Behöver lipider tas fastande? Mäta eller beräkna LDL? Peter Ridefelt Klinisk kemi och farmakologi Akademiska sjukhuset Uppsala

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Behöver lipider tas fastande? Mäta eller beräkna LDL? Peter Ridefelt Klinisk kemi och farmakologi Akademiska sjukhuset Uppsala"

Amanda Lind
för 7 år sedan
Visningar:

1 Behöver lipider tas fastande? Mäta eller beräkna LDL? Peter Ridefelt Klinisk kemi och farmakologi Akademiska sjukhuset Uppsala

2 Fastekrav?

3 European Atherosclerosis Society (EAS) European Federation of Clinical Chemistry and Laboratory Medicine (EFLM)

4 Mean concentrations of lipids and lipoproteins as a function of the period of fasting following the last meal in men and women from the Canadian general population. Sidhu D, Naugler C. Fasting time and lipid levels in a community-based population: a cross-sectional study. Arch Intern Med 2012;172:1707

5 Lipider Fasta ger små skillnader på HDL och LDL. Modesta skillnader på triglycerider - upp till 0,3 mmol/l. Danmark ej fasta sen Sverige varierar. Enklare för patienterna och vårdgivare! Icke-fastande kan bättre avspegla en vardagssituation, kanske bättre mått än fastande för värdering av hjärt- kärlrisk?

6 Uppsalas primärvård önskade slippa fasta. Genomfördes för triglycerider 2013, tillsammans med ändring av referensintervall från Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer från 2005 till NORIP

8 Preanalysföreskrifter för triglycerider Borås fasta från kl 22 Dalarna fasta från kl 22 Värmland fasta från kl 22 Gävleborg fasta 10 h Östergötland fasta 10 h Kalmar fasta 10 h Kronoberg fasta 10 h Norrbotten fasta 10 h Unilabs/Sthlm/Sörmland fasta 10 h Karolinska fasta Gotland fasta Västerbotten fasta Halland Sahlgrenska Skåne Utredning av blodfettstatus kräver fasteprov För bedömning av referensintervall måste fasteprov tas Referensintervallet förutsätter fasteprov NÄL två koder, ena med fasta från kl 22 Jönköping två koder, fasta 10 h Västmanland två koder, den ena med 10 h fasta Örebro två koder Uppsala ej fasta

9 EAS/EFLM dokumentet Vilka ska flaggas?

10 Referensintervall/medicinsk beslutsgräns triglycerider Uppsalas referensintervall Fram till 2013 Medicinsk beslutsgräns: Vuxna: Läkemedelsverkets behandlingsrekommendation 1:2005, indikation ökad risk <1,8 mmol/l. Nu NORIP fastande 12h: >18,00 år, 0,45-2,6 mmol/l Faluns barnstudie, icke fastande: 1 v- 17,99 år: 0,42-2,7 mmol/l

11 LDL Mäta eller beräkna LDL? Vilka ska vi flagga?

12 Behöver lipider tas fastande? Mäta eller beräkna LDL? Vilka ska vi flagga?

13 Friedewalds formel för beräkning av LDLkolesterol LDL = totalkolesterol HDL (0,45 x triglycerider) Formeln ska inte användas vid triglycerider > 4,5 mmol/l.

14 Comparison of calculated LDL using Friedewald equation with LDL measured directly using random non-fasting and fasting lipid profiles. Nordestgaard et al. Eur Heart J 2016;37:1944

15 National Health and Nutrition Examination Survey (NHANES) Impact of LDL-C Level on Absolute Difference in Friedewald-Estimated and Directly Measured LDL-C Absolute difference (Friedewald direct LDL-C) across Friedewald-estimated LDL-C levels in the full study sample of 1,310,440 adults (A) and 567,656 adults with LDL <100 (B). Martin et al. J Am Coll Cardiol;2013;62:732-9

16 The bias between the Friedewald equation and beta-quantification (A) and direct LDL cholesterol assay and beta-quantification (B). Hirany & Jialal. A More Valid Measurement of Low-Density Lipoprotein Cholesterol in Diabetic Patients. Am J Med 1997;102:48 53

17 Uppsala Abbott och Falun Siemens LDLber/LDLmätt (i %) mot LDLmätt Abbott 99% inom ±30% 96% inom ±20% 80% inom ±10% Siemens 97% inom ±30% 86% inom ±20%

18 Triglycerider <4,50 hos 97,9% Uppsala och 97,7% Falun

19 Allmänkemi, poolat program

20 Patologmarkering EAS/EFLM dokumentet rekommenderar att patologmarkera enligt medicinska beslutsgränser, t ex <3,0 mmol/l för LDL Referensintervall är en statistisk beskrivning av mätvärden från friska människor, ex NORIP Medicinska beslutsgränser utgår från handläggning av patienter, ex EAS/EFLM

21 Mätresultat och referensintervall/beslutsgräns i Uppsalas patientjournal Information från Läkemedelsverket 1:2005 Önskvärd nivå: LDL-kolesterol <3,0 mmol/l

22 Blodfetter Referensintervall i stället för medicinska beslutsgränser 2013

23 LDL (mmol/l) jan-sept 2014 Akademiska, n=20 517, pat över 50 år

24 Cutoff från EFLM/EAS dokumentet LDL <3,0 mmol/l Tillämpad på CPH-pat Nordestgaard, Copenhagen General Population Study Icke-fastande individer 53% röda Är 60% eller 53% ett rimligt antal att flagga om klinikerna bara letar stjärnor?

25 Lipidsänkande läkemedelsbehandling svenska behandlingsrek Erbjud till personer med hög eller mycket hög risk Statiner förstahandsval: Vid hög risk och LDL-kolesterol < 4,9 mmol/l statin i ordinär dos Vid mycket hög risk och för dem med LDL-kolesterol > 4,9 mmol/l mer aktiv och individualiserad statinbehandling Vid biverkningar pröva lägsta tolererbara dos i första hand. Överväg byte till annan statin. Kombinationsbehandling endast till speciella patientgrupper (familjär hyperlipidemi) Att förebygga aterosklerotisk hjärt-kärlsjukdom med läkemedel behandlingsrekommendation. Information från Läkemedelsverket 2014;25(5):20 33.

26 Önskvärda LDL-nivåer i europeiska och amerikanska rek Riktmärken snarare än absoluta behandlingsmål Vid mycket hög risk LDL 1,8 mmol/l eller 50 % reduktion av LDLkolesterol Vid hög risk LDL 2,5 mmol/l Att förebygga aterosklerotisk hjärt-kärlsjukdom med läkemedel behandlingsrekommendation. Information från Läkemedelsverket 2014;25(5):20 33.

27 Läkemedelsboken 2016 kapitel Blodfettsrubbningar Riskvärdering vuxna Mycket hög risk Etablerad kranskärlssjukdom Annan aterosklerotisk kärlsjukdom Diabetes mellitus typ 2 Kolesterol >8,0 mmol/l; LDL >6,0 mmol/l Familjär hyperkolesterolemi I sekundärprevention och för patienter med mycket hög risk rekommenderas en individualiserad behandling med i första hand statin för att nå målvärdet för LDL på 1,8 mmol/l Ökad risk >5% risk i SCORE Triglycerider >1,7 mmol/l HDL Män <1,0 mmol/l Kvinnor <1,3 mmol/l ApoB/ApoA1 Män >0,8 Kvinnor >0,7 Hypertoni Bukfetma Kronisk njursjukdom Ärftlighet för koronarsjukdom Rökning

28 Socialstyrelsen 2014 Indikatorer hjärtsjukvård Måluppfyllelse för LDL-kolesterol Andel patienter som nått mål för LDL-kolesterol (<1,8 mmol/l) månader efter hjärtinfarkt. Internetmedicin - Hyperkolesterolemi Riskgrupp Mycket hög risk: Patienter med SCORErisk > 10%, med etablerad kardiovaskulär sjukdom, med diabetes och förekomst av annan riskfaktor och/eller organskada samt patienter med kronisk njursjukdom (GFR < 30 ml/min) Målvärde för LDL 1,8 mmol/l Hög risk: SCORE-risk 5-10%, andra patienter med diabetes, patienter med 2,5 mmol/l uttalad förhöjning av enstaka riskfaktor som t.ex vid familjär hyperkolesterolemi. Moderat risk:score-risk 1-5%. 3,0 mmol/l Låg risk: Övriga -

29 NPU nyheter okt 2016 Klinisk kemi LDL-kolesterol mäts i växande omfattning med direktmetoder, i stället för att beräknas med en formel baserad på total-kolesterol, triglycerider och HDL-kolesterol. De två principerna ger i allmänhet resultat med god överensstämmelse, men skillnader kan uppstå för enskilda patienter. Tillsammans med Equalis expertgrupp för allmän klinisk kemi här vi därför kommit fram till att direktmätt LDLkolesterol i plasma bör rapporteras med en separat kod. Vi har därför skapat SWE05408, med trivialnamnet P LDL-kolesterol, direkt. Därmed reserverar vi den tidigare koden NPU01568 för resultat från beräknat-ldl-kolesterol, t.ex. med Friedewalds formel. För att göra detta tydligt justerar vi trivialnamnet till P LDLkolesterol, beräknat. På det här sättet behöver ni som beräknar LDLkolesterol inte genomföra någon förändring, medan de som rapporterar resultat från direktmetoder byter till den nya koden.

Relevanta dokument

Lipidsänkande behandling vid kardiovaskulär prevention

PM III från QregPV:s projekt Högtryck på mottagningen Lipidsänkande behandling vid kardiovaskulär prevention Allmänt Blodfettrubbningar förekommer ofta tillsammans med andra riskfaktorer för hjärtkärlsjukdomar.