År 2010 Årgång 23 Nr 4. Årsrapport års resultat.

Transkript

1 År 2010 Årgång 23 Nr 4 Årsrapport 2009 års resultat

2 Årsrapport 2009 års resultat Nationella Diabetesregistret (NDR) Registercentrum Västra Götaland webbsida: http// Författare Soffia Gudbjörnsdottir Docent Registercentrum Västra Götaland Nationella Diabetesregistret NHV, Box Göteborg Björn Eliasson Docent Diabetescentrum Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg Jan Cederholm Docent Institutionen för folkhälsooch vårdvetenskap / Allmänmedicin och klinisk epidemiologi Uppsala Universitet Uppsala Björn Zethelius Docent Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap / Geriatrik Uppsala Universitet Uppsala Ann-Marie Svensson Projektledare Registercentrum Västra Götaland ann-marie.svensson@registercentrum.se Mervete Miftaraj Statistiker Registercentrum Västra Götaland mervete.miftaraj@registercentrum.se Bo Bergman Professor Centrum for healthcare improvement Chalmers Tekniska Högskola Göteborg Registerhållare Soffía Guðbjörnsdóttir, Docent Registercentrum Västra Götaland Nationella Diabetesregistret NHV, Box Göteborg soffia.gudbjornsdottir@medic.gu.se Ansvarig utgivare Mona Landin Olsson Professor Ordförande SFD Medicinkliniken Skånes Universistetssjukhus Malmö Malmö Huvudman Västra Götalandsregionen Redaktör Diabetolognytt Stig Attvall Docent Diabetescentrum Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg Layout Litorapid Media AB Tryck Litorapid Media AB Foto: Björn Eliasson 2

3 Innehållsförteckning Inledning...4 Sammanfattning...5 NDR och förbättringsarbete...7 Deltagande och rapportering...10 Nationella resultat Nationella riktlinjer för diabetesvården Antal patienter och diabetesklassifikation...13 Livsstilsfaktorer...14 Diabetesbehandling...21 Riskfaktorer Blodtryck...27 Blodfetter...30 Njurpåverkan...34 ASA...38 Processmått i diabetesvården...40 Jämförelser kvinnor-män...41 Landstingsredovisning...42 Jämförelser mellan landsting...42 Redovisning per landsting...49 Trender på landstingsnivå...71 Landstingsprofiler...75 Redovisning per sjukhus...97 Sjukhusresultat...97 Sjukhusprofiler Publikationer från NDR Pågående studier Diabetes och hälsorelaterad livskvalitet Fakta om NDR NDRs organisation Drift och verksamhet KAS och koordinatorer

4 Inledning NDR efter de nya nationella riktlinjerna De nya nationella riktlinjerna för diabetesvården presenterades i sin preliminära form, omfattande ett mindre antal frågeställningar, innan sommaren Den definitiva och heltäckande versionen presenterades i januari 2010 och finns nu att använda på Socialstyrelsens hemsida. Även SBU och Läkemedelsverket har under samma tidsperiod presenterat resultaten av systematiska genomgångar avseende egna mätningar av plasmaglukos och värdet av intensiv glukossänkande behandling, respektive läkemedelsbehandling vid typ 2-diabetes. Dessa dokument kommer att sätta sin prägel på diabetesvården på en övergripande och individuell nivå, men ska också revideras kontinuerligt när nya betydelsefulla studier och vetenskapliga evidens presenteras. En viktig del i riktlinjearbetet är framtagandet av kvalitetsindikatorer som möjliggör en systematisk uppföljning på såväl lokal som regional och nationell nivå. NDR är det bästa verktyget för ett sådant kvalitetsarbete i diabetesvården och årsrapporten 2009 som Du nu håller i Din hand har delvis utformats för att tjäna detta syfte. Årsrapporten har därmed förändrats till vissa delar, medan andra delar är oförändrade sedan föregående år. NDR har också arbetat hårt för att förenkla presentationen av resultat så att de ska vara så innehållsrika och samtidigt lättolkade som möjligt. En sådan nyhet är en måltavla som påminner om en darttavla med en central bullseye. Dessa omfattar landstingsvisa resultat för såväl beräknad deltagandegrad som en rad kvalitetsindikatorer för primärvård respektive medicinkliniker. Det finns fortfarande möjlighet att jämföra resultat mellan olika landsting och ett riksgenomsnitt, men det index som rangordnat landstingen under de senaste åren är numera borta. NDR hoppas att läsaren och vården finner årsrapporten för 2009 användbar, men ser fram mot kommentarer och förslag för att kunna utveckla den ytterligare under kommande år. 4

5 Sammanfattning av 2009 års resultat NDR visar att diabetesvården förbättras och blir mer jämlik. NDR.nu är ett kraftfullt verktyg i förbättringsarbetet på de enskilda enheterna. Rapporteringen till NDR fortsätter att öka, år 2009 registrerades totalt patienter med diabetes. Man kan beräkna att registret totalt nu innehåller ca 70% av det uppskattade antalet personer med diabetes i Sverige. Årsrapporten fokuserar huvudsakligen på tidstrender och jämförelser mellan landsting och sjukhus. Rapporten skall spegla viktiga rekommendationer i de nationella riktlinjerna i största möjliga mån men kan inte mäta individuella mål. Därför kräver resultaten tolkning från vårdprofessionen och kan då utgöra en grund för lokala förbättringsarbeten. Rapporten är således inte utformad som underlag för vårdval eller för olika ersättningssystem. Det viktigaste förbättringsarbetet sker på de enskilda klinikerna/vårdcentralerna, som alla har tillgång till den egna statistiken online. Flera viktiga kvalitetsområden är ännu inte belysta i NDR, exempelvis patientens upplevelse av välbefinnande eller vårdens kvalitet. Resultaten i årsrapporten redovisas som tvärsnitt de senaste åren ( ) för att visa tidstrender. Resultaten visas på landstingsnivå, uppdelade på primärvården och medicinklinikerna separat. För medicinklinikerna visas resultaten uppdelade på patienter med typ 1 diabetes eller typ 2 diabetes enligt klinisk klassifikation. För primärvården redovisas samtliga patienter, där mer än 95% kliniskt klassats som typ 2 diabetes. Dessutom redovisas resultat på sjukhusnivå för patienter med typ 1 diabetes. För varje landsting redovisas medelvärden och frekvenser för valda indikatorer med 95% konfidensintervall. Vidare anges för varje indikator hur landstingets konfidensintervall avviker från riksgenomsnittets konfidensintervall. För att ge en snabb ögonblicksbild visas för varje landsting en måltavla, som visar landstingets värde jämfört med riksgenomsnittet (lägre än, i nivå med eller högre än rikets värde). Det är viktigt att poängtera att riksgenomsnittet för en indikator enbart är ett medeltal för riket och reflekterar inte vad som är bra eller dåligt eller möjligt att uppnå. Jämförelserna ska stimulera till förbättringar, och många landsting/sjukhus kan ha en betydande förbättringspotential. Hos samtliga patienter med typ 2 diabetes har 50% <6%, medan 30% har 6-7% och endast 9% har ett mycket högt >8%. Ingen tydlig positiv trend ses för de senaste åren. Behandlingsmönstren vid typ 2 diabetes är stabila över åren. I primärvården har cirka en fjärdedel av patienterna kostbehandling, och 80% av dessa når målvärdet. Hos samtliga patienter med typ 1 diabetes har 19% <6%, 40% har 6-6,9%, medan var femte patient har ett mycket högt > 8%. 5

6 Allt fler behandlas med blodtrycksänkande läkemedel samtidigt som medelvärdet för blodtrycket sjunker tydligt. Hos samtliga patienter med typ 2 diabetes har andelen med systoliskt blodtryck <130 mmhg ökat från 34% till 44% de senaste 5 åren och andelen >140 mmhg har minskat från 40 till 30%, vilket är ett tydligt trendbrott. Vid typ 1 diabetes har alltfler blodtryck 130/80 mmhg, en ökning från 60% till 67%. Allt fler behandlas även med lipidsänkande läkemedel och användes nu av 45% (typ 1 diabetes), 64% (primärvården) och 75% (typ 2 diabetes vid medicinklinikerna). Andelen LDL-kolesterol <2,5 mmol/l är 46% för patienter med typ 1 diabetes, 57% vid typ 2 diabetes på medicinklinikerna och 44 % i primärvården. Över 80% av alla patienter med typ 2 diabetes är överviktiga eller obesa, men hälften har regelbunden fysisk aktivitet minst 3-5 ggr per vecka. Var fjärde patient yngre än 60 år med typ 2 diabetes röker fortfarande och ingen positiv utveckling ses över tid. 6

7 NDR och förbättringsarbete Resultatregister och pedagogiskt förbättringsverktyg Registret möjliggör fokusering på viktiga kvalitetsindikatorer och flera processmått av betydelse i det lokala kvalitetsarbetet. Registret kan användas för jämförelser mellan den egna vårdenhetens resultat och medelvärden för riket, och för att mäta måluppfyllelse mot nationella riktlinjer för diabetesvården. Utbildning NDRs ledning arbetar med aktiv informationsspridning. NDR erbjuder utbildning i hur man rapporterar och hur man på enheten tar fram sina data/resultat för analys och användning i det egna kvalitetsarbetet. Utbildningen sker i huvudsak i NDR-IQ-projekten och på begäran genom praktisk undervisning i datasal under en halvdag då man arbetar med sin egen enhets data. NDR-IQ, projekt för kvalitetsutveckling av diabetesvården NDR driver sedan 2003, i samverkan med Qulturum i Jönköping, projekt för kvalitetsutveckling av diabetesvården, NDR-IQ, NDR i Kvalitetsarbete. Projekten omfattar en utbildningsfas och en uppföljningsfas på ca 6 respektive12 mån och vänder sig till både primärvård och medicinkliniker. Deltagarna består av tvärprofessionella team och syftet med projektet är att genom systemförändringar och nya arbetssätt och med NDR som verktyg uppnå bestående resultatförbättringar och ökad patientfokuserad vård. Hittills har tre projekt genomförts, se resultat nedan från NDR-IQ 3 som avslutades i november 2009 och det fjärde projektet startade i februari Förbättringsresultaten har i många fall varit påfallande och i samtliga hittills 3 genomförda projekt har man kunnat se förbättringar som överstiger de förbättringar man generellt kan utläsa i NDR. Registrering i NDR on line eller export från befintligt journalsystem patient för patient var en grundförutsättning för deltagande. I samarbete med Qulturum har NDR anordnat sex lärandeseminarier, tre under utbildningsfasen (6 mån) och tre under uppföljningsfasen (12 mån). Handledare besökte samtliga team före projektstart för praktisk handledning i hur man använder NDR i den dagliga diabetesvården och vid uppföljning av enhetens resultat. Deltagarna har analyserat sina resultat med stöd av registerdata samt sina arbetsmetoder och utifrån detta formulerat mål och åtgärdsplaner. Gemensamma problemområden: Rutiner kring uppföljning av resultat saknades hos flertalet. Bristande samsyn och delaktighet inom teamet/enheten om riktlinjer. Oförberedda patienter och avsaknad av PM för den lokala diabetesvården. Resultat: Enheterna arbetar mera resultatstyrt och har fått ett mer strukturerat arbetssätt. De enheter som regelbundet analyserat sina data gemensamt inom teamet och aktivt arbetat fram åtgärdsplaner har nått de bästa resultaten. 7

8 8 Figur 1. Förändringar i blodtryck före och efter projektet för samtliga patienter i projektet och som jämförelse visas förändringar i blodtrycket i hela NDR under motsvarande tid. På x-axeln visas blodtrycket som det låg före projektet och på y-axeln visas skillnaden av blodtrycket före och efter projektet. Resultaten visar tydligt hur blodtrycket har sänkts över samtliga blodtrycksintervall i hela NDR, men att förändringen är större inom projektet jämfört med resten av NDR.

9 Figur 2a. Exempel på fördelningen hos samtliga patienter på ett sjukhus med >8% före projektet (period 1) och resultatförbättring av efter projektet (period 3). Figur 2b. -fördelningen hos samtliga patienter med >6% före projektet på en vårdcentral och resultatförbättring av efter projektet (period 3). 9

10 Viktiga lärdomar Involvera all personal inom enheten vid projektstart samt kontinuerligt rapportera till alla under projekttiden. Registrering on line eller export av data bör vara en väl inarbetad rutin. Schemalagd tid för regelbundna teamträffar där man analyserar sina data och arbetssätt samt formulerar åtgärdsplaner. Stöd från verksamhetschef/ huvudman är viktigt. Kontinuerlig systematisk utvärdering av processen nödvändig. Förändringar tar tid, tålamod krävs. Ett strukturerat arbetssätt ger bästa resultatet. NDR kommer att fortsätta bedriva IQ kurser i egen regi vid Nordiska Högskolan för Folkhälsovetenskap i Göteborg med fortsatt stöd från Qulturum. NDR kan också erbjuda IQ-kurser landstingsvis på efterfrågan. Deltagande och rapportering år 2009 Deltagandegrad I Sverige har omkring 4 procent av befolkningen diabetes. Medelåldern vid insjuknandet är lägre för män än för kvinnor. Cirka 85-90% av all diabetes utgörs av typ 2. Antalet deltagande patienter i NDR för åren framgår av Figur 3, även uppdelat för medicinkliniker och primärvård. Under år 2009 ökade antalet rapporterade patienter till NDR med ca patienter. År 2009 hade patienter med diabetes registrerats. Rapporter förelåg detta år från alla landsting, från 95 medicinkliniker (mer än 95% av samtliga) och från 996 primärvårdsenheter (cirka 90 % av samtliga), se Tabell 1. Man kan beräkna att registret totalt nu innehåller ca 70% av det uppskattade antalet personer med diabetes i Sverige, vilket medför en god representativitet för data som presenteras på riksnivå. Även om deltagandegraden fortfarande varierar påtagligt mellan de olika landstingen, se Figur 4b, så har representativiteten för landstingen generellt förbättrats genom att nu har 13 av 21 en deltagandegrad över 70%, och nästan alla har en deltagandegrad över 60%. Det är svårt att idag internationellt finna andra diabetesregister med en lika hög täckningsgrad både nationellt och regionalt. Som ytterligare ett försök till mer noggrann täckningsgradsanalys, har antalet personer som fått utskrivna diabetesläkemedel enligt Socialstyrelsens läkemedelsregister jämförts med antalet patienter som enligt NDR har fått diabetesläkemedel. Analysen är gjord på landstingsnivå och åldersbegränsad till personer mellan år, se figur 4a. Denna analys utgör som förväntat något lägre täckningsgrad men sammanfaller mycket väl med NDRs uppskattning, dock kan man utifrån läkemedelsregistret utläsa tecken på varierande diabetesförekomst i de olika landstingen. 10

11 Tabell 1. Antal deltagande enheter per landsting för åren 2008 och Enheter inom primärvården med <5 rapporterade patienter har exkluderats. Medicinkliniker Primärvården Totalt Landsting Blekinge Dalarna Gotland Gävleborg Halland Jämtland Jönköping Kalmar Kronoberg Norrbotten Skåne Stockholm Sörmland Uppsala Värmland Västerbotten Västernorrland Västmanland Västra Götaland Örebro Östergötland Samtliga Figur 3. Antal deltagande patienter åren

12 Figur 4a. Figuren till vänster visar andel patienter rapporterade till NDR bland samtliga patienter med diabetes i landstingen (uppskattat till 4% av invånarna i landstingen) år Uppgifter om Sveriges folkmängd 31/ är hämtade från SCB. Figuren till höger visar andel läkemedelsbehandlade diabetiker i NDR 2009 (20-74 år) som återfanns i läkemedelsregistret, Socialstyrelsen. Täckningsgradsjämförelsen har gjorts mellan NDR och Läkemedelsregistret, matchningen baseras enbart på läkemedelsbehandlade diabetiker i NDR och under tidsperioden Begränsning: Läkemedelsregistret registrerar enbart de diabetiker som är tablett- eller insulinbehandlade, utöver dessa finns diabetiker med enbart kostbehandling. Figur 4b. Andel patienter rapporterade till NDR bland samtliga patienter med diabetes i landstingen (uppskattat till 4% av invånarna i landstingen) år Uppgifter om Sveriges folkmängd 31/ är hämtade från SCB. 12

13 Nationella resultat Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 I årets rapport utgår vi ifrån de Nationella riktlinjerna för diabetesvården år 2010 och rapporten bör sammantaget kunna bidra till att belysa en del av den kliniska diabetes verkligheten. Behandlingsmålen avses att individualiseras, och genom registrering i NDR kan individuella mål sättas och uppfyllandet mätas. Målvärden är konsensusbaserade och kan komma att omvärderas. I stället för målvärden redovisas ofta medelvärden. Antal patienter och diabetesklassifikation Antalet deltagande patienter för åren framgår av Figur 3. Nästan alla landsting har ökat antal registrerade patienter det senaste året, särskilt i primärvården. I årets rapport har vi valt att redovisa resultatet vid medicinklinikerna uppdelat enligt klinisk klassificering av diabetestyp. För primärvården rapporteras samtliga patienter med diabetes. Bortfallet har därmed blivit mycket litet, eftersom 97% av alla patienter vid medicinklinikerna har en klinisk klassning. De tre patientgrupper som används är: Patienter med typ 1 diabetes vid medicinkliniker. Patienter med typ 2 diabetes vid medicinkliniker. Alla patienter inom primärvården. I tidigare årsrapporter har patienterna vid medicinklinikerna indelats i två grupper enligt debutålder, dels de med debutålder <30 år som betraktats ungefär motsvara typ 1 diabetes och dels de med debutålder 30 år där majoriteten betraktats som typ 2 diabetes. Anledningen till detta har varit att uppgifter om klinisk klassificering tidigare saknats i högre grad i NDR. Att klinisk klassning av diabetestyp nu kan användas har för medicinklinikerna medfört följande förändringar jämfört med tidigare årsrapporter: Antalet patienter med typ 1 diabetes enligt klinisk klassning är fler än den tidigare använda gruppen debutålder <30 år, beroende på att även en del patienter med debutålder 30 år nu klassas kliniskt som typ 1 diabetes. Antalet patienter med typ 2 diabetes enligt klinisk klassning är färre än den tidigare använda gruppen debutålder 30 år. Bland samtliga patienter i primärvården har 97% klassats kliniskt som typ 2 diabetes, och endast 3% har debutålder <40 år och insulinbehandling. Primärvårdspatienterna betraktas därför i årsrapporten som motsvarande patienter med typ 2 diabetes. I tabell 2 redovisas kliniska karakteristika för de tre patientgrupperna som redovisas i denna årsrapport. Patienterna med typ 2 diabetes i primärvården skiljer sig från patienterna med typ 2 diabetes vid medicinklinikerna, genom att de senare har lägre medelålder, längre diabetesduration, och dessutom större andel insulinbehandling och högre medelvärde. Vi vill i detta sammanhang tillägga, att i NDRs vetenskapliga rapporter definieras typ 1 diabetes epidemiologiskt som insulinbehandling enbart och debutålder <30 år, medan typ 2 diabetes definieras epidemiologiskt som kost- eller tablettbehandling enbart, eller insulinbehandling med eller utan tabletter och debutålder 40 år. Denna epidemiologiska kategoriindelning har visat god överensstämmelse med den kliniska klassningen av diabetestyp i NDR, där dock några procent av patienter med epidemiologiskt angiven typ 2 diabetes kan ha LADA. 13

14 Tabell 2a. Antal patienter, medelålder, diabetesduration och kön. Typ 1 diabetes vid medicinkliniker, åren Medelvärden anges med standaravvikelse Antal (%) (20,5) (15,9) (14,8) (13,2) (11,9) Medelålder, år 45,6 (14,9) 45,8 (15,1) 45,9 (15,3) 45,9 (15,5) 46 (15,7) Duration, år 22,9 (14,2) 23 (14,4) 23,2 (14,5) 23,2 (14,6) 23,3 (14,7) Män (%) (55.4) (55.3) (55,6) (55,64) (55,5) Tabell 2b. Antal patienter, medelålder, diabetesduration och kön. Typ 2 diabetes vid medicinkliniker, åren Antal (%) (10,1) (7,9) (6,8) (5,6) (4,7) Medelålder, år 61,8 (12,3) 62,3 (12,2) 62,8 (12,2) 62,7 (12,4) 62,7 (12,4) Duration, år 12,9 (9,0) 13,2 (9,0) 13,6 (9,2) 14,0 (9,3) 14,4 (9,4) Män (%) 7273 (63,6) 8015 (64,1) 7878 (63,7) 7928 (63,7) 7734 (64,3) Tabell 2c. Antal patienter, medelålder, diabetesduration och kön. Primärvården, åren Antal (%) (69,4) (76,1) (78,39) (81,1) (83,4) Medelålder, år 67,7 (11,7) 68 (11,8) 67,8 (11,7) 67,8 (11,8) 67,8 (11,9) Duration, år 8,4 (7,6) 8,6 (7,7) 8,6 (7,6) 8,6 (7,7) 8,7 (7,7) Män (%) (54,0) (54.36) (55,0) (55,2) (55,4) Livsstilsfaktorer I samtliga patientgrupper har medelvärdet för BMI stigit över tid. För patienter med typ 1 diabetes ses en relativt positiv bild, där medelvärdet för BMI är 25.5 kg/m 2, och endast en mycket liten andel har BMI >40 kg/m 2. Medelvärde för midjeomfång är 95 cm hos män och 86 cm hos kvinnor, där målvärdet ofta anges som <112 cm respektive <88 cm % är rökare, och hälften anger motion tre eller fler gånger per vecka. För patienter med typ 2 diabetes ses emellertid mer negativ bild där så många som 40% har obesitas (BMI 30 kg/m 2 ), 80% har övervikt eller obesitas (BMI 25 kg/m 2 ), och medelvärde för midjeomfång är 106 cm hos män och 100 cm hos kvinnor. Hälften motionerar mer regelbundet. Andelen rökare är 13-15%, men uppgår till mer än 25% hos medelålders patienter. Andelen BMI 40 kg/m 2 bland patienter med typ 2 diabetes är 6% hos kvinnor och 3% hos män, medan andelen BMI kg/m 2 är 14% respektive 9%, se tabell 3. Vissa riskfaktorer för dessa patienter redovisas i tabell 3d. NDR är ett instrument för att lyfta fram dessa viktiga livsstilsfaktorer, och sammantaget talar resultaten för ett ökat behov av rådgivning om rökstopp, kost och motion. 14

15 Tabell 3a. Andel BMI 35 kg/m² och andel BMI 40 kg/m² bland samtliga patienter med typ 2 diabetes, åren Antal patienter (%) Antal patienter (%) Antal patienter (%) Kvinnor BMI kg/m² 6543 (12,3) 8015 (12,6) 9439 (13,6) BMI 40 kg/m² 2989 (5,6) 3714 (5,8) 4424 (6,0) Andel rapporterade från primärvården 8671 (91,0) (92,7) (94,1) Män BMI kg/m² (8,5) 7148 (8,7) 8560 (9,3) BMI 40 kg/m² 1941 (2,8) 2396 (2,9) 3014 (3,2) Andel rapporterade från primärvården 6753 (87,2) 8480 (88,9) (91,0) Tabell 3b. Kliniska karakteristika hos patienter med BMI 35 kg/m². Typ 2 diabetes vid medicinklinikerna, åren Ålder (år) (%) Systoliskt blodtryck (mmhg) Albuminuri (mikro- eller makro-) Hjärtsjukdom/stroke Medelvärde (SD*) Medelvärde (SD*) Medelvärde (SD*) Män 58 (11,7) 58,1 (12,0) 58,7 (11,7) Kvinnor 59 (12,7) 59,3 (12,6) 58,6 (13,4) Män 7,1 (1,6) 7,3 (1,7) 7,3 (1,6) Kvinnor 7,1 (1,6) 7,3 (1,7) 7,3 (1,6) Män 136,4 (16,9) 135,8 (16,4) 135,3 (16,7) Kvinnor 136,2 (16,6) 136,1 (17,0) 134,5 (16,4) Antal (%) Antal (%) Antal (%) Män 452 (52,5) 482 (52,2) 482 (54,5) Kvinnor 267 (35,8) 277 (37,0) 244 (36,4) Män 88 (9,7) 92 (9,9) 104 (12,1) Kvinnor 72 (9,3) 62 (8,2) 66 (9,6) * Standardavvikelse (SD) 15

16 Tabell 3c. Kliniska karakteristika hos patienter med BMI 35 kg/m². Primärvården, åren Medelvärde (SD*) Medelvärde (SD*) Medelvärde (SD*) Ålder (år) Män 60,7 (11,0) 60,8 (11,2) 60,8 (11,2) Kvinnor 63,4 (11,8) 63,6 (11,8) 63,6 (11,9) (%) Män 6,4 (1,4) 6,4 (1,4) 6,5 (1,4) Kvinnor 6,3 (1,3) 6,3 (1,3) 6,4 (1,3) Systoliskt blodtryck (mmhg) Män 138,2 (16,1) 137,4 (15,9) 136,7 (15,8) Kvinnor 138,4 (16,8) 137,6 (16,6) 136,8 (16,3) Antal (%) Antal (%) Antal (%) Albuminuri (mikro- eller makro-) Män 2275 (39,9) 2719 (38,9) 3256 (38,6) Kvinnor 1933 (27,2) 2211 (25,9) 2676 (26,6) Hjärtsjukdom/stroke Män 554 (8,5) 725 (9,5) 918 (10,7) Kvinnor 659 (7,8) 873 (9,0) 1038 (9,8) * Standardavvikelse (SD) Tabell 3d. Kliniska karakteristika hos patienter med BMI 40 kg/m². Typ 2 diabetes vid medicinklinikerna, åren Medelvärde (SD*) Medelvärde (SD*) Medelvärde (SD*) Ålder (år) Män 55,7 (11,8) 55,9 (12,5) 56,7 (12,2) Kvinnor 57,4 (12,3) 57,4 (12,8) 56,8 (13,6) (%) Män 7,3 (1,7) 7,2 (1,8) 7,3 (1,6) Kvinnor 7,2 (1,7) 7,3 (1,7) 7,5 (1,6) Systoliskt blodtryck (mm Hg) Män 135,8 (18,0) 135,8 (17,8) 135,9 (18,6) Kvinnor 134,8 (16,1) 133,9 (15,4) 134,6 (15,8) Diastoliskt blodtryck (mm Hg) Män 78,7 (10,6) 77,5 (10,6) 77,7 (11,1) Kvinnor 76,1 (9,9) 76,4 (10,4) 75,1 (10,0) Hjärtsjukdom/stroke Antal (%) Antal (%) Antal (%) Män 25 (10,1) 18 (7,6) 22 (9,0) Kvinnor 30 (11,3) 26 (9,8) 24 (9,9) * Standardavvikelse (SD) 16

17 Tabell 3e. Kliniska karakteristika hos patienter med BMI 40 kg/m². Primärvården, åren Medelvärde (SD*) Medelvärde (SD*) Medelvärde (SD*) Ålder (år) Män 57,9 (11,3) 58,2 (11,6) 58,0 (11,3) Kvinnor 61,0 (11,8) 61,0 (12,0) 61,2 (12,0) (%) Män 6,5 (1,4) 6,6 (1,5) 6,6 (1,5) Kvinnor 6,3 (1,3) 6,4 (1,4) 6,4 (1,4) Systoliskt blodtryck (mm Hg) Män 138,2 (15,8) 137,7 (15,8) 136,8 (15,7) Kvinnor 138,1 (16,5) 137,7 (16,6) 136,4 (16,2) Diastoliskt blodtryck (mm Hg) Män 81,1 (10,6) 80,8 (10,4) 80,3 (10,2) Kvinnor 78,4 (9,9) 78,2 (9,8) 77,6 (9,7) Hjärtsjukdom/stroke Antal (%) Antal (%) Antal (%) Män 103 (6,4) 146 (7,6) 187 (8,5) Kvinnor 166 (6,3) 249 (8,2) 300 (9,1) * Standardavvikelse (SD) Tabell 4. Midjeomfång hos män och kvinnor. Medelvärde (SD) samt antal rapporterade patienter med värden. Medicinkliniker och primärvården, åren 2008 och Medicinkliniker, diabetes typ 1 Medicinkliniker, diabetes typ 2 Primärvården Antal Medelvärde (SD*) Antal Medelvärde (SD*) Män ,9 (11,8) ,8 (11,8) Kvinnor ,2 (13,0) ,0 (12,9) Män ,6 (13,3) ,7 (13,4) Kvinnor ,8 (15,2) ,3 (14,7) Män ,8 (12,2) ,2 (12,3) Kvinnor ,8 (13,5) ,2 (13,6) * Standardavvikelse (SD) 17

18 18 Figur 5a och 5b. Medelvärden för BMI bland kvinnor och män. Medicinkliniker och primärvården, åren

19 Figur 6a och 6b. Andel BMI <25 kg/m² bland kvinnor och män. Medicinkliniker och primärvården, åren

20 Figur 7. Fysisk aktivitet indelad i fem aktivitetsgrupper. Medicinkliniker och primärvården, åren Figur 8. Andel rökare, uppdelad enligt kvinnor/män och enligt åldersintervall (yngre än 60 år respektive 60 år och äldre). Primärvården, åren

21 Figur 9. Andel rökare typ 1 diabetes vid medicinkliniker, åren Diabetesbehandling Figur 10 och 11. Fördelningen av diabetesbehandling. Typ 2 diabetes vid medicinkliniker och i primärvården, åren

22 Figur 12. Diabetesbehandling, uppdelad i intervaller enligt diabetesduration. Primärvården år % 5,9 5,1 15 8,5 28,7 37,4 39,1 30 Tabletter och Insulin ,3 15,5 Insulin enbart ,2 23,8 33,1 49,4 45,7 42,7 32,3 22,9 21,2 15,9 10 6,3 4,9 4, Behandling enligt duration (år) Tabletter enbart Kost enbart 22

23 Riskfaktorer En lägre andel (20%) av patienterna med typ 1 diabetes vid medicinklinikern har <6%, medan 60% har <7% (tabell 5). Medelvärdet har förblivit stabilt och t.o.m. ökat något, och andelen som har ett mycket högt >8% ligger stadigt på ca 20%. Bland samtliga patienter med typ 2 diabetes har 50% <6%, nästan 80% har <7%, och mindre än 10% har ett mycket högt >8%. Behandlingsmönstren för blodsockersänkande behandling har inte ändrats nämnvärt de senaste tre åren. Värt att notera är att i primärvården har 42% enbart kostbehandling de första 4 åren efter diagnos, och att närmare 20% av alla kostbehandlade har ett värde >6%. Tabell 5. Fördelningen av enligt intervaller. Samtliga med typ 1 diabetes och samtliga med typ 2 diabetes, år Intervaller (%) < 5 5,1-5,9 6,0-6,9 7,0-7,9 >8 Alla Diabetes typ 1 Antal Frekvens, % 3,7 14,7 40,0 28,3 22,3 100 Diabetes typ 2 Antal Frekvens, % 13,1 37,5 28,5 12,2 8,7 100 har i Sverige under 2009 mätts med endera av ett tiotal olika metoder, vilka mäter på olika sätt. Metoderna är kalibrerade så att de ska visa rätt värde i förhållande till Mono S metoden, som är standard i Sverige. Även om mätningarna görs helt optimalt avviker de flesta metoder något från det sanna värdet. I EQUALIS kvalitetssäkringsprogram övervakas kontinuerligt hur stort det aktuella genomsnittsfelet är. Om man känner till med vilken metod en -mätning utförts, helst med vilket enskilt instrument, så kan man genom utfallet i EQUALIS kvalitetssäkringsprogram uppskatta hur stor medelavvikelsen varit för t ex en enskild klinik under en viss period. Medelavvikelsen kan ibland uppgå till 0,2 % -enheter eller mera, och varierar över tiden. Ett medelvärde för som beräknas för hela landet kan antas komma från en representativ blandning av de -metoder som för tillfället är i bruk. Effekterna av de enskilda metodernas medelavvikelser tar ofta ut varandra, så att den sammanlagda medelavvikelsen blir liten. EQUALIS uppskattar felet i medelvärdet för 2009 till 0,03 %, dvs det sanna medelvärdet är något högre än det beräknade medelvärdet. Motsvarande medelavvikelse för tidigare års medel--värde, med hänsyn till aktuella metodfel och i vilken utsträckning de olika metoderna antas ha använts, uppskattas till -0,01 % (2005), -0,02 % (2006), -0,03 % (2007) samt +0,01 % (2008). 23

24 Figur 13a. Medelvärde för (%) utan korrigering. Medicinkliniker och primärvården, åren Figur 13b. Medelvärde för i Sverige efter korrigering för den uppskattade felvisningen gentemot Mono S standard. Figur 14a och 14b. Medelvärde för kvinnor och män. 24

25 Figur 15 och 16: Andel <6,0% och andel >8,0%. Medicinkliniker och primärvården, åren

26 26 Figur 17,18 och 19. Andel <6,0% och andel <7,0%, uppdelat enligt diabetesbehandling. Typ 2 diabetes vid medicinkliniker och primärvården, åren

27 Blodtryck Allt fler patienter behandlas med blodtryckssänkande läkemedel och över 80% av patienter med typ 2 diabetes och cirka hälften av alla med typ 1 diabetes behandlades år De senaste åren har medelvärdet för blodtryck sjunkit och andelen som har blodtryck 130/80 mm Hg har ökat påtagligt de sista åren (figur 20 och 23). Bland samtliga patienter med typ 2 diabetes har andelen systoliskt blodtryck <130 mmhg ökat från 34% till 44% de senaste 5 åren och än viktigare har andelen med systoliskt blodtryck >140 mmhg minskat från 40-30%, vilket är ett tydligt trendbrott (figur 21). Stora skillnader i andelar uppstår beroende på om den redovisas som <130/80 mmhg eller 130/80 mm Hg (figur 22 och 23). Tabell 6. Fördelningen av systoliskt blodtryck enligt intervaller. Samtliga med typ 1 diabetes och samtliga med typ 2 diabetes, år Intervaller av systoliskt blodtryck, mmhg < >161 Alla Diabetes typ 1 Antal Frekvens, % 17,1 22,8 27,8 17,4 12,2 2,7 100 Diabetes typ 2 Antal Frekvens, % 6,3 13,0 24,9 26,2 23,6 6,0 100 Figur 20. Medelvärde för blodtryck (mm Hg). Medicinkliniker och primärvården, åren Figur: 21. Fördelningen av systoliskt blodtryck enligt intervaller. Samtliga med typ 2 diabetes, åren

28 Figur 22 och 23. Andel blodtryck 130/80 mm Hg och andel blodtryck <130/80 mm Hg. Samtliga patienter vid medicinkliniker och i primärvården, åren % % Figur 24. Andel blodtryck 140/80 mm Hg. Samtliga patienter vid medicinkliniker och i primärvården, åren % 28

29 Figur 25. Andel blodtryckssänkande läkemedel. Medicinkliniker och primärvården, åren % Figur 26 och 27. Andel blodtryck 130/80 mm Hg och andel blodtryck <130/80 mm Hg hos patienter som behandlas med blodtryckssänkande läkemedel. Medicinkliniker och primärvården, åren % % 29

30 Blodfetter Andelen patienter som behandlas med lipidsänkande mediciner fortsätter öka, och används nu av 45% (typ 1 diabetes), 75% (typ 2 diabetes vid medicinklinikerna) och 64% (primärvården) (figur 28). Av alla behandlade är det dock bara drygt hälften som har ett LDL < 2.5mmol/l vid typ 1 diabetes och i primärvården, samt 64% vid typ 2 diabetes på medicinklinikerna (figur 36). Tidstrenden är positiv för både totalkolesterol, LDL och triglycerider, men verkar plana ut de senaste åren. För HDL har det till och med blivit något färre som når behandlingsmålet de senaste tre åren. Figur 28. Andel lipidsänkande läkemedel. Medicinkliniker och primärvården, åren Figur 29 och 30. Andel totalkolesterol <4,5 mmol/l bland samtliga patienter och bland lipidbehandlade patienter. Medicinkliniker och primärvården, åren

31 Figur 31 och 32. Andel triglycerider <1,7 mmol/l bland samtliga patienter och bland lipidbehandlade patienter. Medicinkliniker och primärvården, åren

32 32 Figur 33 och 34. Andel som uppnått målvärde för HDL kolesterol (>1,0 mmol/l för män eller >1,3 mmol/l för kvinnor) bland samtliga patienter och bland lipidbehandlade patienter. Medicinkliniker och primärvården, åren

33 Figur 35 och 36. Andel LDL-kolesterol <2,5 mmol/l bland samtliga patienter och bland lipidbehandlade patienter. Medicinkliniker och primärvården, åren

34 Njurpåverkan Mikroalbuminuri (u-albumin μg/min) är en allvarlig diabetes komplikation, men god riskfaktorkontroll hos dessa patienter kan minska risken påtagligt både för allvarlig njurskada och hjärtinfarkt. 14% har mikroalbuminuri vid typ 1 diabetes år 2009, och 21% av alla i primärvården (tabell 7-9). Risken ökar vid stigande diabetesduration, men vid typ 2 diabetes har 15% redan drabbas de första 4 åren efter diagnos. Makroalbuminuri (u-albumin >200 μg/min) är en ännu allvarligare njurskada och ses hos 7% av alla med typ 1 diabetes samt hos 10% i primärvården (tabell 12-14). Risken ökar vid stigande diabetesduration, men vid typ 2 diabetes har 10-15% drabbats redan de första 5-15 åren efter debuten. Viktiga riskfaktorer som sammanhänger med mikroalbuminuri som medelvärde och blodtryck, liksom samtidig förekomst av andra komplikationer som hjärtinfarkt och stroke, visas för typ 2 diabetes i tabell Hjärtsjukdom och/eller stroke förekommer hos cirka 15% av de som har mikroalbuminuri. Svarsfrekvensen för albuminuri har minskat och är som lägst i primärvården (ca 60%) (tabell 7). Tabell 7. Andel mikroalbuminuri (u-albumin μg/min), samt andel som rapporterats ha förekomst eller ej bland samtliga. Alla patienter vid medicinkliniker och inom primärvården, åren Medicinkliniker, typ1 diabetes Medicinkliniker, typ2 diabetes Andel som har svarat (%) Mikroalbuminuri Antal (%) Andel som har svarat (%) Mikroalbuminuri Antal (%) Andel som har svarat (%) Mikroalbuminuri Antal (%) 81, (14,5) 78, (14,5) 76, (13,8) 76, (28,4) 73, (28,6) 71, (28,6) Primärvården 65, (21,7) 62, (20,7) 60, (21,2) Tabell 8. Andel mikroalbuminuri (u-albumin μg/min), samt andel som rapporterats ha förekomst eller ej bland samtliga. Män vid medicinkliniker och inom primärvården, åren Medicinkliniker, typ1 diabetes Medicinkliniker, typ2 diabetes Andel som har svarat (%) Mikroalbuminuri Antal (%) Andel som har svarat (%) Mikroalbuminuri Antal (%) Andel som har svarat (%) Mikroalbuminuri Antal (%) 80, (16,3) 77, (16,6) 75, (15,6) 74, (31,8) 72, (31,8) 71, (32,2) Primärvården 65, (24,6) 63, (23,7) 61, (23,9) 34

35 Tabell 9. Andel mikroalbuminuri (u-albumin μg/min), samt andel som rapporterats ha förekomst eller ej bland samtliga. Kvinnor vid medicinkliniker och inom primärvården, åren Medicinkliniker, typ1 diabetes Medicinkliniker, typ2 diabetes Andel som har svarat (%) Mikroalbuminuri Antal (%) Andel som har svarat (%) Mikroalbuminuri Antal (%) Andel som har svarat (%) Mikroalbuminuri Antal (%) 83, (12,2) 78, (12,0) 77, (11,6) 78,2 793 (22,6) 76,1 800 (23,3) 72,6 693 (22,3) Primärvården 64, (18,2) 62, (16,9) 59, (17,8) Tabell 10. Kliniska karakteristika hos patienter med mikroalbuminuri (u-albumin μg/min). Typ 2 diabetes vid medicinkliniker, åren Medelvärde (SD*) Medelvärde (SD*) Medelvärde (SD*) Ålder (år) Män 64,5 (10,9) 64,1 (10,9) 64,6 (10,8) Kvinnor 64,4 (12,5) 63,7 (12,8) 64 (12,5) (%) Män 6,9 (1,5) 7,0 (1,4) 7,1 (1,5) Kvinnor 7,2 (1,6) 7,3 (1,6) 7,4 (1,6) Systoliskt blodtryck mm Hg Män 138,2 (17,1) 137 (16,9) 135,9 (16,7) Kvinnor 139,2 (18,8) 137,4 (18) 136,2 (17,8) Diastoliskt blodtryck mm Hg Män 76,7 (9,8) 76,5 (9,8) 75,7 (10,1) Kvinnor 75,2 (9,8) 74,4 (9,9) 73,9 (9,9) Hjärtsjukdom/stroke Antal (%) Antal (%) Antal (%) Män 237 (13,9) 231 (14,5) 239 (15,6) Kvinnor 75 (10,4) 85 (11,8) 82 (14,1) * Standardavvikelse (SD) 35

36 Tabell 11. Kliniska karakteristika hos patienter med mikroalbuminuri (u-albumin μg/min). Primärvården, åren Ålder (år) (%) Systoliskt blodtryck mmhg Diastoliskt blodtryck mmhg Medelvärde (SD*) Medelvärde (SD*) Medelvärde (SD*) Män 68,2 (10,9) 68,6 (10,9) 68,5 (11,2) Kvinnor 70,6 (11,8) 70,6 (12,0) 70,8 (11,9) Män 6,2 (1,2) 6,3 (1,3) 6,3 (1,3) Kvinnor 6,2 (1,2) 6,3 (1,3) 6,3 (1,3) Män 139,6 (17,3) 138,8 (17,0) 137,6 (16,6) Kvinnor 142,0 (18,4) 140,4 (18,1) 139 (18,0) Män 77,0 (10,0) 76,9 (10,1) 76,6 (10,0) Kvinnor 75,4 (10,1) 75,3 (10,1) 75,1 (10,2) Hjärtsjukdom/stroke Antal (%) Antal (%) Antal (%) Män 1555 (13,9) 1940 (16,5) 2275 (18,3) Kvinnor 793 (11,9) 1002 (15,5) 1172 (16,7) * Standardavvikelse (SD) Tabell 12. Andel makroalbuminuri (u-albumin >200 μg/min), samt andel som rapporterats ha förekomst eller ej bland samtliga. Alla patienter vid medicinkliniker och inom primärvården, åren Medicinkliniker, typ 1 diabetes Medicinkliniker, typ 2 diabetes Andel som svarat (%) Makroalbuminuri Antal (%) Andel som svarat (%) Makroalbuminuri Antal (%) Andel som svarat (%) Makroalbuminuri Antal (%) 85, (7,4) 81, (7,1) 76, (7,2) 83, (14,9) 80, (15,4) 75, (17,2) Primärvården 77, (9,0) 72, (8,8) 67, (9,7) Tabell 13. Andel makroalbuminuri (u-albumin >200 μg/min), samt andel som rapporterats ha förekomst eller ej bland samtliga. Män vid medicinkliniker och inom primärvården, åren Medicinkliniker, typ 1 diabetes Medicinkliniker, typ 2 diabetes Andel som svarat (%) Makroalbuminuri Antal (%) Andel som svarat (%) Makroalbuminuri Antal (%) Andel som svarat (%) Makroalbuminuri Antal (%) 85, (8,7) 80, (8,2) 76, (8,4) 83, (17,7) 80, (18,0) 76, (19,6) Primärvården 78, (10,9) 73, (10,7) 67, (11,6) 36

37 Tabell 14. Andel makroalbuminuri (u-albumin >200 μg/min), samt andel som rapporterats ha förekomst eller ej bland samtliga. Kvinnor vid medicinkliniker och inom primärvården, åren Medicinkliniker, typ 1 diabetes Medicinkliniker, typ 2 diabetes Andel som svarat (%) Makroalbuminuri Antal (%) Andel som svarat (%) Makroalbuminuri Antal (%) Andel som svarat (%) Makroalbuminuri Antal (%) 86,5 596 (5,8) 81,4 603 (5,8) 77,2 594 (5,7) 82,4 366 (9,9) 79,3 380 (10,6) 74,1 403 (12,7) Primärvården 77, (6,7) 70, (6,5) 66, (7,3) Figur 37. Andel mikroalbuminuri (u-albumin μg/min) uppdelat enligt intervaller för diabetesduration från 0-4 år till 25 år eller mer. Medicinkliniker och primärvården, år Figur 38. Andel makroalbuminuri (diabetisk nefropati: u-albumin >200 μg/min) uppdelat enligt intervaller för diabetesduration från 0-4 år till 25 år eller mer. Medicinkliniker och primärvården, år

38 Figur 39. Andel mikroalbuminuri, uppdelat enligt diabetesbehandling, bland patienter med diabetesduration 0-4 år i primärvården, åren ASA Andel patienter som erhållit ASA vid medicinkliniker och i primärvården är stabilt de senaste åren, Patienter med ischemisk hjärtsjukdom behandlades påtagligt oftare med ASA (85-90%). Figur 40 och 41. Andel behandling med acetylsalicylsyra (ASA), bland samtliga patienter och bland patienter med ischemisk hjärtsjukdom. Typ 1 diabetes och typ 2 diabetes vid medicinkliniker, åren % Typ 1 diabetes vid medicinkliniker ,4 90,7 91, ,2 27,1 27, Alla Ischemisk hjärtsjukdom 38

39 % Typ 2 diabetes vid medicinkliniker Alla Ischemisk hjärtsjukdom Figur 42. Andel behandling med acetylsalicylsyra (ASA), bland samtliga patienter och bland patienter med ischemisk hjärtsjukdom. Primärvården, åren

40 Processmått i diabetesvården Ögonbottenundersökning och kontroll av fotstatus Regelbunden ögonbottenundersökning vartannat år har varit rutin i Sverige sedan Nationella riktlinjer rekommenderar vårdgivaren att fortsätta den etablerade rutinen med ögonbottenundersökning vartannat år för patienter med typ 1 diabetes. När det gäller patienter med typ 2 diabetes utan ögonbottensjukdom bör kontrollintervallet vara vart tredje år. Registreringen till NDR har därför ändrats till att datum för senaste ögonbottenundersökning registreras. Fortfarande är det mycket internt bortfall på denna variabel (figur 43), men av de som svarar får mellan 80-90% av patienterna ögonbottenundersökning inom den angivna tidsperioden. Kontroll av fotstatus sista året har däremot genomgående utförts hos så många som cirka 90% av patienterna vid såväl medicinkliniker som i primärvården de senaste fem åren (figur 44). Figur 43. Andel som utfört kontroll av ögonbottenstatus, under de senaste två åren vid medicinkliniker, och under de senaste tre åren inom primärvården, år Figur 44. Andel med utförd kontroll av fotstatus under det senaste året vid medicinkliniker och inom primärvården, åren

41 Jämförelse kvinnor - män typ 2 diabetes år 2009 Jämförelsen har utförts bland samtliga patienter med typ 2 diabetes som har ålder år och skillnader för riskfaktorerna mellan kvinnor och män har justerats för variationer i ålder med regressionsanalys. Beträffande livsstilsfaktorer ses ett högre medelvärde för BMI hos kvinnor än hos män, och andelen med BMI <30 kg/m 2 är lägre hos kvinnor. Likaså utövar kvinnor fysisk aktivitet mer än 3 gånger per vecka något mindre ofta än män. Skillnad ses inte för rökning. Medelvärdet för är något högre hos män än kvinnor och män uppnår målvärdet <6% något mindre ofta än kvinnor. Blodtrycksmediciner används något mer av män, men för uppnåendet av målvärdet blodtryck <130/80 mmhg ses ingen statistiskt signifikant skillnad. Lipidsänkande läkemedel används något oftare av män. Beträffande totalkolesterol och LDL- kolesterol ses mer påtagliga skillnader, där kvinnor har ett högre medelvärde för dessa två lipider och där endast 41% av kvinnorna når målet LDL <2,5 mmol/l mot 47% av männen. Å andra sidan har kvinnor ett lägre medelvärde för triglycerider och ett högre medelvärde för HDL-kolesterol (högre HDL medför en lägre risk för hjärtsjukdom) och en obetydlig skillnad ses för andelen som når målet triglycerider <1,7%. Figur 45a. Medelvärden för riskfaktorer och andel uppnådda målvärden hos kvinnor och män. Samtliga patienter med typ 2 diabetes och ålder år, år Figur 45b. Medelvärden för riskfaktorer och andel uppnådda målvärden hos kvinnor och män. Samtliga patienter med typ 2 diabetes och ålder år, år mmhg, kg/m 2 *** ,9 135,7 *** 75,9 77,2 *** p<0.001 ** p<0.01 *** 30,9 29,7 %, mmol/l 7 *** 6,16 6,23 6 *** 4,95 5 4, *** p<0.001 ** p<0.01 *** 2,82,64 *** *** 1,83 1,89 1,351,16 0 Systoliskt blodtryck Diastoliskt blodtryck BMI 0 Total kolesterol LDL-C HDL-C Triglycerider Figur 45c. Medelvärden för riskfaktorer och andel uppnådda målvärden hos kvinnor och män. Samtliga patienter med typ 2 diabetes och ålder år, år Figur 45d. Medelvärden för riskfaktorer och andel uppnådda målvärden hos kvinnor och män. Samtliga patienter med typ 2 diabetes och ålder år, år % ** 80,080,9 *** *** *** 52,2 57,5 55,4 52,9 49,5 48,3 41,240,6 *** p<0.001 ** p< ,5 82,9 <6 BT Blodtrycks BMI <30 Fysisk Ickerökare <130/80 _ medicin aktivitet >3 ggr/vecka % *** 47,3 34,4 Total-kol <4,5 *** 47,2 41,3 LDL <2,5 *** 52,853,9 Triglyc <1,7 *** p<0.001 ** p<0.01 *** 66,9 68,9 Lipid sänkande medicin Kvinnor Män Kvinnor Män 41

42 Landstingsredovisning Jämförelse mellan landsting Alla direkta jämförelser mellan landsting måste göras med mycket stor försiktighet eftersom de inte tar hänsyn till olikheter i patientkarakteristika såsom ålder, kön och andra samtidiga sjukdomar. Med kunskap om diabetesvården och lokala förhållanden kan denna redovisning dock vara en bra grund för förbättringsarbetet på hemmaplan. För att redovisas i analyserna krävs minst 50 patienter i landstinget för respektive resultat. Figurerna 46 och 47 nedan är exempel på olika behandlingar för att illustrera skillnader mellan landstingen. Inom primärvården ses en spridning mellan landstingen avseende kostbehandlade patienter (30-70 år) som har ett förhöjt >6%. Och vid medicinklinikerna ses en spridning beträffande andel patienter med typ 1 diabetes som behandlas med insulinpump. Figurerna visar riskfaktorer för patienter yngre än 75 år på landstingsnivå. Figurerna visar riskfaktorer för patienter <75 år i primärvården med en diabetesduration kortare än 3 år. Figur 46a, b och c. Jämförelse mellan landsting. Andel kostbehandlade med >6,0% bland patienter i primärvården med ålder år, år

43 Figur 46b och c. 43

44 Figur 47. Jämförelse mellan landsting. Andel behandling med insulinpump bland patienter med typ 1 diabetes vid medicinkliniker år Figur 48. Andel patienter (<75 år) inom primärvården med BMI > 30. Samtliga med typ 2 diabetes. 44

45 Figur 49. Andel patienter (<75 år) inom primärvården med systoliskt blodtryck 150 mm Hg. Figur 50. Andel patienter (<75 år) inom primärvården med lipidsänkande läkemedel. 45

46 Figur 51. Andel patienter (<75 år) inom primärvården med lipidsänkande läkemedel och LDL <2.5 mmol/l. Figur 52. Andel patienter (<75 år) inom primärvården med diabetesduration 0-3 år och <6,0%. 46

47 Figur 53. Andel patienter (<75 år) inom primärvården med diabetesduration 0-3 år och systoliskt blodtryck <130mm Hg. 47

48 Amputation ovan fotled hos patienter med diabetes Uppgift om amputation ovan fotled kan säkrare erhållas från Patientregistret än i NDR. Figur 54 visar spridningen mellan landstingen avseende antal förstagångsamputerade ovan fotled av 1000 läkemedelsbehandlade patienter med diabetes 60 år eller äldre, för åren Ålderstandardisering har utförts med diabetespopulationen som standardpopulation. Figur 54: Antal förstagångsamputerade ovan fotled av 1000 patienter med diabetes, Läkemedelsbehandlade patienter 60 år och äldre. Åldersstandardiserade värden. Källa: Patientregistret och Läkemedelsregistret, Socialstyrelsen 48

49 Redovisning per landsting En mer detaljerad information på landstingsnivå anges i tabeller, såsom antal rapporterade patienter, antal saknade uppgifter om vissa variabler, landstingets andel uppnådda målvärden, samt medelvärde och 95% konfidensintervall (KI) för medelvärde. I varje tabell är landstingen ordnade i fallande skala enligt deras medelvärden för, blodtryck och LDL-kolesterol och i stigande skala enligt deras andelar för de kategoriska variablerna icke-rökare, icke förekomst av makroalbuminuri, kontroll av ögonbottenstatus och fotstatus. Skillnaderna mellan landsting är ofta små och de skillnader som finns behöver inte alltid vara av klinisk betydelse, men bör ge ett incitament till en djupare analys i förbättringsarbetet på hemmaplan., blodtryck och LDL-kolesterol är viktiga riskfaktorer för komplikationer som hjärtkärlsjukdom och medelvärden används som mått på fördelningen där både låga och höga värden vägs samman. Rökning är en viktig livsstilsfaktor, som är alltför vanlig bland yngre och medelålders. Makroalbuminuri (äggvita i urinen) definieras som u-albumin >200 μg/min och är ett mått på en allvarlig komplikation, diabetesnefropati. Som processmått används utförd kontroll av ögonstatus de senaste två åren för typ 1 diabetes och de senaste tre åren för typ 2 diabetes, samt utförd kontroll av fotstatus senaste året. Redovisningen anges för var och en av landets 19 landsting och 2 regioner. De tre patientgrupper som används är: patienter med typ 1 diabetes vid medicinkliniker, patienter med typ 2 diabetes vid medicinkliniker samt alla patienter inom primärvården. Färgsignal, landstingets värde jämfört med rikets Dessutom möjliggörs en skattning av det medelvärde eller den frekvens som gäller för samtliga patienter i landstinget (landstingets population) med hjälp av beräkning av konfidensintervall (KI) för medelvärdet eller frekvensen hos de patienter som rapporterats till NDR. Ett 95% KI för frekvensen i urvalet i NDR innefattar med 95% sannolikhet den frekvens som gäller för landstingets population. Fördelen med ett 95% KI är att det ger en möjlighet att skatta intervallet för frekvensen bland samtliga patienter, även när endast ett urval av dessa har rapporterats till NDR. Ett 95% KI påverkas dessutom enligt sin formel av antalet patienter i urvalet, på så vis att ju färre antal rapporterade patienter i urvalet desto bredare blir KI. Ett stort landsting med många patienter i urvalet får på grund av detta ett smalare KI, vilket medför en något större risk för att hela KI kan hamna under riksgenomsnittet (kategoriska variabler) och därmed ge röd färg, men medför samtidigt en något större chans att hela KI kan hamna helt ovanför riksgenomsnittet (kategoriska variabler) och därmed ge gul färg. Ett litet landsting med färre patienter kommer istället oftare att få ett bredare KI som ökar möjligheten att KI kan komma att innefatta riksgenomsnittet och därmed ge orange färg. Det kan uppstå situationer där två landsting kan ha samma andel patienter som uppnår en viss måluppfyllelse, men får olika färg. Detta är då en följd av bredden på konfidensintervallet. Landstingsfärger används för att beskriva landstingets resultat i förhållande till rikets. Hur landstingsfärger definieras Variabel Landstingets resultat med: Färg Medelvärde* Medelvärde Medelvärde Kategoriska** Kategoriska Kategoriska 95% KI ligger över riksgenomsnittet 95% KI är i nivå med riket 95% KI ligger under riksgenomsnittet 95% KI ligger under riksgenomsnittet 95% KI är i nivå med riket 95% KI ligger över riksgenomsnittet *, blodtryck, LDL ** icke-rökare, icke-albuminuri, kontroll av ögonbotten och kontroll av fotstatus 49