Förskrivning av blodfettssänkande läkemedel på Norrmalms vårdcentral
|
|
- Lars-Erik Engström
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Förskrivning av blodfettssänkande läkemedel på Norrmalms vårdcentral Finns det pengar att spara? FoU-centrum Primärvården och Folktandvården Skaraborg Författare: Tobias Andersson, Distriktsläkare Norrmalms vårdcentral, Skövde
2 Rapport 2010:02 Utförd i grundläggande kurs i FoU-metodik FoU-centrum Primärvården och Folktandvården Skaraborg Handledare: Kristina Boström, distriktsläkare, Med Dr FoU-centrum Primärvården Skaraborg Per Hjerpe, distriktsläkare, doktorand Norrmalms vårdcentral
3 SAMMANFATTNING Bakgrund Den vanligaste dödsorsaken i Sverige hos både män och kvinnor är underliggande hjärtkärlsjukdom. Läkemedelsbehandling av förhöjda blodfetter med så kallade statiner har i studier visat minskad risk för hjärtkärlsjukdom framför allt hos patienter med en redan ökad risk för hjärtkärlsjukdom. Sedan patentet på statinen Zocord (simvastatin) gick ut 2003 har priset på generiskt simvastatin minskat med cirka 90 procent. Vid behov av blodfettssänkande medicinering rekommenderas i första hand förskrivning av generiskt simvastatin. Andra statiner rekommenderas först om uppställda behandlingsmål inte kunnat uppnås med simvastatin. Trots detta är en annan statin, Lipitor (atorvastatin), ett av världens och Sveriges mest kostsamma enskilda läkemedel. Syftet med studien är att kartlägga förskrivningen av blodfettssänkande läkemedel på Norrmalms vårdcentral för att se om förskrivningen följer gällande riktlinjer. Metod Retrospektiv journalstudie där de patienter på Norrmalms vårdcentral som fått förskrivet blodfettssänkande läkemedel valdes ut. Behandlingsindikationen vid förskrivning av atorvastatin studerades. Patientkarakteristika och behandlingsresultat jämfördes mellan de patientgrupper som behandlats med simvastatin respektive atorvastatin. Resultat Totalt fick 609 patienter förskrivet blodfettssänkande medicinering, varav 515 patienter förskrevs simvastatin och 69 patienter förskrevs atorvastatin. Det fanns ingen statistisk signifikant skillnad mellan dessa patientgrupper vad gäller könsfördelning, ålder eller uppnådda blodfettsnivåer. Tjugo patienter som förskrivits atorvastatin hade inte tidigare provat simvastatin. Den maximala kostnadsbesparingen på att byta atorvastatin mot simvastatin hos dessa 20 patienter var cirka kr per år. Konklusion Åttiofem procent av patienterna som förskrevs blodfettssänkande läkemedel på Norrmalms vårdcentral fick simvastatin enligt gällande rekommendationer. Den potentiella besparingen på att byta ut atorvastatin mot simvastatin hos de patienter som inte tidigare provat simvastatin är begränsad. På grund av beslut från Tandvårdsoch läkemedelsförmånsverket (TVL) 2009 om att subventionen på Lipitor 10 mg skall upphöra kommer förskrivningen av lipidsänkande läkemedel att förändras. Kostnadsutvecklingen för förskrivning av atorvastatin kan därför behöva studeras även i framtiden. Nyckelord Kardiovaskulära sjukdomar, läkemedelsbehandling, läkemedelsekonomi, primärvård, retrospektiva studier, statiner
4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND... 1 SYFTE... 2 FRÅGESTÄLLNINGAR... 2 METOD... 3 Etik... 4 RESULTAT... 5 DISKUSSION... 8 KONKLUSION REFERENSER... 11
5 BAKGRUND Den vanligaste dödsorsaken i Sverige hos både män och kvinnor är underliggande hjärtkärlsjukdom enligt Socialstyrelsens dödsorsaksstatistik för år Orsaken till hjärtkärlsjukdom är multifaktoriell, där såväl individens arv som miljöfaktorer såsom kosthållning, rökning och socioekonomiskt status spelar roll. Genom att farmakologiskt hämma den kroppsegna syntesen av kolesterol med så kallade HMG CoA-reduktas (3-hydroxy-3-metylglutaryl-CoA-reduktas) hämmare eller statiner kan man sänka blodnivåerna av kolesterol. I stora placebokontrollerade studier där patienter med etablerad hjärtkärlsjukdom eller typ 2 diabetes behandlats med någon av statinerna simvastatin (Zocord ), pravastatin (Pravachol ) eller atorvastatin (Lipitor ) har minskat insjuknande i hjärtkärlhändelser visats och i vissa studier även minskad hjärtdödlighet 2,3,4,5. Det finns även rent primärpreventiva placebokontrollerade studier där behandling med pravastatin eller lovastatin (ej registrerat i Sverige) visat en liknande sänkning av den relativa risken för hjärtkärlkomplikationer 6,7. Det har dock varit mer sällsynt med hjärtkärlhändelser i dessa studier vilket medfört att number needed to treat (NNT) blivit högre och kostnadseffektiviteten lägre. Olika hjälpmedel har utvecklats som beslutsstöd för när primärpreventiv statinbehandling kan övervägas. Ett ofta använt hjälpmedel är SCORE-diagrammet som publicerades I SCORE beräknas den 10-åriga risken för död i kardiovaskulär sjukdom (hjärtinfarkt eller stroke) med hjälp av variablerna kön, ålder, rökning, kolesterolnivå och systoliskt blodtryck. Om denna risk är lika med eller överstiger 5% på 10 år anges att statinbehandling kan övervägas. SCORE har vidareutvecklats och det finns nu även publicerat mer specifika riskdiagram för olika länder bland annat för Sverige 9. I internationella och svenska riktlinjer, inklusive Västra Götalandsregionens egna terapiråd från 2005, anges önskvärda målnivåer vid lipidbehandling 10,11,12. I riskgrupp 1, d.v.s. hos patienter med antingen etablerad kranskärlssjukdom, annan aterosklerotisk sjukdom eller typ 2 diabetes med minst en annan riskfaktor är behandlingsmålet för kolesterol < 4,5 mmol/l och för LDL-kolesterol < 2,5 mmol/l. I riskgrupp 2, d.v.s. hos patienter med hög risk för att utveckla hjärtkärlsjukdom på grund av riskfaktorer såsom rökning, övervikt, hypertoni, ärftlighet för hjärtkärlsjukdom, kronisk njursjukdom eller diabetes mellitus utan någon ytterligare riskfaktor är behandlings-målet för kolesterol < 5,0 mmol/l och för LDL-kolesterol < 3,0 mmol/l. År 2003 gick patentet på Zocord (simvastatin) ut för läkemedelsföretaget Merck Sharp & Dohme. Efter patentutgången har priset på simvastatin minskat med cirka 90% från cirka 8,50 kr/definierad dygnsdos (DDD) till idag cirka 0,70 kr/ddd. Både i internationella och svenska riktlinjer rekommenderas nu förskrivning av generiskt simvastatin i första hand vid statinförskrivning. Förskrivningen och försäljningen av generiskt simvastatin ökar stadigt i Sverige och 2008 expedierade Apoteket AB 308 miljoner DDD simvastatin på recept, vilket innebar en ökning på 15 procent jämfört med
6 Läkemedelsbolaget Pfizers statin Lipitor, atorvastatin, är ett av världens och Sveriges mest förskrivna läkemedel. Enligt officiell svensk försäljningsstatistik från Apoteket AB låg atorvastatin år 2007 och 2008 på andra respektive tredje plats kostnadsmässigt vad gäller preparat förskrivna på recept innebar detta en kostnad på 374 miljoner kronor exklusive moms 13. I svenska behandlingsrekommendationer, inklusive Västra Götalandsregionens egna terapiråd, anges att behandling med atorvastatin bör övervägas då man inte kunnat uppnå uppställda behandlingsmål med simvastatin. Den utbredda förskrivningen av atorvastatin är ifrågasatt från olika håll då det anses finnas pengar att tjäna på att begränsa denna förskrivning. I Storbritannien publicerades det år 2006 beräkningar på att National Health Service skulle kunna spara 2 miljarder brittiska pund under en femårsperiod på att byta ut behandling med den vanligt förekommande dosen atorvastatin mg mot den likvärdiga dosen simvastatin 40 mg 14. Efter att man i Norge år 2005 på nationellt plan infört nya rekommendationer där man angav att atorvastatin skulle bytas ut mot simvastatin och att nyförskrivning av statin skulle ske med simvastatin minskade man förskrivningen av atorvastatin från 45% till 28% av den totala statinförskrivningen och minskade läkemedelskostnaden för statiner med 197 miljoner norska kronor på ett år 15. Nyligen publicerades ifrån en enskild primärvårdsenhet i Storbritannien om att man i ett litet patientmaterial framgångsrikt bytt ut atorvastatin mot simvastatin utan att man sett någon försämring av lipidnivåerna 16,17. Även på Norrmalms vårdcentral ligger atorvastatin bland de mest förskrivna läkemedlen kostnadsmässigt. Under de tre första månaderna 2008 toppade, enligt försäljningsstatistik från Apoteket AB, atorvastatin kostnadslistan för förskrivna läkemedel på Norrmalms vårdcentral med en kostnad på kr, vilket innebar 2,1% av den totala läkemedelskostnaden. SYFTE Syftet med studien var att kartlägga förskrivningen av det lipidsänkande läkemedlet atorvastatin på Norrmalms vårdcentral år , och att studera hur väl denna förskrivning följde Västra Götalandsregionens rekommendationer. FRÅGESTÄLLNINGAR Hur såg den totala förskrivningen av lipidsänkande läkemedel ut på Norrmalms vårdcentral med avseende på preparatval? Fanns det någon köns- eller åldersskillnad på de patienter som fått förskrivet atorvastatin i stället för simvastatin? Fanns det någon skillnad vad gäller uppnådda lipidnivåer? Vilka var behandlingsindikationerna för de patienter som behandlats med atorvastatin? Uppnåddes de rekommenderade behandlingsmålen vad gäller lipidnivåer för dessa patienter? 2
7 Var atorvastatin insatt via primärvården eller slutenvården? Vilka anledningar fanns det till att man valt att behandla vissa patienter med atorvastatin istället för simvastatin? Fanns det välmotiverade skäl till förskrivningen av atorvastatin, exempelvis att simvastatin inte tolererats eller att målvärden inte uppnåtts med simvastatin, eller skedde det en överförskrivning av atorvastatin vilket lett till omotiverat stora läkemedelskostnader? METOD Med hjälp av extractorfunktionen i journalsystemet Profdoc III (Profdoc AB, Uppsala) valdes de patienter ut som mellan den 1 januari 2006 och 31 december 2007, fått förskrivet ett lipidsänkande läkemedel enligt FASS ATC-kod C10 med underkoder enligt tabell 1. Om samma patient fått förskrivet flera recept under denna period valdes den senaste förskrivningen ut. Tabell 1. Lipidsänkande läkemedel enligt FASS ATC-kod C10 med underkoder. Läkemedelsgrupp ATC-kod Substans HMG-CoA-reduktashämmare C10AA01 simvastatin C10AA03 C10AA04 C10AA05 C10AA07 pravastatin fluvastatin atorvastatin rosuvastatin Fibrater C10AB02 bezafibrat C10AB04 C10AB05 gemfibrozil fenofibrat Resiner C10AC01 kolestyramin C10AC02 kolestipol Nikotinsyra och derivat C10AD02 nikotinsyra Övriga kolesterol och triglyceridsänkande medel C10AX09 ezetimib De patienter som fått något av dessa läkemedel på annan indikation än som lipidsänkande läkemedel exkluderades. De patienter som förskrivits atorvastatin respektive simvastatin grupperades var för sig. Datum för senaste förskrivningen av atorvastatin noterades liksom datumet för den 3
8 ursprungliga insättningen av läkemedlet. Kön och ålder på patienterna vid senaste förskrivningen noterades. I atorvastatingruppen undersöktes genom journalgenomgång om patienten fått insatt atorvastatin på primär- eller sekundärpreventiv indikation. Sekundärpreventiv indikation definierades som förskrivning till patienter i riskgrupp 1 enligt Västra Götalandsregionens riktlinjer. Styrkan på atorvastatin undersöktes liksom de senaste uppmätta värdena på lipidstatus (triglycerider, total-, HDL-, samt LDL-kolesterol) under pågående behandling med atorvastatin. Datum för senast uppmätta lipidstatus undersöktes. I simvastatingruppen inhämtades uppgifter om senaste uppmätta nivåer av kolesterol, LDL-kolesterol och HDL-kolesterol genom extractorfunktionen i Profdoc III. Huruvida atorvastatin initialt satts in via slutenvården eller vårdcentralen/primärvården undersöktes genom journalgenomgång liksom om man, i de fall som vårdcentralen/ primärvården påbörjat förskrivningen, gjort detta inom ramen för en läkemedelsstudie. För att se om förskrivningen av atorvastatin var doktorsberoende undersöktes om AT-, ST-, stafett- eller, med avkodad identitet, distriktsläkare initierat behandlingen. Med samma indelning noterades vilken doktor som förskrivit det senaste receptet på atorvastatin. Antal patienter som innan, eller under pågående behandling med atorvastatin provat simvastatin undersöktes liksom vad orsaken till bytet från simvastatin till atorvastatin i dessa fall var. För att göra en enkel kostnadsanalys selekterades de patienter ut där man primärt och utan dokumenterad motivering valt att initiera behandling med atorvastatin. Merkostnaden för att behandla dessa patienter under ett år med atorvastatin istället för simvastatin räknades ut med hjälp av prisuppgifter ifrån Apoteket AB. Uppgifterna som samlats in fördes in via ett formulär i databas- och statistikprogrammet EpiInfo version 6 (Centers for Disease Control and Prevention, Atlanta, U.S.A.). Vidare bearbetning av databasen samt statistiska beräkningar utfördes därefter i SPSS version 15.0 (SPSS Inc., Chicago, USA). För att beräkna statistisk skillnad i medelvärden användes t-test (T-test av medelvärde, Independent samples t-test i SPSS). För att beräkna statistisk skillnad mellan fördelningar användes Chi-2 test (Pearson). Etik Etisk prövning har inte gjorts då studien bedömdes vara en del av ordinarie verksamhetsuppföljning. 4
9 RESULTAT Under perioden 1 januari 2006 till 31 december 2007 registrerades förskrivning eller ordination av blodfettssänkande läkemedel till 624 unika patienter på Norrmalms vårdcentral. Femton patienter fick lipidsänkande läkemedel på annan indikation än blodfettssänkning; 13 patienter fick kolestyramin och 2 patienter fick kolestipol mot gastrointestinala besvär. Kvar blev 609 patienter som fått förskrivet lipidsänkande läkemedel med indikation blodfettssänkning. Majoriteten av patienterna fick på sitt senaste recept under perioden förskrivet generiskt simvastatin (85%, 515 patienter) eller atorvastatin (11%, 69 patienter) antingen i singelterapi eller i kombination med ytterligare ett blodfettssänkande läkemedel (se tabell 2). Tabell 2. Patienter som förskrivits eller ordinerats olika lipidsänkande läkemedel på Norrmalms vårdcentral år Lipidsänkande läkemedel Antal patienter simvastatin 508 simvastatin + ezetimib 4 simvastatin + gemfibrozil 1 simvastatin + bezafibrat 1 simvastatin + kolestipol 1 atorvastatin 64 (varav 1 avliden som exkluderats från vidare analyser) atorvastatin + ezetimib 3 atorvastatin + bezafibrat 1 atorvastatin + gemfibrozil 1 kolestyramin 17 (13 mot gastrointestinala besvär) fluvastatin 6 pravastatin 5 rosuvastatin 4 gemfibrozil 3 ezetimib 2 kolestipol 2 (2 mot gastrointestinala besvär) bezafibrat 1 Summa 624 varav 609 som lipidsänkare Totalt sett under perioden 1 januari 2006 till 31 december 2007 förskrevs eller ordinerades atorvastatin till sammanlagt 78 patienter på Norrmalms vårdcentral. Av dessa patienter fick 77 utskrivet ett recept på atorvastatin medan atorvastatin hos en patient registrerades som en extern ordination från en slutenvårdsklinik. Av de 77 patienterna bytte 7 från atorvastatin till generiskt simvastatin under studieperioden och 5
10 en patient bytte behandling från atorvastatin till fluvastatin. En patient avled under studietiden och exkluderades därför från studien. De kvarvarande 68 patienterna inkluderades i studien. Det fanns ingen statistiskt säkerställd ålders- eller könsskillnad på patienterna som fått förskrivet atorvastatin respektive simvastatin. Inte heller fanns det någon skillnad på totalkolesterol-, LDL-kolesterol-, HDL-kolesterol- eller triglyceridnivåer mellan grupperna (se tabell 3). Tabell 3. Karakteristika hos patienter som fått lipidsänkande behandling med atorvastatin respektive simvastatin vid Norrmalms vårdcentral år Atorvastatin (n=68) Simvastatin (n=515) p-värde Ålder (år) ,4 ± 10,9 68,1 ± 10, Andel män 31 (45,6%) 255 (49,5%) Andel kvinnor 37 (54,4%) 260 (50,5%) 0.54 Totalkolesterol (mmol/l) 4,70 ± 0,62 4,63 ± 0,93 n= LDL-kolesterol (mmol/l) 2,51 ± 0,54 2,41 ± 0,62 n= HDL-kolesterol (mmol/l) 1,49 ± 0,42 1,46 ± 0,41 n= Triglycerider (mmol/l) 1,41 ± 0,72 1,54 ± 0,80 n= HDL = High density lipoprotein, LDL = Low density lipoprotein Av de 68 patienter som medicinerat med atorvastatin hade 30 patienter primärpreventiv indikation och 38 patienter sekundärpreventiv indikation (se tabell 4). Patienterna med sekundärpreventiv indikation var statistiskt signifikant äldre än de med primärpreventiv indikation (71,2 år jämfört med 61,4 år, p<0,001) och det fanns en icke signifikant trend till att större andel män än kvinnor behandlats sekundärpreventivt. Det var ingen signifikant skillnad mellan grupperna vad gäller uppnådda absoluta lipidnivåer men det sågs en icke signifikant trend till lägre kolesterolvärden i den sekundärpreventiva gruppen. Däremot uppnådde en signifikant större andel patienter i den primärpreventiva gruppen behandlingsmålet för LDL-kolesterol (82,8% jämfört med 56,8%, p=0,024) medan det inte var någon signifikant skillnad vad gäller uppnått behandlingsmål för totalkolesterol (65,5% jämfört med 45,9%, p=0,11). 6
11 Tabell 4. Karakteristika hos patienter med primär- respektive sekundärpreventiv behandling med atorvastatin vid Norrmalms vårdcentral år Primärprevention (n=30) Sekundärprevention n=(38) p-värde Ålder vid senaste förskrivning 61,4 ± 9,8 71,2 ± 9,7 <0.001 Antal män Antal kvinnor Tablettstyrka (mg) 18,7 ±17,0 21,0 ± 19, Provat simvastatin före eller under pågående atorvastatinbehandling 19 (63,3%) 26 (68,4%) 0.71 Kolesterol (mmol/l) 4,86 ± 0,54 4,58 ± 0, LDL-kolesterol (mmol/l) 2,62 ± 0,51 2,43 ± 0, HDL-kolesterol (mmol/l) 1,55 ± 0,40 1,43 ± 0, Triglycerider (mmol/l) 1,36 ± 0,60 1,44 ± 0, Uppnått behandlingsmål Kolesterol (n=66) 19 (65,5%) 17 (45,9%) 0.11 Uppnått behandlingsmål LDL (n=66) 24 (82,8%) 21 (56,8%) HDL = High density lipoprotein, LDL = Low density lipoprotein Den senaste receptförskrivningen av atorvastatin hos de 68 patienter som medicinerat med atorvastatin utfördes i 57 fall av specialist i allmänmedicin, i 6 fall av ST-läkare, i 3 fall av AT-läkare och i 2 fall av stafettläkare. Hos 54 (79,4%) av patienterna var förskrivningen av atorvastatin initierad via primärvården. Av dessa hade 41 patienter fått atorvastatin förskrivet via specialist i allmänmedicin, 8 patienter via ST-läkare och 3 patienter via AT-läkare. I 2 fall hade förskrivning skett via okänd läkare på annan vårdcentral än Norrmalms vårdcentral. Tio patienter (14,7%) hade fått förskrivningen av atorvastatin initierad via slutenvården; 7 via kardiologkliniken KSS, 2 via medicinkliniken KSS och 1 via njurmedicinkliniken KSS. Hos 4 (5,9%) patienter gick det inte att få fram vem som initierat förskrivningen av atorvastatin. Ingen patient hade fått förskrivet atorvastatin vid någon läkemedelsstudie. Totalt hade 45 av 68 patienter provat simvastatin före eller under pågående behandling med atorvastatin. Hos 3 patienter framgick det inte av journaluppgifter om detta gjorts. I tabell 5 anges orsakerna till byte från simvastatin till atorvastatin. 7
12 Tabell 5. Orsak till byte från simvastatin till atorvastatin hos patienter på Norrmalms vårdcentral år Orsak till läkemedelsbyte Antal patienter Otillräcklig behandlingseffekt 9 Buksmärta/diarré/illamående 9 Myalgi/muskelkramp 7 Inte mått bra/ospecifik orsak 6 Hudutslag/klåda 5 Övrigt 7 Ej angiven orsak 2 Summa alla orsaker 45 Av de 20 patienter som inte provat simvastatin före eller under pågående behandling med atorvastatin hade 19 patienter initialt fått förskrivet atorvastatin år 2003 eller tidigare, d.v.s. under en period då det inte var någon dramatisk prisskillnad mellan simvastatin och atorvastatin då patentet på Zocord ännu inte gått ut. Av de 20 patienterna som inte provat simvastatin före eller under pågående behandling med atorvastatin medicinerade 14 patienter med 10 mg atorvastatin, 3 patienter med 20 mg atorvastatin, 1 patient med 40 mg atorvastatin, 1 patient med 60 mg atorvastatin och 1 patient med 80 mg atorvastatin. Enligt FASS var priset per tablett i största förpackningen av atorvastatin (ej parallellimport) 10 mg 8,60 kr; 20 mg 12,70 kr; 40 mg 16,70 kr; 60 mg 29,40 kr och 80 mg 16,70 kr. Årskostnaden för dessa 20 patienters förbrukning av atorvastatin var kr ( kr kr kr kr kr). Om samtliga 20 patienter skulle byta atorvastatin mot generiskt simvastatin ivax 40 mg (telefonkontakt Apoteket AB , fanns då i lager i Skövde) skulle den totala årskostnaden bli kr (20 x 365 x 49/98 kr), vilket innebär en kostnadsbesparing på kr eller 95%. DISKUSSION Huvudfyndet i studien var att 85% respektive 11% av de 609 patienter som förskrivits recept på blodfettssänkande läkemedel på Norrmalms vårdcentral år fick förskrivet generiskt simvastatin respektive atorvastatin vid den senaste receptförskrivningen. Enligt Socialstyrelsens läkemedelsregister 2008 köptes simvastatin respektive atorvastatin ut av 83% respektive 14% av alla statinbehandlade patienter 18. Visserligen studerades förskrivningen av lipidsänkande läkemedel på Norrmalms vårdcentral under åren och inte under 2008 men det är osannolikt att förskrivningen av atorvastatin skulle ha ökat 2008 jämfört med med tanke på den ökade fokuseringen på läkemedelskostnader som numera finns inom läkarkåren. Fördelningen av förskrivet simvastatin respektive atorvastatin på Norrmalms vårdcentral verkar således inte avvika från förskrivningen på nationell nivå. En möjlig felkälla i min studie som skulle kunna ändra fördelningen av förskrivna 8
13 lipidsänkande läkemedel är att de patienter på Norrmalms vårdcentral som har APODOS inte inkluderats i studien. Exklusionen beror på att dessa patienters förskrivningar inte syns i datajournalen Profdoc III då APODOS ordineras via E-dos som är ett separat system. I en tidigare studie i Skaraborg där man under perioden undersökt förskrivningen av blodtryckssänkande läkemedel fann man att kvinnor genomgående behandlades med äldre typer av blodtryckssänkande läkemedel jämfört med män 19. I min studie fanns ingen statistisk signifikant skillnad mellan de patienter som fått förskrivet simvastatin jämfört med dem som förskrivits atorvastatin vad gäller könsfördelning, ålder eller uppnådda nivåer av totalkolesterol, LDL-kolesterol, HDLkolesterol eller triglycerider De patienter som förskrivits atorvastatin på primärpreventiv indikation var statistiskt signifikant yngre och nådde i större utsträckning sitt behandlingsmål vad gäller LDLkolesterol men inte totalkolesterol än de patienter som förskrivits atorvastatin sekundärpreventivt. Dessa resultat är förväntade, dels då sekundärpreventiv behandling sätts in först efter debut av diabetes eller annan kardiovaskulär sjukdom som ju ökar i prevalens med åldern, och dels då det eftersträvade målvärdet för LDL-kolesterol är högre och således lättare att nå för de patienter som behandlas med lipidsänkande läkemedel primärpreventivt. Hos majoriteten, 79%, av de 68 patienter som förskrivits atorvastatin hade primärvården initierat förskrivningen. Av de 68 patienter som förskrivits atorvastatin hade 45 patienter eller 66% tidigare provat simvastatin men fått byta till atorvastatin istället antingen på grund av otillräcklig behandlingseffekt eller, vilket förekom oftare, på grund av beskriven biverkan. Endast en patient hade fått förskrivet atorvastatin efter att patentet på Zocord gått ut utan att tidigare ha provat simvastatin. Den potentiella årliga besparingen på att byta ut atorvastatin till simvastatin hos de patienter som tidigare inte provat simvastatin var kr vilket innebär en kostnadsminskning med 95%. Mer realistiskt skulle kunna vara att byta ut atorvastatin mot simvastatin hos de patienter som medicinerar med maximalt 20 mg atorvastatin dagligen då det är osannolikt att byte till simvastatin hos patienter med högre dos av atorvastatin skulle leda till acceptabla blodfettsnivåer hos dessa patienter då atorvastatin procentuellt sett sänker blodfettsnivåerna kraftfullare än simvastatin vid samma dosering. Besparingen på ett år skulle då bli kr kr = kr. Denna potentiella besparing får sättas i relation till den läkarkostnad i tid och pengar som utbytet skulle innebära med patientkontakt, receptförskrivning och eventuell kontroll av blodfetter efter medicinutbytet. Dessutom kommer patentet på Lipitor att gå ut november 2011 vilket sannolikt kommer att medföra ett markant prisfall på Lipitor och generiskt atorvastatin därefter. Efter genomförandet av min studie beslutade TLV i februari 2009 att subventioneringen av Lipitor 10 mg skall upphöra 20. Detta innebär att de patienter som berörs antingen får förskrivas annat och i så fall sannolikt billigare lipidsänkande läkemedel, eller atorvastatin i en högre subventionerad styrka vilket kan bli aktuellt hos de patienter där målvärdet för kolesterol och LDL-kolesterol inte uppnåtts antingen med atorvastatin 10 mg eller med simvastatin i adekvat dosering. 9
14 KONKLUSION Sammanfattningsvis visade min studie att en hög andel, 85%, av patienterna som förskrivits blodfettssänkande läkemedel på Norrmalms vårdcentral förskrivits simvastatin enligt gällande rekommendationer. Den potentiella besparingen av att byta ut atorvastatin mot simvastatin hos de patienter som inte tidigare provat simvastatin är begränsad. På grund av beslut från TLV 2009 om att subventionen på Lipitor 10 mg kommer att upphöra kommer förskrivningen av lipidsänkande läkemedel att förändras i framtiden. De patienter som tidigare förskrivits atorvastatin 10 mg kommer antagligen att förskrivas ett annat billigare läkemedel, troligtvis simvastatin, eller en högre subventionerad dos atorvastatin vid tidigare otillfredsställande behandlingsresultat vad gäller kolesterol och LDL-kolesterol. Kostnadsutvecklingen för förskrivning av atorvastatin kan därför behöva studeras även framledes. 10
15 REFERENSER 1. Socialstyrelsen (2009). Dödsorsaker URL: 18_ _rev.pdf [åtkomst: ] 2. Randomised trial of cholesterol lowering in 4444 patients with coronary heart disease: the Scandinavian Simvastatin Survival Study (4S) Lancet. 1994;344: Heart Protection Study Collaborative Group. MRC/BHF Heart Protection Study of cholesterol lowering with simvastatin in 20,536 high-risk individuals: a randomised placebo-controlled trial. Lancet 2002;360: Collins R, Armitage J, Parish S, et al. Heart Protection Study Collaborative Group. MRC/BHF Heart Protection Study of cholesterol-lowering with simvastatin in 5963 people with diabetes: a randomised placebo-controlled trial. Lancet 2003;361: Colhoun HM, Betteridge DJ, Durrington PN, et al. Primary prevention of cardiovascular disease with atorvastatin in type 2 diabetes in the Collaborative Atorvastatin Diabetes Study (CARDS): multicentre randomised placebo-controlled trial. Lancet 2004;364: Shepherd J, Cobbe SM, Ford I, et al. Prevention of coronary heart disease with pravastatin in men with hypercholesterolemia. West of Scotland Coronary Prevention Study Group. N Engl J Med 1995;333: Downs JR, Clearfield M, Weis S, et al. Primary prevention of acute coronary events with lovastatin in men and women with average cholesterol levels: results of AFCAPS/TexCAPS. Air Force/Texas Coronary Atherosclerosis Prevention Study. Jama 1998;279: Conroy RM, Pyörälä K, Fitzgerald AP, et al. Estimation of ten-year risk of fatal cardiovascular disease in Europe: the SCORE project. Eur Heart J. 2003;24(11): Wilhelmsen L, Wedel H, Conroy R et al. Det svenska SCORE-diagrammet för kardiovaskulär risk. Läkartidningen 2004;101(20): European guidelines on cardiovascular disease prevention in clinical practice: executive summary. Eur Heart J 2007;28: Läkemedelsverket (2006). Förebyggande av aterosklerotisk hjärtkärlsjukdom behandlingsrekommendation. Information från Läkemedelsverket 3: Västra Götalandsregionen (2005). Medicinska riktlinjer - lipider. URL: [åtkomst: ] 11
16 13. Apoteket AB (2009). Läkemedelsutvecklingen URL: %C3%A4kemedelsutvecklingen% pdf [åtkomst: ] 14. Switching statins. BMJ. 2006;332: Switching statins in Norway after new reimbursement policy: a nationwide prescription study. Br J Clin Pharmacol. 2007;64(4): Evaluation of the cost savings and clinical outcomes of switching patients from atorvastatin to simvastatin and losartan to candesartan in a Primary Care setting. Int J Clin Pract. 2007;61(1): Evaluation of the clinical outcomes of switching patients from atorvastatin to simvastatin and losartan to candesartan in a primary care setting: 2 years on. Int J Clin Pract. 2008;62(3): Hjemdahl P, Allhammar A, Heaton C, et al. SBU bör utreda vad som är en evidensbaserad och kostnadseffektiv statinanvändning. Läkartidningen 2009;106: Bøg-Hansen E, Lindblad U, Ranstam J, et al. Antihypertensive drug treatment in a Swedish community: Skaraborg Hypertension and Diabetes Project. Pharmacoepidemiol Drug Saf. 2002;11(1): Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (2009). Genomgång av läkemedel vid blodfettsrubbningar. URL: [åtkomst: ] 12
17 FoU-centrum Primärvården Skaraborg, Storgatan 18, Skövde Tfn: , Fax: Hemsida:
Blodfettsänkande läkemedel vid diabetes - följs riktlinjerna på vårdcentralen Mösseberg?
Blodfettsänkande läkemedel vid diabetes - följs riktlinjerna på vårdcentralen Mösseberg? FoU-centrum Primärvård och Tandvård i Skaraborg Författare: Ahmed Ismat Mustafa, ST-läkare Vårdcentralen Mösseberg
Läs merGenomgången av läkemedel vid blodfettrubbningar. Presenterades 12 februari 2009 Besluten träder i kraft den 1 juni 2009
Genomgången av läkemedel vid blodfettrubbningar Presenterades 12 februari 2009 Besluten träder i kraft den 1 juni 2009 Det här gör TLV TLV är en myndighet under Socialdepartementet Beslutar om pris på
Läs merLipidsänkande behandling efter hjärtinfarkt - eller före? Kristina Hambraeus Överläkare, Cardiologkliniken Falu Lasarett
Lipidsänkande behandling efter hjärtinfarkt - eller före? Kristina Hambraeus Överläkare, Cardiologkliniken Falu Lasarett Disposition Primär- eller sekundärprevention? Högriskeller befolkningsstrategi?
Läs merKartläggning av följsamheten till behandlingsrekommendationer för typ II diabetiker inom Primärvården Fyrbodal
Kartläggning av följsamheten till behandlingsrekommendationer för typ II diabetiker inom Primärvården Fyrbodal Ett projektarbete inom magisterprogrammet i klinisk farmaci Vårterminen 2008 Petra Laveno
Läs merNationella Diabetesregistret, Registercentrum Västra Götaland
Nationella Diabetesregistret, Registercentrum Västra Götaland Agenda Lipidvärden och lipidsänkande behandlingdata från nya årsrapporten Vad har NDR lärt oss om lipidvärden och lipidsänkande behandling
Läs merBehandling med blodfettsänkande läkemedel för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar
Behandling med blodfettsänkande läkemedel för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar Sammanfattning Förhöjda blodfetter (hyperlipidemi) ökar risken för att drabbas av hjärtkärlsjukdomar. Riskökningen är tydligast
Läs merBilaga III Ändringar av produktresumé och märkning
Bilaga III Ändringar av produktresumé och märkning Anm.: Dessa ändringar av produktresumén och bipacksedeln gäller vid tidpunkten för kommissionens beslut. Efter kommissionens beslut kommer behöriga myndigheter
Läs merSänka LDL-målet vid diabetes? Pro
Sänka LDL-målet vid diabetes? Pro Anders G Olsson Professor emeritus, Hälsouniversitetet, Linköping Stockholm Heart Center SFD:s Vårmöte i Visby 2012-05-10 Potentiella bindningar Anders G Olsson har forskningssamarbete
Läs merLipidsänkande behandling vid kardiovaskulär prevention
PM III från QregPV:s projekt Högtryck på mottagningen Lipidsänkande behandling vid kardiovaskulär prevention Allmänt Blodfettrubbningar förekommer ofta tillsammans med andra riskfaktorer för hjärtkärlsjukdomar.
Läs merGenomgången av läkemedel vid blodfettrubbningar
blodfettrubbningar Genomgången av läkemedel vid blodfettrubbningar En sammanfattning Författare: Medicinsk utredare Gunilla Eriksson Hälsoekonom Douglas Lundin Därför gör TLV läkemedelsgenomgångar Den
Läs merNy behandlingsmöjlighet vid hyperlipidemi
Ny behandlingsmöjlighet vid hyperlipidemi Introduktion Ole Hansen, Överläkare, SUS, Malmö Ordförande Terapigrupp Hjärta/kärl/lipider Patientfall, Lipidmottagningen, Wolfgang Reinhardt, GGTK, SUS Malmö
Läs merBeslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet.
2009-02-11 1 (5) Vår beteckning MERCK SHARP & DOHME SWEDEN AB Box 7125 192 07 Sollentuna SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet. BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket,
Läs merBESLUT. Datum PFIZER AB Vetenskapsvägen Sollentuna
BESLUT 1 (6) Datum 2009-02-11 Vår beteckning PFIZER AB Vetenskapsvägen 10 191 90 Sollentuna SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet. BESLUT Tandvårds- och
Läs merSekundärprevention efter hjärtinfarkt- når vi målen?
Sekundärprevention efter hjärtinfarkt- når vi målen? Inledning Det är sedan länge känt att sekundärpreventiv behandling efter genomgången hjärtinfarkt är effektivt, och i europeiska riktlinjer publicerade
Läs merVärdering av lipider vid diabetes Riskvärdering och behandlingsindikation. Mats Eliasson
Värdering av lipider vid diabetes Riskvärdering och behandlingsindikation Mats Eliasson Kroniska komplikationer Typ 1- och typ 2-diabetes Makroangiopati * Kranskärlssjukdom * Ischemiskt stroke * Perifer
Läs mer30 REKLISTAN 2010 www.vgregion.se/vardgivarstod
30 REKLISTAN 2010 www.vgregion.se/vardgivarstod Vid all form av hjärt-kärlsjukdom rekommenderas rökstopp och anpassad fysisk aktivitet. För rökstopp se kapitel 19 Tobaksavvänjning. terapiråd Rekommenderad
Läs merVilka målvärden ska vi ha för lipidsänkande behandling?
Fig. t il dette manus ligger som e t eget dok. Vilka målvärden ska vi ha för lipidsänkande behandling? Anders G Olsson Inledning En lägre dödlighet i kranskärlssjukdom (CHD) föreligger vid lägre kolesterolnivåer
Läs merBehöver lipider tas fastande? Mäta eller beräkna LDL? Peter Ridefelt Klinisk kemi och farmakologi Akademiska sjukhuset Uppsala
Behöver lipider tas fastande? Mäta eller beräkna LDL? Peter Ridefelt Klinisk kemi och farmakologi Akademiska sjukhuset Uppsala Fastekrav? European Atherosclerosis Society (EAS) European Federation of Clinical
Läs merFrågeformulär om nyttan med förebyggande behandling
Frågeformulär om nyttan med förebyggande behandling Bästa kollega - i din hand håller du en undersökning som rör behandling med blodfettsänkande läkemedel, så kallade statiner. Undersökningen riktar sig
Läs merBeslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet
2009-02-11 1 (5) Vår beteckning BRISTOL-MYERS SQUIBB AB Box 15200 167 15 Bromma SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket,
Läs merStora regionala skillnader i diabetesvården i Sverige. Stefan Jansson och Katarina Eeg-Olofsson
Stora regionala skillnader i diabetesvården i Sverige Stefan Jansson och Katarina Eeg-Olofsson Antal registrerade vuxna personer med diabetes i i NDR och täckningsgrad 2018 Andel patienter rapporterade
Läs merLipidrubbning. Allmänt. Läkemedelsbehandling LIPIDRUBBNING
Lipidrubbning LIPIDRUBBNING Kolesterolsynteshämmare atorvastatin 1) Atorvastatin* ) simvastatin 1) Simvastatin* ) 1) * ) Se sid 4. 126 Allmänt Risken för hjärt-kärlsjukdom, i synnerhet vid tidigare hjärt-kärlhändelser,
Läs merStatinbehandling hos patienter med typ 2 diabetes mellitus på Flemingsberg VC
1 VESTA projekt höstprogrammet 2011 Statinbehandling hos patienter med typ 2 diabetes mellitus på Flemingsberg VC Följsamhet till regionala riktlinjer Ban Istefan ST-läkare i Allmänmedicin Flemingsberg
Läs merPraluent (alirokumab) i två styrkor LDL-KOLESTEROL. en otillräckligt kontrollerad riskfaktor för kardiovaskulär sjukdom och död. 1
Praluent (alirokumab) i två styrkor LDL-KOLESTEROL en otillräckligt kontrollerad riskfaktor för kardiovaskulär sjukdom och död. 1 Kardiovaskulär risk påverkas av flera faktorer, varav några är lipidrelaterade
Läs merSTATINBEHANDLING SOM PRIMÄR PREVENTION HOS KVINNOR PÅ HABO VC
STATINBEHANDLING SOM PRIMÄR PREVENTION HOS KVINNOR PÅ HABO VC Dimosthenis Stoupas Primärvårdens FoU-enhet, Futurum 2014:07 Författare: Dimosthenis Stoupas, ST läkare allmänmedicin Habo VC Box 204 56624
Läs merEXAMENSARBETE. Delade tabletter och dospåsar
EXAMENSARBETE 2006:42 HV Delade tabletter och dospåsar Johanna Johansson Luleå tekniska universitet Hälsovetenskapliga utbildningar Receptarieprogrammet Institutionen för Hälsovetenskap Avdelningen för
Läs merÖkad läkemedelsanvändning- sänkt kostnad efter anpassning till TLV:s rekommendationer
Ökad läkemedelsanvändning- sänkt kostnad efter anpassning till TLV:s rekommendationer Projekt Utbyte VC Bäckaskog Vansbro sep 2008-aug 2010 Annika Braman Eriksson Distriktsläkare Vansbro, ordförande i
Läs merFör patienter med avancerade lipidrubbningar (till exempel familjär hyperkolesterolemi) gäller Läkemedelsverkets rekommendationer.
IDEAL-studien marginella skillnader mellan högdos atorvastatin och simvastatin 20 mg/dag föranleder ingen ändring av rekommendationen simvastatin 40 mg/dag Sammanfattning I IDEAL-studien jämfördes öppen
Läs merBESLUT. ASTRAZENECA SVERIGE Södertälje. Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet.
2009-02-11 BESLUT Vår beteckning 1 (6) ASTRAZENECA SVERIGE 151 85 Södertälje SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet. BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket,
Läs merProducentobunden läkemedelsinfo
Producentobunden läkemedelsinfo Maj/juni 2009 Klinisk Farmakologi - enhet för rationell läkemedelsanvändning lakemedel@lio.se Innehåll TLV-genomgång blodfetter. Tredaptive nytt läkemedel mot höga blodfetter.
Läs merLipidsänkande behandling. Paul Hjemdahl. SBU ville inte ta den kastade handsken 2009.. . men recenserade 2012 den senaste CTTanalysen 2010.
ST-dag allmänmed. Norra Latin - LT 9 Lipidsänkande behandling Paul Hjemdahl Professor, överläkare Klinisk farmakologi, Karolinska Solna Ordförande SLK:s Expertråd för Hjärt-kärlsjukdomar Uffe Ravnskog
Läs merNamn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Lipitor Tuggtablett 20 mg Blister, ,85 414,00
2012-02-23 1 (5) Vår beteckning SÖKANDE Pfizer AB Att: Pricing & Reimbursement Vetenskapsvägen 10, 191 90 Sollentuna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket,
Läs mergenomgången av läkemedel vid blodfettrubbningar
blodfettrubbning ar genomgången av läkemedel vid blodfettrubbningar Författare: Medicinsk utredare Gunilla Eriksson Hälsoekonom Douglas Lundin blodfettrubbningar Genomgången av läkemedel vid blodfettrubbningar
Läs merNEPI-rapport: NEPI. Blodfettsänkande läkemedel. - effekter av Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets genomgång februari 2009
NEPI Nätverk för läkemedelsepidemiologi NEPI-rapport: Blodfettsänkande läkemedel - effekter av Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets genomgång februari 2009 NEPI är en oberoende stiftelse inrättad genom
Läs merFaktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor -
Fredrik Wallentin Faktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor - sjukdom Dosrelation (graderat samband)
Läs merAtt förebygga stroke är att behandla stroke
Sekundärpreventiv läkemedelsbehandling efter stroke Signild Åsberg, Akademiska sjukhuset Att förebygga stroke är att behandla stroke Rökning Fysisk inaktivitet Alkohol överkonsumtion Övervikt Hypertension
Läs merVärdet av statiner användningsmönster och följsamhet vid behandling
Värdet av statiner användningsmönster och följsamhet vid behandling Rapport från SNS forskningsprogram Värdet av nya läkemedel Februari 2013 Ingegärd Anveden Berglind Helle Kieler Marie Linder Anders Sundström
Läs merSAKEN BESLUT 1 (5) NOVARTIS SVERIGE AB Box Täby. Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet.
2009-02-11 1 (5) Vår beteckning NOVARTIS SVERIGE AB Box 1150 183 11 Täby SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet. BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket,
Läs merPCSK9-hämmare åt folket?
PCSK9-hämmare åt folket? Linköping, 17 mars 2016 Lennart Nilsson överläkare, docent Kardiologiska klinikerna, Universitetssjukhuset Linköping och Vrinnevisjukhuset Norrköping Institutionen för Medicin
Läs merBESLUT. Datum FÖRETAG Merck Sharp & Dohme Sweden AB Box Sollentuna
BESLUT 1 (5) Datum 2016-02-05 Vår beteckning FÖRETAG Merck Sharp & Dohme Sweden AB Box 7125 192 07 Sollentuna SAKEN Uppföljning av beslut inom läkemedelsförmånerna. BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket,
Läs merKolesterolsyntes hämmare atorvastatin 1) Atorvastatin* ) simvastatin 1) Simvastatin* )
Lipidrubbning LIPIDRUBBNING Kolesterolsyntes hämmare atorvastatin 1) Atorvastatin* ) simvastatin 1) Simvastatin* ) 1) * ) Se sid 4. Allmänt Risken för hjärtkärlsjukdom, i synnerhet vid tidigare hjärtkärlhändelser,
Läs merRörelse är bästa pillret. Hans Lingfors Distriktsläkare, MD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping
Rörelse är bästa pillret Hans Lingfors Distriktsläkare, MD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping Rörelse har effekt på: Symtom och upplevd hälsa Biologiska riskmarkörer Sjukdom och död www.fyss.se
Läs merDyslipidemi. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland
Dyslipidemi Läkemedelskommitténs terapirekommendation för Landstinget i Värmland Fastställd: 1 januari 2014 Gäller: t.o.m. 31 december 2015 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Terapirekommendation
Läs merEn ny modell för sekundärprevention vid kranskärlssjukdom
Utskrivning En ny modell för sekundärprevention vid kranskärlssjukdom Efter 1-2 veckor Efter 6-10 veckor Efter 3-4 månader Catrin Henriksson Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset Efter 6 och/eller
Läs merGenerellt mål: Genom att med olika åtgärder interferera med lipoproteinomsättningen så att halterna av S-kolesterol och LDL-kolesterol reduceras
B.) BEHANDLING AV HYPERLIPIDEMI (CN rev 1) Fråga: Vilka skall undersökas? Svar: Personer med: A.) Manifest kranskärlssjukdom eller annan atherosklerotisk kärlsjukdom, oavsett ålder och kön. B.) Övriga
Läs merHälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar
Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar Hälsoekonom/PhD Inna Feldman Uppsala Universitet Dat 131122 Innehåll Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar
Läs merDiagnostik och behandling av individ med familjär hyperkolesterolemi
Information för professionen Diagnostik och behandling av individ med familjär hyperkolesterolemi Familjär hyperkolesterolemi (FH) är den vanligaste ärftliga hjärtsjukdomen och medför en ungefärlig dubblering
Läs merTillägg till produktresumé och bipacksedel framlagt av den Europeiska läkmedelsmyndigheten
Bilaga II Tillägg till produktresumé och bipacksedel framlagt av den Europeiska läkmedelsmyndigheten Denna produktresumé och bipacksedel är resultatet av referralproceduren. Produktinformationen kan senare
Läs merLipidsänkande behandling - nya mål och målsättningar? Paul Hjemdahl. SBU ville inte ta den kastade handsken
Kardiovaskulär prevention SLL -- Lipidsänkande behandling - nya mål och målsättningar? Paul Hjemdahl Professor, överläkare Klinisk farmakologi, Karolinska Solna Ordförande SLK:s Expertråd för Hjärt-kärlsjukdomar
Läs merSjuksköterskedagarna. Vad letar vi efter i sjukvården? Varför?
Sjuksköterskedagarna Cecilia Enockson specialist i allmänmedicin Medicinsk rådgivare Hälsoval Vad letar vi efter i sjukvården? Varför? Riskfaktorer för hjärt- kärlsjukdom Orsakar stor sjuklighet och lidande
Läs merDIABETES OCH BLODFETTER BD 130423 OWE JOHNSON HJÄRTCENTRUM NUS
DIABETES OCH BLODFETTER BD 130423 OWE JOHNSON HJÄRTCENTRUM NUS BLODFETTER KLINISK BETYDELSE Relation till atheroskleros och hjärtkärlsjukdom Extrem hypertriglyceridemi kan ge akut pankreatit ATHEROSCLEROS
Läs merIntegrationshandledning Läkemedel inom förmånssystemet och periodens vara
Läkemedel inom förmånssystemet och periodens Innehållsförteckning Syfte... 2 Terminologi... 2 Bakgrund... 2 Innehåll... 4 Krav... 4 Rekommendation... 4 Teknisk dokumentation... 5 Version Datum Författare
Läs merB.) BEHANDLING AV HYPERLIPIDEMI
B.) BEHANDLING AV HYPERLIPIDEMI (CN) Fråga: Vilka skall undersökas? Svar: Personer med: A.) Manifest kranskärlssjukdom eller annan atherosklerotisk kärlsjukdom, oavsett ålder och kön. B.) Övriga tillstånd
Läs merEn resa för livet! ... en helt overklig framgångssaga för Pfizer och alla de patienter som kunnat få del av denna behandling.
En resa för livet ... en helt overklig framgångssaga för Pfizer och alla de patienter som kunnat få del av denna behandling. Johan Brun En resa för livet! Kolesterols betydelse för hälsan har utforskats
Läs merLäkemedel: nytta och risker hos äldre
Läkemedel: nytta och risker hos äldre Arne Melander professor emeritus i klinisk farmakologi och läkemedelsepidemiologi Lunds Universitet f.d. överläkare i klinisk farmakologi (Malmö) f.d. chef för Nätverk
Läs merPrevention av aterosklerotisk hjärtkärlsjukdom med lipidreglerande läkemedel - Bakgrundsdokumentation
Prevention av aterosklerotisk hjärtkärlsjukdom med lipidreglerande läkemedel - Bakgrundsdokumentation Artiklar publicerade under rubriken Bakgrundsdokumentation är författarnas enskilda manuskript. Budskapet
Läs merBlodfettsänkande läkemedel hos patienter med diabetes -en enkätstudie på Närhälsan Hjo vårdcentral
Blodfettsänkande läkemedel hos patienter med diabetes -en enkätstudie på Närhälsan Hjo vårdcentral Författare: Muna Al-Battawi, ST-läkare Närhälsan Hjo vårdcentral Rapport 2018:1 Författare: Mattias Davidsson,
Läs merNationella diabetesregistret Uppföljning av primärvården i Östergötland 2010
Nationella diabetesregistret Uppföljning av primärvården i Östergötland 21 Eva Törnvall Kvalitetssamordnare FoU-enheten för närsjukvården 1 (7) Uppföljning av diabetes inom primärvården 21. Enligt avtal
Läs merHar vi råd med en bra kolesterolsänkande behandling? Budgetunderlag för behovsbaserade statinkostnader i Stockholms län
Klinik och vetenskap Björn Wettermark, apotekare, Huddinge Universitetssjukhus, statistikansvarig apotekare Stockholms läns landsting, ledamot av LÄKSAKs expertgrupp för hjärt kärlsjukdomar i Stockholms
Läs merDelområden av en offentlig sammanfattning
Ezetimib Stada 10 mg tablett 13.7.2016, Version V1.3 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning Ezetimib Stada 10 mg tablett VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst
Läs merHur högt är för högt blodtryck?
Hur högt är för högt blodtryck? Hypertonigränser med olika mätmetoder HANDLÄGGNING AV HYPERTONI I PRIMÄRVÅRD DR DSK SSK BT x 3, ca 1 gg/v Medel-BT räknas ut 130-140/85-90 >=140/90 Åter om 1-2 år DSK SSK
Läs merBlodtrycksbehandling vid diabetes. Bo Carlberg bo.carlberg@umu.se Inst för Folkhälsa och Klinisk Medicin Umeå Universitet
Blodtrycksbehandling vid diabetes Bo Carlberg bo.carlberg@umu.se Inst för Folkhälsa och Klinisk Medicin Umeå Universitet Högt blodtryck vid typ-2-diabetes Hur bör man mäta blodtrycket? Hur mycket bör man
Läs merDyslipidemier. Niclas Abrahamsson. Endokrin & Diabetes Akademiska Sjukhuset i Uppsala
Dyslipidemier Niclas Abrahamsson Endokrin & Diabetes Akademiska Sjukhuset i Uppsala Typ av lipidrubbning? Kol 9.6, TG 1.8, HDL 1.6, LDL 7.2 Kol 21.8, TG 1.8, HDL 1.5, LDL 19 Kol 8.7, TG 1.0, HDL 1.3, LDL
Läs merTandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, beslutar att nedanstående läkemedel inte längre ska ingå i läkemedelsförmånerna.
1 (7) 2011-03-08 Vår beteckning FÖRETAG Merck Sharp och Dohme Sweden AB Box 7125 192 07 Sollentuna SAKEN Omprövning av beslut inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV,
Läs merBESLUT. Datum Amgen AB Box Solna
BESLUT 1 (6) Datum 2018-11-23 Vår beteckning 2138/2018 och 2997/2018 SÖKANDE Amgen AB Box 706 169 27 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, finner
Läs merBESLUT. Datum
BESLUT 1 (7) Datum 2018-11-23 Vår beteckning SÖKANDE Sanofi AB Box 30052 104 25 Stockholm SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, finner att Sanofi AB
Läs merIntegrationshandledning Läkemedel inom förmånssystemet och periodens vara
Läkemedel inom förmånssystemet och periodens Innehållsförteckning Syfte... 2 Terminologi... 2 Bakgrund... 2 Innehåll... 4 Integration & presentation... 4 Teknisk dokumentation... 4 Sid 1/5 Syfte Information
Läs merLDL-Kolesterol en otillräckligt kontrollerad riskfaktor för kardiovaskulär sjukdom och död.1
LDL-Kolesterol en otillräckligt kontrollerad riskfaktor för kardiovaskulär sjukdom och död.1 Kardiovaskulär risk påverkas av flera faktorer, varav några är lipidrelaterade 2 9 Suboptimal LDL-minskning
Läs merFamiljär hyperkolesterolemi (FH) När skall man misstänka? Christer Lundin
Familjär hyperkolesterolemi (FH) När skall man misstänka? Christer Lundin 160511 Mona Lisa (1506) Leonardo da Vinci Madonna Lisa Maria de Gherardini (1479 1506) Död vid 27 års ålder Xantelasmata Senxantom
Läs merEffekten av statiner för förebyggande av hjärt- och kärlsjukdomar
Institutionen för Kemi och Biomedicin Examensarbete Effekten av statiner för förebyggande av hjärt- och kärlsjukdomar Theres Eriksson Huvudområde: Farmaci Nivå: Grundnivå Nr: 2017:F5 Effekten av statiner
Läs merUtbyte av läkemedel. Sofie Berge och Karin Andersson Utredare, TLV
Utbyte av läkemedel Sofie Berge och Karin Andersson Utredare, TLV Innehåll Första timmen: Läkemedelsverket (LV) Andra timmen: Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) TLV:s uppdrag, organisation och
Läs merLÄKEMEDELSKOMMITTÉNS BEDÖMNINGSBLANKETT FÖR LÄKEMEDEL
Generiskt namn: hydroklortiazid Esidrex ATC-kod: C03AA03 Novartis Hypertoni Hydroklorotiazid är en väldokumenterad tiazid. Billigaste tiaziddiuretikat. Låg dos rekommenderas. En halv tablett (12,5 mg)
Läs merBESLUT. Datum
BESLUT 1 (5) Datum 2017-01-31 Vår beteckning SÖKANDE Sanofi AB Box 30052 104 25 Stockholm SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, beslutar att nedanstående
Läs merNationella riktlinjer för diabetesvård. Mats Eliasson Länsdiabetesdagen 14/4 2015 2015-02-17
Nationella riktlinjer för diabetesvård Mats Eliasson Länsdiabetesdagen 14/4 2015 Att förebygga typ 2-diabetes Strukturerade program för att påverka levnadsvanor vid ökad risk för typ 2- diabetes Hälso-
Läs merBESLUT. Datum
BESLUT 1 (7) Datum 2017-12-14 Vår beteckning SÖKANDE Sanofi AB Box 30052 104 25 Stockholm SAKEN Uppföljning av beslut inom läkemedelsförmånerna. Ansökan inom läkemedelsförmånerna. BESLUT Tandvårds- och
Läs merDelprov 3 Vetenskaplig artikel
Delprov 3 Vetenskaplig artikel of Questions: 10 Total Exam Points: 10.00 Question #: 1 I denna uppgift ska du besvara ett antal frågor kring en vetenskaplig artikel: Different systolic blood pressure targets
Läs merLäs anvisningarna innan Du börjar
Glöm inte fylla i kuvertets nummer (= Din identitet) i rutan innan du lägger undan sidan 1/5 Integrerad MEQ-fråga DX5 150330 Klinisk Farmakologi Maxpoäng 15 Läs anvisningarna innan Du börjar Frågan är
Läs merGävle HC Carema. Metabol bedömning & mottagning
Gävle HC Carema Metabol bedömning & mottagning Är personen SJUK? eller FRISK?... . eller har hon en mycket HÖG RISK? Hur ska vi HJÄLPA utan att STJÄLPA? HJÄLP!? Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård
Läs merPrimärvårdspatienter med förmaksflimmer
Primärvårdspatienter med förmaksflimmer Val av strokeprofylax i relation till stroke- och blödningsrisk på VC Forshaga Daniel Fröding, ST-läkare allmänmedicin, VC Forshaga Akademisk handledare: Riitta
Läs merBESLUT. Datum
BESLUT 1 (7) Datum 2017-12-14 Vår beteckning SÖKANDE Amgen AB Box 706 169 27 Solna SAKEN Uppföljning av beslut inom läkemedelsförmånerna. Ansökan inom läkemedelsförmånerna. BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket,
Läs merockså påtagligt få biverkningar. Statinbehandling
Den nya kolesteroldebatten: Är lägst bäst? I subgruppsanalyser av interventionsstudier med statiner har man relaterat lipideffekter till graden av minskad kranskärlssjukdom. I 4S-studien erhölls ett kurvlinjärt
Läs merHur kan sjukhusdoktorn bidra till bättre matvanor? Mattias Ekström Biträdande överläkare Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken
Hur kan sjukhusdoktorn bidra till bättre matvanor? Mattias Ekström Biträdande överläkare Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken Spelar det någon roll vad doktorn/sköterskan säger om levnadsvanor och matvanor?
Läs merlokalt vårdprogram för hälso- och sjukvården i södra Älvsborg
Bilaga 6 200-0-09 8 Behandlingsprogram - livsstilsgrupper Bakgrund Övervikt och fetma är ett stort och växande samhällsproblem. I Sverige har antalet personer med fetma nästan fördubblats under de senaste
Läs merOlov Wiklund, Kardiologi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg. Jan Håkansson, Krokoms hälsocentral, Krokom
BLODFETTSRUBBNINGAR Olov Wiklund, Kardiologi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Jan Håkansson, Krokoms hälsocentral, Krokom Behandling med blodfettssänkande läkemedel är aktuell som sekundärprevention
Läs merBESLUT. Datum
BESLUT 1 (6) Datum 2016-06-20 Vår beteckning SÖKANDE Amgen AB Box 706 169 27 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, beslutar att nedanstående
Läs merXIVSvenska. Gemensam hälsokurs på KS för kardiometabola pa9enter. Gudrun Andersson och Chris9na Jarnert Stockholm. Kardiovaskulära Vårmötet
Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Gemensam hälsokurs på KS för kardiometabola pa9enter Gudrun Andersson och Chris9na Jarnert Stockholm Ingen intressekonflikt föreligger Dysglykemi
Läs merStora kostnader men marginell nytta Norrländska läkemedelsdagarna 2011
Stora kostnader men marginell nytta Norrländska läkemedelsdagarna 2011 Karl Arnberg Om mig Karl Arnberg Nationalekonom, utbildad vid Lunds universitet Jobbat som hälsoekonom på TLV sedan 2004 Jobbar huvudsakligen
Läs merLäkemedelsbehandling hos äldre vad är evidensbaserat? Åldrande 2016-01-26. Varför särskilda hänsyn till äldre?
Läkemedelsbehandling hos äldre vad är evidensbaserat? Patrik Midlöv, professor, distriktsläkare, Lunds Universitet patrik.midlov@med.lu.se Åldrande Åldrande är inte en sjukdom År 2050 kommer mer än en
Läs merStroke. Trombocythämning och antikoagulantia efter stroke. - en folksjukdom! Per Wester, Umeå Strokecenter
1 Trombocythämning och antikoagulantia efter stroke Per Wester, Umeå Strokecenter STROKE - vilka läkemedel kan förhindra återinsjuknande och hur effektiva är de? Läkemedelskommittén Örebro Läns Landsting
Läs merInnehåll. LFN-genomgång hypertoniläkemedel. Cilostazol (Pletal) mot claudicatio intermittens. Läkemedelsgruppen
Innehåll LFN-genomgång hypertoniläkemedel. Cilostazol (Pletal) mot claudicatio intermittens. LFN-genomgång hypertoniläkemedel Syftet är att få ut mer hälsa för pengarna. Försäljningen uppgick 2007 till
Läs merVem skall vi satsa på för kardiovaskulär prevention?
Lund den 7 december 2012 Vem skall vi satsa på för kardiovaskulär prevention? Peter M Nilsson, professor klinisk kardiovaskulär forskning Institutionen för kliniska vetenskaper Skånes Universitetssjukhus,
Läs merFrågor och svar TLV:s omprövning av subvention för läkemedlet Nexium, enterotabletter
Frågor och svar TLV:s omprövning av subvention för läkemedlet Nexium, enterotabletter Offentliggörs 101020 TLV:s utredning och beslut om subvention av Nexium 1.Vad har TLV kommit fram till i omprövningen
Läs merSocker och sjukdomsrisk. Emily Sonestedt, PhD Lunds Universitet
Socker och sjukdomsrisk Emily Sonestedt, PhD Lunds Universitet Aspekter att ta hänsyn till vid tolkning av forskningen! Vilken typ av socker har studerats?! Vilken typ av studiedesign har använts?! Har
Läs merFysisk aktivitet. FaR i praktiken. Fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet. Vad menas med fysisk aktivitet? Vad menas med fysisk aktivitet? Motion.
FaR i praktiken Fysisk aktivitet Vad menas med fysisk aktivitet? Hans Lingfors Distriktsläkare, MD, PhD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping Alla rörelser som leder till ökad energiförbrukning
Läs merterapiråd Hypertoni ACE-hämmare Kalciumantagonist
0 SJUKHUSLISTAN 009 8 HJÄRTA KÄRL www.vgregion.se/vardgivarstod rekommenderade RECEPTläkemedel och förstahandsval vid ordination. Hypertoni Tiazid R hydroklortiazid Esidrex R enalapril Kalciumantagonist
Läs merLipidbehandling med statiner ger god prevention vid typ 2-diabetes Interventionsstudier stärker stödet för aktiv behandling av riskpatienter
Klinik och vetenskap Peter M Nilsson, docent, universitetslektor, avdelningen för medicin, Universitetssjukhuset MAS, Malmö (peter.nilsson@medforsk.mas.lu.se) Stig Attvall, docent, överläkare, diabetescentrum,
Läs merBlodtryck och statiner
Blodtryck och statiner Peter Appelros Bitr. överläkare, docent Neurokliniken, USÖ 1 Sekundärprofylax efter stroke Antitrombotisk behandling Blodtrycksbehandling Statiner Rökstopp Förbättrad metabol kontroll
Läs merAnalysis of factors of importance for drug treatment
Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper
Läs merFamiljär Hyperkolesterolemi i Sydöstra sjukvårdsregionen. Doc, ÖL Lennart Nilsson Kardiologiska kliniken US, Linköping
Familjär Hyperkolesterolemi i Sydöstra sjukvårdsregionen Doc, ÖL Lennart Nilsson Kardiologiska kliniken US, Linköping Bakgrund Ärftliga hjärtsjukdomar förekommer hos nästan 1% av befolkningen. De innebär
Läs merLipidsänkande behandling till patienter med ischemisk stroke en självklarhet?
Lipidsänkande behandling till patienter med ischemisk stroke en självklarhet? Författare: Handledare: Henrik Boström ST-läkare Eva Arvidsson, Primärvårdens FoU-enhet, Futurum Årtal: 2017 Författare: Henrik
Läs mer