Nationella Diabetesregistret, Registercentrum Västra Götaland
|
|
- Per-Erik Olof Lundström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Nationella Diabetesregistret, Registercentrum Västra Götaland
2 Agenda Lipidvärden och lipidsänkande behandlingdata från nya årsrapporten Vad har NDR lärt oss om lipidvärden och lipidsänkande behandling PLoS ONE 6(4): e doi: /journal.pone
3 Nationella riktlinjer för f diabetesvården 2010 DM1 och LDL >2,5 DM2 och LDL >2,5 DM2 och LDL >2,5 DM2 och HDL <1,0 Statin för primärprevention av hjärt-kärlsjukdom Statin för primärprevention av hjärt-kärlsjukdom Statin för sekundärprevention av hjärt-kärlsjukdom Fibrat för primärprevention av hjärt-kärlsjukdom 4 (konsensus) DM2 Behandling med nikotinsyra 10
4 Andel patienter (<75år) inom primärvården med lipidsänkande läkemedel och LDL <2,5 mmol/l År 2011 Nationella Diabetesregister, Registercentrum Västra Götaland
5 NDR 2011 % Lipidsänkande behandling Vårdcentraler
6 % NDR LDL<2,5 mmol/l Vårdcentraler
7 Andel patienter med diabetes, primärvård, som uppnått behandlingsmålet LDL-kolesterol <2,5 mmol/l 2011, individer <80 år. Nationella Diabetesregister, Registercentrum Västra Götaland
8 Lipidsänkande läkemedell pat utan ischemisk hjärtsjudom Nationella Diabetesregistret, Registercentrum Västra Götaland
9 Lipidsänkande läkemedell pat med ischemisk hjärtsjudom Nationella Diabetesregister, Registercentrum Västra Götaland
10 LDL<2,5 mmol/l pat med ischemisk hjärtsjudom Nationella Diabetesregistret, Registercentrum Västra Götaland
11 LDL<2,5 mmol/l pat utan ischemisk hjärtsjudom Nationella Diabetesregistret, Registercentrum Västra Götaland
12 LDL<1,8 mmol/l pat med ischemisk hjärtsjudom Nationella Diabetesregistret, Registercentrum Västra Götaland
13 HDL>1,0 mmol/l eller >1,3 mmol/l pat med ischemisk hjärtsjukdom Nationella Diabetesregistret, Registercentrum Västra Götaland
14 Lipidsänkande läkemedell pat med Mikroalbuminuri Nationella Diabetesregistret, Registercentrum Västra Götaland
15 Medelvärde för lipider (mmol/l) hos kvinnor och män i åldern år med typ 2 diabetes. Samtliga medelvärden är efter justering för ålder signifikant skilda, p<0.001 Nationella Diabetesregister, Registercentrum Västra Götaland
16 European Journal of Cardiovascular Prevention and Rehabilitation 2010 Eur J Cardiovasc Prev Rehabil. doi: /HJR.0b013e32833ba61e.
17 Men Women untreated treated untreated treated N Age 65.5 (11.5) 66.6 (9.3) 67.4 (12.5)* 68.7 (9.5)*, Diabetes duration 7.6 (7.0) 9.1 (7.1) 7.6 (6.8) 9.0 (7.0) BMI 28.8 (4.8) 29.3 (4.5) 29.8 (6.0)* 29.9 (5.5)* HbA1c 6.9 (1.1) 7.0 (1.1) 6.9 (1.1) 7.0 (1.0)***, Smoker CHD * 25.9*, Stroke *** 10.1*, Cholesterol 4.9 (0.9) 4.4 (0.9) 5.2 (0.9)* 4.7 (1.0)*, Triglycerides 1.6 (0.7) 1.7 (0.8) 1.58 (0.7)** 1.7 (0.7)*, LDL 2.9 (0.8) 2.4 (0.8) 3.1 (0.8)* 2.5 (0.9)*, HDL 1.2 (0.4) 1.2 (0.3) 1.4 (0.4)* 1.4 (0.4)*, Non-HDL 3.6 (0.9) 3.2 (0.9) 3.8 (1.0)* 3.3 (0.9)*, LDL/HDL 2.5 (0.9) 2.1 (0.9) 2.3 (0.9)* 1.9 (0.8)*, TC < * 43.7*, LDL < * 55.0*, LDL * 17.7*, Eur J Cardiovasc Prev Rehabil. doi: /HJR.0b013e32833ba61e.
18 Men Women untreated treated untreated treated N Age 65.5 (11.5) 66.6 (9.3) 67.4 (12.5)* 68.7 (9.5)*, Diabetes duration 7.6 (7.0) 9.1 (7.1) 7.6 (6.8) 9.0 (7.0) BMI 28.8 (4.8) 29.3 (4.5) 29.8 (6.0)* 29.9 (5.5)* HbA1c 6.9 (1.1) 7.0 (1.1) 6.9 (1.1) 7.0 (1.0)***, Smoker CHD * 25.9*, Stroke *** 10.1*, Cholesterol 4.9 (0.9) 4.4 (0.9) 5.2 (0.9)* 4.7 (1.0)*, Triglycerides 1.6 (0.7) 1.7 (0.8) 1.58 (0.7)** 1.7 (0.7)*, LDL 2.9 (0.8) 2.4 (0.8) 3.1 (0.8)* 2.5 (0.9)*, HDL 1.2 (0.4) 1.2 (0.3) 1.4 (0.4)* 1.4 (0.4)*, Non-HDL 3.6 (0.9) 3.2 (0.9) 3.8 (1.0)* 3.3 (0.9)*, LDL/HDL 2.5 (0.9) 2.1 (0.9) 2.3 (0.9)* 1.9 (0.8)*, TC < * 43.7*, LDL < * 55.0*, LDL * 17.7*, Eur J Cardiovasc Prev Rehabil. doi: /HJR.0b013e32833ba61e.
19 Slutsats Distributionen av blodlipider i denna stora kohort av oselekterade typ 2-diabetespatienter utmanar den tidigare bilden av diabetisk dyslipidemi och pekar påbehovet av nya studier för att förklara betydelsen av LDL-C och HDL-C som starka kardiovaskulära riskfaktorer vid typ 2-diabetes. Eur J Cardiovasc Prev Rehabil. doi: /HJR.0b013e32833ba61e.
20 Diabetes Care July 20, 2011 Diabetes Care. 2011;34:
21 Untreated Treated N Age, years 59 (8) 61 (7) Diabetes duration, years 7 (6) 8 (6) HbA1c, % 7.2 (1.2) 7.3 (1.2) Systolic blood pressure, mmhg 140 (18) 141 (17) BMI, kg/m (5.3) 29.7 (4,8) Male gender Smoking Albuminuria >20 µg/min History of CVD Total cholesterol (TC), mmol/l 5.2 (0.9) 4.8 (1.0) Non-HDL, mmol/l 3.9 (1.0) 3.6 (1.0) LDL, mmol/l 3.2 (0.9) 2.8 (0.9) HDL, mmol/l 1.3 (0.4) 1.3 (0.4) Triglycerides, mmol/l 1.6 (0.8) 1.8 (0.8) Diabetes Care. 2011;34:
22 Five-year rates of coronary heart disease by lipid measures per one unit increase in a Cox model of 18,673 patients: The upper spline represents event rates of fatal/nonfatal CHD as a cubic function of the lipid measure. The middle spline represents nonfatal CHD, and the lower spline represents fatal CHD. Diabetes Care. 2011;34:
23 Spline med ökande 5-års risk för koronar hjärtsjukdom vid stigande lipidvärden Diabetes Care
24 Slutsats Non-HDL:HDL korrelerade starkare med risken för koronar hjärtsjukdom än non-hdl och LDL. LDL-kolesterol är inte den bästa prediktorn av risk för koronar hjärtsjukdom vid typ 2 diabetes. Ju lägre lipidvärden desto mindre risk. Diabetes Care. 2011;34:
25 Diabetologia 2011;54:
26 5-års incidens för fatal/icke-fatal hjärtkärlsjukdom vid kombinerade kvartiler av HbA1c och kvoten totalkolesterol/hdl Diabetologia 2011;54:2544-
27 Slutsats Risken för kardiovaskulär sjuklighet ökar mycket påtagligt med kombination av dyslipidemi och hyperglykemi. Diabetologia 2011;54:
28 PLoS ONE 1 April 2011
29 Variable Simvastatin Pravastatin Atorvastatin Rosuvastatin Ezetimib Fibrate Statin + fibrate Statin + ezetimib LDL-C Mean ±SD 2.3± ± ± ± ± ± ± ±1.0 LDL-C <2.5 % LDL-C 1.8 with history of CVD %
30 Variable Simvastatin Pravastatin Atorvastatin Rosuvastatin Ezetimib Fibrate Statin + fibrate Statin + ezetimib LDL-C Mean ±SD 2.3± ± ± ± ± ± ± ±1.0 LDL-C <2.5 % LDL-C 1.8 with history of CVD %
31 Variable Simvastatin Pravastatin Atorvastatin Rosuvastatin Ezetimib Fibrate Statin + fibrate Statin + ezetimib Number of patients N LDL-C before lipid lowering treatment Mean±SD 2.6± ± ± ± ± ± ± ±1.1 LDL-C on lipid lowering treatment Mean±SD 2.3± ± ± ± ± ± ± ±1.0 Change Mean P-value < < < <0.0001
32 Variable Simvastatin Pravastatin Atorvastatin Rosuvastatin Ezetimib Fibrate Statin + fibrate Statin + ezetimib Number of patients N LDL-C before lipid lowering treatment Mean±SD 2.6± ± ± ± ± ± ± ±1.1 LDL-C on lipid lowering treatment Mean±SD 2.3± ± ± ± ± ± ± ±1.0 Change Mean P-value < < < <0.0001
33 Substance/Dose (mg) Total Simvastatin (19,5%) (56,6%) 6592 (23,5%) 102 (0,4%) Pravastatin (54,8%) 425 (45,2%) Atorvastatin (48,4%) 1713 (33,6%) 415 (8,1%) 504 (9,9%) 5098 Rosuvastatin 17 (4,8%) 254 (71,5%) 75 (21,1%) 9 (2,5%) - 355
34 Substance/Dose (mg) Total Simvastatin (19,5%) (56,6%) 6592 (23,5%) 102 (0,4%) Pravastatin (54,8%) 425 (45,2%) Atorvastatin (48,4%) 1713 (33,6%) 415 (8,1%) 504 (9,9%) 5098 Rosuvastatin 17 (4,8%) 254 (71,5%) 75 (21,1%) 9 (2,5%) - 355
35 Slutsatser Medelnivåer av LDL är samma vid behandling med simva-, atorva- och rosuvastatin. Andelen patienter som når målnivåerna är fortfarande för låga (2/3 LDL 2.5 resp 1/4 LDL 1.8 med CVD). Doserna av de olika statinerna skulle kunna höjas för att bättre nå målnivåer. PLoS ONE 6(4): e doi: /journal.pone
36 Andel rökare, r BMI 30 kg/m2 och fysisk inaktivitet hos patienter med åldersintervall år. Primärv rvården rden 2011 Antal män Antal kvinnor Nationella Diabetesregister, Registercentrum Västra Götaland *fysiskt aktivitet, aldrig eller <1 ggr /vecka
37 Övergripande slutsatser Måluppfyllande och behandlingsintensitet varierar kraftigt och kan förbättras Könskillnader Svenskt behandlingsmål för LDL är 2.5 Ju bättre lipidvärden (obs kvoten) desto mindre risk Det är möjligt att LDL ej är den bästa markören för risk Det är tänkbart att andra faktorer påverkar LDL såatt LDLkoncentrationen inte säger allt Val av statin? Värdet av livsstilsförändringar kan inte överskattas
Nationella DiabetesRegistret. Nationella Diabetesregistret, Registercentrum Västra Götaland
Nationella DiabetesRegistret Nationella Diabetesregistret, Registercentrum Västra Götaland Nationella Diabetesregistret, Registercentrum VGR, Göteborg The Swedish National Diabetes Register Click here
Läs merSänka LDL-målet vid diabetes? Pro
Sänka LDL-målet vid diabetes? Pro Anders G Olsson Professor emeritus, Hälsouniversitetet, Linköping Stockholm Heart Center SFD:s Vårmöte i Visby 2012-05-10 Potentiella bindningar Anders G Olsson har forskningssamarbete
Läs merVärdering av lipider vid diabetes Riskvärdering och behandlingsindikation. Mats Eliasson
Värdering av lipider vid diabetes Riskvärdering och behandlingsindikation Mats Eliasson Kroniska komplikationer Typ 1- och typ 2-diabetes Makroangiopati * Kranskärlssjukdom * Ischemiskt stroke * Perifer
Läs mer6 februari 2013. Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR
6 februari 2013 Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR NDR utveckling sedan 1996 Verktyg i förbättringsarbetet Mer än 1200 enheter online 2012 Nationella riktlinjer 100% av sjukhusklinikerna Kvalitetskontroll
Läs merLipidsänkande behandling efter hjärtinfarkt - eller före? Kristina Hambraeus Överläkare, Cardiologkliniken Falu Lasarett
Lipidsänkande behandling efter hjärtinfarkt - eller före? Kristina Hambraeus Överläkare, Cardiologkliniken Falu Lasarett Disposition Primär- eller sekundärprevention? Högriskeller befolkningsstrategi?
Läs merStora regionala skillnader i diabetesvården i Sverige. Stefan Jansson och Katarina Eeg-Olofsson
Stora regionala skillnader i diabetesvården i Sverige Stefan Jansson och Katarina Eeg-Olofsson Antal registrerade vuxna personer med diabetes i i NDR och täckningsgrad 2018 Andel patienter rapporterade
Läs merXIVSvenska. Gemensam hälsokurs på KS för kardiometabola pa9enter. Gudrun Andersson och Chris9na Jarnert Stockholm. Kardiovaskulära Vårmötet
Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Gemensam hälsokurs på KS för kardiometabola pa9enter Gudrun Andersson och Chris9na Jarnert Stockholm Ingen intressekonflikt föreligger Dysglykemi
Läs merNationella kvalitetsregister (och lite annat om vårddata) Praktiska synpunkter. Staffan.bjorck@registercentrum.se
Nationella kvalitetsregister (och lite annat om vårddata) Praktiska synpunkter Staffan.bjorck@registercentrum.se Register Registercentrum Västra Götaland Register RC 2008-2012 Nationella Diabetesregistret
Läs merJohan Blomgren, överläkare, medicinkliniken Eksjö. Nationella Diabetesregistret, Registercentrum VGR, Göteborg
Johan Blomgren, överläkare, medicinkliniken Eksjö Nationella Diabetesregistret, Registercentrum VGR, Göteborg Höglandssjukhuset 11. Länssjukhuset Ryhov 145. Värnamo sjukhus 85. Analysförklaring Vid analys:
Läs merLipidsänkande behandling vid kardiovaskulär prevention
PM III från QregPV:s projekt Högtryck på mottagningen Lipidsänkande behandling vid kardiovaskulär prevention Allmänt Blodfettrubbningar förekommer ofta tillsammans med andra riskfaktorer för hjärtkärlsjukdomar.
Läs merBilaga III Ändringar av produktresumé och märkning
Bilaga III Ändringar av produktresumé och märkning Anm.: Dessa ändringar av produktresumén och bipacksedeln gäller vid tidpunkten för kommissionens beslut. Efter kommissionens beslut kommer behöriga myndigheter
Läs merTidig intervention vid typ-2 diabetes nya insikter från ADA och EASD 2015 en personlig reflektion
Tidig intervention vid typ-2 diabetes nya insikter från ADA och EASD 2015 en personlig reflektion Magnus Löndahl överläkare Endokrinologen Skånes Universitetssjukhus En bild fr Hur bör vi använda behandlingsriktlinjer?
Läs merLipidrubbning. Allmänt. Läkemedelsbehandling LIPIDRUBBNING
Lipidrubbning LIPIDRUBBNING Kolesterolsynteshämmare atorvastatin 1) Atorvastatin* ) simvastatin 1) Simvastatin* ) 1) * ) Se sid 4. 126 Allmänt Risken för hjärt-kärlsjukdom, i synnerhet vid tidigare hjärt-kärlhändelser,
Läs merHur högt är för högt blodtryck?
Hur högt är för högt blodtryck? Hypertonigränser med olika mätmetoder HANDLÄGGNING AV HYPERTONI I PRIMÄRVÅRD DR DSK SSK BT x 3, ca 1 gg/v Medel-BT räknas ut 130-140/85-90 >=140/90 Åter om 1-2 år DSK SSK
Läs merBlodfettsänkande läkemedel vid diabetes - följs riktlinjerna på vårdcentralen Mösseberg?
Blodfettsänkande läkemedel vid diabetes - följs riktlinjerna på vårdcentralen Mösseberg? FoU-centrum Primärvård och Tandvård i Skaraborg Författare: Ahmed Ismat Mustafa, ST-läkare Vårdcentralen Mösseberg
Läs merKartläggning av följsamheten till behandlingsrekommendationer för typ II diabetiker inom Primärvården Fyrbodal
Kartläggning av följsamheten till behandlingsrekommendationer för typ II diabetiker inom Primärvården Fyrbodal Ett projektarbete inom magisterprogrammet i klinisk farmaci Vårterminen 2008 Petra Laveno
Läs merSamband mellan riskfaktorer. komplikationer vid diabetes. n klinik och vetenskap originalstudie
originalstudie läs mer Engelsk sammanfattning http://ltarkiv.lakartidningen.se Samband mellan riskfaktorer och komplikationer vid diabetes Rapport efter 13 år med Nationella diabetesregistret (NDR) JAN
Läs merFör patienter med avancerade lipidrubbningar (till exempel familjär hyperkolesterolemi) gäller Läkemedelsverkets rekommendationer.
IDEAL-studien marginella skillnader mellan högdos atorvastatin och simvastatin 20 mg/dag föranleder ingen ändring av rekommendationen simvastatin 40 mg/dag Sammanfattning I IDEAL-studien jämfördes öppen
Läs merHögt blodtryck. Åderlåtning i Landeryd/Hylte
Högt blodtryck Åderlåtning i Landeryd/Hylte 2 Bra källor att läsa om hypertoni Läkemedelskommitténs Terapirekommendationer 2014 Nya riktlinjer från Läkemedelsverket 2014 som kommer senast i början av hösten,
Läs merPraluent (alirokumab) i två styrkor LDL-KOLESTEROL. en otillräckligt kontrollerad riskfaktor för kardiovaskulär sjukdom och död. 1
Praluent (alirokumab) i två styrkor LDL-KOLESTEROL en otillräckligt kontrollerad riskfaktor för kardiovaskulär sjukdom och död. 1 Kardiovaskulär risk påverkas av flera faktorer, varav några är lipidrelaterade
Läs merNationella riktlinjer för diabetesvård. Mats Eliasson Länsdiabetesdagen 14/4 2015 2015-02-17
Nationella riktlinjer för diabetesvård Mats Eliasson Länsdiabetesdagen 14/4 2015 Att förebygga typ 2-diabetes Strukturerade program för att påverka levnadsvanor vid ökad risk för typ 2- diabetes Hälso-
Läs merGenomgången av läkemedel vid blodfettrubbningar. Presenterades 12 februari 2009 Besluten träder i kraft den 1 juni 2009
Genomgången av läkemedel vid blodfettrubbningar Presenterades 12 februari 2009 Besluten träder i kraft den 1 juni 2009 Det här gör TLV TLV är en myndighet under Socialdepartementet Beslutar om pris på
Läs merNationella diabetesregistret Uppföljning av primärvården i Östergötland 2010
Nationella diabetesregistret Uppföljning av primärvården i Östergötland 21 Eva Törnvall Kvalitetssamordnare FoU-enheten för närsjukvården 1 (7) Uppföljning av diabetes inom primärvården 21. Enligt avtal
Läs merFörbättringsarbete inom diabetes i primärvården: Goda exempel
Förbättringsarbete inom diabetes i primärvården: Goda exempel Rebecka Husdal, med dr, diabetessamordnare Region Västmanland Syfte Att förbättra och bibehålla redan uppnådda mål enligt Socialstyrelsens
Läs merDyslipidemier. Niclas Abrahamsson. Endokrin & Diabetes Akademiska Sjukhuset i Uppsala
Dyslipidemier Niclas Abrahamsson Endokrin & Diabetes Akademiska Sjukhuset i Uppsala Typ av lipidrubbning? Kol 9.6, TG 1.8, HDL 1.6, LDL 7.2 Kol 21.8, TG 1.8, HDL 1.5, LDL 19 Kol 8.7, TG 1.0, HDL 1.3, LDL
Läs mer30 REKLISTAN 2010 www.vgregion.se/vardgivarstod
30 REKLISTAN 2010 www.vgregion.se/vardgivarstod Vid all form av hjärt-kärlsjukdom rekommenderas rökstopp och anpassad fysisk aktivitet. För rökstopp se kapitel 19 Tobaksavvänjning. terapiråd Rekommenderad
Läs merObesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985
Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 (*BMI 30, or ~ 30 lbs overweight for 5 4 person) No Data
Läs merTillägg till produktresumé och bipacksedel framlagt av den Europeiska läkmedelsmyndigheten
Bilaga II Tillägg till produktresumé och bipacksedel framlagt av den Europeiska läkmedelsmyndigheten Denna produktresumé och bipacksedel är resultatet av referralproceduren. Produktinformationen kan senare
Läs merSekundärprevention efter hjärtinfarkt- når vi målen?
Sekundärprevention efter hjärtinfarkt- når vi målen? Inledning Det är sedan länge känt att sekundärpreventiv behandling efter genomgången hjärtinfarkt är effektivt, och i europeiska riktlinjer publicerade
Läs merVilka målvärden ska vi ha för lipidsänkande behandling?
Fig. t il dette manus ligger som e t eget dok. Vilka målvärden ska vi ha för lipidsänkande behandling? Anders G Olsson Inledning En lägre dödlighet i kranskärlssjukdom (CHD) föreligger vid lägre kolesterolnivåer
Läs merFysisk aktivitet utifrån ett personcentrerat förhållningsätt
Fysisk aktivitet utifrån ett personcentrerat förhållningsätt Fysisk aktivitet ger bättre hälsa och längre liv Världens bästa medicin (gratis) hjärtinfarkt, stroke, fönstertittarsjuka, typ 2 diabetes, höga
Läs merÅr 2010 Årgång 23 Nr 4. Årsrapport års resultat.
År 2010 Årgång 23 Nr 4 Årsrapport 2009 års resultat www.ndr.nu Årsrapport 2009 års resultat Nationella Diabetesregistret (NDR) Registercentrum Västra Götaland webbsida: http//www.ndr.nu Författare Soffia
Läs merSocker och sjukdomsrisk. Emily Sonestedt, PhD Lunds Universitet
Socker och sjukdomsrisk Emily Sonestedt, PhD Lunds Universitet Aspekter att ta hänsyn till vid tolkning av forskningen! Vilken typ av socker har studerats?! Vilken typ av studiedesign har använts?! Har
Läs merFöljer vi SoS riktlinjer inom kranskärlssjukvården? Professor, överläkare Kardiologiska kliniken Universitetssjukhuset Linköping
Följer vi SoS riktlinjer inom kranskärlssjukvården? Professor, överläkare Kardiologiska kliniken Universitetssjukhuset Linköping VOLTAIRE - the art of medicine To keep the patient occupied while the disease
Läs merIGF-Systemet som diagnostiskt hjälpmedel. Kerstin Brismar. Inst för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet
IGF-Systemet som diagnostiskt hjälpmedel Kerstin Brismar Inst för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet kerstin.brismar@ki.se 21 sept 2017 First publications IGF-I Kerstin Hall et al 1972
Läs merRiskfaktorer för hjärt kärlsjukdom
Citera som: Läkartidningen. 213;11:CAEI Riskfaktorer för hjärt kärlsjukdom Resultat från Nationella diabetesregistret jämförs med internationella studier Nationella diabetesregistret (NDR) används för
Läs merAteroskleros i halskärlen hos KOL-patienter
Ateroskleros i halskärlen hos KOL-patienter - resultat från Role Of Low Lung function Study (ROLLS) Sophia Frantz, specialistläkare, doktorand Klinisk fysiologi, Diagnostiskt Centrum, UMAS Bakgrund Låg
Läs merPrimärvårdens kvalitetsregister Västra Götaland QregPV. Årsrapport 2013. Regionalt kvalitetsregister för kroniska sjukdomar i primärvården
Primärvårdens kvalitetsregister Västra Götaland QregPV Årsrapport 213 Regionalt kvalitetsregister för kroniska sjukdomar i primärvården Årsrapport 213 Primärvårdens kvalitetsregister Västra Götaland -
Läs merDiagnostik och behandling av individ med familjär hyperkolesterolemi
Information för professionen Diagnostik och behandling av individ med familjär hyperkolesterolemi Familjär hyperkolesterolemi (FH) är den vanligaste ärftliga hjärtsjukdomen och medför en ungefärlig dubblering
Läs merUppföljning av patienter med typ 2- diabetes på Lina hage vårdcentral
Uppföljning av patienter med typ 2- diabetes på Lina hage vårdcentral Rabei Jalil ST-läkare i allmänmedicin Capio vårdcentral Lina Hage Augusti 2014 Vetenskaplig handledare : Vetenskaplig handledare :
Läs merSjuksköterskedagarna. Vad letar vi efter i sjukvården? Varför?
Sjuksköterskedagarna Cecilia Enockson specialist i allmänmedicin Medicinsk rådgivare Hälsoval Vad letar vi efter i sjukvården? Varför? Riskfaktorer för hjärt- kärlsjukdom Orsakar stor sjuklighet och lidande
Läs merFörskrivning av blodfettssänkande läkemedel på Norrmalms vårdcentral
Förskrivning av blodfettssänkande läkemedel på Norrmalms vårdcentral Finns det pengar att spara? FoU-centrum Primärvården och Folktandvården Skaraborg Författare: Tobias Andersson, Distriktsläkare Norrmalms
Läs merNationella Diabetesregistret Årsrapport 2012 års resultat
Nationella Diabetesregistret Årsrapport 212 års resultat 5-årsrisk för hjärt-kärlsjukdom (kvartiler) enligt NDR:s riskmotor vid typ 2 diabetes i åldern 3 59 år. 12 5-årsrisk 12% 9 Modifierbar riskandel
Läs merBehöver lipider tas fastande? Mäta eller beräkna LDL? Peter Ridefelt Klinisk kemi och farmakologi Akademiska sjukhuset Uppsala
Behöver lipider tas fastande? Mäta eller beräkna LDL? Peter Ridefelt Klinisk kemi och farmakologi Akademiska sjukhuset Uppsala Fastekrav? European Atherosclerosis Society (EAS) European Federation of Clinical
Läs merKolesterolsyntes hämmare atorvastatin 1) Atorvastatin* ) simvastatin 1) Simvastatin* )
Lipidrubbning LIPIDRUBBNING Kolesterolsyntes hämmare atorvastatin 1) Atorvastatin* ) simvastatin 1) Simvastatin* ) 1) * ) Se sid 4. Allmänt Risken för hjärtkärlsjukdom, i synnerhet vid tidigare hjärtkärlhändelser,
Läs merBlodfetternas betydelse vid sekundär och primär prevention. Fredrik Nyström professor i internmedicin ssk endokrinologi
Blodfetternas betydelse vid sekundär och primär prevention Fredrik Nyström professor i internmedicin ssk endokrinologi Primär prevention för personer som ännu inte drabbats av kliniskt påvisbar sjukdom,
Läs merVad innebär individualiserad behandling för äldre med typ 2-diabetes i praktiken?
Vad innebär individualiserad behandling för äldre med typ 2-diabetes i praktiken? CARL JOHAN ÖSTGREN Intressekonflikt Konsultuppdrag och föreläsningar för: AstraZeneca, BMS, NovoNordisk, MSD, Lilly, SanofiAventis,
Läs merSekundärpreventiv läkemedelsbehandling efter hjärtinfarkt. Magnus Wahlin Kardiologkliniken NÄL Trollhättan
Sekundärpreventiv läkemedelsbehandling efter hjärtinfarkt Magnus Wahlin Kardiologkliniken NÄL Trollhättan Trombyl 75mg/d. Laddninsdos 300 mg. 46% riskreduktion av MACE efter hjärtinfarkt Hemofili/Trombocytopeni.
Läs merGenusskillnader inom diabetessjukvården
Genusskillnader inom diabetessjukvården november 2012 Genusskillnader inom diabetesvården 2012 Genusskillnader inom diabetessjukvården Bakgrund Med anledning av Ägaruppdrag för diabetessjukvården 2010-2012
Läs merNDR 20 april 2012. Soffia Gudbjörnsdottir
NDR 20 april 2012 Soffia Gudbjörnsdottir NDR 2012 Kvalitetsregister i Sverige 2012 NDR Nya data Vad kan vi lära oss? NDR och förbättringsarbetet NDR utmaningar Nationella Diabetesregistret, Registercentrum
Läs merDyslipidemi. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland
Dyslipidemi Läkemedelskommitténs terapirekommendation för Landstinget i Värmland Fastställd: 1 januari 2014 Gäller: t.o.m. 31 december 2015 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Terapirekommendation
Läs merlokalt vårdprogram för hälso- och sjukvården i södra Älvsborg
Bilaga 4 200-0-09 8 Journal- och labmanual (200-0-) - Minimikrav på journalen (PROFDOC) för att RAVE ska kunna rapportera till NDR online. Diagnosregistrering Alla diagnoser MÅSTE registreras med diagnosnummer
Läs merFarmakologisk Blodsockerbehandling REK-listan 2018
Farmakologisk Blodsockerbehandling REK-listan 2018 Peter Fors Medicinkliniken Alingsås Ordf terapigrupp diabetes Nyheter 2018 Vi vänder upp och ner på behandlingstrappan. Jardiance till alla med typ 2
Läs merLångvarigt stillasittande - en hälsofara i tiden. Elin Ekblom Bak, PhD Gymnastik- och idrottshögskolan, Stockholm Utbildningsdag, Uppsala.
Långvarigt stillasittande - en hälsofara i tiden Elin Ekblom Bak, PhD Gymnastik- och idrottshögskolan, Stockholm Utbildningsdag, Uppsala. 6 maj 2015 Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 (*BMI
Läs merPMO-guide primärvården
Nationella diabetesregistret (NDR) Fr.o.m. 5 november 2018 sker automatisk överföring av data från PMO till NDR varje natt. Kriterier för att uttag till NDR ska ske Enheten måste vara ansluten till NDR.
Läs merStatinbehandling hos patienter med typ 2 diabetes mellitus på Flemingsberg VC
1 VESTA projekt höstprogrammet 2011 Statinbehandling hos patienter med typ 2 diabetes mellitus på Flemingsberg VC Följsamhet till regionala riktlinjer Ban Istefan ST-läkare i Allmänmedicin Flemingsberg
Läs merTYP 2 DIABETES PÅ DALENS VÅRDCENTRAL-GOD OCH JÄMLIK VÅRD?
ST-uppsats VESTA höstprogrammet 2014 TYP 2 DIABETES PÅ DALENS VÅRDCENTRAL-GOD OCH JÄMLIK VÅRD? En studie av 2014 års resultat avseende blodtryck, HbA1c, LDL och lipidsänkande behandling. Författare: Caroline
Läs merDokument ID: Fastställandedatum: Revisionsnr: Giltigt t.o.m.:
Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(8) Diabetes Diabetesprevalensen ökar både beträffande typ 1 och typ 2. Det är viktigt att behandlingen fokuserar på den totala riskprofilen, innefattande livsstilsförändringar
Läs merDiabetesvård i Västerbotten
Diabetesvård i Västerbotten Herbert Sandström Distr. Läk. Doc Allmänmedicin Enheten för Allmänmedicin. VLL/Umeå Universitet Hur kan ÖJ bidra till att utveckla och förbättra diabetesvården? Exempel från
Läs merSWEDIABKIDS, hjälp i förbättringsarbete Resultat 2010
SWEDIABKIDS, hjälp i förbättringsarbete Resultat 2010 Ulf Samuelsson HbA1c, mmol/mol HbA1c år 2010 för pojkar resp.flickor med insulinbehov >0,5 E/kg 75 70 65 60 Flickor Pojkar 55 50 1 2 3 4 5 6 7
Läs merVem skall vi satsa på för kardiovaskulär prevention?
Lund den 7 december 2012 Vem skall vi satsa på för kardiovaskulär prevention? Peter M Nilsson, professor klinisk kardiovaskulär forskning Institutionen för kliniska vetenskaper Skånes Universitetssjukhus,
Läs merVem skall vi satsa på för kardiovaskulär prevention?
Lund den 16 mars 2012 Vem skall vi satsa på för kardiovaskulär prevention? Peter M Nilsson, professor klinisk kardiovaskulär forskning Institutionen för kliniska vetenskaper Skånes Universitetssjukhus,
Läs merDIABETES OCH BLODFETTER BD 130423 OWE JOHNSON HJÄRTCENTRUM NUS
DIABETES OCH BLODFETTER BD 130423 OWE JOHNSON HJÄRTCENTRUM NUS BLODFETTER KLINISK BETYDELSE Relation till atheroskleros och hjärtkärlsjukdom Extrem hypertriglyceridemi kan ge akut pankreatit ATHEROSCLEROS
Läs merSNSF s Vårmöte Malmö maj 2015 Skärmsjukan den nya hälsofaran
SNSF s Vårmöte Malmö maj 2015 Skärmsjukan den nya hälsofaran Mai-Lis Hellénius, professor, Karolinska Institutet Överläkare, Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna
Läs merGöran Gyllenhammar, Apotekare, Klinisk farmakologi 2. Martin Magnusson, vårddirektör, Regionledning lednstab
Dok-nr 05209 Författare Version Göran Gyllenhammar, Apotekare, Klinisk farmakologi 2 Godkänd av Giltigt fr o m Martin Magnusson, vårddirektör, Regionledning lednstab 2018-01-30 Läkemedelskommitténs expertgrupp
Läs merBehandling med blodfettsänkande läkemedel för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar
Behandling med blodfettsänkande läkemedel för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar Sammanfattning Förhöjda blodfetter (hyperlipidemi) ökar risken för att drabbas av hjärtkärlsjukdomar. Riskökningen är tydligast
Läs merRiktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan
Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan Syfte, metod och resultat Distriktsläkare, med dr Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet Futurum, Region Jönköpings län Riktade mot vad då? Syftet är att:
Läs merLipidsänkande behandling. Paul Hjemdahl. SBU ville inte ta den kastade handsken 2009.. . men recenserade 2012 den senaste CTTanalysen 2010.
ST-dag allmänmed. Norra Latin - LT 9 Lipidsänkande behandling Paul Hjemdahl Professor, överläkare Klinisk farmakologi, Karolinska Solna Ordförande SLK:s Expertråd för Hjärt-kärlsjukdomar Uffe Ravnskog
Läs merProducentobunden läkemedelsinfo
Producentobunden läkemedelsinfo Maj/juni 2009 Klinisk Farmakologi - enhet för rationell läkemedelsanvändning lakemedel@lio.se Innehåll TLV-genomgång blodfetter. Tredaptive nytt läkemedel mot höga blodfetter.
Läs merGävle HC Carema. Metabol bedömning & mottagning
Gävle HC Carema Metabol bedömning & mottagning Är personen SJUK? eller FRISK?... . eller har hon en mycket HÖG RISK? Hur ska vi HJÄLPA utan att STJÄLPA? HJÄLP!? Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård
Läs merFamiljär hyperkolesterolemi -från 0 till 80 på 10 år
Familjär hyperkolesterolemi -från 0 till 80 på 10 år Jönköping, 19 mars 2015 Lennart Nilsson överläkare, docent, universitetslektor Kardiogenetiska regionmottagningen lennart.nilsson@liu.se Universitetssjukhuset,
Läs merNationella Diabetesregistret
Nationella Diabetesregistret Primärvården i Jönköpings län Data från 2012 jämfört med 2011 Anders Tengblad primärvårdens fou-enhet Diabetes i Jönköping enligt Na1onella Diabetesregistret 281 1416 291 10378
Läs merDiabetes och njursvikt
Diabetes typ 2 i 18 år Bosse 53 år (1) Diabetes och njursvikt peter.fors@hotmail.com Riskfaktorer: Snusar, hypertoni, hyperkolesterolemi, överviktig (midjemått 107 cm), motionerar inte, nästan aldrig alkohol.
Läs merIndividualiserade mål för glykemisk kontroll vid typ 2-diabetes
Individualiserade mål för glykemisk kontroll vid typ 2-diabetes Patientcentrerad vård Mats Eliasson Medicinkliniken, Sunderby Sjukhus, Luleå mats.eliasson@nll.se April 2012 Syftet med behandling av typ
Läs merBlodtryck och statiner
Blodtryck och statiner Peter Appelros Bitr. överläkare, docent Neurokliniken, USÖ 1 Sekundärprofylax efter stroke Antitrombotisk behandling Blodtrycksbehandling Statiner Rökstopp Förbättrad metabol kontroll
Läs merterapiråd Hypertoni ACE-hämmare Kalciumantagonist
0 SJUKHUSLISTAN 009 8 HJÄRTA KÄRL www.vgregion.se/vardgivarstod rekommenderade RECEPTläkemedel och förstahandsval vid ordination. Hypertoni Tiazid R hydroklortiazid Esidrex R enalapril Kalciumantagonist
Läs merKardiovaskulär prevention viktigt och nytt ur Läkemedelsverkets riktlinjer: riskskattning och hypertoni
Kardiovaskulär prevention viktigt och nytt ur Läkemedelsverkets riktlinjer: riskskattning och hypertoni Thomas Kahan, professor, överläkare, FESC, FASH Kardiovaskulära riskmottagningen, Hjärtkliniken Danderyds
Läs mer10 April 2013. Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR
10 April 2013 Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR NDR utveckling sedan 1996 Verktyg i förbättringsarbetet Nationella riktlinjer Kvalitetskontroll benchmarking Mer än 1200 enheter online 2012 100%
Läs merBlodtrycksbehandling vid diabetes. Bo Carlberg bo.carlberg@umu.se Inst för Folkhälsa och Klinisk Medicin Umeå Universitet
Blodtrycksbehandling vid diabetes Bo Carlberg bo.carlberg@umu.se Inst för Folkhälsa och Klinisk Medicin Umeå Universitet Högt blodtryck vid typ-2-diabetes Hur bör man mäta blodtrycket? Hur mycket bör man
Läs merFamiljär Hyperkolesterolemi
Familjär Hyperkolesterolemi Socialstyrelsens riktlinjer Rekommendation Erbjuda kaskadtestning med klinisk eller genetisk undersökning för att identifiera genetisk hjärt-kärlsjukdom hos förstagradssläktingar
Läs merDelområden av en offentlig sammanfattning
Lipistad 10 mg filmdragerade tabletter Lipistad 20 mg filmdragerade tabletter Lipistad 40 mg filmdragerade tabletter Lipistad 80 mg filmdragerade tabletter 27.11.2015, version V1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING
Läs merwww.ndr.nu Ulla-Britt Löfgren Diabetessjuksköterska Projektledare NDR Pär Samuelsson Utvecklingsledare NDR
www.ndr.nu Ulla-Britt Löfgren Diabetessjuksköterska Projektledare NDR Pär Samuelsson Utvecklingsledare NDR Agenda Presentationsrunda- erfarenheter av NDR Organisation och finansiering Varför registrera?
Läs merPCSK9-hämmare åt folket?
PCSK9-hämmare åt folket? Linköping, 17 mars 2016 Lennart Nilsson överläkare, docent Kardiologiska klinikerna, Universitetssjukhuset Linköping och Vrinnevisjukhuset Norrköping Institutionen för Medicin
Läs merHälsoeffekter av motion?
Fysisk aktivitet vid typ 2-diabetes Olika typer av aktivitet och effekter Tomas Fritz dl Sickla Hälsocenter Vem tror att regelbunden motion har positiva hälsoeffekter för människor? FARs Dag 21 September
Läs merReal Life studier av legemidler. Pål Hasvold Nordic value demonstration manager AstraZeneca
Real Life studier av legemidler Pål Hasvold Nordic value demonstration manager AstraZeneca Praktisk eksempel: Finnes det forskjeller mellom blodtrykksmedisiner innenfor en klasse? Path way Renin angiotensin
Läs merLDL-Kolesterol en otillräckligt kontrollerad riskfaktor för kardiovaskulär sjukdom och död.1
LDL-Kolesterol en otillräckligt kontrollerad riskfaktor för kardiovaskulär sjukdom och död.1 Kardiovaskulär risk påverkas av flera faktorer, varav några är lipidrelaterade 2 9 Suboptimal LDL-minskning
Läs merSenaste nytt kring fysisk aktivitet
Senaste nytt kring fysisk aktivitet Mai-Lis Hellénius, professor, Karolinska Institutet Överläkare, Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna förändrat rörelsemönster
Läs merREKOMMENDERAD FYSISK TRÄNING VID HJÄRT-KÄRLSJUKDOM
HJÄRTA KÄRL Vid all form av hjärt-kärlsjukdom rekommenderas rökstopp och anpassad fysisk aktivitet. För rökstopp se kapitel Alkohol och Tobak. TERAPIRÅD REKLISTAN 0 REKOMMENDERAD FYSISK TRÄNING VID HJÄRT-KÄRLSJUKDOM
Läs merHjärt-kärlprevention vid diabetes typ 2 räcker det att sänka blodsockret?
Hjärt-kärlprevention vid diabetes typ 2 räcker det att sänka blodsockret? 2014-11-12 Mats Palmér Endokrinologiska kliniken KS-Huddinge 1 Komplikationer vid typ 2-diabetes Risk för Hjärt-kärlsjukdom Cerebrovaskulär
Läs merThe lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro
The lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro Karin Manhem Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg Överlevnad Blodtryck Överlevnad NEJ Blodtryck Överlevnad Blodtryck Blodtryck och
Läs merFörebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning
Förebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning (ateroskleros) Sammanfattning Vid åderförkalkning ateroskleros blir blodkärlen stelare och trängre, blodet får svårare att passera. Ateroskleros
Läs merSekundärprevention efter Stroke/TIA. Bo Carlberg Inst för Folkhälsa och Klinisk Medicin Umeå Universitet
Sekundärprevention efter Stroke/TIA Bo Carlberg Inst för Folkhälsa och Klinisk Medicin Umeå Universitet Sekundärprevention efter stroke Vad handlar det om? Vad vet vi om effekter av åtgärder? Kan vi få
Läs merKardiovaskulär säkerhet och blodsockersänkande läkemedelsbehandling MAGNUS LÖNDAHL, ENDOKRINOLOGEN, SUS
Kardiovaskulär säkerhet och blodsockersänkande läkemedelsbehandling MAGNUS LÖNDAHL, ENDOKRINOLOGEN, SUS Den första moderna glukossänkande studien Years of life lost Diabetes is associated with significant
Läs merRek lista 2017 Terapigrupp Diabetes
Rek lista 2017 Terapigrupp Diabetes ADA, EASD och ISPAD 2016 En storframtidsoptimism, allt blir bättre och bättre, både vid T1DM och T2DM Sprid detta Budskap till Alla med Diabetes Informera politiker
Läs merulf.rosenqvist@lio.se Medicinska Specialist Kliniken Lasarettet i Motala
ulf.rosenqvist@lio.se Medicinska Specialist Kliniken Lasarettet i Motala Mål NDR-IQ 1 2003 Halvera gapet mellan verkligheten (varje enhets egen måluppfyllelse) och 100% måluppfyllelse gällande de Nationella
Läs mer10 Vad är ett bra HbA1c?
10 Vad är ett bra HbA1c? HbA1c och blodsocker HbA1c är ett mått på medelblodsockret de senaste 6-8 veckorna. Observera att HbA1c inte anger medelblodsockret utan måste översättas enligt: Det finns en hel
Läs merAntihyperlipoproteinemics and Inhibitors of Cholesterol Biosynthesis
Antihyperlipoproteinemics and Inhibitors of Cholesterol Biosynthesis Chapter 25, page 815 (Foye s 7th ed) You are expected to read these pages before you come to the lecture Morten Grøtli Department of
Läs merGenerellt mål: Genom att med olika åtgärder interferera med lipoproteinomsättningen så att halterna av S-kolesterol och LDL-kolesterol reduceras
B.) BEHANDLING AV HYPERLIPIDEMI (CN rev 1) Fråga: Vilka skall undersökas? Svar: Personer med: A.) Manifest kranskärlssjukdom eller annan atherosklerotisk kärlsjukdom, oavsett ålder och kön. B.) Övriga
Läs merNDR och blodtryck. Årsrapporten 2011 Trender över tid
NDR och blodtryck Årsrapporten 2011 Trender över tid Ur Sammanfattningen NDR visar att diabetesvården fortsätter att bli mer jämlik i de olika landstingen och en stadig förbättring kan konstateras t ex
Läs merBlodtryckskontroll hos diabetiker typ 1 vid medicinkliniken, Piteå sjukhus varför når vi inte målet?
Blodtryckskontroll hos diabetiker typ 1 vid medicinkliniken, Piteå sjukhus varför når vi inte målet? Izabela Shahrokni, ST-läkare, Medicin- och rehabiliteringskliniken, Piteå sjukhus Handledare: Mats Eliasson,
Läs mer