Värdet av statiner användningsmönster och följsamhet vid behandling

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Värdet av statiner användningsmönster och följsamhet vid behandling"

Transkript

1 Värdet av statiner användningsmönster och följsamhet vid behandling Rapport från SNS forskningsprogram Värdet av nya läkemedel Februari 2013 Ingegärd Anveden Berglind Helle Kieler Marie Linder Anders Sundström Björn Wettermark Anna Citarella Morten Andersen SNS är en politiskt oberoende ideell förening som genom forskning, möten och bokutgivning bidrar till att beslutsfattare i politik, offentlig förvaltning och näringsliv kan fatta välgrundade beslut baserade på vetenskap och saklig analys. SNS, Jakobsbergsgatan 18, Box 5629, SE Stockholm, Tel , info@sns.se, 1

2 Författare Ingegärd Anveden Berglind*, MD, PhD, Centrum för läkemedelsepidemiologi, Institutionen för medicin, Karolinska Institutet Helle Kieler, MD, PhD, Docent, Centrum för läkemedelsepidemiologi, Institutionen för medicin, Karolinska Institutet Marie Linder, PhD, Centrum för läkemedelsepidemiologi, Institutionen för medicin, Karolinska Institutet Anders Sundström, PhD, Centrum för läkemedelsepidemiologi, Institutionen för medicin, Karolinska Institutet Björn Wettermark, MSc Pharm, PhD, Docent, Utvecklingsavdelningen, Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Stockholms läns landsting; Centrum för läkemedelsepidemiologi, Institutionen för medicin, Karolinska Institutet Anna Citarella, PhD, Centrum för läkemedelsepidemiologi, Institutionen för medicin, Karolinska Institutet Morten Andersen, MD, gästprofessor, Centrum för läkemedelsepidemiologi, Institutionen för medicin, Karolinska Institutet *Kontaktperson: Referensgrupp Nedanstående företag, organisationer och myndigheter representeras i referensgruppen genom angivna medarbetare. Ordförande är Michael Sohlman. Nadia Bracken och Anna Brodowsky, AbbVie Birgitta Karpesjö, Apotekarsocieteten Eva Fernvall, Apoteket AB Suzanne Håkansson och Martin Henriksson, AstraZeneca Thomas Broberg, Finansdepartementet Johan Christenson, HealthCap Anna Käll, Janssen-Cilag AB Anders Blanck, LIF De forskande läkemedelsföretagen Susanne Baltzer, Läkemedelsverket Billie Pettersson och Jacob Tellgren, Merck Sharp & Dohme Erik Fahlbeck, Näringsdepartementet Kerstin Falck och Johan Brun, Pfizer Bo Claesson, Sveriges Kommuner och Landsting Magnus Thyberg, Stockholms läns landsting Pontus Johansson, Socialdepartementet Maarten Sengers, Socialstyrelsen Stefan Odeberg, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket Jenni Nordborg och Maria Landgren, VINNOVA 2

3 Innehållsförteckning Förord... 4 Förklaringar förkortningar Sammanfattning Inledning Bakgrund Hjärt-kärlsjukdom och statiner Blodfettsrubbning Blodfettsrubbningar orsakade av levnadsvanor (sekundära, förvärvade blodfettsrubbningar) Blodfettsrubbningar som riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom Kost och blodfetter Kost och hjärt-kärlsjukdom Fysisk aktivitet och blodfetter Utredning och behandlingsriktlinjer Riktlinjer för behandling med lipidsänkande läkemedel Sekundärprevention med statiner vid hjärt-kärlsjukdom Primärprevention med statin Prevention vid ärftliga blodfettsrubbningar Statiner Övriga lipidsänkande läkemedel Biverkningar Följsamhet till statinbehandling Nytta och användningsmönster vid behandling med statiner Tidigare studier av statinanvändning i Sverige Metod Tvärsnittsstudie Nya statinanvändare följsamhet till behandling Dataregister som använts i studien Riskmarkörer Statistiska metoder Resultat Tvärsnittsstudie Riskmarkörer för hjärt-kärlsjukdom och statinbehandling i befolkningen Läkemedelskostnader för statiner Statinbehandling vid hjärt-kärlsjukdom, diabetes och okomplicerad hypertoni Faktorer av betydelse för att behandlas med statiner Hjärtinfarkt betydelsen av samsjuklighet och socioekonomiska faktorer för statinbehandling Diabetes betydelsen av samsjuklighet och socioekonomiska faktorer för statinbehandling Nya användare av statiner Följsamhet till behandlingen adherens Följsamhet till statinbehandling persistens Konsekvenser av följsamhet (adherens) på hjärtinfarkt (dödlig och icke-dödlig) hos individer med statin som primärprevention Studiens styrkor och begränsningar Sammanfattning och slutsats Appendix Lista över figurer Lista över tabeller Referenser

4 Förord Innan nya läkemedel introduceras i vården görs en bedömning av deras värde. Denna bedömning baseras i huvudsak på resultat i kliniska prövningar. Men hur blir det när ett läkemedel används i verkligheten, av många olika patienter under lång tid? Vilka värden skapas då för den enskilda patienten, vården och samhällsekonomin? Om detta vet vi förvånansvärt lite. Denna rapport är en del av SNS pågående forskningsprogram Värdet av nya läkemedel. Den utgör en av fem studier som har undersökt värdet av läkemedel genom att utgå från olika terapiområden: bröstcancer, leukemi, diabetes, reumatoid artrit och höga blodfetter. Dessa terapiområden har valts ut på basis av kriterier som presenterats i en förstudie till forskningsprogrammet (Gerdtham U-G, Persson U, Steen Carlsson K. Värdet av nya läkemedel en förstudie. SNS 2011). En central utgångspunkt har varit att terapiområdena ska fungera som belysande exempel genom att illustrera kompletterande egenskaper, exempelvis vad gäller patientpopulationens storlek och den aktuella behandlingens innovationshöjd i förhållande till tidigare alternativ. En gemensam ansats i rapporterna har varit att fånga värden över en längre tidsperiod, när läkemedlen använts i rutinsjukvården. En övergripande slutsats från de fem studierna är att bristande uppföljning och kunskapsspridning kan medföra stora välfärdsförluster när nya läkemedel inte används på ett optimalt sätt. Det kan gälla både under- och överanvändning. Studierna visar också hur vi i Sverige skulle kunna minska osäkerheten om värdet av nya läkemedel genom att bättre utnyttja våra omfattande registerdatabaser. Under 2013 kommer fler studier att presenteras inom ramen för forskningsprogrammet, samt en sammanfattande slutrapport. Läs gärna mer på SNS hemsida: För analys, slutsatser och förslag svarar helt och hållet de olika studiernas författare. SNS som organisation tar inte ställning till dessa. SNS har som uppdrag att initiera och presentera forskningsbaserade analyser av viktiga samhällsfrågor. Arbetet har kunnat genomföras tack vare ekonomiskt bidrag från följande företag, myndigheter och organisationer: AbbVie, Apotekarsocieteten, Apoteket AB, AstraZeneca, HealthCap, Janssen-Cilag AB, LIF, Läkemedelsverket, Merck Sharp & Dohme, Pfizer, Sveriges Kommuner och Landsting, Stockholms läns landsting och VINNOVA. Ett särskilt tack framförs också till Love Linnér och Mikael Hoffman för kommentarer på en preliminär rapportversion. Värdefulla synpunkter har också lämnats av projektets referensgrupp. Varken kommentatorerna eller referensgruppen ansvarar dock för studiens innehåll. Stockholm i januari 2013 Johanna Lind forskningsledare SNS 4

5 Förklaringar förkortningar Adherens ett mått avseende följsamhet till ordinerad behandling. ATC Anatomic Therapeutic Chemical classification system: klassificeringssystem för läkemedel efter indikationsområde. Ateroskleros åderförkalkning, ansamling av fett och kalk i blodkärlens väggar. Blodfetter fetter som finns i blodet, exempelvis kolesterol och triglycerider, synonymt med lipider. Bypass operationsmetod vid åderförkalkning i hjärtats kranskärl. Vid operationen leds blod från stora kroppspulsådern förbi de tilltäppta eller förträngda ställena med hjälp av kärl vanligtvis tagna från patientens ben, bröstkorgens insida eller från armen. CVD hjärt-kärlsjukdomar (Cardiovascular Disease). ICD-10 (International Classification of Diseases, 10:e versionen) diagnoskoder som används för att gruppera sjukdomar och dödsorsaker för att kunna göra statistiska sammanställningar och analyser. Klassifikationen är internationell och sedan 1997 används den tionde versionen i Sverige. HDL (High Density Lipoproteins) det skyddande goda kolesterolet. HMG-CoA reduktas enzym som påverkar bildandet av kolesterol. Läkemedelsgruppen statiner påverkar detta enzym. Hypertoni, okomplicerad högt blodtryck utan andra riskmarkörer för hjärt-kärlsjukdom. KVÅ åtgärdskoder som används för att beskriva operativa ingrepp och diagnostiska åtgärder i hälso- och sjukvårdsregister. Kärlkramp hjärtutlösta bröstsmärtor (angina pectoris). LDL (Low Density Lipoproteins) det onda kolesterolet, som har samband med ökad risk för hjärt-kärlsjuklighet. Lipider används synonymt med blodfetter, kolesterol och triglycerider. MI (Myocardial Infarction) hjärtinfarkt. NNT (Number Needed to Treat) antalet individer som behöver behandlas för att undvika ett fall av hjärt-kärlsjukdom. PAC (Potential Atherosclerotic Condition) annan sjukdom relaterad till aterosklerotisk hjärtkärlsjukdom (t.ex. hjärtsvikt, förmaksflimmer och hjärtklaffel) som ofta är en följd av aterosklerotisk hjärt-kärlsjukdom. PAD (Peripheral Atherosclerotic Disease) perifer kärlsjukdom (utanför hjärtats och hjärnans kärl). Persistens följsamhet till behandling med ett läkemedel över tid. Anger hur stor andel patienter som fortsätter behandling med läkemedlet efter givna tider. PDC (Proportion of Days Covered) andel (%) dagar under en given tidsperiod som täcks av behandling med ett läkemedel, ett mått på följsamhet (adherens). Riskmarkör för hjärt-kärlsjukdom i denna studie används ordet riskmarkör för: a) hjärtinfarkt, kärlkramp, Stroke/TIA, PAD, PAC, diabetes eller okomplicerad hypertoni som diagnostiserats vid sjukhusbesök i öppen eller sluten vård. b) läkemedel som används för ovanstående diagnoser. c) operationer eller diagnostiska åtgärder för hjärt-kärlsjukdom. Primärprevention av hjärt-kärlsjukdom behandling med exempelvis statiner för dem med risk för hjärt-kärlsjukdom, men som inte hittills utvecklat någon klinisk hjärt-kärlsjukdom. 5

6 PTCA (Perkutan Transluminal Coronar Angioplastik) utvidgning av hjärtats kranskärl med ballong, även ballongvidgning. Standardisering för att kunna jämföra förekomst av hjärtinfarkt eller statiner mellan Sveriges olika län, räknade man om förekomsten av hjärtinfarkt och statin i förhållande till den genomsnittliga köns- och åldersfördelningen i Sverige. Statiner lipidsänkande läkemedel som verkar genom att hämma enzymet HMG-CoAreduktas som är involverat i bildningen av kolesterol, främst i levern. Stroke hjärninfarkt orsakad av blodpropp i hjärnans blodkärl. Visar sig som ett plötsligt neurologiskt bortfall som kvarstår mer än 24 timmar eller leder till döden. Blödning i hjärnan kan också orsaka stroke, men hjärnblödning ingår inte i denna studie. Sekundärprevention av hjärt-kärlsjukdom i denna rapport blodfettsänkande behandling till individer med hjärt-kärlsjukdom; hjärtinfarkt, kärlkramp, stroke/tia och perifer aterosklerotisk hjärt-kärlsjukdom. (Sekundärprevention omfattar i andra sammanhang annan återfallsförebyggande läkemedelsbehandling med t.ex. blodtryckssänkande och blodförtunnande läkemedel). TIA Transistorisk Ischemisk Attack en kort episod av försämrad genomblödning i hjärnans kärl som orsakar neurologiska bortfallssymtom. Triglycerider en typ av blodfett, med en annan uppbyggnad än kolesterol och som i hög grad påverkas av vad vi äter. 6

7 1 Sammanfattning Behandling med blodfettsänkande läkemedel (statiner) minskar risken att insjukna och dö i hjärtkärlsjukdom orsakad av åderförkalkning (ateroskleros). Tidigare behandlades i första hand individer som haft hjärtinfarkt. Numera har behandlingen breddats till individer med annan hjärt-kärlsjukdom, diabetes och även till personer med högt blodtryck. Idag behandlas ungefär 10 % av den vuxna befolkningen med statin. Effekten av ett läkemedel påverkas av vilka patienter som behandlas och hur väl de följer den ordinerade behandlingen. För att kunna skatta värdet av statin på ett korrekt sätt bör man ta hänsyn till både användning och följsamhet. Hur användning och följsamhet till behandling med statiner ser ut för olika patientgrupper har inte tidigare undersökts i Sverige. Syftet med denna rapport är att öka kunskapen om värdet av statinbehandling, genom att studera användningsmönster och följsamhet till behandling i den svenska befolkningen. Möjliga skillnader beroende på kön, ålder, diagnos och socioekonomiska faktorer undersöks. Information om läkemedelsanvändning, sjukdomar och socioekonomi har inhämtats från nationella register. Resultat En fjärdedel av den vuxna befolkningen har hjärt-kärlsjukdom, diabetes eller högt blodtryck utan andra riskmarkörer för hjärt-kärlsjukdom. Vi fann att totalt individer (10 %) behandlades med statin. Andelen behandlade inom olika patientgrupper varierade mellan %. Störst betydelse för att en individ skulle behandlas var tidigare hjärtinfarkt, därefter kärlkramp, diabetes och hög ålder. Kvinnor behandlades mindre ofta än män. Bland personer med hjärtinfarkt och diabetes behandlades personer med högre inkomst i större utsträckning än de med låg inkomst. Undersökningen av följsamhet visade att knappt 60 % av nya användare tog statiner regelbundet under det första året efter behandlingsstart. Efter 3 år var andelen som fortsatt statinbehandlingen drygt hälften. Individer som behandlas med statin som primärprevention (d.v.s. personer utan tidigare hjärtkärlsjukdom) visade lägre följsamhet till behandlingen än de med tidigare hjärt-kärlsjukdom. Individer behandlade med statin som primärprevention och som visade hög följsamhet till behandlingen insjuknade mindre ofta i hjärtinfarkt än personer med låg följsamhet. Diskussion och slutsatser En stor andel av dem med tidigare hjärt-kärlsjukdom behandlas inte med statin (30-60 %). Detta trots att Läkemedelsverkets och Socialstyrelsens riktlinjer anger att alla män och kvinnor med hjärt-kärlsjukdom orsakad av ateroskleros ska erbjudas sådan behandling. Vi bedömer också att användningen av statin borde vara större bland diabetiker. Fyrtio procent av de nya statinanvändarna följde inte ordinerad behandling under första året, och efter 3 år hade nära hälften avslutat statinbehandlingen. Orsaker till låg följsamhet bör kartläggas så att strategier för att förbättra följsamheten ska kunna utvecklas. En utökad användning och bättre följsamhet till behandling hos individer med hög risk för hjärtkärlsjukdom bedöms kunna vara till avsevärd nytta för både individ och samhälle. Registerstudier är ett viktigt verktyg för att undersöka användning av läkemedel och för att kunna göra korrekta bedömningar av behandlingseffekter av läkemedel i befolkningen. 7

8 2 Inledning Behandling med blodfettssänkande (lipidsänkande) läkemedel är av stor betydelse för att förebygga hjärtkärlsjukdom. Statiner är den vanligaste läkemedelsgruppen som används för att sänka blodfetter. Ett flertal studier har visat att behandling med statiner både minskar halten av blodfetter och även risken för att insjukna i hjärt-kärlsjukdom. Möjlighet till förebyggande behandling med statiner har funnits i drygt 20 år. Behandling med statiner innebär daglig tablettbehandling och förväntas vara livslång. Ursprungligen användes statinbehandling för att förhindra återinsjuknande i hjärtinfarkt, alltså behandlades individer som redan tidigare haft hjärtinfarkt s.k. sekundärprevention. Det senaste årtiondet har indikationerna för statinbehandling breddats till nya patientgrupper, och målvärdena för blodfetter vid statinbehandling har successivt blivit lägre. Viktiga riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom är rökning, stillasittande, övervikt och stress, och de kan påverkas genom förändrade levnadsvanor. Riskfaktorer som kön, ålder och ärftlighet för hjärtkärlsjukdom kan däremot inte påverkas. Nyttan av förebyggande behandling med statiner till individer med riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar, men utan kliniskt påvisbar hjärt-kärlsjukdom - s.k. primärprevention - är inte lika väldokumenterad som vid sekundärprevention. Att fler individer behandlas och att indikationen för behandlingen med statiner har breddats till fler patientgrupper, gör det angeläget att utvärdera hur statiner används. Följsamhet till behandlingen med statiner, det vill säga om man tar sina tabletter enligt ordination (s.k. adherens) och om man fortsätter behandlingen över tid (s.k. persistens), är inte tidigare studerat i Sverige i förhållande till olika diagnoser och socioekonomiska faktorer. För att mäta effekter och skatta värdet av förebyggande läkemedelsbehandling behövs befolkningsbaserade studier med flera års uppföljningstid. Syftet med rapporten är att öka kunskaperna om: vilka patientgrupper som behandlas med statiner användningsmönster vid statinbehandling i relation till kön, ålder, socioekonomiska faktorer samt orsak till behandlingen vilka faktorer som är viktiga för hög och låg följsamhet till statinbehandling konsekvenser i form av hjärt-kärlsjuklighet och död vid låg följsamhet till statinbehandling för individer utan tidigare hjärt-kärlsjukdom värdet av statinbehandlingen utifrån användningsmönster och följsamhet till statinbehandling 3 Bakgrund 3.1 Hjärt-kärlsjukdom och statiner Hjärt- och kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken i Sverige och i övriga västvärlden. Dock har dödligheten i dessa sjukdomar minskat till nästan hälften jämfört med under 80-talet 1. Hjärt-kärlsjukdom som dödsorsak var lika vanligt bland män och kvinnor år 2010, omkring 40 % 2. Vid ateroskleros (åderförkalkning) blir blodkärlen stelare och trängre och blodet får svårare att passera. Ateroskleros kan leda till hjärtinfarkt, kärlkramp och stroke. Förekomsten av aterosklerotiska hjärtkärlsjukdomar ökar med åldern, men anses inte idag vara en oundviklig följd av att vi åldras, utan kan till stor del förebyggas genom förändrade levnadsvanor. Att sluta röka, minska skadlig stress, äta nyttig kost kombinerad med regelbunden fysisk aktivitet är viktiga åtgärder för att minska risken för hjärtkärlsjukdom. I en stor studie drog man slutsatsen att rökning, onyttig kost, stillasittande och stress är orsak till merparten av alla hjärtinfarkter 3. Det finns dock andra riskfaktorer som ålder, kön och ärftlighet som man inte kan påverka. Kvinnor har i yngre åldrar betydligt mindre risk att drabbas av hjärt- 8

9 kärlsjukdom än män i dessa åldrar. Senare i livet drabbas kvinnor och män i lika stor utsträckning och en lika stor andel kvinnor som män dör i hjärt-kärlsjukdom 4. Bättre behandling under de senaste 20 åren har resulterat i en minskad dödlighet i till exempel hjärtinfarkt och stroke. Kliniskt kan ateroskleros ge sig till känna på olika sätt. Under tiden då aterosklerosen utvecklas är man ofta helt utan symtom. När den med tiden blir mer uttalad ökar risken för symtomgivande hjärtkärlsjukdom. Hjärtinfarkt och kärlkramp, stroke och TIA är vanliga sjukdomar som nästan alltid beror på ateroskleros och varje år insjuknar över individer i hjärtinfarkt, och mer än drabbas av stroke/tia 5. Sedan 80-talet har förekomsten av diabetes och hypertoni (högt blodtryck) ökat. Mer än individer i Sverige har diabetes, flertalet av dessa har så kallad typ 2-diabetes (åldersdiabetes). Majoriteten av dem med diabetes dör i förtid och vanligen i hjärt-kärlsjukdom 6. Diabetiker har vidare högre dödlighet efter hjärtinfarkt än individer utan diabetes. Hos många av dem som insjuknat i hjärtinfarkt upptäcker man höga blodsocker- och blodfettsnivåer som tidigare varit okända. I Sverige uppskattas att mer än hälften av alla över 35 år har hypertoni, vilket motsvarar 1,8 miljoner människor 7. Av dem med hypertoni har 60 % mild hypertoni, 30 % har måttlig och 10 % svår hypertoni. Högt blodtryck orsakar skador på hjärtat, medför ökad risk för stroke/tia, skador på njurarna och utgör tillsammans med hög ålder viktiga riskfaktorer för sjuklighet och död i hjärt-kärlsjukdom. Blodfettsrubbningar är den kvantitativt viktigaste faktorn för att utveckla ateroskleros 8. Det finns en stark koppling mellan förhöjt kolesterol i blodet och risken för hjärt-kärlsjukdom. En viktig del i behandlingen är blodfettssänkande (lipidsänkande) tablettbehandling. Statiner är de absolut vanligaste lipidsänkande läkemedlen och under 2011 hämtade drygt svenskar ut statiner. Totalkostnaden för statiner 2011 var 642 miljoner kronor, och landstingen stod för tre fjärdedelar av kostnaden 9. Läkemedelsverkets riktlinjer för behandling med statiner har ändrats sedan statinerna introducerades och nya patientgrupper är idag aktuella för behandling. Kliniska studier har framförallt visat att statinbehandling förebygger återinsjuknande för dem med hjärtinfarkt, kärlkramp, stroke/tia eller perifer hjärt-kärlsjukdom 10. Målvärden för kolesterol vid statinbehandling har successivt blivit lägre och statiner förskrivs nu till patienter som har haft hjärtinfarkt oavsett kolesterolnivå. Fler patientgrupper med hög risk för hjärt-kärlsjukdom, som patienter med diabetes och stroke/tia, behandlas idag med statiner. Behandling med statiner hos individer med riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom men utan kliniskt påvisbar sjukdom (primärprevention), har i studier visats minska risken för att insjukna i hjärt-kärlsjukdom, men effekten avseende dödlighet är mera osäker för dem med låg risk för hjärt-kärlsjukdom Blodfettsrubbning Kolesterol är nödvändigt för cellernas uppbyggnad och för att kroppen ska kunna producera hormoner som östrogen, testosteron men även kortisol. Kroppen producerar själv allt kolesterol den behöver. Blodfettsrubbningar omfattar förhöjda nivåer av totalkolesterol och LDL-kolesterolet (Low Density Lipoprotein) tillsammans med en sänkt nivå av det skyddande ( goda ) HDL-kolesterolet (High Density Lipoprotein). Till blodfetterna hör också triglyceriderna. Dessa är fetter, eller estrar, med en annan uppbyggnad än kolesterol. Triglycerider påverkas i högre grad av vad vi äter än vad kolesterolet gör. Höga blodfetter är vanligt i befolkningen och ca 70 % av kvinnor och män i åldrarna år har visat sig ha ett förhöjt totalkolesterol (mer än 5 mmol/l) och det är ännu vanligare bland dem äldre än 50 år 12. För att undersöka blodfetterna mäts vanligen totalkolesterol, LDL- och HDL-kolesterol, men andra markörer för höga blodfetter används också. ApoB, som är bärarproteiner för transport av LDL i blodet och ApoA, det aktiva bärarproteinet för transport av HDL-kolesterol, kan också mätas. ApoB och ApoA anses spegla blodfetterna bättre än LDL och HDL 13. Det absoluta flertalet av alla studier av effekter av behandling med statiner är gjorda genom analyser av LDL- och HDL-kolesterol. 9

10 3.2.1 Blodfettsrubbningar orsakade av levnadsvanor (sekundära, förvärvade blodfettsrubbningar) Förvärvade blodfettsrubbningar är mycket vanligare än ärftliga blodfettsrubbningar och ses ofta vid diabetes, njursjukdom, leversjukdom och hypotyreos (underfunktion av sköldkörteln). Hög alkoholkonsumtion, otillräcklig fysisk aktivitet och onyttig kost förekommer också ofta som orsak till blodfettsrubbningar. Förändrade levnadsvanor har de senaste årtiondena medfört att det s.k. metabola syndromet har blivit vanligare och fått ökad uppmärksamhet. Vid det metabola syndromet ses blodfettsrubbning tillsammans med förhöjda blodsocker- och blodtrycksnivåer. Det metabola syndromet anses orsaka inflammation i blodkärlen, vilket resulterar i ökad förekomst av ateroskleros 14. Bukfetma och insulinresistens (bukspottskörteln svarar sämre på ett högt blodsocker), fysisk inaktivitet, åldrande och hormonell obalans är faktorer som är betydelsefulla för uppkomst av det metabola syndromet, och individer med detta syndrom har en ökad risk att utveckla typ 2-diabetes. Orsaker till förvärvade höga triglycerider är högt kolhydratintag, bukfetma och ökat totalt kaloriintag. Vidare ser man samband mellan höga triglyceridvärden och stillasittande, hög alkoholkonsumtion, rökning, hypotyreos, diabetes och kronisk njursvikt Blodfettsrubbningar som riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom Ett stort antal epidemiologiska studier har påvisat ett samband mellan nivån av LDL-kolesterol och hjärtkärlsjukdom, där ökade nivåer av LDL-kolesterol ses öka risken för kranskärlssjukdom 15,16,17,18,19. I flera studier har slutsatsen varit att graden av LDL-höjning var den viktigaste riskfaktorn för att insjukna i hjärtinfarkt 20,21. HDL-kolesterol skyddar mot ateroskleros. Orsakerna till denna skyddsmekanism är inte helt kartlagda, men man tror att effekten till stor del beror på att HDL transporterar kolesterol från blod och vävnader till levern, varvid nivåerna av kolesterol i vävnader och blod sänks. Låga nivåer av det skyddande HDLkolesterolet har visats vara starkt predicerande för återinsjuknande i och framtida uppkomst av hjärtkärlsjukdom 22. Även triglycerider är en oberoende riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom, speciellt som en del i det metabola syndromet Kost och blodfetter Intaget av mättat fett är den kostfaktor som mest påverkar kolesterolnivån 24. Storleksordningen på denna förändring varierar mellan individer beroende på genetiska faktorer, ursprunglig diet och dietförändringen. Ett ökat intag av transfetter höjer LDL-nivån. LDL-nivån kan sänkas genom att ersätta mättat fett med enkel- eller fleromättat fett. Marina fetter (omega-3-fettsyror) har ingen direkt effekt på kolesterolnivån, och i en nyligen publicerad studie såg man inga säkra skyddande effekter på hjärtkärlsjuklighet i samband med intag av omega-3-fettsyror 25. I klinisk vardag är effekten av kostförändringar på LDL-kolesterol oftast måttlig. Kolhydrater har i allmänhet ingen direkt effekt på kolesterolnivån. Däremot har vissa fibrer en kolesterolsänkande effekt, t ex havrefibrer och fibrer i frukt och grönsaker. Höga triglycerider ses ofta tillsammans med övervikt. Kolhydrater med lågt glykemiskt index rekommenderas till dem med höga triglycerider. Marina fetter minskar triglycerider, men ganska höga intag av dessa krävs (2 3 gram/dag) för att få en påtaglig effekt. Måttligt intag av alkohol höjer det skyddande HDL-kolesterolet, medan hög konsumtion av alkohol ökar triglyceridhalterna Kost och hjärt-kärlsjukdom Även om kostens effekter på blodfetter är väl dokumenterade, så har det varit svårt att påvisa samband mellan kost och hjärt-kärlsjukdom i s.k. kontrollerade studier. Flera sådana studier uppvisar svaga eller inga samband mellan kost och hjärt-kärlsjukdom 24. Det finns stora variationer i kosten mellan individer och det är svårt att kartlägga kostintag. Starkast evidens finns för att s.k. medelhavskost, med högt intag av grönsaker och nötter, har positiv påverkan och att intag av transfetter och kost med högt glykemiskt index har en negativ påverkan. I HPS-studien studerades effekten av vitaminer (600 mg vitamin E, 250 mg vitamin C och 20 mg betakaroten dagligen) i förebyggande syfte för att förhindra hjärt-kärlsjukdom, men man kunde inte påvisa några positiva effekter. Sammantaget finns vetenskapligt stöd för positiva effekter av fisk och annan kost med hög andel omega-3-fettsyror, folat, fullkorn, alkohol i mindre 10

11 mängder, samt frukt och kostfibrer. Man har inte kunnat visa att kosttillskott och vitaminer skyddar mot hjärt-kärlsjukdom Fysisk aktivitet och blodfetter Fysisk aktivitet är av största vikt vid både primär- och sekundärprevention av hjärtkärlsjukdom. Vid ökad fysisk aktivitet minskar triglyceriderna och HDL kolesterolet ökar. Vid fysik aktivitet får man ett lägre och jämnare blodsocker samt ett lägre blodtryck. Stresshormoner, som kortisol, minskar vid fysisk aktivitet. Stillasittande beskrivs i en ny Australiensisk studie som en mycket stor riskfaktor för hjärtkärlsjukdom, och studien visade ett samband mellan stillasittande i mer än 11 timmar per dygn och ökad risk för hjärt-kärlsjukdom Utredning och behandlingsriktlinjer Om man har haft en hjärtinfarkt eller annan aterosklerotisk hjärt-kärlsjukdom bör, enligt Läkemedelsverkets riktlinjer och Socialstyrelsens nationella riktlinjer, blodfetter alltid analyseras 27,28. För personer utan hjärt-kärlsjukdom kan undersökning av blodfetter vara aktuell som en del i värderingen av individens risk för att utveckla hjärt-kärlsjukdom. Främst är det aktuellt för personer med diabetes, högt blodtryck eller hjärt-kärlsjukdom i familjen. Individer med familjära (ärftliga) blodfettsrubbningar måste identifieras tidigt då behandling av dessa är betydelsefull för att förhindra framtida hjärtkärlsjukdom. Allmän screening av blodfetter rekommenderas inte för närvarande Riktlinjer för behandling med lipidsänkande läkemedel I Sverige används riktlinjer från Läkemedelsverket (se nedan). I Europa har riktlinjer utvecklats av de europeiska specialistföreningarna inom kardiologi och i USA används NCEP:s riktlinjer (National Cholesterol Education Program 29,30 ). För alla med förhöjd risk för hjärt-kärlsjukdom är förbättrade levnadsvanor av största vikt. Vid läkemedelsbehandling av förhöjda blodfetter bör statiner användas i första hand. Andra lipidsänkande läkemedel ska endast användas om patienten inte tolererar statiner eller målvärden inte nås med statiner Behandlingsindikationer sekundärprevention I Läkemedelsverkets rekommendationer (2005) och Socialstyrelsens nationella riktlinjer (2008) anges att personer med känd kranskärlssjukdom (hjärtinfarkt och/eller kärlkramp), cerebrovaskulär sjukdom (i hjärnans kärl) eller perifer kärlsjukdom bör erbjudas statinbehandling om inte kontraindikationer eller biverkningsproblematik föreligger. För sekundärprevention avseende individer med mycket hög risk rekommenderas målvärden på < 4,5 mmol/l totalkolesterol och < 2,5 mmol/l LDL-kolesterol. Önskvärd nivå för HDL är > 1,0 mmol/l för män och > 1,3 mmol/l för kvinnor och för triglycerider < 1,7 mmol/l. För individer med högst risk kan ännu lägre målvärden vara aktuella för LDL-kolesterol Behandlingsindikationer primärprevention Primärprevention omfattar behandling med statiner hos individer som inte har drabbats av kliniskt påvisbar hjärt-kärlsjukdom. Patientgrupper som är aktuella för primärprevention omfattar diabetiker, individer med hypertoni och individer med höga blodfetter samt dem med hjärt-kärlsjukdom i familjen. Vidare omfattas även individer med njurpåverkan eller förstoring av hjärtats vänstra kammare. För personer utan känd tidigare hjärt-kärlsjukdom, men med hög risk för sådan, bör en bedömning av personens totala risk göras. Statinbehandling blir ofta aktuell för patienter med typ 2-diabetes, som bedöms ha en risk jämförbar med individer med tidigare hjärt-kärlsjukdom. I behandlingsrekommendationerna för statiner betonas att behandling med statiner inte ska påbörjas enbart på grund av förhöjda blodfetter, utan att en riskvärdering ska ha visat en rimlig patientnytta. Ett LDLvärde över 6 mmol/l, ett totalkolesterol över 8 mmol/l eller ett systoliskt (övre) blodtryck över 180 mm hg, bör dock föranleda behandling med statiner tillsammans med förbättrade levnadsvanor och behandling mot hypertoni. Om man vid riskvärdering finner att individen har mer än 5 % risk att dö i hjärt-kärlsjukdom inom 10 år (SCORE 31 ), bör patienten i första hand rådas att med motion, förändrad kost, rökstopp och minskning av 11

12 stress påverka blodtryck och blodfetter. Om förändrade levnadsvanor inte ger tillräcklig effekt ska statinbehandling övervägas. Vid primärprevention är målvärden för totalkolesterol < 5,0 mmol/l och LDL < 3,0 mmol/l. Målvärdet ska relateras till patientens totala risk, med hänsynstagande till andra riskfaktorer. För diabetiker anges målvärden som vid hjärt-kärlsjukdom, ovan. Önskvärd nivå för HDL är > 1,0 mmol/l för män och > 1,3 mmol/l för kvinnor och för triglycerider < 1,7 mmol/l Riskvärderingsinstrument För att kunna ta ställning till förebyggande behandling kan man med hjälp av riskskattningsinstrument värdera individens absoluta risk att dö i hjärt-kärlsjukdom. De faktorer som är viktiga att ta hänsyn till är kön, ålder, blodtryck, blodfetter, diabetes och rökning. Flera instrument för riskbedömning kan användas på den svenska befolkningen; bland dem SCORE, PROCAM, Riskscore och The UKPDS Risk Engine 31,32,33,34. SCORE är ett ofta använt instrument i Sverige som tar hänsyn till totalkolesterol, ålder, kön och rökning. Diabetes, hjärt-kärlsjukdom i familjen, njursjukdom, LDL- och HDL-kolesterol samt bukfetma tas dock inte med i SCORE-bedömningen. Det är därför viktigt att använda både instrument för riskskattning och den kliniska bedömningen för att skatta risken hos den enskilde individen. Vid diabetes kan de övriga riskskattningsinstrumenten användas istället för SCORE. 3.4 Sekundärprevention med statiner vid hjärt-kärlsjukdom Stark evidens finns för att förebyggande behandling med statiner vid kliniskt påvisbar hjärt-kärlsjukdom (sekundärprevention) minskar risken för insjuknande och död i hjärt-kärlsjukdom 16,18,35,36,37,38. Individer med kranskärlssjukdom (hjärtinfarkt och kärlkramp) och stroke/tia har mycket hög risk för nyinsjuknande och bedöms ha god nytta av förebyggande behandling med statiner. Perifer aterosklerotisk kärlsjukdom (PAD) kan betraktas som del i en generell aterosklerotisk hjärt-kärlsjukdom, och patienter med dessa tillstånd har också god nytta av behandling med statiner (Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer gäller framförallt aterosklerotisk kärlsjukdom i benen). I 4S-studien ingick deltagare med hjärt-kärlsjukdom och patienterna behandlades med antingen simvastatin och diet, eller placebo och diet under fem år. I studien såg man att statinbehandling minskade kolesterolnivåerna hos individer med kranskärlssjukdom 15. Vidare visade studien att ett lägre kolesterol minskade dödligheten i hjärt-kärlsjukdom, gav färre nyinsjuknanden i hjärtinfarkt, minskade behovet av kranskärlsintervention (PTCA och bypassoperation) och gav färre fall av stroke. Dödligheten i hjärtkärlsjukdom minskade med 30 % och icke-dödliga hjärt-kärlhändelser minskade med 34 % i behandlingsgruppen. Man såg ytterligare minskning av hjärtkärlhändelser när LDL-kolesterol behandlades ner till 2,6 mmol/l. I "CARE-studien indelades drygt individer med tidigare hjärtinfarkt slumpmässigt till behandling med pravastatin eller placebo 18. Pravastatin minskade andelen som insjuknade i icke-dödlig hjärtinfarkt under studieperioden med 24 %, och minskade dödligheten i hjärt-kärlsjukdomar signifikant. Man såg däremot ingen ytterligare minskning av hjärt-kärlhändelser när LDL-kolesterol behandlades ner till målvärdet 3,2 mmol/l. I LIPID-studien följdes patienter med kranskärlssjukdom som fått behandling med pravastatin eller placebo under sex år 36. Hjärt-kärlhändelser minskade i statingruppen med 29 %, hjärtdöd minskade med 24 % och den totala dödligheten med 23 %. Inte heller i denna studie såg man något samband mellan ytterligare LDL-sänkning och färre hjärtkärlhändelser. I den engelska HPS-studien ingick vuxna med kranskärlssjukdom, stroke/tia, perifer arteriell kärlsjukdom (i benen) och diabetes 16. Resultaten av studien visade en signifikant minskning av död i hjärt-kärlsjukdom för individer som behandlats med simvastatin jämfört med placebo. Även insjuknande i stroke och behov av kranskärlsintervention (PTCA och bypassoperation) minskade. De positiva effekterna påvisades hos män och kvinnor som före studiestart hade en skattad risk på över 20 % att utveckla hjärtinfarkt inom en tioårsperiod. I SPARCL-studien 39 jämfördes atorvastatin 80 mg/dag mot placebo för att förhindra förnyad stroke hos patienter med stroke eller TIA men utan samtidig kranskärlssjukdom. I gruppen med statinbehandling 12

13 sågs en minskad absolut risk för stroke på 2,2 % efter 5 års behandling och antalet individer som behövde behandlas för att undvika en stroke var 45 (NNT; Number Needed to Treat = 45). Det är vanligt att patienter efter hjärtkirurgi utvecklar förmaksflimmer (ca 60 %). Förmaksflimmer kan ha viktiga kliniska konsekvenser, som till exempel ökad risk för stroke och hjärtinfarkt. Större kirurgiska ingrepp ökar nivån av stresshormon i kroppen. Flera kliniska studier har visat att statinerna har positiva effekter i samband med operation 40,41. Användning av statiner under operation har i en studie visats förkorta sjukhusvistelsetiden med 30 % 40. Risken för förmaksflimmer eller hjärtinfarkt hos patienter som genomgick hjärtkirurgi eller annan kirurgi minskade hos dem med sådan behandling. 3.5 Primärprevention med statin Större välkontrollerade primärpreventiva studier är relativt få. Patienter med primärprevention förekommer dels som undergrupper i större studier som framförallt har sekundärpreventivt fokus, samt i rena primärpreventiva studier. I en studie behandlades studiedeltagarna med lovastatin eller placebo. Totalkolesterol reducerades i behandlingsgruppen med 18 % och LDL-kolesterol med 25 %. Studien avbröts i förtid, efter drygt fem år, på grund av en tydlig minskning av hjärtkärlhändelser i gruppen som behandlades med statin (relativ riskminskning 37 %, absolut riskminskning 2 %) 42. De primärpreventiva studier som genomförts har ofta inte varit tillräckligt stora för att studera undergrupper. Andelen kvinnor är exempelvis endast omkring 20 % i flertalet studier. För att bättre kunna studera undergrupper genomförs s.k. metaanalyser, där man studerar och jämför resultaten i flera separata studier. I en metaanalys från 2011 där 14 studier inkluderades, såg man en minskning på mellan % för hjärtsjuklighet och total dödlighet oberoende kön och ålder. Minskning av hjärtsjuklighet var relaterad till hur mycket LDL-kolesterolet hade minskat. Huvudslutsatsen i studien var att primärprevention kan minska hjärt-kärlsjukdom och att graden av minskning av LDL-kolesterol var en avgörande faktor. Man konstaterade även vid genomgången av resultaten att biverkningar inte hade rapporterats korrekt och det hade funnits individer med tidigare hjärt-kärlsjukdom i studierna. En av delslutsatserna var därför att man bör vara försiktig med statiner som primärprevention till individer med låg risk för hjärt-kärlsjukdom 11. Effekten på total dödlighet (dödlighet oberoende bakomliggande sjukdom) vid primärprevention med statiner har varit mindre övertygande och många studier har inte varit tillräckligt omfattande för att kunna studera detta. Den ökade risken för total dödlighet hos statinbehandlade som visades i en WHO-studie, har bidragit till tveksamhet för sådan behandling 43. I senare studier har man däremot inte sett någon ökad total dödlighet och i några studier finns även en signifikant minskad total dödlighet 17. I flera studier är den relativa riskminskningen % för hjärt-kärlsjuklighet och död i hjärt-kärlsjukdom, medan riskminskningen i absoluta tal påverkas av om man studerar grupper med mycket hög risk för hjärtkärlsjukdom eller grupper med lägre sådan risk. Det finns stöd för att primärpreventiv behandling med statiner till individer med typ 2-diabetes, utan känd hjärt-kärlsjukdom, men med ytterligare minst en riskfaktor i form av rökning, hypertoni, mikroalbuminuri eller ögonbottenförändringar minskar risken för hjärt-kärlsjukdom 44. Vid typ 1-diabetes påverkas risken för hjärt-kärlsjukdom framför allt av förekomst av tecken på njurpåverkan och hur länge man haft diabetes. I den s.k. Steno 2-studien studerade man effekten av samtidig läkemedelsbehandling av blodsocker, blodtryck och blodfetter, beteendemodifikation för att förändra levnadsvanor (kost, motion och rökning), och kosttillskott av vitamin C, E och folsyra 45. Behandling som inkluderade statiner minskade död i hjärt-kärlsjukdom, icke-dödlig hjärtinfarkt, kranskärlsingrepp (PTCA, bypassoperation), icke-dödlig stroke, amputation och kärlingrepp på grund av perifer arteriell kärlsjukdom. Vid uppföljning efter totalt 13 år såg man en riskminskning på nära 60 % (HR 0,41). Den totala dödligheten uttryckt i absolut risk minskade med 20 %. Behandling med statiner har vidare studerats i en metaanalys av elva studier med totalt tidigare hjärtfriska diabetiker 46. Den relativa riskminskningen för hjärt-kärlsjukdom var 27 % och den absoluta 13

14 riskminskningen var 3,6 %. Ytterligare riskminskning sågs när LDL-kolesterolnivån sänktes mer än 1 mmol/l. I CARDS studerades patienter med typ 2-diabetes med minst en ytterligare riskfaktor för hjärtkärlsjukdom (30 % med förändringar i ögonbotten, 15 % med njurpåverkan och 84 % med hypertoni) 44. Dessa behandlades med atorvastatin eller placebo i cirka fyra år. Risken för någon hjärt-kärlsjukdom eller död i hjärt-kärlsjukdom minskade med 37 %, och för total dödlighet 27 % i statingruppen. Absolut riskreduktion för hjärt-kärlsjukdom efter fyra år var 3,7 %. I en stor studie undersöktes diabetiker med och utan tidigare hjärt-kärlsjukdom. De behandlades med simvastatin 40 mg eller placebo och följdes i fem år 47. Bland de 4000 individerna med diabetes utan tidigare kranskärlssjukdom sågs en minskning av hjärt-kärlhändelser med 5 % under 5 år i den statinbehandlade gruppen. Sammanfattningsvis var slutsatsen att rökavvänjning, blodtryckssänkande behandling samt behandling med statiner var effektiva för primärprevention av hjärt-kärlsjukdom vid typ 2-diabetes. I ASCOT-LLA-studien inkluderades patienter med hypertoni. Individer med hjärtinfarkt och kärlkramp inkluderades inte men däremot individer med tidigare stroke, förträngning i halspulsådern och diabetes 48. Studien var därför inte helt primärpreventiv. Hälften av patienterna behandlades med atorvastatin 10 mg och hälften med placebo. Hjärt-kärlhändelser reducerades i den statinbehandlade gruppen med 36 % och den absoluta riskminskningen efter 3,3 år var 1,1 %. Den totala dödligheten påverkades inte signifikant i den statinbehandlade gruppen. I ALLHAT-LLT undersöktes hypertonipatienter 49. De randomiserades till behandling med pravastatin 40 mg eller rutinbehandling hos sin ordinarie läkare. Patienterna följdes i genomsnitt 4,8 år. En relativt stor andel av de som randomiserades till rutinbehandling fick statiner och skillnaden mellan grupperna i totalkolesterolnivå var 10 % och LDL 17 %. Studiens primära mål var att studera skillnad i dödlighet mellan grupperna, men någon sådan kunde inte påvisas Prevention vid ärftliga blodfettsrubbningar Behandling med lipidsänkande läkemedel är aktuell till dem med ärftliga blodfettsrubbningar, både med och utan befintlig hjärt-kärlsjukdom. Det är framförallt behandling med statiner som visats minska risken för att insjukna i hjärtinfarkt och stroke. Speciellt individer med mycket höga kolesterolvärden, klinisk hjärt-kärlsjukdom eller diabetes, ska behandlas intensivt. Statinbehandling bör starta i tidig ålder för att förhindra hjärt-kärlkomplikationer senare i livet 50,51,52. Ställningstagande till behandling görs efter individuell riskskattning. Familjär kombinerad hyperlipidemi är den vanligaste ärftliga blodfettsrubbningen och ses hos ca 2 % av befolkningen. Ofta ser man måttligt höga kolesterolvärden, måttligt förhöjda triglycerider och förekomst av hjärt-kärlsjukdom i familjen. Omkring 10 % av dem som insjuknar i hjärtinfarkt har en familjär kombinerad hyperlipidemi. Ett mycket högt kolesterolvärde talar för familjär hyperkolesterolemi. Detta ses hos ca 2 promille av befolkningen och är förenat med hög risk att drabbas av hjärtinfarkt vid låg ålder. Registerstudier av familjär hyperkolesterolemi talar för att statinbehandling hos personer under 40 år ger ett gott skydd mot hjärt-kärlsjukdomar, men stora kliniska prövningar som jämför olika behandlingar saknas. Hypertriglyceridemi i flera familjära former finns hos mellan 1 2 % av befolkningen, ökar risken för hjärt-kärlsjukdom. Bakomliggande faktorer till sjukdomen är fortfarande ofullständigt kända. 3.6 Statiner Statiner verkar genom att hämma det hastighetsbegränsande steget i uppbyggnaden av kolesterol, enzymet HMG-CoA-reduktas 53. Statinernas viktigaste effekt är att sänka LDL-kolesterol och bärarprotein Apo B. Triglyceriderna minskar till viss del och HDL-kolesterol ökar i viss utsträckning. 14

15 Man har även diskuterat betydelsen av andra verkningsmekanismer hos statinerna, s.k. pleiotropa effekter 54. De pleiotropa verkningsmekanismerna är ofullständigt undersökta men man tror att de minskar inflammation och tillväxt i kärlväggen och att de även omfattar påverkan på immunsystemet. I Sverige finns för närvarande fem statiner tillgängliga. De har olika potens (effekt per mg) som avspeglas i att de ger olika stor sänkning av LDL-kolesterol 55. De mer potenta statinerna (atorvastatin och rosuvastatin) är oftast aktuella för högriskpatienter, när simvastatin eller pravastatin inte har tillräcklig effekt. Statiner används mest i lägre doser, men höga doser används till individer med hög risk. Fluvastatin används i stor utsträckning till individer med njursjukdom. Behandling med olika statiner i olika doser leder till relativt väl förutsägbara effekter på kolesterolvärden. LDL-kolesterol har i olika studier i genomsnitt sänkts med omkring 40 % med simvastatin 40 mg, 45 % med simvastatin 80 mg, 50 % med atorvastatin 80 mg och omkring 55 % med rosuvastatin 40 mg 55. LDL-nivån sänktes i en studie med ca 1 mmol/l oberoende utgångsvärdet. En ytterligare höjning av statindos ger relativt liten ytterligare sänkning. Hälften av patienterna i IDEAL- och TNT-studierna nådde LDL-nivåer under 2,0 mmol/l med atorvastatin 80 mg/dag, en nivå som är önskvärd för dem med allra högst risk 56. Patienter med mycket höga LDL-kolesterolnivåer når inte behandlingsmålen utan tilläggsbehandling av andra lipidsänkande läkemedel Övriga lipidsänkande läkemedel Övriga lipidsänkande preparat används som tilläggsbehandling till statiner vid otillräcklig effekt och vid biverkningar. Resiner är en läkemedelsgrupp som binder gallsyror i tarmen vilket leder till ett ökat upptag av kolesterol i levercellerna. Resiner sänker framför allt LDL-kolesterol. Fibrater sänker triglyceriderna och höjer det skyddande HDL-kolesterolet. I några studier har framför allt gemfibrozil haft effekt på insjuknandet i kranskärlssjukdom, men inte på dödlighet. Nikotinsyrapreparat sänker framförallt triglycerider och höjer HDL-kolesterol, men sänker även LDLkolesterol. Ezetimib är ett läkemedel som hämmar upptaget av kolesterol i tarmen, men dess effekter på hjärt-kärlsjukdom är ännu inte dokumenterade. 3.7 Biverkningar Muskelsmärtor (myalgier) är vanligt och ses hos 2 7 % av alla statinbehandlade patienter 57. En förhöjning av muskelenzym (CK-förhöjning) utan några subjektiva muskelsymtom ses hos % av de behandlade 58. Muskelvärken är ofta lindrig, men kan ha betydelse för följsamhet till behandling. Muskelsymtom är oftast mer uttalade vid fysisk aktivitet och de som idrottar kan ha svårt att tolerera statinbehandling. Myalgierna drabbar oftast lår och överarmar. Symptom på myopati (nedbrytning av muskelfibrerna) hos statinbehandlade är ömhet eller svaghet i musklerna. Myopati drabbar 0,1-0,5 % av dem med enbart statinbehandling och 0,5 2,5 % hos dem som behandlas med flera samtida lipidsänkande läkemedel 59. I en studie av 45 patienter med myopati debuterade muskelsymtomen efter ca ett halvårs statinbehandling och den kvarstod upp till 2 3 månader efter avslutad behandling 60. De med många läkemedel, hög ålder och försämrad njur- eller leverfunktion förväntas ha en högre risk för muskelbiverkningar. Högre ålder medför en högre effektiv dos genom försämrad njurfunktion och fler läkemedelsinteraktioner. Muskelsymtom vid behandling med höga statindoser rapporterades i en studie vara drygt 10 % 61. Rhabdomyolys är den allvarligaste biverkningen av statiner. Vid rhabdomyolys är nedbrytningen av muskler så stor att njurar och övriga kroppen påverkas. Incidensen uppskattas till 0,3 per personår. Enligt FDA (Food and Drug Administration i USA) är förekomsten av dödlig rhabdomyolys 0,15 per 1 miljon statinanvändare 62. I HPS-studien och Jupiterstudien var lätt förhöjda levervärden en vanlig biverkning av statinbehandling hos individer med diabetes eller perifer kärlsjukdom 16,63. 15

16 Användning av statiner har i flera studier varit associerat med ökad risk för att bli inlagd på sjukhus på grund av biverkningar i muskler. Hos statinbehandlade diabetiker har man i studier visat en 2 3 gånger ökad risk för sjukhusinläggning på grund av njur- och leverbiverkningar. Statiner påverkar vidare blodsockernivån och i Jupiterstudien såg man ett ökat blodsocker vid behandling med statin i hög dos, jämfört med placebo 63. Vidare ökade antalet patienter med nydiagnostiserad diabetes (relativ risk 1,25, 95 % CI 1,05 1,49) bland statinanvändare med hög dos. Lågdosbehandling resulterade i låg eller ingen påverkan på blodsockret i samma studie. I en ny studie konstaterade man en ökad risk för att utveckla typ 2-diabetes hos äldre kvinnor oberoende av statindos (HR, 1,48, 95 % CI 1,38 1,59) Följsamhet till statinbehandling För att kunna studera medicinska och hälsoekonomiska effekter vid statinbehandling bör man ha kunskap om följsamhet till den ordinerade behandlingen. Följsamheten kan skilja mellan olika patientgrupper, men också variera i förhållande till socioekonomiska faktorer, kön, ålder och biverkningar. Följsamhet till ordinationen, det vill säga om man äter tabletten varje dag i förskriven dos kallas ofta för adherens. Ett vanligt sätt att mäta adherens är att beräkna hur många dagar under t.ex. ett år som patienten har tagit sin statin. Följsamhet över längre tid, det vill säga hur många som kvarstår respektive avbryter behandlingen under hela studietiden, kallas ofta persistens 65. Resultat av studier från flera länder har indikerat att följsamheten med statinbehandling ofta är otillräcklig 66,67. Omkring % av patienterna genomför inte behandlingen enligt ordination och andelen som avslutar behandlingen ökar över tid. I en Australiensisk studie hade 43 % avslutat statinbehandlingen efter 6 månader och 23 % hämtade ut statin endast vid ett tillfälle 68. För det stora flertalet av patienterna förväntas behandling med statiner vara livslång och vid låg följsamhet har patienterna sannolikt ingen nytta av behandlingen. Kunskaper om hur följsamheten ser ut för olika patientgrupper i Sverige är begränsade 69. Bristande följsamhet kan rimligen resultera i sämre effekt av statinbehandling och svårigheter att skatta effekter och nytta av behandlingen. Motivationen hos patienten är troligen viktig för följsamheten men även biverkningar kan påverka. Noggrann information, mätning av blodfetter och särskilda specialistmottagningar kan vara tänkbara sätt att öka följsamheten. När effekten av statinbehandling på hjärt-kärlsjukdom ska studeras bör följsamhet tas med i bedömningen. 3.9 Nytta och användningsmönster vid behandling med statiner Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV), som beslutar om subventionering av blodfettsänkande läkemedel, förordar liksom läkemedelskommittéerna i Sverige statiner som förstahandsval vid blodfettsrubbningar (1 juli 2009) 70. TLV gjorde vidare bedömningen att simvastatin är ett väldokumenterat och relativt billigt preparat 55, och tog bort subventioneringen av atorvastatin 10 mg och rosuvastatin 5 mg (låg dos) men med fortsatt subventionering av atorvastatin och rosuvastatin i hög dos för dem med den högsta risken för hjärt-kärlsjukdom. Kostnaden för ett års behandling med simvastatin i lägre doser var mindre än 400 kr, medan kostnaderna med atorvastatin eller rosuvastatin var betydligt högre (3 000 kr i doseringen 10 mg/dag och mer än kr i de högsta doseringarna 40 respektive 80 mg/dag (priser januari 2009)). Man refererade till IDEAL-studien där man efter knappt 5 års behandling med atorvastatin 80 mg/dag, jämfört med simvastatin (medeldoseringen 24 mg/dag), såg en icke signifikant, absolut minskning av risken för hjärt-kärlsjukdom med drygt 1 %. Läkemedelskostnaden för att förhindra en första hjärtkärlhändelse beräknades 2009 till ca 2,5 Mkr (5 900 kr x 4,8 år x 91 patienter). Förutsättningarna har dock förändrats sedan kostnadsberäkningen gjordes eftersom patentet för atorvastatin gick ut i maj 2012 och priset för ett års behandling är idag ca 600 kr (augusti 2012). Vidare gjorde TLV bedömningen att skillnader i t.ex. HDL-höjande effekter, biverkningar och pleiotropa effekter för de olika statinerna i vissa fall kan ha betydelse och att möjlighet måste finnas att behandla med andra statiner än simvastatin. Simvastatin i höga doser (80 mg/dag) ansågs inte vara något behandlingsalternativ på grund av risk för biverkningar. I en studie visades att hög dos resulterade i sänkning av LDL-kolesterol och färre hjärt-kärlhändelser, men också i en sänkning av det skyddande HDL-kolesterolet och att dubbelt så många avbröt behandling på grund av biverkningar 71. Studier har visat att sekundärprevention med statiner sannolikt är kostnadseffektivt 72. Det finns idag inte underlag för att bedöma om det är kostnadseffektivt att använda målvärden för LDL-kolesterol som 16

17 styrmedel för behandling. Vinsten vid ytterligare LDL-minskning mot lägre målvärden förväntas minska och för varje förhindrad hjärtkärlhändelse förväntas kostnaden bli högre. Få befolkningsbaserade data finns att tillgå för att värdera nyttan vid primärprevention. I en nyligen publicerad review-artikel rörande kostnadseffektivitet vid primärprevention var slutsatsen att statinbehandling av individer med låg risk för hjärt-kärlsjukdom var ekonomiskt försvarbart, mycket beroende på att statinerna genom tillgängliga generika blivit billigare 73. Man gjorde antagandet att om den relativa risken för hjärt-kärlsjukdom minskar för alla individer i lika stor utsträckning som man sett vid tidigare kliniska studier, så är primärprevention med statiner kostnadseffektiv. När patientgrupper utan hög risk för hjärt-kärlsjukdom behandlas med statin förväntas marginalnyttan minska 74,75. Studier på individer som behandlas med statiner som primärprevention har visat goda behandlingseffekter i relativa tal. I absoluta tal är det dock få hjärt-kärlhändelser som undviks och många individer måste behandlas för att förhindra ett fall av hjärtinfarkt eller stroke. I Sverige rekommenderas för närvarande inte primärpreventiv behandling till alla med höga blodfetter generellt. Det kan också vara så att det realiserade värdet av statinbehandlingen i Sverige idag är mindre än det potentiella värdet. Om individer som har nytta av behandling med statiner inte behandlas, eller om följsamheten till behandling är låg, blir det realiserade värdet mindre än det potentiella. Skillnader i förskrivning av statiner på grund av socioekonomiska faktorer och var i landet man bor kan också påverka det realiserade värdet Tidigare studier av statinanvändning i Sverige Användningen av statiner i Sverige har beskrivits i flera rapporter och vetenskapliga artiklar. Läkemedlen introducerades snabbt på den svenska marknaden såldes statiner för 32 Mkr i landet, tio år senare uppgick försäljningen till 1,4 miljarder kronor 76. En rapport från Nätverk för Läkemedelsepidemiologi (NEPI) som gavs ut 2002 visade att användningen skiljde sig stort i landet, både mellan och inom landsting 76. Variationerna i användning var också tidigt påfallande stora mellan olika europeiska länder 77. Utifrån Läkemedelsverkets rekommendationer 1999 beräknade Läksaks expertgrupp i Stockholms län vad kostnaderna för statinbehandling skulle bli om de nationella riktlinjerna följdes 78. Statinkostnaden i Stockholm hade ökat kraftigt och läkemedlen såldes år 2000 för 175 Mkr, vilket gjorde statinerna till en av de största kostnadsposterna för läkemedel i landstinget. Författarna beräknade att enbart sekundärprevention enligt nationella riktlinjerna för alla < 75 år skulle medföra en tredubblad kostnad till närmare en halv miljard kronor per år. Analysen visade på behovet av prioriteringar för att kunna hantera dessa kostnader inom hälso- och sjukvården 78. Patentet för simvastatin gick dock ut 2002 och prisbilden kom snabbt att ändras. Generisk substitution och kunskaps- och ekonomistyrning i landstingen har sedan dess medfört att Sverige är ett av de länder i Europa som har det lägsta priset för generiskt simvastatin och högsta andelen simvastatin av alla statiner 79, 80. I en rapport från 2009 beskrev en arbetsgrupp från den s.k. 4-länsgruppen (Region Skåne, Stockholms läns landsting, Västra Götalandregionen samt Landstinget i Östergötland) regionala variationer i användningen av statiner i Sverige 81. Rapporten visade på flera förbättringspotentialer i följsamheten till rekommendationerna från Läkemedelsverket och läkemedelskommittéerna. De genomsnittliga uthämtade dygnsdoserna var låga och många patienter nyinsattes på atorvastatin eller rosuvastatin utan att ha provat simvastatin innan. Det var dock stora variationer i användning mellan landstingen. Studier från Skåne, Skaraborg och Stockholm har också visat på stora variationer i statinanvändning mellan olika vårdgivare inom enskilda landsting 82, 83, 84. TLV:s beslut om begränsad förmån för atorvastatin, där lägsta styrkan togs bort ur förmånen och att nyinsättningar med atorvastatin och rosuvastatin enbart skulle ske hos de som provat simvastatin, följdes upp i en NEPI-rapport och av forskare från CMT i Linköping 85, 86. Analyserna visade begränsade effekter av TLV:s beslut och att en stor del av de beräknade besparingarna inte uppnåddes. 17

18 Det finns få studier av hur statinerna används i olika patientgrupper. I en studie från Göteborg beräknade författarna att 18 % av alla över 60 år i riket köpte ut lipidsänkare under juli-december Av dem var det drygt hälften, 55 %, som inte hade haft ett slutenvårdstillfälle för hjärt-kärlsjukdom de föregående sju åren. Användningen av statiner efter hjärtinfarkt har sedan flera år redovisats nationellt och per landsting i Socialstyrelsens och SKLs Öppna jämförelser 88. I Öppna jämförelser för 2011 angavs hur stor andel av de knappt patienter i åldern år som sjukhusvårdats för hjärtinfarkt under som köpte ut blodfettssänkande behandling månader efter infarkten 88. I riket var det 84 %. Andelen behandlade kvinnor var lägre än andelen män, med andelar på 81 % respektive knappt 86 %. Det var måttliga skillnader mellan landstingen. Djupare analyser har dock visat på socioekonomiska skillnader vid behandling av hjärtinfarkt. Invandrare behandlas med statin i mindre utsträckning, medan högutbildade behandlas i större omfattning än lågutbildade 89. Studier av statinanvändningen har även gjorts efter stroke 90, 91 och vid diabetes 92. Dessa studier har visat på en stor underbehandling med statiner även om situationen förbättrats något över tid. 4 Metod För att studera användningsmönster och följsamhet vid statinbehandling genomfördes två delstudier; en tvärsnittsstudie av hela den vuxna befolkningen i Sverige 1 juli 2007, och en kohortstudie där nya statinanvändare följdes under 2,5 3,5 år. 4.1 Tvärsnittsstudie Delstudien är en registerstudie där data har inhämtats från de nationella hälsodataregistren. Syftet var att beskriva individer i Sveriges vuxna befolkning med och utan riskmarkörer för hjärt-kärlsjukdom och deras statinanvändning vid en definierad tidpunkt (1 juli 2007). Individerna med riskmarkör för hjärt-kärlsjukdom beskrevs utifrån kön och ålder, antal riskmarkörer och samsjuklighet. Vidare beskrevs individer med och utan riskmarkörer i relation till behandling med statiner. Antal och andel individer med statinbehandling, orsak till statinbehandlingen, regionala skillnader i användning och faktorer av betydelse för att ha hämtat ut statiner belystes. För individer med tidigare hjärtinfarkt och diabetes studerades dessutom socioekonomiska faktorer som inkomst och utbildning hos individer med och utan statin. I texten används behandlades med statiner synonymt med att personen hämtat ut statin från apoteket. Studiepopulation utgörs av alla män och kvinnor 20 år eller äldre folkbokförda i Sverige 1juli Nya statinanvändare följsamhet till behandling Även denna delstudie är registerbaserad där information har inhämtats från nationella hälsodataregister. Nya användare av statiner under året 1 juli 2006 till 30 juni 2007 studerades för att belysa följsamhet till statinbehandling. Nya användare av statin definierades som de individer som för första gången hämtat någon statin mellan och (d.v.s. utan något uttag året före). De nya användarna inkluderades det datum de hämtade ut en statin för första gången och följdes upp fram till studiens slut 31 dec I texten används behandlades med statiner synonymt med att personen hämtat ut statin från apoteket. Användarna beskrevs utifrån kön, ålder, typ av statin, behandlingsorsak, bostadsort, inkomst och utbildning. Följsamhet till behandling studerades genom att analysera hur väl individen följde behandlingen under ett år, och hur stor andel av individerna som fortsatte respektive avslutade sin behandling. Faktorer av betydelse för följsamhet till statinbehandlingen studerades, liksom konsekvenser av hög och låg följsamhet för sjuklighet och dödlighet i hjärt-kärlsjukdomar och total dödlighet. Studiepopulation utgörs av nya statinanvändare över 20 år i befolkningen. 18

19 4.3 Dataregister som använts i studien För deltagarna i studien har uppgifter inhämtats från följande svenska nationella hälsodataregister; Patientregistret: Slutenvård och öppenvårdsbesök i specialistvård på sjukhus samt operationer och diagnostiska åtgärder från 1997 fram till och med december Alla individer med minst ett vårdtillfälle för hjärt-kärlsjukdom, diabetes och okomplicerad hypertoni identifierades. ( Dödsorsaksregistret: Uppgifter om dödsorsak hos alla avlidna i Sverige fram till och med 31 december 2010 ( Läkemedelsregistret: Uppgifter om läkemedelsuttag mellan och ( Registret över totalbefolkningen: Uppgifter rörande socioekonomi; inkomst och högsta utbildning, födelseland; föräldrars födelseland, in- och utrikesmigrationer (Statistiska Centralbyrån, Data har inhämtats från Socialstyrelsen och Statistiska Centralbyrån. Data från de olika registren har länkats med hjälp av personnummer. Efter avidentifiering har data tillförts Centrum för Läkemedelsepidemiologi (CPE), Karolinska Institutet. Lipidsänkande läkemedel, läkemedel vid diabetes, okomplicerad hypertoni och hjärt-kärlsjukdom som använts i studien har identifierats i Läkemedelsregistret, där varje läkemedel har en unik ATC-kod. De ATC-koder som använts finns angivna i Appendix, Tabell 17. De diagnoser och operationer/åtgärder som använts i studien har identifierats genom diagnoskoder (ICD- 10) respektive åtgärdskoder (KVÅ-koder) i Patientregistret (från 1997 och framåt). Koderna presenteras i Appendix Tabell 17. Aggregerade data har också inhämtats från Apotekens Service AB (Concise försäljningsdatabas) och från Socialstyrelsens Läkemedelsstatistik Riskmarkörer Riskmarkörer för hjärt-kärlsjukdom som använts i studien är (fullständig lista över koder återfinns i Appendix, Tabell 17); Hjärtinfarkt alla individer med diagnosen hjärtinfarkt, med eller utan kärlkramp. Kärlkramp alla individer med diagnosen kärlkramp eller behandlade med läkemedel för kärlkramp, utan tidigare hjärtinfarkt. Dessa individer kan också ha identifierats genom att de genomgått ingrepp i hjärtats kranskärl som ballongvidgning (PTCA) eller bypassoperation (CABG). Stroke/TIA alla individer med diagnosen stroke/tia. PAD Peripheral Atherosclerotic Disease: perifer aterosklerotisk hjärt-kärlsjukdom utanför hjärtats och hjärnans blodkärl. Den vanligaste diagnosen är ateroskleros i benens kärl, fönstertittarsjukan (claudicatio intermittens), men även aterosklerotisk sjukdom i bukens, halsens, bröstkorgens och armarnas kärl omfattas. PAC Potential Atherosclerotic Condition: annan kranskärlssjukdom relaterad till aterosklerotisk hjärt-kärlsjukdom. Förmaksflimmer, hjärtsvikt och hypertoni med hjärt- eller njursjukdom, eller hypertoni som en följd av annan sjukdom, är de största sjukdomsgrupperna inom PAC. Diabetes alla individer med diagnosen diabetes typ 1 eller 2 ingår, liksom individer behandlade med diabetesläkemedel. 19

20 Hypertoni, okomplicerad individer med diagnosen essentiell hypertoni (hypertoni utan känd orsak) och individer med läkemedel vid hypertoni, som samtidigt inte har någon annan riskmarkör för hjärt-kärlsjukdom eller diabetes. 4.4 Statistiska metoder Beskrivande data presenteras som antal individer och andelar av studiepopulationerna. För att undersöka faktorer av betydelse för behandling med statiner och för följsamhet beräknades oddskvoter (Odds Ratios OR) med multipel logistisk regression. Följsamhet under första året (adherens) skattades genom att beräkna andelen dagar täckta med statinbehandling (PDC, Proportion of Days Covered) under året efter första uttaget. PDC delades upp i tre kategorier, låg följsamhet (PDC < 40 %), medelhög följsamhet (PDC 40 % 80 %), och hög följsamhet (PDC >80%). Cox regressionsanalyser användes för att skatta risken (Hazard Ratios HR) för avbrott av behandling (persistens) och för hjärt-kärlsjuklighet och dödlighet vid låg, medelhög och hög följsamhet. Följsamhet över hela behandlingsperioden (persistens) mättes som tid till avbrott i statinbehandlingen. Individen bedömdes ha avslutat statinbehandlingen om det gått mer än 90 dagar sedan tabletterna som senast uthämtats tagit slut (enligt dosering och antal tabletter som hämtats ut). De individer som under observationstiden bytte typ av statin, blev inlagda på sjukhus, emigrerade eller dog, togs bort från fortsatt observation, men räknades inte som att de avslutat behandlingen. 5 Resultat 5.1 Tvärsnittsstudie Riskmarkörer för hjärt-kärlsjukdom och statinbehandling i befolkningen Sveriges vuxna befolkning var nästan 7 miljoner den 1 juli Av dessa hade drygt en fjärdedel minst en riskmarkör för hjärt-kärlsjukdom. En tredjedel av dem med riskmarkör för hjärt-kärlsjukdom behandlades med statiner. Statinanvändning bland individer utan någon riskmarkör var mindre vanligt (knappt 2 %). 20

Behandling med blodfettsänkande läkemedel för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar

Behandling med blodfettsänkande läkemedel för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar Behandling med blodfettsänkande läkemedel för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar Sammanfattning Förhöjda blodfetter (hyperlipidemi) ökar risken för att drabbas av hjärtkärlsjukdomar. Riskökningen är tydligast

Läs mer

Bilaga III Ändringar av produktresumé och märkning

Bilaga III Ändringar av produktresumé och märkning Bilaga III Ändringar av produktresumé och märkning Anm.: Dessa ändringar av produktresumén och bipacksedeln gäller vid tidpunkten för kommissionens beslut. Efter kommissionens beslut kommer behöriga myndigheter

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

Sjuksköterskedagarna. Vad letar vi efter i sjukvården? Varför?

Sjuksköterskedagarna. Vad letar vi efter i sjukvården? Varför? Sjuksköterskedagarna Cecilia Enockson specialist i allmänmedicin Medicinsk rådgivare Hälsoval Vad letar vi efter i sjukvården? Varför? Riskfaktorer för hjärt- kärlsjukdom Orsakar stor sjuklighet och lidande

Läs mer

Värdering av lipider vid diabetes Riskvärdering och behandlingsindikation. Mats Eliasson

Värdering av lipider vid diabetes Riskvärdering och behandlingsindikation. Mats Eliasson Värdering av lipider vid diabetes Riskvärdering och behandlingsindikation Mats Eliasson Kroniska komplikationer Typ 1- och typ 2-diabetes Makroangiopati * Kranskärlssjukdom * Ischemiskt stroke * Perifer

Läs mer

Lipidsänkande behandling vid kardiovaskulär prevention

Lipidsänkande behandling vid kardiovaskulär prevention PM III från QregPV:s projekt Högtryck på mottagningen Lipidsänkande behandling vid kardiovaskulär prevention Allmänt Blodfettrubbningar förekommer ofta tillsammans med andra riskfaktorer för hjärtkärlsjukdomar.

Läs mer

Förebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning

Förebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning Förebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning (ateroskleros) Sammanfattning Vid åderförkalkning ateroskleros blir blodkärlen stelare och trängre, blodet får svårare att passera. Ateroskleros

Läs mer

Lipidsänkande behandling efter hjärtinfarkt - eller före? Kristina Hambraeus Överläkare, Cardiologkliniken Falu Lasarett

Lipidsänkande behandling efter hjärtinfarkt - eller före? Kristina Hambraeus Överläkare, Cardiologkliniken Falu Lasarett Lipidsänkande behandling efter hjärtinfarkt - eller före? Kristina Hambraeus Överläkare, Cardiologkliniken Falu Lasarett Disposition Primär- eller sekundärprevention? Högriskeller befolkningsstrategi?

Läs mer

DIABETES OCH BLODFETTER BD 130423 OWE JOHNSON HJÄRTCENTRUM NUS

DIABETES OCH BLODFETTER BD 130423 OWE JOHNSON HJÄRTCENTRUM NUS DIABETES OCH BLODFETTER BD 130423 OWE JOHNSON HJÄRTCENTRUM NUS BLODFETTER KLINISK BETYDELSE Relation till atheroskleros och hjärtkärlsjukdom Extrem hypertriglyceridemi kan ge akut pankreatit ATHEROSCLEROS

Läs mer

Lipidrubbning. Allmänt. Läkemedelsbehandling LIPIDRUBBNING

Lipidrubbning. Allmänt. Läkemedelsbehandling LIPIDRUBBNING Lipidrubbning LIPIDRUBBNING Kolesterolsynteshämmare atorvastatin 1) Atorvastatin* ) simvastatin 1) Simvastatin* ) 1) * ) Se sid 4. 126 Allmänt Risken för hjärt-kärlsjukdom, i synnerhet vid tidigare hjärt-kärlhändelser,

Läs mer

Behandling av typ 2-diabetes

Behandling av typ 2-diabetes Behandling av typ 2-diabetes Sammanfattning Kostförändringar, motion och rökstopp är grundläggande faktorer vid behandling av typ 2-diabetes. De är även viktiga för att förebygga typ 2- diabetes hos personer

Läs mer

Faktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor -

Faktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor - Fredrik Wallentin Faktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor - sjukdom Dosrelation (graderat samband)

Läs mer

Mängden utslag kan avgöra risken. Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar.

Mängden utslag kan avgöra risken. Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar. HJÄRTAT Mängden utslag kan avgöra risken Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar. Det är känt att hälsosamma levnadsvanor minskar risken. Men mycket tyder på att även valet av behandling

Läs mer

Delområden av en offentlig sammanfattning

Delområden av en offentlig sammanfattning Ezetimib Stada 10 mg tablett 13.7.2016, Version V1.3 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning Ezetimib Stada 10 mg tablett VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst

Läs mer

Mät ditt blodtryck enkelt hos oss. En tjänst för dig som är mån om din hälsa.

Mät ditt blodtryck enkelt hos oss. En tjänst för dig som är mån om din hälsa. Mät ditt blodtryck enkelt hos oss. En tjänst för dig som är mån om din hälsa. Många som har högt blodtryck märker ingenting. Just därför är det så viktigt att mäta det. Här på Apotek Hjärtat kan vi hjälpa

Läs mer

Aterosklerosens olika ansikten

Aterosklerosens olika ansikten Aterosklerosens olika ansikten 2016-03-16 Välkomna!! Laguppställning för dagen Kärlen ( Charlotta Strandberg ) Hjärnan ( Fredrik Schön ) Hjärtat ( Olle Bergström ) Familjär hyperkolesterolemi (Wolfgang

Läs mer

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. 1 Sjukdomen är ofta förknippad med övervikt. En viktig del av behandlingen är därför

Läs mer

Gruppträff 1 Presentation och uppstart

Gruppträff 1 Presentation och uppstart Kinesiskt ordspråk Gruppträff 1 Presentation och uppstart Fyll inte livet med dagar, fyll dagarna med liv. /okänd Överenskommelse När du medverkar i gruppen är det viktigt att du följer programmet vi lagt

Läs mer

Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet

Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet 2009-02-11 1 (5) Vår beteckning BRISTOL-MYERS SQUIBB AB Box 15200 167 15 Bromma SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket,

Läs mer

BESLUT. ASTRAZENECA SVERIGE Södertälje. Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet.

BESLUT. ASTRAZENECA SVERIGE Södertälje. Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet. 2009-02-11 BESLUT Vår beteckning 1 (6) ASTRAZENECA SVERIGE 151 85 Södertälje SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet. BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket,

Läs mer

Metabola Syndromet. Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck.

Metabola Syndromet. Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck. Metabola Syndromet Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck. Definition av MetS 3 av 5. 1. Midjemått (beroende av etnicitet) >90cm för män

Läs mer

Tillägg till produktresumé och bipacksedel framlagt av den Europeiska läkmedelsmyndigheten

Tillägg till produktresumé och bipacksedel framlagt av den Europeiska läkmedelsmyndigheten Bilaga II Tillägg till produktresumé och bipacksedel framlagt av den Europeiska läkmedelsmyndigheten Denna produktresumé och bipacksedel är resultatet av referralproceduren. Produktinformationen kan senare

Läs mer

Generellt mål: Genom att med olika åtgärder interferera med lipoproteinomsättningen så att halterna av S-kolesterol och LDL-kolesterol reduceras

Generellt mål: Genom att med olika åtgärder interferera med lipoproteinomsättningen så att halterna av S-kolesterol och LDL-kolesterol reduceras B.) BEHANDLING AV HYPERLIPIDEMI (CN rev 1) Fråga: Vilka skall undersökas? Svar: Personer med: A.) Manifest kranskärlssjukdom eller annan atherosklerotisk kärlsjukdom, oavsett ålder och kön. B.) Övriga

Läs mer

Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet.

Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet. 2009-02-11 1 (5) Vår beteckning MERCK SHARP & DOHME SWEDEN AB Box 7125 192 07 Sollentuna SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet. BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket,

Läs mer

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 1 EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 2 3 Vad beror erektionssvikt på Erektionssvikt är något som över 500 000 svenska män lider av. Det finns både fysiska och psykiska orsaker till

Läs mer

Genomgången av läkemedel vid blodfettrubbningar. Presenterades 12 februari 2009 Besluten träder i kraft den 1 juni 2009

Genomgången av läkemedel vid blodfettrubbningar. Presenterades 12 februari 2009 Besluten träder i kraft den 1 juni 2009 Genomgången av läkemedel vid blodfettrubbningar Presenterades 12 februari 2009 Besluten träder i kraft den 1 juni 2009 Det här gör TLV TLV är en myndighet under Socialdepartementet Beslutar om pris på

Läs mer

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Pressmaterial Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Vad är blodförtunnande läkemedel? Blodförtunnande läkemedel är preparat som ges för att förebygga blodpropp, i synnerhet vid höft och knäledsoperationer,

Läs mer

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck?

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck? Om högt blodtryck Vad är blodtryck Blodtrycket är det tryck som uppstår i blodkärlen när blodet drivs från hjärtat ut i kroppen och sedan tillbaka till hjärtat. Högt blodtryck gör att åderförfettningen

Läs mer

HJÄRTGUIDEN. En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART.

HJÄRTGUIDEN. En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART. HJÄRTGUIDEN En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART. Välkommen till Hjärtguiden Hjärtguiden vänder sig till dig som behandlats

Läs mer

En resa för livet! ... en helt overklig framgångssaga för Pfizer och alla de patienter som kunnat få del av denna behandling.

En resa för livet! ... en helt overklig framgångssaga för Pfizer och alla de patienter som kunnat få del av denna behandling. En resa för livet ... en helt overklig framgångssaga för Pfizer och alla de patienter som kunnat få del av denna behandling. Johan Brun En resa för livet! Kolesterols betydelse för hälsan har utforskats

Läs mer

Fakta om stroke. Pressmaterial

Fakta om stroke. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om stroke Stroke (hjärnblödning, slaganfall) är den främsta orsaken till svåra funktionshinder hos vuxna och den tredje största dödsorsaken efter hjärtsjukdom och cancer. Omkring 30

Läs mer

BESLUT. Datum FÖRETAG Merck Sharp & Dohme Sweden AB Box Sollentuna

BESLUT. Datum FÖRETAG Merck Sharp & Dohme Sweden AB Box Sollentuna BESLUT 1 (5) Datum 2016-02-05 Vår beteckning FÖRETAG Merck Sharp & Dohme Sweden AB Box 7125 192 07 Sollentuna SAKEN Uppföljning av beslut inom läkemedelsförmånerna. BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket,

Läs mer

genomgången av läkemedel vid blodfettrubbningar

genomgången av läkemedel vid blodfettrubbningar blodfettrubbning ar genomgången av läkemedel vid blodfettrubbningar Författare: Medicinsk utredare Gunilla Eriksson Hälsoekonom Douglas Lundin blodfettrubbningar Genomgången av läkemedel vid blodfettrubbningar

Läs mer

BESLUT. Datum PFIZER AB Vetenskapsvägen Sollentuna

BESLUT. Datum PFIZER AB Vetenskapsvägen Sollentuna BESLUT 1 (6) Datum 2009-02-11 Vår beteckning PFIZER AB Vetenskapsvägen 10 191 90 Sollentuna SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet. BESLUT Tandvårds- och

Läs mer

Stora regionala skillnader i diabetesvården i Sverige. Stefan Jansson och Katarina Eeg-Olofsson

Stora regionala skillnader i diabetesvården i Sverige. Stefan Jansson och Katarina Eeg-Olofsson Stora regionala skillnader i diabetesvården i Sverige Stefan Jansson och Katarina Eeg-Olofsson Antal registrerade vuxna personer med diabetes i i NDR och täckningsgrad 2018 Andel patienter rapporterade

Läs mer

Kardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa

Kardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa Kardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa Ronnie Willenheimer Docent i kardiologi, Lunds Universitet Medicinsk chef, Hjärtkärl-kliniken Potentiell intressekonflikt: Försörjning huvudsakligen

Läs mer

Delområden av en offentlig sammanfattning

Delområden av en offentlig sammanfattning Lipistad 10 mg filmdragerade tabletter Lipistad 20 mg filmdragerade tabletter Lipistad 40 mg filmdragerade tabletter Lipistad 80 mg filmdragerade tabletter 27.11.2015, version V1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING

Läs mer

BESLUT. Datum

BESLUT. Datum BESLUT 1 (6) Datum 2016-06-20 Vår beteckning SÖKANDE Amgen AB Box 706 169 27 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, beslutar att nedanstående

Läs mer

Frågeformulär om nyttan med förebyggande behandling

Frågeformulär om nyttan med förebyggande behandling Frågeformulär om nyttan med förebyggande behandling Bästa kollega - i din hand håller du en undersökning som rör behandling med blodfettsänkande läkemedel, så kallade statiner. Undersökningen riktar sig

Läs mer

ARTROS. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Borgskalan. Förslag på aktiviteter

ARTROS. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Borgskalan. Förslag på aktiviteter Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet Borg-RPE-skalan Din upplevda ansträngning 6 Ingen ansträngning alls 7 Extremt lätt 8 9 Mycket lätt 10 11 Lätt 12 13 Något ansträngande 14 15 Ansträngande 16 17 Mycket

Läs mer

Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Lipitor Tuggtablett 20 mg Blister, ,85 414,00

Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Lipitor Tuggtablett 20 mg Blister, ,85 414,00 2012-02-23 1 (5) Vår beteckning SÖKANDE Pfizer AB Att: Pricing & Reimbursement Vetenskapsvägen 10, 191 90 Sollentuna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket,

Läs mer

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes?

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Föreläsning vid öppet hus på KI den 30 augusti 2014 Kerstin Brismar Professor, överläkare Karolinska Universitetssjukhuset-Sophiahemmet Inst för Medicin och

Läs mer

SAKEN BESLUT 1 (5) NOVARTIS SVERIGE AB Box Täby. Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet.

SAKEN BESLUT 1 (5) NOVARTIS SVERIGE AB Box Täby. Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet. 2009-02-11 1 (5) Vår beteckning NOVARTIS SVERIGE AB Box 1150 183 11 Täby SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet. BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket,

Läs mer

Genomgången av läkemedel vid blodfettrubbningar

Genomgången av läkemedel vid blodfettrubbningar blodfettrubbningar Genomgången av läkemedel vid blodfettrubbningar En sammanfattning Författare: Medicinsk utredare Gunilla Eriksson Hälsoekonom Douglas Lundin Därför gör TLV läkemedelsgenomgångar Den

Läs mer

Hur kan sjukhusdoktorn bidra till bättre matvanor? Mattias Ekström Biträdande överläkare Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken

Hur kan sjukhusdoktorn bidra till bättre matvanor? Mattias Ekström Biträdande överläkare Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken Hur kan sjukhusdoktorn bidra till bättre matvanor? Mattias Ekström Biträdande överläkare Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken Spelar det någon roll vad doktorn/sköterskan säger om levnadsvanor och matvanor?

Läs mer

Typ 2-diabetes behandling

Typ 2-diabetes behandling Typ 2-diabetes behandling Behandlingen av typ 2-diabetes är livslång och påverkas av hur patienten lever. Behandlingen går ut på att antingen öka produktionen av insulin, öka kroppens känslighet för insulin

Läs mer

Lipidsänkande behandling. Paul Hjemdahl. SBU ville inte ta den kastade handsken 2009.. . men recenserade 2012 den senaste CTTanalysen 2010.

Lipidsänkande behandling. Paul Hjemdahl. SBU ville inte ta den kastade handsken 2009.. . men recenserade 2012 den senaste CTTanalysen 2010. ST-dag allmänmed. Norra Latin - LT 9 Lipidsänkande behandling Paul Hjemdahl Professor, överläkare Klinisk farmakologi, Karolinska Solna Ordförande SLK:s Expertråd för Hjärt-kärlsjukdomar Uffe Ravnskog

Läs mer

Blodfettsänkande läkemedel vid diabetes - följs riktlinjerna på vårdcentralen Mösseberg?

Blodfettsänkande läkemedel vid diabetes - följs riktlinjerna på vårdcentralen Mösseberg? Blodfettsänkande läkemedel vid diabetes - följs riktlinjerna på vårdcentralen Mösseberg? FoU-centrum Primärvård och Tandvård i Skaraborg Författare: Ahmed Ismat Mustafa, ST-läkare Vårdcentralen Mösseberg

Läs mer

B.) BEHANDLING AV HYPERLIPIDEMI

B.) BEHANDLING AV HYPERLIPIDEMI B.) BEHANDLING AV HYPERLIPIDEMI (CN) Fråga: Vilka skall undersökas? Svar: Personer med: A.) Manifest kranskärlssjukdom eller annan atherosklerotisk kärlsjukdom, oavsett ålder och kön. B.) Övriga tillstånd

Läs mer

Ta hand om din hjärna

Ta hand om din hjärna Ta hand om din hjärna www.aivoliitto.fi Vad kan du göra för att minska risken att drabbas? En stroke uppstår sällan utan någon tydlig riskfaktor. Ju fler riskfaktorer du har samtidigt, desto större är

Läs mer

FAMILJÄR HYPERKOLESTEROLEMI

FAMILJÄR HYPERKOLESTEROLEMI FAMILJÄR HYPERKOLESTEROLEMI En informationsbroschyr för vårdpersonal och patienter med hyperkolesterolemi Originalproduktion av Dr Leiv Ose, januari 2012 Uppdaterad av Dr Lennart Nilsson, juni 2015 Innehållsförteckning

Läs mer

Ny behandlingsmöjlighet vid hyperlipidemi

Ny behandlingsmöjlighet vid hyperlipidemi Ny behandlingsmöjlighet vid hyperlipidemi Introduktion Ole Hansen, Överläkare, SUS, Malmö Ordförande Terapigrupp Hjärta/kärl/lipider Patientfall, Lipidmottagningen, Wolfgang Reinhardt, GGTK, SUS Malmö

Läs mer

Kärlkirurgi. En informationsbroschyr från svenskt nationellt kvalitetsregister för kärlkirurgi SWEDVASC

Kärlkirurgi. En informationsbroschyr från svenskt nationellt kvalitetsregister för kärlkirurgi SWEDVASC Kärlkirurgi En informationsbroschyr från svenskt nationellt kvalitetsregister för kärlkirurgi SWEDVASC Denna folder är en sammanfattning av den vård som ingår i begreppet kärlkirurgi - de olika kärlsjukdomarna

Läs mer

Familjär hyperkolesterolemi (FH) När skall man misstänka? Christer Lundin

Familjär hyperkolesterolemi (FH) När skall man misstänka? Christer Lundin Familjär hyperkolesterolemi (FH) När skall man misstänka? Christer Lundin 160511 Mona Lisa (1506) Leonardo da Vinci Madonna Lisa Maria de Gherardini (1479 1506) Död vid 27 års ålder Xantelasmata Senxantom

Läs mer

Sekundärprevention efter Stroke/TIA. Bo Carlberg Inst för Folkhälsa och Klinisk Medicin Umeå Universitet

Sekundärprevention efter Stroke/TIA. Bo Carlberg Inst för Folkhälsa och Klinisk Medicin Umeå Universitet Sekundärprevention efter Stroke/TIA Bo Carlberg Inst för Folkhälsa och Klinisk Medicin Umeå Universitet Sekundärprevention efter stroke Vad handlar det om? Vad vet vi om effekter av åtgärder? Kan vi få

Läs mer

Familjär hyperkolesterolemi

Familjär hyperkolesterolemi Information till patienter och anhöriga Familjär hyperkolesterolemi Den här informationen riktar sig till dig som har sjukdomen familjär hyperkolesterolemi (FH) eller är anhörig till någon med sjukdomen.

Läs mer

Högt blodtryck Hypertoni

Högt blodtryck Hypertoni Högt blodtryck Hypertoni För högt blodtryck försvårar hjärtats pumparbete och kan vara allvarligt om det inte behandlas. Har du högt blodtryck ökar risken för följdsjukdomar som stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt,

Läs mer

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Telmisartan/Hydrochlorothiazide ratiopharm 4.12.2014, Version 2.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av den offentliga sammanfattningen VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst

Läs mer

Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) (2 x 90 x 1) tablett tabletter (endos) 5 mg/1000 mg Blister, 180 (2 x 90 x 1) 12,5 mg/850 mg Blister, 60 x 1

Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) (2 x 90 x 1) tablett tabletter (endos) 5 mg/1000 mg Blister, 180 (2 x 90 x 1) 12,5 mg/850 mg Blister, 60 x 1 BESLUT 2015-09-25 Vår beteckning Diarienummer till rättelse enligt 26 förvaltningslagen 3306/2015 1 (5) SÖKANDE Boehringer Ingelheim AB Box 47608 117 94 Stockholm SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna

Läs mer

Kartläggning av följsamheten till behandlingsrekommendationer för typ II diabetiker inom Primärvården Fyrbodal

Kartläggning av följsamheten till behandlingsrekommendationer för typ II diabetiker inom Primärvården Fyrbodal Kartläggning av följsamheten till behandlingsrekommendationer för typ II diabetiker inom Primärvården Fyrbodal Ett projektarbete inom magisterprogrammet i klinisk farmaci Vårterminen 2008 Petra Laveno

Läs mer

Behöver lipider tas fastande? Mäta eller beräkna LDL? Peter Ridefelt Klinisk kemi och farmakologi Akademiska sjukhuset Uppsala

Behöver lipider tas fastande? Mäta eller beräkna LDL? Peter Ridefelt Klinisk kemi och farmakologi Akademiska sjukhuset Uppsala Behöver lipider tas fastande? Mäta eller beräkna LDL? Peter Ridefelt Klinisk kemi och farmakologi Akademiska sjukhuset Uppsala Fastekrav? European Atherosclerosis Society (EAS) European Federation of Clinical

Läs mer

BESLUT. Datum

BESLUT. Datum BESLUT 1 (5) Datum 2014-12-11 Vår beteckning SÖKANDE Boehringer Ingelheim AB Box 47608 117 94 Stockholm SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, beslutar

Läs mer

PCSK9-hämmare åt folket?

PCSK9-hämmare åt folket? PCSK9-hämmare åt folket? Linköping, 17 mars 2016 Lennart Nilsson överläkare, docent Kardiologiska klinikerna, Universitetssjukhuset Linköping och Vrinnevisjukhuset Norrköping Institutionen för Medicin

Läs mer

Stroke. Trombocythämning och antikoagulantia efter stroke. - en folksjukdom! Per Wester, Umeå Strokecenter

Stroke. Trombocythämning och antikoagulantia efter stroke. - en folksjukdom! Per Wester, Umeå Strokecenter 1 Trombocythämning och antikoagulantia efter stroke Per Wester, Umeå Strokecenter STROKE - vilka läkemedel kan förhindra återinsjuknande och hur effektiva är de? Läkemedelskommittén Örebro Läns Landsting

Läs mer

KOLESTEROLGUIDEN LIVSSTIL

KOLESTEROLGUIDEN LIVSSTIL KOLESTEROLGUIDEN LIVSSTIL Vägen till att lyckas börjar med ett beslut om en förändring. Den här guiden är för dig som vill börja ta de första stegen. Hej och välkommen! Kroppen är fantastisk och vi har

Läs mer

Högt blodtryck. Åderlåtning i Landeryd/Hylte

Högt blodtryck. Åderlåtning i Landeryd/Hylte Högt blodtryck Åderlåtning i Landeryd/Hylte 2 Bra källor att läsa om hypertoni Läkemedelskommitténs Terapirekommendationer 2014 Nya riktlinjer från Läkemedelsverket 2014 som kommer senast i början av hösten,

Läs mer

Stroke sekundär prevention. Signild Åsberg specialistläkare, med dr

Stroke sekundär prevention. Signild Åsberg specialistläkare, med dr Stroke sekundär prevention Signild Åsberg specialistläkare, med dr Läkemedelsboken Hjärta Kärl Cerebrovaskulära sjukdomar 375 Livsstilsfaktorer rökning högt alkoholintag lågt intag av frukt, grönsaker

Läs mer

Diagnostik och behandling av individ med familjär hyperkolesterolemi

Diagnostik och behandling av individ med familjär hyperkolesterolemi Information för professionen Diagnostik och behandling av individ med familjär hyperkolesterolemi Familjär hyperkolesterolemi (FH) är den vanligaste ärftliga hjärtsjukdomen och medför en ungefärlig dubblering

Läs mer

Praluent (alirokumab) i två styrkor LDL-KOLESTEROL. en otillräckligt kontrollerad riskfaktor för kardiovaskulär sjukdom och död. 1

Praluent (alirokumab) i två styrkor LDL-KOLESTEROL. en otillräckligt kontrollerad riskfaktor för kardiovaskulär sjukdom och död. 1 Praluent (alirokumab) i två styrkor LDL-KOLESTEROL en otillräckligt kontrollerad riskfaktor för kardiovaskulär sjukdom och död. 1 Kardiovaskulär risk påverkas av flera faktorer, varav några är lipidrelaterade

Läs mer

BESLUT. Datum

BESLUT. Datum BESLUT 1 (5) Datum 2017-01-31 Vår beteckning SÖKANDE Sanofi AB Box 30052 104 25 Stockholm SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, beslutar att nedanstående

Läs mer

DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING

DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING EU RMP Läkemedelssubstans Bicalutamid Versionnummer 2 Datum 2 maj 2014 DEL VI: OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI: 2 DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING Bicalutamid (CASODEX 1 )

Läs mer

Läkemedel: nytta och risker hos äldre

Läkemedel: nytta och risker hos äldre Läkemedel: nytta och risker hos äldre Arne Melander professor emeritus i klinisk farmakologi och läkemedelsepidemiologi Lunds Universitet f.d. överläkare i klinisk farmakologi (Malmö) f.d. chef för Nätverk

Läs mer

KOLESTEROL OCH BLODSOCKER

KOLESTEROL OCH BLODSOCKER NATURLIG SÄNKNING AV KOLESTEROL OCH BLODSOCKER ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA FRÅN TRIMB Inledning Hjärt- och kärlsjukdom är ett samlingsbegrepp för sjukdomar där hjärtat eller blodkärlen inte fungerar som

Läs mer

Olov Wiklund, Kardiologi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg. Jan Håkansson, Krokoms hälsocentral, Krokom

Olov Wiklund, Kardiologi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg. Jan Håkansson, Krokoms hälsocentral, Krokom BLODFETTSRUBBNINGAR Olov Wiklund, Kardiologi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Jan Håkansson, Krokoms hälsocentral, Krokom Behandling med blodfettssänkande läkemedel är aktuell som sekundärprevention

Läs mer

BESLUT. Datum

BESLUT. Datum BESLUT 1 (7) Datum 2017-12-14 Vår beteckning SÖKANDE Sanofi AB Box 30052 104 25 Stockholm SAKEN Uppföljning av beslut inom läkemedelsförmånerna. Ansökan inom läkemedelsförmånerna. BESLUT Tandvårds- och

Läs mer

För patienter med avancerade lipidrubbningar (till exempel familjär hyperkolesterolemi) gäller Läkemedelsverkets rekommendationer.

För patienter med avancerade lipidrubbningar (till exempel familjär hyperkolesterolemi) gäller Läkemedelsverkets rekommendationer. IDEAL-studien marginella skillnader mellan högdos atorvastatin och simvastatin 20 mg/dag föranleder ingen ändring av rekommendationen simvastatin 40 mg/dag Sammanfattning I IDEAL-studien jämfördes öppen

Läs mer

BESLUT. Datum

BESLUT. Datum BESLUT 1 (7) Datum 2017-12-14 Vår beteckning SÖKANDE Amgen AB Box 706 169 27 Solna SAKEN Uppföljning av beslut inom läkemedelsförmånerna. Ansökan inom läkemedelsförmånerna. BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket,

Läs mer

Nationella Diabetesregistret, Registercentrum Västra Götaland

Nationella Diabetesregistret, Registercentrum Västra Götaland Nationella Diabetesregistret, Registercentrum Västra Götaland Agenda Lipidvärden och lipidsänkande behandlingdata från nya årsrapporten Vad har NDR lärt oss om lipidvärden och lipidsänkande behandling

Läs mer

Läkarens guide för att bedöma och kontrollera kardiovaskulär risk vid förskrivning av Atomoxetin Mylan

Läkarens guide för att bedöma och kontrollera kardiovaskulär risk vid förskrivning av Atomoxetin Mylan Läkarens guide för att bedöma och kontrollera kardiovaskulär risk vid förskrivning av Atomoxetin Mylan Atomoxetin Mylan är avsett för behandling av ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder) hos barn

Läs mer

ATT LEVA MED DIABETES

ATT LEVA MED DIABETES ATT LEVA MED DIABETES ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA Ett pressmaterial från Eli Lilly Sweden AB HA 090126-01 INLEDNING Ungefär 350 000 svenskar har diabetes en sjukdom som blir allt vanligare. Att leva med

Läs mer

Datum 2013-06-20. Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Forxiga Filmdragerad 10 mg Blister, 98 tabletter 041140 1527,89 1605,50

Datum 2013-06-20. Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Forxiga Filmdragerad 10 mg Blister, 98 tabletter 041140 1527,89 1605,50 1 (5) Datum 2013-06-20 Vår beteckning SÖKANDE Bristol-Myers Squibb Box 1172 171 23 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV beslutar att nedanstående

Läs mer

Kosttillskott fo r att minska riskfaktorer

Kosttillskott fo r att minska riskfaktorer KAPITEL 3 Kosttillskott fo r att minska riskfaktorer Artiklar i Läkartidningen 201209 och 20120912 diskuterar livsstil och hjärtkärlsjukdomar. Denna genomgång kan fungera som bas för att belysa betydelsen

Läs mer

Fakta om diabetes och typ 2-diabetes

Fakta om diabetes och typ 2-diabetes Fakta om diabetes och typ 2-diabetes Diabetes är en vanlig, kronisk ämnesomsättningssjukdom som leder till förhöjda sockerhalter i blodet. Diabetes är en folksjukdom, cirka 40 000 i Sveriges befolkning

Läs mer

Gävle HC Carema. Metabol bedömning & mottagning

Gävle HC Carema. Metabol bedömning & mottagning Gävle HC Carema Metabol bedömning & mottagning Är personen SJUK? eller FRISK?... . eller har hon en mycket HÖG RISK? Hur ska vi HJÄLPA utan att STJÄLPA? HJÄLP!? Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård

Läs mer

Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen

Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen Epidemiologi Hälften av svenskarna är överviktiga 14% är obesa Vanligare hos män än kvinnor Vanligare i glesbygd Vanligare vid låg utbildning och låg

Läs mer

TILL DIG SOM VILL VETA MER OM FÖRMAKSFLIMMER FÖRMAKSFLIMMER

TILL DIG SOM VILL VETA MER OM FÖRMAKSFLIMMER FÖRMAKSFLIMMER TILL DIG SOM VILL VETA MER OM FÖRMAKSFLIMMER FÖRMAKSFLIMMER INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Vad är förmaksflimmer? 3 3 Sambandet mellan förmaksflimmer och stroke 6 4 Hur behandlas förmaksflimmer? 8 5 Blodförtunnande

Läs mer

Utvärdering av vården vid stroke

Utvärdering av vården vid stroke Utvärdering av vården vid stroke 2018 UTVÄRDERING AV VÅRDEN VID ASTMA OCH KOL SOCIALSTYRELSEN 1 Utvärdering av vården vid stroke Allt färre insjuknar och avlider i stroke och det är framförallt den kraftiga

Läs mer

BESLUT. Datum 2011-05-02

BESLUT. Datum 2011-05-02 BESLUT 1 (5) Datum 2011-05-02 Vår beteckning SÖKANDE GlaxoSmithKline AB Box 516 SE - 169 29 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV beslutar att

Läs mer

Repatha (evolocumab)

Repatha (evolocumab) Underlag för beslut om subvention - Nyansökan Nämnden för läkemedelsförmåner Repatha (evolocumab) Utvärderad indikation Repatha är avsett för behandling av primär hyperkolesterolemi (heterozygot familjär

Läs mer

30 REKLISTAN 2010 www.vgregion.se/vardgivarstod

30 REKLISTAN 2010 www.vgregion.se/vardgivarstod 30 REKLISTAN 2010 www.vgregion.se/vardgivarstod Vid all form av hjärt-kärlsjukdom rekommenderas rökstopp och anpassad fysisk aktivitet. För rökstopp se kapitel 19 Tobaksavvänjning. terapiråd Rekommenderad

Läs mer

Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar

Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar Hälsoekonom/PhD Inna Feldman Uppsala Universitet Dat 131122 Innehåll Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar

Läs mer

Framtidens hälsoundersökning redan idag

Framtidens hälsoundersökning redan idag Framtidens hälsoundersökning redan idag Din hälsa är din största tillgång Vi använder den senaste generationens magnetkamerateknik (MR) från Philips Medical Systems för bästa bildkvalitet och patientkomfort.

Läs mer

Fenofibrat: Delområden av en offentlig sammanfattning. Fenofibrat: Sammanfattning av nyttan av behandlingen

Fenofibrat: Delområden av en offentlig sammanfattning. Fenofibrat: Sammanfattning av nyttan av behandlingen Lipanthyl Penta 145 mg 15.9.2015, Version 3 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 VI.2.1 Fenofibrat: Delområden av en offentlig sammanfattning Fenofibrat: Information om sjukdomsförekomst

Läs mer

Inledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen.

Inledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen. Kapitel 1 Inledning Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen. Det framhåller SBU i en omfattande kunskapssammanställning av de vetenskapliga fakta som finns tillgängliga om diagnostik

Läs mer

BESLUT. Datum 2012-11-26. Uppföljning och omprövning av beslut inom läkemedelsförmånerna.

BESLUT. Datum 2012-11-26. Uppföljning och omprövning av beslut inom läkemedelsförmånerna. BESLUT 1 (5) Datum 2012-11-26 Vår beteckning FÖRETAG GlaxoSmithKline AB P.O. Box 516 169 29 Solna SAKEN Uppföljning och omprövning av beslut inom läkemedelsförmånerna. BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket,

Läs mer

Fysisk aktivitet. FaR i praktiken. Fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet. Vad menas med fysisk aktivitet? Vad menas med fysisk aktivitet? Motion.

Fysisk aktivitet. FaR i praktiken. Fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet. Vad menas med fysisk aktivitet? Vad menas med fysisk aktivitet? Motion. FaR i praktiken Fysisk aktivitet Vad menas med fysisk aktivitet? Hans Lingfors Distriktsläkare, MD, PhD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping Alla rörelser som leder till ökad energiförbrukning

Läs mer

Prehospitalt omhändertagande

Prehospitalt omhändertagande Prehospitalt omhändertagande Trombolyslarm (Rädda-hjärnan-larm) Innebär vid de flesta sjukhus att ambulanspersonal larmar akutmottagningen om att en patient som kan bli aktuell för trombolysbehandling

Läs mer

Sänka LDL-målet vid diabetes? Pro

Sänka LDL-målet vid diabetes? Pro Sänka LDL-målet vid diabetes? Pro Anders G Olsson Professor emeritus, Hälsouniversitetet, Linköping Stockholm Heart Center SFD:s Vårmöte i Visby 2012-05-10 Potentiella bindningar Anders G Olsson har forskningssamarbete

Läs mer

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck (hypertoni) är något av en folksjukdom. Man räknar med att ungefär

Läs mer

Sunderby sjukhus FOU-dagen 2009-11-04 Aase Wisten. FOU-dagen 2009 Aase Wisten 1

Sunderby sjukhus FOU-dagen 2009-11-04 Aase Wisten. FOU-dagen 2009 Aase Wisten 1 Sunderby sjukhus FOU-dagen 2009-11-04 Aase Wisten FOU-dagen 2009 Aase Wisten 1 Förr Ingen brådska Inläggning på avd där det fanns plats Lågprioriterad grupp Lokalt egna rutiner för strokevård Nu Trombolys

Läs mer