En första inblick i de nya europeiska riktlinjerna för prevention. Nya modeller för kardiovaskulär riskbedömning

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "En första inblick i de nya europeiska riktlinjerna för prevention. Nya modeller för kardiovaskulär riskbedömning"

Fredrik Danielsson
för 8 år sedan
Visningar:

1 En första inblick i de nya europeiska riktlinjerna för prevention Nya modeller för kardiovaskulär riskbedömning

2 Bakgrund 1994 First Joint Task Force Recommendations (Pyörälä) 1994 Joint European Societies Implementation Group on Coronary Prevention EUROASPIRE I 1998 Second Joint Task Force Recommendations (Wood) EUROASPIRE II 2000 Joint European Societies CVD Prevention Committee 2003 Third Joint Task Force Recommendations (DeBacker) 2006 EuroAction 2007 Fourth JointTask Force Recommendations (Graham) 2008 EUROASPIRE III 2012 Fifth JointTask Force Recommendations (Perk)

3 5th Joint European Societies Task Force on 5th cardiovascular Joint Europ disease prevention in clinical practice Eur Heart J Maj 2012 Europrevent Dublin

4 Varför nytt format 1994 dokument: 31 sidor, 192 referenser 1998 dokument: 70 sidor, 475 ref., sammanfattning 10 sidor 2003 dokument 78 sidor, 782 ref., sammanfattning 10 sidor 2007 dokument 113 sidor, 1105 ref., sammanfattning 40 sidor, pocket version 24 sidor 2012 dokument?????, vem orkar läsa det (se McGee EJPC 2012)

5 Enligt Plato, f. C. 1. Vad är kardiovaskulär prevention 2. Varför behovs det 3. Vem behöver prevention 4. Hur tillämpas prevention 5. Var ska kardiovaskulär prevention erbjudas

6 Vad är CVD prevention A coordinated set of actions, at public and individual level, aimed at eradicating, eliminating or minimizing the impact of cardiovascular diseases and their related disability. The bases of prevention are rooted in cardiovascular epidemiology and evidence-based medicine A Dictionary of Epidemiology. 4th ed New York: Oxford University Press; 2001.

7 Varför behövs CVD prevention Atherosklerotisk CVD, framförallt CHD, förblir den ledande orsaken av förtida död i världen. CVD drabbar både kvinnor och män; av alla dödsfall som inträffar före 75-års ålder i Europa orsakas 42% av CVD hos kvinnor och 38% hos män. Prevention fungerar: över 50% av minskningen i CHD mortalitet har samband med ändringar i riskfaktorer (dvs levnadsvanor), 40% relateras till bättre terapier.

8 CVD prevention efter PCI Association of Diet, Exercise, and Smoking Modification With Risk of Early Cardiovascular Events After Acute Coronary Syndromes Circulation. 2010;121: Organization to Assess Strategies in Acute Ischemic Syndromes (OASIS) 5 studie N = , 41 länder Enkät efter 30 dagar: rökning, mat- och motionsvanor, medicinering Utfall efter 6 månader: beteende/följsamhet vs återinsjuknande

9 Följsamheten Rökning 2/3 del slutade Mat + motion 29,9% Mat eller motion 41,6% Ingen av dessa 28,5% Thrombocythämmare 96,1% Statiner 78,9% ACE-hämmare (+ARB) 72,4%

10 Risk för new events vs vanor Rökstopp OR 0.57; CI: Mat + motion OR 0.52; CI: Rökare/ej motion - mat vs ej rökare/motion -mat 3,8 ggr lägre 6-månaders risk för död/stroke/reinfarkt!

11 Risk för new events vs vanor Rökstopp OR 0.57; CI: Mat + motion OR 0.52; CI: Rökare/ej motion - mat vs ej rökare/motion -mat 3,8 ggr lägre 6-månaders risk för död/stroke/reinfarkt! Slutsats These findings suggest that behavioural modification should be given priority similar to other preventive medications immediately after acute coronary syndrome. Clara K. Chow et al.

13 Nytt: GRADE, betydelse populationsstudier Konventionell ESC metod Evidens nivå: A, B och C Rekommendation: I, IIa, IIb och III GRADE Rekommendation: stark eller svag Stark: man bör erbjuda denna åtgärd Svag: inte fel, men överväg andra alternativ

14 Sverige bland lågrisk länder! Andorra, Austria, Belgium, Cyprus, Denmark, Finland, France, Germany, Greece, Iceland, Ireland, Israel, Italy, Luxembourg, Malta, Monaco, The Netherlands, Norway, Portugal, San Marino, Slovenia, Spain, Sweden, Switzerland, United Kingdom

15 Risk rekommendation Rekommendationer för risk värdering Class Level GRADE Totalrisk värdering med stöd av multipla riskfaktorer (som t.e.x. SCORE) rekommenderas för asymtomatiska vuxna utan tecken på kardiovaskulär sjukdom Hög-risk individer kan upptäckas vid förekomst av etablerad CVD, diabetes mellitus, måttlig till svår njursjukdom, mycket höga nivåer av enskilda riskfaktorer eller en hög SCORE risk I C Stark I C Stark

16 Mycket hög risk Personer med följande kännetecken: Känd CVD: tidigare hjärtinfarkt eller ACS, PCI, CABG, ischemisk stroke, perifer artärsjukdom, positivt fynd på koronarangio, scintigrafi, stress echo, eller karotisplack på ultraljud. Diabetes mellitus (typ 1 eller typ 2) med en eller flera CV riskfaktorer och/eller organskada (t. ex. mikroalbuminuri: mg/24 t). Svår kronisk njursjukdom (GFR <30 ml/min/1.73 m 2 ). En beräknad SCORE nivå 10%.

17 Övriga risk grupper Hög risk Kraftig förhöjda enskilda riskfaktorer såsom vid familiär hyperlipidemi eller svår hypertoni Diabetes mellitus (typ 1 eller typ 2) utan CV riskfaktorer eller organskada Måttlig kronisk njursjukdom (GFR ml/min/1.73 m2). En beräknad SCORE nivå motsvarande 5% och <10% 10-års risk för fatal CVD. Måttlig risk En beräknad SCORE nivå motsvarande 1 and <5% vid 10 års uppföljning. De flesta i medelåldern finns i denna riskgrupp Låg risk En beräknad SCORE nivå motsvarande <1% och inga kända riskfaktorer

18 Övriga rekommendationer Genetisk testning har ingen plats i CVD risk värdering (III, B, stark) Psykosociala riskfaktorer bör beaktas vid riskvärderingen (IIA, B, stark) Individer med måttlig förhöjd risk eller vid svårbedömd risknivå: HsCRP, fibrinogen eller homocystein kan användas för en förfinad uppskattning av CVD risk ( IIB, B, svag) För individer med måttlig förhöjd risk kan man överväga karotis IMT, ABI (ankelbrachial index) (IIA, B, stark) eller CT-scan kalcium score (IIa, B, svag). Risk värdering bör erbjudas patienter med sömn-apné sjukdom (IIA, A, stark), eller med erektil dysfunktion (IIa, B, stark)

19 Kvarstående frågor RCT s saknas för en total riskhantering som inkluderar både värdering och den påföljande handlingen Bättre metoder behövs för riskhantering i yngre åldersgrupper Minskar rutinmässig värdering av psykosociala riskfaktorer framtida insjuknande i CVD? Det saknas kunskap om vilka subgrupper kan ha mest nytta av nya riskmarkörer, särskilt i ett tidigt skede av atherosklerotisk sjukdom

Relevanta dokument

30 REKLISTAN 2010 www.vgregion.se/vardgivarstod

30 REKLISTAN 2010 www.vgregion.se/vardgivarstod Vid all form av hjärt-kärlsjukdom rekommenderas rökstopp och anpassad fysisk aktivitet. För rökstopp se kapitel 19 Tobaksavvänjning. terapiråd Rekommenderad