Besvärligt men inte hopplöst - ungdomsarbetslösheten och krisen

Transkript

1 Besvärligt men inte hopplöst - ungdomsarbetslösheten och krisen Lena Schröder Institutet för social forskning (SOFI) och Stockholms universitets Linnécentrum för integrationsstudier (SULCIS) lena.schroder@sofi.su.se

2 Ungdomsarbetslöshetens omfattning och utveckling. Sverige i internationell belysning. Övergången från skola till arbetsliv. Utbildnings- och arbetsmarknadspolitiken / Lena Schröder, SOFI och SULCIS 2

3 UTVECKLING OCH OMFATTNING / Lena Schröder, SOFI och SULCIS 3

4 Befolkningen år, kv3 2009, personer personer = 22,2 % av arbetskraften arbetslösa sysselsatta personer Källa: SCB, arbetskraftsundersökningarna

5 Befolkningen år, kv3 2009, personer personer = 11,7 % av befolkningen arbetslösa sysselsatta personer övriga personer Källa: SCB, arbetskraftsundersökningarna

6 Arbetslösa i procent av arbetskraften 35,0 30,0 25,0 20,0 arbetslösa i % av arbetskraften 15,0 10,0 5,0 0, Källa: SCB, arbetskraftsundersökningarna

7 Arbetslösa i procent av arbetskraften och av befolkningen 35,0 30,0 25,0 20,0 15,0 arbetslösa i % av arbetskraften arbetslösa i % av befolkningen 10,0 5,0 0, Källa: SCB, arbetskraftsundersökningarna

8 Arbetslösa i % av befolkningen , och år , ,5 1 procent arbetslösa 6 4 0, kvot kvot Källa: SCB, arbetskraftsundersökningarna

9 Utveckling och omfattning, sammanfattning Besvärligt men inte hopplöst. Var tionde åring i befolkningen var arbetslös Försämring i åringarnas relativa arbetslöshet (dvs jämfört med vuxna) på talet. År 2000 var åringarnas arbetslöshet 1,3 gånger högre än de vuxnas var den 3 gånger högre / Lena Schröder, SOFI och SULCIS 9

10 Sverige i internationell belysning / Lena Schröder, SOFI och SULCIS 10

11 Arbetslösa i % av arbetskraften i 20 OECDländer, år, Procent 26,0 24,0 22,0 20,0 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 Netherlands Switzerland Denmark Norway Austria Australia Germany Ireland New Zealand Canada Total OECD United States United Kingdom Belgium Finland EU-15 Portugal France Sweden Greece Italy Spain Källa: OECD Employment Outlook 2009.

12 Italy 20,0 Ungdomar år som varken arbetar eller studerar (NEET-rates), i 20 OECD-länder, Procent. 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 Norway Denmark Netherlands Ireland Sweden Switzerland Finland Australia Austria Canada United States France EU15 Germany Portugal Spain Belgium New Zealand United Kingdom Greece OECD Källa: OECD Employment Outlook 2008.

13 Internationell jämförelse, sammanfattning Sverige har mycket hög andel arbetslösa år i arbetskraften jämfört med 20 OECD-länder.. Sverige har mycket låg andel åringar som varken arbetar eller studerar jämfört med 20 OECD-länder / Lena Schröder, SOFI och SULCIS 13

14 Vad kan göras? / Lena Schröder, SOFI och SULCIS 14

15 Övergången från skola till arbetsliv, utgångspunkter Ungdomar är nytillträdande på arbetsmarknaden och saknar arbetslivserfarenhet och referenser från tidigare arbetsgivare. Arbetsgivare kan därför uppfatta att ungdomar är mindre produktiva än vuxna. Arbetsgivare vill därför ha lägre kostnader för ung arbetskraft än för vuxen arbetskraft. Kostnader är förutom lön, skatter och avgifter även risker som är förknippade med hög anställningstrygghet / Lena Schröder, SOFI och SULCIS 15

16 Olika lösningar Renodlad marknadsmodell: flexibla löner och oreglerade anställningsförhållanden. Ex. USA / Lena Schröder, SOFI och SULCIS 16

17 Olika lösningar Renodlad marknadsmodell: flexibla löner och oreglerade anställningsförhållanden. Ex. USA. Yrkesspecifika utbildningsprogram och ett starkt inflytande från arbetsmarknadens parter på utbildningens innehåll och utformning. Ex. lärlingssystemet i Tyskland, Österrike, Schweiz och Danmark. Lärlingssystemet kan ses som en framförhandlad lösning av en ren marknadsmodell / Lena Schröder, SOFI och SULCIS 17

18 Olika lösningar Renodlad marknadsmodell: flexibla löner och oreglerade anställningsförhållanden. Ex. USA. Yrkesspecifika utbildningsprogram och ett starkt inflytande från arbetsmarknadens parter på utbildningens innehåll och utformning. Ex. lärlingssystemet i Tyskland, Österrike, Schweiz och Danmark. Lärlingssystemet kan ses som en framförhandlad lösning av en ren marknadsmodell. Arbetsmarknadspolitiska program som gör det möjligt att visstidsanställa ungdomar till subventionerade lönekostnader eller inga lönekostnader alls. Ex. Sverige / Lena Schröder, SOFI och SULCIS 18

19 Det traditionella lärlingssystemets övergångsmekanismer Delvis arbetsplatsförlagd utbildning. Tidsbegränsade anställningskontrakt. Arbetsmarknadens parter bestämmer lönen som är betydligt lägre än för vuxna, men som ökar över lärlingsperioden. Arbetsmarknadens parter har inflytande över utbildningens innehåll. Skolmyndigheterna kontrollerar den arbetsplatsförlagda utbildningen. Utbildningen avslutas med någon form av certifikat / Lena Schröder, SOFI och SULCIS 19

20 För och nackdelar med traditionella lärlingssystem + smidig övergång till arbetsmarknaden, + låg ungdomsarbetslöshet, + stark överensstämmelse utbildning/yrke / Lena Schröder, SOFI och SULCIS 20

21 För och nackdelar med traditionella lärlingssystem + smidig övergång till arbetsmarknaden, + låg ungdomsarbetslöshet, + stark överensstämmelse utbildning/yrke. - tidig uppdelning av elever i olika skolformer (10- årsåldern), - små möjligheter att byta utbildningsväg och yrkesinriktning, - låg social rörlighet, - diskriminering av kvinnor och unga med utländsk bakgrund, - tillgången till lärlingsplatser konjunkturberoende / Lena Schröder, SOFI och SULCIS 21

22 Erfarenheter av arbetsmarknadspolitiska program för ungdomar i Sverige Sverige lång erfarenhet, ungdomsreservarbete infördes redan Ett stort antal arbetsmarknadspolitiska program för allt äldre ungdomar sedan 1970-talet. Inga positiva individeffekter enligt ett flertal utvärderingar, däremot undanträngningseffekter / Lena Schröder, SOFI och SULCIS 22

23 Använd övergångsmekanismerna i lärlingssystemen, utbildningspolitiken Lär av erfarenheterna från moderna lärlingssystem, t ex i Norge. Bibehåll övergångsmekanismerna till arbetsmarknaden. Betydligt senare uppdelning i olika skolformer (t ex andra året i gymnasieskolan). Underlätta byte av skolform / Lena Schröder, SOFI och SULCIS 23

24 Använd övergångsmekanismerna i lärlingssystemen, arbetsmarknadspolitiken Lägre och/eller subventionerade lön i programmen. Tidsbegränsade anställningskontrakt. Fastställt och kontrollerat utbildningsinnehåll i programmet. Dokumentation eller helst certifiering av vunna kunskaper, färdigheter och erfarenheter i programmet / Lena Schröder, SOFI och SULCIS 24

25 Andel av de arbetslösa ungdomarna som heltidsstuderar / Hassan Mirza, SCB Procent 25

26 Typ av studier bland de arbetslösa ungdomarna. Procent / Hassan Mirza, SCB Procent 26

27 Vad de arbetslösa ungdomarna betraktar sig som. Procent / Hassan Mirza, SCB Procent 27

28 Tid sedan senaste arbetet bland arbetslösa ungdomar. Procent / Hassan Mirza, SCB Procent 28

29 Arbetslöshetsperiodens längd. Procent / Hassan Mirza, SCB Procent 29

30 Antal timmar som de arbetslösa vill arbeta. Timmar per vecka / Hassan Mirza, SCB Timmar/vecka 30

31 Tid sedan senaste arbetet bland arbetslösa ungdomar. Procent / Hassan Mirza, SCB Procent 31

32 Arbetslösa som var inskrivna vid arbetsförmedlingen. Procent / Hassan Mirza, SCB Procent 32

33 Sammanfattning Nästan hälften är heltidsstuderande Långtifrån alla betraktar sig som arbetslösa Ca 90 % av arbetslösa studerande betraktar sig som studerande Ungdomar är arbetslösa kortare tid än äldre De vill arbeta 30 timmar per vecka Varannan har haft arbete senaste året / Hassan Mirza, SCB 33

34 Lärlingsutbildning ett återkommande bekymmer eller en oprövad möjlighet? Jonas Olofsson och Eskil Wadensjö

35 Modeller för ungdomsutbildning En näringslivsanknuten modell En statligt reglerad modell (yrkesutbildning inom skolans ram) En frivillig modell (generell utbildning) med låga ungdomslöner En frivillig modell (generell utbildning) med höga ungdomslöner / Eskil Wadensjö, SOFI och SULCIS 35

36 Danmark Start 1889 med lärlingslag (arbetsgivare skyldiga ta emot lärlingar; delvis skolförlagd undervisning) Expansion från 1950-talet (växelutbildning) Erhvervsfaglig grunduddannelse (EFG) / Eskil Wadensjö, SOFI och SULCIS 36

37 Danmark forts Organisering i sju sektorer från 2001 Lärlingarna växlar mellan perioder på arbetsplatsen och perioder i skolan Lön under utbildningstiden (50 % av lönen för fullt utbildad arbetare) Tre finansiärer: staten, de enskilda verksamheterna och arbetsgivarkollektivet / Eskil Wadensjö, SOFI och SULCIS 37

38 Danmark forts 2 Staten finansierar yrkesskolorna De enskilda arbetsgivarna betalar lön (och får sedan 1978 subventioner av staten) Arbetsgivaravgifter (infört 1976; 1600 kronor per anställd år 2006); täcker lön till lärlingar under tid i yrkesskola, merkostnader till lärlingar för resor, extrakostnader för lärlingstid i utlandet / Eskil Wadensjö, SOFI och SULCIS 38

39 Danmark, forts Positiva aspekter Omfattande verksamhet Låg ungdomsarbetslöshet Negativa aspekter Många avbrott Relativt få flickor i lärlingsutbildning Få invandrarungdomar i lärlingsutbildning (diskriminering) / Eskil Wadensjö, SOFI och SULCIS 39

40 Tyskland Växlar mellan skola och arbetsplats; men gör det varje vecka Reglering via statlig lagstiftning och kollektivavtal Kostnaderna delas mellan tre parter: delstaterna, företagen och lärlingarna Delstaterna finansierar skolorna Företagen bidrar till finansieringen genom avgifter till handelskamrarna Lärlingarna bidrar till finansieringen via låg lön (lägre än de danska lärlingslönerna) / Eskil Wadensjö, SOFI och SULCIS 40

41 Tyskland, forts. Positiva aspekter Omfattande verksamhet Låg ungdomsarbetslöshet Negativa aspekter Svårt få platser på alla områden Ungdomar väljer bort lärlingsutbildning Ger inte tillträde till högre utbildning / Eskil Wadensjö, SOFI och SULCIS 41

42 Storbritannien och USA Omfattande diskussion om generell utbildning eller yrkesutbildning Generell utbildning på sekundär nivå En del lärlingsutbildning i Storbritannien mer än i USA Mindre investering i arbetskraftens utbildning kan ge annan industristruktur / Eskil Wadensjö, SOFI och SULCIS 42