Diagnostik och utredning av patienter med depressiva symtom på Tranebergs vårdcentral

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Diagnostik och utredning av patienter med depressiva symtom på Tranebergs vårdcentral"

Transkript

1 Diagnostik och utredning av patienter med depressiva symtom på Tranebergs vårdcentral Åsa Andreasson, ST-läkare Tranebergs Vårdcentral Oktober 2011 Klinisk handledare Monica Bäck, spec. i allmänmedicin Tranebergs Vårdcentral Vetenskaplig handledare Nouha Saleh-Stattin, diabetessjuksköterska, med.dr., CEFAM, 0

2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Bakgrund... 4 Syfte... 5 Frågeställningar... 6 Material och metod... 6 Statistik... 8 Etiska överväganden... 9 Resultat... 9 Antal patienter med diagnosen depression... 9 Skattningsskalors användande Utredning med laboratorieprover Skillnad i uppföljning, skattade respektive icke skattade patienter Behandlingsskillnad män respektive kvinnor med avseende på laboratorieprover, användande av skattningsskala och vidare remiss Uppföljning med ny skattning Uppföljning med såväl skattning som laboratorieutredning Diskussion Styrkor och svagheter Slutsats Referenslista Bilagor: PHQ-9, MADRS-S samt tolkning

3 Sammanfattning Bakgrund Depression är en folksjukdom. Flera studier visar att patienter med psykisk ohälsa är långt fler än vad som framkommer vid diagnossättning av registrerade besök. Vårdcentralen skall vara första instans för såväl identifiering som behandling och uppföljning av patienter med depressionssjukdom. Det finns ett regionalt vårdprogram för Stockholms läns landsting som anger riktlinjer för diagnos, utredning och uppföljning av patienter med depressiva besvär. Syfte och frågeställning Syftet med denna studie är att studera hur många av patienterna på Tranebergs vårdcentral med diagnosen depression som behandlas och följs upp enligt riktlinjerna för Stockholms läns landstings vårdprogram med avseende på användande av skattningsskalor samt utredning med laboratorieprover. Metod Studien är en kvantitativ retrospektiv tvärsnittsstudie. Efter journalgenomgång undersöktes 97 patienter med diagnosen depression. De parametrar som studerades var bedömning med hjälp av skattningsskala, utredning med laboratorieprover, medicinering, remiss till kurator, psykiater eller psykolog samt uppföljande skattning. Resultat Patienter som blev utredda med såväl laboratorieprover som skattningsskala utgjorde 16%. Studien fann att 25% av patienterna blev bedömda med hjälp av skattningsskalor och att skattade patienter i signifikant högre utsträckning remitterades vidare. Det fanns ingen skillnad mellan skattade och icke skattade patienter med avseende på läkemedels förskrivning. Femtionioprocent av patienterna utreddes med laboratorieprover enligt riktlinjerna för Stockholms läns landsting. Det framkom ingen signifikant skillnad i behandling av män respektive kvinnor. 2

4 Slutsats Tranebergs vårdcentral följer endast till viss del Stockholms läns landstings riktlinjer för diagnossättning, behandling och uppföljning av depressionspatienter. Det finns utrymme för förbättringar både med avseende på användande av skattningsskalor och frekvens av utredning med laboratorieprover. 3

5 Bakgrund Depressionssjukdom är en folksjukdom. Omkring varannan kvinna och var fjärde man drabbas någon gång i livet av en depression (1). Mellan 4 och 10% av den vuxna befolkningen i Sverige uppfyller kriterierna för egentlig depression (2). Tolvprocent av alla sjukskrivningar i primärvården har diagnosen depression (3). Läkare på vårdcentraler (VC) träffar, diagnostiserar, behandlar och följer upp en mycket stor patientgrupp med depression/depressiva symtom (4) (5). Det finns flera studier som visar att antalet patienter med psykisk ohälsa är långt fler än vad som framkommer vid diagnossättning vid registrerade besök (6) (7). Siffror visar att endast 25% av patienter med depression identifieras av distriktsläkare (7). Den officiella primärvårdsstatistiken säger att psykiatriska diagnoser utgör ca 3% av totala antalet besök (7). Många studier har undersökt förekomst av depressioner hos patienter inom primärvården (4) (8) (9). Litteraturen pekar på att det är ett mycket utbrett problem och att en stor patientandel går omkring oupptäckta (4). Gilbody et. al vill till och med dra det så långt som att depressioner är en av de vanligaste orsakerna till varför man söker primärvården (4). För att hitta de oupptäckta depressionerna har olika tillvägagångssätt beskrivits. Väntrums enkäter, eller olika former av skattningsskalor har studerats, validerats och funnits både tids effektiva och lättandvända, både som diagnosstöd, men även som hjälp för att avgöra allvarlighetsgraden av depressionen (4) (8) (9) (10). Att ställa diagnosen depression, när den diagnosen finns i åtanke, skall alltid ske utefter ett förutbestämt diagnosstöd (11). Det finns två dominerande diagnostiska system, ICD-10 (International Statistical Classification of Diseases and Related Health Problems-Tenth Revision) och DSM-IV (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders fourth Edition). ICD-10 är en allmänt accepterad standard för klassificering av sjukdomar utgiven av Världshälsoorganisationen, denna används oftast inom primärvården. DSM-IV produceras av American Psychiatric Association och täcker alla psykiatriska sjukdomstillstånd och störningar. Diagnostik med hjälp av diagnossystem syftar till att uppnå hög reliabilitet och minska skillnaderna mellan olika bedömare, samt även till att kunna klassificera och statistiskt 4

6 beskriva sjukdomar (3) (12). Båda diagnossystemen kräver att symtomen har varat i mer än två veckor (11). Enligt ICD-10 ställs diagnosen depression om minst två av följande symtom finns; nedstämdhet, intresseförlust eller energiförlust/uttröttbarhet. Dessutom skall även minst två av följande symtom finnas; minskat självförtroende eller självkänsla, skuldkänslor, självförebråelser, självmordstankar, kognitivstörning/koncentrationsstörning, psykomotoriskhämning eller agitation, sömnstörning eller aptitstörning (11). Att drabbas av en depression kan ha många orsaker. Depressiva symtom kan ingå som delsymtom vid begynnande demens samt vara orsakade av p-piller och blodtrycksmedicin (beta-blockerare) (13). Även anemier orsakade av folat, kobalamin och järnbrist kan orsaka depressioner precis som rubbningar i kalciumbalansen, tyroidearubbningar och diabetes (3). För Stockholms läns landsting finns ett regionalt vårdprogram för depression och bipolärsjukdom (3). Enligt riktlinjerna i vårdprogrammet bör både graden av affektiv symtomatologi och resultat av behandling följas med hjälp av skattningsskalor. Utefter resultatet på skattningen finns ett tydligt flödesschema att följa. På Tranebergs VC används framför allt två olika skattningsskalor, MADRS (Montgomery-Åsberg Depression Rating Scale) och PHQ-9 (Patient Health Questionnaire). MADRS finns i två varianter, en där behandlaren skattar patienten samt en självskattning, som patienten själv fyller i, MADRS-S. PHQ-9 är en självskattning (3). Det finns i vårdprogrammet även angett vilka laboratorieprover som bör kontrolleras när misstanke om depression finns (Hb, S-järn, ferritin, TSH, B-folat, kobalamin, S-calcium och B-glukos) (3). Vårdcentralen skall vara första linjens behandlare av patienter med affektivsjukdom, såsom depressioner (14). Att studera handhavandet av denna patient grupp kan öka medvetenheten om diagnosens förekomst, samt även leda till en mera aktiv uppföljning och behandling (15). Syfte Syftet med denna studie är att studera hur många av patienterna på Tranebergs VC med diagnosen depression som behandlas och följs upp enligt riktlinjerna för Stockholms läns 5

7 landstings vårdprogram med avseende på användandet av skattningsskalor samt utredning med laboratorieprover. Frågeställningar Följande frågeställningar besvaras i studien; 1. Hur många patienter med diagnosen depression besökte Tranebergs VC mellan 1 januari 2010 och 31 augusti 2010? 2. Hur många av patienterna med diagnosen depression skattades vid diagnos tillfället, alternativt vid insättning av SSRI (selektiva serotonin återupptagshämmare), eller någon annan antidepressiv medicinering? 3. Hur många av patienterna utreddes med laboratorieprover rekommenderade enligt Stockholms läns landstings vårdprogram för depression? 4. Finns det någon skillnad i uppföljning av skattade och icke skattade patienter med avseende på medicinering, kuratorsremiss samt remiss till psykiatrin? 5. Finns det någon skillnad i handhavandet av män och kvinnor med avseende på tagna laboratorieprover, användande av skattningsskala och remiss till kurator eller psykiater? 6. Hur många av de initialt skattade patienterna följdes upp med ny skattning inom 6 månader? Material och metod Studien var en kvantitativ retrospektiv tvärsnittsstudie. Studien bestod av patienter på Tranebergs VC där diagnosen depression noterats i journalen under perioden 1 januari 2010 till 31 augusti Endast patienter som fått diagnosen depression under den givna perioden inkluderades. De patienter som kom på återbesök för sin depression studerades inte, inte heller de med bidiagnosen depression. Den diagnos kod som användes vid sökning i RAVE var F32. I F32 togs följande grupper med; 1.F32 Blandat ångest och depressionstillstånd. 6

8 2.F32 Depression 3.F32 Depression med ångest 4. F32 Depressivepisod 5. F32 Nedstämdhet Det var 208 patienter under denna period som fick diagnosen depression, F32, enligt ovan. Därefter slumpades 100 patienter ut, med hjälp av Excel. Detta för att kunna studera ett rimligt antal journaler inom ramen för VESTA projektet. Slumpningen gav 74 kvinnor och 26 män. Dessa patienter utgjorde studiedeltagarna. Samtliga journaler för studiedeltagarna genomlästes. Journalerna genomlästes minst ett år bakåt i tiden från den 1 januari Studiedeltagare med bipolära episoder exkluderades. Bland de kvarvarande deltagarna fick varje patient ett löpande kodnummer. För varje kodnummer studerades sedan ett antal parametrar som fördes in i Excel ark för vidare statistisk bearbetning. De parametrar som studerades var skattade patienter, tagna laboratorieprover, medicinering, kurators remiss, psykiatri remiss, samt uppföljande skattningar inom 6 månader. De laboratorieprover som studerades var TSH, B-folat, kobalamin (B12), S-calcium, B-glukos och Hb. Brytpunkten den siste augusti 2010 valdes för att vårdcentralen i början av september 2010 bytte journalsystem. Bland de 100 patienter som slumpade ut som studiedeltagare exkluderades tre på grund av bipolära episoder. Alla var kvinnor. Kvar efter exkludering var 97 patienter, 71 kvinnor och 26 män. 7

9 208 patienter med depression 71 kvinnor (3 exkl. pga bipolaritet) Slumpval 100 patienter 26 män 43 kvinnor utreds med labbprov 17 kvinnor utreds med skattning 14 män utreds med labbprov 7män utreds med skattning 10 kvinnor utreds med labbprov och skattning* 6män utreds med labbprov och skattning* *Enligt riktlinjer för Stockholms läns landsting Diagram 1- Flödesschema Statistik Insamling av data gjordes i en Excel tabell. De parametrar som fördes in i Excel tabellen var kön, ålder, skattad eller inte, uppföljande skattning, läkemedel, laboratorieprover, samt remiss till kurator, psykiater eller psykolog. Utvärderingen var kvantitativ och deskriptiv. Statistikprogrammet PAST användes för att analysera om resultaten av studien var kliniskt signifikanta. Här användes Chi-2 test och Fishers exakta test. Signifikansnivån lades vid p< 0,05. 8

10 Etiska överväganden Risk och nytta med studien Depression är en folksjukdom av stora mått. Målet med studien var att förbättra omhändertagandet av patienter med depression på vårdcentralen. Att läsa patientjournaler är ett integritets intrång, dock avkodades all journaldata omedelbart efter det att givna parametrar studerats. Detta för att det inte skulle finnas någon risk att patienterna skulle kunna identifieras. Det skulle inte heller finnas någon risk att identifiera olika behandlande läkare då endast ovan nämnda data studerades. Journalföring och data hantering Journalerna i denna studie genomlästes endast i syfte att studera handhavandet av depressionspatienter på Tranebergs VC. Verksamhetschefen gav sitt tillstånd för detta och samtliga läkare på vårdcentralen informerades om studien vid ett läkarmöte. Studieledaren loggades i journalsystemet som behörig. Efter datasammanställningen sparades inte några personuppgifter. Resultat Antal patienter med diagnosen depression Mellan den 1 januari och 31 augusti 2010 sökte patienter Tranebergs VC. Av dessa fick 208 diagnosen depression under diagnosen F32, enligt sökningen i RAVE. Det innebar att 0,9% av besöken utgjordes av depressioner. Hundra patienter slumpades ut med hjälp av Excel. Slumpningen gav 74 kvinnor och 26 män. Tre kvinnor exkluderades, dessa var bipolära. Kvar var 71 kvinnor (73%) och 26 män (27%). Medelåldern av patienterna var 47,8 år och medianen var 46,9 år. Den yngsta patienten var 19,3 år och den äldsta var 91,1 år. 9

11 Skattningsskalors användande Av de 97 patientjournalerna som granskades framgick att 24 patienter (25%) skattades, antingen vid diagnostillfället, eller vid insättning av antidepressivmedicinering. Sjuttiotre patienter (75%) skattades inte. Där låg det diagnostiska läkarsamtalet till grund för diagnos och behandling. Tjugo patienter var skattade med hjälp av PHQ-9 och 4 med hjälp av MADRS-S. 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% Ja 25% Nej 75% Diagram 2 Skattningsskalors användande vid depressionsdiagnos och/eller insättning av antidepressiv medicinering. Utredning med laboratorieprover Studien visar att 57 patienter (59%) utreddes med laboratorieprover enligt riktlinjerna för Stockholms läns landsting. Dessa siffror inkluderar endast de patienter där Hb, S-järn, ferritin, TSH, B-folat, kobalamin, S-calcium och B-glukos kontrollerades. I ytterligare några patientjournaler hade man kontrollerat exempelvis ett TSH eller ett B-glukos. Dessa togs inte med i gruppen utreddes med laboratorieprover. I ett fall ordinerades laboratorieprover, men patienten tog aldrig de ordinerade proverna. 10

12 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% Ja 59% Nej 41% Diagram 3 Antal patienter som utreddes med laboratorieprover enligt riktlinjerna för Stockholms läns landsting. Skillnad i uppföljning, skattade respektive icke skattade patienter A) Skillnad med avseende på läkemedels förskrivning Uppföljningen av de skattade patienterna visade att 22 patienter (92%) fick läkemedelsbehandling. Två (8%) av de skattade patienterna fick inget läkemedel. Uppföljningen av de icke skattade patienterna visar att 67 (92%) av dessa fick läkemedelsbehandling. Sex patienter (8%) fick inte läkemedel. Det förelåg ingen signifikant skillnad vid läkemedelsförskrivning beroende på om patienten hade skattats eller inte. P> 0,05 enligt Chi-2 test. 11

13 Tabell 1 Läkemedelsbehandling skattade respektive icke skattade patienter Skattade % Icke skattade % Läkemedel 22 92% 67 92% Ej läkemedel 2 8% 6 8% Totalt % % B) Skillnad med avseende på remiss Nitton av de skattade patienterna (79%) fick remiss vidare, varav 13 till kurator, 4 till psykiater och 2 initialt till kurator, men därefter till psykiater. De två som först fick remiss till kurator men därefter till psykiater räknas till gruppen remiss till psykiater vid den statistiska beräkningen. Fem skattade patienter (21%) fick ingen remiss. Av de 73 icke skattade patienterna fick 38 (52%) remisser varav 16 till kurator, 18 till psykiater, 2 till psykolog och 2 initialt till kurator, men därefter till psykiater. Även dessa två patienter räknas in i den grupp som de sist remitterades till. Trettiofem icke skattade patienter (48%) fick ingen remiss. Fishers exakta test visade att de skattade patienterna i signifikant högre grad fick vidare remiss än de icke skattade, p=0,03. Tabell 2 Skillnad i remiss förfarande, skattade respektive icke skattade patienter. Skattade % Ej Skattade % Totalt % Remiss 19 79% 38 52% 57 59% Kurator 13 54% 16 22% 29 30% Psykiater 6 25% 20 27% 26 27% Psykolog 0 0% 2 3% 2 2% Nej 5 21% 35 48% 40 41% Totalt % % % 12

14 Behandlingsskillnad män respektive kvinnor med avseende på laboratorieprover, användande av skattningsskala och vidare remiss. Av de 57 patienter (59%) som utreddes med samtliga undersökta laboratorieprover var 43 kvinnor (61%) och 14 män (55%). Skattningsskalan användes vid diagnos, eller vid insättning av antidepressivmedicinering på 24 patienter (25%), 17 av dessa var kvinnor (24%) och 7 var män (27%). Remiss till kurator, psykiater eller psykolog fick 57 patienter (59%), av dessa var 42 kvinnor (59%) och 15 män (58%). Det fanns ingen signifikant skillnad i behandlingen mellan män och kvinnor med avseende på laboratorieprover, användandet av skattningsskala och vidare remiss. I samtliga fall var Chi-2 p>0,05. 70% 60% 50% 61% 54% 59% 58% 40% 30% 20% 24% 27% Kvinnor (71) Män (26) 10% 0% Laboratorie prover Skattade Remiss Diagram 4 Skillnad mellan könen med avseende på laboratorieprover, användande av skattningsskala och vidare remiss. 13

15 Uppföljning med ny skattning Av de initialt 24 skattade patienterna följdes 10 patienter (42%) upp med en ny skattning inom 6 månader. Sex av kvinnorna (35%) av kvinnorna och 4 av männen (57%) fick en uppföljande skattning. Det förelåg ingen signifikant skillnad i uppföljande skattning mellan män och kvinnor, p>0,05 med Fishers exakta test. Uppföljning med såväl skattning som laboratorieutredning Studien visade att 43 kvinnor utreddes med laboratorieprover och 17 med skattning. Tio kvinnor (7%) utreddes med såväl skattning som laboratorieprover. Fjorton män utreddes med laboratorieprover och 7 med skattning. Sex män (23%) utreddes med såväl skattning som laboratorieprover. Totalt utreddes 16 patienter (16%) med såväl skattning som laboratorieprover. Diskussion Denna studie på Tranebergs VC har visat att det finns ett signifikant samband mellan skattningsskalors användande och om patienten får vidare remiss eller ej. Användandet av skattningsskalor är dock inte särskilt utbrett. Det finns ingen signifikant skillnad i hur män och kvinnor behandlas. Av de patienter som sökte Tranebergs VC under perioden 1 januari till 31 augusti utgjordes 208 av patienter med diagnosen depression. Bodlund har i en artikel från 1997 talat om en förekomst av depressions patienter på ca 3% av totala antalet besök under ett år (7). En förklaring till att Tranebergs VC under denna period knappt hade 1 % av patienter med depressionsdiagnos kan vara att depressiva besvär döljer sig bakom somatiska åkommor. Det blir då initialt somatiska diagnoser som sätts. Kallioinen et. al visar i sin studie att endast 1,5% av över 2000 patienter angav psykisk ohälsa som enda anledningen till läkarbesöket. Dock fann man efter skattning att 15% hade värden över gränsen för klinisk relevans (5). Att 14

16 söka för somatiska åkommor istället för psykiatriska är vanligt förekommande visas i flera studier (6) (16). Likaså kan patienter med depressioner fluktuera över året, och denna studie utgick från patienter som sökte under 8 månader, från januari till augusti Det kan också vara så att diagnosen inte sätts vid de första besöken utan att läkaren då använder annan diagnos, som inte ryms inom F32. Naturligtvis kan det också missas att sätta diagnosen depression, framförallt då somatiska besvär dominerar. Rauer fann i sin studie om diagnossättning, behandling och uppföljning av patienter med diagnosen depression (F32) på Norrtälje Norra VC, liknande siffror som denna studie beträffande antalet depressions patienter (17). När användandet av skattningsskalor studerades visade det sig att 25% av alla patienter skattades vid diagnos tillfället, alternativt vid insättning av antidepressiv medicinering. Dessa siffror stämmer väl överens med en annan studie gjord på en VC i Norrtälje (17). I denna studie fann man att skattningsskalor användes hos 23% av patienterna vid diagnossättning (17). Förklaringen till att skattningsskalor inte används i högre grad kan vara många. En tänkbar orsak till att skattningsskalor inte används är tidspress. Det kan uppfattas som att fylla i formulär tar allt för lång tid och den tiden finns inte när stor tonvikt läggs på antalet patient besök i stället för att se till vilken patient grupp som behandlas. Bodlund anser dock att självskattningsinstrument i primärvården är överlägsna då det gäller att diagnostisera depressioner (6). Bodlunds förslag är att skicka med skattningsskalan hem och tillsammans gå igenom den vid ett återbesök (6). Allgulander et. al hävdar å andra sidan i sin rikstäckande studie om psykisk ohälsa i primärvården att fem nyckelfrågor alltid skall ställas till alla patienter, vid alla besök och att dessa några få frågor är bättre än långa formulär (8). På vårdcentralen arbetar läkare med lång klinisk erfarenhet och dessa känner kanske stort förtroende för sin egna kliniska bedömning av depression hos patienten. Det kan också vara så att läkarna inte har tillräcklig kunskap om skattningsskalor. Det finns en medicinkonsult som kommer till VC regelbundet för att diskutera olika internmedicinska fall. Detta är något som saknas för de psykiatriska fallen, men lyfts fram som viktigt för att höja den diagnostiska och terapeutiska kompetensen av depressioner inom primärvården i Bodlunds studie (7). En annan tänkbar orsak till att 75% av patienterna inte skattas är det nära samarbete som 15

17 Tranebergs VC har med kuratorerna som arbetar på vårdcentralen. Läkarna vet att skattning sker hos kuratorn och låter därför själva bli att göra det. Depressioner kan orsakas av somatiska sjukdomar. Nästan 60% av de studerade patienterna utreddes med laboratorieprover enligt rekommendationerna från Stockholms läns landsting. I studien togs endast de patienter med där samtliga undersökta prover ingick. Det innebär att det var fler patienter där läkaren kontrollerade exempelvis ett TSH eller ett B-glukos. Dessa togs inte med i studien varför sannolikt siffran för någon form av laboratorieprov för att utesluta somatisk åkomma skulle vara högre. Det tas laboratorieprover rutinmässigt på patienter som söker för somatiska besvär. Kopplingen mellan somatisk ohälsa och psykisk ohälsa är stark. SBU rapporterar att närmare 80% av depressionspatienterna presenterar sina problem som kroppsliga (2). Det har inte funnits några studier som undersökt förekomst och frekvens av utredning med laboratorieprover på depressionspatienter. Flera studier har dock pekat på komorbiditeten mellan somatisk sjukdom och psykisk ohälsa (4) (9). Detta gör att utredning med laboratorieprover borde ses som en lika viktigt del för korrekt diagnos till både de patienter som söker för psykisk ohälsa som för de patienter som söker för somatiska besvär. Studien visar att det inte är någon skillnad vad gäller läkemedelsbehandling om patienten är skattad eller inte. Detta innebär att oavsett om läkaren använde skattningsskala som ett diagnostiskt hjälpmedel eller inte så sätts läkemedelsbehandling in. Cullberg hävdar i sin studie att det finns dels en underförskrivning av antidepressiva vid djupare depressioner, men även en överförskrivning vid mindre allvarliga depressiva tillstånd (18). Användande av skattningsskalor skulle kunna motverka detta då depressionsnivå, förbättring och försämring följs upp med hjälp av skattningsskalorna. Ytterligare studier krävs för att kunna avgöra om skattningsskalors användande skulle kunna leda till mera adekvat insättande av SSRI preparat samt även en mera tidsbegränsade behandling. Följs flödesschemat som är angivet i vårdprogrammet för Stockholms läns landsting ser man att skattning bör göras cirka var 4e vecka och beroende på utfallet av skattningen planeras fortsatt behandling, terapi byte eller remiss till psykiatrin (3). Att använda skattningsskalor till att utvärdera behandlings effekt skulle till och med kunna anses som en ekonomisk besparing. De terapi resistenta fallen skulle 16

18 kanske remitteras fortare till psykiatrin om behandlande läkare objektivt dokumenterar avsaknad av förbättring genom att använda en skattningsskala. Primärvårdsstudien från Norrtälje Norra VC fann siffror som stämmer överens med Tranebergs VC vad gäller skattningen av patienterna (17). Remiss till kurator, psykiater eller psykolog skrivs i signifikant högre grad om läkaren har bedömt patientens depression med hjälp av skattningsskalor. Ytterligare studier krävs för att kunna avgöra om de icke skattade får mindre effektiv behandling då de inte remitteras vidare. Studien som genomfördes under 2010 på Norrtälje Norra VC fann en signifikant skillnad i remissförfarandet med avseende på ålder (17). Den studien fann att yngre patienter i signifikant högre grad fick en kombinationsbehandling av remiss, samtalsterapi och medicin. Studien på Tranebergs VC har inte studerat åldersfördelningen i förhållande till remissförfarandet. Det har inte funnits några andra studier som tittat på om det är någon skillnad i remissförfarandet beroende på skattning eller inte, inte heller finns det studier på om skattningsskalor leder till ökad insättning av SSRI. För att kunna dra några slutsatser om huruvida användandet av skattningsskalor leder till bättre omhändertagande av depressions patienter behövs det ytterligare studier som under längre tid kan följa upp dels skattade dels icke skattade patienter med respektive utan vidare remiss. Denna studie har inte kunnat påvisa någon skillnad i behandling mellan män och kvinnor med avseende på tagna laboratorieprover, skattning eller vidare remiss. Detta fynd stämmer väl överens med det man fann vid studien på Norrtälje Norra VC (17). En annan studie fann dock sådana skillnader (16). Möjligtvis kan det låga patientantalet vara en förklaring till att denna studie inte fann några skillnader. Styrkor och svagheter En styrka i studien är att det var ett väldigt litet bortfall. En svaghet är att inte samtliga patientjournaler med depressionsdiagnos studerats. Då samtliga inkluderade patientjournaler gåtts igenom enligt samma mall och av samma genomläsare har uppgifterna tolkats på samma sett i alla journaler. Detta är en styrka i studien. 17

19 En svaghet kan vara att journalstudier ligger till grund för resultaten och journalföringen är kanske inte enhetlig. Pålitligheten i journalföringen kan alltid diskuteras. Läkare kan glömma att notera skattning. De kan av misstag felkoda besöken så depressionspatienter under denna period missats. Vid journalgenomgången noterades om utredning med laboratorieprover skett. Prover som togs med var TSH, B-folat, kobalamin S-calcium, B-glukos och Hb. Enligt riktlinjerna för Stockholms läns landsting skulle även S-järn och ferritin tas med. Detta gjordes inte i studien, vilken kan ses som en svaghet. Anledningen till detta är att undersökningen av dessa skedde i så få fall att bortfallet skulle bli så stort. Finner man ett långt Hb går utredningen alltid vidare med anemi utredning inkluderande S-järn och ferritin. Att studien endast löper under 8 månader och innefattar relativt få patienter kan ses som en svaghet. Implikationer I den kliniska vardagen kan resultaten från denna studie användas för att förbättra utredning, behandling och uppföljning av depressions patienter. Genom att redovisa resultaten från studien kan läkarkollerna inse nyttan av både initiala skattningar, men även uppföljande skattningar. Förhoppningen är att de också kommer att bli mer medvetna om vikten att utreda psykisk ohälsa med laboratorieprover. Framtida studier Ytterligare studier krävs för att kunna jämföra behandling av patientgrupper remitterade till kurator, psykiater eller psykolog mot de som i sin helhet behandlas av sin husläkare på VC. Skiljer sig behandlingsresultaten åt? Det skulle också vara till nytta med en studie som jämför hur utvärdering och avslut av antidepressiv medicinering skiljer sig åt mellan patienter som skattas regelbundet och de som inte skattas. 18

20 Slutsats Tranebergs VC följer endast till viss del Stockholms läns landstings riktlinjer för behandling av depressionspatienter. Totalt utreds 16% av patienterna med såväl skattning som laboratorieprover. Det finns här en stor förbättringspotential. Även med avseende på användandet av skattningsskalor finns det utrymme för förbättringar då endast 25% skattas. Det har visats att det är en signifikant skillnad mellan de patienter som skattas och de som inte skattas i remissförfarandet till kurator, psykiater och psykolog. Skattade patienter får i signifikant högre grad remiss vidare än de som inte skattas. Drygt hälften av depressionspatienterna utreds med laboratorieprover. Vårdcentralen gör ingen skillnad mellan män och kvinnor i sin utredning och behandling av depressionspatienter. 19

21 Referenslista 1. Persson, T. internetmedicin.se. :Depressionsbehandling. [Online] den [Citat: den ] 2. Åsberg, M. et. al. Behandling av depressionssjukdomar. Stockholm : Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU. 3. Spjut, C. Regionalt vårdprogram-depression och bipolär sjukdom. Stockholm : Stockholms läns landsting, Medicinskt program arbete. 4. Gilbody, S. et. al. Improving the detection and management of depression in primary care. BMJ. 12: , Kallioinen, M. et. al. Psykisk ohälsa stort problem hos primärvårds patienter. Läkartidningen. 23: , 2010, Vol Bodlund, O. Flertalet deprimerade patienter kan behandlas i primärvården. Läkartidningen. 11: , 2000, Vol. 97, ss Bodlund, Ow. Ångest och depression dolt problem i primärvården. Läkartidningen. 49: , 1997, Vol Allgulander, C. et. al. Var fjärde patient lider av ångest och depression. Läkartidningen. 10: , Lofi, L. et. al. Undetected depression in primary healthcare: Occurrence, severity and comorbidity in a two-stage procedure of opportunistic screening. Nord J Psychiatry. 64: , Netterbladt, P. Hur skall primärvården upptäcka den dolda ångest/depression som finns? Läkartidningen. 10: , 2003, Vol Persson, T. internetmedicin.se. Depressionssiagnostik. [Online] den [Citat: den ] 20

22 12. Socialstyrelsen. Diagnoskoder. [Online] [Citat: den ] 13. Mårtensson, B. et. al. Förstämmningssyndrom: Läkemedelsboken. Stockholm : Apoteket AB, Wahlqvist, L. et. al. viss.nu. Depression:vårdnivå. [Online] sll, den [Citat: den ] ISB/ISS. 15. Scharin, M. Primärvården en viktig aktör vid psykisk ohälsa. Läkartidningen. 3: , 2006, Vol Von Knorring, A-L et. al. Depressioner vanligt hos unga som söker för kroppsliga besvär. Läkartidningen. 5: , 2004, Vol Rauer, C. Depression Diagnossättning, behandling och uppföljning vid Norrtälje Norra Vårdcentral under året Stockholm : u.n., Cullberg, J. Självmord och SSRI-preparat. Läkartidningen. 15: , 1997, Vol

23 Bilagor: PHQ-9, MADRS-S samt tolkning 22

24 23

25 24

26 Instruktioner hur man tolkar PHQ-9 Egentlig depression antyds föreligga: 1. Om 5 eller fler av de 9 frågorna besvarats med minst mer än hälften av dagarna och 2. Om minst en av frågorna a. eller b. är positiva, det vill säga besvarade men minst mer än hälften av dagarna. Annat depressivt syndrom antyds föreligga: 1. Om 2-4 av de 9 frågorna besvarats med minst mer än hälften av dagarna och 2. Om minst en av frågorna a. eller b. är positiva, det vill säga besvarade men minst mer än hälften av dagarna. Guide för tolkning av score på PHQ-9: 4 Tyder på att patienten inte behöver depressionsbehandling Läkaren bedömer utifrån klinisk undersökning om behovet av behandling utifrån funktionspåverkan och durationen patientens symtom. 15 Tyder på behov av depressionsbehandling med antidepressiva, psykoterapi eller en kombination av behandlingar. 25

27 MADRS självskattning-tolkning Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri, Karolinska Institutet, Stockholm. Tolkning 0-11 poäng ej deprimerad poäng mild depression >20 poäng indikerar hög sannolikhet för egentlig depression om tillståndet har varat mer än 2 veckor >40 poäng bör inläggning på psykiatrisk klink övervägas 26

Patienter med depression på Husläkarmottagningen Johannes: Följer vi behandlingsriktlinjerna och frågar vi om alkoholvanor?

Patienter med depression på Husläkarmottagningen Johannes: Följer vi behandlingsriktlinjerna och frågar vi om alkoholvanor? Patienter med depression på Husläkarmottagningen Johannes: Följer vi behandlingsriktlinjerna och frågar vi om alkoholvanor? Amanda Gudesjö, ST-läkare i allmänmedicin Husläkarmottagningen Johannes Mars

Läs mer

Dold depression hos äldre En studie av hemsjukvårdspatienter vid vårdcentralen Kronan.

Dold depression hos äldre En studie av hemsjukvårdspatienter vid vårdcentralen Kronan. Dold depression hos äldre En studie av hemsjukvårdspatienter vid vårdcentralen Kronan. Carmen Lundholm ST-läkare Sandra af Winklerfelt Specialist i Allmänmedicin- Klinisk Handledare Anna-Lena Undén Docent

Läs mer

DEPRESSION. Diagnostik, utredning och behandling på Salems Vårdcentral 2012. En retrospektiv journalstudie

DEPRESSION. Diagnostik, utredning och behandling på Salems Vårdcentral 2012. En retrospektiv journalstudie DEPRESSION Diagnostik, utredning och behandling på Salems Vårdcentral 2012 En retrospektiv journalstudie Kontakt: Christian Lönn, ST-läkare, Salems Vårdcentral Klinisk handledare: Jan Pettersson, Spec.

Läs mer

Hur handlägger läkarna på Gröndals Vårdcentral patienter med nydiagnostiserad depression? - en deskriptiv journalstudie

Hur handlägger läkarna på Gröndals Vårdcentral patienter med nydiagnostiserad depression? - en deskriptiv journalstudie Hur handlägger läkarna på Gröndals Vårdcentral patienter med nydiagnostiserad depression? - en deskriptiv journalstudie Ellinor Lindeborg ST-läkare Gröndals Vårdcentral Vetenskaplig handledare: Per Wändell

Läs mer

Följer allmänläkare rekommendationerna avseende handläggning av deprimerade patienter? En journalstudie på Liljeholmens vårdcentral

Följer allmänläkare rekommendationerna avseende handläggning av deprimerade patienter? En journalstudie på Liljeholmens vårdcentral Följer allmänläkare rekommendationerna avseende handläggning av deprimerade patienter? En journalstudie på Liljeholmens vårdcentral Jessica Carlsson, ST-läkare Liljeholmens vårdcentral Handledare: Teresa

Läs mer

Diagnostik av förstämningssyndrom

Diagnostik av förstämningssyndrom Diagnostik av förstämningssyndrom i samarbete 1med Denna broschyr bygger dels på slutsatserna från SBU:s rapport Dia gno stik och uppföljning av förstämningssyndrom (2012), dels på ett anonymiserat patientfall.

Läs mer

KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS

KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS Det här kapitlet innehåller råd till både föräldrar/vårdnadshavare och lärare om symtomen på ADHD och hur man känner igen dem hos ett barn. Här finns avsnitt om ADHD

Läs mer

Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen. Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska

Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen. Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska Psykiatri- vad är det? Psykiatri- vad är det? Definitioner Psykiatri - Läran och vetenskapen om psykiska sjukdomar

Läs mer

Läkemedelsbehandling av depression hos barn och ungdomar en uppdatering av kunskapsläget

Läkemedelsbehandling av depression hos barn och ungdomar en uppdatering av kunskapsläget Läkemedelsbehandling av depression hos barn och ungdomar en uppdatering av kunskapsläget Depression hos barn och ungdomar är ett allvarligt tillstånd som medför ökad risk för för tidig död, framtida psykisk

Läs mer

Depression. Diagnossättning, behandling och uppföljning vid Norrtälje Norra vårdcentral under året 2009

Depression. Diagnossättning, behandling och uppföljning vid Norrtälje Norra vårdcentral under året 2009 Depression Diagnossättning, behandling och uppföljning vid Norrtälje Norra vårdcentral under året 2009 Projektarbete inom Specialistutbildning i Allmänmedicin Författare: Christian Friedrich Einar Rauer

Läs mer

3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande. 3.2 Självmord i befolkningen. 3.3 Undvikbar somatisk slutenvård efter vård inom psykiatrin.

3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande. 3.2 Självmord i befolkningen. 3.3 Undvikbar somatisk slutenvård efter vård inom psykiatrin. 3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande Andel i befolkningen, 16 84 år, som med hjälp av frågeinstrumentet GHQ12 har uppskattats ha nedsatt psykiskt välbefinnande Täljare: Antal individer i ett urval av

Läs mer

Behandling av depression hos äldre

Behandling av depression hos äldre Behandling av depression hos äldre En systematisk litteraturöversikt Januari 2015 (preliminär version webbpublicerad 2015-01-27) SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health

Läs mer

Dagens Nyheter. Måndagen 6 september 2004

Dagens Nyheter. Måndagen 6 september 2004 Dagens Nyheter Måndagen 6 september 2004 Medicin mot depression i onödan Fyrtiofyra procent av de äldre på sjukhemmen i Stockholm äter antidepressiv medicin, visar en undersökning. Av de som äter medicinen

Läs mer

Psykiater i Primärvården. Elizabeth Aller Överläkare Spec i allmän psykiatri

Psykiater i Primärvården. Elizabeth Aller Överläkare Spec i allmän psykiatri Psykiater i Primärvården Elizabeth Aller Överläkare Spec i allmän psykiatri Bakgrund till projektet Primärvården har i uppdrag att vara första instansen/basen för den psykiska ohälsan Många allmänläkare

Läs mer

Handläggning av patienter med KOL på Mörby Vårdcentral under perioden 2010-2012

Handläggning av patienter med KOL på Mörby Vårdcentral under perioden 2010-2012 1 PROJEKT VESTA Handläggning av patienter med KOL på Mörby Vårdcentral under perioden 2010-2012 Mats Skondia ST-läkare, Mörby VC Maj 2014 Klinisk handledare: Ulla Karnebäck, Specialistläkare i allmänmedicin

Läs mer

Depression hos äldre i Primärvården

Depression hos äldre i Primärvården Depression hos äldre i Primärvården Maria Magnil-Molinder Specialist i allmänmedicin Brämaregårdens Vårdcentral Göteborg Doktorand vid Enheten för allmänmedicin Göteborgs Universitet Är det viktigt att

Läs mer

Vårdcentralprojekt i Jönköpings län - ett vardagsnära utvecklingsprojekt

Vårdcentralprojekt i Jönköpings län - ett vardagsnära utvecklingsprojekt Vårdcentralprojekt i Jönköpings län - ett vardagsnära utvecklingsprojekt Margit Ferm, NSPH Kjell Lindström, Primärvårdens FoU-enhet Susanne Rolfner Suvanto, Socialstyrelsen Vårt projekt Ökat patient-,

Läs mer

RättspsyK. Nationellt rättspsykiatriskt kvalitetsregister. Lilla årsrapporten verksamhetsåret 2010

RättspsyK. Nationellt rättspsykiatriskt kvalitetsregister. Lilla årsrapporten verksamhetsåret 2010 RättspsyK Nationellt rättspsykiatriskt kvalitetsregister Lilla årsrapporten verksamhetsåret 2010 juni, 2011 Innehåll 1 Inledning.........................................................................

Läs mer

Svar på remiss angående Nationellt kunskapsstöd för vård och behandling av personer med könsdysfori

Svar på remiss angående Nationellt kunskapsstöd för vård och behandling av personer med könsdysfori Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) Dnr 1.6 131/2014 2014-05-12 Handläggare Gunilla Olofsson Telefon: 08 508 25 605 Svar på remiss angående

Läs mer

Depression. 26 september 2013

Depression. 26 september 2013 Depression 26 september 2013 Epidemiologi Prevalens 6% I Sverige har 12% av alla sjukskrivna diagnosen depression Patienter med depression 31% ingen vårdkontakt 51% misskända patienter 6% otillräcklig

Läs mer

KARTLÄGGNING AV BRIST PÅ VITAMIN B12 HOS METFORMINBEHANDLADE PATIENTER MED TYP 2 DIABETES MELLITUS PÅ TENSTA VÅRDCENTRAL

KARTLÄGGNING AV BRIST PÅ VITAMIN B12 HOS METFORMINBEHANDLADE PATIENTER MED TYP 2 DIABETES MELLITUS PÅ TENSTA VÅRDCENTRAL KARTLÄGGNING AV BRIST PÅ VITAMIN B12 HOS METFORMINBEHANDLADE PATIENTER MED TYP 2 DIABETES MELLITUS PÅ TENSTA VÅRDCENTRAL RIFAT ROB ST-läkare TENSTA VÅRDCENTRAL E-mail: rifat.rob@sll.se Tfn: 073-772 43

Läs mer

Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre

Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre Ett projektarbete i två delar på hälsocentralen Ankaret i Örnsköldsvik 2013. Del ett i projektet. Kristina Lundgren, familjeläkare, specialist

Läs mer

Hur använder läkare sig av Fysisk aktivitet på Recept, FaR?

Hur använder läkare sig av Fysisk aktivitet på Recept, FaR? VESTA Norra Programmet 2013 Hur använder läkare sig av Fysisk aktivitet på Recept, FaR? Ett projekt på Tranebergs VC, Riksby VC och Brommaplans VC Lovisa Elinder Grönlund, ST-läkare, Tranebergs VC Klinisk

Läs mer

Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015

Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015 Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015 Inledning Sedan 2009 har frågeställningen neuropsykiatriska funktionshinder

Läs mer

KOGNUS IDÉ. Diagnoser bereder väg för behandling. Kategorier eller individer?

KOGNUS IDÉ. Diagnoser bereder väg för behandling. Kategorier eller individer? KOGNUS IDÉ med Biopsykosocialt Bemötande menar vi förståelse för att: psykisk sjukdom och funktionsnedsättning främst har en biologisk grund psykisk sjukdom och funktionsnedsättning alltid får sociala

Läs mer

Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin. Mia Ramklint

Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin. Mia Ramklint Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin Mia Ramklint När är man barn och ungdom? Spädbarn Småbarn/Förskolebarn Skolbarn Ungdomar/tonåringar Unga vuxna Barn med beteendestörningar

Läs mer

Behandling av depression

Behandling av depression Behandling av depression Våra rekommendationer Terapigrupp Psykiatri Pouya Movahed Diagnos ställs med hjälp av: Diagnos Klinisk bedömning och Diagnostiska kriterier enligt DSM-IV eller V Ett av dessa två

Läs mer

Korta KBT-interventioner i primärvården vid lätt till måttlig depression är de effektiva? Karolina Bergman ST-läkare Liljeholmens vårdcentral

Korta KBT-interventioner i primärvården vid lätt till måttlig depression är de effektiva? Karolina Bergman ST-läkare Liljeholmens vårdcentral Rapport VESTA Södra programmet 2014 Korta KBT-interventioner i primärvården vid lätt till måttlig depression är de effektiva? Karolina Bergman ST-läkare Liljeholmens vårdcentral Vetenskaplig handledare:

Läs mer

LIKAMEDEL. När livet har gått i moln. FRÅGA EFTER. Information om depression och den hjälp du kan få.

LIKAMEDEL. När livet har gått i moln. FRÅGA EFTER. Information om depression och den hjälp du kan få. När livet har gått i moln. FRÅGA EFTER LIKAMEDEL Läkemedelsrådet i Region Skåne Box 1, 221 00 Lund. Tel 046-15 30 00. Fax 046-12 79 49. E-post: lakemedelsradet@skane.se www.skane.se/lakemedelsradet Information

Läs mer

Psykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare

Psykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare Psykopatologi Maria Levander Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare maria.levander@gmail.com Introduktion Dagens agenda Hur ska man förstå psykisk

Läs mer

Rökningen är det minsta av deras problem -eller?

Rökningen är det minsta av deras problem -eller? Rökningen är det minsta av deras problem -eller? Tobaksavvänjningskonferens 2013 Barbro Holm Ivarsson Ordförande i Psykologer mot Tobak www.barbroivarsson.se Hur många psykiskt sjuka röker? Befolkningen

Läs mer

DEPRESSION. Esa Aromaa 24.9.2007 PSYKISKA FÖRSTA HJÄLPEN

DEPRESSION. Esa Aromaa 24.9.2007 PSYKISKA FÖRSTA HJÄLPEN DEPRESSION Esa Aromaa 24.9.2007 VAD AVSES MED DEPRESSION? En vanlig, vardaglig sorgsenhet eller nedstämdhet är inte det samma som depression. Med egentlig depression avses ett tillstånd som pågår i minst

Läs mer

Utvärdering av Lindgården.

Utvärdering av Lindgården. 1 av 5 2009 09 17 20:52 Utvärdering av Lindgården. Under årsmötesdagarna i Helsingborg i oktober presenterade doktorand Bengt Svensson en del resultat från Lindgårdenstudien. Lindgården är ett behandlingshem

Läs mer

Förskrivningen av Acomplia minskade redan ett halvår efter introduktionen

Förskrivningen av Acomplia minskade redan ett halvår efter introduktionen Janusinfo Stockholms läns landsting Utskriftsversion Nyhet 2007-10-19 Förskrivningen av Acomplia minskade redan ett halvår efter introduktionen Hittills har förskrivningen av bantningsmedlet Acomplia varit

Läs mer

Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar?

Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar? Centrum för forsknings- & bioetik (CRB) RAPPORT FRÅN EN INTERVENTIONSSTUDIE Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar? En sammanfattning av forskningsprojektet

Läs mer

Wiaam Safaa ST-läkare i allmänmedicin Handledare: Teresa Saraiva Leao, spec i allmänmedicin, CeFAM

Wiaam Safaa ST-läkare i allmänmedicin Handledare: Teresa Saraiva Leao, spec i allmänmedicin, CeFAM 2010 Omhändertagande av patienter med astma på Blackebergs vårdcentral Wiaam Safaa ST-läkare i allmänmedicin Handledare: Teresa Saraiva Leao, spec i allmänmedicin, CeFAM Wiaam Safaa Blackebergs Vårdcentral

Läs mer

KOD # INITIALER DATUM. Civilstånd: Ogift (0) Skild (2) Gift (3) Står pat på något antikonvulsivt läkemedel? (tex Ergenyl, valproat, Lamictal)

KOD # INITIALER DATUM. Civilstånd: Ogift (0) Skild (2) Gift (3) Står pat på något antikonvulsivt läkemedel? (tex Ergenyl, valproat, Lamictal) ECT-STUDIEN Första intervjun ANAMNESPROTOKOLL (CRF) innan ECT KOD # INITIALER DATUM INTERVJUARENS NAMN: DEMOGRAFISKA UPPGIFTER PÅ PATIENTEN Födelsedatum: - - (år-månad-dag) Pat är idag år gammal Kön: Man

Läs mer

Fysisk aktivitet i psykiatrin?

Fysisk aktivitet i psykiatrin? Visby 11 februari 2009 Fysisk aktivitet i psykiatrin? Jill Taube FaR i Stockholms Läns Landsting Centrum för allmänmedicin, Stockholms Läns Landsting och Karolinska Institutet FaR i SLL Jill Taube Ing-Mari

Läs mer

Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014

Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014 Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014 Tarek Abdulaziz: ST-läkare Klinisk handledare: Khpalwak Ningrahari, specialist

Läs mer

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012 Fysisk aktivitet och psykisk hä hälsa Jill Taube oktober 2012 Projekt: Öppna jämförelser 2010 Psykiatrisk vård- Socialstyrelsen EN SLUTSATS: En överdödlighet i somatiska sjukdomar hos patienter som vårdats

Läs mer

Motion till riksdagen. 1987/88: So488 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (fp) om primär fibromyalgi

Motion till riksdagen. 1987/88: So488 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (fp) om primär fibromyalgi Motion till riksdagen 1987/88: So488 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (fp) om primär fibromyalgi Primär fibromyalgi (PF) är ett sjukdomstillstånd som i allmänhet visar sig som stelhet och värk på olika

Läs mer

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Disposition Bakgrund (professor Cecilia Björkelund) Egna

Läs mer

Depression och ångestsyndrom

Depression och ångestsyndrom Depression och ångestsyndrom Vetenskapligt underlag för nationella riktlinjer 2010 Innehåll Depression och ångestsyndrom... 1 Läsanvisning... 3 Screening... 5 Ett effektivt omhändertagande... 9 Diagnostik

Läs mer

Riktlinje för neuropsykiatrisk utredning och behandling av vuxna med ADHD Vuxenpsykiatri mitt, Oskarshamn

Riktlinje för neuropsykiatrisk utredning och behandling av vuxna med ADHD Vuxenpsykiatri mitt, Oskarshamn Riktlinje för neuropsykiatrisk utredning och behandling av vuxna med ADHD Vuxenpsykiatri mitt, Oskarshamn Giltighet 2012-12-01 tillsvidare Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Målgrupp Samtliga

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri

Barn- och ungdomspsykiatri [Skriv text] NATIONELL PATIENTENKÄT Barn- och ungdomspsykiatri UNDERSÖKNING HÖSTEN 2011 [Skriv text] 1 Förord Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens

Läs mer

Ljusterapi vid depression

Ljusterapi vid depression Ljusterapi vid depression samt övrig behandling av årstidsbunden depression En systematisk litteraturöversikt Uppdatering av Kapitel 9 i SBU-rapporten Behandling av depressionssjukdomar (2004), nr 166/2

Läs mer

Hjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård

Hjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård Hjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård CVU Rapportserie 2005:7 Projektledare: Mona Karlsson Medicinmott SU/Mölndal Mölndal Projektgrupp: Maria Morén Ulf Axelsson Margaretha

Läs mer

Framgångsfaktorer i diabetesvården. Inspiration för utveckling av diabetesvården

Framgångsfaktorer i diabetesvården. Inspiration för utveckling av diabetesvården Framgångsfaktorer i diabetesvården Inspiration för utveckling av diabetesvården Inledning Analys av data från registret visar skillnader i resultat något som tyder på möjligheter att öka kvaliteten. Diabetes

Läs mer

Stöd på BVC vid misstanke att barn far illa

Stöd på BVC vid misstanke att barn far illa Stöd på BVC vid misstanke att barn far illa Kartläggning i Stockholms län Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2015-11-10 Diarienummer: HSN 1402-0316 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

Läs mer

Provtagning för S-kobalamin hos metforminbehandlade patienter med diabetes mellitus typ 2, följs Läkemedelsverkets rekommendationer?

Provtagning för S-kobalamin hos metforminbehandlade patienter med diabetes mellitus typ 2, följs Läkemedelsverkets rekommendationer? VESTA 2014 Provtagning för S-kobalamin hos metforminbehandlade patienter med diabetes mellitus typ 2, följs Läkemedelsverkets rekommendationer? Ingrid Härmestad, ST-läkare, Älvsjö VC Klinisk handledare:

Läs mer

Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet

Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet Vad är vad? Sven Andréasson, professor, överläkare Institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska institutet Centrum för psykiatriforskning,

Läs mer

Rutiner vid användande av

Rutiner vid användande av Centrala Barnhälsovården Göteborg Rutiner vid användande av Edinburgh Postnatal Depression Scale (EPDS), åtgärder och dokumentation inom Mödra- och barnhälsovården Göteborg 2 Bakgrund Depression postpartum

Läs mer

FÖRSLAG 1(2) 30 maj 2006 HS 2005/0047. Hälso- och sjukvårdsnämnden

FÖRSLAG 1(2) 30 maj 2006 HS 2005/0047. Hälso- och sjukvårdsnämnden FÖRSLAG 1(2) 30 maj 2006 HS 2005/0047 Hälso- och sjukvårdsnämnden Införande av hörselscreening hos nyfödda på Gotland - bilaga 2005-12-16 skrivelse från Läkare på barn- och ungdomsmedicinska kliniken,

Läs mer

Hypotyreos typ 2 finns det? Referat från Medicinska riksstämman Senast uppdaterad 2010-12-16 14:14

Hypotyreos typ 2 finns det? Referat från Medicinska riksstämman Senast uppdaterad 2010-12-16 14:14 Hypotyreos typ 2 finns det? var titeln på endokrinolog Ove Törrings föredrag den 2 december 2010 under Medicinska Riksstämman i Göteborg, som drog fullt hus i en av symposiesalarna på Svenska Mässan. Här

Läs mer

Psykisk ohälsa- Vad är det?

Psykisk ohälsa- Vad är det? Psykisk ohälsa- Vad är det? Tidningsrubriker, ex. Försök förstå de som mår dåligt (AB, 2009) Lindra din ångest med ny succemetod (AB, 2009) Ökad psykisk ohälsa oroar (DN, 2009) Självmordsförsök vanligt

Läs mer

Multiprofessionella journalmallar och gemensam termbank

Multiprofessionella journalmallar och gemensam termbank Multiprofessionella journalmallar och gemensam termbank Skövde 2010-09-29 Camilla Eriksson Elisabeth Wehlander Omfattning 5 primärvårdsförvaltningar Habilitering & Hälsa Ca 6.500 användare Ca 120 enheter

Läs mer

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se 1 Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga Christina Dalman christina.dalman@ki.se 2 Begrepp Förekomst: nuläge, köns skillnader, trender, jämförelse med andra

Läs mer

Utredning och behandling av okomplicerade urinvägsinfektioner hos. kvinnor på Skärholmens Vårdcentral

Utredning och behandling av okomplicerade urinvägsinfektioner hos. kvinnor på Skärholmens Vårdcentral Utredning och behandling av okomplicerade urinvägsinfektioner hos kvinnor på Skärholmens Vårdcentral Höstterminen 2011 Vetenskap och evidens för ST i Allmänmedicin (VESTA). Oxana Prokhorova, ST-läkare,

Läs mer

Handläggning av barn med akut öroninflammation på Jakobsbergs Vårdcentral.

Handläggning av barn med akut öroninflammation på Jakobsbergs Vårdcentral. Handläggning av barn med akut öroninflammation på Jakobsbergs Vårdcentral. En retrospektiv studie av patientjournaler. Författare: Dr. Jose Hastie, ST-läkare i allmänmedicin Jakobsbergs vårdcentral, Järfälla

Läs mer

Yttrande över motion från Carina Lindberg (v) m fl HS 2006/0015, motion

Yttrande över motion från Carina Lindberg (v) m fl HS 2006/0015, motion YTTRANDE 1(4) Hälso- och sjukvårdsnämnden Yttrande över motion från Carina Lindberg (v) m fl HS 2006/0015, motion Carina Lindberg (v) m fl har i motion till kommunfullmäktige i Gotlands kommun föreslagit

Läs mer

Projektrapport. Bättre vård mindre tvång del 2. Teammedlemmar

Projektrapport. Bättre vård mindre tvång del 2. Teammedlemmar Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 141 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar Anna-Lena Johansson

Läs mer

Slutrapport. Revision av klassificering av diagnoser och åtgärder vid GynStockholm, Cevita Care AB. Februari 2010

Slutrapport. Revision av klassificering av diagnoser och åtgärder vid GynStockholm, Cevita Care AB. Februari 2010 Slutrapport Revision av klassificering av diagnoser och åtgärder vid, Cevita Care AB Staffan Bryngelsson Emendor Consulting AB 1 Innehållsförteckning: 0. Sammanfattning... 2 0.1 Slutenvården... 2 0.2 Öppenvården...

Läs mer

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar 1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under

Läs mer

Alkohol och hälsa. En kunskapsöversikt om alkoholens positiva och negativa effekter på vår hälsa. Sammanfattning av. www.fhi.se

Alkohol och hälsa. En kunskapsöversikt om alkoholens positiva och negativa effekter på vår hälsa. Sammanfattning av. www.fhi.se Sammanfattning av Alkohol och hälsa En kunskapsöversikt om alkoholens positiva och negativa effekter på vår hälsa statens folkhälsoinstitut www.fhi.se Statens folkhälsoinstitut ISBN 91-7257-323-6, ISSN

Läs mer

Verksamhetsberättelse Psykiatripartners barn och ungdom 2015

Verksamhetsberättelse Psykiatripartners barn och ungdom 2015 Verksamhetsberättelse Psykiatripartners barn och ungdom 2015 Verksamhetsform, uppdrag och innehåll: Mottagningen i Motala ansvarar för Motala och Vadstena kommuner. I kommunerna finns nästan 10 000 barn

Läs mer

1. Syfte och omfattning. 2. Allmänt. Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5)

1. Syfte och omfattning. 2. Allmänt. Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-110960 Fastställandedatum: 2014-05-30 Giltigt t.o.m.: 2015-05-30 Upprättare: Mats A Porat Fastställare: Berit Fredriksson Samverkan - Vuxenpsykiatri

Läs mer

Samsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende. Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist

Samsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende. Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist Samsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist Definition samsjuklighet Patienter (klienter) med psykisk störning och beroende eller missbruk Nationella

Läs mer

Månadstema 6 Dokumentation & uppföljning KOL

Månadstema 6 Dokumentation & uppföljning KOL 1 (7) Kompetenslyftet ehälsa i primärvården Sept-okt 2012 Månadstema 6 Dokumentation & uppföljning KOL Utse någon som dokumenterar de punkter som behöver föras vidare till APT, t ex frågor, förbättringsförslag,

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser Mätningar av blodglukos med hjälp av teststickor är diabetespatientens verktyg för att få insikt i glukosnivåerna i blodet. Systematiska egna mätningar av blodglukos

Läs mer

Remissyttrande över betänkandet "Patientdata och läkemedel" (SOU 2007:48), slutbetänkande av Patientdatautredningen

Remissyttrande över betänkandet Patientdata och läkemedel (SOU 2007:48), slutbetänkande av Patientdatautredningen RSMH bereddes tidigare i år tillfälle att yttra sig över Patientdatautredningens huvudbetänkande Patientdatalag, SOU 2006:82. Vårt yttrande som vi avgav den 7 mars gäller fortfarande som vår uppfattning

Läs mer

Granskning av omhändertagande och vård vid depression och ångest

Granskning av omhändertagande och vård vid depression och ångest www.pwc.se Revisionsrapport Lars Åke Claesson Erik Wottrich 15 oktober 2014 Granskning av omhändertagande och vård vid depression och ångest Region Gotland Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2.

Läs mer

Tidig upptäckt. Marcela Ewing. Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst

Tidig upptäckt. Marcela Ewing. Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst Tidig upptäckt Marcela Ewing Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst Disposition av föreläsning Bakgrund Alarmsymtom och allmänna symtom Svårigheten

Läs mer

Rapport Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem

Rapport Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem 1 (6) HANDLÄGGARE Sara Tylner 08-535 312 59 sara.tylner@huddinge.se Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem Bakgrund Sedan 2003 har mätningar av längd och vikt regelbundet

Läs mer

PSYKIATRI. Paniksyndrom sertralin klomipramin. Unipolär depression sertralin Hos barn och ungdomar fluoxetin. Social fobi sertralin

PSYKIATRI. Paniksyndrom sertralin klomipramin. Unipolär depression sertralin Hos barn och ungdomar fluoxetin. Social fobi sertralin PSYKIATRI AFFEKTIVA SYNDROM Unipolär depression Hos barn och ungdomar fluoxetin AFFEKTIVA SYNDROM Målsättningen är full symtomfrihet. Sertralin är förstahandsmedel vid unipolär depression. Lågt pris och

Läs mer

Hur ser förskrivningen av FaR ut på Täby kyrkby Husläkarmottagning - en kartläggning 2012-2014.

Hur ser förskrivningen av FaR ut på Täby kyrkby Husläkarmottagning - en kartläggning 2012-2014. Rapport VESTA Hur ser förskrivningen av FaR ut på Täby kyrkby Husläkarmottagning - en kartläggning 2012-2014. Andreas Lenander, ST-läkare, Täby kyrkby HLM September 2015 dr.andreas.lenander@gmail.com Klinisk

Läs mer

ST-projekt. Linda Andersson. Handledare Docent Malin André. Jag tycker man ska fråga: hur har du det hemma i din relation?

ST-projekt. Linda Andersson. Handledare Docent Malin André. Jag tycker man ska fråga: hur har du det hemma i din relation? ST-projekt Linda Andersson Handledare Docent Malin André Jag tycker man ska fråga: hur har du det hemma i din relation? Våld mot kvinnor samband med framtida hälsa? Sammanfattning Detta är ett ämne som

Läs mer

Remissyttrande över betänkandet "Patientdata och läkemedel" (SOU 2007:48), slutbetänkande av Patientdatautredningen

Remissyttrande över betänkandet Patientdata och läkemedel (SOU 2007:48), slutbetänkande av Patientdatautredningen 2008-01-07 Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissyttrande över betänkandet "Patientdata och läkemedel" (SOU 2007:48), slutbetänkande av Patientdatautredningen Riksförbundet för Social, RSMH, har beretts

Läs mer

Behandling av nedstämdhet Hur ser dagens praxis ut?

Behandling av nedstämdhet Hur ser dagens praxis ut? Behandling av nedstämdhet Hur ser dagens praxis ut? Ingvar Krakau 2007-03-22 Praxisstudiens uppläggning Oro och nedstämdhet som samhällsproblem Hur uppmärksammas de som insjuknar Primär kontakt och diagnostik

Läs mer

Underlag för psykiatrisk bedömning

Underlag för psykiatrisk bedömning 1 Underlag för psykiatrisk bedömning 1. Orsak till bedömningen (Remiss? Sökt själv? Huvudproblem?).. (TC: kontaktorsak) 2. Långsiktigt förlopp (Kartlägg förlopp från uppgiven symtomdebut. Ange besvärsperioder,

Läs mer

Handläggning av nedre okomplicerad urinvägsinfektion hos vuxna kvinnor på Forums Vårdcentral.

Handläggning av nedre okomplicerad urinvägsinfektion hos vuxna kvinnor på Forums Vårdcentral. Handläggning av nedre okomplicerad urinvägsinfektion hos vuxna kvinnor på Forums Vårdcentral. En deskriptiv journalstudie. Camilla Magelssen: ST-läkare Forums vårdcentral Vetenskaplig handledare: Teresa

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar på Mårtensgården

Läkemedelsgenomgångar på Mårtensgården Läkemedelsgenomgångar på Mårtensgården Hösten 2007 Enskede-Årsta-Vantörs Stadsdelsförvaltning 08-02-04 1 Innehållsförteckning 1. SAMMANFATTNING... 3 2. BAKGRUND... 4 3. UPPDRAGET... 4 4. SYFTE... 4 5.

Läs mer

Lagrum: 7 kap. 1 andra stycket och 7 lagen (1962:381) om allmän försäkring

Lagrum: 7 kap. 1 andra stycket och 7 lagen (1962:381) om allmän försäkring HFD 2013 ref 38 Vid prövning av rätt till aktivitetsersättning vid förlängd skolgång kan det inte ställas krav på att funktionshindret ska bestå under den planerade studietiden. Lagrum: 7 kap. 1 andra

Läs mer

Slutrapport. Unga med funktionsnedsättning i Värmdö. Annika Dahlberg, personlig handläggare aktivitetsersättning.

Slutrapport. Unga med funktionsnedsättning i Värmdö. Annika Dahlberg, personlig handläggare aktivitetsersättning. Slutrapport Unga med funktionsnedsättning i Värmdö Annika Dahlberg, personlig handläggare aktivitetsersättning Försäkringskassan Mona Eriksson, arbetsförmedlare och sius-konsulent Arbetsförmedlingen 2014-10-20

Läs mer

Tvärprofessionella samverkansteam

Tvärprofessionella samverkansteam Tvärprofessionella samverkansteam kring psykisk skörhet/sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap www.sll.se Barnets bästa skall alltid komma i främsta rummet. Artikel 3 FN:s konvention om barns

Läs mer

1. Inledning. 1.1 Bakgrund och syfte. Sjukdomsdefinition. Prevalens

1. Inledning. 1.1 Bakgrund och syfte. Sjukdomsdefinition. Prevalens 1. Inledning 1.1 Bakgrund och syfte Sjukdomsdefinition Sömnbesvär är ett övergripande begrepp som omfattar flera typer av besvär. I medicinsk litteratur används vanligen termen insomnia, eller på svenska

Läs mer

Kvalitetsregister för att utveckla vården för personer med demenssjukdom!

Kvalitetsregister för att utveckla vården för personer med demenssjukdom! Ann-Katrin Edlund, leg ssk, landskoordinator SveDem Eva Granvik, leg ssk, landskoordinator BPSD-registret Kvalitetsregister för att utveckla vården för personer med demenssjukdom! Ordet kvalitetsregister

Läs mer

Patienter med hjärtsvikt på Djursholms Husläkarmottagning hur ser omhändertagandet ut i förhållande till nationella riktlinjer?

Patienter med hjärtsvikt på Djursholms Husläkarmottagning hur ser omhändertagandet ut i förhållande till nationella riktlinjer? Rapport VESTA hp 15 Patienter med hjärtsvikt på Djursholms Husläkarmottagning hur ser omhändertagandet ut i förhållande till nationella riktlinjer? Jan Vouis, ST-läkare, Djursholms Husläkarmottagning 15

Läs mer

Kartläggning av KBT och SSRI som behandling vid generaliserat ångestsyndrom samt ångesttillstånd. vid Stureby Vårdcentralföljs

Kartläggning av KBT och SSRI som behandling vid generaliserat ångestsyndrom samt ångesttillstånd. vid Stureby Vårdcentralföljs RAPPORT 2014-04-30 Kartläggning av KBT och SSRI som behandling vid generaliserat ångestsyndrom samt ångesttillstånd vid Stureby Vårdcentralföljs riktlinjerna? Elizabeth Berglind, ST-läkare Stureby Vårdcentral

Läs mer

Nya nutritionsöverenskommelsen

Nya nutritionsöverenskommelsen Aktuell magisteruppsats Nya nutritionsöverenskommelsen mot en bättre vård av äldre och fler kommunala dietister Dietist Josephine Garpsäter har varit drivande i arbetet med att få till en ny skrivning

Läs mer

Diagnos och behandling av urinvägsinfektion hos kvinnor Journalstudie på Spånga vårdcentral

Diagnos och behandling av urinvägsinfektion hos kvinnor Journalstudie på Spånga vårdcentral Vesta Uppsats HP 2014 Ferzana Kamal Diagnos och behandling av urinvägsinfektion hos kvinnor Journalstudie på Spånga vårdcentral Författare: Ferzana Kamal, ST-Läkare i allmämedicin, Spånga vårdcentral Handledare:

Läs mer

Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1

Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1 Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1 KRAVSPECIFIKATION Psykiatrisk öppenvård för vuxna med geografiskt områdesansvar 1 Mål och inriktning

Läs mer

Styrelsen för utbildning 2014-09-24

Styrelsen för utbildning 2014-09-24 Förslag till beslut Dnr: 1-493/2013 Sid: 1 / 1 Universitetsförvaltningen Avdelningen för styrelsestöd och internationella relationer Philip Malmgren, handläggare Pierre Lafolie, Universitetslektor, överläkare

Läs mer

Behandling av depression hos äldre

Behandling av depression hos äldre Behandling av depression hos äldre En systematisk litteraturöversikt Januari 2015 (preliminär version webbpublicerad 2015-01-27) SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health

Läs mer

kommentar och sammanfattning

kommentar och sammanfattning SBU kommenterar och sammanfattar utländska medicinska kunskapsöversikter. SBU granskar översikten men inte de enskilda studierna. Forskning som förändrar kunskapsläget kan ha tillkommit senare. Fysisk

Läs mer

2014-09-20. Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar

2014-09-20. Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar Marina Jonsson Allergisamordnare, Barnsjuksköterska Centrum för Arbets- och Miljömedicin Doktorand, Kvinnors och Barns Hälsa Karolinska Institutet

Läs mer

PRIM-NET. Bedömningsmall Del I

PRIM-NET. Bedömningsmall Del I Persnr: IDnr: PRIM-NET Bedömningsmall Del I - Samtalsguide Muntlig info ang studien och bedömningssamtalet - Innan bedömningssamtalet Innan du får vara med i studien så ställer vi samma frågor till alla

Läs mer

Patienters upplevelse av sjukgymnastik vid Vårby vårdcentral.

Patienters upplevelse av sjukgymnastik vid Vårby vårdcentral. Patienters upplevelse av sjukgymnastik vid Vårby vårdcentral. 009 Av: Masudur Rahman ST-Läkare i allmänmedicin Vårby vårdcentral. Klinisk handledare: Jan Dahllöf Specialist i allmänmedicin Vårby vårdcentral.

Läs mer

SSRI på internet Vilka erfarenheter kring SSRI i samband med depression kommuniceras på nätet?

SSRI på internet Vilka erfarenheter kring SSRI i samband med depression kommuniceras på nätet? SSRI på internet Vilka erfarenheter kring SSRI i samband med depression kommuniceras på nätet? Jonas Arlert Psykoterapeutprogrammet inriktning Familj Examensuppsats 15 hsp Vt 2008 Handledare: Ellinor Salander

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar på Högdalens äldreboende demensavdelning

Läkemedelsgenomgångar på Högdalens äldreboende demensavdelning Läkemedelsgenomgångar på Högdalens äldreboende demensavdelning Hösten 2007 Enskede-Årsta-Vantörs Stadsdelsförvaltning 08-02-07 1 Innehållsförteckning 1. SAMMANFATTNING... 3 2. BAKGRUND... 4 3. UPPDRAGET...

Läs mer

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis

Läs mer