Ett års uppföljning av LDL (low density lipoprotein) hos patienter med nydiagnostiserad Diabetes Mellitus typ 2 på Skogås vårdcentral.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ett års uppföljning av LDL (low density lipoprotein) hos patienter med nydiagnostiserad Diabetes Mellitus typ 2 på Skogås vårdcentral."

Transkript

1 Ett års uppföljning av LDL (low density lipoprotein) hos patienter med nydiagnostiserad Diabetes Mellitus typ 2 på Skogås vårdcentral. Luis Damian Navarro ST-läkare, Skogås vårdcentral 2013 luisdamiannav@hotmail.com Vetenskaplig handledare: Hedda Agüero-Eklund, Specialist i allmänmedicin, Stureplan vårdcentral. Jan-Eric Olsson, Specialist i allmänmedicin, Akademiskt primärvårdscentrum. Huddinge. Klinisk handledare: Alfonso Roman, Specialist i allmänmedicin, Skogås vårdcentral.

2 Sammanfattning Bakgrund: Diabetes Mellitus typ 2 (DM2) är en metabol sjukdom med multipel etiologi, kännetecknad av kronisk hyperglykemi. Mikro- och makrovaskulära komplikationer kan drabba många organ och ge en förkortad livslängd. Effektiv blodtrycksbehandling, rökstopp, ökad fysisk aktivitet, förändrade matvanor, intensiv blodglukossänkande behandling och blodfettssänkande behandling är strategier för att minska risk för komplikationer Sänkning av låg-density lipoprotein (LDL) har hög prioritet (10). Syfte/frågeställningar: Syftet med studien är att undersöka hur nivåerna av LDL ligger efter ett års uppföljning av nydiagnostiserade diabetes patienter på Skogås Vårdcentral (SV) beroende på om man behandlats med statiner, livsstilsförändringar eller både statiner och livsstilsförändringar enligt Socialstyrelsens riktlinjer. Metod: Studien är en retrospektiv kvantitativ journalstudie, av alla nydiagnostiserade patienter med DM2 inskrivna på SV under perioden till Journalerna granskades avseende kön, ålder, rökning, HbA1c, blodtryck, behandling med statiner och livsstilsförändringar samt LDL nivå vid debuten och efter ett år Resultat: Total hade 51 patienter (Medianålder 55 år), (29 män (57 %) och 22 kvinnor (43 %), fått diagnos DM2. Vid debuten hade 45 patienter (88 %) LDL > 2,5 mmol/l. Sjutton patienter (38 %) av dessa 45 behandlades med statiner och 42 patienter (93 %) hade dokumenterade livsstilsråd. Statinbehandlade patienter och patienter som både fått statinbehandling och livsstilsförändringar hade signifikant lägre LDL värden efter ett år jämfört med de som inte fått behandling med statiner. Patienter som bara fick livsstilsförändringar hade ingen signifikant skillnad i LDL efter ett år Slutsats: Fler diabetespatienter behöver diagostiseras och behandlas med statiner. Jornalen bör innehålla orsak till utebliven statinbehandling. MeSH termer: Typ 2-diabetes, HbA1c, LDL-kolesterol, blodtryck 2

3 Innehåll Sammanfattning... 2 Bakgrund:... 3 Syfte:... 5 Frågeställningar:... 5 Material och metod:... 5 Urval... 6 Metod;... 6 Statistik;... 7 Etiska överväganden;... 7 Resultat... 8 Studiepopulation... 8 Diskussion Styrkor Svagheter Implikationer Slutsats Referenslista

4 Bakgrund: Diabetes Mellitus är en metabol sjukdom med multipel etiologi, kännetecknad av kronisk hyperglykemi. Sjukdomen kan delas in i typ 1-diabetes, som är en ren insulinbristsjukdom, orsakad av en autoimmun nedbrytning av betacellerna i bukspottkörteln samt typ 2-diabetes (DM2), som karakteriseras av både insulinresistens och en relativ eller absolut insulinbrist. Prevalensen av DM2 varierar betydligt mellan olika länder och den har varit långsamt stigande under en rad av år och är i Sverige mellan 4 % till 5 % (1). Man räknar med att det finns odiagnostiserade typ 2-diabetiker i Sverige (2). Det finns ett flertal kända riskfaktorer för att utveckla DM2 varav de viktigaste är låg fysisk aktivitet, övervikt, höga blodfetter, tidigare graviditetsdiabetes, påvisad nedsatt glukostolerans, ålder, rökning och kortisonbehandling (1) (3-9). Kända komplikationer till DM2 är bland annat mikro och makrovaskulära komplikationer som kan leda till skador på njurar, nerver, ögon, hjärt- kärlsjukdom och en förkortad livslängd. Därför är det viktigt att angripa de riskfaktorer som har starkast samband med dessa kärlförändringar genom: effektiv blodtrycksbehandling, blodfettssänkande behandling, rökstopp, ökad fysisk aktivitet och intensiv blodglukossänkande behandling (3-9). Trots att mikrovaskulära komplikationer kan kraftigt reduceras med strikt glykemisk kontroll, behöver förebyggande av makrovaskulär sjukdom en multifaktoriell strategi som tar upp alla viktiga riskfaktorer. I synnerhet är behandlingen av diabetespatienter med förhöjda blodfetter en stor utmaning för behandlande läkare-distriktsläkare. Därför har the American Diabetes Association rekommenderat sänkning av low-density lipoprotein (LDL) som en första prioritet (10). LDL är ett lipoprotein som transporterar kolesterol och triglycerider från lever och tarmar till celler och vävnader via blodbanan. LDL-partiklar förefaller vara särskilt starkt associerade med ateroskleros och förhöjda värden ses framför allt vid metabola syndromet och typ 2- diabetes(11). Enligt nationella riktlinjer vid behandling av personer med diabetes bör läkare noggrant följa gällande behandlingsrekommendationer för kolesterol, där man rekommenderar sänkning av LDL-kolesterol till < 2,5 mmol/l (12). Vid etablerad kranskärlssjukdom bör målnivåerna skärpas ytterligare till LDL-kolesterol<1,8 mmol/l med 4

5 hjälp av livsstil förändringar och farmakologisk behandling med statiner om förändringar av livsstilen är inte tillräckliga(13). I Sverige är det till stor del vårdcentralerna och allmänläkarna som sköter DM2 behandlingen. De har en viktig uppgift att tidigt diagnostisera sjukdomen samt identifiera och modifiera riskfaktorer. Målet är att minska sjukligheten och de komplikationer som medför en minskad livskvalitet. Läkarnas största utmaning är att hantera den höga risken för kardiovaskulär morbiditet och mortalitet hos patienter med diabetes. Ett viktigt sätt att minska bördan av hjärt-kärlsjukdom vid diabetes är att behandla förhöjda LDL-värden (14) Studien baseras på patienter vid Skogås Vårdcentral (SV). Idag finns det inte dokumenterat hur många ny diagnostiserade DM2, vilka man har behandlat med statiner på grund av höga LDL värden, som har nått sitt målvärde. Det finns inte heller klarlagt hur den individuella behandlingsplanen skall dokumenteras. T.ex. Varför en ny diagnostiserad patient med höga LDL värden inte har fått statiner? Vilken behandlingsplan har man valt istället? Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur nivåerna av LDL ligger efter ett års uppföljning på nydiagnostiserade diabetes patienter på SV under perioden till och hur nivåerna har påverkats av de olika behandlingsinsatser man gjort enligt Socialstyrelsens riktlinjer för medicinering och livsstilsförändring. Frågeställningar: 1. Hur många patienter har fått ny diagnos DM2 på SV under tidsperioden? 2. Hur var medelvärden, spridning och samband med LDL nivå vid debuten för HbA1c och blodtryck för dessa patienter? 3. Fanns någon statistisk skillnad mellan LDL nivå vid debuten för rökare och icke rökare? 4. Hur stor andel av de nydiagnostiserade patienterna hade LDL = > 2,5 mmol/l? a. Hur stor andel av dessa har behandlats med statiner? 5

6 b. Hur stor andel av dessa har fått dokumenterat livsstilsråd? 5. Fanns någon statistisk skillnad mellan LDL nivå vid debuten och ett år senare för patienter med LDL= > 2,5 mmol/l som behandlats med statiner, livsstilsförändringar eller både statiner och livsstilsförändringar? Material och metod: Skogås är en kommundel i Huddinge kommun som ligger strax söder om Stockholms kommun. Enligt Huddinge kommunstatistik 2012 har Skogås invånare (15). Drygt 30 % av dessa är födda utanför Sverige. Medianinkomsten (20-64år) är i denna kommundel kr vilket är under Sveriges snitt. Förvärvsfrekvensen (20-64år) är 76 %, vilket är klart över Sveriges snitt (16). SV har listade patienter. På mottagningen finns sex specialister i allmänmedicin, två ST-läkare, två AT-läkare samt en underläkare anställd som vikarie. Design Studien är en retrospektiv kvantitativ journalstudie, vilken inkluderar alla listade patienter med nydiagnostiserad DM2 inskrivna på SV under perioden till Urval För att få fram antalet listade patienter som fanns under studie perioden har man använt information från databasen i programmet ListOn. Från rapportverktyget RAVE fick man fram information om hur många av alla listade patienterna som har en nydiagnostiserad DM2 under studie perioden. Alla nydiagnostiserade patienter med DM2, mellan 18 år till 65 år inkluderades. Därefter gjorde man en manuell granskning av dessa patienters journaler för att exkludera de patienter som har erhållit diagnos innan studie perioden och patienter <18 år och > 65 år samt multisjuka patienter och de patienter som följs upp på sjukhus eller inte är listade på SV. 6

7 Under studieperioden till hade 84 patienter uppfyllt kriterierna för nydiagnostiserad diabetes. Efter manuell granskning av alla journaler exkluderades 33 patienter på grund av att de var fel registrerade. Några hade diagnos som var ställd redan innan 2007 andra var patienter som inte haft återkontroll på vårdcentralen eller inga registrerade värden vid årskontrollen. Metod; Från inkluderade patienters journaler inhämtades informationen manuellt angående ålder, kön, LDL nivå, HbA1c, rökning, och blodtryck. LDL nivå kontrollerades vid debut och efter ett år, övriga parametrar kontrollerades enbart vid debuten. Varje patients uppgifter från journalen fördes in i en Exceltabell (se tabell 1) där patientens identitet ersattes med ett nummer. Tabell 1. Kodtabell för patienter med nydiagnostiserad diabetes på Skogås vårdcentral. Ja = 1 och nej = 0 Nr Ålder LDL LDL Efter Statiner Livsstilsförän HbA1c Rökning Blodtryck Debut ett år dringar Debut Debut Debut Ja Nej Ja Nej Ja Nej För att kryssa (Ja) i Livsstilsförändring skulle det finnas dokumenterat livsstilsråd angående kost och motion eller att man gett patienten fysisk aktivitet på recept (FaR). Om det inte fanns någon dokumentation i journalen kryssades (Nej). Data från kodtabellen strukturerades sedan enligt flödesdiagram i figur 1 för att jämföra LDL vid olika behandlingar hos patienter vid debuten och efter 12 månader med statistiska metoder enligt nedan. 7

8 Figur 1. Flödesschema för beräkning av statistiska skillnader i LDL med t-test mellan rökare och ej rökare för alla nyupptäckta patienter med DM2 på SV samt mellan debut och efter 12 månader för alla LDL patienter samt för patienter med LDL = > 2,5 mmol/l även i relation till olika behandlingsalternativ. Se tabell 2. Statistik; Statistikprogrammet PAlenontologicalSTatistics (PAST) samt Excel användes för att bearbeta data. LDL, blodtryck, HbA1c och ålder, är data på intervallnivå och analyserades genom beräkning av medel- och medianvärde, spridningsmått och korrelationsmått. Alla variabler utom HbA1 C var normalfördelade enligt normalitetstest i PAST. Kön, rökning, behandling med statiner och livsstilförändringar är data på nominalnivå och beskrivs med antal och andel personer i de olika kategorierna. Pearsons korrelationskoefficient användes för att beräkna samband mellan LDL och Hba1C samt Spermans korrelationskoefficient för att beräkna samband mellan LDL och blodtryck vid debuten. Variablernas relationer skulle kunna förklaras bättre med logistiskt regression. T- test användes för att göra beräkningar av LDLskillnader vid debuten och efter ett år mellan olika behandlingar. Data presenteras i tabeller och figurer. Konfidensintervall anges på 5 % nivån.(ki 95 %). Etiska överväganden Att som obehörig läsa journaler utan att ha en behandlingsrelation till patienten är ett sekretessbrott mot patienter och kollegor. Verksamhetschefen har bedömt att nyttan i detta projekt överstiger risken och har gett sitt godkännande. Inga patienter har utsatts för någon 8

9 form av skada under studietiden varken fysiskt eller psykiskt. Alla kollegor på vårdcentralen var informerade angående syftet med studien. På vårdcentralen fanns information uppsatt på anslagstavlor under tiden studien utfördes. Där stod att resultatet kommer vara till vårdcentralens nytta och kommer att användas till att förbättra vårdkvalitet och säkerhet för våra diabetespatienter. Patienterna blev inte personligen kontaktande för godkännande men på anslagstavlan uppmanades patienterna att vid synpunkter eller frågor vända sig till verksamhetschefen. Patienterna är skyddade och dess anonymitet garanteras då varje patient kodades med ett specifikt nummer. Vad det gäller patientinformationen och dess säkerhet hölls all information på vårdcentralen i en låst säkerhetslåda. Resultaten av studie presenteras på gruppnivå så att enskilda patienter ej går att identifiera. All datainformation är tillgänglig för projektledaren för att sedan destrueras efter godkänt projekt. Resultat Studiepopulation Total hade 51 patienter, 29 män (57 %) och 22 kvinnor (43 %), fått diagnos DM2 på SV under perioden till (Se Figur 1). Antalet listade patienter på SV i slutet att 2010 var 14200, vilket innebär att 0.4 % hade fått diagnosen DM2. Av dessa 51 patienter var 44 patienter (86 %) i åldersgruppen år och 7 patienter (14 %) i åldersgruppen år.(se Figur 2). Ålderfördelningen var positivt sned. Medianåldern var 55 år. Yngsta patienten var 21 år vid debuten och den äldsta 64 år. 9

10 Figur 2. Åldersfördelning av patienter med nydiagnosticerad DM2 på SV Vid debuten var medianvärdet för HbA1c 6,1 % (KI 95 % 5,8-6,6). Vad gäller blodtryck var medelvärdet för systoliskt tryck 142 (KI 95 % ) För diastoliskt tryck var medelvärdet 85 (KI 95 % 82-88) Inga samband fanns mellan LDL nivå vid debuten, vare sig för HbA1C, systoliskt (SBT) eller diastoliskt blodtryck (DBT). Spearmans korrelationskoefficient för LDL/HbA1C var inte signifikant (0,2 ). Pearssons korrelationskoefficient för LDL/SBT (-0,1) och för LDL/ DBT (-0,005) Vid debuten framkom ingen statistiskt signifikant skillnad mellan LDL nivå vid debuten för rökare och icke rökare. P-värde n.s. (T-test p = 0,2). Medelvärde för icke rökare var 3,5 mml/l (KI 95 % 3,0-3,9) och för rökare 3,9 mml/l (KI 95 % 3,4-4,3). Fyrtiofem patienter hade LDL= > 2,5 mmol/l. 27 män (60 %) och 18 kvinnor (40 %). Av dessa 45 patienter med LDL => 2,5 mmol/l vid debuten hade 17 patienter (38 %) behandlats med statiner och 42 patienter (93 %) hade dokumenterade livsstils råd. (Tabell 2) Sex patienter hade LDL <2,5 mmol/l vid debuten, två män (33 %) och fyra kvinnor (66 %). Tio patienter hade LDL <2,5 mmol/l 1 år efter och tre av dem hade LDL <2,5 mmol/l också vid debuten. Fyrtioåtta patienter (94 %) hade dokumenterade livsstils råd och 21 (41 %) patienter hade fått behandling med statiner. LDL-medelvärde för alla 51 patienter vid debuten och efter ett år framgår av tabell 2. Alla patienter utom tre fick livsstilsförändringar och samtliga patienter av de som fått 10

11 statinbehandling. Statinbehandlade patienter och patienter som både fått statinbehandling och livsstilsförändringar hade signifikant lägre LDL värden efter ett år jämfört med de som inte fått behandling med statiner. Patienter som bara fick livsstilsförändringar hade ingen signifikant skillnad i LDL efter ett år... (Se tabell 2). Tabell 2. LDL-medelvärde i mml/l vid debuten och efter ett år för patienter med nydiagnostiserad DM2 på Skogås vårdcentral. Behandling N LDL vid debut LDL efter ett år P-värde Alla DM2 patienter 51 3,6 (KI 95 % 3,3-4,0) 3,4 (KI 95 % 3,1-3,7) 0,2 Statinbehandling 21 3,7 (KI 95 % 3,1-4,2) 2,9 (KI 95 % 2,4-3,3) 0,007 Livsstils råd 28 3,6 (KI 95 % 3,2-4,0) 3,8 (KI 95 % 3,2-4,1) 0,3 Statinbehandling + livsstil 20 3,6 (KI 95 % 3,1-4,2) 2,9 (KI 95 % 2,4-3,4) 0,01 Diskussion. Denna retrospektiva journalstudie visar att 0,4 % av alla listade patienter på Skogås vårdcentral hade fått diagnosen DM2 under perioden till Man kan anta att andelen patienter med diagnos DM2 egentligen är högre med tanke på att prevalensen av DM2 är i Sverige mellan 4 % till 5 % (1). Att antalet patienter som fått diagnosen DM2 under studieperioden var så lågt kan till viss del förklaras av det troligen finns en generell underdiagnostisering av sjukdomen. Patienter som behandlades med statiner hade signifikant lägre LDL-värden efter ett år jämför med de som inte fått behandling. Ingen signifikant skillnad i LDL efter ett år för patienter som fick bara livsstils råd men för patienter som fick både statinbehandling och livsstils råd visade signifikant skillnad i LDL efter ett år. Jag valde att studera alla listade patienter på SV med nydiagnostiserad DM2 i åldersgruppen år (n=51) där det visade sig att 41 % (n=21) hade fått behandlingen med statiner, cirka 9 % mindre om man jämför med resultaten för hela Stockholm enligt nationella diabetes register (NDR). (17) resterande (59 %, n=30) hade ingen statin behandling. Det är svårt att uttala sig om orsaken till varför patienter med nydiagnostiserad DM2 med LDL > 2,5 mml/l inte hade fått behandling med statiner. Dels kan det b kontraindikation, men också att läkaren vill avvakta, tror att patienten har goda chanser att 11

12 förbättra sin LDL värden med livsstilspreventiva åtgärder och därmed har glömt dokumentera detta. 94 % (n=48) hade fått livsstils råd, vilket är 21 % bättre om man jämför med resultaten för hela Stockholm enligt NDR (18). Resterande (6 %, n=3) hade inga dokumenterade livsstils råd. Medelvärde för LDL för de patienter som behandlades med statiner efter ett års uppföljning på SV var 2,9 mml/l (KI 95 % 2,4-3,3) vilket om man jämför med resultaten av medelvärden för LDL för hela Stockholm enligt NDR (17) som visar 2,8 mml/l (KI 95 % 2, ) ligger bra till men det finns alltid en möjlighet att förbättra med tanke på rekommendation att en bra metabolkontroll innebär att LDL bör vara <2,5 mmol/l. I Läkemedelsverkets senaste rekommendationer från 2014 betonas att man istället för att bedöma gränsvärden inom enskilda variabler som LDL, nu ska bedöma den totala risken och göra en riskvärdering för en diabetespatient att insjukna i hjärt-kärlsjukdom. (19) Denna information kom efter att databearbetning av denna studie genomförts. Styrkor I studien har alla patienter under ett år med nydiagnostiserade med DM2 ingått och inte ett slumpmässigt urval. Med den manuella granskning som inhämtning av uppgifterna som analyserades i studien och genomläsning av journaler borde täckningsgraden sannolik vara hög. Svagheter Studien avgränsades till enbart nydiagnostiserade och med det inte möjlighet att jämföra resultat för alla DM2 patienter på SV. Antalet patienter som omfattas av studien är tillräckligt för att dra slutsatser från resultatet men det hade varit önskvärt med ett större antal, speciellt avseende analys av subgrupperna En annan svaghet kan vara hur diagnosen skrivits in i journalen. Det kan finnas en viss felmarginal i diagnossättningen, vilket kan vara orsaken till att antal nydiagnostiserade under den angivna perioden är betydligt under nationella prevalensen. Patienterna kan gå hos andra vårdgivare. 12

13 Implikationer Studien är ett vetenskapligt arbete som kommer att användas i vårdcentralens kvalitetsförbättring. En positiv förändring som vi kan göra på SV är att diagnostisera fler diabetes patienter och förbättra dokumentation av individuell behandlingsplan för patienter med diagnos DM2 och bedömningen av lipidrubbningen och ställningstagande till farmakologisk behandling med statiner eller kombinationsbehandling med statiner och livsstilsförändring. Detta skulle förenkla omhändertagande av våra diabetespatienter och skulle för oss på SV innebära ett lokalt vårdprogram. Slutsats Det finns behov av att förbättra rutiner vid journalföring på SV avseende orsaken till varför vissa patienter som har fått ny diagnos DM2 och har en nivå av LDL => 2,5 mmol/l inte fått behandlingen med statiner. Referenslista 1. Läkemedelsboken Hunskår S., Hovelius B Allmänmedicin Bok del III, sid Haire-Joshu D, Glasgow RE, Tibbs TL. Smoking and diabetes. Diabetes Care 1999;22: Yusuf S, Hawken S, Ounpuu S, et al. Effect of potentially modifiable risk factors associated with myocardial infarction in 52 countries (the INTERHEART study): case-control study. Lancet 2004;364: Lightwood JM, Glantz SA. Short-term economic and health benefits of smoking cessation: myocardial infarction and stroke. Circulation 1997;96:

14 6. Information från läkemedelsverket 1:2010, Läkemedelsbehandling vid typ 2- diabetes - ny rekommendation, fakta rutanr Turner RC, Millns H, Neil HA, et al. Risk factors for coronary artery disease in noninsulin dependent diabetes mellitus: United Kingdom prospective diabetes study (UKPDS: 23) BMJ 1998;316: Adler AI, Stratton IM, Neil HA, et al. Association of systolic blood pressure with macrovascular and microvascular complications of type 2 diabetes (UKPDS 36): prospective observational study. BMJ 2000;321: Stratton IM, Cull CA, Adler AI, et al. Additive effects of glycaemia and blood pressure exposure on risk of complications in type 2 diabetes: a prospective observational study (UKPDS 75). Diabetologia 2006;49: Haffner SM. Statin therapy for the treatment of diabeticdyslipidemia. Source. Department of Medicine, University of Texas Health Science Center at San Antonio, Texas , USA.DiabetesMetab Res Rev 2003 Jul-Aug; 19: Nyström F.H., Nilsson P.M. Diabetes och metabola syndromet. Studentlitteratur AB, Socialstyrelsens nationella riktlinjer för diabetesvård Viss.nu administrativt stöd för primärvården. Läst Richar W. Nesto, MD. LDL Cholesterol Lowering in Type 2 Diabetes: What Is the Optimum Approach?Clinical Diabetes January 2008 vol. 26 no Huddinge kommun. Hämtad

15 ik/befolkningsprognoser/huddinge%20i%20siffror%20- %20Rapport%20om%20befolkningsprognos% pdf. 16. Wikman P. Huddinge kommun, Administrativa avdelningen, Kvalitet och Projekt Befolkningsprognos Skogås, mail NDR Statisktik. Hämtad Läkemedelsverket / Medical Products Agency [Internet]. Aterosklerotisk hjärtkärlsjukdom -. [cited 2015 Mar 28]. Available from: 15

Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014

Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014 Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014 Tarek Abdulaziz: ST-läkare Klinisk handledare: Khpalwak Ningrahari, specialist

Läs mer

Sjuksköterskedagarna. Vad letar vi efter i sjukvården? Varför?

Sjuksköterskedagarna. Vad letar vi efter i sjukvården? Varför? Sjuksköterskedagarna Cecilia Enockson specialist i allmänmedicin Medicinsk rådgivare Hälsoval Vad letar vi efter i sjukvården? Varför? Riskfaktorer för hjärt- kärlsjukdom Orsakar stor sjuklighet och lidande

Läs mer

Diabetes typ 2 måluppfyllnad avseende HbA1c och blodtryck på Forums vårdcentral

Diabetes typ 2 måluppfyllnad avseende HbA1c och blodtryck på Forums vårdcentral Diabetes typ 2 måluppfyllnad avseende HbA1c och blodtryck på Forums vårdcentral Mariam Salam, ST-läkare Forums vårdcentral Höstprogrammet 2011/09-2012/05 Vetenskaplig handledare: Bo Christer Bertilson,

Läs mer

Patienter med diabetes typ 2 på Täby vårdcentral: uppnår de målblodtrycket?

Patienter med diabetes typ 2 på Täby vårdcentral: uppnår de målblodtrycket? Rapport VESTA Patienter med diabetes typ 2 på Täby vårdcentral: uppnår de målblodtrycket? Jórunn Harpa Ragnarsdóttir, ST läkare, Täby vårdcentral Oktober 2012 Jórunn Harpa Ragnarsdóttir Klinisk handledare:

Läs mer

Värdering av lipider vid diabetes Riskvärdering och behandlingsindikation. Mats Eliasson

Värdering av lipider vid diabetes Riskvärdering och behandlingsindikation. Mats Eliasson Värdering av lipider vid diabetes Riskvärdering och behandlingsindikation Mats Eliasson Kroniska komplikationer Typ 1- och typ 2-diabetes Makroangiopati * Kranskärlssjukdom * Ischemiskt stroke * Perifer

Läs mer

Nationella Diabetesregistret, Registercentrum Västra Götaland

Nationella Diabetesregistret, Registercentrum Västra Götaland Nationella Diabetesregistret, Registercentrum Västra Götaland Agenda Lipidvärden och lipidsänkande behandlingdata från nya årsrapporten Vad har NDR lärt oss om lipidvärden och lipidsänkande behandling

Läs mer

Har kontinuitet i läkarkontakten betydelse för måluppfyllelsen för patienter med typ 2 diabetes?

Har kontinuitet i läkarkontakten betydelse för måluppfyllelsen för patienter med typ 2 diabetes? Har kontinuitet i läkarkontakten betydelse för måluppfyllelsen för patienter med typ 2 diabetes? -en journalstudie på Handens Vårdcentral Emma Andersson, ST-läkare, Handens Vårdcentral 2013 Klinisk handledare:

Läs mer

Uppföljning av patienter med typ 2- diabetes på Lina hage vårdcentral

Uppföljning av patienter med typ 2- diabetes på Lina hage vårdcentral Uppföljning av patienter med typ 2- diabetes på Lina hage vårdcentral Rabei Jalil ST-läkare i allmänmedicin Capio vårdcentral Lina Hage Augusti 2014 Vetenskaplig handledare : Vetenskaplig handledare :

Läs mer

Diabetes på Tranebergs Vårdcentral

Diabetes på Tranebergs Vårdcentral Diabetes på Tranebergs Vårdcentral I vilken utsträckning uppnår vi målvärden för långtidsblodsocker, blodtryck och blodfetter enligt Nationella riktlinjer? Ett projektarbete under ST i allmänmedicin 2011

Läs mer

Faktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor -

Faktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor - Fredrik Wallentin Faktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor - sjukdom Dosrelation (graderat samband)

Läs mer

Xenical och viktminskning

Xenical och viktminskning 1(13) Xenical och viktminskning Det finns tyvärr inga snabba kurer som har vetenskapligt dokumenterad effekt och ger en bestående viktminskning. Xenical är inget undantag det är ingen snabbkur. Däremot

Läs mer

Hypertonibehandling på Malungs Vårdcentral vid nydebuterad typ 2-diabetes.

Hypertonibehandling på Malungs Vårdcentral vid nydebuterad typ 2-diabetes. Hypertonibehandling på Malungs Vårdcentral vid nydebuterad typ 2-diabetes. Abdirahman Jelle ST-läkare, Vårdcentral Malung Handledare: Lars Jerdén, Distriktsläkare Vårdcentral Jakobsgårdarna Börje Dahlén,

Läs mer

Handläggning av diabetes typ 2

Handläggning av diabetes typ 2 Handläggning av diabetes typ 2 DEFINITION Typ 2 diabetes orsakas av insulinresistens i kombination med relativ insulinbrist. Majoriteten (ca 80%) är överviktiga/feta och sjukdomen ingår som en del i ett

Läs mer

Sekundärprevention efter hjärtinfarkt- når vi målen?

Sekundärprevention efter hjärtinfarkt- når vi målen? Sekundärprevention efter hjärtinfarkt- når vi målen? Inledning Det är sedan länge känt att sekundärpreventiv behandling efter genomgången hjärtinfarkt är effektivt, och i europeiska riktlinjer publicerade

Läs mer

Strösocker. Projektledare: CVU Rapportserie 2008: 27

Strösocker. Projektledare: CVU Rapportserie 2008: 27 Strösocker 2007 Projektledare: Lisbeth Berglöv, diabetessköterska Vårdcentrum, Norra Kungsgatan 3 464 30 MELLERUD Primärvården FyrBoDal CVU Rapportserie 2008: 27 Projektnamn: Projektansvarig Strösocker

Läs mer

Stora regionala skillnader i diabetesvården i Sverige. Stefan Jansson och Katarina Eeg-Olofsson

Stora regionala skillnader i diabetesvården i Sverige. Stefan Jansson och Katarina Eeg-Olofsson Stora regionala skillnader i diabetesvården i Sverige Stefan Jansson och Katarina Eeg-Olofsson Antal registrerade vuxna personer med diabetes i i NDR och täckningsgrad 2018 Andel patienter rapporterade

Läs mer

Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar

Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar Hälsoekonom/PhD Inna Feldman Uppsala Universitet Dat 131122 Innehåll Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar

Läs mer

Sekundärprevention efter Stroke/TIA. Bo Carlberg Inst för Folkhälsa och Klinisk Medicin Umeå Universitet

Sekundärprevention efter Stroke/TIA. Bo Carlberg Inst för Folkhälsa och Klinisk Medicin Umeå Universitet Sekundärprevention efter Stroke/TIA Bo Carlberg Inst för Folkhälsa och Klinisk Medicin Umeå Universitet Sekundärprevention efter stroke Vad handlar det om? Vad vet vi om effekter av åtgärder? Kan vi få

Läs mer

Blodfettsänkande läkemedel vid diabetes - följs riktlinjerna på vårdcentralen Mösseberg?

Blodfettsänkande läkemedel vid diabetes - följs riktlinjerna på vårdcentralen Mösseberg? Blodfettsänkande läkemedel vid diabetes - följs riktlinjerna på vårdcentralen Mösseberg? FoU-centrum Primärvård och Tandvård i Skaraborg Författare: Ahmed Ismat Mustafa, ST-läkare Vårdcentralen Mösseberg

Läs mer

10 Vad är ett bra HbA1c?

10 Vad är ett bra HbA1c? 10 Vad är ett bra HbA1c? HbA1c och blodsocker HbA1c är ett mått på medelblodsockret de senaste 6-8 veckorna. Observera att HbA1c inte anger medelblodsockret utan måste översättas enligt: Det finns en hel

Läs mer

Statinbehandling hos patienter med typ 2 diabetes mellitus på Flemingsberg VC

Statinbehandling hos patienter med typ 2 diabetes mellitus på Flemingsberg VC 1 VESTA projekt höstprogrammet 2011 Statinbehandling hos patienter med typ 2 diabetes mellitus på Flemingsberg VC Följsamhet till regionala riktlinjer Ban Istefan ST-läkare i Allmänmedicin Flemingsberg

Läs mer

KARTLÄGGNING AV BRIST PÅ VITAMIN B12 HOS METFORMINBEHANDLADE PATIENTER MED TYP 2 DIABETES MELLITUS PÅ TENSTA VÅRDCENTRAL

KARTLÄGGNING AV BRIST PÅ VITAMIN B12 HOS METFORMINBEHANDLADE PATIENTER MED TYP 2 DIABETES MELLITUS PÅ TENSTA VÅRDCENTRAL KARTLÄGGNING AV BRIST PÅ VITAMIN B12 HOS METFORMINBEHANDLADE PATIENTER MED TYP 2 DIABETES MELLITUS PÅ TENSTA VÅRDCENTRAL RIFAT ROB ST-läkare TENSTA VÅRDCENTRAL E-mail: rifat.rob@sll.se Tfn: 073-772 43

Läs mer

Gävle HC Carema. Metabol bedömning & mottagning

Gävle HC Carema. Metabol bedömning & mottagning Gävle HC Carema Metabol bedömning & mottagning Är personen SJUK? eller FRISK?... . eller har hon en mycket HÖG RISK? Hur ska vi HJÄLPA utan att STJÄLPA? HJÄLP!? Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård

Läs mer

lokalt vårdprogram för hälso- och sjukvården i södra Älvsborg

lokalt vårdprogram för hälso- och sjukvården i södra Älvsborg Bilaga 6 200-0-09 8 Behandlingsprogram - livsstilsgrupper Bakgrund Övervikt och fetma är ett stort och växande samhällsproblem. I Sverige har antalet personer med fetma nästan fördubblats under de senaste

Läs mer

Lipidsänkande behandling efter hjärtinfarkt - eller före? Kristina Hambraeus Överläkare, Cardiologkliniken Falu Lasarett

Lipidsänkande behandling efter hjärtinfarkt - eller före? Kristina Hambraeus Överläkare, Cardiologkliniken Falu Lasarett Lipidsänkande behandling efter hjärtinfarkt - eller före? Kristina Hambraeus Överläkare, Cardiologkliniken Falu Lasarett Disposition Primär- eller sekundärprevention? Högriskeller befolkningsstrategi?

Läs mer

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/adm

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/adm Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 25880 su/adm 2018-05-16 3 Innehållsansvarig: Sara Bentzel, Underläkare, ST, Läkare (sarmo4) Godkänd av: Jerker Persson, Verksamhetschef, Gemensamt (jerpe3)

Läs mer

Sunderbyn 28/ Marianne Gjörup Överläkare, med klin, Sunderby sjukhus

Sunderbyn 28/ Marianne Gjörup Överläkare, med klin, Sunderby sjukhus Sunderbyn 28/3 2018 Marianne Gjörup Överläkare, med klin, Sunderby sjukhus Diabetes är flera sjukdomar Typ 1 diabetes Autoimmun sjukdom, vanligast att insjukna i tonåren, men kan ske hela livet. Måste

Läs mer

Återföringsdagen 27/4 2011 Sunderby Folkhögskola. Marianne Gjörup Överläkare, sektionschef Diabetes och endokrinologi Sunderby sjukhus

Återföringsdagen 27/4 2011 Sunderby Folkhögskola. Marianne Gjörup Överläkare, sektionschef Diabetes och endokrinologi Sunderby sjukhus Återföringsdagen 27/4 2011 Sunderby Folkhögskola Marianne Gjörup Överläkare, sektionschef Diabetes och endokrinologi Sunderby sjukhus Lite bakgrundsinformation Uppskattningsvis 10 000 diabetiker i Norrbotten

Läs mer

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 (*BMI 30, or ~ 30 lbs overweight for 5 4 person) No Data

Läs mer

Hur sköter vi diabetespatienter på Hallsbergs VC?

Hur sköter vi diabetespatienter på Hallsbergs VC? Hur sköter vi diabetespatienter på Hallsbergs VC? Författare: Sofia Varsami Hallsbergs VC Långängsvägen 69436, Hallsberg sofia.varsami@orebroll.se Handledare: Peter Engfeldt Institutionen för hälsovetenskap

Läs mer

En ny modell för sekundärprevention vid kranskärlssjukdom

En ny modell för sekundärprevention vid kranskärlssjukdom Utskrivning En ny modell för sekundärprevention vid kranskärlssjukdom Efter 1-2 veckor Efter 6-10 veckor Efter 3-4 månader Catrin Henriksson Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset Efter 6 och/eller

Läs mer

Individualiserade mål för glykemisk kontroll vid typ 2-diabetes

Individualiserade mål för glykemisk kontroll vid typ 2-diabetes Individualiserade mål för glykemisk kontroll vid typ 2-diabetes Patientcentrerad vård Mats Eliasson Medicinkliniken, Sunderby Sjukhus, Luleå mats.eliasson@nll.se April 2012 Syftet med behandling av typ

Läs mer

TYP 2 DIABETES PÅ DALENS VÅRDCENTRAL-GOD OCH JÄMLIK VÅRD?

TYP 2 DIABETES PÅ DALENS VÅRDCENTRAL-GOD OCH JÄMLIK VÅRD? ST-uppsats VESTA höstprogrammet 2014 TYP 2 DIABETES PÅ DALENS VÅRDCENTRAL-GOD OCH JÄMLIK VÅRD? En studie av 2014 års resultat avseende blodtryck, HbA1c, LDL och lipidsänkande behandling. Författare: Caroline

Läs mer

Nationella diabetesregistret Uppföljning av primärvården i Östergötland 2010

Nationella diabetesregistret Uppföljning av primärvården i Östergötland 2010 Nationella diabetesregistret Uppföljning av primärvården i Östergötland 21 Eva Törnvall Kvalitetssamordnare FoU-enheten för närsjukvården 1 (7) Uppföljning av diabetes inom primärvården 21. Enligt avtal

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

Sänka LDL-målet vid diabetes? Pro

Sänka LDL-målet vid diabetes? Pro Sänka LDL-målet vid diabetes? Pro Anders G Olsson Professor emeritus, Hälsouniversitetet, Linköping Stockholm Heart Center SFD:s Vårmöte i Visby 2012-05-10 Potentiella bindningar Anders G Olsson har forskningssamarbete

Läs mer

XIVSvenska. Gemensam hälsokurs på KS för kardiometabola pa9enter. Gudrun Andersson och Chris9na Jarnert Stockholm. Kardiovaskulära Vårmötet

XIVSvenska. Gemensam hälsokurs på KS för kardiometabola pa9enter. Gudrun Andersson och Chris9na Jarnert Stockholm. Kardiovaskulära Vårmötet Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Gemensam hälsokurs på KS för kardiometabola pa9enter Gudrun Andersson och Chris9na Jarnert Stockholm Ingen intressekonflikt föreligger Dysglykemi

Läs mer

Nationella riktlinjer för diabetesvården 2009

Nationella riktlinjer för diabetesvården 2009 Nationella riktlinjer för diabetesvården 2009 Fått låna dessa bilder av Halmstad-födde: Mats Eliasson Docent, överläkare Sunderby Sjukhus, Luleå Prioriteringsordförande Nationella Riktlinjer Diabetes 1

Läs mer

Gruppträff 1 Presentation och uppstart

Gruppträff 1 Presentation och uppstart Kinesiskt ordspråk Gruppträff 1 Presentation och uppstart Fyll inte livet med dagar, fyll dagarna med liv. /okänd Överenskommelse När du medverkar i gruppen är det viktigt att du följer programmet vi lagt

Läs mer

Typ 2-diabetes behandling

Typ 2-diabetes behandling Typ 2-diabetes behandling Behandlingen av typ 2-diabetes är livslång och påverkas av hur patienten lever. Behandlingen går ut på att antingen öka produktionen av insulin, öka kroppens känslighet för insulin

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2004:52 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2003:46 av Margot Hedlin och Cecilia Carpelan (fp) om screening av personer som har genetiska anlag för diabetes Föredragande landstingsråd:

Läs mer

Diabetes i media. -tips till dig som skriver om diabetes

Diabetes i media. -tips till dig som skriver om diabetes Diabetes i media -tips till dig som skriver om diabetes Förord 03 5 tips till dig som rapporterar om diabetes 04 Diabetes ett samhällsproblem 06 Diabetes i siffror 07 Vad är diabetes 09 Två typer av diabetes

Läs mer

Projektrapport SAND. SAmverkan kring Nydiagnostiserad typ 2-Diabetes - ett samverkansprojekt mellan LIF* och Region Skåne

Projektrapport SAND. SAmverkan kring Nydiagnostiserad typ 2-Diabetes - ett samverkansprojekt mellan LIF* och Region Skåne Projektrapport SAND SAmverkan kring Nydiagnostiserad typ 2-Diabetes - ett samverkansprojekt mellan LIF* och Region Skåne April 2013 SAmverkan kring Nydiagnostiserad typ 2-Diabetes Bakgrund Vid möte mellan

Läs mer

Rapport för VESTA. Edith Bardales Mitac. ST-läkare, Capio Rågsved vårdcentral. Oktober

Rapport för VESTA. Edith Bardales Mitac. ST-läkare, Capio Rågsved vårdcentral. Oktober Rapport för VESTA Diabetes typ 2 på Rågsved Vårdcentral Uppnås ett av målvärdena på HbA1c enligt Nationella riktlinjer? Andel patienter med riskfyllda värden för både HbA1c och blodtryck. Edith Bardales

Läs mer

Nationella riktlinjer för diabetesvård. Mats Eliasson Länsdiabetesdagen 14/4 2015 2015-02-17

Nationella riktlinjer för diabetesvård. Mats Eliasson Länsdiabetesdagen 14/4 2015 2015-02-17 Nationella riktlinjer för diabetesvård Mats Eliasson Länsdiabetesdagen 14/4 2015 Att förebygga typ 2-diabetes Strukturerade program för att påverka levnadsvanor vid ökad risk för typ 2- diabetes Hälso-

Läs mer

Provtagning för S-kobalamin hos metforminbehandlade patienter med diabetes mellitus typ 2, följs Läkemedelsverkets rekommendationer?

Provtagning för S-kobalamin hos metforminbehandlade patienter med diabetes mellitus typ 2, följs Läkemedelsverkets rekommendationer? VESTA 2014 Provtagning för S-kobalamin hos metforminbehandlade patienter med diabetes mellitus typ 2, följs Läkemedelsverkets rekommendationer? Ingrid Härmestad, ST-läkare, Älvsjö VC Klinisk handledare:

Läs mer

Aterosklerosens olika ansikten

Aterosklerosens olika ansikten Aterosklerosens olika ansikten 2016-03-16 Välkomna!! Laguppställning för dagen Kärlen ( Charlotta Strandberg ) Hjärnan ( Fredrik Schön ) Hjärtat ( Olle Bergström ) Familjär hyperkolesterolemi (Wolfgang

Läs mer

Når patienter med diagnoskombinationen diabetes mellitus typ 2 och hypertoni målblodtryck?

Når patienter med diagnoskombinationen diabetes mellitus typ 2 och hypertoni målblodtryck? VESTA-rapport Når patienter med diagnoskombinationen diabetes mellitus typ 2 och hypertoni målblodtryck? - En journalstudie på Luna Vårdcentral. Rahel Duman Isik, ST-läkare, Luna Vårdcentral. Mars-2015.

Läs mer

Johan Blomgren, överläkare, medicinkliniken Eksjö. Nationella Diabetesregistret, Registercentrum VGR, Göteborg

Johan Blomgren, överläkare, medicinkliniken Eksjö. Nationella Diabetesregistret, Registercentrum VGR, Göteborg Johan Blomgren, överläkare, medicinkliniken Eksjö Nationella Diabetesregistret, Registercentrum VGR, Göteborg Höglandssjukhuset 11. Länssjukhuset Ryhov 145. Värnamo sjukhus 85. Analysförklaring Vid analys:

Läs mer

Vem skall vi satsa på för kardiovaskulär prevention?

Vem skall vi satsa på för kardiovaskulär prevention? Lund den 7 december 2012 Vem skall vi satsa på för kardiovaskulär prevention? Peter M Nilsson, professor klinisk kardiovaskulär forskning Institutionen för kliniska vetenskaper Skånes Universitetssjukhus,

Läs mer

Förebygg, upptäck och behandla fysisk ohälsa hos personer med psykossjukdom

Förebygg, upptäck och behandla fysisk ohälsa hos personer med psykossjukdom Förebygg, upptäck och behandla fysisk ohälsa hos personer med psykossjukdom 2018-10-17 Anna Morawski, Spec Allm Med / Med Dr Kunskapsteam Diabetes Akademiskt Primärvårdscentrum Psykossjukdom somatisk sjukdom

Läs mer

Allmänna frågor Patienter. 6. Hur många patienter är totalt listade/tillhör er vårdcentral/mottagning?

Allmänna frågor Patienter. 6. Hur många patienter är totalt listade/tillhör er vårdcentral/mottagning? Vårdcentral Uppgiftslämnare Profession HSA- id (alt. vårdcentralens namn) Telefonnummer Län/region Information Denna version i word-format kan användas som ett arbetsmaterial för att underlätta att besvara

Läs mer

Mängden utslag kan avgöra risken. Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar.

Mängden utslag kan avgöra risken. Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar. HJÄRTAT Mängden utslag kan avgöra risken Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar. Det är känt att hälsosamma levnadsvanor minskar risken. Men mycket tyder på att även valet av behandling

Läs mer

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 25880 su/adm 2016-01-29 1

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 25880 su/adm 2016-01-29 1 Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 25880 su/adm 2016-01-29 1 Innehållsansvarig: Martin Risenfors, Överläkare, Läkare (marri6) Godkänd av: Jerker Persson, Verksamhetschef, Gemensamt (jerpe3)

Läs mer

Lipidsänkande behandling vid kardiovaskulär prevention

Lipidsänkande behandling vid kardiovaskulär prevention PM III från QregPV:s projekt Högtryck på mottagningen Lipidsänkande behandling vid kardiovaskulär prevention Allmänt Blodfettrubbningar förekommer ofta tillsammans med andra riskfaktorer för hjärtkärlsjukdomar.

Läs mer

Diabetes typ 2 på Din Vårdcentral Bagarmossen

Diabetes typ 2 på Din Vårdcentral Bagarmossen Projektrapport VESTA vp2015 Diabetes typ 2 på Din Vårdcentral Bagarmossen - vad vet vi om patienterna med riskfyllt HbA 1c? Tove Eriksson, ST-läkare i allmänmedicin, Din Vårdcentral Bagarmossen Oktober

Läs mer

Socker och sjukdomsrisk. Emily Sonestedt, PhD Lunds Universitet

Socker och sjukdomsrisk. Emily Sonestedt, PhD Lunds Universitet Socker och sjukdomsrisk Emily Sonestedt, PhD Lunds Universitet Aspekter att ta hänsyn till vid tolkning av forskningen! Vilken typ av socker har studerats?! Vilken typ av studiedesign har använts?! Har

Läs mer

Hypertoni och hypertonibehandling. Personliga reflektioner

Hypertoni och hypertonibehandling. Personliga reflektioner Hypertoni och hypertonibehandling Personliga reflektioner Vilket genomslag kan riskfaktorerna ha? Steno2 Diabetes typ 2 Genomsnittsålder 55,1 år (+/-7,2) Microalbuminuri Uppföljningstid i genomsnitt 7,8

Läs mer

Familjär Hyperkolesterolemi

Familjär Hyperkolesterolemi Familjär Hyperkolesterolemi Socialstyrelsens riktlinjer Rekommendation Erbjuda kaskadtestning med klinisk eller genetisk undersökning för att identifiera genetisk hjärt-kärlsjukdom hos förstagradssläktingar

Läs mer

Glukosmätning. vid typ 2. evidens och erfarenhet?

Glukosmätning. vid typ 2. evidens och erfarenhet? Glukosmätning vid typ 2 Vad sägers evidens och erfarenhet? Första bärbarab blodsockermätaren Ames,, 1969, ca 17 cm långl Stickan ca 7,5 cm långl Vad vet vi om nyttan av att ha bra glykemisk kontroll? UK

Läs mer

Allmänläkardagarna 2011-01-27

Allmänläkardagarna 2011-01-27 Allmänläkardagarna 2011-01-27 1. Förebygger vi komplikationer genom att behandla blodsockret? 2. Spelar det någon roll HUR man sänker blodsockret? 3. Har dom nya läkemedlen någon plats? 50% av typ 2 diabetikerna

Läs mer

Primärvårdspatienter med förmaksflimmer

Primärvårdspatienter med förmaksflimmer Primärvårdspatienter med förmaksflimmer Val av strokeprofylax i relation till stroke- och blödningsrisk på VC Forshaga Daniel Fröding, ST-läkare allmänmedicin, VC Forshaga Akademisk handledare: Riitta

Läs mer

Behandling med blodfettsänkande läkemedel för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar

Behandling med blodfettsänkande läkemedel för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar Behandling med blodfettsänkande läkemedel för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar Sammanfattning Förhöjda blodfetter (hyperlipidemi) ökar risken för att drabbas av hjärtkärlsjukdomar. Riskökningen är tydligast

Läs mer

Rörelse är bästa pillret. Hans Lingfors Distriktsläkare, MD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping

Rörelse är bästa pillret. Hans Lingfors Distriktsläkare, MD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping Rörelse är bästa pillret Hans Lingfors Distriktsläkare, MD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping Rörelse har effekt på: Symtom och upplevd hälsa Biologiska riskmarkörer Sjukdom och död www.fyss.se

Läs mer

David Nathanson. Diabetescentrum Södersjukhuset AB

David Nathanson. Diabetescentrum Södersjukhuset AB David Nathanson Diabetescentrum Södersjukhuset AB Utveckling av diabetessjukdomen och dess komplikationer Progression of Type 2 Diabetes Mellitus Insulin resistance Hepatic glucose production Insulin level

Läs mer

Rek lista 2017 Terapigrupp Diabetes

Rek lista 2017 Terapigrupp Diabetes Rek lista 2017 Terapigrupp Diabetes ADA, EASD och ISPAD 2016 En storframtidsoptimism, allt blir bättre och bättre, både vid T1DM och T2DM Sprid detta Budskap till Alla med Diabetes Informera politiker

Läs mer

Hjärt-kärlprevention vid diabetes typ 2 räcker det att sänka blodsockret?

Hjärt-kärlprevention vid diabetes typ 2 räcker det att sänka blodsockret? Hjärt-kärlprevention vid diabetes typ 2 räcker det att sänka blodsockret? 2014-11-12 Mats Palmér Endokrinologiska kliniken KS-Huddinge 1 Komplikationer vid typ 2-diabetes Risk för Hjärt-kärlsjukdom Cerebrovaskulär

Läs mer

Kartläggning av följsamheten till behandlingsrekommendationer för typ II diabetiker inom Primärvården Fyrbodal

Kartläggning av följsamheten till behandlingsrekommendationer för typ II diabetiker inom Primärvården Fyrbodal Kartläggning av följsamheten till behandlingsrekommendationer för typ II diabetiker inom Primärvården Fyrbodal Ett projektarbete inom magisterprogrammet i klinisk farmaci Vårterminen 2008 Petra Laveno

Läs mer

Uppnår vi behandlingsmålen enligt riktlinjerna för hypertoni på Husläkarna i Österåker?

Uppnår vi behandlingsmålen enligt riktlinjerna för hypertoni på Husläkarna i Österåker? Rapport VESTA Uppnår vi behandlingsmålen enligt riktlinjerna för hypertoni på Husläkarna i Österåker? En kvantitativ retrospektiv studie Sofia Wiegurd, ST-läkare, Vårdcentralen Husläkarna i Österåker Oktober

Läs mer

Förbättringsarbete inom diabetes i primärvården: Goda exempel

Förbättringsarbete inom diabetes i primärvården: Goda exempel Förbättringsarbete inom diabetes i primärvården: Goda exempel Rebecka Husdal, med dr, diabetessamordnare Region Västmanland Syfte Att förbättra och bibehålla redan uppnådda mål enligt Socialstyrelsens

Läs mer

Nordiskt pressmöte inför Världsdiabetesdagen

Nordiskt pressmöte inför Världsdiabetesdagen Faktablad om diabetes Diabetes eller diabetes mellitus, är egentligen inte en utan flera olika sjukdomar med det gemensamma kännetecknet att blodsockret är för högt. Diabetes är en allvarlig, livslång

Läs mer

Vem skall vi satsa på för kardiovaskulär prevention?

Vem skall vi satsa på för kardiovaskulär prevention? Lund den 16 mars 2012 Vem skall vi satsa på för kardiovaskulär prevention? Peter M Nilsson, professor klinisk kardiovaskulär forskning Institutionen för kliniska vetenskaper Skånes Universitetssjukhus,

Läs mer

Handläggning av patienter med KOL på Mörby Vårdcentral under perioden 2010-2012

Handläggning av patienter med KOL på Mörby Vårdcentral under perioden 2010-2012 1 PROJEKT VESTA Handläggning av patienter med KOL på Mörby Vårdcentral under perioden 2010-2012 Mats Skondia ST-läkare, Mörby VC Maj 2014 Klinisk handledare: Ulla Karnebäck, Specialistläkare i allmänmedicin

Läs mer

Diabetes på Hässelby Vårdcentral:

Diabetes på Hässelby Vårdcentral: Rapport för VESTA Diabetes på Hässelby Vårdcentral: Uppnås målvärdena för HbA1c, blodtryck och kolesterol? Ken Ikonen ST-läkare, Hässelby vårdcentral Maj 2013 ken.ikonen@gmail.com Vetenskaplig handledare:

Läs mer

Patienter med hjärtsvikt på Djursholms Husläkarmottagning hur ser omhändertagandet ut i förhållande till nationella riktlinjer?

Patienter med hjärtsvikt på Djursholms Husläkarmottagning hur ser omhändertagandet ut i förhållande till nationella riktlinjer? Rapport VESTA hp 15 Patienter med hjärtsvikt på Djursholms Husläkarmottagning hur ser omhändertagandet ut i förhållande till nationella riktlinjer? Jan Vouis, ST-läkare, Djursholms Husläkarmottagning 15

Läs mer

Icke farmakologisk behandling av hypertoni - Ett praktiskt exempel

Icke farmakologisk behandling av hypertoni - Ett praktiskt exempel Icke farmakologisk behandling av hypertoni - Ett praktiskt exempel Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS, Solna Specialistläkare i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Orsaker

Läs mer

Metabol kontroll och sjukvårdsutnyttjande hos typ- 2 diabetiker i primärvården.

Metabol kontroll och sjukvårdsutnyttjande hos typ- 2 diabetiker i primärvården. Primärvården Uppsala Skriftligt individuellt arbete efter vetenskapliga principer 2011 Metabol kontroll och sjukvårdsutnyttjande hos typ- 2 diabetiker i primärvården. Daniel Lund 751203-1472 Handledare:

Läs mer

Behandling av typ 2-diabetes

Behandling av typ 2-diabetes Behandling av typ 2-diabetes Sammanfattning Kostförändringar, motion och rökstopp är grundläggande faktorer vid behandling av typ 2-diabetes. De är även viktiga för att förebygga typ 2- diabetes hos personer

Läs mer

Framtidens hälsoundersökning redan idag

Framtidens hälsoundersökning redan idag Framtidens hälsoundersökning redan idag Din hälsa är din största tillgång Vi använder den senaste generationens magnetkamerateknik (MR) från Philips Medical Systems för bästa bildkvalitet och patientkomfort.

Läs mer

Blodtryckskontroll hos diabetiker typ 1 vid medicinkliniken, Piteå sjukhus varför når vi inte målet?

Blodtryckskontroll hos diabetiker typ 1 vid medicinkliniken, Piteå sjukhus varför når vi inte målet? Blodtryckskontroll hos diabetiker typ 1 vid medicinkliniken, Piteå sjukhus varför når vi inte målet? Izabela Shahrokni, ST-läkare, Medicin- och rehabiliteringskliniken, Piteå sjukhus Handledare: Mats Eliasson,

Läs mer

Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv

Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv Ingrid Östlund Kvinnokliniken USÖ SFOG 2010-08-30 Graviditetsdiabetes (GDM) asymptomatiskt tillstånd av glucosintolerans upptäckt

Läs mer

Att förebygga stroke är att behandla stroke

Att förebygga stroke är att behandla stroke Sekundärpreventiv läkemedelsbehandling efter stroke Signild Åsberg, Akademiska sjukhuset Att förebygga stroke är att behandla stroke Rökning Fysisk inaktivitet Alkohol överkonsumtion Övervikt Hypertension

Läs mer

Real life och registerstudier Karin Lisspers Falun 19 februari 2018 What is evidence? RCT-studier - patienter i verkligheten

Real life och registerstudier Karin Lisspers Falun 19 februari 2018 What is evidence? RCT-studier - patienter i verkligheten Real life och registerstudier Falun 19 februari 2018 What is evidence? RCT-studier - patienter i verkligheten 1 Astma Herland K, et al. Respiratory Medicine (2005) 99, 11 19 Real-life studier jämfört RCTstudier

Läs mer

Når vi måldos för metforminbehandling vid diabetes mellitus typ-2?

Når vi måldos för metforminbehandling vid diabetes mellitus typ-2? Når vi måldos för metforminbehandling vid diabetes mellitus typ-2? En retrospektiv journalstudie på Vår Vårdcentral i Katrineholm under perioden 2013-04-01 till 2014-04-01 Jimena Steffens ST-läkare Allmänmedicin

Läs mer

Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre

Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre Ett projektarbete i två delar på hälsocentralen Ankaret i Örnsköldsvik 2013. Del ett i projektet. Kristina Lundgren, familjeläkare, specialist

Läs mer

Diabetes och njursvikt

Diabetes och njursvikt Diabetes typ 2 i 18 år Bosse 53 år (1) Diabetes och njursvikt peter.fors@hotmail.com Riskfaktorer: Snusar, hypertoni, hyperkolesterolemi, överviktig (midjemått 107 cm), motionerar inte, nästan aldrig alkohol.

Läs mer

lokalt vårdprogram för hälso- och sjukvården i södra Älvsborg

lokalt vårdprogram för hälso- och sjukvården i södra Älvsborg Bilaga 4 200-0-09 8 Journal- och labmanual (200-0-) - Minimikrav på journalen (PROFDOC) för att RAVE ska kunna rapportera till NDR online. Diagnosregistrering Alla diagnoser MÅSTE registreras med diagnosnummer

Läs mer

Grav övervikt och knäproteskirurgi, ortopedens handlande för individ och samhälle. Roger Olsson, Östersund

Grav övervikt och knäproteskirurgi, ortopedens handlande för individ och samhälle. Roger Olsson, Östersund Grav övervikt och knäproteskirurgi, ortopedens handlande för individ och samhälle. Roger Olsson, Östersund OBESITAS OCH KNÄPROTESKIRURGI Extremt ökad risk för artros i knäled vid högre grader av obesitas.

Läs mer

SFAM-Q. Bättre följsamhet till lokala diabetes vårdprogrammet

SFAM-Q. Bättre följsamhet till lokala diabetes vårdprogrammet SFAM-Q Bättre följsamhet till lokala diabetes vårdprogrammet 2010-11-11 Vårdcentralen Wisby söder Gotland Barbara Koch, ST-läkare Presentationens innehåll Bakgrund Syfte Mål och mått Resultat Slutsatser

Läs mer

Lipidrubbning. Allmänt. Läkemedelsbehandling LIPIDRUBBNING

Lipidrubbning. Allmänt. Läkemedelsbehandling LIPIDRUBBNING Lipidrubbning LIPIDRUBBNING Kolesterolsynteshämmare atorvastatin 1) Atorvastatin* ) simvastatin 1) Simvastatin* ) 1) * ) Se sid 4. 126 Allmänt Risken för hjärt-kärlsjukdom, i synnerhet vid tidigare hjärt-kärlhändelser,

Läs mer

Praluent (alirokumab) i två styrkor LDL-KOLESTEROL. en otillräckligt kontrollerad riskfaktor för kardiovaskulär sjukdom och död. 1

Praluent (alirokumab) i två styrkor LDL-KOLESTEROL. en otillräckligt kontrollerad riskfaktor för kardiovaskulär sjukdom och död. 1 Praluent (alirokumab) i två styrkor LDL-KOLESTEROL en otillräckligt kontrollerad riskfaktor för kardiovaskulär sjukdom och död. 1 Kardiovaskulär risk påverkas av flera faktorer, varav några är lipidrelaterade

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

Stark för kirurgi Stark för livet. Roger Olsson, projektledare, Svenska Läkaresällskapet

Stark för kirurgi Stark för livet. Roger Olsson, projektledare, Svenska Läkaresällskapet Stark för kirurgi Stark för livet Roger Olsson, projektledare, Svenska Läkaresällskapet Socialstyrelsen:insatser som främjar arbetet med sjukdomsförebyggande metoder Svenska Läkaresällskapets levnadsvaneprojekt

Läs mer

Samband mellan riskfaktorer. komplikationer vid diabetes. n klinik och vetenskap originalstudie

Samband mellan riskfaktorer. komplikationer vid diabetes. n klinik och vetenskap originalstudie originalstudie läs mer Engelsk sammanfattning http://ltarkiv.lakartidningen.se Samband mellan riskfaktorer och komplikationer vid diabetes Rapport efter 13 år med Nationella diabetesregistret (NDR) JAN

Läs mer

10 Vad är ett bra HbA1c?

10 Vad är ett bra HbA1c? 10 Vad är ett bra HbA1c? HbA1c och blodsocker HbA1c är ett mått på medelblodsockret de senaste 6-8 veckorna. Observera att HbA1c inte anger medelblodsockret utan måste översättas enligt: Finns också en

Läs mer

Delprov 3 Vetenskaplig artikel

Delprov 3 Vetenskaplig artikel Delprov 3 Vetenskaplig artikel of Questions: 10 Total Exam Points: 10.00 Question #: 1 I denna uppgift ska du besvara ett antal frågor kring en vetenskaplig artikel: Different systolic blood pressure targets

Läs mer

Riktade hälsosamtal Hans Lingfors. Hälsokurvan

Riktade hälsosamtal Hans Lingfors. Hälsokurvan Riktade hälsosamtal Hans Lingfors Hälsokurvan Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan Erfarenheter från Skaraborg och Jönköpings län Hans Lingfors, distriktsläkare, med dr Primärvårdens FoU-enhet,

Läs mer

24/16 Yttrande över motion - Screening för typ 2- diabetes

24/16 Yttrande över motion - Screening för typ 2- diabetes Landstingsstyrelsens hälso- och sjukvårdsutskott PROTOKOLLSUTDRAG SID 1(2) D A T U M D I A R I E N R 2016-05-11 LS-LED15-1651-5 24/16 Yttrande över motion - Screening för typ 2- diabetes Diarienummer:

Läs mer

Familjär hyperkolesterolemi (FH) När skall man misstänka? Christer Lundin

Familjär hyperkolesterolemi (FH) När skall man misstänka? Christer Lundin Familjär hyperkolesterolemi (FH) När skall man misstänka? Christer Lundin 160511 Mona Lisa (1506) Leonardo da Vinci Madonna Lisa Maria de Gherardini (1479 1506) Död vid 27 års ålder Xantelasmata Senxantom

Läs mer

Behöver lipider tas fastande? Mäta eller beräkna LDL? Peter Ridefelt Klinisk kemi och farmakologi Akademiska sjukhuset Uppsala

Behöver lipider tas fastande? Mäta eller beräkna LDL? Peter Ridefelt Klinisk kemi och farmakologi Akademiska sjukhuset Uppsala Behöver lipider tas fastande? Mäta eller beräkna LDL? Peter Ridefelt Klinisk kemi och farmakologi Akademiska sjukhuset Uppsala Fastekrav? European Atherosclerosis Society (EAS) European Federation of Clinical

Läs mer