Statinbehandling hos patienter med typ 2 diabetes mellitus på Flemingsberg VC

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Statinbehandling hos patienter med typ 2 diabetes mellitus på Flemingsberg VC"

Transkript

1 1

2 VESTA projekt höstprogrammet 2011 Statinbehandling hos patienter med typ 2 diabetes mellitus på Flemingsberg VC Följsamhet till regionala riktlinjer Ban Istefan ST-läkare i Allmänmedicin Flemingsberg Vårdcentral Vetenskaplig handledare: Pär Ström, MD, PhD, Specialist i Allmänmedicin Axelsberg vårdcentral. Klinisk handledare; Ilhan Bilge, MD, Specialist i Allmänmedicin Flemingsberg Vårdcentral. 2

3 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 3 Sammanfattning... 4 Bakgrund... 5 Syfte... 8 Frågeställningar... 8 Material och metod... 9 Population... 9 Statistik... 9 Etiska övervägningar Resultat Diskussion Slutsatsar...20 Referenser

4 Sammanfattning Bakgrund: Diabetes mellitus (diabetes) är ett samlingsnamn för många olika sjukdomar med förhöjd nivå av glukos i blodet. Patienter med diabetes har en ökad risk för mikro- respektive makrovaskulär komplikation. För typ 2 diabetes har behandling av dyslipidemi med statiner, för att förebygga hjärt- och kärlsjukdom, ett starkt stöd. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur väl vi på Flemingsbergs vårdcentral följer regionala riktlinjer avseende lipidbehandling av patienter med typ 2 diabetes och om det finns några könsskillnader avseende följsamheten till dessa riktlinjer. Material och Metod: I en retrospektiv kvantitativ journalstudie (journalsystem Take Care) undersökte vi de patienter (40-75 år) som under perioden hade fått diagnosen typ 2 diabetes på Flemingsberg Vårdcentral. Data extraherades med hjälp av RAVE 3. En journalgenomgång gjordes för de patienter med diabetes och samtidig lipidrubbning som inte hade fått någon lipidsänkande behandling. Variabler som analyserades var ålder, kön, kolesterol, LDL och triglycerider. Resultat: Totalt hade 273 patienter (85 %) av 323 patienter, typ 2 diabetes i åldersgruppen år och av dem var 145 män (53 %) och 128 kvinnor (47 %). Av dessa 273 patienter erhöll 132 patienter (48 %) någon form av statinbehandling och 141 patienter (52, %) hade inte denna behandling. Cirka 63 % av patienterna hade ett kolesterolvärde <4.5mmol/l (uppfyllt målvärde enligt regionala riktlinjer), och det var färre som uppfyllde målvärdena för LDL och Triglycerider (TG), där 49 % uppfyllde målvärden för LDL (< 2.5mmol/l) och 44 % för TG (< 1.7mmol/l.). Diskussion: På Flemingsberg vårdcentral har drygt hälften av patienterna med typ 2 diabetes i åldersgruppen år en farmakologisk lipidsänkande behandling med statiner. Knappt två tredjedelar av patienterna med typ 2 diabetes i ålder år har uppfyllt målvärdet för kolesterol. Dokumentation avseende bedömning av lipidrubbning och ställningstagande till farmakologisk behandling saknades i flera fall. 4

5 Bakgrund Diabetes mellitus (diabetes) är ett samlingsnamn för många olika sjukdomar med förhöjda nivåer av glukos i blodet. Förekomsten av diabetes ökar i världen och det har ibland beskrivits som en epidemi, som ökar parallellt med den välfärd som medför mindre fysisk aktivitet och allt fler överviktiga och feta personer. År 1994 fanns det 111 miljoner människor med diabetes. År 2000 fanns det 175 miljoner och det extrapolerade antalet för 2030 är 380 miljoner [1]. Den aktuella prevalensen i Sverige ligger på 3-4 % [2]. Det finns flera olika former av diabetes, varav de två vanligaste är typ 1 och typ 2 diabetes. Typ1 diabetes utgör procent av all diabetes och är den formen som helt dominerar bland barn och ungdomar. De flesta patienter med typ 1 diabetes har en genetisk predisposition för att få sjukdomen, där det anses finnas en autoimmun genes eftersom det både före och efter diagnos kan påvisas autoantikroppar riktade mot olika antigen i betacellerna [1]. Typ 2 diabetes är den vanligaste formen av diabetes och den representerar flertalet av diabetespatienterna (80-85 %). Typ 2 diabetes anses vara mer ärftlig än typ 1 diabetes samtidigt som livsstilfaktorer såsom övervikt och fysisk inaktivitet har en stor betydelse [2]. Patienter med diabetes har en ökad risk för mikro- respektive makrovaskulära komplikationer. De vanligaste mikrovaskulära komplikationerna är retino, nefro- och neuropati [3]. Makrovaskulära komplikationer som t.ex. ischemisk hjärtsjukdom och andra vaskulära händelser som stroke och perifera vaskulära sjukdomar är ansvariga för c:a 80 % av mortaliteten vid diabetes och 75 % av all sjukhusvistelse hos patienter med diabetes anses vara orsakade av kardiovaskulära händelser [4]. Dyslipidemi (blodfettsrubbning) vid diabetes karakteriseras ofta av höga värden av totalkolesterol > 4,5mmol/L, höga värden av Low Density Lipoprotein (LDL) > 2,5mmol/L), låga värden av High Density Lipoprotein (HDL) < 1,0mmol/L för män och < 1,3mmol/L för kvinnor) samt höga triglycerider (TC) > 1,7mmol/L [5]. Vid typ 2 diabetes har den multifaktoriella riskfaktorbehandlingen fått ett ökat stöd [11-12]. Strikt blodtryckskontroll minskar kardiovaskulär sjuklighet och död [13 15]. Behandling av 5

6 dyslipidemi med statiner för att förebygga hjärt- och kärlsjukdom har också ett starkt stöd [6-10]. Sekundär prevention av kardiovaskulära händelser studerades i en metaanalys (Cholesterol Treatment Trialists) av 14 statinstudier [6]. Denna metaanalys visade att för varje minskning med en mmol/l i LDL, uppnådd med hjälp av statinbehandling, minskade risken för vaskulära händelser med 21 %, vilket liknade en motsvarande minskning bland deltagarna utan diabetes. Risken för hjärtinfarkt, stroke och dödlighet i hjärt- och kärlsjukdom minskade oavsett den ursprungliga LDL nivån, ålder eller förekomst av redan existerande hypertoni eller kärlsjukdom. Flera studier har påvisat att aktiv lipidsänkning hos patienter med typ 2 diabetes minskar risken för kardiovaskulära komplikationer [6-10]. Utvecklingen av statiner för att minska konsekvenserna av aterosklerotiska kärlsjukdomar, främst hjärtinfarkt, är ett av de största medicinska framstegen de senaste decennierna [16]. Statinbehandling har också visats kunna minska risken för en första kardiovaskulär händelse (inklusive stroke) hos patienter med typ 2 diabetes utan högt LDL [7]. Enligt American Heart Association kan lipidsänkande behandling leda till % minskning av större kardiovaskulära händelser hos patienter med typ 2 diabetes [9]. Flera studier ger starkt stöd för behandling med statiner som tillägg till livsstilförändring för patienter med typ 2 diabetes utan hjärt- och kärlsjukdom men med ytterligare minst en riskfaktor (som t.ex. hypertoni, rökning, fetma, mikroalbuminuri och retinopati) [3].Socialstyrelsen har utarbetat Nationella Riktlinjer för Diabetesvården som beskriver målen för diabetesvården i Sverige [17]. Dessa riktlinjer ska ligga till grund för lokala vårdprogram. Socialstyrelsens Nationella riktlinjerna och regionalt vårdprogram (Stockholm läns Landsting vårdprogram) har identiska behandlingsmål för blodfetter. 6

7 Tabell 1. Behandlingsmål för blodfetter, vid samtidig diabetessjukdom, enligt regionala riktlinjer. Behandlingsmål för blodfetter (mmol/l) Kolesterol <4,5 mmol/l LDL <2,5 mmol/l HDL män >1,0 mmol/l HDL kvinnor >1,3 mmol/l Triglycerider <1,7 mmol/l Hos patienter med etablerad hjärtkärlsjukdom har riktlinjerna skärpts. LDL-kolesterol bör då ligga < 1,8 mmol/l. Behandlingsindikationer stärks om TG > 1,7 mmol/l och HDL < 1,0 mmol/l för män och < 1,3 mmol/l för kvinnor [5,17]. Majoriteten av patienterna med typ 2 diabetes och lipidrubbning handläggs av primärvården. Svensk förening för allmänmedicin (SFAMs) har i samverkan med berörda nätverk, tagit fram en uppsättning evidensbaserade kvalitetsindikatorer inom tre olika fält bl.a för diabetes för att det ska bli enklare att mäta kvalitet i primärvården. Indikatorerna kan utgöra underlag i en medicinsk kvalitetsrevision (extern granskning). Man kan också använda dessa för att utvärdera vårdcentralers "totalkvalitet [18]. Enligt dessa kvalitetsindikatorer bör andelen patienter med diabetes och samtidig uppgift om totalkolesterol vara >65% och andelen patienter med kolesterol < 5.0 mmol/l skall vara >30% [18]. Det finns inga studier gjorda på Flemingsberg vårdcentral (VC) avseende hur väl vi följer regionala riktlinjer avseende behandlingen av lipidrubbningar, med statiner, hos patienter med typ 2 diabetes. För att bidra till kvalitetsförbättringar med bättre bedömning och behandling av denna patientgrupp planerades detta projektarbete. 7

8 Syfte Syftet med den aktuella studien var att undersöka hur väl vi på Flemingsbergs vårdcentral följer regionala riktlinjer avseende lipidbehandlingen av patienter med typ 2 diabetes. Frågeställningar 1. Hur många patienter med typ 2 diabetes har gått på kontroll hos läkare på Flemingsberg vårdcentral under perioden ? 2. Hur stor andel av dessa patienter, med eller utan lipidrubbningar, har någon form av farmakologisk lipidsänkande behandling? 3. Hur stor andel av patienterna, med typ 2 diabetes och förhöjda lipidnivåer, har inte fått någon farmakologisk lipidsänkande behandling? 4. Finns läkarens ställningstagande dokumenterat beträffande orsaken till varför patienter med typ 2 diabetes och samtidig verifierad lipidrubbning inte har fått någon farmakologisk lipidsänkande behandling? 5. Hur väl uppfyller vi de regionala riktlinjerna för lipidnivåer för patienter med typ 2 diabetes? 8

9 Material och metod Population Projektet är en retrospektiv kvantitativ journalstudie (journalsystem Take Care). Studiepopulationen består av patienter på Flemingsberg Vårdcentral som under perioden har fått diagnosen typ 2 diabetes satt med någon av diagnoskoderna E.11 eller E.14, enligt klassifikation av ICD-10 (International statistical Classification of Diseases and relaterad health problems 10:e revisionen). Data har extraherats med hjälp av dataprogram RAVE 3 [19]. Patienter mellan års valdes ut som studiegrupp. Valet av denna ålderskategori grundades på att de anses ha mest att vinna på en tidigt insatt lipidsänkande behandling med tanke på att de kommer att ha längre förväntad överlevnadstid jämfört med dem som är över 75 år. Nivåer för förhöjda lipider har satts vid totalkolesterol > 4,5 mmol/l, LDL > 2,5 mmol/l samt triglycerider > 1,7 mmol/l, enligt målvärden för regionala riktlinjer. Data för lipidsänkande läkemedel har extraherats avseende ordinationer ur grupp C10AA01-07 Simvastatin (Zocord), Provastatin (Pravachol), Fluvastatin (Lescol), Atorvastatin (Lipitor) och Rosuvastatin (Crestor). En journalgenomgång gjordes bara för de patienter med diabetes och samtidig lipidrubbning som inte hade fått någon lipidsänkande behandling för att se om det finns någon motivering till varför man hade valt att avstå från denna lipidsänkande behandling. Data har tagits fram med hjälp av RAVE 3 och därefter analyserats, där variabler som har analyserats är ålder, kön, total kolesterol, LDL och Triglycerider. Statistik Antal årliga kontroller, andel patienter med verifierad lipidrubbning, andel som har fått eller inte fått någon form av lipidsänkande behandling samt följsamhet till regionala riktlinjer har undersökts med enkel deskriptiv statistik med hjälp av Microsoft Excel. Jag valde att avstå från att statistiskt analysera skillnaden mellan män och kvinnor med t-test och Chi-Square test för att begränsa projektet samt att projektet inte skulle bli alltför stort. 9

10 Etiska övervägningar Studien syftar inte till att påverka individer fysiskt eller psykiskt. Det finns risk för integritetsintrång gentemot patienter då journaler genomläses av studieledare som inte är behandlande läkare till alla studiedeltagare. Det finns också risk för integritetsintrång gentemot de läkarkollegor på vårdcentralen som har behandlat patienterna och skrivit journalerna. Läkarkollegor på vårdcentralen har i förväg informerats muntligt om studien där det har framgått att ingen enskild läkare eller patient kommer att kunna identifieras, då alla data, efter kodning, redovisas på gruppnivå. Tillstånd för studiens genomförande har inhämtats från Verksamhetschef på Flemingsberg vårdcentral. På vårdcentralen har det funnits anslag i väntrummet om att granskningar av datajournaler kan komma att görs i kvalitetshöjande syfte. Patientdata har extraherats ur datajournalen, och därefter kodats och analyserats. Samtycke från patienterna har inte i övrigt inhämtats. All insamlad data kommer att behandlas konfidentiellt. Vinsten med en ökad patientsäkerhet och kvalitetsförbättring som studien kan medföra, kan överväga data- och integritetsintrång. 10

11 Resultat Totalt hade 323 patienter, 163 män (51 %) och 160 kvinnor (49 %), varit på ett läkarbesök på Flemingsbergs vårdcentral under perioden för kontroll och behandling av typ 2 diabetes. Antalet listade patienter på Flemingsberg VC i slutet av 2011 var , vilket innebär att 2,8 % hade fått diagnosen typ 2 diabetes. Av dessa 323 patienter var 273 patienter (84 %) i åldergruppen år och av dem var 145 män (53 %) och 128 kvinnor (47 %). Därmed exkluderades 50 patienter från studien. Av dessa 273 patienter, som inkluderades, erhöll 132 patienter (48 %) farmakologiska lipidsänkande behandling medan 141 patienter (52 %) inte fick någon form av farmakologiska lipidsänkande behandling. Av de 141 patienterna som inte hade en pågående statinbehandling saknade 20 patienter, lika många män som kvinnor, ett aktuellt och fullständigt lipidstatus i journalen. 12 av dessa 20 patienter hade däremot ordinerade lipidprover men dessa hade inte lämnats. Beställningarna hade funnits under mer än 3 månader men patienterna hade inte lämnat prover av olika orsaker som t.ex. glömska eller icke angiven orsak i journalen. 11

12 Flödesschema: Sammanlagt har 121 patienter som hade ett aktuell lipidstatus men som saknade farmakologisk lipidsänkande behandling studerats mer ingående. Av dessa hade 58 patienter (48 %) lipidrubbningar, medan 63 patienter (52 %) hade värden som uppfyllde gällande riktlinjer. I 22 av de 58 patientjournalerna (37 %), för patienter som hade en lipidrubbning men ingen lipidsänkande behandling, saknades en dokumentation beträffande läkarnas bedömning av aktuell lipidstatus och ställningstagande till en eventuell behandling. Av dessa 22 patienter hade 17 patienter ett totalkolesterol > 4,5 mmol/l. 17 av dessa 22 patienter hade ett LDL > 2,5 mmol/l. För 5 patienter saknades ett aktuellt LDL värde. Avseende triglycerider (TG) hade 19 patienter värden > 1,7 mmol/l(tabell 2). 12

13 Tabell 2 Kolesterol, LDL och TG nivåer (mmol/l) för patienter med lipidrubbning, men ingen aktuell lipidsänkande behandling, och med avsaknad dokumentation beträffande läkarens bedömning avseende aktuellt lipidstatus och motivering till avstådd behandling. Data framtagna vid journalgenomgång. KOL<4.5 mmol/l LDL<2.5 mmol/l TG<1.7 mmol/l KOL>4.5mmol/L LDL>2.5mmol/L TG>1.7 mmol/l saknas Totalt Kolesterol LDL TG För 16 män och 12 kvinnor (43 %) med lipidrubbning som inte hade fått statinbehandling fanns en dokumenterad bedömning och ställningstagande till varför man valt att avstå från denna behandling. Bland orsakerna som angavs i journaltext var att: patienten vill inte ha mediciner, vill avstå, ointresserad av ytterligare mediciner, n = 6 patient är tveksam till utökad medicinering, Skulle behöva något för blodfetterna, men patienten hade ont i muskler samt mardrömmar, när han åt simvastatin och sannolikt även Crestor, n = 4. avvaktar, tveksam vill avvakta, vill absolut avvakta, vill prova med kost och motion, skall själv köra med fiskolja, patienten tror att livsstilsförändringar är mer viktig, Patienten vill vänta med blodfettssänkande behandling då han tror att han kan ordna det ändå., avvakta med den till nästa kontroll. n = 16. Patienten remitterades till diabetes dagvård, eller till överviktenheten på grund av fetma, n = 2. Vid journalgenomgången fanns det i 8 patientjournaler (13 %) uppgifter om att patienter hade andra sjukdomar eller avvikande provsvar som gjorde att behandling med farmakologisk lipidsänkandebehandling var tveksam eller omöjlig. Där kan nämnas patologiska levervärden och leversvikt, gallsaltsmalabsorption på grund av kolecystektomi och multipel skleros. 13

14 antal patienter Tabell 3. Uppgifter från journaler om anledning till varför patienter med lipidrubbning inte har lipidsänkande behandling, Uppgifter från journaler Patienter som saknade dokumentation Totalt (n=58) 22 patienter (12 män, 10 kvinnor) 37 % beträffande läkarens bedömning Patienter med uppgifter om andra sjukdomar 8 patienter (5 män, 3 kvinnor) 13 % som gjorde att behandling med statiner var omöjlig eller tveksam Patienter med annat dokumenterat 28 patienter (16 män, 12 kvinnor) 48 % ställningstagande, varför man valt att avstå från farmakologisk behandling Av de totalt 273 patienterna med typ 2 diabetes i ålder år som inkluderades i studien, med och utan statinbehandling, hade 172 patienter (63 %) kolesterolvärden < 4,5mmol/l, varav 87 var män och 85 var kvinnor), medan 76 patienter (27 %) hade kolesterol > 4,5mmol/. För 25 patienter (10 %) saknades ett aktuellt kolesterolvärde (Diagram 1). Diagram 1: Kolesterolnivåer för alla typ 2 diabetes patienter i åldern år, för gruppen med farmakologiska lipidsänkande behandling respektive gruppen utan farmakologisk behandling (n=273) saknad värde >4,5mmol/l <4,5mmol/l statinbehandling Ej Statinbehandling 14

15 antal patienter Antal män i studiepopulation (273) som hade kolesterolvärde < 4.5 mmol/l var 87st(stycke) och antal kvinnor som har kolesterolvärde < 4.5 mmol/l var 85 st. Tabell 7. Kolesterolnivåer för alla typ 2 diabetes patienter i åldern år fördelat efter kön (n=273). Kolesterol <4,5 mmol/l >4,5mmol/L saknad Totalt (n=273) Antal män Antal kvinnor patienter (49 % )hade LDL < 2,5 mmol/l och 114 patienter (41 %) hade LDL >2,5 mmol/l. För övriga 25 patienter (10 %) saknades ett aktuellt LDL värde (diagram 2). Diagram 2. LDL nivåer hos alla typ 2 diabetes patienter i åldern år (n = 273) för gruppen med statinbehandling respektive gruppen utan statinbehandling saknad värde >2,5mmol/L 60 <2,5mmol/L statinbehandling Ej statinbehandling 15

16 antal patienter Antal män i studiepopulation (n =273) som hade LDL värde < 2.5mmol/L var 70st och antal kvinnor som hade LDL värde < 2.5mmol/L var 64 st. Tabell 8 LDL nivåer hos alla typ 2 diabetes patienter i åldern år fördelat efter kön. LDL < 2,5 mmol/l > 2,5 mmol/l Saknad Total patienter273 Antal män Antal kvinnor Avseende Triglycerider hade 122 patienter (44 %) värden < 1,7 mmol/l, medan 126 patienter (46 %) hade > 1,7 mmol/l. Hos 25 patienter (10 %) saknas triglycerider värde (diagram3). Diagram 3. Triglyceridnivåer hos alla typ 2 diabetes patienter i åldern år (n = 273) för gruppen med statinbehandling respektive gruppen utan statinbehandling Saknad värde >1,7mmol/L <1,7mmol/l 0 statinbehandling Ej statin 16

17 Antal män i studiepopulation (n = 273) som hade Triglyceridvärde < 1.7 mmol/l var 70 st. och antal kvinnor som hade Triglyceridvärde < 1.7 mmol/l var 52 st. Tabell 9. Triglycerider nivåerna hos alla typ 2 diabetes patienter i åldern år (n = 273) fördelat efter kön. Triglycerider < 1,7 mmol/l > 1,7 mmol/l Saknade Totalt patienter 273 Antal män Antal kvinnor

18 Diskussion Denna studie visar att 2,8 % av alla listade patienter på Flemingsberg VC hade fått diagnosen typ 2 diabetes under perioden Vi valde att studera de som var i åldersgruppen år (84 %, n = 273) där det visade sig att 48 % (n = 132) hade någon form av statinbehandling men resterande (52 %, n = 141) hade ingen statinbehandling. För de utan statinbehandling saknades en aktuellt och fullständigt lipidstatus för 20 stycken. Det är svårt att uttala sig om orsaken till varför 20 patienter saknade aktuell lipidstatus. Dels kan det bero på bristande rutiner på VC men det kan också bero på olika orsaker som t.ex. Glömska eller icke angiven orsak i journalen. För att adekvat bedöma riskbilden av lipidnivåerna rekommenderas en kontroll av en komplett lipidstatus, alltså totalkolesterol, LDL-kolesterol, triglycerider och HDL. Detta då alla fraktioner påverkar risken för kardiovaskulär sjukdom. Av de patienter som hade en aktuell lipidstatus (273 patienter) hade 253 (92 %) även en helt komplett lipidstatus. Detta kan förklaras av att vi på Flemingsberg VC används en färdig mall med en komplett lipidstatus under laboratoriebeställningar. Årlig lipidkontroll skulle kunna eftersträvas även om patienten vid tidigare kontroller uppvisat normala värden. Av 121 patienter utan statinbehandling men med en aktuell lipidstatus hade 58 patienter (48 %) lipidrubbning. Även patienter utan lipidrubbning borde få farmakologisk lipidsänkande behandling med tanke på andra förekommande riskfaktorer såsom rökning, ischemisk hjärtsjukdom, hypertoni, mikro- makroalbuminuri och retinopati [3.4] men bedömning ska förstås vara individuell. För 12 män och 10 kvinnor (37 %) med lipidrubbning men som inte hade fått statinbehandling fanns ingen dokumentation beträffande bedömningen och ställningstagande till statinbehandling, trots konstaterad lipidrubbning. Det är svårt att säga vad det kan bero på. En del kan sannolikt bero på hög ålder, muskelsjukdomar eller låg förväntad överlevnad, men också att läkaren vill avvakta, tror att patienten har goda chanser att förbättra sina lipidvärden med livsstilspreventiva åtgärder och därmed har glömt dokumentera detta. Man skulle kunna undvika detta genom att införa en färdig journalmall för diabeteskontroller med lipidstatus som sökord och på så sätt även samtidigt kunna skatta patientens totala kardiovaskulära risk innefattande riskfaktorer såsom hypertoni, rökning, proteinuri och ischemisk hjärtsjukdom som stärker indikation för farmakologisk lipidsänkande behandling 18

19 På Flemingsberg VC följer vi gällande rekommendationer för behandling av lipidrubbningar hos patienter med typ 2 diabetes. Cirka två tredjedelar av patienter med typ 2 diabetes i åldern år har uppfyllt målvärde av totalkolesterol enligt de regionala riktlinjerna. Dock var det betydligt färre för LDL och Triglycerider. Enligt Svensk förening för allmänmedicin (SFAM) kvalitetsindikatorer bör andel patienter med diabetes med uppgift om totalkolesterol vara mer än 65 % varav andel patienter med kolesterol <5.0 mmol/l bör vara mer än 30 % vilket innebär att vårt resultat är bra. Drygt hälften av patienter med typ 2 diabetes i åldrarna på Flemingsberg VC har haft statinbehandling under studieperioden. 44 % av patienterna som inte hade fått en farmakologisk lipidsänkande behandling hade en lipidrubbning. För c:a 1/3 av patienterna utan statinbehandling men med lipidrubbning saknades en dokumentation beträffande läkarens bedömning och ställningstagande till en eventuell lipidsänkande behandling. En del av patienter (mestadels män) har valt att avstå från eller att avvakta med en farmakologisk behandling. Det fanns luckor i motivering till varför en lipidsänkande behandling inte gavs eller till varför den sattes ut, vilket försvårar bedömningen av följsamheten till riktlinjerna. Några möjliga faktorer som kan ha påverkat bedömningen och ställningstagandet till statinbehandling och måluppfyllelse, som inte finns noterat i journalen, kan vara tidbrist då läkaren inte alltid hinner ta upp och samtala om alla riskfaktorer under ett besök där även andra högre prioriterade frågor från patienterna kan göra att man helt enkelt missar att sätta in behandling trots något förhöjda lipidnivåer. I andra fall kan man ha valt att avvakta till nästa återbesök. Studien är ett vetenskapligt arbete som kan användas i vårdcentralens kvalitetsförbättring. I studien har alla diabetespatienter ingått och inte ett slummässigt urval. I och med de flesta uppgifter kontrollerades manuellt och genom läsning av journaler borde täckningsgraden sannolikt vara ganska hög. På grund av tidsbrist och för att begränsa projektet har det inte varit möjligt att statistiskt analysera skillnaden mellan män och kvinnor med t-test vilket kan vara en svaghet för det här projektet. 19

20 Slutsatser Projektet visar att det finns behov för förbättring av rutiner vid journalföring avseende orsaken till varför vissa patienter inte har lipidsänkande behandling. Den viktigaste förändringen som behövs i diabetesvården på Flemingsberg VC är att förbättra dokumentation avseende bedömningen av lipidrubbningen och ställningstagande till Farmakologisk lipidsänkande behandling vid årskontroller av diabetes. Detta skulle möjligtvis underlättas av ett mer strukturerat omhändertagande som skulle innefatta ett lokalt vårdprogram. Det finns även utrymme för förbättringar genom att öka sjukdomskunskap samt motivationsarbete hos diabetespatienter med fokus på kostnadseffektiv statinbehandling som tillägg till livsstilsåtgärder. 20

21 Referenser (1) Agardh CD, Berne C. Diabetes. Stockholm: Liber; (2) Hedin K och Löndahl M. Diabetes och andra endokrina sjukdomar. Lund: Studentlitteratur; (3)Christian B. Diabetes mellitus. Läkemedelsboken. Stockholm. Hämtat från (4) National Diabetes Data Group. Diabetes in America. 2nd ed National Institutes of Health. National Institute of Diabetes and Digestive and Kidney Diseases. NIH Publication No (5) Hulting J, Martinsson A. Hyperlipidemi. (november 2010) Tillgänglig: SLL, (6) Cholesterol Treatment Realists (CTT), efficacy of cholesterol lowering therapy in people with diabetes in 14 randomized trials of statin. Lancet. 2008, 177, 25. (7) Colhoun HM, Betteridge DJ, Durrington PN, Hitman GA, Neil HA CARDS investigatiors.primary prevention of cardiovascular disease with atorvastatin.diabetes study, Multicentre randomized placebo-controlled trial.the Lancet. 2004; 364, (8) Collins R, Arbitrage J, Parish S, Sleigh P, Pete R. Heart Protection Study Collaborative Group. MRC/BHF heart Protection Study of Cholesterol-lowering with simvastatin in 5963 people with diabetes: a randomized placebo-controlled trial. Lancet. 2003; 361: (9) Snow V, Aronson MD, Hornbake ER, Mottur-Pilson C, Weiss KB; Clinical Efficacy Assessment Subcommittee of the American College of Physicians. Lipid control in the management of type 2 diabetes mellitus: a clinical practice guideline from the American College of Physicians. Ann Intern Med. 2004; 140: tion (10) Alberti G, Zimmet P, Shaw J, Bloomgarden Z, Kaufman F,statin therapy för prevention of major coronary events in type 2 DM,Diabetes Care Juni 2003,vol 26 (11) Gaede P, Vedel P, Larsen N, Jensen GV, Parving HH, Pedersen O. Multifactorial intervention and cardiovascular disease in patients with type 2 diabetes. N Engl J Med. 2003;348:383. (12) Gaede P, Lund-Andersen H, Parving HH, PedersenO. Effect of a multifactorial intervention on mortality in type 2 diabetes. N Engl J Med. 2008; 358:

22 (13) Anonymous. Tight blood pressure control and risk of macrovascular and microvascular complications in type 2 diabetes: UKPDS 38.UK Prospective Diabetes Study Group. BMJ. 1998; 317: (14) Patel A. ADVANCE Collaborative Group, Mac- Mahon S, Chalmers J, Neal B, and indapamide on makrovaskulär and Woodward M, Billot L, et al. Effects of a fixed combination of perindopril mikrovaskulär outcomes in patients with type 2 diabetes mellitus (the ADVANCE trial): a randomized controlled trial. Lancet. 2007; 370: (15) Turnbull F, Neal B, Algert C, et al. Effects of different blood pressure-lowering regimens on major cardiovascular events in individuals with and without diabetes mellitus: results of prospectively designed overviews of randomized trials. Arch Intern Med. 2005; 165: (16) Jan Håkansson. Stärkt stöd för statinbehandling som sekundär prevention. Läkartidning. 2008; 22: (17) Nationella riktlinjer för diabetesvård Hämtat från http; socialstyrelsen.se/nationellariktlinjerfordiabetesvarden/sokiriktlinjerna?seach=hjärta+och+kär (18) Mål & Mått i allmänmedicin,sfams kvalitetsindikatorer, Svensk förening för allmänmedicin (19) RAVE 3, statistiskt analysdataprogram inom Stockholm läns ländsting. SLSO insidan.. 22

Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014

Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014 Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014 Tarek Abdulaziz: ST-läkare Klinisk handledare: Khpalwak Ningrahari, specialist

Läs mer

The lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro

The lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro The lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro Karin Manhem Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg Överlevnad Blodtryck Överlevnad NEJ Blodtryck Överlevnad Blodtryck Blodtryck och

Läs mer

Uppföljning av patienter med typ 2- diabetes på Lina hage vårdcentral

Uppföljning av patienter med typ 2- diabetes på Lina hage vårdcentral Uppföljning av patienter med typ 2- diabetes på Lina hage vårdcentral Rabei Jalil ST-läkare i allmänmedicin Capio vårdcentral Lina Hage Augusti 2014 Vetenskaplig handledare : Vetenskaplig handledare :

Läs mer

Diabetes typ 2 måluppfyllnad avseende HbA1c och blodtryck på Forums vårdcentral

Diabetes typ 2 måluppfyllnad avseende HbA1c och blodtryck på Forums vårdcentral Diabetes typ 2 måluppfyllnad avseende HbA1c och blodtryck på Forums vårdcentral Mariam Salam, ST-läkare Forums vårdcentral Höstprogrammet 2011/09-2012/05 Vetenskaplig handledare: Bo Christer Bertilson,

Läs mer

Sänka LDL-målet vid diabetes? Pro

Sänka LDL-målet vid diabetes? Pro Sänka LDL-målet vid diabetes? Pro Anders G Olsson Professor emeritus, Hälsouniversitetet, Linköping Stockholm Heart Center SFD:s Vårmöte i Visby 2012-05-10 Potentiella bindningar Anders G Olsson har forskningssamarbete

Läs mer

KARTLÄGGNING AV BRIST PÅ VITAMIN B12 HOS METFORMINBEHANDLADE PATIENTER MED TYP 2 DIABETES MELLITUS PÅ TENSTA VÅRDCENTRAL

KARTLÄGGNING AV BRIST PÅ VITAMIN B12 HOS METFORMINBEHANDLADE PATIENTER MED TYP 2 DIABETES MELLITUS PÅ TENSTA VÅRDCENTRAL KARTLÄGGNING AV BRIST PÅ VITAMIN B12 HOS METFORMINBEHANDLADE PATIENTER MED TYP 2 DIABETES MELLITUS PÅ TENSTA VÅRDCENTRAL RIFAT ROB ST-läkare TENSTA VÅRDCENTRAL E-mail: rifat.rob@sll.se Tfn: 073-772 43

Läs mer

Lipidsänkande behandling vid diabetes typ 2 på Salems VC

Lipidsänkande behandling vid diabetes typ 2 på Salems VC Lipidsänkande behandling vid diabetes typ 2 på Salems VC Gulzara Massimova ST-läkare Salems VC Handledare på Centrum för Allmänmedicin: Marina Taloyan, PhD i Medicinsk Vetenskap Klinisk handledare: Ewa

Läs mer

Diabetes på Tranebergs Vårdcentral

Diabetes på Tranebergs Vårdcentral Diabetes på Tranebergs Vårdcentral I vilken utsträckning uppnår vi målvärden för långtidsblodsocker, blodtryck och blodfetter enligt Nationella riktlinjer? Ett projektarbete under ST i allmänmedicin 2011

Läs mer

30 REKLISTAN 2010 www.vgregion.se/vardgivarstod

30 REKLISTAN 2010 www.vgregion.se/vardgivarstod 30 REKLISTAN 2010 www.vgregion.se/vardgivarstod Vid all form av hjärt-kärlsjukdom rekommenderas rökstopp och anpassad fysisk aktivitet. För rökstopp se kapitel 19 Tobaksavvänjning. terapiråd Rekommenderad

Läs mer

Diagnos och behandling av urinvägsinfektion hos kvinnor Journalstudie på Spånga vårdcentral

Diagnos och behandling av urinvägsinfektion hos kvinnor Journalstudie på Spånga vårdcentral Vesta Uppsats HP 2014 Ferzana Kamal Diagnos och behandling av urinvägsinfektion hos kvinnor Journalstudie på Spånga vårdcentral Författare: Ferzana Kamal, ST-Läkare i allmämedicin, Spånga vårdcentral Handledare:

Läs mer

Provtagning för S-kobalamin hos metforminbehandlade patienter med diabetes mellitus typ 2, följs Läkemedelsverkets rekommendationer?

Provtagning för S-kobalamin hos metforminbehandlade patienter med diabetes mellitus typ 2, följs Läkemedelsverkets rekommendationer? VESTA 2014 Provtagning för S-kobalamin hos metforminbehandlade patienter med diabetes mellitus typ 2, följs Läkemedelsverkets rekommendationer? Ingrid Härmestad, ST-läkare, Älvsjö VC Klinisk handledare:

Läs mer

Att förebygga stroke är att behandla stroke

Att förebygga stroke är att behandla stroke Sekundärpreventiv läkemedelsbehandling efter stroke Signild Åsberg, Akademiska sjukhuset Att förebygga stroke är att behandla stroke Rökning Fysisk inaktivitet Alkohol överkonsumtion Övervikt Hypertension

Läs mer

Uppnår vi behandlingsmålen enligt riktlinjerna för hypertoni på Husläkarna i Österåker?

Uppnår vi behandlingsmålen enligt riktlinjerna för hypertoni på Husläkarna i Österåker? Rapport VESTA Uppnår vi behandlingsmålen enligt riktlinjerna för hypertoni på Husläkarna i Österåker? En kvantitativ retrospektiv studie Sofia Wiegurd, ST-läkare, Vårdcentralen Husläkarna i Österåker Oktober

Läs mer

LDL-Kolesterol en otillräckligt kontrollerad riskfaktor för kardiovaskulär sjukdom och död.1

LDL-Kolesterol en otillräckligt kontrollerad riskfaktor för kardiovaskulär sjukdom och död.1 LDL-Kolesterol en otillräckligt kontrollerad riskfaktor för kardiovaskulär sjukdom och död.1 Kardiovaskulär risk påverkas av flera faktorer, varav några är lipidrelaterade 2 9 Suboptimal LDL-minskning

Läs mer

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 25880 su/adm 2016-01-29 1

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 25880 su/adm 2016-01-29 1 Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 25880 su/adm 2016-01-29 1 Innehållsansvarig: Martin Risenfors, Överläkare, Läkare (marri6) Godkänd av: Jerker Persson, Verksamhetschef, Gemensamt (jerpe3)

Läs mer

VESTA Vårprogrammet 2010. Screening för hyperglykemi bland Scaniaanställda - en populationsstudie.

VESTA Vårprogrammet 2010. Screening för hyperglykemi bland Scaniaanställda - en populationsstudie. 31 augusti 2012 VESTA Vårprogrammet 2010 Screening för hyperglykemi bland Scaniaanställda - en populationsstudie. Författare: Johan Hadodo ST-läkare inom allmänmedicin Scania Husläkarmottagning Sydgatan

Läs mer

Vad innebär individualiserad behandling för äldre med typ 2-diabetes i praktiken?

Vad innebär individualiserad behandling för äldre med typ 2-diabetes i praktiken? Vad innebär individualiserad behandling för äldre med typ 2-diabetes i praktiken? CARL JOHAN ÖSTGREN Intressekonflikt Konsultuppdrag och föreläsningar för: AstraZeneca, BMS, NovoNordisk, MSD, Lilly, SanofiAventis,

Läs mer

Handläggning av patienter med KOL på Mörby Vårdcentral under perioden 2010-2012

Handläggning av patienter med KOL på Mörby Vårdcentral under perioden 2010-2012 1 PROJEKT VESTA Handläggning av patienter med KOL på Mörby Vårdcentral under perioden 2010-2012 Mats Skondia ST-läkare, Mörby VC Maj 2014 Klinisk handledare: Ulla Karnebäck, Specialistläkare i allmänmedicin

Läs mer

Hälsoeffekter av motion?

Hälsoeffekter av motion? Fysisk aktivitet vid typ 2-diabetes Olika typer av aktivitet och effekter Tomas Fritz dl Sickla Hälsocenter Vem tror att regelbunden motion har positiva hälsoeffekter för människor? FARs Dag 21 September

Läs mer

Diabetes på Hässelby Vårdcentral:

Diabetes på Hässelby Vårdcentral: Rapport för VESTA Diabetes på Hässelby Vårdcentral: Uppnås målvärdena för HbA1c, blodtryck och kolesterol? Ken Ikonen ST-läkare, Hässelby vårdcentral Maj 2013 ken.ikonen@gmail.com Vetenskaplig handledare:

Läs mer

Familjär hyperkolesterolemi -från 0 till 80 på 10 år

Familjär hyperkolesterolemi -från 0 till 80 på 10 år Familjär hyperkolesterolemi -från 0 till 80 på 10 år Jönköping, 19 mars 2015 Lennart Nilsson överläkare, docent, universitetslektor Kardiogenetiska regionmottagningen lennart.nilsson@liu.se Universitetssjukhuset,

Läs mer

10 Vad är ett bra HbA1c?

10 Vad är ett bra HbA1c? 10 Vad är ett bra HbA1c? HbA1c och blodsocker HbA1c är ett mått på medelblodsockret de senaste 6-8 veckorna. Observera att HbA1c inte anger medelblodsockret utan måste översättas enligt: Det finns en hel

Läs mer

Lipidsänkande behandling efter hjärtinfarkt - eller före? Kristina Hambraeus Överläkare, Cardiologkliniken Falu Lasarett

Lipidsänkande behandling efter hjärtinfarkt - eller före? Kristina Hambraeus Överläkare, Cardiologkliniken Falu Lasarett Lipidsänkande behandling efter hjärtinfarkt - eller före? Kristina Hambraeus Överläkare, Cardiologkliniken Falu Lasarett Disposition Primär- eller sekundärprevention? Högriskeller befolkningsstrategi?

Läs mer

Lipidrubbning. Allmänt. Läkemedelsbehandling LIPIDRUBBNING

Lipidrubbning. Allmänt. Läkemedelsbehandling LIPIDRUBBNING Lipidrubbning LIPIDRUBBNING Kolesterolsynteshämmare atorvastatin 1) Atorvastatin* ) simvastatin 1) Simvastatin* ) 1) * ) Se sid 4. 126 Allmänt Risken för hjärt-kärlsjukdom, i synnerhet vid tidigare hjärt-kärlhändelser,

Läs mer

Samband mellan riskfaktorer. komplikationer vid diabetes. n klinik och vetenskap originalstudie

Samband mellan riskfaktorer. komplikationer vid diabetes. n klinik och vetenskap originalstudie originalstudie läs mer Engelsk sammanfattning http://ltarkiv.lakartidningen.se Samband mellan riskfaktorer och komplikationer vid diabetes Rapport efter 13 år med Nationella diabetesregistret (NDR) JAN

Läs mer

PCSK9-hämmare åt folket?

PCSK9-hämmare åt folket? PCSK9-hämmare åt folket? Linköping, 17 mars 2016 Lennart Nilsson överläkare, docent Kardiologiska klinikerna, Universitetssjukhuset Linköping och Vrinnevisjukhuset Norrköping Institutionen för Medicin

Läs mer

Diabetes mellitus typ 2 och mikroalbuminuri - hur handlägger vi det på SöderDoktorn?

Diabetes mellitus typ 2 och mikroalbuminuri - hur handlägger vi det på SöderDoktorn? Diabetes mellitus typ 2 och mikroalbuminuri - hur handlägger vi det på SöderDoktorn? Åsa Winberg, ST-läkare, SöderDoktorn Maj 2015 aasawinberg@gmail.com Klinisk handledare: Charlotta Brohult, MD, specialist

Läs mer

Uppnår vi behandlingsmålen för hypertoni på Täby Kyrkby Husläkarmottagning?

Uppnår vi behandlingsmålen för hypertoni på Täby Kyrkby Husläkarmottagning? Rapport VESTA Uppnår vi behandlingsmålen för hypertoni på Täby Kyrkby Husläkarmottagning? En kvantitativ retrospektiv studie Sudaba Bhuyan, ST-läkare, Täby Kyrkby Husläkarmottagning hp2015/vp2016 sudaba.bhuyan@gmail.com

Läs mer

Patienter med depression på Husläkarmottagningen Johannes: Följer vi behandlingsriktlinjerna och frågar vi om alkoholvanor?

Patienter med depression på Husläkarmottagningen Johannes: Följer vi behandlingsriktlinjerna och frågar vi om alkoholvanor? Patienter med depression på Husläkarmottagningen Johannes: Följer vi behandlingsriktlinjerna och frågar vi om alkoholvanor? Amanda Gudesjö, ST-läkare i allmänmedicin Husläkarmottagningen Johannes Mars

Läs mer

Läkemedelsbehandling hos äldre vad är evidensbaserat? Åldrande 2016-01-26. Varför särskilda hänsyn till äldre?

Läkemedelsbehandling hos äldre vad är evidensbaserat? Åldrande 2016-01-26. Varför särskilda hänsyn till äldre? Läkemedelsbehandling hos äldre vad är evidensbaserat? Patrik Midlöv, professor, distriktsläkare, Lunds Universitet patrik.midlov@med.lu.se Åldrande Åldrande är inte en sjukdom År 2050 kommer mer än en

Läs mer

Handläggning av naevusfall vid Vårdcentral Domnarvet en deskriptiv journalstudie

Handläggning av naevusfall vid Vårdcentral Domnarvet en deskriptiv journalstudie Handläggning av naevusfall vid Vårdcentral Domnarvet en deskriptiv journalstudie Ahmad Armando El Hage, ST-läkare, VC Jakobsgårdarna Oktober 2015 ahmad.elhage@ltdalarna.se Handledare Witold Pisarek, distriktsläkare,

Läs mer

Wiaam Safaa ST-läkare i allmänmedicin Handledare: Teresa Saraiva Leao, spec i allmänmedicin, CeFAM

Wiaam Safaa ST-läkare i allmänmedicin Handledare: Teresa Saraiva Leao, spec i allmänmedicin, CeFAM 2010 Omhändertagande av patienter med astma på Blackebergs vårdcentral Wiaam Safaa ST-läkare i allmänmedicin Handledare: Teresa Saraiva Leao, spec i allmänmedicin, CeFAM Wiaam Safaa Blackebergs Vårdcentral

Läs mer

Hälsoundersökningar/ samtal, riktade till 40, 50 och 60 åringar.

Hälsoundersökningar/ samtal, riktade till 40, 50 och 60 åringar. Hälsoundersökningar/ samtal, riktade till 40, 50 och 60 åringar. Uppföljning av åren 2012 2014 Forslin B, Gidlund A, Möllerswärd P (2016) Folkhälsoenheten 2016 03 09 2016 03 09 2(24) 2016 03 09 3(24) SAMMANFATTNING

Läs mer

Blodlipider. Dags för nya tider? EQUALIS-möte 23 oktober, 2015. Torbjörn Åkerfeldt Överläkare. Medicinskt ledningsansvarig läkare

Blodlipider. Dags för nya tider? EQUALIS-möte 23 oktober, 2015. Torbjörn Åkerfeldt Överläkare. Medicinskt ledningsansvarig läkare Blodlipider Dags för nya tider? Torbjörn Åkerfeldt Överläkare. Medicinskt ledningsansvarig läkare torbjorn.akerfeldt@akademiska.se EQUALIS-möte 23 oktober, 2015 Inst för medicinska vetenskaper Uppsala

Läs mer

Lipidsänkande behandling. Paul Hjemdahl. SBU ville inte ta den kastade handsken 2009.. . men recenserade 2012 den senaste CTTanalysen 2010.

Lipidsänkande behandling. Paul Hjemdahl. SBU ville inte ta den kastade handsken 2009.. . men recenserade 2012 den senaste CTTanalysen 2010. ST-dag allmänmed. Norra Latin - LT 9 Lipidsänkande behandling Paul Hjemdahl Professor, överläkare Klinisk farmakologi, Karolinska Solna Ordförande SLK:s Expertråd för Hjärt-kärlsjukdomar Uffe Ravnskog

Läs mer

XIVSvenska. Gemensam hälsokurs på KS för kardiometabola pa9enter. Gudrun Andersson och Chris9na Jarnert Stockholm. Kardiovaskulära Vårmötet

XIVSvenska. Gemensam hälsokurs på KS för kardiometabola pa9enter. Gudrun Andersson och Chris9na Jarnert Stockholm. Kardiovaskulära Vårmötet Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Gemensam hälsokurs på KS för kardiometabola pa9enter Gudrun Andersson och Chris9na Jarnert Stockholm Ingen intressekonflikt föreligger Dysglykemi

Läs mer

Handläggning av patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom vid Vallentuna Husläkargrupp

Handläggning av patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom vid Vallentuna Husläkargrupp Projektrapport VESTA Handläggning av patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom vid Vallentuna Husläkargrupp Följsamhet till SFAM`s kvalitetsindikatorer Lena Roth, ST-läkare, Vallentuna Husläkargrupp

Läs mer

REGIONALT VÅRDPROGRAM/ RIKTLINJER 2008 DIABETES - INDIVIDUELL VÅRDÖVERENSKOMMELSE

REGIONALT VÅRDPROGRAM/ RIKTLINJER 2008 DIABETES - INDIVIDUELL VÅRDÖVERENSKOMMELSE REGIONALT VÅRDPROGRAM/ RIKTLINJER 2008 DIABETES - INDIVIDUELL VÅRDÖVERENSKOMMELSE Reviderad januari 2012 Innehållsförteckning DIABETES - INDIVIDUELL VÅRDÖVERENSKOMMELSE... 2 Bakgrund patientens delaktighet

Läs mer

Riktlinjer för ECT-behandling. PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, 391 26 Kalmar

Riktlinjer för ECT-behandling. PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, 391 26 Kalmar Riktlinjer för ECT-behandling V U X E N P SYKIATRI SÖDER F A S TSTÄL L T 2012-06-01 V E R S I O N 2012:1 PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, 391 26 Kalmar Innehåll Inledning 2 ECT-behandling 2 Information

Läs mer

Förebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning

Förebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning Förebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning (ateroskleros) Sammanfattning Vid åderförkalkning ateroskleros blir blodkärlen stelare och trängre, blodet får svårare att passera. Ateroskleros

Läs mer

Slutrapport. Revision av klassificering av diagnoser och åtgärder vid GynStockholm, Cevita Care AB. Februari 2010

Slutrapport. Revision av klassificering av diagnoser och åtgärder vid GynStockholm, Cevita Care AB. Februari 2010 Slutrapport Revision av klassificering av diagnoser och åtgärder vid, Cevita Care AB Staffan Bryngelsson Emendor Consulting AB 1 Innehållsförteckning: 0. Sammanfattning... 2 0.1 Slutenvården... 2 0.2 Öppenvården...

Läs mer

Multiprofessionella journalmallar och gemensam termbank

Multiprofessionella journalmallar och gemensam termbank Multiprofessionella journalmallar och gemensam termbank Skövde 2010-09-29 Camilla Eriksson Elisabeth Wehlander Omfattning 5 primärvårdsförvaltningar Habilitering & Hälsa Ca 6.500 användare Ca 120 enheter

Läs mer

HbA1c diagnostik och monitorering. Stig Attvall, Diabetescentrum SU Sahlgrenska

HbA1c diagnostik och monitorering. Stig Attvall, Diabetescentrum SU Sahlgrenska HbA1c diagnostik och monitorering Stig Attvall, Diabetescentrum SU Sahlgrenska Cumulative Incidence (%) DCCT 1993 bevisar blodsockrets betydelse 60 76% Risk Reduction 59% Risk Reduction 39% Risk Reduction

Läs mer

Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre

Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre Ett projektarbete i två delar på hälsocentralen Ankaret i Örnsköldsvik 2013. Del ett i projektet. Kristina Lundgren, familjeläkare, specialist

Läs mer

Hur ser förskrivningen av FaR ut på Täby kyrkby Husläkarmottagning - en kartläggning 2012-2014.

Hur ser förskrivningen av FaR ut på Täby kyrkby Husläkarmottagning - en kartläggning 2012-2014. Rapport VESTA Hur ser förskrivningen av FaR ut på Täby kyrkby Husläkarmottagning - en kartläggning 2012-2014. Andreas Lenander, ST-läkare, Täby kyrkby HLM September 2015 dr.andreas.lenander@gmail.com Klinisk

Läs mer

Frågeformulär om nyttan med förebyggande behandling

Frågeformulär om nyttan med förebyggande behandling Frågeformulär om nyttan med förebyggande behandling Bästa kollega - i din hand håller du en undersökning som rör behandling med blodfettsänkande läkemedel, så kallade statiner. Undersökningen riktar sig

Läs mer

Producentobunden läkemedelsinfo

Producentobunden läkemedelsinfo Producentobunden läkemedelsinfo Maj/juni 2009 Klinisk Farmakologi - enhet för rationell läkemedelsanvändning lakemedel@lio.se Innehåll TLV-genomgång blodfetter. Tredaptive nytt läkemedel mot höga blodfetter.

Läs mer

NDR och blodtryck. Årsrapporten 2011 Trender över tid

NDR och blodtryck. Årsrapporten 2011 Trender över tid NDR och blodtryck Årsrapporten 2011 Trender över tid Ur Sammanfattningen NDR visar att diabetesvården fortsätter att bli mer jämlik i de olika landstingen och en stadig förbättring kan konstateras t ex

Läs mer

Pigmenterade hudlesioner i primärvården finns det skillnader mellan män och kvinnor i konsultationsfrekvens och förekomst av dysplasier?

Pigmenterade hudlesioner i primärvården finns det skillnader mellan män och kvinnor i konsultationsfrekvens och förekomst av dysplasier? Studie under specialisttjänstgöring i allmänmedicin Pigmenterade hudlesioner i primärvården finns det skillnader mellan män och kvinnor i konsultationsfrekvens och förekomst av dysplasier? Oxana Anckar

Läs mer

Metabola Syndromet. Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck.

Metabola Syndromet. Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck. Metabola Syndromet Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck. Definition av MetS 3 av 5. 1. Midjemått (beroende av etnicitet) >90cm för män

Läs mer

Äldres läkemedelsbehandlingl

Äldres läkemedelsbehandlingl Äldres läkemedelsbehandlingl Äldre patienter behandlas oftast med utgångspunkt från n studier påp personer

Läs mer

Hur använder läkare sig av Fysisk aktivitet på Recept, FaR?

Hur använder läkare sig av Fysisk aktivitet på Recept, FaR? VESTA Norra Programmet 2013 Hur använder läkare sig av Fysisk aktivitet på Recept, FaR? Ett projekt på Tranebergs VC, Riksby VC och Brommaplans VC Lovisa Elinder Grönlund, ST-läkare, Tranebergs VC Klinisk

Läs mer

DIABETES OCH BLODFETTER BD 130423 OWE JOHNSON HJÄRTCENTRUM NUS

DIABETES OCH BLODFETTER BD 130423 OWE JOHNSON HJÄRTCENTRUM NUS DIABETES OCH BLODFETTER BD 130423 OWE JOHNSON HJÄRTCENTRUM NUS BLODFETTER KLINISK BETYDELSE Relation till atheroskleros och hjärtkärlsjukdom Extrem hypertriglyceridemi kan ge akut pankreatit ATHEROSCLEROS

Läs mer

Sekundärpreventiv läkemedelsbehandling efter hjärtinfarkt

Sekundärpreventiv läkemedelsbehandling efter hjärtinfarkt Sekundärpreventiv läkemedelsbehandling efter hjärtinfarkt Lars Svennberg Överläkare, hjärtenheten Gävleborg Lars Svennberg Kardiolog, överläkare hjärtenheten Gävleborg Sekundärprevention Waran Kvalitets-

Läs mer

23% i Kuwait 2014-01-14. Fettskolan. Diabetes i världen IDF Diabetes Atlas 5 th Edition 2012. Vi är alla olika! Olika känsliga och olika preferenser

23% i Kuwait 2014-01-14. Fettskolan. Diabetes i världen IDF Diabetes Atlas 5 th Edition 2012. Vi är alla olika! Olika känsliga och olika preferenser Ettårs dödlighet (%) 2014-01-14 Fettskolan Vi är alla olika! Olika känsliga och olika preferenser Skräddarsydda råd om mat Varför då? Type 2 Diabetes + stable CAD + angiography n = 2 368 Follow Up: 5.3

Läs mer

Blodtryck och statiner

Blodtryck och statiner Blodtryck och statiner Peter Appelros Bitr. överläkare, docent Neurokliniken, USÖ 1 Sekundärprofylax efter stroke Antitrombotisk behandling Blodtrycksbehandling Statiner Rökstopp Förbättrad metabol kontroll

Läs mer

2016-02-18. Graviditetsdiabetes Steinunn Arnardóttir Specialistläkare Sektionen för endokrinologi och diabetes Akademiska Sjukhuset

2016-02-18. Graviditetsdiabetes Steinunn Arnardóttir Specialistläkare Sektionen för endokrinologi och diabetes Akademiska Sjukhuset Graviditetsdiabetes Steinunn Arnardóttir Specialistläkare Sektionen för endokrinologi och diabetes Akademiska Sjukhuset 1 DM relaterade malformationer 70 % ofdm 1 kvinnor planerae ej graviditet 2 3 4 Sammanfattning

Läs mer

Målvärden och metabol kontroll - erfarenhet från lokalt kvalitetsprotokoll

Målvärden och metabol kontroll - erfarenhet från lokalt kvalitetsprotokoll Målvärden och metabol kontroll - erfarenhet från lokalt kvalitetsprotokoll Per-Olof Olsson Med.dr., specialist i endokrinologi och diabetes Endokrin- och Diabetescentrum, Karlstad Poor glycated haemoglobin

Läs mer

Högt blodtryck. Åderlåtning i Landeryd/Hylte

Högt blodtryck. Åderlåtning i Landeryd/Hylte Högt blodtryck Åderlåtning i Landeryd/Hylte 2 Bra källor att läsa om hypertoni Läkemedelskommitténs Terapirekommendationer 2014 Nya riktlinjer från Läkemedelsverket 2014 som kommer senast i början av hösten,

Läs mer

Bilaga III Ändringar av produktresumé och märkning

Bilaga III Ändringar av produktresumé och märkning Bilaga III Ändringar av produktresumé och märkning Anm.: Dessa ändringar av produktresumén och bipacksedeln gäller vid tidpunkten för kommissionens beslut. Efter kommissionens beslut kommer behöriga myndigheter

Läs mer

Fysisk aktivitet på Recept (FaR)

Fysisk aktivitet på Recept (FaR) VESTA Södra Programmet 2 Fysisk aktivitet på Recept (FaR) Hur används FaR av läkare i primärvården i Huddinge? Ingela Liljebjörn, ST-läkare Vårby Vårdcentral 2 Handledare: Bo-Christer Bertilson, leg läkare,

Läs mer

Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2010-10-14 Samverkansnämndens rekommendationer och beslut

Läs mer

Socker och sjukdomsrisk. Emily Sonestedt, PhD Lunds Universitet

Socker och sjukdomsrisk. Emily Sonestedt, PhD Lunds Universitet Socker och sjukdomsrisk Emily Sonestedt, PhD Lunds Universitet Aspekter att ta hänsyn till vid tolkning av forskningen! Vilken typ av socker har studerats?! Vilken typ av studiedesign har använts?! Har

Läs mer

Patienter med hjärtsvikt på Djursholms Husläkarmottagning hur ser omhändertagandet ut i förhållande till nationella riktlinjer?

Patienter med hjärtsvikt på Djursholms Husläkarmottagning hur ser omhändertagandet ut i förhållande till nationella riktlinjer? Rapport VESTA hp 15 Patienter med hjärtsvikt på Djursholms Husläkarmottagning hur ser omhändertagandet ut i förhållande till nationella riktlinjer? Jan Vouis, ST-läkare, Djursholms Husläkarmottagning 15

Läs mer

Prevention av aterosklerotisk hjärtkärlsjukdom med lipidreglerande läkemedel - Bakgrundsdokumentation

Prevention av aterosklerotisk hjärtkärlsjukdom med lipidreglerande läkemedel - Bakgrundsdokumentation Prevention av aterosklerotisk hjärtkärlsjukdom med lipidreglerande läkemedel - Bakgrundsdokumentation Artiklar publicerade under rubriken Bakgrundsdokumentation är författarnas enskilda manuskript. Budskapet

Läs mer

Vad döljer sig bakom diagnosen Oro för sjukdom?

Vad döljer sig bakom diagnosen Oro för sjukdom? Vad döljer sig bakom diagnosen Oro för sjukdom? Ett projektarbete om ICD-10 diagnosen Z711 på Tallhöjdens vårdcentral i Södertälje. Per Broman, ST-läkare Tallhöjdens vårdcentral Vetenskaplig handledare:

Läs mer

Blodfettsänkande läkemedel vid diabetes - följs riktlinjerna på vårdcentralen Mösseberg?

Blodfettsänkande läkemedel vid diabetes - följs riktlinjerna på vårdcentralen Mösseberg? Blodfettsänkande läkemedel vid diabetes - följs riktlinjerna på vårdcentralen Mösseberg? FoU-centrum Primärvård och Tandvård i Skaraborg Författare: Ahmed Ismat Mustafa, ST-läkare Vårdcentralen Mösseberg

Läs mer

äldre dar? Sten Landahl Sahlgrenska Universitetssjukhuset Vårdalinstitutet Ordförande rande Läkemedelskommitten Götaland

äldre dar? Sten Landahl Sahlgrenska Universitetssjukhuset Vårdalinstitutet Ordförande rande Läkemedelskommitten Götaland Får r vi tillräckligt med läkemedel l påp äldre dar? Sten Landahl Sahlgrenska Universitetssjukhuset Vårdalinstitutet Ordförande rande Läkemedelskommitten i Västra V Götaland 80-åringar och äldre använder

Läs mer

Riktade hälsosamtal Hans Lingfors. Hälsokurvan

Riktade hälsosamtal Hans Lingfors. Hälsokurvan Riktade hälsosamtal Hans Lingfors Hälsokurvan Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan Erfarenheter från Skaraborg och Jönköpings län Hans Lingfors, distriktsläkare, med dr Primärvårdens FoU-enhet,

Läs mer

Allmänläkardagarna 2011-01-27

Allmänläkardagarna 2011-01-27 Allmänläkardagarna 2011-01-27 1. Förebygger vi komplikationer genom att behandla blodsockret? 2. Spelar det någon roll HUR man sänker blodsockret? 3. Har dom nya läkemedlen någon plats? 50% av typ 2 diabetikerna

Läs mer

Riktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom

Riktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom Riktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom Giltighet 2013-08-16 2014-08-16 Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Målgrupp

Läs mer

KONSERVATIV BEHANDLING AV KAROTISSTENOS

KONSERVATIV BEHANDLING AV KAROTISSTENOS KONSERVATIV BEHANDLING AV KAROTISSTENOS Docent Mia von Euler Neurolog och klinisk farmakolog Karolinska Institutets Strokeforskningsnätverk vid Södersjukhuset M von Euler 21 mars 2014 1 Stroke - en folksjukdom

Läs mer

Handläggning av nedre okomplicerad urinvägsinfektion hos vuxna kvinnor på Forums Vårdcentral.

Handläggning av nedre okomplicerad urinvägsinfektion hos vuxna kvinnor på Forums Vårdcentral. Handläggning av nedre okomplicerad urinvägsinfektion hos vuxna kvinnor på Forums Vårdcentral. En deskriptiv journalstudie. Camilla Magelssen: ST-läkare Forums vårdcentral Vetenskaplig handledare: Teresa

Läs mer

Falls and dizziness in frail older people

Falls and dizziness in frail older people Falls and dizziness in frail older people Predictors, experience and effect of an intervention Ulrika Olsson Möller Leg sjukgymnast, doktorand Mars 2013 Andelen äldre kommer att öka Våra mest sjuka äldre

Läs mer

Diagnostik och uppföljning av KOL - en journalstudie på Nykvarns vårdcentral

Diagnostik och uppföljning av KOL - en journalstudie på Nykvarns vårdcentral Diagnostik och uppföljning av KOL - en journalstudie på Nykvarns vårdcentral Projektansvarig: Suzan Gorgis Leg. läk. ST- läkare i allmänmedicin Nykvarns vårdcentral suzan.gorgis@proxima.se Vetenskaplig

Läs mer

Diagnostik och utredning av patienter med depressiva symtom på Tranebergs vårdcentral

Diagnostik och utredning av patienter med depressiva symtom på Tranebergs vårdcentral Diagnostik och utredning av patienter med depressiva symtom på Tranebergs vårdcentral Åsa Andreasson, ST-läkare Tranebergs Vårdcentral Oktober 2011 Klinisk handledare Monica Bäck, spec. i allmänmedicin

Läs mer

Tidig intervention vid typ-2 diabetes nya insikter från ADA och EASD 2015 en personlig reflektion

Tidig intervention vid typ-2 diabetes nya insikter från ADA och EASD 2015 en personlig reflektion Tidig intervention vid typ-2 diabetes nya insikter från ADA och EASD 2015 en personlig reflektion Magnus Löndahl överläkare Endokrinologen Skånes Universitetssjukhus En bild fr Hur bör vi använda behandlingsriktlinjer?

Läs mer

Hypertoni och hypertonibehandling. Personliga reflektioner

Hypertoni och hypertonibehandling. Personliga reflektioner Hypertoni och hypertonibehandling Personliga reflektioner Vilket genomslag kan riskfaktorerna ha? Steno2 Diabetes typ 2 Genomsnittsålder 55,1 år (+/-7,2) Microalbuminuri Uppföljningstid i genomsnitt 7,8

Läs mer

Diabetes Checklista för Primärvården, Landstinget i Kalmar län

Diabetes Checklista för Primärvården, Landstinget i Kalmar län Diabetes Checklista för Primärvården, Landstinget i Kalmar län För att få god kvalitet i diabetesvården krävs bl a struktur och systematik i arbetet. Detta är något som flera hälsocentraler i länet arbetat

Läs mer

http://www.dagensmedicin.se/seminarier/kurs -ratta-lakemedel-nov-2014/ Fredag 08.30-09.00 Statinbehandling av sköra äldre patienter

http://www.dagensmedicin.se/seminarier/kurs -ratta-lakemedel-nov-2014/ Fredag 08.30-09.00 Statinbehandling av sköra äldre patienter http://www.dagensmedicin.se/seminarier/kurs -ratta-lakemedel-nov-2014/ Fredag 08.30-09.00 Statinbehandling av sköra äldre patienter Anders Hernborg, specialist allmänmedicin och internmedicin, Region Halland.

Läs mer

DIABETES KOMPLIKATIONER. Gun Jörneskog Enheten för endokrinologi och diabetologi Danderyds sjukhus

DIABETES KOMPLIKATIONER. Gun Jörneskog Enheten för endokrinologi och diabetologi Danderyds sjukhus DIABETES KOMPLIKATIONER Gun Jörneskog Enheten för endokrinologi och diabetologi Danderyds sjukhus Antalet patienter med diabeteskomplikationer förväntas öka * Ökningen av diabetessjukdomen avser spec typ

Läs mer

Primärvårdspatienter med förmaksflimmer

Primärvårdspatienter med förmaksflimmer Primärvårdspatienter med förmaksflimmer Val av strokeprofylax i relation till stroke- och blödningsrisk på VC Forshaga Daniel Fröding, ST-läkare allmänmedicin, VC Forshaga Akademisk handledare: Riitta

Läs mer

En första inblick i de nya europeiska riktlinjerna för prevention. Nya modeller för kardiovaskulär riskbedömning

En första inblick i de nya europeiska riktlinjerna för prevention. Nya modeller för kardiovaskulär riskbedömning En första inblick i de nya europeiska riktlinjerna för prevention Nya modeller för kardiovaskulär riskbedömning Bakgrund 1994 First Joint Task Force Recommendations (Pyörälä) 1994 Joint European Societies

Läs mer

Lipidsänkande behandling vid diabetes typ 2 på Fisksätra VC Projektrapport VESTA

Lipidsänkande behandling vid diabetes typ 2 på Fisksätra VC Projektrapport VESTA Lipidsänkande behandling vid diabetes typ 2 på Fisksätra VC Projektrapport VESTA Noor Mirza, ST-Läkare Fisksätra VC 2011-06-06 Handledare: Dr. Malin Gadd distriktsläkare, forskningsledare vid Centrum för

Läs mer

Dags för europeiskt perspektiv på kardiovaskulär prevention

Dags för europeiskt perspektiv på kardiovaskulär prevention klinisk översikt läs mer Fullständig referenslista http://ltarkiv.lakartidningen.se Dags för europeiskt perspektiv på kardiovaskulär prevention PETER M NILSSON, docent, universitetslektor, institutionen

Läs mer

Förbättring? Peter Olsson Jokkmokk

Förbättring? Peter Olsson Jokkmokk Förbättring? Peter Olsson Jokkmokk 1 1 Förbättring-vad är det och hur? På fm patienternas mätbara uppgifter på vårdcentralen X, de ger en mycket begränsad bild DAL: 1 2 3 4 5 6 DAS: 1 2 3 4 PATIENT 2 2Vad

Läs mer

Vem skall vi satsa på för kardiovaskulär prevention?

Vem skall vi satsa på för kardiovaskulär prevention? Lund den 7 december 2012 Vem skall vi satsa på för kardiovaskulär prevention? Peter M Nilsson, professor klinisk kardiovaskulär forskning Institutionen för kliniska vetenskaper Skånes Universitetssjukhus,

Läs mer

Riskfaktorer för hjärt kärlsjukdom

Riskfaktorer för hjärt kärlsjukdom Citera som: Läkartidningen. 213;11:CAEI Riskfaktorer för hjärt kärlsjukdom Resultat från Nationella diabetesregistret jämförs med internationella studier Nationella diabetesregistret (NDR) används för

Läs mer

Behandling med blodfettsänkande läkemedel för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar

Behandling med blodfettsänkande läkemedel för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar Behandling med blodfettsänkande läkemedel för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar Sammanfattning Förhöjda blodfetter (hyperlipidemi) ökar risken för att drabbas av hjärtkärlsjukdomar. Riskökningen är tydligast

Läs mer

Bohusgården. HbA1c- mål 2015-01- 30. Peter Fors Alingsås lasarett

Bohusgården. HbA1c- mål 2015-01- 30. Peter Fors Alingsås lasarett Bohusgården 2015-01- 30 HbA1c- mål Peter Fors Alingsås lasarett Mål med behandling? 1. Överleva. 2. Symtomfrihet. 3. Minimera antalet akuta komplikationer och problem. 4. Minimera risken för sjukdomens

Läs mer

Primär och sekundärprevention i allmänläkarperspektiv

Primär och sekundärprevention i allmänläkarperspektiv Primär och sekundärprevention i allmänläkarperspektiv Jan Håkansson distriktsläkare Krokoms HC Ordf i SFAM.L (Svensk förening för allmänmedicin; läkemedelsrådet) Medlem i expertgrupp hjärta kärl i Jämtlands

Läs mer

Ruxolitinib (Jakavi) för behandling av symtom vid myelofibros

Ruxolitinib (Jakavi) för behandling av symtom vid myelofibros 1 Regionala expertgruppen för bedömning av cancerläkemedel 130114 Ruxolitinib (Jakavi) för behandling av symtom vid myelofibros Tillägg 140505 Sedan utlåtandet publicerades har TLV nu beslutat att Jakavi

Läs mer

Kardiovaskulär primärpreven2on i kri2sk belysning vad håller vi på med egentligen?

Kardiovaskulär primärpreven2on i kri2sk belysning vad håller vi på med egentligen? Kardiovaskulär primärpreven2on i kri2sk belysning vad håller vi på med egentligen? Moderatorer: Lena Jonasson, Linköping, Peter M Nilsson, Malmö Preven&onens svåra e&k problemets omfa4ning och riktlinjernas

Läs mer

Bröstmjölk eller ersättning, har det någon inverkan på barns vikt vid 4 års ålder?

Bröstmjölk eller ersättning, har det någon inverkan på barns vikt vid 4 års ålder? Bröstmjölk eller ersättning, har det någon inverkan på barns vikt vid 4 års ålder? En retrospektiv kohortstudie i Kiruna. ST-arbete: Samuel Blomqvist ST-läkare Allmänmedicin Granitens Hälsocentral Kiruna

Läs mer

Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv

Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv Ingrid Östlund Kvinnokliniken USÖ SFOG 2010-08-30 Graviditetsdiabetes (GDM) asymptomatiskt tillstånd av glucosintolerans upptäckt

Läs mer

Riktlinje för Läkemedelsgenomgångar inom Stockholms läns landsting

Riktlinje för Läkemedelsgenomgångar inom Stockholms läns landsting "ZZJ Hälso- och sjukvårdsförvaltningen STOCKHOI MS I &K% I ANrjVniMG Bilaga 6:2 Riktlinje för Läkemedelsgenomgångar inom Stockholms läns landsting En arbetsgrupp under satsningen "Mest sjuka äldre, läkemedel"

Läs mer

Kan fysisk aktivitet förebygga hjärtinfarkt?

Kan fysisk aktivitet förebygga hjärtinfarkt? Kan fysisk aktivitet förebygga hjärtinfarkt? -en prospektiv incident fall-kontrollstudie i ett populationsbaserat material i norra Sverige Patrik Wennberg, Bureå VC Handledare: Jan-Håkan Jansson, Medicin-Geriatrikkliniken,

Läs mer

Polypills vid prevention av hjärt-kärlsjukdom?

Polypills vid prevention av hjärt-kärlsjukdom? Polypills vid prevention av hjärt-kärlsjukdom? En litteraturstudie Greta Sundin Examensarbete i farmaci 15 hp Receptarieprogrammet 180 hp Rapporten godkänd: VT 2014 Handledare: Maria Sjölander Examinator:

Läs mer

Glukosmätning. vid typ 2. evidens och erfarenhet?

Glukosmätning. vid typ 2. evidens och erfarenhet? Glukosmätning vid typ 2 Vad sägers evidens och erfarenhet? Första bärbarab blodsockermätaren Ames,, 1969, ca 17 cm långl Stickan ca 7,5 cm långl Vad vet vi om nyttan av att ha bra glykemisk kontroll? UK

Läs mer

Månadstema Dokumentation & uppföljning Diabetes

Månadstema Dokumentation & uppföljning Diabetes 1 (7) Kompetenslyftet ehälsa i primärvården Mars-April 2012 Månadstema Dokumentation & uppföljning Diabetes Utse någon som dokumenterar de punkter som behöver föras vidare till APT, t.ex. frågor, förbättringsförslag,

Läs mer