För patienter med avancerade lipidrubbningar (till exempel familjär hyperkolesterolemi) gäller Läkemedelsverkets rekommendationer.
|
|
- Margareta Gustafsson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 IDEAL-studien marginella skillnader mellan högdos atorvastatin och simvastatin 20 mg/dag föranleder ingen ändring av rekommendationen simvastatin 40 mg/dag Sammanfattning I IDEAL-studien jämfördes öppen behandling (PROBE-design) med högdos atorvastatin (80 mg) och måttlig dos simvastatin (20-40 mg, medeldos 24 mg) hos patienter med genomgången hjärtinfarkt och måttlig hyperlipidemi. Merparten av patienterna var tidigare statinbehandlade. Efter 4,8 års uppföljning fanns en tendens till skillnad (10,4 % vs 9,3 %, p=0,07, n.s.) i det primära effektmåttet (koronar död, icke-fatal hjärtinfarkt eller hjärtstillestånd med återupplivning), men ingen skillnad i total (8,4 % vs 8,2 %) eller kardiovaskulär (4,4 % vs 5,0 %) dödlighet. Koronar revaskularisering förekom oftare i simvastatingruppen (16.7 % vs 13.0 %, p<0.001), men biverkningar som föranledde terapiavbrott var vanligare i atorvastatingruppen (9.2 % vs 4.2 %, p<0.001). IDEAL-studien ger inga belägg för att atorvastatin 80 mg/d skulle vara bättre än simvastatin 40 mg/d, varför expertgruppens rekommendation avseende såväl preparat som måldos (simvastatin 40 mg/dag) kvarstår. Till grund för detta ligger en bedömning av såväl effekt som biverkningar och kostnader. TNT- och PROVE-IT-studierna fann vissa tilläggseffekter av 80 mg atorvastatin jämfört med 10 mg atorvastatin respektive 40 mg pravastatin, vilket motsvarar ca 20 mg simvastatin. PROVE-IT-studien gällde också en instabil patientgrupp med högre risk för händelser, vilket kan ha haft betydelse för utfallet. Behandling mot lägre målnivåer för kolesterol (till exempel LDL <1,8mmol/l) är en fråga som diskuteras mycket nu. Här föreligger en uppenbar ökad risk för biverkningar i oselekterade patientgrupper. För att uppnå behandlingsmål som LDL <1,8 kommer det att behövas än högre statindoser än vad vi hittills använt, eller kombinationsbehandlingar som ännu inte är dokumenterade. Hittillsvarande erfarenheter av högdosbehandling med statin är att biverkningsfrekvensen, även av allvarliga, tilltar markant. För patienter med avancerade lipidrubbningar (till exempel familjär hyperkolesterolemi) gäller Läkemedelsverkets rekommendationer. Studiedesign I IDEAL- studien (the Incremental Decrease in Endpoints Through Aggressive Lipid Lowering) utvärderades behandling med en konventionell upptitrerad
2 statindos med avsikt att nå under ett givet målvärde för kolesterolnivå (se nedan) mot 80 mg/dag atorvastatin (oavsett om målvärde nåtts eller inte) på patienter med genomgången hjärtinfarkt. Studien hade en så kallad PROBE-design; behandlingen var öppen, men utvärderingen av händelser var blindad. Patienter med säkerställd genomgången hjärtinfarkt upp till och med 80 års ålder kunde inkluderas, om de i övrigt fyllde gängse nationella riktlinjer för behandling med statinpreparat. Även patienter med pågående statinbehandling inkluderades om de inte stod på högre dos simvastatin än 20 mg/dygn(d) eller ekvivalent dos av annan statin. (Vad som är ekvivalent statindos anges inte i publikationen, men allmänt brukar man grovt ange att cirka 10 mg/d atorvastatin respektive 40 mg/d pravastatin har likartad kolesterolsänkande effekt, som 20 mg simvastatin). Majoriteten av patienterna (76 %) stod på statinbehandling vid inklusion i studien. Exklusionkriterier var bland annat tidigare intolerans mot statinbehandling, förhöjda leverenzymer (>2 ggr övre normalvärdet), okontrollerad diabetes mellitus, plasma triglycerider >6,8 mmol/l, eller hjärtsvikt NYHA IIIb-IV. Vanligaste exklusionsorsaker var: medicinering med högre än tillåtna statindoser, tidigare överkänslighet mot statinbehandling, eller ovilja att delta i studien. Av screenade patienter inkluderades i studien. Hälften (4.439) av patienterna fick 20 mg/d simvastatin under 24 veckor varefter simvastatindosen kunde ökas till 40 mg/d om totalkolesterol låg över 5,0 mmol/l (det vill säga motsvarande regim som användes i 4 S-studien). En övervägande majoritet av patienterna i IDEAL-studien kom att behandlas med 20 mg/d. Den andra hälften av patienterna erhöll 80 mg/d atorvastatin från behandlingsstart. Om LDL kolesterol sjönk under 1,0 mmol/l kunde atorvastatindosen reduceras. Medelvärde för totalkolesterol och för LDL kolesterol vid inklusion var cirka 5,1 mmol/l respektive 3,1 mmol/l. Effekter på kardiovaskulära händelser och mortalitet utvärderades. Härvid synes de flesta effektmått ha inkluderats som sekundära mått på utfall. Primär händelse i studien var en kombination av koronar hjärtdöd, sjukhusvård för hjärtinfarkt och hjärtstillestånd med återupplivning. Det fanns också tre förspecificerade kombinerade sekundära händelser: 1. primär händelse + stroke (major cardiovasculär event), 2. primär händelse + koronar revaskularisering + hospitalisering för instabil angina pectoris (any CHD event) 3. alla tidigare nämnda + sjukhusinläggning med hjärtsvikt eller perifer artär sjukdom som huvuddiagnos (any cardiovascular event) Varje ovan nämnd variabel var enskilt också en sekundär händelse, liksom total mortalitet. 2(6)
3 3(6) Resultat Medianuppföljningstid i studien blev 4,8 (4,0-5,9) år. Det var bara sex patienter som inte kunde följas upp och 48 som avstod från att fullfölja studien. Endast procent (beroende på tidpunkt) av patienterna kom att stå på 40 mg simvastatin, vilket motsvarar en medelbehandlingsdos av ca 24 mg/d. Vid studiens slut hade atorvastatindosen behövt halveras hos 13 procent av patienterna. Totalkolesterol (medelvärden) sjönk från cirka 5,1 till cirka 4,6 mmol/l i simvastingruppen och från 5,1 till 3,9 i atorvastatingruppen. Motsvarande sänkningar för LDL-kolesterol var från cirka 3,1 (lika för båda) till 2,7 respektive 2,1 mmol/l. Det framkom inga skillnader i mortalitet mellan behandlingsregimerna, avseende vare sig totalmortalitet, (8,4 % för simvastain vs 8,2 % för atorvastatin; n.s.) eller kardiovaskulär mortalitet (4,9 % respektive 5,0 %; n.s.). Primära händelser skilde sig inte heller signifikant mellan behandlingarna (10,4 % vs 9,3 %; p=0,07, n.s.). Förekomsten av stroke var enskilt inte heller skild mellan grupperna 3,9 procent (simvastatin) vs 3,4 procent (atorvastatin), men lade man denna variabel till primär händelse så erhölls en signifikant skillnad - 13,7 procent (simvastatin) vs 12,0 procent (atorvastatin), (p<0,02). Även de andra två sammanslagna sekundära händelserna enligt ovan utföll signifikant. Till exempel för any CHD event 23,8 procent vs 20,2 procent (p<0,001; ARR 3,6 %), vilket i hög grad förklaras av att koronar revaskularisering förekom oftare i simvastatingruppen (16,7 % vs 13,0 %, p<0,001; det vill säga ARR 3,7 %). I en öppen studie som denna är dock revaskularisering en tämligen mjuk effektvariabel. Som enskild variabel var också icke fatala hjärtinfarkter något färre i atorvastatingruppen (6,0 % vs 7,2 %, p=0,02). Det rapporterades mycket få allvarliga biverkningar i studien, vilket delvis kan bero på att flertalet patienter hade varit statinbehandlade innan studien. Dock var det totalt mer än dubbelt så många patienter som på grund av biverkningar fick avbryta behandlingen med atorvastatin (9,2 %) jämfört med simvastatin (4,2 %), p<0,001; absolut riskökning 5,0 procent. Expertgruppens slutsatser IDEAL är en stor och välgjord studie, men den avser en selekterad och begränsad del av den population som kan ha gynnsamma effekter av statinbehandling. Majoriteten av patienterna (cirka 76 %) stod redan på statinbehandling vid inklusion. Biverkningspanoramat (framför allt för högdosstatinbehandling?) underskattas därför sannolikt. Trots detta behövde dubbelt så många (jämfört med simvastatin); nästan en av tio patienter, avsluta högdosbehandlingen med atorvastatin på grund av biverkningar, även om dessa inte beskrevs vara av allvarlig natur.
4 I denna studie var effekterna av högdos-statinbehandling förhållandevis små. Inga signifikanta effekter kunde påvisas avseende mortalitetsparametrar. Även om det förelåg en tendens till mer gynnsam effekt av den höga atorvastatindosen, så var denna inte signifikant för studiens primära kombinerade händelse. Avseende effekter på sekundära kombinerade händelser betingas flertalet av färre fall med koronar revaskularisering vid studiens slut. Den absoluta riskreduktionen efter 4,8 år var 3,7 % för denna händelse. Om man närmare granskar de grafiska illustrationerna förefaller en revaskulariseringsprocedur (PCI/CABG op) förskjutas i tiden med 7-8 månader. Om uppgifterna ovan räknas om till årsbasis, behöver alltså 130 personer behandlas med den höga atorvastatindosen under ett år (till en inkrementell kostnad av mer än kr) för att skjuta en koronar revaskulariseringsintervention 7-8 månader framåt i tiden. Att koronar revaskularisering var den effektparameter som föll ut mest i studien kan också vara av stor vikt för utfallet av andra parametrar, då det är väl känt att revaskularisering orsakar procedurrelaterade hjärtinfarkter och stroke. Om och i så fall hur stor andel av antalet stroke och hjärtinfarkter som kan ha varit procedurrelaterade och hur detta påverkat resultaten, går inte att utläsa ur publikationen. Den öppna IDEAL-studien får anses jämföra 80 mg atorvastatin med 20 mg simvastatin eftersom få patienter erhöll 40 mg simvastatin och medeldosen blev så låg som ca 24 mg/d, vilket till och med är lägre än medeldosen i den dubbelblinda 4 S-studien. Vetskap om behandlingen kan ha påverkat dosjusteringar. Andra studier med likartade upplägg som IDEAL-studien är TNT (jämför 80 mg atorvastatin vs 10 mg atorvastatin hos högriskpatienter som tolererar behandling med 10 mg) och PROVE IT (jämför 80 mg atorvastatin med 40 mg pravastatin hos patienter med akuta koronara syndrom med totalkolesterol <6,22). I TNT och PROVE IT förelåg inte heller några signifikanta skillnader i mortalitet. Däremot minskade den kardiovaskulära morbiditeten med högdosbehandling i båda studierna. Expertgruppen för hjärtkärlsjukdomar har på basis av tidigare dokumentation rekommenderat 40 mg simvastatin/d. (Se tidigare publicerat dokument: Svar på frågor om simvastatin). Sammantaget har i studiesammanhang (HPS + 4S) högriskpatienter (manifesterad ateroskleros eller diabetes) behandlats i minst fem år med 40 mg simvastatin mot att cirka patienter med ischemisk hjärtsjukdom har behandlats med 20 mg under motsvarande tid. Utifrån resultaten ovan synes en högre statindos kunna ge mer gynnsam effekt än en lägre. 40 mg simvastatin bör därför vara att föredra framför 20 mg. Det finns fortfarande ingen studie som visar att 80 mg atorvastatin skulle ge mer gynnsamma effekter än 40 mg simvastatin och högdos atorvastatin kan därför i nuläget inte rekommenderas framför detta. De små skillnaderna gentemot 20 mg simvastatin och den högre frekvensen biverkningar som ledde till behandlingsavbrott (i en population med hög andel av känd tolerans mot lågdosstatin) stödjer detta. 4(6)
5 Det finns inte många studier som jämför biverkningprofilerna för simvastatin och atorvastatin i hög dos (mg per mg). I en studie (Illingworth) på 800 patienter med hyperkolesterolemi fick hälften 80 mg atorvastatin och den andra hälften 80 mg simvastatin, varvid man fann hälften så mycket biverkningar med simvastatin, samtidigt som HDL nivåerna höjdes mer med simvastatin. Om man i vissa situationer vill gå upp ytterligare i statindosering, finns således även möjligheten att ge 80 mg simvastatin. Utöver effekt och biverkningar är behandlingskostnader och kostnadseffektivitet av stor betydelse vid val mellan olika likvärda alternativ. Behandling med simvastatin 40 mg/d kostar nu mindre än 300 kr/år medan en årsbehandling med 80 mg/d atorvastatin kostar över kr. Det finns således betydande merkostnader vid högdosbehandling med atorvastatin. Om man i framtiden kommer att rekommendera nya, ännu lägre målnivåer avseende LDL-kolesterol, vilket redan föreslagits och fortsatt diskuteras, måste man väga in den ökade risken för biverkningar när man ger höga statindoser och eventuellt annan tilläggsbehandling. LDL-kolesterol under 1,8 mmol/l framförs som mål för högriskpatienter. Här måste beaktas att man i IDEAL- eller TNTstudierna inte nådde detta mål för flertalet patienter (medelvärde LDL-kolesterol med behandling 2,1 mmol/l i IDEAL- respektive 2,0 mmol/l i TNT-studien) trots att 80 mg atorvastatin använts och att patienterna haft lindrigt till måttligt höga kolesterolvärden vid inklusion. Ska man nå behandlingsmål som LDL-kolesterol <1,8 kommer enbart statinbehandling sannolikt bli otillräcklig och ännu odokumenterade kombinationsbehandlingar behövas. Hittillsvarande erfarenhet talar för att biverkningar med en aggressiv lipidsänkande behandling kommer bli mer frekventa och allvarliga och att detta kan överväga eventuella gynnsamma effekter. Tydlig inkrementell nytta som väger upp biverkningsrisker och kraftigt ökade kostnader måste visas innan generella rekommendationer om aggressiv behandling av vissa patientgrupper kan ges. För Läksaks expertgrupp för hjärt-kärlsjukdomar Arne Martinsson 5(6) Referenser 1. Pedersen TR, Faergman O, Kastelein JJ, et al: High-dose atorvastatin vs usual-dose simvastatin for secondary prevention after myocardial infarction: the IDEAL study: a randomized controlled trial. JAMA Nov 16;294(19): TNTLaRosa JC, Grundy SM, Waters DD, et al: Intensive lipid lowering with atorvastatin in patients with stable coronary disease. N Engl J Med Apr 7;352(14): Cannon CP, Braunwald E, McCabe CH, et al, for the Pravastatin or Atorvastatin Evalutaion and Infection Therapy Thrombolysis in Myocardial Infarction 22 Investigators: Comparison of intensive and moderate lipid lowering with statins after acute coronary syndromes. N Engl J Med 2004;350:
6 4. 4 S Randomised trial of cholesterol lowering in 4444 patients with coronary heart disease: the Scandinavian Simvastatin Survival Study (4S). Lancet Nov 19;344(8934): Läksaks expertgrupp för hjärtkärlsjukdomar, Svar på frågor om simvastatin. Janus webb HPS Heart Protection Study Collaborative Group: MRC/BHF Heart Protection Study of cholesterol lowering with simvastatin in high-risk individuals: a randomized placebo-controlled trial. Lancet 2002;360: Illingworth et al, 2001 Illingworth DR, Crouse JR, Hunninghake DB, et al: A comparison of simvastatin and atorvastatin up to maximal recommended doses i a large multicenter randomized clinical trial. Curr Med Res Opin 2001;17: (6)
Praluent (alirokumab) i två styrkor LDL-KOLESTEROL. en otillräckligt kontrollerad riskfaktor för kardiovaskulär sjukdom och död. 1
Praluent (alirokumab) i två styrkor LDL-KOLESTEROL en otillräckligt kontrollerad riskfaktor för kardiovaskulär sjukdom och död. 1 Kardiovaskulär risk påverkas av flera faktorer, varav några är lipidrelaterade
Läs merLipidsänkande behandling. Paul Hjemdahl. SBU ville inte ta den kastade handsken 2009.. . men recenserade 2012 den senaste CTTanalysen 2010.
ST-dag allmänmed. Norra Latin - LT 9 Lipidsänkande behandling Paul Hjemdahl Professor, överläkare Klinisk farmakologi, Karolinska Solna Ordförande SLK:s Expertråd för Hjärt-kärlsjukdomar Uffe Ravnskog
Läs merBilaga III Ändringar av produktresumé och märkning
Bilaga III Ändringar av produktresumé och märkning Anm.: Dessa ändringar av produktresumén och bipacksedeln gäller vid tidpunkten för kommissionens beslut. Efter kommissionens beslut kommer behöriga myndigheter
Läs merLipidsänkande behandling efter hjärtinfarkt - eller före? Kristina Hambraeus Överläkare, Cardiologkliniken Falu Lasarett
Lipidsänkande behandling efter hjärtinfarkt - eller före? Kristina Hambraeus Överläkare, Cardiologkliniken Falu Lasarett Disposition Primär- eller sekundärprevention? Högriskeller befolkningsstrategi?
Läs merSänka LDL-målet vid diabetes? Pro
Sänka LDL-målet vid diabetes? Pro Anders G Olsson Professor emeritus, Hälsouniversitetet, Linköping Stockholm Heart Center SFD:s Vårmöte i Visby 2012-05-10 Potentiella bindningar Anders G Olsson har forskningssamarbete
Läs merVilka målvärden ska vi ha för lipidsänkande behandling?
Fig. t il dette manus ligger som e t eget dok. Vilka målvärden ska vi ha för lipidsänkande behandling? Anders G Olsson Inledning En lägre dödlighet i kranskärlssjukdom (CHD) föreligger vid lägre kolesterolnivåer
Läs merLipidsänkande behandling vid kardiovaskulär prevention
PM III från QregPV:s projekt Högtryck på mottagningen Lipidsänkande behandling vid kardiovaskulär prevention Allmänt Blodfettrubbningar förekommer ofta tillsammans med andra riskfaktorer för hjärtkärlsjukdomar.
Läs merLipidsänkande behandling - nya mål och målsättningar? Paul Hjemdahl. SBU ville inte ta den kastade handsken
Kardiovaskulär prevention SLL -- Lipidsänkande behandling - nya mål och målsättningar? Paul Hjemdahl Professor, överläkare Klinisk farmakologi, Karolinska Solna Ordförande SLK:s Expertråd för Hjärt-kärlsjukdomar
Läs merSekundärprevention efter hjärtinfarkt- når vi målen?
Sekundärprevention efter hjärtinfarkt- når vi målen? Inledning Det är sedan länge känt att sekundärpreventiv behandling efter genomgången hjärtinfarkt är effektivt, och i europeiska riktlinjer publicerade
Läs merLDL-Kolesterol en otillräckligt kontrollerad riskfaktor för kardiovaskulär sjukdom och död.1
LDL-Kolesterol en otillräckligt kontrollerad riskfaktor för kardiovaskulär sjukdom och död.1 Kardiovaskulär risk påverkas av flera faktorer, varav några är lipidrelaterade 2 9 Suboptimal LDL-minskning
Läs merVärdering av lipider vid diabetes Riskvärdering och behandlingsindikation. Mats Eliasson
Värdering av lipider vid diabetes Riskvärdering och behandlingsindikation Mats Eliasson Kroniska komplikationer Typ 1- och typ 2-diabetes Makroangiopati * Kranskärlssjukdom * Ischemiskt stroke * Perifer
Läs merTillägg till produktresumé och bipacksedel framlagt av den Europeiska läkmedelsmyndigheten
Bilaga II Tillägg till produktresumé och bipacksedel framlagt av den Europeiska läkmedelsmyndigheten Denna produktresumé och bipacksedel är resultatet av referralproceduren. Produktinformationen kan senare
Läs merNationella Diabetesregistret, Registercentrum Västra Götaland
Nationella Diabetesregistret, Registercentrum Västra Götaland Agenda Lipidvärden och lipidsänkande behandlingdata från nya årsrapporten Vad har NDR lärt oss om lipidvärden och lipidsänkande behandling
Läs merPrevention av aterosklerotisk hjärtkärlsjukdom med lipidreglerande läkemedel - Bakgrundsdokumentation
Prevention av aterosklerotisk hjärtkärlsjukdom med lipidreglerande läkemedel - Bakgrundsdokumentation Artiklar publicerade under rubriken Bakgrundsdokumentation är författarnas enskilda manuskript. Budskapet
Läs merStora regionala skillnader i diabetesvården i Sverige. Stefan Jansson och Katarina Eeg-Olofsson
Stora regionala skillnader i diabetesvården i Sverige Stefan Jansson och Katarina Eeg-Olofsson Antal registrerade vuxna personer med diabetes i i NDR och täckningsgrad 2018 Andel patienter rapporterade
Läs merLipidrubbning. Allmänt. Läkemedelsbehandling LIPIDRUBBNING
Lipidrubbning LIPIDRUBBNING Kolesterolsynteshämmare atorvastatin 1) Atorvastatin* ) simvastatin 1) Simvastatin* ) 1) * ) Se sid 4. 126 Allmänt Risken för hjärt-kärlsjukdom, i synnerhet vid tidigare hjärt-kärlhändelser,
Läs merDelområden av en offentlig sammanfattning
Lipistad 10 mg filmdragerade tabletter Lipistad 20 mg filmdragerade tabletter Lipistad 40 mg filmdragerade tabletter Lipistad 80 mg filmdragerade tabletter 27.11.2015, version V1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING
Läs merKartläggning av följsamheten till behandlingsrekommendationer för typ II diabetiker inom Primärvården Fyrbodal
Kartläggning av följsamheten till behandlingsrekommendationer för typ II diabetiker inom Primärvården Fyrbodal Ett projektarbete inom magisterprogrammet i klinisk farmaci Vårterminen 2008 Petra Laveno
Läs merDIOVAN räddar liv efter hjärtinfarkt
Ny indikation för DIOVAN DIOVAN räddar liv efter hjärtinfarkt Ny indikation för DIOVAN: Behandling av hjärtsvikt efter hjärtinfarkt 25 % riskreduktion av total mortalitet Fakta om hjärtinfarkt Hjärtinfarkt
Läs merLÄKEMEDELSKOMMITTÉNS BEDÖMNINGSBLANKETT FÖR LÄKEMEDEL
Generiskt namn: hydroklortiazid Esidrex ATC-kod: C03AA03 Novartis Hypertoni Hydroklorotiazid är en väldokumenterad tiazid. Billigaste tiaziddiuretikat. Låg dos rekommenderas. En halv tablett (12,5 mg)
Läs merDelområden av en offentlig sammanfattning
Ezetimib Stada 10 mg tablett 13.7.2016, Version V1.3 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning Ezetimib Stada 10 mg tablett VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst
Läs merBESLUT. Datum FÖRETAG Merck Sharp & Dohme Sweden AB Box Sollentuna
BESLUT 1 (5) Datum 2016-02-05 Vår beteckning FÖRETAG Merck Sharp & Dohme Sweden AB Box 7125 192 07 Sollentuna SAKEN Uppföljning av beslut inom läkemedelsförmånerna. BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket,
Läs merSeminarium läkemedelsvärdering. Klinisk farmakologi
Seminarium läkemedelsvärdering Klinisk farmakologi 2017-05-02 1) Bifogad reklam för Maxistark (1) illustrerar skillnaden mellan relativ riskreduktion (RRR) och absolut riskreduktion (ARR). a) Hur stor
Läs merNy behandlingsmöjlighet vid hyperlipidemi
Ny behandlingsmöjlighet vid hyperlipidemi Introduktion Ole Hansen, Överläkare, SUS, Malmö Ordförande Terapigrupp Hjärta/kärl/lipider Patientfall, Lipidmottagningen, Wolfgang Reinhardt, GGTK, SUS Malmö
Läs merBehöver lipider tas fastande? Mäta eller beräkna LDL? Peter Ridefelt Klinisk kemi och farmakologi Akademiska sjukhuset Uppsala
Behöver lipider tas fastande? Mäta eller beräkna LDL? Peter Ridefelt Klinisk kemi och farmakologi Akademiska sjukhuset Uppsala Fastekrav? European Atherosclerosis Society (EAS) European Federation of Clinical
Läs merTentamen DX Klinisk farmakologi. Maxpoäng 30
1/9 Tentamen DX5 151109 Klinisk farmakologi Maxpoäng 30 Tentan består av 22 frågor. De första delen av frågorna rör en läkemedelsvärdering / studiegranskning och MEQ = max 15 p, dina poäng den andra delen
Läs merDOSERING JANUVIA 100 mg doseras 1 gång dagligen
Som tillägg till kost och motion för vuxna patienter med typ 2-diabetes INDIKATIONER I monoterapi när metformin är olämpligt på grund av kontraindikationer eller intolerans I kombination med: - metformin
Läs merAtt förebygga stroke är att behandla stroke
Sekundärpreventiv läkemedelsbehandling efter stroke Signild Åsberg, Akademiska sjukhuset Att förebygga stroke är att behandla stroke Rökning Fysisk inaktivitet Alkohol överkonsumtion Övervikt Hypertension
Läs merBör kolesterolet sänkas mera aggressivt?
Bör kolesterolet sänkas mera aggressivt? Nyttan av statiner i högdos bör ifrågasättas. I TNT-studien sågs biverkningar hos fler i högdos- än i lågdosgruppen, och man kan anta att biverkningarna är fler
Läs merPCSK9-hämmare åt folket?
PCSK9-hämmare åt folket? Linköping, 17 mars 2016 Lennart Nilsson överläkare, docent Kardiologiska klinikerna, Universitetssjukhuset Linköping och Vrinnevisjukhuset Norrköping Institutionen för Medicin
Läs merRegionala riktlinjer för peroral trombocythämning vid akut kranskärlsjukdom i Region Skåne
Läkemedelsrådet Dokumentet reviderat av Läkemedelsrådet 2014-01-16 Riktlinjerna giltiga t o m 2014-12-31 Regionala riktlinjer för peroral trombocythämning vid akut kranskärlsjukdom i Region Skåne Uppdrag
Läs merBESLUT. Datum Amgen AB Box Solna
BESLUT 1 (6) Datum 2018-11-23 Vår beteckning 2138/2018 och 2997/2018 SÖKANDE Amgen AB Box 706 169 27 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, finner
Läs merSekundärpreventiv läkemedelsbehandling efter hjärtinfarkt. Magnus Wahlin Kardiologkliniken NÄL Trollhättan
Sekundärpreventiv läkemedelsbehandling efter hjärtinfarkt Magnus Wahlin Kardiologkliniken NÄL Trollhättan Trombyl 75mg/d. Laddninsdos 300 mg. 46% riskreduktion av MACE efter hjärtinfarkt Hemofili/Trombocytopeni.
Läs mer30 REKLISTAN 2010 www.vgregion.se/vardgivarstod
30 REKLISTAN 2010 www.vgregion.se/vardgivarstod Vid all form av hjärt-kärlsjukdom rekommenderas rökstopp och anpassad fysisk aktivitet. För rökstopp se kapitel 19 Tobaksavvänjning. terapiråd Rekommenderad
Läs merockså påtagligt få biverkningar. Statinbehandling
Den nya kolesteroldebatten: Är lägst bäst? I subgruppsanalyser av interventionsstudier med statiner har man relaterat lipideffekter till graden av minskad kranskärlssjukdom. I 4S-studien erhölls ett kurvlinjärt
Läs merXIVSvenska. Gemensam hälsokurs på KS för kardiometabola pa9enter. Gudrun Andersson och Chris9na Jarnert Stockholm. Kardiovaskulära Vårmötet
Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Gemensam hälsokurs på KS för kardiometabola pa9enter Gudrun Andersson och Chris9na Jarnert Stockholm Ingen intressekonflikt föreligger Dysglykemi
Läs merLipidbehandling med statiner ger god prevention vid typ 2-diabetes Interventionsstudier stärker stödet för aktiv behandling av riskpatienter
Klinik och vetenskap Peter M Nilsson, docent, universitetslektor, avdelningen för medicin, Universitetssjukhuset MAS, Malmö (peter.nilsson@medforsk.mas.lu.se) Stig Attvall, docent, överläkare, diabetescentrum,
Läs merFamiljär hyperkolesterolemi (FH) När skall man misstänka? Christer Lundin
Familjär hyperkolesterolemi (FH) När skall man misstänka? Christer Lundin 160511 Mona Lisa (1506) Leonardo da Vinci Madonna Lisa Maria de Gherardini (1479 1506) Död vid 27 års ålder Xantelasmata Senxantom
Läs merLäs anvisningarna innan Du börjar
Glöm inte fylla i kuvertets nummer (= Din identitet) i rutan innan du lägger undan sidan 1/5 Integrerad MEQ-fråga DX5 150330 Klinisk Farmakologi Maxpoäng 15 Läs anvisningarna innan Du börjar Frågan är
Läs merXIVSvenska. Ropen skalla Ticagrelor till alla! Thomas Mooe, Östersund. Kardiovaskulära Vårmötet
Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Ropen skalla Ticagrelor till alla! Thomas Mooe, Östersund Intressekonflikt: Prövare i 9cagrelorstudierna PLATO och PEGASUS Ticagrelor att
Läs merBlodtryck och statiner
Blodtryck och statiner Peter Appelros Bitr. överläkare, docent Neurokliniken, USÖ 1 Sekundärprofylax efter stroke Antitrombotisk behandling Blodtrycksbehandling Statiner Rökstopp Förbättrad metabol kontroll
Läs merKolesterolsyntes hämmare atorvastatin 1) Atorvastatin* ) simvastatin 1) Simvastatin* )
Lipidrubbning LIPIDRUBBNING Kolesterolsyntes hämmare atorvastatin 1) Atorvastatin* ) simvastatin 1) Simvastatin* ) 1) * ) Se sid 4. Allmänt Risken för hjärtkärlsjukdom, i synnerhet vid tidigare hjärtkärlhändelser,
Läs merIschemisk Hjärtsjukdom Riskbedömning SYNTAX score Hur och när behandlar vi enligt SoS?
Ischemisk Hjärtsjukdom Riskbedömning SYNTAX score Hur och när behandlar vi enligt SoS? Regionmöte i Kardiologi och Klinisk fysiologi Jönköping 2015-03-19 Jörg Lauermann Hur behandlar vi? Hur behandlar
Läs merDelprov 3 Vetenskaplig artikel
Delprov 3 Vetenskaplig artikel of Questions: 10 Total Exam Points: 10.00 Question #: 1 I denna uppgift ska du besvara ett antal frågor kring en vetenskaplig artikel: Different systolic blood pressure targets
Läs merKONSERVATIV BEHANDLING AV KAROTISSTENOS
KONSERVATIV BEHANDLING AV KAROTISSTENOS Docent Mia von Euler Neurolog och klinisk farmakolog Karolinska Institutets Strokeforskningsnätverk vid Södersjukhuset M von Euler 21 mars 2014 1 Stroke - en folksjukdom
Läs merSTATINBEHANDLING SOM PRIMÄR PREVENTION HOS KVINNOR PÅ HABO VC
STATINBEHANDLING SOM PRIMÄR PREVENTION HOS KVINNOR PÅ HABO VC Dimosthenis Stoupas Primärvårdens FoU-enhet, Futurum 2014:07 Författare: Dimosthenis Stoupas, ST läkare allmänmedicin Habo VC Box 204 56624
Läs merPraluent (alirokumab)
Underlag för beslut om subvention - Nyansökan Underlag för beslut om uppföljning Nämnden för läkemedelsförmåner Praluent (alirokumab) Utvärderad indikation Praluent är indicerat hos vuxna med primär hyperkolesterolemi
Läs merHar vi råd med en bra kolesterolsänkande behandling? Budgetunderlag för behovsbaserade statinkostnader i Stockholms län
Klinik och vetenskap Björn Wettermark, apotekare, Huddinge Universitetssjukhus, statistikansvarig apotekare Stockholms läns landsting, ledamot av LÄKSAKs expertgrupp för hjärt kärlsjukdomar i Stockholms
Läs merBilaga IV. Vetenskapliga slutsatser
Bilaga IV Vetenskapliga slutsatser 52 Vetenskapliga slutsatser 1. - PRAC:s rekommendation Bakgrundsinformation Ivabradin är ett hjärtfrekvenssänkande läkemedel med specifik effekt på sinusknutan utan effekter
Läs merAterosklerosens olika ansikten
Aterosklerosens olika ansikten 2016-03-16 Välkomna!! Laguppställning för dagen Kärlen ( Charlotta Strandberg ) Hjärnan ( Fredrik Schön ) Hjärtat ( Olle Bergström ) Familjär hyperkolesterolemi (Wolfgang
Läs merEn resa för livet! ... en helt overklig framgångssaga för Pfizer och alla de patienter som kunnat få del av denna behandling.
En resa för livet ... en helt overklig framgångssaga för Pfizer och alla de patienter som kunnat få del av denna behandling. Johan Brun En resa för livet! Kolesterols betydelse för hälsan har utforskats
Läs merTidig intervention vid typ-2 diabetes nya insikter från ADA och EASD 2015 en personlig reflektion
Tidig intervention vid typ-2 diabetes nya insikter från ADA och EASD 2015 en personlig reflektion Magnus Löndahl överläkare Endokrinologen Skånes Universitetssjukhus En bild fr Hur bör vi använda behandlingsriktlinjer?
Läs merDyslipidemi. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland
Dyslipidemi Läkemedelskommitténs terapirekommendation för Landstinget i Värmland Fastställd: 1 januari 2014 Gäller: t.o.m. 31 december 2015 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Terapirekommendation
Läs merSjuksköterskedagarna. Vad letar vi efter i sjukvården? Varför?
Sjuksköterskedagarna Cecilia Enockson specialist i allmänmedicin Medicinsk rådgivare Hälsoval Vad letar vi efter i sjukvården? Varför? Riskfaktorer för hjärt- kärlsjukdom Orsakar stor sjuklighet och lidande
Läs merRepatha (evolocumab)
Underlag för beslut om subvention Nyansökan Underlag för beslut om uppföljning Nämnden för läkemedelsförmåner Repatha (evolocumab) Utvärderad indikation Repatha är avsett för behandling av primär hyperkolesterolemi
Läs merProducentobunden läkemedelsinfo
Producentobunden läkemedelsinfo Maj/juni 2009 Klinisk Farmakologi - enhet för rationell läkemedelsanvändning lakemedel@lio.se Innehåll TLV-genomgång blodfetter. Tredaptive nytt läkemedel mot höga blodfetter.
Läs merPraluent (alirokumab)
Underlag för beslut om subvention - Nyansökan Underlag för beslut om uppföljning Nämnden för läkemedelsförmåner Praluent (alirokumab) Utvärderad indikation Praluent är indicerat hos vuxna med primär hyperkolesterolemi
Läs merHur kan sjukhusdoktorn bidra till bättre matvanor? Mattias Ekström Biträdande överläkare Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken
Hur kan sjukhusdoktorn bidra till bättre matvanor? Mattias Ekström Biträdande överläkare Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken Spelar det någon roll vad doktorn/sköterskan säger om levnadsvanor och matvanor?
Läs merPostoperativ troponinstegring har det någon betydelse?
Postoperativ troponinstegring har det någon betydelse? Anna Tapper Specialistläkare PMI Solna Doktorand Karolinska Institutet Dagkirurgisk kongress 24/5 2019 Vad handlar det om? Hjärtmuskelskada (troponinstegring)
Läs merBlodfettsänkande läkemedel hos patienter med diabetes -en enkätstudie på Närhälsan Hjo vårdcentral
Blodfettsänkande läkemedel hos patienter med diabetes -en enkätstudie på Närhälsan Hjo vårdcentral Författare: Muna Al-Battawi, ST-läkare Närhälsan Hjo vårdcentral Rapport 2018:1 Författare: Mattias Davidsson,
Läs mer2.4 Profylax vid akut hjärtinfarkt
2.4 Profylax vid akut hjärtinfarkt Slutsatser* Äldre studier visar att heparin reducerar dödligheten och risken för lungemboli och asymtomatisk DVT vid akut hjärtinfarkt men att effekten är blygsam vid
Läs merSekundärprevention efter Stroke/TIA. Bo Carlberg Inst för Folkhälsa och Klinisk Medicin Umeå Universitet
Sekundärprevention efter Stroke/TIA Bo Carlberg Inst för Folkhälsa och Klinisk Medicin Umeå Universitet Sekundärprevention efter stroke Vad handlar det om? Vad vet vi om effekter av åtgärder? Kan vi få
Läs merFaktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor -
Fredrik Wallentin Faktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor - sjukdom Dosrelation (graderat samband)
Läs merPraluent (alirokumab)
Underlag för beslut om subvention - Nyansökan Nämnden för läkemedelsförmåner Praluent (alirokumab) Utvärderad indikation Praluent är indicerat hos vuxna med primär hyperkolesterolemi (heterozygot familjär
Läs merPublikationer/Statistik. Publikationer/Statistik. Publikationer/Statistik
Publikationer/Statistik - Inklusionskriterier, exklusionskriterier - Studiepopulation (hur sjuka var patienterna?) - Studiers generaliserbarhet - Utfallsvariabler (endpoints), primära/sekundära, sammansatta
Läs merBESLUT. Datum
BESLUT 1 (7) Datum 2017-12-14 Vår beteckning SÖKANDE Sanofi AB Box 30052 104 25 Stockholm SAKEN Uppföljning av beslut inom läkemedelsförmånerna. Ansökan inom läkemedelsförmånerna. BESLUT Tandvårds- och
Läs merBESLUT. Datum
BESLUT 1 (7) Datum 2017-12-14 Vår beteckning SÖKANDE Amgen AB Box 706 169 27 Solna SAKEN Uppföljning av beslut inom läkemedelsförmånerna. Ansökan inom läkemedelsförmånerna. BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket,
Läs merStroke sekundär prevention. Signild Åsberg specialistläkare, med dr
Stroke sekundär prevention Signild Åsberg specialistläkare, med dr Läkemedelsboken Hjärta Kärl Cerebrovaskulära sjukdomar 375 Livsstilsfaktorer rökning högt alkoholintag lågt intag av frukt, grönsaker
Läs merStatinbehandling hos patienter med typ 2 diabetes mellitus på Flemingsberg VC
1 VESTA projekt höstprogrammet 2011 Statinbehandling hos patienter med typ 2 diabetes mellitus på Flemingsberg VC Följsamhet till regionala riktlinjer Ban Istefan ST-läkare i Allmänmedicin Flemingsberg
Läs merFörskrivning av blodfettssänkande läkemedel på Norrmalms vårdcentral
Förskrivning av blodfettssänkande läkemedel på Norrmalms vårdcentral Finns det pengar att spara? FoU-centrum Primärvården och Folktandvården Skaraborg Författare: Tobias Andersson, Distriktsläkare Norrmalms
Läs merEn första inblick i de nya europeiska riktlinjerna för prevention. Nya modeller för kardiovaskulär riskbedömning
En första inblick i de nya europeiska riktlinjerna för prevention Nya modeller för kardiovaskulär riskbedömning Bakgrund 1994 First Joint Task Force Recommendations (Pyörälä) 1994 Joint European Societies
Läs merBehandling med blodfettsänkande läkemedel för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar
Behandling med blodfettsänkande läkemedel för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar Sammanfattning Förhöjda blodfetter (hyperlipidemi) ökar risken för att drabbas av hjärtkärlsjukdomar. Riskökningen är tydligast
Läs merDIABETES OCH BLODFETTER BD 130423 OWE JOHNSON HJÄRTCENTRUM NUS
DIABETES OCH BLODFETTER BD 130423 OWE JOHNSON HJÄRTCENTRUM NUS BLODFETTER KLINISK BETYDELSE Relation till atheroskleros och hjärtkärlsjukdom Extrem hypertriglyceridemi kan ge akut pankreatit ATHEROSCLEROS
Läs merBehandling av Hyperlipidemi
Bakgrundsdokumentation Behandling av Hyperlipidemi Antioxidanter - plats i terapin? Kjell Asplund Antioxidantrik kost Den sänkning av serumnivåerna av totalkolesterol och den ökning av HDL-kolesterol man
Läs mer2017/05/19: Arytmier vid AKS. Riskbedömning. ICD-indikationer.
Arytmier vid AKS. Riskbedömning. ICD-indikationer. Ischemi orsakar VF! Fall: Man 65 år. Anterior STEMI, besvären började cirka 2 timmar innan PCI. Akut PCI LAD. Trombyl, Brilique, Enalapril, Bisoprolol,
Läs merHälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar
Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar Hälsoekonom/PhD Inna Feldman Uppsala Universitet Dat 131122 Innehåll Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar
Läs merBESLUT. Datum
BESLUT 1 (7) Datum 2018-11-23 Vår beteckning SÖKANDE Sanofi AB Box 30052 104 25 Stockholm SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, finner att Sanofi AB
Läs merBESLUT. Datum
BESLUT 1 (6) Datum 2016-06-20 Vår beteckning SÖKANDE Amgen AB Box 706 169 27 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, beslutar att nedanstående
Läs merGöran Gyllenhammar, Apotekare, Klinisk farmakologi 2. Martin Magnusson, vårddirektör, Regionledning lednstab
Dok-nr 05209 Författare Version Göran Gyllenhammar, Apotekare, Klinisk farmakologi 2 Godkänd av Giltigt fr o m Martin Magnusson, vårddirektör, Regionledning lednstab 2018-01-30 Läkemedelskommitténs expertgrupp
Läs merThe lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro
The lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro Karin Manhem Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg Överlevnad Blodtryck Överlevnad NEJ Blodtryck Överlevnad Blodtryck Blodtryck och
Läs merDiagnostik och behandling av individ med familjär hyperkolesterolemi
Information för professionen Diagnostik och behandling av individ med familjär hyperkolesterolemi Familjär hyperkolesterolemi (FH) är den vanligaste ärftliga hjärtsjukdomen och medför en ungefärlig dubblering
Läs merLäkemedel: nytta och risker hos äldre
Läkemedel: nytta och risker hos äldre Arne Melander professor emeritus i klinisk farmakologi och läkemedelsepidemiologi Lunds Universitet f.d. överläkare i klinisk farmakologi (Malmö) f.d. chef för Nätverk
Läs merDiabetes och njursvikt
Diabetes typ 2 i 18 år Bosse 53 år (1) Diabetes och njursvikt peter.fors@hotmail.com Riskfaktorer: Snusar, hypertoni, hyperkolesterolemi, överviktig (midjemått 107 cm), motionerar inte, nästan aldrig alkohol.
Läs merSocker och sjukdomsrisk. Emily Sonestedt, PhD Lunds Universitet
Socker och sjukdomsrisk Emily Sonestedt, PhD Lunds Universitet Aspekter att ta hänsyn till vid tolkning av forskningen! Vilken typ av socker har studerats?! Vilken typ av studiedesign har använts?! Har
Läs merKloka Listan 2013. Expertrådet för hjärt-kärlsjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté
Kloka Listan 2013 Expertrådet för hjärt-kärlsjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Livsstilsförändringar är basen för kardiovaskulär prevention Fysisk aktivitet. Överväg FaR (www.viss.nu) Erbjud
Läs merDyslipidemier. Niclas Abrahamsson. Endokrin & Diabetes Akademiska Sjukhuset i Uppsala
Dyslipidemier Niclas Abrahamsson Endokrin & Diabetes Akademiska Sjukhuset i Uppsala Typ av lipidrubbning? Kol 9.6, TG 1.8, HDL 1.6, LDL 7.2 Kol 21.8, TG 1.8, HDL 1.5, LDL 19 Kol 8.7, TG 1.0, HDL 1.3, LDL
Läs merHjärt-kärlprevention vid diabetes typ 2 räcker det att sänka blodsockret?
Hjärt-kärlprevention vid diabetes typ 2 räcker det att sänka blodsockret? 2014-11-12 Mats Palmér Endokrinologiska kliniken KS-Huddinge 1 Komplikationer vid typ 2-diabetes Risk för Hjärt-kärlsjukdom Cerebrovaskulär
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer
Arbetsdokument Nationella riktlinjer Sammanfattning för raden Radnummer: C127a Godkänd för prioritering: 2011-03-10 Uppdaterad: 2011-03-16 Rad C127a Tillstånd/ Åtgärd Nyinsättning av antikoagulantia inför
Läs merNamn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Lipitor Tuggtablett 20 mg Blister, ,85 414,00
2012-02-23 1 (5) Vår beteckning SÖKANDE Pfizer AB Att: Pricing & Reimbursement Vetenskapsvägen 10, 191 90 Sollentuna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket,
Läs merStroke. Björn Cederin Strokeenheten Kärnsjukhuset i Skövde
Stroke Björn Cederin Strokeenheten Kärnsjukhuset i Skövde Epidemiologi Riksstrokedata 2001-2002 Ca 25 000 personer drabbas av slaganfall och 8000 av TIA per år Medelålder för de drabbade är 75 år, 80%
Läs merEffekten av statiner för förebyggande av hjärt- och kärlsjukdomar
Institutionen för Kemi och Biomedicin Examensarbete Effekten av statiner för förebyggande av hjärt- och kärlsjukdomar Theres Eriksson Huvudområde: Farmaci Nivå: Grundnivå Nr: 2017:F5 Effekten av statiner
Läs merFarmakologisk Blodsockerbehandling REK-listan 2018
Farmakologisk Blodsockerbehandling REK-listan 2018 Peter Fors Medicinkliniken Alingsås Ordf terapigrupp diabetes Nyheter 2018 Vi vänder upp och ner på behandlingstrappan. Jardiance till alla med typ 2
Läs merKardiovaskulär säkerhet och blodsockersänkande läkemedelsbehandling MAGNUS LÖNDAHL, ENDOKRINOLOGEN, SUS
Kardiovaskulär säkerhet och blodsockersänkande läkemedelsbehandling MAGNUS LÖNDAHL, ENDOKRINOLOGEN, SUS Den första moderna glukossänkande studien Years of life lost Diabetes is associated with significant
Läs merPatientinformation. Till dig som behandlas med Praluent
Patientinformation Till dig som behandlas med Praluent Ateroskleros, åderförfettning, är den viktigaste riskfaktorn för hjärtinfarkt och stroke. Blodfetter lagras i kärlväggarna och blodförsörjningen till
Läs merTrombocythämmande läkemedel Klopidogrel (Plavix )
Trombocythämmande läkemedel Klopidogrel (Plavix ) Publicerad 99-10-29 Reviderad 00-03-29 Version 2 I denna Alertrapport har effekter och kostnader av klopidogrel vid förebyggande behandling av aterosklerotiska
Läs merElin Kimland, med dr, Läkemedelsverket Anders Forslund, docent, Akademiska sjukhuset Håkan Jarbin, med dr, BUP Halland (moderator)
Elin Kimland, med dr, Läkemedelsverket Anders Forslund, docent, Akademiska sjukhuset Håkan Jarbin, med dr, BUP Halland (moderator) NYTTA Mani RCT studier av atypiska neuroleptika (olanzapin, risperidon,
Läs merhttp://www.dagensmedicin.se/seminarier/kurs -ratta-lakemedel-nov-2014/ Fredag 08.30-09.00 Statinbehandling av sköra äldre patienter
http://www.dagensmedicin.se/seminarier/kurs -ratta-lakemedel-nov-2014/ Fredag 08.30-09.00 Statinbehandling av sköra äldre patienter Anders Hernborg, specialist allmänmedicin och internmedicin, Region Halland.
Läs merHälsoeffekter av motion?
Fysisk aktivitet vid typ 2-diabetes Olika typer av aktivitet och effekter Tomas Fritz dl Sickla Hälsocenter Vem tror att regelbunden motion har positiva hälsoeffekter för människor? FARs Dag 21 September
Läs merVilken effekt har statiner vid primär- och sekundärprevention av hjärt- och kärlsjukdomar?
Institutionen för naturvetenskap Examensarbete Vilken effekt har statiner vid primär- och sekundärprevention av hjärt- och kärlsjukdomar? Dholfoqar Ali Huvudområde: Farmaci Nivå: Grundnivå Nr: 2011:F7
Läs merNationella riktlinjer för diabetesvård. Mats Eliasson Länsdiabetesdagen 14/4 2015 2015-02-17
Nationella riktlinjer för diabetesvård Mats Eliasson Länsdiabetesdagen 14/4 2015 Att förebygga typ 2-diabetes Strukturerade program för att påverka levnadsvanor vid ökad risk för typ 2- diabetes Hälso-
Läs mer