man definiera och klassificera sjukdomar. Att vara sjuk kan vara något annat, det är en subjektiv upplevelse hos patienten. Patienten upplever symtom, och tolkar utifrån sin föreställningsvärld, sina symtom som tecken på möjlig sjukdom. Känner man sig sjuk är man sjuk, dock är det inte säkert att man bär på en sjukdom enligt det medicinska sjukdomsbegreppet. Det är i detta spänningsfält man osökt hamnar när man studerar diagnosen oro för sjukdom, utrymmet mellan patientens oro för att vara sjuk, och läkarens bedömning utifrån den medicinska sjukdomsklassifikationen normer. Det är med detta läkaren i primärvården arbetar i den kliniska vardagen, med dynamiken mellan vad som är friskt och vad som är sjukt. 4

5 Illness means what the patient feels when he goes to the doctor, and disease what he has on the way home from the doctors office (Cassel 1978). 5 Att som patient uppsöka en läkare innebär således inte bara möjligheten att bli hjälpt med sina besvär, det medför också en risk att man går därifrån med en av läkaren konstaterad sjukdom. Data från primärvårdsforskning visar att de flesta patienter söker till primärvården på grund av att man besväras av något symtom, samt att det vanligaste symtomet är någon form av smärta. 6 En studie från primärvården i Norge visade att de flesta patienterna som söker till allmänläkare söker på grund av något symtom, och att de flesta oroar sig att symtomet kan vara tecken på en allvarlig sjukdom, framförallt tycks man oroa sig för att det kan vara tecken på cancer. 7 Om diagnosklassificering ICD-10 är en standard för klassificering av sjukdomar, utgiven av världshälsoorganisationen (WHO). 8 Denna är även dominerande inom svensk sjukvård. Det är socialstyrelsen som har ansvar för den svenska översättningen av ICD-10, denna benämns KSH97 (Klassifikation av sjukdomar och hälsoproblem 1997) publicerade Socialstyrelsen ett nytryck av ICD-10, ICD-10- SE. En uppdatering sker årligen. Syftet med systemet är primärt att möjliggöra klassificering och statistisk beskrivning av sjukdomar och andra hälsoproblem som är orsak till människors död eller kontakter med hälso- och sjukvården. Många av de olika specialistföreningarna i landet har tagit fram lathundar baserade på ICD- 10. Dessa består av ett urval av koder som är relevanta för respektive specialitet. Syftet är att skapa nationell enhetlighet i klassificering och kodning inom de olika specialiteterna. Detta gäller även Svensk förening för allmänmedicin (SFAM), som på socialstyrelsens uppdrag utarbetat en anpassad version för primärvården av KSH97. Stockholm Läns Landsting (SLL) utkom 2004 med anvisningar för klassificering av diagnoser i primärvård i Stockholms läns landsting enligt KSH97. Syftet med anvisningarna är att skapa förutsättningar för att klassificeringen och registreringen av diagnoser skall ske med optimal kvalitet på ett likartat sätt. Diagnosgruppen R återfinns i kapitel 18 symtom, sjukdomstecken och onormala kliniska fynd och laboratoriefynd som ej klassificeras annorstädes. Här finner man diagnoser inriktade på symtom utan att någon specifik sjukdom definieras, s.k. symtomdiagnoser. I kapitel 21 finner man Z diagnoserna. Detta kapitel benämns Faktorer av betydelse för hälsotillståndet och för kontakter med hälso-och sjukvården. Dessa diagnoser är tänkta att användas för tillfällen när andra omständigheter än sjukdom, skada eller yttre orsak registreras som diagnos eller problem. Sammanfattningsvis kan man säga att läkaren skall registrera sjukdomsdiagnos när sådan bedöms föreligga. Om specifik sjukdom inte kan konstateras, bör man i första hand välja den symtomdiagnos som bäst motsvarar patientens besvär. Enligt European General Practice Research Network (EGPRN) utgör diagnosgrupperna R och Z exempel på dåligt utforskade områden. 9 5

6 Syfte Syftet med denna undersökning är att studera Z-diagnosen Z711, oro för sjukdom, och att försöka definiera de kontaktorsaker och eventuella symtom som döljer sig bakom diagnosen Z711, registrerad på Tallhöjdens vårdcentral under året Frågeställningar 1. Vilka är de symtom, den oro, och de kontaktorsaker som har fått de olika patienterna med diagnosen Z711 att uppsöka läkare? 2. Hur ser symtombilden, oron och kontaktorsakerna ut hos kvinnorna respektive männen som fått diagnosen Z711 registrerad? Metod Detta är en kvantitativ deskriptiv studie. Den bygger på en genomgång av utvalda journaler hämtade ur Tallhöjdens vårdcentrals elektroniska journalsystem Medidoc, med start Konsekutiva journaler med diagnosen Z711 hämtades fram ur journalsystemet. De första femtio kvinnorna och de första femtio männen som fått Z711 diagnosen registrerad inkluderades. Varje patient representerades med endast ett kontaktstillfälle, och med en Z711 diagnos. Totalt omfattas studien således av 100 patienter som fått diagnosen Z711 registrerad i sin journal under året Inga exklusionskriterier beaktades. Patientmaterialen delades in efter kön samt i olika åldersgrupper. Journalerna lästes, och de eventuella symtom som framkom ur journalrubrikerna Kontaktorsak samt Aktuellt listades i lämpliga symtomgrupper. I de fall då patienten uppgett mer än ett symtom, har man genom journalanalys tolkat journalen och valt ut det mest utmärkande symtomet som huvudsymtom, och detta har då registrerats. Tillexempel ett symtom återfunnits under journalrubriken kontaktorsak, för att sedan återkomma under journalrubriken aktuellt, men att det här också nämns ytterligare ett symtom, har symtomet under kontaktorsak prioriterats och valts ut. Ur samma journalrubriker extraherades och listades de eventuella sjukdomar som patienterna hade uttryckt en oro för under läkarbesöket. Frekvensfördelningen av de olika symtomen och sjukdomarna definierades. I studien användes deskriptiv statistik, men inga statistiska jämförelser gjordes. Det har i denna studie inte tagits någon hänsyn till eventuella utredningar eller vidare bedömningar kopplade till patienternas kontaktorsaker. Vid studiens start fanns iden att analysera diagnosutvecklingen hos de utvalda patienterna över tid. Upplägget var då att plocka fram journaler ur journalsystemet med start 2004, samt att sedan analysera de aktuella patienternas journaler fem år fram i tiden, således t.o.m. år Arbetet med att analysera diagnosutvecklingen ströks under arbetets gång, men det förklarar varför perioden tom valdes som startdatum. Att totalt 100 patienter beslutades att ingå i studien, motiveras med att detta bedömdes vara ett lämpligt och hanterbart antal, med tanke på den tidsram som var avsatt för studien. Definitioner Symtom: Med symtom menas i denna studie subjektivt upplevda symtom, t ex smärta, oro, trötthet. Men även objektiva symtom, t ex haematuri. Som symtom räknas också om en patient vill få kontrollerat en kroppsförändring, t ex en hudförändring eller nyupptäckt knöl. Smärta: Till denna grupp räknas de patienter som uppgivit besvär som ömhet, sveda, stickningar, smärta, värk. Alla dessa symtom benämns i detta arbete som smärta. 6

7 Patientens oro för sjukdom: I denna grupp finner man de patienter ur vilkas journaler man kunde utläsa en oro om en specifik sjukdom (diagnos), vilken man ville bekräfta eller utesluta med läkarbesöket. Det framkom alltså i journalen att patienten hade sökt med en specifik frågeställning om en sjukdom. Etiska överväganden Detta är en retrospektiv journalstudie. Det finns en risk för att studiedeltagare utsätts för integritetsintrång då journaler genomläses av studieledaren. Det finns också en risk för integritetsintrång gentemot de kolleger på vårdcentralen som skrivit journalerna. Verksamhetschefen på Tallhöjdens vårdcentrals har gett sitt godkännande att genomföra projektet. Det var med dennes hjälp personuppgifter och patienturvalet hämtades fram. På vårdcentralen fanns under studietiden anslag i väntrummet om att granskning av datajournaler gjordes i studiesyfte. Läkarkollegerna på vårdcentralen informerades muntligt om projektet. Alla journaler har avidentifierats och kodats i syfte att ingen person kan bindas vid sin journal via personnummer. Analys av materialet har skett på gruppnivå och inga enskilda studiedeltagare kommer att kunna identifieras vid presentation av resultaten. Ingen sammanställning med utgångspunkt på vem som är behandlande läkare har utförts. Anonymiteten hos patienterna och läkare har värnats. Personuppgifter förvaras inlåsta i ett skåp på vårdcentralen, med endast tillgång av undertecknad. Journalhandlingarna har behandlats och analyserats med en väl förankrad insikt om läkarens krav på absolut sekretess. När projektet är avslutat har samtliga personuppgifter och kodnyckeln makulerats. 7

8 Resultat Studiepopulationen Totalt fick 201 patienter diagnosen Z711, oro för sjukdom registrerad minst en gång på Tallhöjdens vårdcentral under 2004, 67 % av dessa var av kvinnor. I den aktuella studiepopulationen, vilken utgjordes av de första 50 kvinnorna och de första 50 männen, var den totala medelåldern 43,5 år. Hos de 50 kvinnorna var medelåldern 47,8 år, vilken var drygt 7 år högre än hos männen, där genomsnittsåldern var 40,6 år. I gruppen kvinnor var den lägsta åldern 2 år, och den högsta 92 år. Bland männen var den lägst noterade åldern var 12 år, den högsta 76 år. Gruppen patienter mellan år var den största hos både kvinnor och män (figur1). Figur 1. Åldersfördelningen mellan könen hos studiepopulationen, vilken utgjordes av totalt 100 patienter, de första 50 kvinnorna och de första 50 männen, av alla patienter som fått diagnosen Z711 registrerad på Tallhöjdens vårdcentral under året

9 Symtom Totalt 83 stycken. (83 %) av studiepopulationens patienter hade uppgett att man hade någon form av symtom vid läkarbesöket. Av dessa var 53 % kvinnor och 47 % män. Av de totalt 50 kvinnorna, hade 44 stycken (88 %) uppgett att man hade symtom. Av de totalt 50 männen hade 39 stycken. (78 %) uppgett att man hade symtom. Figur 2. Frekvensfördelningen av de 6 vanligaste symtomen man fann registrerade i studiepopulationens journaler, fördelat på kvinnor och män. Studiepopulationen utgjordes av totalt 100 patienter, de första 50 kvinnorna och de första 50 männen, av samtliga patienter som fått Z711 diagnosen registrerad på Tallhöjdens vårdcentral under året Det enskilt vanligaste symtomet hos både kvinnor och män var smärta av någon form. Andra återkommande symtom var trötthet, hudförändringar, miktionsbesvär, nyupptäckta knölar samt luftvägssymtom (figur 2, tabell 1). En förteckning över samtliga symtom finner man i tabell 1. 9

10 Tabell 1. Samtliga symtom registrerade i journalerna hos studiepopulationen, fördelat mellan kvinnor och män. Studiepopulationen utgjordes av totalt 100 patienter, de första 50 kvinnorna och de första 50 männen, av samtliga patienter som fått diagnosen Z711 registrerad på Tallhöjdens vårdcentral året Patientens oro för sjukdom I en stor del av patienternas journaler kunde man utläsa att patienten uttryckt en oro för att man bar på en specifik sjukdom. Detta gällde både patienter med symtom registrerade i journalen, och de patienter i vilkas journaler det inte fanns några symtom registrerade vid det aktuella läkarbesöket. Man kunde utläsa att totalt 65 stycken (65 %) av patienterna i hela studiepopulationen, 33 st. kvinnor och 32 st. män, hade uttryckt en oro för att man bar på en specifik sjukdom. 10

11 Den enskilt vanligaste sjukdom patienterna uttryckt oro för var cancer (tabell 2). För detta hade totalt 23 st. (35 %) av patienterna utryckt oro för. Här fann man ingen skillnad mellan kvinnor och män. Trots att läkemedelsbiverkan inte är någon sjukdom, har den patient som sökt med oro för läkemedelsbiverkan förlagts i denna grupp (tabell 2). Tabell 2. Sjukdomar patienterna i studiepopulationen uttryckt oro för, fördelat på kvinnor och män. Studiepopulationen utgjordes av totalt 100 patienter, de första 50 kvinnorna och de första 50 männen, av samtliga patienter som fått diagnosen Z711 registrerad på Tallhöjdens vårdcentral året Sjukdomar patienterna K M Totalt har uttryckt oro för. Allergi? 1 1 Läkemedelsbiverkan? 1 1 Blodpropp? 1 1 Borrelia? Cancer? Demens? 2 2 Diabetes? Halsinfektion? 1 1 Hjärtinfarkt? 2 2 Njursten? 1 1 sjukdom i ryggkota? 1 1 STD? Twar? 2 2 Uvi? Vaxpropp? 1 1 Totalt Hos männen var oro för könssjukdom (STD) den frågeställning som kom på andra plats (tabell 2). Av alla 32 stycken män som oroat sig för en specifik sjukdom, hade 9 stycken (28 %) sökt med oro för STD som frågeställning. Endast en kvinna hade sökt med oro för STD. Bland kvinnorna var oro för urinvägsinfektion (UVI) den andra vanligaste. Av alla 33 kvinnor som hade uttryckt oro för specifik sjukdom, hade 9 st. (27 %) sökt med frågeställningen UVI. Totalt 6 stycken patienter hade uttryckt oro för diabetes, 3 stycken kvinnor och 3 stycken män. Den enskilt vanligaste cancerfrågeställningen i hela populationen var oro för hudcancer, sammanlagt 6 stycken patienter, 3 stycken kvinnor och 3 stycken män hade uttryckt en oro för detta (figur 3). De vanligaste av cancerfrågeställningarna bland kvinnorna var jämnt fördelat mellan hudcancer och bröstcancer. I gruppen män var de vanligaste frågeställningarna hudcancer följt av prostatacancer (figur 3). 11

12 Figur 3. Olika typer av cancer patienterna i studiepopulationen uttryckt oro för, fördelat på kvinnor och män. Studiepopulationen utgjordes av totalt 100 patienter, de första 50 kvinnorna och de första 50 männen, av samtliga patienter som fått diagnosen Z711 registrerad på Tallhöjdens vårdcentral året Kontakorsaker hos patienter utan registrerade symtom I Totalt 17 stycken (17 %) av patienternas journaler fanns inga symtom registrerade, 6 stycken (35 %) var kvinnor och 11 stycken (65 %) var män. Av alla män i hela studiepopulationen var det 22 % som inte hade några symtom registrerade i sin journal. Motsvarande siffra för kvinnorna var 12 %. Samtliga av dessa patienter hade uttryckt att man oroade sig för att man bar på en sjukdom. Den vanligaste sjukdomen patienter utan registrerade symtom uttryckt oro för var STD (figur 4). Det var övervägande män som sökt med denna oro, 7 stycken, vilket utgjorde 63,6 % av alla män utan registrerade symtom i sin journal. Endast en kvinna utan registrerade symtom hade utryckt oro för STD. Oro för cancersjukdom var den totalt andra vanligaste hos patienterna utan registrerade symtom (figur 4). 12

13 Figur 4. Sjukdomar patienter utan registrerade symtom uttryckt oro för, fördelat på kvinnor och män. Studiepopulationen utgjordes av totalt 100 patienter, de första 50 kvinnorna och de första 50 männen, som fått diagnosen Z711 registrerad på Tallhöjdens vårdcentral under året

14 Diskussion Resultatet visade att det enskilt vanligaste symtomet hos både kvinnor och män som fått diagnosen Z711, oro för sjukdom registrerad, var smärta av någon form, följt av trötthet och hudförändringar. Många av patienterna oroade sig för att man bar på en specifik sjukdom. Mest oroade man sig för cancersjukdom, även detta gällde för både kvinnor och män. Resultatet stämmer väl överens med tidigare undersökningar om besöksorsaker i primärvården. Ett flertal studier har visat att smärta är en av de vanligaste besöksorsakerna i sjukvården En norsk studie från 1985 visade att mer än 1/3 av alla nybesök i primärvården var orsakade av någon form av smärta pain is so frequent in most locations that alone it is of little use as a predictor of serious disease (Nylenna 1985). 12 Mellan 20 och 40 % av läkarbesöken i primärvården anges vara orsakade av smärttillstånd. 13 Enligt SCB rapport ohälsa och sjukvård från 2002 svarade 71 procent av kvinnorna och 58 procent av männen ja på en direkt fråga om de besvärades av värk av olika slag. 14 Enligt folkhälsorapporten från 2005 är cancer den näst vanligaste dödsorsaken i Sverige efter hjärt-kärlsjukdom för både kvinnor och män. 15 Således är cancer en vanlig och allvarlig, potentiellt dödlig sjukdom som finns i många människors medvetande. Undersökningar från primärvården har visat att de flesta patienter som söker läkare med symtom, oroar sig för att det kan vara tecken på någon allvarlig sjukdom och speciellt symtom på cancer Detta stämmer väl överens med resultatet i studien att oro för cancer är den sjukdom som flest patienter uttryckte oro för. Ett av studiens syfte har varit att få en bild av vilka besöksorsaker, symtom och oro för sjukdomar, som ligger bakom diagnosen Z711, oro för sjukdom. Vid läsningen av patientjournalerna har de sjukdomar som varit föremål för oro extraherats, grupperats, och listats. I 35 st. patienters journaler kunde man inte utläsa att patienten uttryckt någon oro om specifik sjukdom. Detta utesluter dock inte att patienten bar på en oro för sjukdom. Man kan ju oroa sig för att man har en sjukdom, trots att man inte kan specificera eller namnge denna. Alltså, hos 65 st. patienter i studiepopulationen kunde man utläsa att patienterna hade oroat sig för en specifik sjukdom vid läkarbesöket. Hos resten, 35 st. av patienterna är det mer osäkert angående oron, och således svårare att dra några slutsatser angående en eventuell oro för sjukdom hos dessa patienter. Man kan notera att diagnosklassificeringssystemet ICD-10 inte har med begreppet oro för diagnosen Z711. Här finner man uttrycket befarad sjukdom. Dock finner man i anvisningarna för den svenska primärvårdsklassifikationen uttrycket oro för sjukdom. Det finns olika diagnoser som kan användas i liknande syfte. T.ex. kan man tycka att Z- diagnoserna Z711 befarad sjukdom och Z039 observation för icke specificerad misstänkt sjukdom eller icke specificerat misstänkt tillstånd är ganska lika. Det kan också finnas lokala traditioner och kulturer på en arbetsplats i hur man använder sig av diagnossättandet. Detta gör att man som läkare kan använda olika diagnoser för likartade tillstånd. T ex patienterna som oroar sig för eventuell könssjukdom, man kanske har blivit uppmanad av en partner att kontrollera sig. Återkommande i studien hos denna patientgrupp är att de inte hade några symtom registrerade i sin journal. I ett sådant fall tycks en del läkare använda sig av diagnosen Z711 som en utredningsdiagnos, medan andra istället väljer Z03, medicinsk observation och bedömning för misstänkt tillstånd. 14

15 Styrkor och svagheter En av studiens styrkor är att förutsättningslöst och utan några exklusionskriterier, undersöka en tämligen outforskad diagnos hämtad ur allmänmedicinens vardag. Studien är en retrospektiv journalläsning. Detta innebär en genomgång av en större mängd journaler primärt inte skrivna i forskningssyfte. Det finns skillnader mellan olika läkare vad man väljer att ta med i journalen. Detta är viktigt att ha i åtanke när man med journaler som källa, skall försöka att utforska, och dra slutsatser om patienters symtom och oro för sjukdom. Upplägget rymmer risker för felkällor, vilket skapar en osäkerhet när det gäller studiens data. Kanske journalföraren inte har penetrerat patientens symtom och oro. Kanske journalföraren valt att inte journalföra att patienten uttryckt ett symtom eller oro för sjukdom. Kanske har journalföraren inte uppfattat patientens oro, eller kanske till och med missuppfattat vad patienten har uttryckt och åsyftat. Således, det gäller att vara medveten om dessa felkällor när man skall analysera och dra slutsatser från data av detta slag hämtade ur journaler; det är journalförarens uppfattning av patientens besvär, samt journalförarens urval av det uppfattande, som man har att tillgå i en journalstudie. Patienten presenterar sig endast genom journalförarens filter. I studiens frågeställningar finns det en fråga om skillnader mellan könen. En del av dessa hade lämpat sig för statistisk beräkning, t.ex. symtom/icke symtom mellan kvinnor och män, här hade varit möjligt att komplettera med statistiska beräkningar i ett statistikavsnitt. Implikationer Att medvetandegöra hur man i den kliniska vardagen använder sig av diagnosregistrering, och möjliggöra en kvalitetsförbättring inom detta område. En påminnelse om vikten av ett patientcentrerat förhållningssätt i den kliniska vardagen, att penetrera patienternas oro och föreställningar om eventuella symtom. Framtida studier För att komma åt vad som ligger bakom patienters oro, med vilka besvär-, och med vilka farhågor de söker sjukvården, kan man fråga patienterna själva. Intressant vore att genomföra en kvalitativ studie, där man kombinerar journalläsning med patientintervjuer, och jämföra uppgifterna med varandra. Vad som då möjligen skulle blottlägga sig är diskrepansen mellan läkarens och patientens uppfattning om ett problem. Möjligen skulle man då också få en bild av i vilken utsträckning den eventuella oro för sjukdom som patienterna uttryckt vid det initiala läkarbesöket, kvarstod eller var stillad efter handläggningen av läkaren. Ett förslag till en alternativ studie vore att följa diagnosutvecklingen över tid, att lista patienternas symtom, samt vilka sjukdomar de uttryckte oro för vid ett initialt besök, samt att sedan följa patienterna över tid, i syfte att analysera om det kunde finnas ett samband till eventuellt senare registrerade symtom- och/eller sjukdomsdiagnoser. Slutsatser De flesta av patienterna tycks besväras av något symtom, det vanligaste symtomet är smärta. De flesta patienterna oroar sig för att man bär på en sjukdom, och att den vanligaste sjukdomen man oroar sig för är cancer. Dessa förhållanden gäller för både kvinnorna och männen i studiepopulationen. 15

16 Referenser 1 Hunskår S. Allmänmedicin. Lund: Studentlitteratur 2007: Socialstyrelsen (1997). Klassifikation av sjukdomar och hälsoproblem: Primärvård. ISBN Stockholms Läns Landsting. (2004). Anvisningar för klassificering av diagnoser i primärvård i Stockholms läns landsting, version Helman C.G. Disease versus illness in general practice. J R Coll Gen Pract 1981; 31: Cassel, E. J. (1978). The Healer s Art: A New Approach to the Doctor-Patient Relationsship. Harmondsworth: Penguin Books. 6 Nylenna M. Why do our patients se us? A study of reasons for encounter in general practice. Scand J Prim Health Care 1985; 3: Nylenna M. Fear of cancer among patients in general practice. Scand J Prim Health Care 1984; 2: World Health Organization. International Classification of Diseases (ICD). 9 European general Practice Network, EGPRN. 10 Robertsen DL. Symptoms encountered during a three-year family practice residency. J Fam Pract 1981; 13: Morrell DC. Symptom interpretation in general practice. J R Coll Gen Pract 1972; 22: Nylenna M. Why do our patients se us? A study of reasons for encounter in general practice. Scand J Prim Health Care 1985; 3: SBU. Metoder för behandling av långvarig smärta. En systematisk litteraturöversikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); Statistiska centralbyrån. Ohälsa och sjukvård Sveriges officiella statistik, Socialstyrelsen. Folkhälsorapport Stockholm: Socialstyrelsen,

17 16 Nylenna M. Hjortdahl P. How do patients evaluate cancer related symptoms and signs? A study from general practice. Scand J Prim Health Care 1987; 5: Nylenna M. Fear of cancer among patients in general practice. Scand J Prim Health Care 1984; 2:

Diagnossättning och registrering av diagnoskoder i primärvården inför införandet av ACG. Lizabeth Bellander 2013-10-29

Diagnossättning och registrering av diagnoskoder i primärvården inför införandet av ACG. Lizabeth Bellander 2013-10-29 1 Diagnossättning och registrering av diagnoskoder i primärvården inför införandet av ACG Lizabeth Bellander 2013-10-29 1 2 Beskrivning av ACG ACG står för Adjusted Clinical Groups och det är ett system

Läs mer

Diagnosregistrering i primärvården. Repetition januari-februari 2013

Diagnosregistrering i primärvården. Repetition januari-februari 2013 Diagnosregistrering i primärvården Repetition januari-februari 2013 Syften med förändringen För att ha möjlighet att söka ut data om olika patientgrupper/diagnosgrupper på aggregerad nivå För att tydligare

Läs mer

Diagnostik och uppföljning av KOL - en journalstudie på Nykvarns vårdcentral

Diagnostik och uppföljning av KOL - en journalstudie på Nykvarns vårdcentral Diagnostik och uppföljning av KOL - en journalstudie på Nykvarns vårdcentral Projektansvarig: Suzan Gorgis Leg. läk. ST- läkare i allmänmedicin Nykvarns vårdcentral suzan.gorgis@proxima.se Vetenskaplig

Läs mer

Slutrapport. Revision av klassificering av diagnoser och åtgärder vid GynStockholm, Cevita Care AB. Februari 2010

Slutrapport. Revision av klassificering av diagnoser och åtgärder vid GynStockholm, Cevita Care AB. Februari 2010 Slutrapport Revision av klassificering av diagnoser och åtgärder vid, Cevita Care AB Staffan Bryngelsson Emendor Consulting AB 1 Innehållsförteckning: 0. Sammanfattning... 2 0.1 Slutenvården... 2 0.2 Öppenvården...

Läs mer

Dödsorsaker 2014 HS0301

Dödsorsaker 2014 HS0301 S/ST1 2015-08-24 1(8) Dödsorsaker 2014 HS0301 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens innehåll och tillförlitlighet

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Patientdatalag; utfärdad den 29 maj 2008. SFS 2008:355 Utkom från trycket den 11 juni 2008 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Lagens tillämpningsområde m.m.

Läs mer

Diagnos och behandling av urinvägsinfektion hos kvinnor Journalstudie på Spånga vårdcentral

Diagnos och behandling av urinvägsinfektion hos kvinnor Journalstudie på Spånga vårdcentral Vesta Uppsats HP 2014 Ferzana Kamal Diagnos och behandling av urinvägsinfektion hos kvinnor Journalstudie på Spånga vårdcentral Författare: Ferzana Kamal, ST-Läkare i allmämedicin, Spånga vårdcentral Handledare:

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter om uppgiftsskyldighet till Socialstyrelsens patientregister;

Socialstyrelsens föreskrifter om uppgiftsskyldighet till Socialstyrelsens patientregister; Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord SOSFS 2013:XX (M) Utkom från trycket den 2013 Socialstyrelsens föreskrifter om uppgiftsskyldighet till Socialstyrelsens

Läs mer

Diagnosmönster i förändring

Diagnosmönster i förändring 2007:3 Diagnosmönster i förändring nybeviljade förtidspensioner, sjukersättningar och aktivitetsersättningar 1971 2005 ISSN 1653-3259 Sammanfattning Antalet nybeviljade förtidspensioner och sjuk- och aktivitetsersättningar

Läs mer

Styrelsen för utbildning 2014-09-24

Styrelsen för utbildning 2014-09-24 Förslag till beslut Dnr: 1-493/2013 Sid: 1 / 1 Universitetsförvaltningen Avdelningen för styrelsestöd och internationella relationer Philip Malmgren, handläggare Pierre Lafolie, Universitetslektor, överläkare

Läs mer

Användbara ICD 10-diagnoser & KVÅ-koder

Användbara ICD 10-diagnoser & KVÅ-koder Användbara ICD 10-diagnoser & KVÅ-koder för sjuksköterskor med inkontinensmottagning - en översikt Användbara diagnoskoder enligt KSH 97 P (ICD prim) och koder för klassifikation av vårdåtgärder, KVÅ,

Läs mer

Handläggning av patienter med KOL på Mörby Vårdcentral under perioden 2010-2012

Handläggning av patienter med KOL på Mörby Vårdcentral under perioden 2010-2012 1 PROJEKT VESTA Handläggning av patienter med KOL på Mörby Vårdcentral under perioden 2010-2012 Mats Skondia ST-läkare, Mörby VC Maj 2014 Klinisk handledare: Ulla Karnebäck, Specialistläkare i allmänmedicin

Läs mer

Patientdatalag (2008:355)

Patientdatalag (2008:355) Patientdatalag (2008:355) SFS nr: 2008:355 Departement/myndighet: Socialdepartementet Utfärdad: 2008-05-29 Ändrad: t.o.m. SFS 2013:1024 Tryckt version: pdf, utan ändringar (Lagrummet) Ändringsregister:

Läs mer

RAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter

RAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter RAPPORT Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter Förslag från arbetsgrupp: Olle Lindvall, Kungl. Vetenskapsakademien Ingemar Engström, Svenska Läkaresällskapet

Läs mer

Hur överensstämmer läkarnas farhågor med patienternas upplevelser och användning av journaler via Internet?

Hur överensstämmer läkarnas farhågor med patienternas upplevelser och användning av journaler via Internet? Hur överensstämmer läkarnas farhågor med patienternas upplevelser och användning av journaler via Internet? Rose-Mharie Åhlfeldt Högskolan Skövde Ture Ålander Läkarpraktik, Uppsala Universitet Deployment

Läs mer

Övertagande av patient från annan enhet

Övertagande av patient från annan enhet Övertagande av patient från annan enhet Formulär för manuell registrering Version 6.3 Formulär C Ifyllande enhet: Gäller from Revideras senast 150201 Ersätter version 6.2 160201 Inledning Formuläret består

Läs mer

Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre

Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre Ett projektarbete i två delar på hälsocentralen Ankaret i Örnsköldsvik 2013. Del ett i projektet. Kristina Lundgren, familjeläkare, specialist

Läs mer

Övertagande av patient från annan enhet

Övertagande av patient från annan enhet Övertagande av patient från annan enhet Formulär för manuell registrering Version 2016 Formulär C Ifyllande enhet: Gäller from Revideras senast 160101 Ersätter version 6.3 (2015) 170101 Inledning Formuläret

Läs mer

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2010. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2010. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg VIDARKLINIKEN 2010 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg Kontakt: Kvalitet & Utveckling karin.lilje@vidarkliniken.se VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION

Läs mer

Riktlinjer för vård av patienter med hälsoproblem relaterade till dentala material

Riktlinjer för vård av patienter med hälsoproblem relaterade till dentala material Riktlinjer för vård av patienter med hälsoproblem relaterade till dentala material Giltighet Tills vidare. Målgrupp Tandvårdspersonal Ansvarig för dokumentet Planeringsenheten, Beställarenheten för tandvård

Läs mer

Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014

Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014 Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014 Tarek Abdulaziz: ST-läkare Klinisk handledare: Khpalwak Ningrahari, specialist

Läs mer

Diagnostik av förstämningssyndrom

Diagnostik av förstämningssyndrom Diagnostik av förstämningssyndrom i samarbete 1med Denna broschyr bygger dels på slutsatserna från SBU:s rapport Dia gno stik och uppföljning av förstämningssyndrom (2012), dels på ett anonymiserat patientfall.

Läs mer

SFAM Studiebrev 1. Del I: Diskutera den egna diagnossättningen

SFAM Studiebrev 1. Del I: Diskutera den egna diagnossättningen Detta studiebrev är utarbetat av SFAM.dok. Vi vill med detta brev stimulera till diskussion kring den praktiska tillämpningen av diagnosklassifikationen, eftersom klassifikationen i sig inte garanterar

Läs mer

Patienter med hjärtsvikt på Djursholms Husläkarmottagning hur ser omhändertagandet ut i förhållande till nationella riktlinjer?

Patienter med hjärtsvikt på Djursholms Husläkarmottagning hur ser omhändertagandet ut i förhållande till nationella riktlinjer? Rapport VESTA hp 15 Patienter med hjärtsvikt på Djursholms Husläkarmottagning hur ser omhändertagandet ut i förhållande till nationella riktlinjer? Jan Vouis, ST-läkare, Djursholms Husläkarmottagning 15

Läs mer

Sjukfallskartläggning

Sjukfallskartläggning December 2007 1(14) Sjukfallskartläggning Västra Götaland inför 2008 Sammanställning från Sjukfallskartläggning, Försäkringskassan Västra Götalands län. Annika Mansén 031-700 5101 Seppo Kerola 033-16 60

Läs mer

En sjukförsäkring i förändring

En sjukförsäkring i förändring En sjukförsäkring i förändring Per Lytsy Per.lytsy@pubcare.uu.se Socialmedicin, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala Universitet Socialmedicin, Akademiska sjukhuset Ohälsan skiftar karaktär

Läs mer

Tidig upptäckt. Marcela Ewing. Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst

Tidig upptäckt. Marcela Ewing. Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst Tidig upptäckt Marcela Ewing Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst Disposition av föreläsning Bakgrund Alarmsymtom och allmänna symtom Svårigheten

Läs mer

BAKOM VARJE PAPPER DÖLJER D DET SIG EN PATIENT. Skånes onkologiska klinik, Malmö. Annette Nilsson enhetschef

BAKOM VARJE PAPPER DÖLJER D DET SIG EN PATIENT. Skånes onkologiska klinik, Malmö. Annette Nilsson enhetschef BAKOM VARJE PAPPER DÖLJER D DET SIG EN PATIENT Skånes onkologiska klinik, Malmö Annette Nilsson enhetschef Vanja Kronlund medicinsk sekreterare/ samordnare Dokumentationens utveckling Det var bättre förr

Läs mer

Svar på remiss angående Nationellt kunskapsstöd för vård och behandling av personer med könsdysfori

Svar på remiss angående Nationellt kunskapsstöd för vård och behandling av personer med könsdysfori Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) Dnr 1.6 131/2014 2014-05-12 Handläggare Gunilla Olofsson Telefon: 08 508 25 605 Svar på remiss angående

Läs mer

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2011. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D)

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2011. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) VIDARKLINIKEN 2011 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, februari 2012 Tobias Sundberg, Med dr Kontakt: I C The Integrative Care Science Center VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION

Läs mer

Patientlagen och Patientdatalagen

Patientlagen och Patientdatalagen YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn Patientlagen och Patientdatalagen Några lagar som styr vårdadministratörens arbete Examensarbete 35 poäng Författare: Ann Ericsson Handledare:

Läs mer

Regeringens proposition 2007/08:126

Regeringens proposition 2007/08:126 Regeringens proposition 2007/08:126 Patientdatalag m.m. Prop. 2007/08:126 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 19 mars 2008 Fredrik Reinfeldt Göran Hägglund (Socialdepartementet)

Läs mer

Handlingsplan Modell Västerbotten

Handlingsplan Modell Västerbotten Stina Saitton Flik 8.15. Leg apotekare, PhD Läkemedelscentrum Norrlands Universitetssjukhus 901 85 Umeå Tel: 090-785 31 95 Fax: 090-12 04 30 E-mail: stina.saitton@vll.se (kommunen bokar LMgenomgång) Handlingsplan

Läs mer

Arytmogen högerkammarkardiomyopati

Arytmogen högerkammarkardiomyopati Centrum för kardiovaskulär genetik Norrlands universitetssjukhus Information till patienter och anhöriga Arytmogen högerkammarkardiomyopati Den här informationen riktar sig till dig som har sjukdomen arytmogen

Läs mer

MAS Riktlinje för logghantering gällande hälso- och sjukvårdsjournaler

MAS Riktlinje för logghantering gällande hälso- och sjukvårdsjournaler MAS Riktlinje för logghantering gällande hälso- och sjukvårdsjournaler Dessa riktlinjer är giltiga under projekttiden för införandet av Nationell Patientöversikt under 2013. 1(8) Innehåll Logghantering

Läs mer

RättspsyK. Årsuppföljning av patientärende. Formulär för manuell registrering. Formulär B. Ringa in rätt alternativ om inget annat anges.

RättspsyK. Årsuppföljning av patientärende. Formulär för manuell registrering. Formulär B. Ringa in rätt alternativ om inget annat anges. RättspsyK Årsuppföljning av patientärende Formulär för manuell registrering Version 6.2 Formulär B Ringa in rätt alternativ om inget annat anges. Ifyllande enhet: Gäller from Revideras senast 140201 Ersätter

Läs mer

MEDBORGARUNDERSÖKNING 2 Juni 2014

MEDBORGARUNDERSÖKNING 2 Juni 2014 MEDBORGARUNDERSÖKNING 2 Juni 2014 Medborgarpanelens upplevelse av hälso- och sjukvårdens tjänster på webben. Arbetsmaterial 2014-0-23 Handläggare Ove Granholm 2014-0-23 2(7) Undersökning nummer 2 är slutförd.

Läs mer

Attityder kring SBU:s arbete. Beskrivning av undersökningens upplägg och genomförande samt resultatredovisning

Attityder kring SBU:s arbete. Beskrivning av undersökningens upplägg och genomförande samt resultatredovisning Attityder kring SBU:s arbete Beskrivning av undersökningens upplägg och genomförande samt resultatredovisning Hösten 2010 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING ANALYSRAPPORT Sammanfattning... 1 Inledning...

Läs mer

Vårdens resultat och kvalitet

Vårdens resultat och kvalitet Vårdens resultat och kvalitet Resultat efter vård 2004-2005 Dödlighet Återinsjuknande Regelbundenhet i vårdkontakter Behov av forskning och utveckling inom hälso- och sjukvården i Region Skåne Rapport

Läs mer

Ändring i föreskrifterna (SOSFS 2005:29) om utfärdande av intyg inom hälso- och sjukvården m.m.

Ändring i föreskrifterna (SOSFS 2005:29) om utfärdande av intyg inom hälso- och sjukvården m.m. SOSFS 2014:19 (M) Föreskrifter Ändring i föreskrifterna (SOSFS 2005:29) om utfärdande av intyg inom hälso- och sjukvården m.m. Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri

Barn- och ungdomspsykiatri [Skriv text] NATIONELL PATIENTENKÄT Barn- och ungdomspsykiatri UNDERSÖKNING HÖSTEN 2011 [Skriv text] 1 Förord Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens

Läs mer

Hur hör högstadielärare?

Hur hör högstadielärare? Hur hör högstadielärare? Författare: Anna-Marta Stjernberg, specialist i allmänmedicin. Handledare: Karin Lisspers, med.dr., specialist i allmänmedicin. Projektarbete vid Uppsala universitets företagsläkarutbildning

Läs mer

Patienter med depression på Husläkarmottagningen Johannes: Följer vi behandlingsriktlinjerna och frågar vi om alkoholvanor?

Patienter med depression på Husläkarmottagningen Johannes: Följer vi behandlingsriktlinjerna och frågar vi om alkoholvanor? Patienter med depression på Husläkarmottagningen Johannes: Följer vi behandlingsriktlinjerna och frågar vi om alkoholvanor? Amanda Gudesjö, ST-läkare i allmänmedicin Husläkarmottagningen Johannes Mars

Läs mer

VÄGEN TILL DIAGNOS. Utredning vid misstanke om cancer

VÄGEN TILL DIAGNOS. Utredning vid misstanke om cancer VÄGEN TILL DIAGNOS Utredning vid misstanke om cancer En granskning av logistiken i Hälso- och sjukvården Mars 2005 Bo Nordestedt Jan Svanell Innehåll Sida 1. Sammanfattning 2. Bakgrund 3. Uppdraget 4.

Läs mer

kompetenscentrum Blekinge Att leva ett friskare liv tankens kraft och användandet av den

kompetenscentrum Blekinge Att leva ett friskare liv tankens kraft och användandet av den Blekinge kompetenscentrum Forskning och utveckling inom hälsa, vård och omsorg. Landstinget Blekinge i samverkan med länets kommuner Att leva ett friskare liv tankens kraft och användandet av den Effekten

Läs mer

Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering

Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering Larsson et al Accepterad för publicering den 3 mars 2000 Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering Bengt Larsson, Nils Bäckman och Anna-Karin Holm I en tidigare publicerad studie undersöktes

Läs mer

Nutritionssomhändertagande i kommunaläldreomsorg

Nutritionssomhändertagande i kommunaläldreomsorg Nutritionssomhändertagande i kommunaläldreomsorg Åldersrelaterade förändring Undernäring Behandling Organisation och ansvar Elisabet Rothenberg med dr Sektionen för klinisk nutrition, Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Läs mer

UTFORMANDE AV INFORMATION SOM SKA GE EN TRYGGARE PATIENT PÅ LUNGMOTTAGNINGEN I SKÖVDE

UTFORMANDE AV INFORMATION SOM SKA GE EN TRYGGARE PATIENT PÅ LUNGMOTTAGNINGEN I SKÖVDE UTFORMANDE AV INFORMATION SOM SKA GE EN TRYGGARE PATIENT PÅ LUNGMOTTAGNINGEN I SKÖVDE RAPPORTMALL Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 hp Jeanette Gunnarsson Bakgrund: Beskrivning

Läs mer

1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti:

1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti: 1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti: Hur vill ert parti utforma vården för ME/CFS-patienter? Alliansen

Läs mer

Handläggning av nedre okomplicerad urinvägsinfektion hos vuxna kvinnor på Forums Vårdcentral.

Handläggning av nedre okomplicerad urinvägsinfektion hos vuxna kvinnor på Forums Vårdcentral. Handläggning av nedre okomplicerad urinvägsinfektion hos vuxna kvinnor på Forums Vårdcentral. En deskriptiv journalstudie. Camilla Magelssen: ST-läkare Forums vårdcentral Vetenskaplig handledare: Teresa

Läs mer

Ersättning för varaktig vård av person med uppehållstillstånd, z-migregistrering

Ersättning för varaktig vård av person med uppehållstillstånd, z-migregistrering Styrande dokument Rutindokument Rutin Sida 1 (5) Ersättning för varaktig vård av person med uppehållstillstånd, z-migregistrering Förutsättningar Landstinget har möjlighet att söka ersättning för personer

Läs mer

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) - Sammanhållen journalföring 6 kap. patientdatalagen

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) - Sammanhållen journalföring 6 kap. patientdatalagen Beslut Diarienr 2011-02-17 616-2010 Landstingsstyrelsen Landstinget i Uppsala län Box 602 751 25 Uppsala Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) - Sammanhållen journalföring 6 kap. patientdatalagen

Läs mer

Vård och omsorg om äldre personer och personer med funktionsnedsättning, enligt socialtjänstlagen (2001:453), SoL Statistikår 2007, 1 oktober (mätdag)

Vård och omsorg om äldre personer och personer med funktionsnedsättning, enligt socialtjänstlagen (2001:453), SoL Statistikår 2007, 1 oktober (mätdag) Socialtjänstavdelningen/Statistikenheten 2009-11-20 1(8) Vård och omsorg om äldre personer och personer med funktionsnedsättning, enligt socialtjänstlagen (2001:453), SoL Statistikår 2007, 1 oktober (mätdag)

Läs mer

Vårdförbundets medlemmars syn på Journal via nätet - En första titt på enkätresultaten

Vårdförbundets medlemmars syn på Journal via nätet - En första titt på enkätresultaten DOME Deployment of Online Medical records and E-health services Bakgrund Forsknings- och införandeprojekt Vårdförbundets medlemmars syn på Journal via nätet - En första titt på enkätresultaten Isabella

Läs mer

Ländryggsrelaterade besvär på Gustavsbergs Vårdcentral under 2013. Hur sjukskriver vi och följs riktlinjerna?

Ländryggsrelaterade besvär på Gustavsbergs Vårdcentral under 2013. Hur sjukskriver vi och följs riktlinjerna? Projekt VESTA Ländryggsrelaterade besvär på Gustavsbergs Vårdcentral under 2013. Hur sjukskriver vi och följs riktlinjerna? Carina Magnefelt ST-läkare, Gustavsbergs Vårdcentral november 2014 Vetenskaplig

Läs mer

Information till patienten och patientens samtycke

Information till patienten och patientens samtycke Information till patienten och patientens samtycke Finlands muskelsjukdomsregister patientregister för personer med spinal muskelatrofi Information till patienten Innan du fattar beslut om att låta införa

Läs mer

Journal via nätet möjlighet eller riskfaktor. Rose-Mharie Åhlfeldt, Högskolan i Skövde

Journal via nätet möjlighet eller riskfaktor. Rose-Mharie Åhlfeldt, Högskolan i Skövde Journal via nätet möjlighet eller riskfaktor Rose-Mharie Åhlfeldt, Högskolan i Skövde Patientens delaktighet/medverkan!?!?! Historik SUSTAINS - Uppsala Uppsala landsting först ut i Sverige och Europa med

Läs mer

KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS

KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS Det här kapitlet innehåller råd till både föräldrar/vårdnadshavare och lärare om symtomen på ADHD och hur man känner igen dem hos ett barn. Här finns avsnitt om ADHD

Läs mer

Olle Johansson, docent Enheten för Experimentell Dermatologi, Institutionen för Neurovetenskap, Karolinska Institutet, S-171 77 Stockholm

Olle Johansson, docent Enheten för Experimentell Dermatologi, Institutionen för Neurovetenskap, Karolinska Institutet, S-171 77 Stockholm En dödlig utveckling Örjan Hallberg, civ.ing. Polkavägen 14B, 142 65 Trångsund Olle Johansson, docent Enheten för Experimentell Dermatologi, Institutionen för Neurovetenskap, Karolinska Institutet, S-171

Läs mer

Multiprofessionella journalmallar och gemensam termbank

Multiprofessionella journalmallar och gemensam termbank Multiprofessionella journalmallar och gemensam termbank Skövde 2010-09-29 Camilla Eriksson Elisabeth Wehlander Omfattning 5 primärvårdsförvaltningar Habilitering & Hälsa Ca 6.500 användare Ca 120 enheter

Läs mer

Etiska aspekter inom ST-projektet

Etiska aspekter inom ST-projektet Etiska aspekter inom ST-projektet Barbro Hedin Skogman Centrum för Klinisk Forskning (CKF) Landstinget Dalarna 2016-10-05 Upplägg Allmänt om etik Etik inom forskning Etiska aspekter inom ST-projektet Allmänt

Läs mer

Försämras upplevd arbetsförmåga vid ökad ålder bland anställda vid Umeå Universitet

Försämras upplevd arbetsförmåga vid ökad ålder bland anställda vid Umeå Universitet Försämras upplevd arbetsförmåga vid ökad ålder bland anställda vid Umeå Universitet Ulf Hägglund, Esculapen företagshälsovård AB, Umeå ulf.arne@esculapen.se Handledare Bernt Karlsson ABCentrum NUS Projektarbete

Läs mer

Utredning och behandling av okomplicerade urinvägsinfektioner hos. kvinnor på Skärholmens Vårdcentral

Utredning och behandling av okomplicerade urinvägsinfektioner hos. kvinnor på Skärholmens Vårdcentral Utredning och behandling av okomplicerade urinvägsinfektioner hos kvinnor på Skärholmens Vårdcentral Höstterminen 2011 Vetenskap och evidens för ST i Allmänmedicin (VESTA). Oxana Prokhorova, ST-läkare,

Läs mer

Nybeviljade sjukersättningar/ aktivitetsersättningar

Nybeviljade sjukersättningar/ aktivitetsersättningar 27:2 Nybeviljade sjukersättningar/ aktivitetsersättningar Fördelning på län och diagnos, 26 ISSN 1652-9863 Statistik 27:2 Statistikinformation försäkringsstatistik Nybeviljade sjukersättningar/ aktivitetsersättningar

Läs mer

I PRIMÄRVÅRDENS BRUS Vad ska vi göra? Vad ska vi hitta? Vad är sjukdom? Om tester och andra hjälpmedel i den kliniska vardagen.

I PRIMÄRVÅRDENS BRUS Vad ska vi göra? Vad ska vi hitta? Vad är sjukdom? Om tester och andra hjälpmedel i den kliniska vardagen. I PRIMÄRVÅRDENS BRUS Vad ska vi göra? Vad ska vi hitta? Om tester och andra hjälpmedel i den kliniska vardagen Vad är sjukdom? och hur bedriver vi bäst det diagnostiska arbetet? Trygg diagnostisk strategi

Läs mer

Wiaam Safaa ST-läkare i allmänmedicin Handledare: Teresa Saraiva Leao, spec i allmänmedicin, CeFAM

Wiaam Safaa ST-läkare i allmänmedicin Handledare: Teresa Saraiva Leao, spec i allmänmedicin, CeFAM 2010 Omhändertagande av patienter med astma på Blackebergs vårdcentral Wiaam Safaa ST-läkare i allmänmedicin Handledare: Teresa Saraiva Leao, spec i allmänmedicin, CeFAM Wiaam Safaa Blackebergs Vårdcentral

Läs mer

Införande av spärrar enligt patientdatalagen

Införande av spärrar enligt patientdatalagen Handläggare: Agneta Calleberg PaN 2013-06-03 P 4 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-05-13 PaN 1308-03608-30 1312-05381-54 Principärende Införande av spärrar enligt patientdatalagen Ärende 1 En kvinna har framfört att

Läs mer

Åstorps kommun. Granskning av samverkan kring palliativ vård/vård i livets slutskede. Revisionsrapport 2010:8

Åstorps kommun. Granskning av samverkan kring palliativ vård/vård i livets slutskede. Revisionsrapport 2010:8 Granskning av samverkan kring palliativ vård/vård i livets KPMG AB 2011-03-03 Antal sidor: 9 Antal bilagor:1 Innehåll 1. Inledning 1 1.1 Bakgrund 1 1.2 Syfte 1 1.3 Genomförande och metod 1 1.4 Bemanning

Läs mer

Cancerplan Standardiserade Vårdförlopp 2015 Redovisning

Cancerplan Standardiserade Vårdförlopp 2015 Redovisning Cancerplan Standardiserade Vårdförlopp 2015 Redovisning Landstinget Blekinge Oktober 2015 Inledning Landstinget Blekinge redovisar i detta dokument en sammanställning av aktiviteter och åtgärder som är

Läs mer

Remissvar avseende Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) SBU saknar resonemang och förslag som är inriktade på preventiva insatser.

Remissvar avseende Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) SBU saknar resonemang och förslag som är inriktade på preventiva insatser. Remissvar 1 (9) Datum Vår beteckning 2015-08-13 STY2015/21 Socialdepartementet Er beteckning S2015/1554/SF Remissvar avseende Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) Sammanfattning SBU anser att

Läs mer

Friska verksamheter - vilka leder oss dit?

Friska verksamheter - vilka leder oss dit? Friska verksamheter - vilka leder oss dit? Professor Magnus Svartengren Institutionen Medicinska Vetenskaper 3 Hälsa / högt välbefinnande Sjuk disease Frisk Ohälsa / lågt välbefinnande illness 2016-01-12

Läs mer

Patienters upplevelse av sjukgymnastik vid Vårby vårdcentral.

Patienters upplevelse av sjukgymnastik vid Vårby vårdcentral. Patienters upplevelse av sjukgymnastik vid Vårby vårdcentral. 009 Av: Masudur Rahman ST-Läkare i allmänmedicin Vårby vårdcentral. Klinisk handledare: Jan Dahllöf Specialist i allmänmedicin Vårby vårdcentral.

Läs mer

NATIONELLT FACKSPRÅK OCH NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR -HUR KAN DET ANVÄNDAS FÖR DOKUMENTATION INOM OMVÅRDNAD?

NATIONELLT FACKSPRÅK OCH NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR -HUR KAN DET ANVÄNDAS FÖR DOKUMENTATION INOM OMVÅRDNAD? NATIONELLT FACKSPRÅK OCH NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR -HUR KAN DET ANVÄNDAS FÖR DOKUMENTATION INOM OMVÅRDNAD? INGER JANSSON UNIVERSITETSLEKTOR, SAHLGRENSKA AKADEMIN, GÖTEBORGS UNIVERSITET Vart tog omvårdnadsprocessen

Läs mer

Ansamling av cancerfall hur utreder vi? Faktablad från Arbets och miljömedicin, Göteborg

Ansamling av cancerfall hur utreder vi? Faktablad från Arbets och miljömedicin, Göteborg Ansamling av cancerfall hur utreder vi? Faktablad från Arbets och miljömedicin, Göteborg april 2010 Ansamling av cancerfall hur utreder vi? Arbets och miljömedicin i Västra Götalandregionen blir ofta ombedda

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser Mätningar av blodglukos med hjälp av teststickor är diabetespatientens verktyg för att få insikt i glukosnivåerna i blodet. Systematiska egna mätningar av blodglukos

Läs mer

Automatiserad journalgranskning för ökad patientsäkerhet

Automatiserad journalgranskning för ökad patientsäkerhet Automatiserad journalgranskning för ökad patientsäkerhet Heléne Spjuth, Affärskonsult SAS Institute AB Ann Fjellner, Senior Medicinsk rådgivare, HSNf Stockholms läns landsting Copyright 2010 SAS Institute

Läs mer

Nya nutritionsöverenskommelsen

Nya nutritionsöverenskommelsen Aktuell magisteruppsats Nya nutritionsöverenskommelsen mot en bättre vård av äldre och fler kommunala dietister Dietist Josephine Garpsäter har varit drivande i arbetet med att få till en ny skrivning

Läs mer

Vårdpersonals och patienters upplevelse av journal på nätet

Vårdpersonals och patienters upplevelse av journal på nätet Vårdpersonals och patienters upplevelse av journal på nätet Omvårdnadsinformatik 2016-04-18 Åsa Cajander, Uppsala universitet Isabella Scandurra, Örebro universitet Rapport om kunskapsläget på gång 11

Läs mer

Uppnår vi behandlingsmålen för hypertoni på Täby Kyrkby Husläkarmottagning?

Uppnår vi behandlingsmålen för hypertoni på Täby Kyrkby Husläkarmottagning? Rapport VESTA Uppnår vi behandlingsmålen för hypertoni på Täby Kyrkby Husläkarmottagning? En kvantitativ retrospektiv studie Sudaba Bhuyan, ST-läkare, Täby Kyrkby Husläkarmottagning hp2015/vp2016 sudaba.bhuyan@gmail.com

Läs mer

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept. Recept för rörelse Minst hälften av svenska folket rör sig för lite. Forskare varnar för negativa hälsoeffekter och skenande sjukvårdskostnader i en snar framtid. Frågan är vad som går att göra. Fysisk

Läs mer

Geriatriskt forum 141010. Bättre liv för sjuka äldre Erfarenheter från ett närsjukvårdsteam i Västra Skaraborg. Hur började det?

Geriatriskt forum 141010. Bättre liv för sjuka äldre Erfarenheter från ett närsjukvårdsteam i Västra Skaraborg. Hur började det? Geriatriskt forum 141010 Bättre liv för sjuka äldre Erfarenheter från ett närsjukvårdsteam i Västra Skaraborg Hur började det? Organisation Närvård västra Skaraborg Närsjukvårdsteamet 2008 Nätverk Politisk

Läs mer

Konsten att hitta balans i tillvaron

Konsten att hitta balans i tillvaron Aktuell forskare Konsten att hitta balans i tillvaron Annelie Johansson Sundler, leg sjuksköterska Filosofie doktor i vårdvetenskap och lektor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde. För att få veta mer om

Läs mer

Minnesanteckningar fra n patientra dets mö te 150907

Minnesanteckningar fra n patientra dets mö te 150907 Minnesanteckningar fra n patientra dets mö te 150907 Närvarande Alexandra Andersson Alfons Forsman Anna Selberg Jonasson Anna-Lena Sunesson Birgitta Larsen Charlotte Bygdemo-Toytziaridis Christine Backlund

Läs mer

Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar?

Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar? Centrum för forsknings- & bioetik (CRB) RAPPORT FRÅN EN INTERVENTIONSSTUDIE Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar? En sammanfattning av forskningsprojektet

Läs mer

BESLUT. Tillsyn av psykiatriska akutmottagningen,

BESLUT. Tillsyn av psykiatriska akutmottagningen, Iff'\ Inspektionen förvårdochomsorg BESLUT it'rs/ 2015-12-01 Dnr 8.5-8059/2015-71(9) Avdelning mitt Ylva Grahn ylva.grahngi vo.se Landstinget Sörmland 611 88 Nyköping Vårdgivare Landstinget i Sörmland

Läs mer

Metodstöd för kvalitetssäkring och komplettering av läkarintyg i sjukpenningärenden

Metodstöd för kvalitetssäkring och komplettering av läkarintyg i sjukpenningärenden Slutrapport Datum: 2003-12-08 1(10) Metodstöd för kvalitetssäkring och komplettering av läkarintyg i sjukpenningärenden Rätt förmån Rätt ersättning 2003-12-08 Projektledare: Kristina Hylén Bengtsson och

Läs mer

Årsrapport för 2009. Svenskt Kvalitetsregister för Karies och Parodontit. Hans Östholm Jörgen Paulander Inger v. Bültzingslöwen

Årsrapport för 2009. Svenskt Kvalitetsregister för Karies och Parodontit. Hans Östholm Jörgen Paulander Inger v. Bültzingslöwen Årsrapport för 2009 Svenskt Kvalitetsregister för Karies och Parodontit Hans Östholm Jörgen Paulander Inger v. Bültzingslöwen SKaPa Älvgatan 47 652 30 Karlstad www.skapareg.se skapa@liv.se 054-615000 2010-09-16

Läs mer

Pigmenterade hudlesioner i primärvården finns det skillnader mellan män och kvinnor i konsultationsfrekvens och förekomst av dysplasier?

Pigmenterade hudlesioner i primärvården finns det skillnader mellan män och kvinnor i konsultationsfrekvens och förekomst av dysplasier? Studie under specialisttjänstgöring i allmänmedicin Pigmenterade hudlesioner i primärvården finns det skillnader mellan män och kvinnor i konsultationsfrekvens och förekomst av dysplasier? Oxana Anckar

Läs mer

Hjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård

Hjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård Hjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård CVU Rapportserie 2005:7 Projektledare: Mona Karlsson Medicinmott SU/Mölndal Mölndal Projektgrupp: Maria Morén Ulf Axelsson Margaretha

Läs mer

Publicerat för enhet: Kuratorsmottagning Uddevalla sjukhus; Kuratorsmottagning Norra Älvsborgs Länssjukhus Version: 8

Publicerat för enhet: Kuratorsmottagning Uddevalla sjukhus; Kuratorsmottagning Norra Älvsborgs Länssjukhus Version: 8 Publicerat för enhet: Kuratorsmottagning Uddevalla sjukhus; Kuratorsmottagning Norra Älvsborgs Länssjukhus Version: 8 Innehållsansvarig: Maria Lagergren, Kurator, Kuratorsmottagning Uddevalla sjukhus (marfo39)

Läs mer

Stöd på BVC vid misstanke att barn far illa

Stöd på BVC vid misstanke att barn far illa Stöd på BVC vid misstanke att barn far illa Kartläggning i Stockholms län Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2015-11-10 Diarienummer: HSN 1402-0316 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

Läs mer

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem UtbilningarTerapeuterHandledareLitteratur Arkiv Länkar

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem UtbilningarTerapeuterHandledareLitteratur Arkiv Länkar 1 av 5 2009 09 17 21:21 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem UtbilningarTerapeuterHandledareLitteratur Arkiv Länkar Andreas Kihl & Filip Ekelund I sin examensuppsats på psykologprogrammet undersökte

Läs mer

Information om screeningstudie gällande prostatacancer GÖTEBORG 2- STUDIEN PROSTATACANCERSTUDIE

Information om screeningstudie gällande prostatacancer GÖTEBORG 2- STUDIEN PROSTATACANCERSTUDIE PROSTATACANCERSTUDIE Information om screeningstudie gällande prostatacancer GÖTEBORG 2- STUDIEN Avdelningen för urologi Sahlgrenska akademin Göteborgs universitet Hemsida: www.g2screening.se E-post:g2@gu.se

Läs mer

3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande. 3.2 Självmord i befolkningen. 3.3 Undvikbar somatisk slutenvård efter vård inom psykiatrin.

3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande. 3.2 Självmord i befolkningen. 3.3 Undvikbar somatisk slutenvård efter vård inom psykiatrin. 3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande Andel i befolkningen, 16 84 år, som med hjälp av frågeinstrumentet GHQ12 har uppskattats ha nedsatt psykiskt välbefinnande Täljare: Antal individer i ett urval av

Läs mer

Genetisk testning av medicinska skäl

Genetisk testning av medicinska skäl Genetisk testning av medicinska skäl NÄR KAN DET VARA AKTUELLT MED GENETISK TESTNING? PROFESSIONELL GENETISK RÅDGIVNING VAD LETAR MAN EFTER VID GENETISK TESTNING? DITT BESLUT Genetisk testning av medicinska

Läs mer

Sjukfallskartläggning

Sjukfallskartläggning December 2006 1(40) Sjukfallskartläggning Västra Götaland inför 2007 Sammanställning från Sjukfallskartläggning, Försäkringskassan Västra Götalands län. Göteborg Christer Lindgren 031-700 55 78 Seppo Kerola

Läs mer

All vård och omsorg innebär ständiga etiska ställningstaganden.

All vård och omsorg innebär ständiga etiska ställningstaganden. Etik All vård och omsorg innebär ständiga etiska ställningstaganden. Etiska principer Göra gott Att göra gott ska styra arbete och bemötande i hälso och sjukvården. Vi ska förebygga skada och minska de

Läs mer

CBCT - lagar, förordningar och författningar

CBCT - lagar, förordningar och författningar CBCT - lagar, förordningar och författningar Bakgrund Vid Svensk Förening för Odontologisk Radiologis årsmöte 2008 diskuterades föreningens policy när det gäller det snabba utvecklingen inom Cone Beam

Läs mer

Handläggning av naevusfall vid Vårdcentral Domnarvet en deskriptiv journalstudie

Handläggning av naevusfall vid Vårdcentral Domnarvet en deskriptiv journalstudie Handläggning av naevusfall vid Vårdcentral Domnarvet en deskriptiv journalstudie Ahmad Armando El Hage, ST-läkare, VC Jakobsgårdarna Oktober 2015 ahmad.elhage@ltdalarna.se Handledare Witold Pisarek, distriktsläkare,

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsats

SBU:s sammanfattning och slutsats SBU:s sammanfattning och slutsats SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering The Swedish Council on Technology Assessment in Health Care SBU:s sammanfattning och slutsats Rapporten sammanställer

Läs mer