Patienter med diabetes typ 2 på Täby vårdcentral: uppnår de målblodtrycket?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Patienter med diabetes typ 2 på Täby vårdcentral: uppnår de målblodtrycket?"

Transkript

1 Rapport VESTA Patienter med diabetes typ 2 på Täby vårdcentral: uppnår de målblodtrycket? Jórunn Harpa Ragnarsdóttir, ST läkare, Täby vårdcentral Oktober 2012 Jórunn Harpa Ragnarsdóttir Klinisk handledare: Tatiana Schuman, spec, i allmänmedicin, Täby vårdcentral Vetenskaplig handledare: Ylva Skånér, docent, distriktsläkare, CEFAM, 1

2 Sammanfattning Bakgrund: Människor med diabetes har 2,3-3,2 gånger större risk att utveckla hjärt-och kärlsjukdomar än människor utan diabetes och risken för hjärt-och kärlsjukdomar är ännu större hos diabetes typ 2 patienter om de också har hypertoni. Blodtrycksbehandling förefaller vara viktigare än glukossänkning när det gäller minskning av risken för makrovaskulära sjukdomar hos diabetes typ 2 patienter men trots detta hade ca hälften av alla diabetes typ 2 patienter i Sverige för högt blodtryck (>140/90 mm Hg) under året Syfte/frågeställningar: Syftet med denna studie är att undersöka hur stor andel av diabetes typ 2 patienterna på Täby vårdcentral som uppnår målblodtrycket <130/80 mm Hg och jämföra resultatet med siffror från NDR (Nationella Diabetesregistret). Ett annat syfte är att undersöka om grupperna som uppnått respektive inte uppnått målblodtrycket skiljer sig med avseende på kön, ålder, BMI och antal blodtryckssänkande mediciner. Metod: Deltagarna i studien är alla de patienter på TVC som har diagnosen diabetes typ 2 och har fått mätning av blodtrycket någon gång under året Patientpopulationen jämfördes med patienter från NDR årsrapporten från Data insamlades från Take Care journalsystemet och skickades till Excel för bearbetning av datan. Statistikprogrammet PAST användes för de statistiska beräkningarna. Resultat: I studien deltog 109 patienter med diabetes typ 2. Under 2011 uppmättes blodtryck på 105 av dessa (96%). Medelålder var 71,1 år och medelblodtryck var 132,5/74,0 mm Hg. Av studiedeltagarna uppnådde 30 patienter målblodtrycket (<130/80 mm Hg) eller 29%, jämfört med 23% hos diabetes patienter i primärvården i Sverige, enligt NDR. Ingen signifikant skillnad fanns mellan gruppen som uppnådde målblodtrycket jämfört med de som inte gjorde det. Slutsats: På Täby vårdcentral gjordes blodtrycksmätning hos 96% av diabetes typ 2 patienterna under året 2011 och av dessa uppnådde 29% målblodtrycket. Det fanns inte någon signifikant skillnad mellan grupperna som uppnådde målblodtrycket jämfört med de som inte gjorde det. MeSH-termer: Typ 2- diabetes, blodtryck, kvalitetskontroll, patientjournaler. 2

3 Innehållsförteckning Bakgrund... sida 4 Syfte... sida 5 Frågeställningar... sida 6 Material och metod... sida 6 Etiska överväganden... sida 9 Resultat... sida 10 Diskussion... sida 13 Slutsats... sida 16 Referenslista... sida 17 Bilaga... sida 19 3

4 Bakgrund Patienter med diabetes typ 2 är en stor och viktig del av patientpopulationen på vårdcentraler i Sverige. Det har visats att människor med diabetes har 2,3-3,2 gånger större risk att utveckla hjärt-och kärlsjukdomar än människor utan diabetes, då man har tagit hänsyn till ålder, folkgrupp, rökning, kolesterolvärden och blodtryck. 1 En stor studie, UK Prospective Diabetes study (UKPDS) var en milstolpe för kunskapen om diabetes behandling. UKPDS studien var en randomiserad multicenterstudie om behandling av patienter med diabetes typ 2. I studien deltog 5102 patienter från 23 mottagningar i Storbritannien och studien pågick i 20 år, från 1977 till Studien innehåller några substudier som har olika nummer och de visar hur behandling av blodsocker och blodtryck kan minska risken för komplikationer hos denna patientgrupp. Enligt UKPDS 75 studien är risken för hjärtoch kärlsjukdomar ännu större hos patineter med diabetes typ 2 om de också har hypertoni. Studien visade att genom att sänka det systoliska blodtrycket (sbt) med 10 mm Hg minskar risken för total mortalitet med 12% och risken för diabetes-relaterad död minskar med 16%. Med samma sänkning av sbt minskar risken för mikrovaskulär sjukdom med 10%. Dessutom uppvisades minskad risk för makrovaskulära sjukdomar, det vill säga stroke och hjärtinfarkt (16% och 11% respektive). 2 Genom att jämföra dessa resultat med UKPDS 33 studien framgår att intensiv glukossänkande behandling inte minskar risken signifikant att utveckla makrovaskulära sjukdomar. 3 En studie har visat att de patienter med diabetes typ 2 som har diastoliskt blodtryck 80 mm Hg har halverad risk att få större kardiovaskulära händelser (infarkt, stroke och kardio-vaskulär död) jämfört med de som har diastoliskt blodtryck 90 mm Hg. 4 Dessa resultat indikerar att blodtrycksbehandling är viktigare än glukossänkning när det gäller minskning av risken för makrovaskulära sjukdomar hos patienter med diabetes typ 2. En intressant studie som kallas ACCORD studien genomfördes i USA och Kanada på drygt 4700 patienter med diabetes typ 2 och andra kardiovaskulära riskfaktorer. ACCORD studien visade ingen större vinst med sbt under 120 mm Hg jämfört med 140 mm Hg med tanke på större kardiovaskulära händelser eller mortalitet, förutom att de som har lägre sbt har mindre risk att få stroke. 5 Efter publicering av ACCORD studien har diskussion pågått om hur lågt blodtrycket 4

5 ska vara hos patienter med diabetes typ 2. 6 Nu pågår en metaanalys hos Cochrane kollaborationen där man försöker att se skillnaden hos patienter med diabetes typ 2 med blodtryck 130/80 mm Hg jämfört med blodtryck / mm Hg. 7 Trots kunskap om hur viktigt det är att behandla högt blodtryck så har det visat sig att ca hälften (46%) av alla patienter med diabetes typ 2 i Sverige (som är registrerade i Nationella Diabetesregistret, NDR) hade för högt blodtryck (>140/90 mm Hg) under året Av patienter med diabetes typ 2 som redan hade blodtrycks-behandling hade 49% för högt blodtryck. 8 Enligt en studie från Taiwan finns samband mellan högt blodtryck och högt body mass index (BMI) hos patienter med diabetes typ 2 även med hänsyn till confounders, ju högre BMI, desto högre blodtryck. 9 Enligt Socialstyrelsens riktlinjer ska patienter med diabetes typ 2 ha målblodtrycket <130/80 mm Hg. 10 Detta är i enlighet med europeiska riktlinjer. 11 Att behandla högt blodtryck är en viktig del i behandlingen av diabetes typ 2. Det har inte varit undersökt på Täby vårdcentral hur högt blodtryck patienter med diabetes typ 2 har och om siffrorna är annorlunda än i Sverige enligt NDR. Därför är det angeläget att ta reda på om patienter med diabetes typ 2 på Täby vårdcentral uppnår målblodtrycket och om vi kan förbättra deras behandling på vårdcentralen. Syfte Syftet med denna studie är att undersöka hur stor andel av patienter med diabetes typ 2 på Täby vårdcentral som uppnår målblodtrycket <130/80 mm Hg och att jämföra resultatet med siffror från årsrapport 2011 från NDR. Ett annat syfte är att undersöka om gruppen som uppnått respektive gruppen som inte uppnått målblodtrycket skiljer sig med avseende på kön, ålder, BMI och antal blodtryckssänkande mediciner. 5

6 Frågeställningar 1. Hur stor andel av patienter med diabetes typ 2 uppnår målblodtrycket <130/80 mm Hg och hur är resultaten jämfört med årsrapport 2011 från NDR? 2. Finns det någon signifikant skillnad mellan dem som uppnår målblodtrycket och dem som inte uppnår detta med avseende på kön, ålder, BMI och antal blodtryckssänkande mediciner? Material och metod Studiedesign Studien är en retrospektiv journalstudie, gjord med kvantitativ metod. Material Täby vårdcentral (TVC) är en landstingsdriven vårdcentral som ligger nära Täby Centrum, i nordöstra Stockholm. På vårdcentralen arbetar 4 specialister i allmänmedicin och 3 ST läkare (specialisttjänstgöring). Vårdcentralen har drygt 7500 patienter listade. Täby vårdcentral öppnade hösten 2011 en diabetesmottagning med en diabetessjuksköterska som har mottagningsbesök en dag i veckan samt telefonkontakt vid behov. Data har varit dokumenterad i journalsystemet Take Care sedan i februari De patienter som ingick i studien är alla de patienter på TVC som hade diagnosen diabetes typ 2 och har fått mätning av blodtrycket någon ång under året 2011 (1 januari december 2011). Patientpopulationen jämfördes med patienter från NDR årsrapporten från 2011, men i NDR gruppen ingick samtliga diabetespatienter i primärvården som har varit registrerade i NDR registret; av dessa hade 97% diabetes typ 2. I NDR rapporten fanns endast siffror för BMI hos män och kvinnor separat, inte för samtliga patienter med diabetes i primärvården. Ingen poweranalys genomfördes på grund av att inget slumpmässigt urval genomfördes. Studiedeltagarna var uppdelade i två grupper enligt figur 1. 6

7 109 patienter med diagnosen diabetes typ 2 på TVC under patienter som har fått blodtrycket mätt under året patienter med blodtryck <130/80 mm Hg 75 patienter med blodtryck 130/80 mm Hg Figur 1. Flödesschema Metod Begrepp och variabler I studien undersöktes blodtrycket hos studiedeltagarna, samt kön, ålder, BMI och användning av blodtrycksmediciner. Medelålder räknades ut samt medelvårde för BMI. Det undersöktes hur stor andel av patienterna i de två grupperna som hade behandling med någon blodtrycksmedin och medelvärdet av antal blodtrycksmediciner hos patienterna beräknades. Under begreppet blodtrycksmediciner ingick mediciner i grupperna betablockerare, kalciumhämmare, tiazidiuretika, ACE hämmare och angiotensinhämmare. Blodtryck delades upp i systoliskt 7

8 blodtryck och diastoliskt blodtryck och delades sedan upp i mindre grupper med 10 mm Hg intervall. Golden standard för blodtrycksmätning är arteriell mätning. 12 På TVC mäter läkare eller sjuksköterska/distriktssjuksköterska blodtrycket med manuell auskultatorisk blodtrycksmätning, patienten är sittande med armen parallell med sternum, mätt med en manschett som är lämplig för patientens storlek (vanlig eller stor manschett). Denna metod rekommenderas av världshälsoorganisationen (WHO). 13 NDR (Nationella Diabetesregistret) är ett nationellt kvalitetsregister som beräknas inkludera ca 85% av det uppskattade antalet personer med diabetes i Sverige. 14 NDRs årsrapport för 2011 användes i denna studie för jämförelse. Insamling och bearbetning av data Data insamlades från Take Care journalsystemet via utdataprogrammet Medrave 4, då är avlidna/flyttade patienter inte medräknade. Detta program visar automatiskt senaste blodtrycksmätningen för varje patient och dessa siffror användes, det vill säga senaste blodtrycket som är registrerat hos de patienter som har fått blodtrycksmätning under året Från Medrave 4 är det möjligt att få fram patientlista med 2 olika metoder. Detta går via rapport => diagnos => diabetes, då kommer fram lista med patienter som är markerade med diabetes typ 1 eller 2. En annan metod är att välja egna rapporter => diagnos och att välja diagnosnumret för diabetes typ 2 (E11 i ICD-10). Dessa två metoder gav två olika stora patientlistor, 163 patienter vs 90 patienter. Därför gick studieledaren in i journalerna för att se vilka diagnoser patienterna verkligen hade fått. Då fick studieledaren fram en korrekt lista med 109 patienter med diabetes typ 2 (diagnosnummer E11). Från Medrave 4 skickades datan automatiskt till Excel som användes för bearbetning av datan. Datan avkodades och personnummer ersattes med löpnummer. Statistik Statistikprogrammet PAST användes för de statistiska beräkningarna. Blodtryck och BMI var data på intervallnivå och ålder och antal blodtrycksmediciner var data på kvotskala och dessa data redovisades i form av medelvärde och standardavvikelse. För data på intervallnivå eller 8

9 kvotskala (oberoende grupper) användes t- test och Wilcoxon rank sum test (Mann-Whitney) för påvisande av eventuella signifikanta skillnader. Innan t-test metoden avändes påvisades att datan var normalfördelad (P>0,05) och att varianserna var lika i grupperna (<0,05). Angående beräkning med antal blodtrycksmediciner var datan inte normalfördelad och då användes Wilcoxon rank sum test. Kön och användning av blodtrycksmediciner (ja/nej) var data på nominal skala och för dessa data användes Chi-2 test för påvisande av eventuella signifikanta skillnader. Excel användes för statistiska beräkningar i tabell 1, det vill säga test av proportion (one-sample test) och test av medelvärde (one-sample test). Etiska överväganden Risker och nytta med deltagande i projektet I denna studie utsättes studiedeltagarna inte för en intervention och påverkades inte direkt eller skadades. Det finns risk att patienterna har varit utsatta för integritetsintrång då information hämtades ut från deras journaler av studieledare som ofta är inte deras behandlande läkare. Det finns också risk för integritetsintrång gentemot läkarkollegorna på vårdcentralen som har skrivit journalerna och behandlat berörda patienter. Eftersom denna studie är en kvalitetsundersökning på TVC då kan studiedeltagarna (patienter och läkare) ha nytta av resultatet i form av bättre kontroll och behandling av patienter med diabetes typ 2. Studiedeltagare Patienter på vårdcentralen var informerade om studien via ett anslag i väntrummet (vg se medföljande bilaga) och patienterna har haft möjlighet att kontakta verksamhetschefen med frågor. All personal på vårdcentralen informerades muntligt om studien på ett möte (arbetsplatsträff). Verksamhetschefen på Täby vårdcentral har gett sitt tillstånd att studieledaren får hämta ut information från journalerna. Endast information om patienternas diagnos, kön, ålder, blodtryck, BMI och användning av blodtrycksmediciner hämtades ut från journalerna. Patienternas personnummer kodades för att garantera anonymitet 9

10 Journalföring och hantering av data Materialet förvarades inlåst i ett skåp på vårdcentralen och var endast tillgängligt för studieledaren som har skrivit under ett sekretessavtal. Kodnyckeln och dokument med personnummer kommer att förstöras efter avslutat projekt. Resultat På Täby vårdcentral fanns 193 patienter registrerade med någon diabetes diagnos under året 2011, varav 109 som hade diabetes typ 2 (diagnosnummer E11 enligt ICD-10). Under året 2011 mättes blodtrycket hos 105 patienter av 109 (96%). Beskrivning av studiedeltagarna ses i tabell 1. Tabell 1. Beskrivning av patienterna med diabetes typ 2 (n=105) jämfört med de diabetes patienter i primärvården som är registrerade i NDR (n= ). Denna studie, diabetes typ 2 patienter (standardavvikelse) NDR årsrapport 2011, diabetes patienter i primärvården (standardavvikelse när finns) p- värden* Medelålder 71,1 (11,9) 68,1 (12,0) 0,011* Könsfördelning, andel kvinnor Medel systoliskt blodtryck, mm Hg Medel diastoliskt blodtryck, mm Hg 47% 44% 0, ,5/ (16,6) 135,6 0,058 74,0 (9,5) 76,2 0,019* Medel BMI, kvinnor 28,5 (5,0) 30,2 0,021* Medel BMI, män 30,5 (4,8) 29,5 0,125 Andel med BMI 30 kg/m 2 40% 43% 0,274 *Signifikant skillnad om P<0,05 10

11 Andel patienter Av 105 patienter uppnådde 30 patienter (29%) målblodtrycket (<130/80) (figur 2). Motsvarande siffra är 23% för de diabetespatienter som är registrerade i NDR (P=0,909). 14 Hur många uppnår målblodtrycket? 80% 70% 71% 60% 50% 40% 30% 29% 20% 10% 0% <130/80 130/80 Figur 2. Andel patienter med diabetes typ 2 som uppnådde målblodtrycket enligt senaste blodtrycksmätning under år 2011 (n=105) Fördelningen av systoliska och diastoliska blodtrycket ses i figurerna 3 och 4. Där syns att andelen patienter som har för högt systoliskt blodtryck är 36% (systoliskt tryck 140) och andelen patienter med för högt diastoliskt blodtryck är 46% (diastoliskt tryck 80). Där visar sig också att 24% har systoliskt blodtryck i intervallet mm Hg och 38% har diastoliskt blodtryck i intervallet mm Hg. 11

12 Antal patienter Antal patienter Figur 3. Systoliskt blodtryck hos patienter med diabetes typ 2 på TVC, år 2011 (n=105) Figur 4. Diastoliskt blodtryck hos patienter med diabetes typ 2 på TVC, år 2011 (N=105) 12

13 När grupperna som uppnår målblodtrycket och inte uppnår det jämförs så ser man att det inte finns någon signifikant skillnad mellan grupperna med avseende på kön, ålder, BMI och användning av blodtrycksmediciner (tabell 2). Tabell 2. Skillnad mellan de som uppnår målblodtrycket (< 130/80) och de som inte gör det ( 130/80) <130/80 n=30 130/80 n=75 p- värden* Typ av test BMI (medel) 28,0 29,8 P=0,13 t-test Ålder (medel) 72,9 70,3 P=0,33 t-test Kvinnor (procent) 43,3% 48,0% P=0,67 Chi-2 test Män (procent) 56,7% 52,0% P=0,67 Chi-2 test Användning av någon blodtrycksmedicin (procent) 63,3% 81,3% P=0,050 Chi-2 test Antal blodtrycksmediciner (medel) 1,4 1,9 P=0,09 Mann- Whitney *Signifikant skillnad om P<0,05 Diskussion Värdering av resultaten Sammanfattning: Patienter med diabetes typ 2 på Täby vårdcentral är signifikant äldre än diabetes patienter i primärvården i Sverige enligt NDRs register och har lägre diastoliskt blodtryck. Dessutom har kvinnorna signifikant lägre BMI. På vårdcentralen har 96% av patienter med diabetes typ 2 fått blodtrycket mätt under året 2011, som är ett mycket bra resultat. Av dessa uppnådde nästan tre av tio patienter målblodtrycket (<130/80) medan färre än en av fyra diabetespatienter i primärvården i Sverige enligt NDRs register uppnådde målblodtrycket. Denna 13

14 studie visade ingen signifikant skillnad mellan patienter som uppnådde målblodtrycket och de som inte gjorde det med avseende på kön, ålder, BMI och användning av blodtryckssänkande mediciner. Värdering av resultat med hänsyn till frågeställningar: Vid jämförelse av patienter i denna studie och i NDR rapporten är viktigt att understryka att jämförelsen är gjord med samtliga diabetes patienter i primärvården men eftersom 97% av dessa har diabetes typ 2 är denna jämförelse möjlig. 14 När resultatet angående hur många som uppnår målblodtrycket är granskat ser man att 29% av patienterna upppnår målet. Motsvarande siffra är 23% för samtliga diabetespatienter i primärvården i Sverige, 14 men skillnaden är inte signifikant. Likheten kan bero på att patientpopulationen på Täby vårdcentral är ganska lik patientpopulationen i Sverige (från NDR årsrapporten). Dessutom är medelblodtrycket mycket liknande i båda grupperna enligt tabell 1. Ganska liten del av studiepopulationen uppnår målblodtrycket (29%) och därför är det intressant att se fördelningen av det systoliska och det diastoliska blodtrycket. Där visar sig att få patienter har mycket höga blodtrycksvärden utan många har systoliskt blodtryck i intervallet mm Hg och diastoliskt blodtryck i intervallet mm Hg, och ligger därför endast lite ovanför målblodtrycket. Vid jämförelse av grupperna ser man att de som inte uppnår målblodtrycket har en tendens till att oftare använda blodtrycksmediciner, 81% jämfört med 63%, denna skillnad är på gränsen att vara signifikant. Med avsende på andra variabler i frågeställning 2 så finns inga signifikanta skillnader. Styrkor och svagheter Det är styrka i denna studie att alla diabetes typ 2 patienter (levande och som är listade på vårdcentralen) som registrerades med diagnosen E11 under året 2011 inkluderades om deras blodtryck hade varit mätt, det vill säga det var inget bortfall. Det är också en styrka att informationen hämtades ut direkt från journalerna och är pålitliga, det vill säga information om ålder, kön, BMI och användning av blodtrycksmediciner. Hur man läser 14

15 av blodtrycket kan möjligen påverka resultatet angående vilken patient hamnar i vilket blodtrycksintervall, då vissa vårdpersonal kan runda av uppåt och andra neråt. Många patienter som var på den ursprungliga diabetes typ 2 listan från Medrave 4 hade faktiskt diagnosnummret E14 (icke specificerad diabetes mellitus) enligt ICD-10 men de ingick inte därför att diabetes typ 2 (E11) diagnos var inklusionskriteria. Det är möjligt att en del patienter med diabetes typ 2 exkluderades på grund av detta och att studiedeltagarna skulle ha kunnat vara fler. Implikationer Studien visar att primärvården skulle kunnna förbättra blodtrycksbehandlingen hos patienter med diabetes typ 2 eftersom fler än 7 av 10 patienter inte uppnår målblodtrycket. Det är troligt att en del patienter med diabetes typ 2 inte ingår för att de har E-14 diagnos men egentligen skulle ha E-11 diagnos. Detta innebär också att diabetesdiagnostiken i primärvården skulle kunna förbättras. Framtida studier Studiedeltagarna är endast patienter med diabetes typ 2 på Täby vårdcentral och därför är det svårt att generalisera till primärvården i Sverige. Det vore intressant att se om det hade varit signifikant skillnad mellan de som uppnår blodtrycket och de som inte gör det om studien hade varit större. I detta fall skulle man kunna göra samma studie med fler deltagare, till exempel en studie med patienter från flera vårdcentraler. Bakgrunden handlar delvis om att risken att utveckla hjärt- och kärlsjukdomar är större hos diabetespatienter som har högt blodtryck 2 och darför vore det väldigt intressant att undersöka om patienterna som inte uppnår målblodtrycket visar sig ha fler hjärt-och kärlsjukdomar än den andra gruppen. 15

16 Slutsats På Täby vårdcentral gjordes blodtrycksmätning hos 96% av diabetes typ 2 patienterna under året 2011 och av dessa uppnådde 29% patienter målblodtrycket som är <130/80 mm Hg. Medelblodtrycket var 132,5/74,0 mm Hg. Det fanns inte någon signifikant skillnad mellan grupperna som uppnådde målblodtrycket jämfört med de som inte gjorde det med avseende på kön, ålder, BMI och antal blodtryckssänkande mediciner. 16

17 Referenser: 1. Stamler J, Vaccaro O, Neaton JD och Wentworth D. Diabetes, other risk factors, and 12- yr cardiovascular mortality for men screened in the multiple risk factor intervention trial. Diabetes care. 1993; 16: Stratton IM, Cull CA, Adler AI, Matthews DR, Neil HAW, Holman RR. Additive effects of glycaemia and blood pressure exposure on risk of complications in type 2 diabetes: a prospective observational study (UKPDS 75). Diabetologia. 2006; 49: UK Prospective Diabetes Study (UKPDS) Group. Intensive blood-glucose control with sulphonylureas or insulin compared with conventional treatment and risk of complications in patients with type 2 diabetes (UKPDS 33). The Lancet. 1998; 352: Hansson L, Zanchetti A, Carruthers SG, Dahlöf B, Elmfeldt D, Julius S, Ménard J, Rahn KH, Wedel H, Westerling S. Effects of intensive blood-pressure lowering and low-dose aspirin in patient with hypertension: principal results of the Hypertension Optimal treatment (HOT) randomised trial. The Lancet 1998; 351: The ACCORD study group. Effects of intensive blood-pressure control in type 2 diabetes mellitus. The New England Journal of Medicine. 2010; 362: Nilsson PM, Östgren CJ. Blodtryck och diabetes typ 2; ACCORD studiens resultat måste respekteras. Läkartidningen nr ; 108: Arguedas JA, Leiva V, Wright JM. Blood pressure targets for hypertension in patients with diabetes mellitus. Intervention protocol. Publicerad Hämtad från: 17

18 8. Nilsson PM, Cederholm J, Zethelius B, Eliasson B, EEG-Olofsson K, Gudbjörnsdottir S. Trends in blood pressure control in patients with type 2 diabetes Data from the Swedish National Diabetes Register (NDR). Blood pressure. 2011; 20: Tseng, Chin-Hsiao. Body mass index and blood pressure in adult type 2 diabetes patients in Taiwan. Circulation journal. 2007; 71: Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 stöd för styrning och ledning. 11. Backer GD et al. European guidelines on cardiovascular disease prevention in clinical practice. European heart journal. 2003; 24: Ward M, Langton JA. Blood pressure measurement. Continuing Education in Anaesthesia, Critical Care and Pain. 2007; 7: World Health Organization World Health Organization International society of hypertension guidelines for the management of hypertension, guidelines subcommittiee. Journal of hypertension. 1999; 17: Guðbjörnsdóttir S., Eliasson B., Cederholm J., Zethelius B., Svensson AM., Samuelsson P. Årsrapport, 2011 års resultat. Nationella diabetesregistret. Bilagor: Medföljande bilaga är anslag i väntrummet på Täby vårdcentral, vg se sida

19 Granskning pågår På Täby vårdcentral gör vi granskningar av våra datajournaler som tillhör patienter som har diabetes i kvalitetssyfte för att förbättra och utveckla vården. Om du har frågor eller synpunkter är du välkommen att kontakta verksamhetschefen. Malin Sandberg, verksamhetschef, tel:

Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014

Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014 Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014 Tarek Abdulaziz: ST-läkare Klinisk handledare: Khpalwak Ningrahari, specialist

Läs mer

Når patienter med diagnoskombinationen diabetes mellitus typ 2 och hypertoni målblodtryck?

Når patienter med diagnoskombinationen diabetes mellitus typ 2 och hypertoni målblodtryck? VESTA-rapport Når patienter med diagnoskombinationen diabetes mellitus typ 2 och hypertoni målblodtryck? - En journalstudie på Luna Vårdcentral. Rahel Duman Isik, ST-läkare, Luna Vårdcentral. Mars-2015.

Läs mer

Uppföljning av patienter med typ 2- diabetes på Lina hage vårdcentral

Uppföljning av patienter med typ 2- diabetes på Lina hage vårdcentral Uppföljning av patienter med typ 2- diabetes på Lina hage vårdcentral Rabei Jalil ST-läkare i allmänmedicin Capio vårdcentral Lina Hage Augusti 2014 Vetenskaplig handledare : Vetenskaplig handledare :

Läs mer

Diabetes typ 2 måluppfyllnad avseende HbA1c och blodtryck på Forums vårdcentral

Diabetes typ 2 måluppfyllnad avseende HbA1c och blodtryck på Forums vårdcentral Diabetes typ 2 måluppfyllnad avseende HbA1c och blodtryck på Forums vårdcentral Mariam Salam, ST-läkare Forums vårdcentral Höstprogrammet 2011/09-2012/05 Vetenskaplig handledare: Bo Christer Bertilson,

Läs mer

Blodtrycksbehandling vid diabetes. Bo Carlberg bo.carlberg@umu.se Inst för Folkhälsa och Klinisk Medicin Umeå Universitet

Blodtrycksbehandling vid diabetes. Bo Carlberg bo.carlberg@umu.se Inst för Folkhälsa och Klinisk Medicin Umeå Universitet Blodtrycksbehandling vid diabetes Bo Carlberg bo.carlberg@umu.se Inst för Folkhälsa och Klinisk Medicin Umeå Universitet Högt blodtryck vid typ-2-diabetes Hur bör man mäta blodtrycket? Hur mycket bör man

Läs mer

Blodtryckskontroll hos diabetiker typ 1 vid medicinkliniken, Piteå sjukhus varför når vi inte målet?

Blodtryckskontroll hos diabetiker typ 1 vid medicinkliniken, Piteå sjukhus varför når vi inte målet? Blodtryckskontroll hos diabetiker typ 1 vid medicinkliniken, Piteå sjukhus varför når vi inte målet? Izabela Shahrokni, ST-läkare, Medicin- och rehabiliteringskliniken, Piteå sjukhus Handledare: Mats Eliasson,

Läs mer

Har kontinuitet i läkarkontakten betydelse för måluppfyllelsen för patienter med typ 2 diabetes?

Har kontinuitet i läkarkontakten betydelse för måluppfyllelsen för patienter med typ 2 diabetes? Har kontinuitet i läkarkontakten betydelse för måluppfyllelsen för patienter med typ 2 diabetes? -en journalstudie på Handens Vårdcentral Emma Andersson, ST-läkare, Handens Vårdcentral 2013 Klinisk handledare:

Läs mer

NDR och blodtryck. Årsrapporten 2011 Trender över tid

NDR och blodtryck. Årsrapporten 2011 Trender över tid NDR och blodtryck Årsrapporten 2011 Trender över tid Ur Sammanfattningen NDR visar att diabetesvården fortsätter att bli mer jämlik i de olika landstingen och en stadig förbättring kan konstateras t ex

Läs mer

Ledtal för diabetessjuksköterskor

Ledtal för diabetessjuksköterskor Ledtal för diabetessjuksköterskor Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvård i samverkan med Svensk sjuksköterskeförening SFSD och Svensk sjuksköterskeförening förordar: ledtalet 400 patienter med

Läs mer

Delprov 3 Vetenskaplig artikel

Delprov 3 Vetenskaplig artikel Delprov 3 Vetenskaplig artikel of Questions: 10 Total Exam Points: 10.00 Question #: 1 I denna uppgift ska du besvara ett antal frågor kring en vetenskaplig artikel: Different systolic blood pressure targets

Läs mer

Hypertonibehandling på Malungs Vårdcentral vid nydebuterad typ 2-diabetes.

Hypertonibehandling på Malungs Vårdcentral vid nydebuterad typ 2-diabetes. Hypertonibehandling på Malungs Vårdcentral vid nydebuterad typ 2-diabetes. Abdirahman Jelle ST-läkare, Vårdcentral Malung Handledare: Lars Jerdén, Distriktsläkare Vårdcentral Jakobsgårdarna Börje Dahlén,

Läs mer

Rapport för VESTA. Edith Bardales Mitac. ST-läkare, Capio Rågsved vårdcentral. Oktober

Rapport för VESTA. Edith Bardales Mitac. ST-läkare, Capio Rågsved vårdcentral. Oktober Rapport för VESTA Diabetes typ 2 på Rågsved Vårdcentral Uppnås ett av målvärdena på HbA1c enligt Nationella riktlinjer? Andel patienter med riskfyllda värden för både HbA1c och blodtryck. Edith Bardales

Läs mer

The lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro

The lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro The lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro Karin Manhem Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg Överlevnad Blodtryck Överlevnad NEJ Blodtryck Överlevnad Blodtryck Blodtryck och

Läs mer

Uppnår vi behandlingsmålen för hypertoni på Täby Kyrkby Husläkarmottagning?

Uppnår vi behandlingsmålen för hypertoni på Täby Kyrkby Husläkarmottagning? Rapport VESTA Uppnår vi behandlingsmålen för hypertoni på Täby Kyrkby Husläkarmottagning? En kvantitativ retrospektiv studie Sudaba Bhuyan, ST-läkare, Täby Kyrkby Husläkarmottagning hp2015/vp2016 sudaba.bhuyan@gmail.com

Läs mer

Kartläggning av kardiovaskulär risk hos patienter med typ 2 diabetes och högt HbA1c med hjälp av Nationella Diabetesregistrets

Kartläggning av kardiovaskulär risk hos patienter med typ 2 diabetes och högt HbA1c med hjälp av Nationella Diabetesregistrets VESTARAPPORT Kartläggning av kardiovaskulär risk hos patienter med typ 2 diabetes och högt HbA1c med hjälp av Nationella Diabetesregistrets riskmotor En journalstudie på Valsta Vårdcentral 2015 Jairo E.

Läs mer

Real life och registerstudier Karin Lisspers Falun 19 februari 2018 What is evidence? RCT-studier - patienter i verkligheten

Real life och registerstudier Karin Lisspers Falun 19 februari 2018 What is evidence? RCT-studier - patienter i verkligheten Real life och registerstudier Falun 19 februari 2018 What is evidence? RCT-studier - patienter i verkligheten 1 Astma Herland K, et al. Respiratory Medicine (2005) 99, 11 19 Real-life studier jämfört RCTstudier

Läs mer

HYPERTONI EN UTBREDD MEN SVÅRBEHANDLAD SJUKDOM. Jacob Asrat. ST-läkare i allmänmedicin. Skytteholms vårdcentral

HYPERTONI EN UTBREDD MEN SVÅRBEHANDLAD SJUKDOM. Jacob Asrat. ST-läkare i allmänmedicin. Skytteholms vårdcentral 1 HYPERTONI EN UTBREDD MEN SVÅRBEHANDLAD SJUKDOM Jacob Asrat ST-läkare i allmänmedicin Skytteholms vårdcentral Handledare: Nouha Saleh Stattin, med. dr Diabetessjuksköterska, LUCD Fortbildningsenheten,

Läs mer

Diabetes mellitus typ 2 och mikroalbuminuri - hur handlägger vi det på SöderDoktorn?

Diabetes mellitus typ 2 och mikroalbuminuri - hur handlägger vi det på SöderDoktorn? Diabetes mellitus typ 2 och mikroalbuminuri - hur handlägger vi det på SöderDoktorn? Åsa Winberg, ST-läkare, SöderDoktorn Maj 2015 aasawinberg@gmail.com Klinisk handledare: Charlotta Brohult, MD, specialist

Läs mer

Samband mellan riskfaktorer. komplikationer vid diabetes. n klinik och vetenskap originalstudie

Samband mellan riskfaktorer. komplikationer vid diabetes. n klinik och vetenskap originalstudie originalstudie läs mer Engelsk sammanfattning http://ltarkiv.lakartidningen.se Samband mellan riskfaktorer och komplikationer vid diabetes Rapport efter 13 år med Nationella diabetesregistret (NDR) JAN

Läs mer

Faktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor -

Faktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor - Fredrik Wallentin Faktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor - sjukdom Dosrelation (graderat samband)

Läs mer

Kartläggning av HbA1c, albuminuri och hypertoni hos Typ 2-diabetes patienter på Aleris vårdcentral Järva.

Kartläggning av HbA1c, albuminuri och hypertoni hos Typ 2-diabetes patienter på Aleris vårdcentral Järva. VESTA 2016 Kartläggning av HbA1c, albuminuri och hypertoni hos Typ 2-diabetes patienter på Aleris vårdcentral Järva. Nigar Sadeghi Baggalan ST-läkare Aleris Vårdcentral Järva Vetenskaplig handledare: Rune

Läs mer

Hypertoni och hypertonibehandling. Personliga reflektioner

Hypertoni och hypertonibehandling. Personliga reflektioner Hypertoni och hypertonibehandling Personliga reflektioner Vilket genomslag kan riskfaktorerna ha? Steno2 Diabetes typ 2 Genomsnittsålder 55,1 år (+/-7,2) Microalbuminuri Uppföljningstid i genomsnitt 7,8

Läs mer

Primärvårdspatienter med förmaksflimmer

Primärvårdspatienter med förmaksflimmer Primärvårdspatienter med förmaksflimmer Val av strokeprofylax i relation till stroke- och blödningsrisk på VC Forshaga Daniel Fröding, ST-läkare allmänmedicin, VC Forshaga Akademisk handledare: Riitta

Läs mer

Svensk Dialysdatabas. Blodtryck och blodtrycksbehandling HD. Klinikdata hösten 2005 Översikt åren 2002 2005

Svensk Dialysdatabas. Blodtryck och blodtrycksbehandling HD. Klinikdata hösten 2005 Översikt åren 2002 2005 Svensk Dialysdatabas Blodtryck och blodtrycksbehandling HD Klinikdata hösten 5 Översikt åren 2 5 Innehållsförteckning Läsanvisningar och kommentarer...3 Figur 1. Systoliskt BT (mm Hg) före dialys...4 Figur

Läs mer

Uppnår vi behandlingsmålen enligt riktlinjerna för hypertoni på Husläkarna i Österåker?

Uppnår vi behandlingsmålen enligt riktlinjerna för hypertoni på Husläkarna i Österåker? Rapport VESTA Uppnår vi behandlingsmålen enligt riktlinjerna för hypertoni på Husläkarna i Österåker? En kvantitativ retrospektiv studie Sofia Wiegurd, ST-läkare, Vårdcentralen Husläkarna i Österåker Oktober

Läs mer

Sekundärprevention efter hjärtinfarkt- når vi målen?

Sekundärprevention efter hjärtinfarkt- når vi målen? Sekundärprevention efter hjärtinfarkt- når vi målen? Inledning Det är sedan länge känt att sekundärpreventiv behandling efter genomgången hjärtinfarkt är effektivt, och i europeiska riktlinjer publicerade

Läs mer

Diabetes typ 2 på Din Vårdcentral Bagarmossen

Diabetes typ 2 på Din Vårdcentral Bagarmossen Projektrapport VESTA vp2015 Diabetes typ 2 på Din Vårdcentral Bagarmossen - vad vet vi om patienterna med riskfyllt HbA 1c? Tove Eriksson, ST-läkare i allmänmedicin, Din Vårdcentral Bagarmossen Oktober

Läs mer

Ett års uppföljning av LDL (low density lipoprotein) hos patienter med nydiagnostiserad Diabetes Mellitus typ 2 på Skogås vårdcentral.

Ett års uppföljning av LDL (low density lipoprotein) hos patienter med nydiagnostiserad Diabetes Mellitus typ 2 på Skogås vårdcentral. Ett års uppföljning av LDL (low density lipoprotein) hos patienter med nydiagnostiserad Diabetes Mellitus typ 2 på Skogås vårdcentral. Luis Damian Navarro ST-läkare, Skogås vårdcentral 2013 luisdamiannav@hotmail.com

Läs mer

Hur ser förskrivningen av FaR ut på Täby kyrkby Husläkarmottagning - en kartläggning 2012-2014.

Hur ser förskrivningen av FaR ut på Täby kyrkby Husläkarmottagning - en kartläggning 2012-2014. Rapport VESTA Hur ser förskrivningen av FaR ut på Täby kyrkby Husläkarmottagning - en kartläggning 2012-2014. Andreas Lenander, ST-läkare, Täby kyrkby HLM September 2015 dr.andreas.lenander@gmail.com Klinisk

Läs mer

Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar

Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar Hälsoekonom/PhD Inna Feldman Uppsala Universitet Dat 131122 Innehåll Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar

Läs mer

6 februari 2013. Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR

6 februari 2013. Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR 6 februari 2013 Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR NDR utveckling sedan 1996 Verktyg i förbättringsarbetet Mer än 1200 enheter online 2012 Nationella riktlinjer 100% av sjukhusklinikerna Kvalitetskontroll

Läs mer

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck?

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck? Om högt blodtryck Vad är blodtryck Blodtrycket är det tryck som uppstår i blodkärlen när blodet drivs från hjärtat ut i kroppen och sedan tillbaka till hjärtat. Högt blodtryck gör att åderförfettningen

Läs mer

Nationella diabetesregistret Uppföljning av primärvården i Östergötland 2010

Nationella diabetesregistret Uppföljning av primärvården i Östergötland 2010 Nationella diabetesregistret Uppföljning av primärvården i Östergötland 21 Eva Törnvall Kvalitetssamordnare FoU-enheten för närsjukvården 1 (7) Uppföljning av diabetes inom primärvården 21. Enligt avtal

Läs mer

Nationella Diabetesregistret, Registercentrum Västra Götaland

Nationella Diabetesregistret, Registercentrum Västra Götaland Nationella Diabetesregistret, Registercentrum Västra Götaland Agenda Lipidvärden och lipidsänkande behandlingdata från nya årsrapporten Vad har NDR lärt oss om lipidvärden och lipidsänkande behandling

Läs mer

Förekomst av vitrockhypertoni på Tranebergs Vårdcentral

Förekomst av vitrockhypertoni på Tranebergs Vårdcentral Vesta-Projekt Susanna Solhaug 2013-05-03 Förekomst av vitrockhypertoni på Tranebergs Vårdcentral Susanna Solhaug, ST-läkare, Tranebergs Vårdcentral Klinisk Handledare: Monica Bäck, specialist i allmänmedicin,

Läs mer

Svensk Dialysdatabas. Blodtryck och blodtrycksbehandling PD. Klinikdata hösten 2005 Översikt åren 2002 2005

Svensk Dialysdatabas. Blodtryck och blodtrycksbehandling PD. Klinikdata hösten 2005 Översikt åren 2002 2005 Svensk Dialysdatabas Blodtryck och blodtrycksbehandling PD Klinikdata hösten 5 Översikt åren 2 5 Innehållsförteckning Läsanvisningar och kommentarer...3 Figur 1. Systoliskt BT 5...4 Figur 2. Andel med

Läs mer

Glukosmätning. vid typ 2. evidens och erfarenhet?

Glukosmätning. vid typ 2. evidens och erfarenhet? Glukosmätning vid typ 2 Vad sägers evidens och erfarenhet? Första bärbarab blodsockermätaren Ames,, 1969, ca 17 cm långl Stickan ca 7,5 cm långl Vad vet vi om nyttan av att ha bra glykemisk kontroll? UK

Läs mer

Diabetes på Hässelby Vårdcentral:

Diabetes på Hässelby Vårdcentral: Rapport för VESTA Diabetes på Hässelby Vårdcentral: Uppnås målvärdena för HbA1c, blodtryck och kolesterol? Ken Ikonen ST-läkare, Hässelby vårdcentral Maj 2013 ken.ikonen@gmail.com Vetenskaplig handledare:

Läs mer

Metabol kontroll och HbA1c-mål

Metabol kontroll och HbA1c-mål Metabol kontroll och HbA1c-mål Ragnar Hanås, Barn- och Ungdomskliniken, Uddevalla och NÄL Docent, Sahlgrenska akademin, Göteborg MAT FOOD INSULIN Syringe for subcutaneous injections England, 1853 Robert

Läs mer

Diabetes på Tranebergs Vårdcentral

Diabetes på Tranebergs Vårdcentral Diabetes på Tranebergs Vårdcentral I vilken utsträckning uppnår vi målvärden för långtidsblodsocker, blodtryck och blodfetter enligt Nationella riktlinjer? Ett projektarbete under ST i allmänmedicin 2011

Läs mer

KARTLÄGGNING AV BRIST PÅ VITAMIN B12 HOS METFORMINBEHANDLADE PATIENTER MED TYP 2 DIABETES MELLITUS PÅ TENSTA VÅRDCENTRAL

KARTLÄGGNING AV BRIST PÅ VITAMIN B12 HOS METFORMINBEHANDLADE PATIENTER MED TYP 2 DIABETES MELLITUS PÅ TENSTA VÅRDCENTRAL KARTLÄGGNING AV BRIST PÅ VITAMIN B12 HOS METFORMINBEHANDLADE PATIENTER MED TYP 2 DIABETES MELLITUS PÅ TENSTA VÅRDCENTRAL RIFAT ROB ST-läkare TENSTA VÅRDCENTRAL E-mail: rifat.rob@sll.se Tfn: 073-772 43

Läs mer

Blodtryck som mäts av patient

Blodtryck som mäts av patient Vårddokument Vårdrutin Sida 1 (5) Blodtryck som mäts av patient Syfte Blodtrycksmätning är den enda undersökningen för att ställa diagnosen högt blodtryck. Enligt WHO har man hypertoni vid blodtryck >140/90.

Läs mer

Rek lista 2017 Terapigrupp Diabetes

Rek lista 2017 Terapigrupp Diabetes Rek lista 2017 Terapigrupp Diabetes ADA, EASD och ISPAD 2016 En storframtidsoptimism, allt blir bättre och bättre, både vid T1DM och T2DM Sprid detta Budskap till Alla med Diabetes Informera politiker

Läs mer

Patienter med depression på Husläkarmottagningen Johannes: Följer vi behandlingsriktlinjerna och frågar vi om alkoholvanor?

Patienter med depression på Husläkarmottagningen Johannes: Följer vi behandlingsriktlinjerna och frågar vi om alkoholvanor? Patienter med depression på Husläkarmottagningen Johannes: Följer vi behandlingsriktlinjerna och frågar vi om alkoholvanor? Amanda Gudesjö, ST-läkare i allmänmedicin Husläkarmottagningen Johannes Mars

Läs mer

Hur tar vi hand om våra diabetespatienter i primärvården?

Hur tar vi hand om våra diabetespatienter i primärvården? Hur tar vi hand om våra diabetespatienter i primärvården? En kartläggning av vårdkontakter i Skaraborg 10 år efter insjuknandet FoU-centrum Primärvård och Tandvård i Skaraborg Författare: Ann Segerblom

Läs mer

Statistik Lars Valter

Statistik Lars Valter Lars Valter LARC (Linköping Academic Research Centre) Enheten för hälsoanalys, Centrum för hälso- och vårdutveckling Statistics, the most important science in the whole world: for upon it depends the applications

Läs mer

Läkarens guide för att bedöma och kontrollera kardiovaskulär risk vid förskrivning av Atomoxetin Mylan

Läkarens guide för att bedöma och kontrollera kardiovaskulär risk vid förskrivning av Atomoxetin Mylan Läkarens guide för att bedöma och kontrollera kardiovaskulär risk vid förskrivning av Atomoxetin Mylan Atomoxetin Mylan är avsett för behandling av ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder) hos barn

Läs mer

ST-läkarnas vetenskapliga arbete Anvisningar för projektplan Kvantitativa studier

ST-läkarnas vetenskapliga arbete Anvisningar för projektplan Kvantitativa studier ST-läkarnas vetenskapliga arbete Anvisningar för projektplan Kvantitativa studier Författare: Jan-Eric Olsson, Anna Nager, Bo Christer Bertilson, Eva Toth-Pal, Sonja Modin CEFAM/Stockholm, 2011-02-03 1

Läs mer

Etiska aspekter inom ST-projektet

Etiska aspekter inom ST-projektet Etiska aspekter inom ST-projektet Barbro Hedin Skogman Barnläkare och post-doc forskare Centrum för Klinisk Forskning (CKF) Dalarna Upplägg Allmänt om etik Etik inom forskning Etiska aspekter inom ST-projekt

Läs mer

TYP 2 DIABETES PÅ DALENS VÅRDCENTRAL-GOD OCH JÄMLIK VÅRD?

TYP 2 DIABETES PÅ DALENS VÅRDCENTRAL-GOD OCH JÄMLIK VÅRD? ST-uppsats VESTA höstprogrammet 2014 TYP 2 DIABETES PÅ DALENS VÅRDCENTRAL-GOD OCH JÄMLIK VÅRD? En studie av 2014 års resultat avseende blodtryck, HbA1c, LDL och lipidsänkande behandling. Författare: Caroline

Läs mer

Hur skriver man statistikavsnittet i en ansökan?

Hur skriver man statistikavsnittet i en ansökan? Hur skriver man statistikavsnittet i en ansökan? Val av metod och stickprovsdimensionering Registercentrum Norr http://www.registercentrumnorr.vll.se/ statistik.rcnorr@vll.se 11 Oktober, 2018 1 / 52 Det

Läs mer

Methodological aspects of toe blood pressure measurements for evaluation of arterial insufficiency in patients with diabetes

Methodological aspects of toe blood pressure measurements for evaluation of arterial insufficiency in patients with diabetes Sida 1 av 5 Startsidan 2007-11-04 Methodological aspects of toe blood pressure measurements for evaluation of arterial insufficiency in patients with diabetes Hans-Ivar Påhlsson, verksam i Visby, försvarade

Läs mer

Delprov 3 Vetenskaplig artikel

Delprov 3 Vetenskaplig artikel Delprov 3 Vetenskaplig artikel Question #: 1 I denna uppgift ska du läsa igenom Koopmans et al. Induction of labour versus expectant monitoring for gestational hypertension or mild pre-eclampsia after

Läs mer

Blodtrycksmätningar. vid hälsoundersökningar

Blodtrycksmätningar. vid hälsoundersökningar Blodtrycksmätningar vid hälsoundersökningar Olof Lindecrantz olof@varbergshalsan.se Handledare: Benkt Högstedt, Halmstad Projektarbete vid företagsläkarkursen, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs Universitet

Läs mer

Ledtal diabetessjuksköterskor. Inledning. Bakgrund

Ledtal diabetessjuksköterskor. Inledning. Bakgrund 1 Ledtal diabetessjuksköterskor Inledning SFSD har fört fram begreppet ledtal, d.v.s. antalet patienter med diabetes som varje diabetessjuksköterska ansvarar för. Nu är det dags för uppdatering av dessa

Läs mer

lokalt vårdprogram för hälso- och sjukvården i södra Älvsborg

lokalt vårdprogram för hälso- och sjukvården i södra Älvsborg Bilaga 4 200-0-09 8 Journal- och labmanual (200-0-) - Minimikrav på journalen (PROFDOC) för att RAVE ska kunna rapportera till NDR online. Diagnosregistrering Alla diagnoser MÅSTE registreras med diagnosnummer

Läs mer

ALLMÄNLÄKARKONSULT SKÅNE PRIMÄRVÅRDENS UTBILDNINGSENHET. Rapportserie 2017:2. Certifiering av diabetesmottagningar 2016.

ALLMÄNLÄKARKONSULT SKÅNE PRIMÄRVÅRDENS UTBILDNINGSENHET. Rapportserie 2017:2. Certifiering av diabetesmottagningar 2016. ALLMÄNLÄKARKONSULT SKÅNE PRIMÄRVÅRDENS UTBILDNINGSENHET Rapportserie 2017:2 Certifiering av diabetesmottagningar 2016 - uppföljning Den här rapporten publicerades under september månad 2017. Avsikten med

Läs mer

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 (*BMI 30, or ~ 30 lbs overweight for 5 4 person) No Data

Läs mer

Economics - questions, methods, data and the aim for results KATARINA STEEN CARLSSON, INST KLINISKA VETENSKAPER, MALMÖ

Economics - questions, methods, data and the aim for results KATARINA STEEN CARLSSON, INST KLINISKA VETENSKAPER, MALMÖ Economics - questions, methods, data and the aim for results KATARINA STEEN CARLSSON, INST KLINISKA VETENSKAPER, MALMÖ Uncertainty and the Welfare Economics of Medical Care Kenneth J. Arrow, American Economic

Läs mer

Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén

Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén Påverkar metoden hälsosamtal rökning, alkoholvanor, fysisk aktivitet och matvanor? I så fall: Hur

Läs mer

Hur går det till? Västerbottens Hälsoundersökningar. Margareta Norberg Medicinsk koordinator VHU Distriktsläkare, docent

Hur går det till? Västerbottens Hälsoundersökningar. Margareta Norberg Medicinsk koordinator VHU Distriktsläkare, docent Hur går det till? Västerbottens Hälsoundersökningar Margareta Norberg Medicinsk koordinator VHU Distriktsläkare, docent Inbjudan, information Besök 1 Ur deltagarens perspektiv Kostnad 200 kr Provtagning

Läs mer

Undersköterska Besök kort

Undersköterska Besök kort Undersköterska Besök kort Term Svarsalternativ Definition/Beskrivning Källa ANTECKNING (skrivskyddad) Journalförd aktivitet för direkt och indirekt kontakt. Kontakttyp * Mottagningsbesök planerat * Mottagningsbesök

Läs mer

En vetenskaplig uppsats

En vetenskaplig uppsats Konsten att skriva en projektplan Falun feb 2017 En vetenskaplig uppsats Projektplanens delar 1. Titel 2. Inledning/bakgrund 3. Syfte frågeställning 4. Material och metod 5. Litteraturförteckning 1 Titel

Läs mer

Mefelor 50/5 mg Tabletter med förlängd frisättning. Metoprololtartrat/Felodipi n AbZ 50 mg/5 mg Retardtabletten

Mefelor 50/5 mg Tabletter med förlängd frisättning. Metoprololtartrat/Felodipi n AbZ 50 mg/5 mg Retardtabletten BILAGA I FÖRTECKNING ÖVER LÄKEMEDLETS NAMN, LÄKEMEDELSFORM, STYRKA, ADMINISTRERINGSSÄTT SAMT SÖKANDE OCH INNEHAVARE AV GODKÄNNANDE FÖR FÖRSÄLJNING I MEDLEMSSTATERNA Medlemsstat Danmark Innehavare av godkännande

Läs mer

VESTA Vårprogrammet 2010. Screening för hyperglykemi bland Scaniaanställda - en populationsstudie.

VESTA Vårprogrammet 2010. Screening för hyperglykemi bland Scaniaanställda - en populationsstudie. 31 augusti 2012 VESTA Vårprogrammet 2010 Screening för hyperglykemi bland Scaniaanställda - en populationsstudie. Författare: Johan Hadodo ST-läkare inom allmänmedicin Scania Husläkarmottagning Sydgatan

Läs mer

STATISTISK POWER OCH STICKPROVSDIMENSIONERING

STATISTISK POWER OCH STICKPROVSDIMENSIONERING STATISTISK POWER OCH STICKPROVSDIMENSIONERING Teori UPPLÄGG Gemensam diskussion Individuella frågor Efter detta pass hoppas jag att: ni ska veta vad man ska tänka på vilka verktyg som finns vilket stöd

Läs mer

Patienter med högt HbA1c

Patienter med högt HbA1c Projektrapport VESTA vp2016 Patienter med högt HbA1c En kartläggning av patienter med diabetes mellitus typ 2 med HbA1c-värde 65 mmol/mol på Fruängens VC Aikanysh Nurdavletova, ST-läkare i allmänmedicin,

Läs mer

Stroke. Trombocythämning och antikoagulantia efter stroke. - en folksjukdom! Per Wester, Umeå Strokecenter

Stroke. Trombocythämning och antikoagulantia efter stroke. - en folksjukdom! Per Wester, Umeå Strokecenter 1 Trombocythämning och antikoagulantia efter stroke Per Wester, Umeå Strokecenter STROKE - vilka läkemedel kan förhindra återinsjuknande och hur effektiva är de? Läkemedelskommittén Örebro Läns Landsting

Läs mer

Stillasittande & ohälsa

Stillasittande & ohälsa Stillasittande & ohälsa FaR:s dag att skapa möjligheter till fysisk aktivitet 19 november Malmö Johan Faskunger Fil dr Fysisk aktivitet & hälsovetenskap Föreläsningens upplägg: Stillasittande & ohälsa

Läs mer

Rave3. Användarmanual. Dr Per Stenström 2011-06-20 Specialist i Allmänmedicin

Rave3. Användarmanual. Dr Per Stenström 2011-06-20 Specialist i Allmänmedicin Rave3 Användarmanual Dr Per Stenström 2011-06-20 Specialist i Allmänmedicin 1 Rave3 - Den medicinska resultatrapporten för primärvården Dataprogrammet ger dig information om verksamheternas utveckling

Läs mer

Kartläggning av följsamheten till behandlingsrekommendationer för typ II diabetiker inom Primärvården Fyrbodal

Kartläggning av följsamheten till behandlingsrekommendationer för typ II diabetiker inom Primärvården Fyrbodal Kartläggning av följsamheten till behandlingsrekommendationer för typ II diabetiker inom Primärvården Fyrbodal Ett projektarbete inom magisterprogrammet i klinisk farmaci Vårterminen 2008 Petra Laveno

Läs mer

Högt blodtryck. Åderlåtning i Landeryd/Hylte

Högt blodtryck. Åderlåtning i Landeryd/Hylte Högt blodtryck Åderlåtning i Landeryd/Hylte 2 Bra källor att läsa om hypertoni Läkemedelskommitténs Terapirekommendationer 2014 Nya riktlinjer från Läkemedelsverket 2014 som kommer senast i början av hösten,

Läs mer

Xenical och viktminskning

Xenical och viktminskning 1(13) Xenical och viktminskning Det finns tyvärr inga snabba kurer som har vetenskapligt dokumenterad effekt och ger en bestående viktminskning. Xenical är inget undantag det är ingen snabbkur. Däremot

Läs mer

Carotid Artery Wall Layer Dimensions during and after Pre-eclampsia An investigation using non-invasive high-frequency ultrasound

Carotid Artery Wall Layer Dimensions during and after Pre-eclampsia An investigation using non-invasive high-frequency ultrasound Carotid Artery Wall Layer Dimensions during and after Pre-eclampsia An investigation using non-invasive high-frequency ultrasound Studie I-IV I. Increased carotid intima thickness and decreased media thickness

Läs mer

Farmakologisk Blodsockerbehandling REK-listan 2018

Farmakologisk Blodsockerbehandling REK-listan 2018 Farmakologisk Blodsockerbehandling REK-listan 2018 Peter Fors Medicinkliniken Alingsås Ordf terapigrupp diabetes Nyheter 2018 Vi vänder upp och ner på behandlingstrappan. Jardiance till alla med typ 2

Läs mer

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c Fakta om blodsocker Långtidssocker HbA1c Risken för komplikationer ökar starkt om blodsockret ligger för högt under en längre tid. Det viktigaste måttet på detta är HbA1c ett prov som visar hur blodsockret

Läs mer

Diagnos och behandling av urinvägsinfektion hos kvinnor Journalstudie på Spånga vårdcentral

Diagnos och behandling av urinvägsinfektion hos kvinnor Journalstudie på Spånga vårdcentral Vesta Uppsats HP 2014 Ferzana Kamal Diagnos och behandling av urinvägsinfektion hos kvinnor Journalstudie på Spånga vårdcentral Författare: Ferzana Kamal, ST-Läkare i allmämedicin, Spånga vårdcentral Handledare:

Läs mer

Handläggning av naevusfall vid Vårdcentral Domnarvet en deskriptiv journalstudie

Handläggning av naevusfall vid Vårdcentral Domnarvet en deskriptiv journalstudie Handläggning av naevusfall vid Vårdcentral Domnarvet en deskriptiv journalstudie Ahmad Armando El Hage, ST-läkare, VC Jakobsgårdarna Oktober 2015 ahmad.elhage@ltdalarna.se Handledare Witold Pisarek, distriktsläkare,

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

Sänka LDL-målet vid diabetes? Pro

Sänka LDL-målet vid diabetes? Pro Sänka LDL-målet vid diabetes? Pro Anders G Olsson Professor emeritus, Hälsouniversitetet, Linköping Stockholm Heart Center SFD:s Vårmöte i Visby 2012-05-10 Potentiella bindningar Anders G Olsson har forskningssamarbete

Läs mer

Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering

Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering Larsson et al Accepterad för publicering den 3 mars 2000 Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering Bengt Larsson, Nils Bäckman och Anna-Karin Holm I en tidigare publicerad studie undersöktes

Läs mer

Etiska aspekter inom ST-projektet

Etiska aspekter inom ST-projektet Etiska aspekter inom ST-projektet Barbro Hedin Skogman Barnläkare och post-doc forskare Centrum för Klinisk Forskning (CKF) 2017-09-27 Upplägg Allmänt om etik Etik inom forskning Etiska aspekter inom ST-projektet

Läs mer

medrave4 Användarmanual Luftvägsregistret Dr Per Stenström Specialist i Allmänmedicin

medrave4 Användarmanual Luftvägsregistret Dr Per Stenström Specialist i Allmänmedicin medrave4 Användarmanual Luftvägsregistret Guide för att rapportera in patienter till Luftvägsregistret via medrave4. medrave4 Primärvård samlar verksamhetsdata från ert befintliga journalsystem, analyserar

Läs mer

Handläggning av patienter med KOL på Mörby Vårdcentral under perioden 2010-2012

Handläggning av patienter med KOL på Mörby Vårdcentral under perioden 2010-2012 1 PROJEKT VESTA Handläggning av patienter med KOL på Mörby Vårdcentral under perioden 2010-2012 Mats Skondia ST-läkare, Mörby VC Maj 2014 Klinisk handledare: Ulla Karnebäck, Specialistläkare i allmänmedicin

Läs mer

Kardiovaskulär säkerhet och blodsockersänkande läkemedelsbehandling MAGNUS LÖNDAHL, ENDOKRINOLOGEN, SUS

Kardiovaskulär säkerhet och blodsockersänkande läkemedelsbehandling MAGNUS LÖNDAHL, ENDOKRINOLOGEN, SUS Kardiovaskulär säkerhet och blodsockersänkande läkemedelsbehandling MAGNUS LÖNDAHL, ENDOKRINOLOGEN, SUS Den första moderna glukossänkande studien Years of life lost Diabetes is associated with significant

Läs mer

Sjuksköterskedagarna. Vad letar vi efter i sjukvården? Varför?

Sjuksköterskedagarna. Vad letar vi efter i sjukvården? Varför? Sjuksköterskedagarna Cecilia Enockson specialist i allmänmedicin Medicinsk rådgivare Hälsoval Vad letar vi efter i sjukvården? Varför? Riskfaktorer för hjärt- kärlsjukdom Orsakar stor sjuklighet och lidande

Läs mer

Överviktskirurgi - långtidseffekter

Överviktskirurgi - långtidseffekter Överviktskirurgi - långtidseffekter Swedish obese subjects study (SOS) Åsa Anveden AT-läkare, Doktorand Institutionen för klinisk och molekylär medicin 1. SOS 2. Kirurgi som diabetesprevention? 3. Effekter

Läs mer

Hur använder läkare sig av Fysisk aktivitet på Recept, FaR?

Hur använder läkare sig av Fysisk aktivitet på Recept, FaR? VESTA Norra Programmet 2013 Hur använder läkare sig av Fysisk aktivitet på Recept, FaR? Ett projekt på Tranebergs VC, Riksby VC och Brommaplans VC Lovisa Elinder Grönlund, ST-läkare, Tranebergs VC Klinisk

Läs mer

Riskfaktorer för hjärt kärlsjukdom

Riskfaktorer för hjärt kärlsjukdom Citera som: Läkartidningen. 213;11:CAEI Riskfaktorer för hjärt kärlsjukdom Resultat från Nationella diabetesregistret jämförs med internationella studier Nationella diabetesregistret (NDR) används för

Läs mer

Rörelse är bästa pillret. Hans Lingfors Distriktsläkare, MD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping

Rörelse är bästa pillret. Hans Lingfors Distriktsläkare, MD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping Rörelse är bästa pillret Hans Lingfors Distriktsläkare, MD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping Rörelse har effekt på: Symtom och upplevd hälsa Biologiska riskmarkörer Sjukdom och död www.fyss.se

Läs mer

Provtagning för S-kobalamin hos metforminbehandlade patienter med diabetes mellitus typ 2, följs Läkemedelsverkets rekommendationer?

Provtagning för S-kobalamin hos metforminbehandlade patienter med diabetes mellitus typ 2, följs Läkemedelsverkets rekommendationer? VESTA 2014 Provtagning för S-kobalamin hos metforminbehandlade patienter med diabetes mellitus typ 2, följs Läkemedelsverkets rekommendationer? Ingrid Härmestad, ST-läkare, Älvsjö VC Klinisk handledare:

Läs mer

What is evidence? Real life studier vs RCT. Real life studier vs RCT Falun februari 2017 Karin Lisspers. RCT-studier - patienter i verkligheten

What is evidence? Real life studier vs RCT. Real life studier vs RCT Falun februari 2017 Karin Lisspers. RCT-studier - patienter i verkligheten Real life studier vs RCT Falun 20 februari 2017 What is evidence? RCT-studier - patienter i verkligheten 1 Astma Herland K, et al. Respiratory Medicine (2005) 99, 11 19 Real-life studier jämfört RCTstudier

Läs mer

Patienter med hjärtsvikt på Djursholms Husläkarmottagning hur ser omhändertagandet ut i förhållande till nationella riktlinjer?

Patienter med hjärtsvikt på Djursholms Husläkarmottagning hur ser omhändertagandet ut i förhållande till nationella riktlinjer? Rapport VESTA hp 15 Patienter med hjärtsvikt på Djursholms Husläkarmottagning hur ser omhändertagandet ut i förhållande till nationella riktlinjer? Jan Vouis, ST-läkare, Djursholms Husläkarmottagning 15

Läs mer

Äldre och antihypertensiva läkemedel eller Vinst eller skada vid hypertonibehandling av våra äldsta?

Äldre och antihypertensiva läkemedel eller Vinst eller skada vid hypertonibehandling av våra äldsta? Äldre och antihypertensiva läkemedel eller Vinst eller skada vid hypertonibehandling av våra äldsta? Anders Hernborg, specialist allmänmedicin och internmedicin, Region Halland. 1 FRÅGA 1, sammafattning

Läs mer

ST-fredag i Biostatistik & Epidemiologi När ska jag använda vilket test?

ST-fredag i Biostatistik & Epidemiologi När ska jag använda vilket test? ST-fredag i Biostatistik & Epidemiologi När ska jag använda vilket test? Mikael Eriksson Specialistläkare CIVA Karolinska Universitetssjukhuset, Solna Grund för hypotestestning 1. Definiera noll- och alternativhypotes,

Läs mer

Vad innebär individualiserad behandling för äldre med typ 2-diabetes i praktiken?

Vad innebär individualiserad behandling för äldre med typ 2-diabetes i praktiken? Vad innebär individualiserad behandling för äldre med typ 2-diabetes i praktiken? CARL JOHAN ÖSTGREN Intressekonflikt Konsultuppdrag och föreläsningar för: AstraZeneca, BMS, NovoNordisk, MSD, Lilly, SanofiAventis,

Läs mer

Välkomna! till kursen i Vetenskapligt Förhållningssätt vt 2015

Välkomna! till kursen i Vetenskapligt Förhållningssätt vt 2015 Välkomna! till kursen i Vetenskapligt Förhållningssätt vt 2015 Mitt Kom-i-håg: Chefer och handledare och seminariedag Pärm och Närvaro Läxor Statistik! Grupparbete och feed-back Skriftlig rapport (8),

Läs mer

medrave4 Manual för system-administratör Administrator manual medrave4 Medrave Software AB 2012

medrave4 Manual för system-administratör Administrator manual medrave4 Medrave Software AB 2012 medrave4 Manual för system-administratör Medrave Software AB 2012-06-27 Administrator manual medrave4 Medrave Software AB 2012 Dr Per Stenström Specialist i Allmänmedicin per.stenstrom@medrave.com Administratörens

Läs mer

Barndiabetes. skillnader i HbA1c och body mass index (BMI) mellan flickor och pojkar i Västra Götaland

Barndiabetes. skillnader i HbA1c och body mass index (BMI) mellan flickor och pojkar i Västra Götaland Barndiabetes skillnader i HbA1c och body mass index (BMI) mellan flickor och pojkar i Västra Götaland oktober 2012 Diabetes är den näst vanligaste kroniska sjukdomen bland barn och ungdomar i Sverige

Läs mer

är en mätmetod som visar hur blodsockret har varit i genomsnitt under de senaste två till tolv veckorna* före prov - tagningstillfället.

är en mätmetod som visar hur blodsockret har varit i genomsnitt under de senaste två till tolv veckorna* före prov - tagningstillfället. VAD ÄR HbA1c? Vad är ett HbA 1c -test? Du som lever med diabetes vet säkert att nyckeln till att hålla sig frisk och välmående är bland annat en noggrann kontroll av din diabetes. Du mäter blodsockernivån

Läs mer