Blodlipider. Dags för nya tider? EQUALIS-möte 23 oktober, Torbjörn Åkerfeldt Överläkare. Medicinskt ledningsansvarig läkare

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Blodlipider. Dags för nya tider? EQUALIS-möte 23 oktober, 2015. Torbjörn Åkerfeldt Överläkare. Medicinskt ledningsansvarig läkare"

Transkript

1 Blodlipider Dags för nya tider? Torbjörn Åkerfeldt Överläkare. Medicinskt ledningsansvarig läkare EQUALIS-möte 23 oktober, 2015 Inst för medicinska vetenskaper Uppsala universitet

2 Preventiv sjukvård Potentialen med preventiv sjukvård är mycket stor! Genom att identifiera och behandla riskfaktorer (t ex för hjärtkärlsjukdom) vill man minska sjuklighet och dödlighet Till de klassiska (behandlingsbara) riskfaktorerna för hjärtkärlsjukdom hör blodtryck, fetma, rökning och blodlipider Vilka evidens finns att hälsokontroller (riskfaktoridentifiering) leder till minskad sjuklighet och dödlighet? fler diagnoser, men inte minskad sjuklighet eller dödlighet (baserat på individer i 14 studier)!

3 Riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom

4 RISKFAKTORER Andel nordbor med ökad risk för hjärtkärlsjukdom Läkartidningen nr Data från Getz L et al -04

5 RISKFAKTORER Sjukdomar samt dess riskfaktorer hos nordbor Läkartidningen nr Data från Pétursson H et al -09

6 Fördelning av befolkningen BLODLIPIDER Totalkolesterol (vuxna >30 år) 3,1 5,1 7,3 referensintervall (dvs täcker 95% friska av befolkningen)

7 Fördelning av befolkningen BLODLIPIDER Hyperkolesterolemi - definition Lätt hyperkolesterolemi 5,0 Måttlig hyperkolesterolemi 6,5 7,5 Uttalad hyperkolesterolemi 3,1 5,1 7,3 referensintervall (dvs täcker 95% friska av befolkningen)

8 Fördelning av befolkningen BLODLIPIDER Hyperkolesterolemi - dilemmat... Önskvärd nivå enligt Läkemedelsverket 5,0 Önskvärd nivå hos de med hög risk: < 4,5 mmol/l Många propagerar för ännu lägre målvärden 3,1 5,1 7,3 referensintervall (dvs täcker 95% friska av befolkningen)

9 Kolesterolsvar från Klin kem under 2014 Av patientprover uppvisar hälften hyperkolesterolemi... Samtidigt ligger svaren väldigt nära en frisk referenspopulation... Ref intervall >30år

10 LDL-kolesterolsvar från Klin kem under 2014 Vid mkt hög risk Vid måttlig risk Vid hög risk Endast c:a hälften av individerna uppnår målen för LDL-sänkning när man försöker. Ref intervall >30år

11 Sammanfattning Tro inte att du är frisk! Du håller i vart fall på att bli sjuk! I sin iver att hitta alla i riskzonen (hög prognostisk sensitivitet) riskerar man lätt att förlora i specificitet (dvs få falska varningar ) Att risk- och sjukdomsstämpla folk har både för- och nackdelar

12 Åldersrelation 90% av hjärtinfarkterna drabbar personer över 65 års ålder. Ju äldre man blir desto närmare kommer man sin första hjärtinfarkt Ålder således en stark riskfaktor! I denna åldersgrupp tycks dock högt kolesterol vara en friskfaktor, snarare än riskfaktor.

13 Varför analysera blodlipider 1. Fånga upp individer med dyslipidemi -Speciellt viktigt hitta yngre människor med tydlig dyslipidemi (har störst nytta av statinbehandling). Uppskattningsvis har c:a svenskar FH, varav endast 1/6 är kända. -Sannolikt bör alla ha statinbehandling efter hjärtinfarkt, oberoende på lipidstatus(!) 2. Utvärdera behandlingseffekt av läkemedel (ff a statiner) -Mycket fokus på att sänka LDL-kolesterol (i Sverige) -Vetenskapligt tycks Apo-kvot vara ett bättre utvärderingsmått -Ev tillför hscrp-analys information (statiner är antiinflammatoriska och har andra effekter än bara LDL-sänkning). Används ej kliniskt besvärligt, flera prover krävs. 3. Ge motivation / morot till livsstilsförändringar -Använd endast analyter som lätt påverkas av kost och motion!

14 Utvärdera behandlingseffekter Ett viktigt kvalitetsmått i SWEDEHEARTregistret är andel patienter som når ner till målvärdet för LDL-kolesterol Ifall labbet ligger på fel LDL-nivå kommer statinförskrivningen påverkas lokalt, och/eller rankningen i SWEDEHEARTs kvalitetsregister förändras Ifall målvärdet inte nås anses det ok om man halverat LDL-kolesterolet.

15 Rekommendationer Läkemedelsverket 2014 Tidigare mål- Analyt Målvärden (2014): vä rden (2005) Fastande? (2014) Screening Totalkolesterol (+ SCORE)? 5 mmol/l Ej fastande Vid förhöjd risk (vid behandling) Triglycerider? <1,8 mmol/l Minst 8 tim HDL? mä n >1,0, kv>1,3 Ej fastande LDL måttlig risk: 3,0 mmol/l 3,0 mmol/l Ingen uppgift hög risk: 2,5 mmol/l 3,0 mmol/l mkt hög risk: 1,8 mmol/l 2,5 mmol/l Vid kraftig hypertriglyceridemi non-hdl-kolesterol hög risk: 3,3 mmol/l - Ingen uppgift mkt hög risk: 2,6 mmol/l - Ökat fokus mot riskalgoritmen SCORE, och mot LDLkolesterolmätning De analystekniska problemen med LDL-mätning berörs ej

16 Kan vi skärpa diagnostiken ytterligare? För att undgå problemet med LDL-mätning använder man ofta andra kvoter eller beräkningar internationellt. I USA har man nu övergett LDL-mål. Både totalkolesterol / HDL och TG / HDL föreslagits som bättre riskmarkör än LDL och LDL / HDL Eftersom myndigheterna ej uppger målvärden på dessa kvoter, har de aldrig slagit igenom i Sverige. Fortsatt fokus på LDL-kolesterolet. Även non-hdl Cholesterol (totalkolesterol minus HDL) populärt i USA, och i studier (lovande resultat)

17 Blodlipider vid akut hjärtsjukdom Blodlipider brukar ej analyseras vid inläggning, då man erfarenhetsmässigt vet att de brukar se ganska normala ut. Detta har tillskrivits akutfasreaktionen. Sachdeva A et al. mätte 2007 blodlipider vid akut hjärt- infarkt / instabil angina ( pat, max 24 h postinfarkt); -Totalkolesterol -LDL-kolesterol -HDL-kolesterol 4,5 mmol/l 2,7 mmol/l 1,0 mmol/l -Triglycerider 1,8 mmol/l (sannolikt ej taget efter 10 h fasta) Dessa värden snarast bättre än hos hjärtkärlfriska Författarna konkluderade att målvärden för blodlipider måste sänkas ytterligare -De fina blodlipiderna kan knappast förklaras genom akutfasreaktionen (se tex Pitt B et al. Lipid levels after acute coronary syndromes. -08)

18 Sammanfattning så långt... De medicinska beslutsgränserna (målvärden) sänks för varje ny uppdatering En allt större del av befolkningen får således diagnosen hyperkolesterolemi / dyslipidemidåliga blodfetter ) De flesta med hyperkolesterolemi (enl dagens gränsvärden) kommer troligtvis inte få hjärtinfarkt Kanske närmare hälften av infarktpatienterna har inte hyperkolesterolemi före infarkten (gäller ff a kvinnor) Bättre biokemiska riskmarkörer för hjärtkärlsjukdom behövs!

19 Rutinanalyser Klin kem, AS Klassiska lipidparametrar Moderna lipidparametrar Främst genetiskt styrt, påverkas ej av beh 3 olika genvarianter där en ger hyperkolesterolemi (prevalens i Sverige 0,5%)

20 Kolesterol Upptäcktes i blod 1812 Har en steroidstruktur Behövs för syntes av steroidhormoner, D-vitamin och gallsalter samt för att stabilisera cellmembran Via kosten får vi i oss c:a 0,3 g/d (varav c:a 45% tas upp) Kroppen syntetiserar c:a 1 g/d (ibland upp till 2 g) Kroppen innehåller c:a 150 g kolesterol, varav 7% återfinns i blodet I blodet transporteras kolesterolet i lipoproteiner

21 Kolesterol historiskt perspektiv Sent 1800-tal fann man kolesterol i blodkärlsplack Men eftersom plack är hårda misstänkte man istället kalk i patogenesen åderförkalkning (Ateroskleros = grekiska för hård gröt ) Tidigt 1900-tal lyckades man ge kaniner ett aterosklerosliknande tillstånd genom högt kolesterolintag 1924 upptäckte man att kroppen syntetiserar kolesterol 1953 skapades lipidhypotesen av Ancel Keys 1954 kunde man särskilja LDL och HDL-kolesterol

22 Lipoproteiner (kylomikron som exempel) Triglycerider (TG) Kolesterol Fosfolipider (ett skikt) Kolesterolestrar (kolesterol med en fettsyra) Apolipoprotein B48 (unik för kylomikroner)

23 Kolesterolets resa genom kroppen

24 Kylomikroner med kolesterol, fettsyror och triglycerider BLODLIPIDER Lipoproteintransport (förenklad modell) Lever VLDL IDL stora LDL små LDL HDL Fett- och muskelvävnad -Totalkolesterol mäter kolesterolet i alla lipoproteiner -Man anser att LDL-kolesterolet är farligt och HDLkolesterolet är ofarligt / hälsosamt -Därför är totalkolesterolet ett dåligt mått på infarktrisk, och LDL / HDL-kvoten ett något bättre mått

25 Lipoproteiner - minnesregel L Läskig Hälsosam

26 Kan vi skärpa diagnostiken ytterligare? Även om LDL / HDL-kvoten är ett steg framåt, kvarstår t ex problemet med att analysera LDL-kolesterol På 1/4 av sjukhuslab i Sverige (+PNA-instrument) analyseras ej LDL-kolesterol direkt, utan räknas fram (enl Friedewalds formel): LDL-kolesterol = totalkolesterol - HDL- (0,45 x Triglycerider) Beräknat LDL-kolesterol har flera felkällor. (LDL bör helst inte beräknas vid TG > 2 mmol/l, och ska inte beräknas alls om TG > 4 mmol/l. Ev även missvisande vid TG < 1,1 mmol/l. Andra möjlig felkällor är hög halt av VLDL, IDL och/el kylomikroner, leverskada, övervikt mm oftast fungerar beräknat LDL, men hos de mest sjuka, som har högst behov av ett korrekt värde, måste felkällorna beaktas.

27 Mätt LDL (mmol/l) BLODLIPIDER Korrelation mätt vs beräknat LDL (2014 års produktion på Akademiska; värden) Prover med höga P-Trigycerider (Freidewalds underskattar sann LDL-nivå) Beräknat LDL (mmol/l)

28 Hur påverkar Triglycerider beräknat LDL? Ev felaktigt LDL Lätt till måttligt falsk lågt LDL Ska ej svaras ut Största analystekniska felkällan är dock totalkolesterol

29 Är alla LDL-partiklar lika? Nej, dess aterogenicitet beror på flera olika faktorer Storlek/ densitet Glykering Elektrisk laddning Inflammation Redoxstatus (oxidationsgrad) Lipidinnehåll Det finns 7 olika LDL-klasser beroende på storlek, där man anser att ju mindre (och tätare) desto mer aterogent.

30 Apolipoproteiner - historisk bakgrund Apolipoproteinerna analyserades på flera sjukhuslaboratorier på 90-talet, men p g a bristande kliniskt intresse lades analysen ner Förnyat intresse eftersom AstraZeneca sponsrat studier och utbildning kring apolipoproteiner -Syftet är förstås att fånga upp personer med normala blodlipider och ge dem på deras lipidsänkare (som förbättrar apolipoproteinerna) (dvs ökad prognostisk sensitivitet) -Men apolipoproteinerna kan förstås även användas för att utesluta de som inte behöver läkemedelsbehandling: (dvs ökad prognostisk specificitet) Den kliniska erfarenheten är hittills att apob / apoa1-kvoten bättre än LDL-kolesterol kan urskilja patienter som inte behöver läkemedelsbehandling. (Karlsson & Svensson, Läkartidningen nr 12, 2007 sid 964)

31 Lipoproteintransport (förenklad modell) Lever VLDL IDL stora LDL små LDL HDL ApoB En på varje LDL Fett- och muskelvävnad -Framförallt små LDL-partiklar fastnar i kärlväggen och bildar plack (stora LDL anses ofarligare) -Analyserar man LDL mäts den totala mängden LDLkolesterol (från både stora & små LDL partiklar) -Analyserar man ApoB fås snarast ett indirekt mått på antalet LDL-partiklar (eftersom de stora ofarliga LDL inte får lika stort genomslag i svaret)

32 Lipoproteintransport (förenklad modell) ApoB VLDL IDL stora LDL små LDL Lever HDL ApoA1 Fett- och muskelvävnad -ApoB anses därför ofta visa risken för ateroskleros bättre än LDL-kolesterolmätning -ApoA1 är samtidigt bättre markör än HDL för att visa 1) återtransporten av kolesterol. 2) skyddande effekt (vissa HDL-partiklar kan ha 2 st ApoA1)

33 Lipoproteiner NY minnesregel! ApoB ApoA1 ApoB - som i Bad ApoA1 Användbar (Antiinflammatoriskt) (tillförsel av ApoA1 ger skydd)

34 LDL kontra ApoB Studier visar att ApoB är signifikant bättre riskmarkör, alternativt bedöms de likvärdiga Antal LDL-partiklar mätt med NMR

35 I INTERHEART-studien (52 länder) kunde 9 risk/friskfaktorer förklara 90% av sjukligheten. ApoB / ApoA1 betydligt starkare riskfaktor än kolesterolmåtten (inkl non-hdl-kolesterol)

36 Nära samband mellan Apolipoproteinkvot och risk för hjärtinfarkt dock glömde författarna att nämna att detta samband försvinner hos äldre (dvs de som oftast drabbas av hjärtinfarkt)...

37 Kräver fastande pat? Kan användas vid förhöjda P-Triglycerider? Kan kräva förnyad provtagning? Användbar på pat. med hypertriglycridenibeh? LDL kontra ApoB LDL CV mellan lab? Direkt metod: 8% Indirekt metod 8% Reagenskostnad Prediktiv förmåga På ¼ av sjukhuslabben På 3/4 av sjukhuslabben På ¼ av sjukhuslabben Helst inte på ¼ av sjukhuslabben ApoB Nej Ja 4% Nationell beslutsgräns? Finns Nej. Rekommenderas ej Nej Ja Direkt metod 12:- < 3:- Indirekt metod: 6:- Signifikant bättre i de flesta moderna studier

38 Vad säger forskarna/myndigheterna? Stora studier (svenska AMORIS + INTERHEART) har visat apolipoproteinernas goda prediktiva värde för hjärtkärlsjukdom Detta har lett till att flera internationella organisationer rekommenderar apolipoproteiner som riskmarkör European Guidelines on cardiovascular disease prevention in clinical practice (version 2012) (ApoB <0,8 g/l vid mkt hög risk och <1,0 vid hög risk) American College of Cardiology Foundation; American Heart Association ACCF/AHA guideline for assessment of cardiovascular risk in asymptomatic adults (ApoB <0,8 resp 0,9 g/l) AACC Lipoproteins and Vascular Diseases Division Working Group on Best Practices. Apolipoprotein B and cardiovascular disease risk American Diabetes Association; American College of Cardiology Foundation. Lipoprotein management in patients with cardiometabolic risk

39 Man beställer kolesterol, LDL (och HDL) av gammal vana (tror det är billigare, van att tolka svaren; myndigheter ger beslutsgränser) En del forskare / myndigheter tvekar ifall Apolipoproteiner är signifikant bättre

40 Vad säger forskarna? The Emerging Risk Factors Collaboration. Lipid-Related Markers and Cardiovascular Disease Prediction JAMA June 20, 2012 Omtalad artikel där man analyserat resultat från 37 studier (ej AMORIS och INTERHEART). Frågeställning var ifall apolipoproteiner ger signifikant bättre riskprediktion än totalkolesterol/ HDL eller non-hdl-kolesterol kolesterol. Konklusionen blev nej, vilket minskat tilltron till apolipoproteiner En orsak till resultatet kan vara att apoproteinanalyserna på de olika labben inte var standardiserade och kalibrerade (Grundy M. JAMA June 20, 2012) Än är inte sista ordet sagt i denna spännade debatt!

41 Vad säger myndigheterna? Socialstyrelsen 2007 och 2012 Det vetenskapliga underlaget, som visar hur livsstilsförändringar respektive läkemedelsbehandling påverkar kvoten för Apo B/A1, är bristfälligt om man jämför med vad man vet om effekter på kolesterol, LDL-kolesterol och HDLkolesterol.

42 Vad säger myndigheterna? Läkemedelsverket 2003 Motiverade lipidanalyser Totalkolesterol HDL-kolesterol LDL-kolesterol Triglycerider Upprepat prov efter fasta önskvärt Lipidanalyser Apolipoprotein B och A I kan tillföra ytterligare information för den specialintresserade Behandling med lipidsänkande läkemedel

43 Vad säger myndigheterna? Läkemedelsverket 2014 I sammanfattningen I bakgrundsmaterialet till rapporten Även om apolipoproteiner innebär vissa teoretiska fördelar, kanske också analystekniskt, förefaller knappast en övergång till analys av apolipoproteiner som någon nämnvärd vinst i nuläget.

44 Lite om non-hdl-kolesterol Eg en förenkling av Friedewalds formel; LDL-kolesterol = totalkolesterol - HDL- (0,45 x Triglycerider) d v s non-hdl-kolesterol = totalkolesterol - HDL Man undviker LDL-mätningsproblemen. Kräver ej fasta. Billig. Möjlig på PNA-instrument till skillnad från Apolipoproteinerna. En del tyder på bättre riskprediktion jmf med LDL-kolesterol Borde labben börja svara ut non-hdl-kolesterol (som vi gör med t ex LDL/HDL-kvot, och ApoB/ApoA1-kvot)?

45 Lite om Triglycerider och fasta Fastekravet på P-Triglycerider har på senare år ifrågasatts Kanske samband med en artikel i Läkartidningen: Man refererade till Sidhu D et al -12, som konstaterade att totalkolesterol och HDL inte påverkas, men indirekt LDL, och Triglycerider varierade 10 resp 20% beroende på fasteduration. Icke-fastade TG mer metabolt relevant, men kräver standardiserad måltid och provtagningstid. Då är fastande enklare.

46 Lite om riskalgoritmer Flyttar lite fokus från biokemiska riskmarkörer till övriga riskfaktorer (vilket i detta fall är rimligt) Fungerar generellt lite sämre på kvinnor, yngre och de äldsta (bäst på medelålders män..) SCORE - europeisk initiativ, som anammats i Sverige (SCORE- Sverige) Predikterar kardiovaskulär dödlighet inom 10 år (hos friska ) Den enkla versionen inkluderar: Lägger man till kön och ålder förbättras modellen.

47 Sammanfattning riskfaktorer 1. Mätning av totalkolesterol ger mkt lite information (anser jag...innefattar både gott och ont kolesterol, avspeglar i hög grad åldern på patienten) 2. SCORE-algoritmen lyfts fram alltmer i riskbedömning, vilket är rimligt. Ålder en stark riskfaktor. Allting som samvarierar med ålder torde kunna användas i SCORE istället för totalkolesterol 3. Förutom Score lyfts LDL-mätning fram. Man nämner inget om LDL-analys och fasta och övriga analystekniska utmaningar. 4. Internationellt överger man alltmer LDL-mätning och mål.

48 Sammanfattning riskfaktorer 5. ApoB / ApoA1-kvot avspeglar troligtvis risk för hjärtkärlsjukdom bättre än LDL / HDL-kvot (högre prognostiskt sens och spec). Och ApoB bättre än LDL 6. Vill man inte beställa Apolipoproteiner är ett gott alternativ totalkolesterol / HDL och kanske ff a non-hdl kolesterol.. 7. Ta dock alla analyter som påstår sig kunna prediktera framtida sjukdom med en nypa salt (generellt dålig sens och spec). Se den totala riskbilden!

49 Labprover som beställs med utgångspunkt från anamnes, status och klinisk frågeställning har ofta hög relevans. Fel labprover som beställs med fel frågeställning på fel patient eller vid fel tillfälle skapar bara problem!

50 Min personliga önskelista 1. Ny riskalgoritm som inte innehåller blodprover, istället t ex midjemått, hereditet och/eller grad av fysisk aktivitet / psykosocial stress. Kan utföras av individen på nätet. 2. Ny riskalgoritm som har en bättre biokemisk riskmarkör än totalkolesterol (man har provat HDL, utan framgång, förutom på diabetiker) 3. Följa internationell (USA) praxis mindre fokus på LDL 4. Nationella målvärden för apolipoproteiner 5. Mer forskning mot helt andra potentiella biokemiska riskmarkörer (t ex identifierade med MS eller PEA-teknologi) 6. Färre skattefinansierade hälsokontroller på friska (eftersom de inte leder till minskad sjuklighet och dödlighet) 7. När man väl gör hälsokontroller, ska det finnas adekvat uppföljning av funna riskfaktorer!.

FAMILJÄR HYPERKOLESTEROLEMI

FAMILJÄR HYPERKOLESTEROLEMI FAMILJÄR HYPERKOLESTEROLEMI En informationsbroschyr för vårdpersonal och patienter med hyperkolesterolemi Originalproduktion av Dr Leiv Ose, januari 2012 Uppdaterad av Dr Lennart Nilsson, juni 2015 Innehållsförteckning

Läs mer

Familjär hyperkolesterolemi -från 0 till 80 på 10 år

Familjär hyperkolesterolemi -från 0 till 80 på 10 år Familjär hyperkolesterolemi -från 0 till 80 på 10 år Jönköping, 19 mars 2015 Lennart Nilsson överläkare, docent, universitetslektor Kardiogenetiska regionmottagningen lennart.nilsson@liu.se Universitetssjukhuset,

Läs mer

Metabola Syndromet. Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck.

Metabola Syndromet. Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck. Metabola Syndromet Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck. Definition av MetS 3 av 5. 1. Midjemått (beroende av etnicitet) >90cm för män

Läs mer

Laboratorienytt. Innehåll: 2 Klinisk kemi. - Apolipoprotein - Analys av Takrolimus under påskhelgen - Metodbyte. 8 Klinisk mikrobiologi

Laboratorienytt. Innehåll: 2 Klinisk kemi. - Apolipoprotein - Analys av Takrolimus under påskhelgen - Metodbyte. 8 Klinisk mikrobiologi Version 1.0 LABORATORIEMEDICIN Laboratorienytt Nr 6, mars 2013 Innehåll: 2 Klinisk kemi - Apolipoprotein - Analys av Takrolimus under påskhelgen - Metodbyte 8 Klinisk mikrobiologi - Remissinformation 9

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

DIABETES OCH BLODFETTER BD 130423 OWE JOHNSON HJÄRTCENTRUM NUS

DIABETES OCH BLODFETTER BD 130423 OWE JOHNSON HJÄRTCENTRUM NUS DIABETES OCH BLODFETTER BD 130423 OWE JOHNSON HJÄRTCENTRUM NUS BLODFETTER KLINISK BETYDELSE Relation till atheroskleros och hjärtkärlsjukdom Extrem hypertriglyceridemi kan ge akut pankreatit ATHEROSCLEROS

Läs mer

Förebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning

Förebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning Förebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning (ateroskleros) Sammanfattning Vid åderförkalkning ateroskleros blir blodkärlen stelare och trängre, blodet får svårare att passera. Ateroskleros

Läs mer

A.) BLODFETTRUBBNINGAR (CN)

A.) BLODFETTRUBBNINGAR (CN) A.) BLODFETTRUBBNINGAR (CN) Riskfaktor för utveckling av atheroskleros - som kan ge upphov till hjärt-kärl-sjukdomar: - Myokardinfarkt - TIA - Angina - Hjärtsvikt - Stroke - Njursvikt - Claudicatio - Vaskulärt

Läs mer

30 REKLISTAN 2010 www.vgregion.se/vardgivarstod

30 REKLISTAN 2010 www.vgregion.se/vardgivarstod 30 REKLISTAN 2010 www.vgregion.se/vardgivarstod Vid all form av hjärt-kärlsjukdom rekommenderas rökstopp och anpassad fysisk aktivitet. För rökstopp se kapitel 19 Tobaksavvänjning. terapiråd Rekommenderad

Läs mer

Riktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom

Riktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom Riktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom Giltighet 2013-08-16 2014-08-16 Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Målgrupp

Läs mer

23% i Kuwait 2014-01-14. Fettskolan. Diabetes i världen IDF Diabetes Atlas 5 th Edition 2012. Vi är alla olika! Olika känsliga och olika preferenser

23% i Kuwait 2014-01-14. Fettskolan. Diabetes i världen IDF Diabetes Atlas 5 th Edition 2012. Vi är alla olika! Olika känsliga och olika preferenser Ettårs dödlighet (%) 2014-01-14 Fettskolan Vi är alla olika! Olika känsliga och olika preferenser Skräddarsydda råd om mat Varför då? Type 2 Diabetes + stable CAD + angiography n = 2 368 Follow Up: 5.3

Läs mer

Sekundärpreventiv läkemedelsbehandling efter hjärtinfarkt

Sekundärpreventiv läkemedelsbehandling efter hjärtinfarkt Sekundärpreventiv läkemedelsbehandling efter hjärtinfarkt Lars Svennberg Överläkare, hjärtenheten Gävleborg Lars Svennberg Kardiolog, överläkare hjärtenheten Gävleborg Sekundärprevention Waran Kvalitets-

Läs mer

Jämförelse mellan traditionell lipidmätning och apolipoproteinkvot vid hälsokontroller inom företagshälsovård

Jämförelse mellan traditionell lipidmätning och apolipoproteinkvot vid hälsokontroller inom företagshälsovård Jämförelse mellan traditionell lipidmätning och apolipoproteinkvot vid hälsokontroller inom företagshälsovård Cecilia Tivell, företagsläkare AB Previa Fredsgatan 2, 703 62 Örebro 019-158700 Handledare

Läs mer

Högt blodtryck. Åderlåtning i Landeryd/Hylte

Högt blodtryck. Åderlåtning i Landeryd/Hylte Högt blodtryck Åderlåtning i Landeryd/Hylte 2 Bra källor att läsa om hypertoni Läkemedelskommitténs Terapirekommendationer 2014 Nya riktlinjer från Läkemedelsverket 2014 som kommer senast i början av hösten,

Läs mer

PCSK9-hämmare åt folket?

PCSK9-hämmare åt folket? PCSK9-hämmare åt folket? Linköping, 17 mars 2016 Lennart Nilsson överläkare, docent Kardiologiska klinikerna, Universitetssjukhuset Linköping och Vrinnevisjukhuset Norrköping Institutionen för Medicin

Läs mer

Kolesterol. En skrift om blodfetter

Kolesterol. En skrift om blodfetter Kolesterol En skrift om blodfetter Den här skriften är en del av Hjärt-Lungfondens arbete med att sprida information om hjärt-, kärloch lungsjukdomar. Den är möjlig att ta fram tack vare gåvor från privatpersoner

Läs mer

Att förebygga stroke är att behandla stroke

Att förebygga stroke är att behandla stroke Sekundärpreventiv läkemedelsbehandling efter stroke Signild Åsberg, Akademiska sjukhuset Att förebygga stroke är att behandla stroke Rökning Fysisk inaktivitet Alkohol överkonsumtion Övervikt Hypertension

Läs mer

Lipidsänkande behandling efter hjärtinfarkt - eller före? Kristina Hambraeus Överläkare, Cardiologkliniken Falu Lasarett

Lipidsänkande behandling efter hjärtinfarkt - eller före? Kristina Hambraeus Överläkare, Cardiologkliniken Falu Lasarett Lipidsänkande behandling efter hjärtinfarkt - eller före? Kristina Hambraeus Överläkare, Cardiologkliniken Falu Lasarett Disposition Primär- eller sekundärprevention? Högriskeller befolkningsstrategi?

Läs mer

Familjär hyperkolesterolemi (FH) När skall man misstänka? Christer Lundin

Familjär hyperkolesterolemi (FH) När skall man misstänka? Christer Lundin Familjär hyperkolesterolemi (FH) När skall man misstänka? Christer Lundin 160511 Mona Lisa (1506) Leonardo da Vinci Madonna Lisa Maria de Gherardini (1479 1506) Död vid 27 års ålder Xantelasmata Senxantom

Läs mer

Hälsoundersökningar/ samtal, riktade till 40, 50 och 60 åringar.

Hälsoundersökningar/ samtal, riktade till 40, 50 och 60 åringar. Hälsoundersökningar/ samtal, riktade till 40, 50 och 60 åringar. Uppföljning av åren 2012 2014 Forslin B, Gidlund A, Möllerswärd P (2016) Folkhälsoenheten 2016 03 09 2016 03 09 2(24) 2016 03 09 3(24) SAMMANFATTNING

Läs mer

10 Vad är ett bra HbA1c?

10 Vad är ett bra HbA1c? 10 Vad är ett bra HbA1c? HbA1c och blodsocker HbA1c är ett mått på medelblodsockret de senaste 6-8 veckorna. Observera att HbA1c inte anger medelblodsockret utan måste översättas enligt: Det finns en hel

Läs mer

HJÄRTSJUKDOM & TOBAK. Annica Ravn-Fischer, MD, PhD Kardiologen Sahlgrenska

HJÄRTSJUKDOM & TOBAK. Annica Ravn-Fischer, MD, PhD Kardiologen Sahlgrenska HJÄRTSJUKDOM & TOBAK Annica Ravn-Fischer, MD, PhD Kardiologen Sahlgrenska TOBAKENS HISTORIA ü - Tobak framställs av blad från växter inom tobaksläktet Dess historia sträcker sig åtminstone bak till år

Läs mer

Faktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor -

Faktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor - Fredrik Wallentin Faktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor - sjukdom Dosrelation (graderat samband)

Läs mer

Kan vi förebygga ateroskleros?

Kan vi förebygga ateroskleros? Livsstil och gener? Motion? Alkohol?! Kan vi förebygga ateroskleros? - Arv har större betydelse än vi trott, även om rökning, stress och mat är viktiga faktorer. - Elittränande inte nödvändigt! 30 min

Läs mer

BESLUT. Datum 2015-12-17

BESLUT. Datum 2015-12-17 BESLUT 1 (8) Datum 2015-12-17 Vår beteckning SÖKANDE Amgen AB Box 706 169 27 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, avslår ansökan om att Repatha,

Läs mer

Behöver lipider tas fastande? Mäta eller beräkna LDL? Peter Ridefelt Klinisk kemi och farmakologi Akademiska sjukhuset Uppsala

Behöver lipider tas fastande? Mäta eller beräkna LDL? Peter Ridefelt Klinisk kemi och farmakologi Akademiska sjukhuset Uppsala Behöver lipider tas fastande? Mäta eller beräkna LDL? Peter Ridefelt Klinisk kemi och farmakologi Akademiska sjukhuset Uppsala Fastekrav? European Atherosclerosis Society (EAS) European Federation of Clinical

Läs mer

Del 3. Totalt 6 sidor. Maxpoäng: 19p

Del 3. Totalt 6 sidor. Maxpoäng: 19p Totalt 6 sidor. Maxpoäng: 19p Du tjänstgör på Hjärtinfarktavdelningen på ditt sjukhus. På ronden bestäms att Herr Andersson skall skrivas hem Det rör sig om en 67-årig man som tidigare arbetat som ingenjör

Läs mer

Gävle HC Carema. Metabol bedömning & mottagning

Gävle HC Carema. Metabol bedömning & mottagning Gävle HC Carema Metabol bedömning & mottagning Är personen SJUK? eller FRISK?... . eller har hon en mycket HÖG RISK? Hur ska vi HJÄLPA utan att STJÄLPA? HJÄLP!? Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård

Läs mer

Nationella Diabetesregistret, Registercentrum Västra Götaland

Nationella Diabetesregistret, Registercentrum Västra Götaland Nationella Diabetesregistret, Registercentrum Västra Götaland Agenda Lipidvärden och lipidsänkande behandlingdata från nya årsrapporten Vad har NDR lärt oss om lipidvärden och lipidsänkande behandling

Läs mer

Diabetes i media. -tips till dig som skriver om diabetes

Diabetes i media. -tips till dig som skriver om diabetes Diabetes i media -tips till dig som skriver om diabetes Förord 03 5 tips till dig som rapporterar om diabetes 04 Diabetes ett samhällsproblem 06 Diabetes i siffror 07 Vad är diabetes 09 Två typer av diabetes

Läs mer

Dugga Klinisk Kemi, DS

Dugga Klinisk Kemi, DS Dugga Klinisk Kemi, DS 2013-05-03 Nummer:... Maxpoäng: 44, GK 28 p 1 Ange två olika preanalytiska orsaker till förhöjt kaliumvärde? Svar: Hemolys vid provtagningen, förlängd stas vid provtagning, för lång

Läs mer

Screening för f r tidigupptäckt av kolorektal cancer: Vad ska en allmänmedicinare verksam i glesbygd göra? g. Onkologiskt centrum

Screening för f r tidigupptäckt av kolorektal cancer: Vad ska en allmänmedicinare verksam i glesbygd göra? g. Onkologiskt centrum Screening för f r tidigupptäckt av kolorektal cancer: Vad ska en allmänmedicinare verksam i glesbygd göra? g 2011-05 05-19 Sven Törnberg T Onkologiskt centrum Vilket är r problemet? Att ha ont i magen?

Läs mer

VESTA Vårprogrammet 2010. Screening för hyperglykemi bland Scaniaanställda - en populationsstudie.

VESTA Vårprogrammet 2010. Screening för hyperglykemi bland Scaniaanställda - en populationsstudie. 31 augusti 2012 VESTA Vårprogrammet 2010 Screening för hyperglykemi bland Scaniaanställda - en populationsstudie. Författare: Johan Hadodo ST-läkare inom allmänmedicin Scania Husläkarmottagning Sydgatan

Läs mer

LIF rapport. Det finns ingen ursäkt 2008:7. Fokus på nationella riktlinjer och uppnådda behandlingsresultat för hjärt- och kärlsjukvården

LIF rapport. Det finns ingen ursäkt 2008:7. Fokus på nationella riktlinjer och uppnådda behandlingsresultat för hjärt- och kärlsjukvården LIF rapport Det finns ingen ursäkt Fokus på nationella riktlinjer och uppnådda behandlingsresultat för hjärt- och kärlsjukvården 2008:7 Juli 2008 Innehållsförteckning Förord... 4 Sammanfattning... 5 1.

Läs mer

Kolesterol på gott & ont

Kolesterol på gott & ont Undvik fett så går du ner i vikt och slipper sjukdom! Ät mer fett så går du ner i vikt och håller dig frisk! Kolesterol på gott & ont Vilka olika fetter finns i kroppen Fosfolipider Fosfat med två fettsyror

Läs mer

Vad beror skillnaden på?

Vad beror skillnaden på? Exempel: Kolesterol Vad beror skillnaden på...eller, varför blir det så fel ibland Markör på risk för hjärt-kärlsjukdom Kliniskt använder man sig av flera mått: Totalkolesterol (

Läs mer

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Elin Khokhar Distriktsläkare Foto: Nicklas Blom/ bildarkivet.se 2014-03-04 Innehåll i riktlinjerna På Inte vilket vilka sätt kan levnadsvanorna

Läs mer

Exempel: Kolesterol. Skillnad? Skillnad? Förra årets kolesterolvärden. Δ total = 0,35 mmol/l Δ HDL = 0,87 mmol/l. = 0,35 mmol/l. Δ total 2011-02-13

Exempel: Kolesterol. Skillnad? Skillnad? Förra årets kolesterolvärden. Δ total = 0,35 mmol/l Δ HDL = 0,87 mmol/l. = 0,35 mmol/l. Δ total 2011-02-13 Exempel: Kolesterol Markör på risk för hjärt-kärlsjukdom Kliniskt använder man sig av flera mått: Totalkolesterol (

Läs mer

LDL-Kolesterol en otillräckligt kontrollerad riskfaktor för kardiovaskulär sjukdom och död.1

LDL-Kolesterol en otillräckligt kontrollerad riskfaktor för kardiovaskulär sjukdom och död.1 LDL-Kolesterol en otillräckligt kontrollerad riskfaktor för kardiovaskulär sjukdom och död.1 Kardiovaskulär risk påverkas av flera faktorer, varav några är lipidrelaterade 2 9 Suboptimal LDL-minskning

Läs mer

SKL FOLKHÄLSOEKONOMISKA BERÄKNINGAR

SKL FOLKHÄLSOEKONOMISKA BERÄKNINGAR SKL FOLKHÄLSOEKONOMISKA BERÄKNINGAR Presentation av resultat Västernorrland Detta material är använt i en muntlig presentation. Materialet är inte en komplett spegling av Sironas perspektiv. Materialet

Läs mer

Från Unilabs Laboratoriemedicin, Västra Götaland - gällande fr.o.m. 2012-02-15 (om inget annat datum anges)

Från Unilabs Laboratoriemedicin, Västra Götaland - gällande fr.o.m. 2012-02-15 (om inget annat datum anges) Datum 2012-01-26 Meddelande 1/20 2012 Från Unilabs Laboratoriemedicin, Västra Götaland - gällande fr.o.m. 2012-02-15 (om inget annat datum anges) B-Celler, svarsrapportering Vid differentialräkning av

Läs mer

Hur högt är för högt blodtryck?

Hur högt är för högt blodtryck? Hur högt är för högt blodtryck? Hypertonigränser med olika mätmetoder HANDLÄGGNING AV HYPERTONI I PRIMÄRVÅRD DR DSK SSK BT x 3, ca 1 gg/v Medel-BT räknas ut 130-140/85-90 >=140/90 Åter om 1-2 år DSK SSK

Läs mer

Hälsochecken. Detta är en mindre hälsokoll med följande innehåll:

Hälsochecken. Detta är en mindre hälsokoll med följande innehåll: Hälsochecken Detta är en mindre hälsokoll med följande innehåll: Längd Vikt Midjemått BMI (body mass index) Blodtryck Puls Provtagning (blodsocker, kolesterol och blodvärde) Alla resultat får man i pappersform

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser Mätningar av blodglukos med hjälp av teststickor är diabetespatientens verktyg för att få insikt i glukosnivåerna i blodet. Systematiska egna mätningar av blodglukos

Läs mer

Bilaga III Ändringar av produktresumé och märkning

Bilaga III Ändringar av produktresumé och märkning Bilaga III Ändringar av produktresumé och märkning Anm.: Dessa ändringar av produktresumén och bipacksedeln gäller vid tidpunkten för kommissionens beslut. Efter kommissionens beslut kommer behöriga myndigheter

Läs mer

Gruppträff 1 Presentation och uppstart

Gruppträff 1 Presentation och uppstart Kinesiskt ordspråk Gruppträff 1 Presentation och uppstart Fyll inte livet med dagar, fyll dagarna med liv. /okänd Överenskommelse När du medverkar i gruppen är det viktigt att du följer programmet vi lagt

Läs mer

Sänka LDL-målet vid diabetes? Pro

Sänka LDL-målet vid diabetes? Pro Sänka LDL-målet vid diabetes? Pro Anders G Olsson Professor emeritus, Hälsouniversitetet, Linköping Stockholm Heart Center SFD:s Vårmöte i Visby 2012-05-10 Potentiella bindningar Anders G Olsson har forskningssamarbete

Läs mer

Diabetes & psykisk sjukdom. Carina Ursing

Diabetes & psykisk sjukdom. Carina Ursing Carina Ursing Schizofreni en sjukdom som förkortar livslängden Livslängden 20% kortare än generellt 1/3 onaturlig död 2/3 naturlig död hjärtkärl sjukdom dominerar Varför ökad överdödlighet i hjärtkärl

Läs mer

Bättre mäta apolipoproteiner än traditionella lipider i klinisk rutin

Bättre mäta apolipoproteiner än traditionella lipider i klinisk rutin originalstudie Läs mer Engelsk sammanfattning http://ltarkiv.lakartidningen.se Sidan 751 i detta nummer Bättre mäta apolipoproteiner än traditionella lipider i klinisk rutin ANDERS KALLNER, docent, överläkare

Läs mer

Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget

Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget Anne-Li Isaxon leg. dietist, projektledare Margareta Eriksson, leg. sjukgymnast Med Dr, Folkhälsostrateg Folkhälsocentrum Kroniska sjukdomar kan förebyggas Hälsosamma

Läs mer

En första inblick i de nya europeiska riktlinjerna för prevention. Nya modeller för kardiovaskulär riskbedömning

En första inblick i de nya europeiska riktlinjerna för prevention. Nya modeller för kardiovaskulär riskbedömning En första inblick i de nya europeiska riktlinjerna för prevention Nya modeller för kardiovaskulär riskbedömning Bakgrund 1994 First Joint Task Force Recommendations (Pyörälä) 1994 Joint European Societies

Läs mer

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck (hypertoni) är något av en folksjukdom. Man räknar med att ungefär

Läs mer

HbA1c diagnostik och monitorering. Stig Attvall, Diabetescentrum SU Sahlgrenska

HbA1c diagnostik och monitorering. Stig Attvall, Diabetescentrum SU Sahlgrenska HbA1c diagnostik och monitorering Stig Attvall, Diabetescentrum SU Sahlgrenska Cumulative Incidence (%) DCCT 1993 bevisar blodsockrets betydelse 60 76% Risk Reduction 59% Risk Reduction 39% Risk Reduction

Läs mer

Utmaningen men en åldrande befolkningen vilka framsteg görs inom demensforskningen?

Utmaningen men en åldrande befolkningen vilka framsteg görs inom demensforskningen? Utmaningen men en åldrande befolkningen vilka framsteg görs inom demensforskningen? Ulrika Akenine Studiekoordinator Karolinska Institutet Alzheimer Research Center and Karolinska University Hospital Framsteg

Läs mer

Högt blodtryck Hypertoni

Högt blodtryck Hypertoni Högt blodtryck Hypertoni För högt blodtryck försvårar hjärtats pumparbete och kan vara allvarligt om det inte behandlas. Har du högt blodtryck ökar risken för följdsjukdomar som stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt,

Läs mer

Delområden av en offentlig sammanfattning

Delområden av en offentlig sammanfattning Ezetimib Stada 10 mg tablett 13.7.2016, Version V1.3 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning Ezetimib Stada 10 mg tablett VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst

Läs mer

Det Europeiska Hjärthälsofördraget

Det Europeiska Hjärthälsofördraget Det Europeiska Hjärthälsofördraget Förord Sjuk- och dödlighet Hjärt-kärlsjukdom är den vanligaste dödsorsaken hos Europeiska kvinnor och män (1). Sådan sjukdom förorsakar nära hälften av alla dödsfall

Läs mer

Förskrivningen av Acomplia minskade redan ett halvår efter introduktionen

Förskrivningen av Acomplia minskade redan ett halvår efter introduktionen Janusinfo Stockholms läns landsting Utskriftsversion Nyhet 2007-10-19 Förskrivningen av Acomplia minskade redan ett halvår efter introduktionen Hittills har förskrivningen av bantningsmedlet Acomplia varit

Läs mer

Lipidrubbning. Allmänt. Läkemedelsbehandling LIPIDRUBBNING

Lipidrubbning. Allmänt. Läkemedelsbehandling LIPIDRUBBNING Lipidrubbning LIPIDRUBBNING Kolesterolsynteshämmare atorvastatin 1) Atorvastatin* ) simvastatin 1) Simvastatin* ) 1) * ) Se sid 4. 126 Allmänt Risken för hjärt-kärlsjukdom, i synnerhet vid tidigare hjärt-kärlhändelser,

Läs mer

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck Den dolda folksjukdomen Har du högt blodtryck? Den frågan kan långt ifrån alla besvara. Högt blodtryck, hypertoni, är något av en dold folksjukdom trots

Läs mer

Generellt mål: Genom att med olika åtgärder interferera med lipoproteinomsättningen så att halterna av S-kolesterol och LDL-kolesterol reduceras

Generellt mål: Genom att med olika åtgärder interferera med lipoproteinomsättningen så att halterna av S-kolesterol och LDL-kolesterol reduceras B.) BEHANDLING AV HYPERLIPIDEMI (CN rev 1) Fråga: Vilka skall undersökas? Svar: Personer med: A.) Manifest kranskärlssjukdom eller annan atherosklerotisk kärlsjukdom, oavsett ålder och kön. B.) Övriga

Läs mer

Delområden av en offentlig sammanfattning

Delområden av en offentlig sammanfattning Lipistad 10 mg filmdragerade tabletter Lipistad 20 mg filmdragerade tabletter Lipistad 40 mg filmdragerade tabletter Lipistad 80 mg filmdragerade tabletter 27.11.2015, version V1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING

Läs mer

Är det nyttigt med fet mat?

Är det nyttigt med fet mat? Är det nyttigt med fet mat? Forskningens dag Falun 151008 David Iggman ST-läkare Norslund/Svärdsjö VC Centrum för Klinisk Forskning Dalarna, Falun Klinisk Nutrition och Metabolism, Uppsala Universitet

Läs mer

D-vitaminbrist hos äldre på särskilt boende. Maria Samefors 2012-09-13

D-vitaminbrist hos äldre på särskilt boende. Maria Samefors 2012-09-13 D-vitaminbrist hos äldre på särskilt boende Maria Samefors 2012-09-13 D-vitamin Ett fettlösligt vitamin med hormonella egenskaper. 2 källor till D-vitamin: kost och solljus, varav solljus svarar för 90%

Läs mer

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept. Recept för rörelse Minst hälften av svenska folket rör sig för lite. Forskare varnar för negativa hälsoeffekter och skenande sjukvårdskostnader i en snar framtid. Frågan är vad som går att göra. Fysisk

Läs mer

Hypotyreos typ 2 finns det? Referat från Medicinska riksstämman Senast uppdaterad 2010-12-16 14:14

Hypotyreos typ 2 finns det? Referat från Medicinska riksstämman Senast uppdaterad 2010-12-16 14:14 Hypotyreos typ 2 finns det? var titeln på endokrinolog Ove Törrings föredrag den 2 december 2010 under Medicinska Riksstämman i Göteborg, som drog fullt hus i en av symposiesalarna på Svenska Mässan. Här

Läs mer

Alzheimers sjukdom diagnostik och behandling och senaste forskningsrönen

Alzheimers sjukdom diagnostik och behandling och senaste forskningsrönen Alzheimers sjukdom diagnostik och behandling och senaste forskningsrönen!!, överläkare Geriatriska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge Professor, prefekt Inst Neurobiologi, vårdvetenskap

Läs mer

Hur kan sjukhusdoktorn bidra till bättre matvanor? Mattias Ekström Biträdande överläkare Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken

Hur kan sjukhusdoktorn bidra till bättre matvanor? Mattias Ekström Biträdande överläkare Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken Hur kan sjukhusdoktorn bidra till bättre matvanor? Mattias Ekström Biträdande överläkare Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken Spelar det någon roll vad doktorn/sköterskan säger om levnadsvanor och matvanor?

Läs mer

Socker och sjukdomsrisk. Emily Sonestedt, PhD Lunds Universitet

Socker och sjukdomsrisk. Emily Sonestedt, PhD Lunds Universitet Socker och sjukdomsrisk Emily Sonestedt, PhD Lunds Universitet Aspekter att ta hänsyn till vid tolkning av forskningen! Vilken typ av socker har studerats?! Vilken typ av studiedesign har använts?! Har

Läs mer

Förbättring? Peter Olsson Jokkmokk

Förbättring? Peter Olsson Jokkmokk Förbättring? Peter Olsson Jokkmokk 1 1 Förbättring-vad är det och hur? På fm patienternas mätbara uppgifter på vårdcentralen X, de ger en mycket begränsad bild DAL: 1 2 3 4 5 6 DAS: 1 2 3 4 PATIENT 2 2Vad

Läs mer

Statinbehandling hos patienter med typ 2 diabetes mellitus på Flemingsberg VC

Statinbehandling hos patienter med typ 2 diabetes mellitus på Flemingsberg VC 1 VESTA projekt höstprogrammet 2011 Statinbehandling hos patienter med typ 2 diabetes mellitus på Flemingsberg VC Följsamhet till regionala riktlinjer Ban Istefan ST-läkare i Allmänmedicin Flemingsberg

Läs mer

XIVSvenska. Gemensam hälsokurs på KS för kardiometabola pa9enter. Gudrun Andersson och Chris9na Jarnert Stockholm. Kardiovaskulära Vårmötet

XIVSvenska. Gemensam hälsokurs på KS för kardiometabola pa9enter. Gudrun Andersson och Chris9na Jarnert Stockholm. Kardiovaskulära Vårmötet Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Gemensam hälsokurs på KS för kardiometabola pa9enter Gudrun Andersson och Chris9na Jarnert Stockholm Ingen intressekonflikt föreligger Dysglykemi

Läs mer

Demenssjukdomar och ärftlighet

Demenssjukdomar och ärftlighet Demenssjukdomar och ärftlighet SveDem Årsmöte 141006 Caroline Graff Professor, Överläkare caroline.graff@ki.se Forskningsledare vid Karolinska Institutet Centrum för Alzheimerforskning, Huddinge Chef för

Läs mer

Kost och Ateroskleros

Kost och Ateroskleros Göran Petersson mars 2007 Professor i Kemisk Miljövetenskap Kemi- och Bioteknik, Chalmers 412 96 Göteborg Kost och Ateroskleros - omega-6 och socker hotar, men rätt omega-3 och antioxidanter skyddar Överintag

Läs mer

ARTROS. Fysisk aktivitet som medicin vid. Träningsformer som kan vara bra att börja med

ARTROS. Fysisk aktivitet som medicin vid. Träningsformer som kan vara bra att börja med Träningsformer som kan vara bra att börja med Promenader Förbättrar konditionen. Tänk på: använd skor med bra stötdämpning. Undvik asfalt och kuperad terräng om du har ledproblem. Fysisk aktivitet som

Läs mer

Övervikt och fetma 2016

Övervikt och fetma 2016 Övervikt och fetma 2016 kunskap, vård och behandling kunskap utveckling inspiration Aktuell forskning om övervikt och fetma vad är det senast sagda gällande risker, genetisk känslighet och behandlingsmetoder?

Läs mer

Kunskapsstöd/Handlingsplan Barn och unga med övervikt och fetma

Kunskapsstöd/Handlingsplan Barn och unga med övervikt och fetma Kunskapsstöd/Handlingsplan Barn och unga med övervikt och fetma Kristianstad 2015-02-23 Innehållsförteckning Kunskapsstöd Inledning 3 Definition 3 Förekomst 3 Orsak 3 Risker 4 Aktuell forskning 4 Behandling

Läs mer

Inledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen.

Inledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen. Kapitel 1 Inledning Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen. Det framhåller SBU i en omfattande kunskapssammanställning av de vetenskapliga fakta som finns tillgängliga om diagnostik

Läs mer

äldre dar? Sten Landahl Sahlgrenska Universitetssjukhuset Vårdalinstitutet Ordförande rande Läkemedelskommitten Götaland

äldre dar? Sten Landahl Sahlgrenska Universitetssjukhuset Vårdalinstitutet Ordförande rande Läkemedelskommitten Götaland Får r vi tillräckligt med läkemedel l påp äldre dar? Sten Landahl Sahlgrenska Universitetssjukhuset Vårdalinstitutet Ordförande rande Läkemedelskommitten i Västra V Götaland 80-åringar och äldre använder

Läs mer

Sekundärprevention efter hjärtinfarkt- når vi målen?

Sekundärprevention efter hjärtinfarkt- når vi målen? Sekundärprevention efter hjärtinfarkt- når vi målen? Inledning Det är sedan länge känt att sekundärpreventiv behandling efter genomgången hjärtinfarkt är effektivt, och i europeiska riktlinjer publicerade

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL

Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL Regionalt seminarium Nässjö den 5 mars 2015 Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL remissversion Nya nationella riktlinjer för vård vid astma

Läs mer

Riktade hälsosamtal Hans Lingfors. Hälsokurvan

Riktade hälsosamtal Hans Lingfors. Hälsokurvan Riktade hälsosamtal Hans Lingfors Hälsokurvan Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan Erfarenheter från Skaraborg och Jönköpings län Hans Lingfors, distriktsläkare, med dr Primärvårdens FoU-enhet,

Läs mer

Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08

Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08 Verksamhetsområde Urologi Om blodprovet PSA för att upptäcka tidig prostatacancer Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08 Ska friska män låta kontrollera sin prostatakörtel?

Läs mer

Beslutsstöd: Från forskningsrön till nationell samordning Provtagning

Beslutsstöd: Från forskningsrön till nationell samordning Provtagning Beslutsstöd: Från forskningsrön till nationell samordning Provtagning Carl-Erik Flodmark Överläkare, ordförande SFO 2015-10-12 ECOG/Svensk Förening för Obesitasforskning/Boris 9 8 Ökning av barnfetma i

Läs mer

Delexamination 3. Klinisk Medicin HT 2012 20 poäng MEQ2

Delexamination 3. Klinisk Medicin HT 2012 20 poäng MEQ2 Skrivningsnummer: Delexamination 3 Klinisk Medicin HT 2012 20 poäng MEQ2 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat

Läs mer

FÖRSLAG till SFOG RIKTLINJER FÖR FOSTERDIAGNOSTIK MED NIPT,

FÖRSLAG till SFOG RIKTLINJER FÖR FOSTERDIAGNOSTIK MED NIPT, 1 FÖRSLAG till SFOG RIKTLINJER FÖR FOSTERDIAGNOSTIK MED NIPT, Frågeställning NON INVASIVE PRENATAL TEST Kan NIPT (cffdna) som icke invasiv metod med hög säkerhet identifiera trisomi 13, 18 och 21 i en

Läs mer

Arytmogen högerkammarkardiomyopati

Arytmogen högerkammarkardiomyopati Centrum för kardiovaskulär genetik Norrlands universitetssjukhus Information till patienter och anhöriga Arytmogen högerkammarkardiomyopati Den här informationen riktar sig till dig som har sjukdomen arytmogen

Läs mer

NU-sjukvården. Efter akut kranskärlssjukdom. Barium.ID: 15671 Rutin. Publicerat för enhet: Avdelning 43; Avdelning 44 Version: 4

NU-sjukvården. Efter akut kranskärlssjukdom. Barium.ID: 15671 Rutin. Publicerat för enhet: Avdelning 43; Avdelning 44 Version: 4 Publicerat för enhet: Avdelning 43; Avdelning 44 Version: 4 Innehållsansvarig: Marianne Lång, Sjuksköterska, Hjärtmottagning Norra Älvsborgs Länssjukhus (marla2) Giltig från: 2014-10-09 Godkänt av: Margareta

Läs mer

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

FÖRSLAG TILL RESOLUTION EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Plenarhandling 7.3.2012 B7-0145/2012 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av ett uttalande av rådet och kommissionen i enlighet med artikel 110.2 i arbetsordningen om åtgärder

Läs mer

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 25880 su/adm 2016-01-29 1

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 25880 su/adm 2016-01-29 1 Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 25880 su/adm 2016-01-29 1 Innehållsansvarig: Martin Risenfors, Överläkare, Läkare (marri6) Godkänd av: Jerker Persson, Verksamhetschef, Gemensamt (jerpe3)

Läs mer

Hjärtinfarkt En skrift om vad som händer under och efter infarkt

Hjärtinfarkt En skrift om vad som händer under och efter infarkt Hjärtinfarkt En skrift om vad som händer under och efter infarkt Den här skriften är en del av Hjärt-Lungfondens arbete med att sprida information om hjärtoch lungsjukdomar. Den är möjlig att ta fram tack

Läs mer

Barn och ungdomars Vitamin D-status

Barn och ungdomars Vitamin D-status Barn och ungdomars Vitamin D-status vid inskrivning på Rikscentrum Barnobesitas Kerstin Ekbom Leg ssk, Med Dr Kort sammanfattning vitamin D Vitamin-D D2 (ergokalciferol, förekommer i vissa svampar) D3

Läs mer

Anders Larsson KKF, Uppsala

Anders Larsson KKF, Uppsala Referensvärden för 70 åriga män och kvinnor baserat på värden från PIVUS studien i Uppsala Anders Larsson KKF, Uppsala Material och Metod Värdena är baserade på PIVUS (Prospective Investigation of the

Läs mer

SFAM-Q. Bättre följsamhet till lokala diabetes vårdprogrammet

SFAM-Q. Bättre följsamhet till lokala diabetes vårdprogrammet SFAM-Q Bättre följsamhet till lokala diabetes vårdprogrammet 2010-11-11 Vårdcentralen Wisby söder Gotland Barbara Koch, ST-läkare Presentationens innehåll Bakgrund Syfte Mål och mått Resultat Slutsatser

Läs mer

Att välta ett landsting

Att välta ett landsting Att välta ett landsting Regional kvalitetsregisterkonferens 5 september 2014 Marianne Olsson Landstinget Västmanland Ansamling av riskfaktorer hos primärvårdens patienter (mikroalbuminuri, HbA1c>70, LDL>2.5,

Läs mer

Diagnostik av subarachnoidalblödning ur laboratoriets synvinkel. Peter Ridefelt Klinisk kemi och farmakologi, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Diagnostik av subarachnoidalblödning ur laboratoriets synvinkel. Peter Ridefelt Klinisk kemi och farmakologi, Akademiska sjukhuset, Uppsala Diagnostik av subarachnoidalblödning ur laboratoriets synvinkel Peter Ridefelt Klinisk kemi och farmakologi, Akademiska sjukhuset, Uppsala Diagnostik av subarachnoidalblödning Datortomografi Lumbalpunktion

Läs mer

Screening av förstagradsanhöriga till yngre kranskärlssjuka patienter

Screening av förstagradsanhöriga till yngre kranskärlssjuka patienter Beteckning: Institutionen för vårdvetenskap och sociologi Screening av förstagradsanhöriga till yngre kranskärlssjuka patienter Elisabet Nerpin November 2007 C/D-uppsats Medicinsk vetenskap Medicinsk vetenskap

Läs mer

Familjär Hyperkolesterolemi i Sydöstra sjukvårdsregionen. Doc, ÖL Lennart Nilsson Kardiologiska kliniken US, Linköping

Familjär Hyperkolesterolemi i Sydöstra sjukvårdsregionen. Doc, ÖL Lennart Nilsson Kardiologiska kliniken US, Linköping Familjär Hyperkolesterolemi i Sydöstra sjukvårdsregionen Doc, ÖL Lennart Nilsson Kardiologiska kliniken US, Linköping Bakgrund Ärftliga hjärtsjukdomar förekommer hos nästan 1% av befolkningen. De innebär

Läs mer

Primärvårdspatienter med förmaksflimmer

Primärvårdspatienter med förmaksflimmer Primärvårdspatienter med förmaksflimmer Val av strokeprofylax i relation till stroke- och blödningsrisk på VC Forshaga Daniel Fröding, ST-läkare allmänmedicin, VC Forshaga Akademisk handledare: Riitta

Läs mer

Meddelande 1/2013. U-Proteinprofil ersätter Pt(U)-Proteinfraktioner fr o m 2012-02-13

Meddelande 1/2013. U-Proteinprofil ersätter Pt(U)-Proteinfraktioner fr o m 2012-02-13 Datum 2013-01-28 Meddelande 1/2013 Från Unilabs Laboratoriemedicin Sörmland. Klinisk kemi U-Proteinprofil ersätter Pt(U)-Proteinfraktioner fr o m 2012-02-13 U-Proteinprofil är, liksom den hittills använda

Läs mer