Samband mellan riskfaktorer. komplikationer vid diabetes. n klinik och vetenskap originalstudie

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Samband mellan riskfaktorer. komplikationer vid diabetes. n klinik och vetenskap originalstudie"

Transkript

1 originalstudie läs mer Engelsk sammanfattning Samband mellan riskfaktorer och komplikationer vid diabetes Rapport efter 13 år med Nationella diabetesregistret (NDR) JAN CEDERHOLM, docent, institutionen för folkhälsovetenskap och vårdvetenskap/allmänmedicin och klinisk epidemiologi, Uppsala universitet PETER M NILSSON, professor, överläkare, institutionen för kliniska vetenskaper, Lunds universitet, Universitetssjukhuset MAS, Malmö BJÖRN ELIASSON, docent, överläkare, Diabetescentrum, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg KATARINA EEG-OLOFSSON, specialistläkare, Diabetescentrum, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg BJÖRN ZETHELIUS, docent, institutionen för folkhälsovetenskap och vårdvetenskap/geriatrik, Uppsala universitet; specialistläkare, klinisk utredare, Läkemedelsverket, Uppsala SOFFIA GUDBJÖRNSDOTTIR, docent, Diabetescentrum, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg; registerhållare NDR Samtliga är ledamöter i NDR:s utdatagrupp Nationella diabetesregistret (NDR) är ett av Sveriges nationella kvalitetsregister och drivs av Svensk förening för diabetologi (SFD) på uppdrag och med stöd av Sveriges Kommuner och landsting (SKL) och Socialstyrelsen. Varje landsting har utsedda koordinatorer och kvalitetsansvariga sjuksköterskor (KAS) med uppgift att inspirera vårdgivare och att stödja registreringsarbetet. NDR har skapats som ett verktyg för att underlätta systematiskt kvalitetsarbete vid de deltagande vårdenheterna, där varje enhet på NDR:s webbplats https:// fortlöpande kan följa sina egna resultat år efter år och även jämföra dessa med resultat på riksnivå. Nationella riktlinjer för vården kommer därmed också i fokus, vilket ytterligare kan stimulera kvalitetsarbetet. NDR bidrar även till att patientens inflytande och medverkan i behandlingen ytterligare underlättas och uppmuntras, och både patientorganisationen Svenska diabetesförbundet och andra specialistföreningar samarbetar med NDR. Registrering av uppgifter om livskvalitet och hur patienterna upplever vårdkvaliteten är under utveckling inom NDR. Intresset för kvalitetsarbete inom diabetesvården ökar snabbt, vilket har medfört att registret används av allt fler, och NDR är i dag ett av världens största diabetesregister med totalt antal rapporterade patienter uppgående till ca år Registret ger också möjlighet att jämföra resultat för diabetesvården mellan landstingen, som tillsammans med resultat på riksnivå har redovisats i NDR:s årsrapporter sedan flera år [1]. Nationella resultat har också redovisats i tidigare artiklar i Läkartidningen [2-4] och i ett flertal artiklar i vetenskapliga tidskrifter och kongressrapporter [5-14]. Syftet med denna översikt är att dels redovisa nationella resultat för åren 2005 och 2008 i fråga om patienter i NDR indelade i typ 1- och typ 2-diabetes, dels redovisa resultat av sammanlänkning av riksdata i NDR med nationella data gällande diabeteskomplikationer vid sjukhusvård och mortalitet, tillgängliga inom Socialstyrelsens slutenvårds- och dödsorsaksregister. MetoD Typ 1-diabetes definieras här epidemiologiskt som insulinbehandling enbart och debutålder <30 år, medan typ 2-diabetes definieras som kost- eller tablettbehandling enbart eller insulinbehandling med eller utan tabletter och debutålder 40 år. Den epidemiologiska kategoriindelningen har visat god överensstämmelse med den kliniska skattning av diabetestyp som också registreras i NDR, men några procent av patienterna med epidemiologiskt angiven typ 2-diabetes kan ha typ 1-diabetes, i vissa fall av typen LADA (latent autoimmune diabetes of the adult). Patienterna har undersökts med lokalt nyttjad metodik. Rökare definieras som personer med pågående bruk av minst en cigarett per dag eller bruk av pipa eller som slutat röka inom de senaste tre månaderna. har kvalitetssäkrats genom regelbunden kalibrering med den svenska Mono-S-metoden vid de deltagande enheterna. DCCT-enheter har använts i observationsstudierna i Tabell II och III enligt praxis för internationella tidskrifter, som är ca 1 procent högre än de lägre svenska -värdena, och ca 0,8 procent högre än de högre svenska -värdena. För denna artikel har sedan omräkning gjorts till svenska (Mono-S). Redovisade studier har godkänts av den regionala etikprövningsnämnden vid Göteborgs universitet. ReSultat Det totala antalet patienter med diabetes i landet som rapporteras till NDR har ökat påtagligt alltsedan starten, från ca år 1996 till ca år Detta har möjliggjort att via årliga tvärsnittsundersökningar kunna följa utvecklingen av olika riskfaktorer av betydelse för diabetiska komplikationer. I Tabell I redovisas en jämförelse av riskfaktorer n sammanfattat Nationella diabetesregistret (NDR) har nu varit verksamt i 13 år, och anslutningen har ökat påtagligt till ca patienter med diabetes år Riskfaktorkontrollen vid typ 1-diabetes har gradvis förbättrats överlag. Motsvarande gradvis förbättring beträffande och lipider vid typ 2-diabetes balanseras av lägre andel som når blodtrycksmålet trots stigande bruk av blodtryckssänkande läkemedel, hög andel med obesitas och hög andel rökare i medelåldern. Ungefär samma bild ses vid sekundärprevention. I observationsstudier av typ 2-diabetes med sex års uppföljning påvisas relativ riskreduktion för ischemisk hjärtsjukdom och kardiovaskulär sjukdom med lägre nivåer av, blodtryck och BMI och med rökfrihet. Resultat i NDR kan användas för jämförelse mellan landsting och mellan sjukhus, som redovisas i NDR:s rapport för 2008 års resultat läkartidningen nr volym 106

2 tabell I. Riskfaktorer och kliniska karakteristika vid typ 1- och typ 2-diabetes i NDR för åren 2005 och Data anges som medelvärden ± SD eller som frekvenser. IHS 1 2 år före 2005 = patienter som drabbats av ischemisk hjärtsjukdom (IHS) 1 2 år före analysen av riskfaktorerna För en del variabler var antalet patienter lägre på grund av bortfall av data: för lipidvärden ca 80 procent av samtliga vid typ 1 och 65 procent av samtliga vid typ 2, för midjeomfång procent vid typ 1 och procent vid typ 2 och för fysisk aktivitet procent vid typ 1 och procent vid typ 2. Typ 1 Typ 1 Typ 2 Typ 2 Typ , IHS 1 2 år före 2005 Antal Kvinnor/män, procent 45,7/54,3 45,5/54,5 45,1/54,9 44,2/55,8*** 32,4/67,6 Ålder, år 41,8 ± 13,9 42,1 ± 14,6* 67,8 ± 11,5 67,9 ± 11,4* 67,2 ± 8,2 Diabetesduration, år 26,4 ± 14,4 26,9 ± 14,9** 8,5 ± 7,2 8,5 ± 7,1 8,9 ± 7,5, procent 7,1 ± 1,3 7,1 ± 1,3 6,2 ± 1,2 6,1 ± 1,2*** 6,3 ± 1,1 Systoliskt blodtryck, mm Hg 128,2 ± 16,3 126,3 ± 15,2*** 140,8 ± 17,9 137,3 ± 16,8*** 137,8 ± 18,6 Diastoliskt blodtryck, mm Hg 73,4 ± 9,0 72,5 ± 9,0*** 77,0 ± 9,6 76,2 ± 9,7*** 75,1 ± 9,6 BMI, kg/m 2 25,4 ± 4,0 25,7 ± 4,2*** 29,2 ± 5,1 29,5 ± 5,2*** 29,6 ± 4,8 Midjeomfång, cm 89,5 ± 12,4 91,0 ± 13,2 *** 102,3 ± 13,1 103,0 ± 13,2*** 104,3 ± 12,3 Riskfaktorkontroll <7,0, procent 49,3 48,1* 78,8 80,9*** 76,1 <6,0, procent 17,7 16,9* 50,0 52,3*** 47,8 Systoliskt blodtryck 130 mm Hg, procent 66,5 71,4*** 33,7 41,8*** 42,1 Diastoliskt blodtryck 80 mm Hg, procent 87,7 89,3*** 74,8 77,0*** 82,0 BT 130/80 mm Hg, procent 62,8 67,8*** 30,7 38,1*** 39,6 Totalkolesterol <4,5 mmol/l, procent 39,6 43,6*** 34,8 41,5*** 59,8 LDL <2,5 mmol/l, procent 47,8 48,4 41,1 44,7*** 65,4 Triglycerider <1,7 mmol/l, procent 87,2 87,3 55,3 55,7 52,8 HDL >l män, >1,2 kvinnor, mmol/l, procent 89,4 86,2*** 68,0 60,6*** 59,1 Livsstilsfaktorer Obesitas, BMI 30 kg/m 2, procent 11,1 13,5*** 38,2 40,7 42,0 Övervikt, BMI 25 kg/m 2, procent 47,8 51,3 80,3 81,7 84,8 Midjeomfång 102 cm män, 88 cm kvinnor, procent 27,2 31,3 67,6 69,6 68,2 Midjeomfång 94 män, 80 cm kvinnor, procent 53,8 56,3 88,4 89,5 90,1 Fysisk aktivitet <3/vecka, procent 55,3 44,2*** 55,3 45,0*** 53,5 Rökare, procent 12,7 11,9* 13,4 14,6*** 11,8 män med ålder <65 år 10,7 10,6 20,4 22,2*** 19,0 kvinnor med ålder <65 år 15,9 14,3** 22,6 23,6* 18,5 Läkemedelsbehandling Blodtryckssänkande läkemedel, procent 37,5 42,7*** 73,1 79,7*** 94,4 Lipidsänkande läkemedel, procent 27,6 37,2*** 47,7 60,8*** 85,9 ASA, procent 18,6 24,1*** 44,9 50,1*** 89,3 Signifikans vid jämförelse mellan typ 1-diabetes år 2005 och år 2008, och mellan typ 2-diabetes år 2005 och år 2008: *** P < 0,001, ** P < 0,01, * P < 0,05. och kliniska karakteristika för åren 2005 och 2008 hos samtliga patienter i NDR med typ 1- eller typ 2-diabetes samt riskfaktorer för år 2005 hos patienter med typ 2-diabetes och tidigare genomgången ischemisk hjärtsjukdom (IHS). Tabellen baseras även på tidigare publikationer [5, 6]. Riskfaktorutveckling vid typ 1-diabetes Vid typ 1-diabetes [5], nästan samtliga patienter behandlade på sjukhus, var medelåldern 42 år och diabetesdurationen år. Vid jämförelse av år 2005 och 2008 ses följande trender: oförändrat medelvärde 7,1 procent; cirka hälften uppnådde <7 procent, medan bara en femtedel nådde <6 procent. Med ökande bruk av blodtryckssänkande läkemedel ses också en viss sänkning av medelvärdet för blodtrycket och en ökning av andelen som nådde blodtrycksmålet 130/80 mm Hg (68 procent 2008). Med ökande bruk av lipidsänkande läkemedel ses i fråga om lipiderna en tydlig ökning av andelen som nådde målet för totalkolesterol, medan cirka hälften uppnådde LDL-kolesterol <2,5 mmol/l år De flesta nådde målen för triglycerider och HDL-kolesterol. Behandling med ASA ökade något men var relativt ovanlig (19 24 procent). Beträffande livsstilsfaktorer ses en positiv läkartidningen nr volym

3 Sekundärprevention I Tabell I redovisas riskfaktorläget år 2005 hos patienter med typ 2-diabetes (medelålder 67 år) som drabbats av IHS 1 2 år före år 2005, vilket påvisats genom sammanlänkning av NDR-data med data i Slutenvårdsregistret [6]. IHS utgörs av antingen hjärtinfarkt, instabil angina, utförd perkutan koronarintervention (PCI) och/eller operation med koronar bypass. Dessa patienter löper ökad risk för recidiv av hjärtinn klinik och vetenskap Procent Procent Typ 1-diabetes: <7% Typ 2-diabetes: <6% År Figur 1. Uppfyllelse av målen <7 procent vid typ 1-diabetes och <6 procent vid typ 2-diabetes. Procent Typ 1-diabetes Typ 2-diabetes År Figur 2. Uppfyllelse av blodtrycksmålet 130/80 mm Hg vid typ 1- respektive typ 2-diabetes. Typ 1-diabetes Typ 2-diabetes År Figur 3. Uppfyllelse av målet LDL-kolesterol <2,5 mmol/l vid typ 1- respektive typ 2-diabetes. bild med endast procent obesa, en tredjedel med förhöjt midje omfång, procent rökare, och hälften angav motion tre eller fler gånger per vecka. Vid typ 1-diabetes ses dessutom i årliga tvärsnitt från 1999 till 2008, som publicerats i NDR:s årsrapporter [1], att medelvärdet för sjunkit kontinuerligt över denna längre period, medan andelen med <7 procent ökat från 42 till 48 procent (Figur 1). Samtidigt som användningen av blodtryckssänkande läkemedel ökat påtagligt, från 29 till 43 procent över dessa år, har medelvärdet för blodtrycket (BT) sjunkit kontinuerligt, och andelen med BT 130/80 mm Hg har ökat från 59 till 68 procent (Figur 2). Under åren har användningen av lipid sänkande läkemedel ökat från 11 till 37 procent samtidigt som andelen med LDL-kolesterol <2,5 mmol/l ökat från 37 till 48 procent (Figur 3). Sammanfattningsvis kan man konstatera att riskfaktorkontrollen av, blodtryck och lipider har förbättrats påtagligt över tid hos patienter med typ 1-diabetes, förenat med ökad användning av blodtrycks- och lipidsänkande läkemedel, och att BT 130/80 mm Hg uppnåddes av två tredjedelar medan <7 procent och LDL <2,5 mmol/l uppnåddes av hälften av patienterna år Riskfaktorutveckling vid typ 2-diabetes Vid typ 2-diabetes, där majoriteten av patienterna behandlades i primärvården, är medelåldern 68 år och diabetesdurationen nio år. Vid jämförelse av åren 2005 och 2008 noteras följande trender: Medelvärdet för minskade något, till 6,1 procent, 2008, och andelen med <7 procent respektive <6 procent ökade något, till 81 respektive 52 procent år Med ökande användning av blodtrycksläkemedel ses en viss sänkning av medelvärdet för blodtrycket och en ökning av andelen som nådde blodtrycksmålet 130/80 mm Hg, som dock fortfarande var låg år 2008, endast 38 procent. Med den starkt ökande användningen av lipidsänkande läkemedel ses en viss ökning av andelen med LDL-kolesterol <2,5 mmol/l, ett mål som dock knappt hälften uppnådde år 2008, medan målen för triglycerider och HDL-kolesterol nåddes av något mer än hälften. Behandling med ASA ökade till 50 procent år Beträffande livsstilsfaktorer ses emellertid en negativ bild, där så många som 41 procent hade obesitas, 82 procent hade övervikt eller obesitas och 70 procent hade förhöjt midjeomfång år Hälften motionerade mer regelbundet. Andelen rökare var procent men uppgick till mer än 20 procent hos medelålders patienter. Dessutom ses vid typ 2-diabetes i årliga tvärsnitt , som publiceras i NDR:s årsrapporter [1], att medelvärdet för sjunkit kontinuerligt över dessa år, medan andelen med <6 procent ökat från 37 till 52 procent (Figur 1). Samtidigt som användningen av blodtryckssänkande läkemedel ökat påtagligt, från 47 till 80 procent, har medelvärdet för blodtrycket sjunkit kontinuerligt över dessa år. Blodtryck 130/80 mm Hg har ökat från 22 till 38 procent (Figur 2). Under åren har användningen av lipidsänkande läkemedel ökat från 16 till 61 procent samtidigt som LDL-kolesterol <2,5 mmol/l ökat från 28 till 45 procent (Figur 3). Sammanfattningsvis kan noteras att riskfaktorkontrollen av hyperglykemi ( ) och hyperlipidemi har förbättrats påtagligt hos patienter med typ 2-diabetes, samtidigt med den starkt ökade användningen av lipidsänkande läkemedel (nästan samtliga var statiner) och att <6 procent och LDL <2,5 mmol/l uppnåddes av cirka hälften av patienterna år Andelen patienter med blodtryck 130/80 mm Hg var alltjämt påfallande låg år 2008: cirka en tredjedel av alla patienter, trots starkt ökande användning av blodtryckssänkande läkemedel över åren. Vad gäller livsstilsfaktorer ses en tydligt negativ trend med stigande BMI över åren, där man år 2008 ser en hög andel med obesitas, och förhöjt midjeomfång samt alltför många rökare i medelåldern läkartidningen nr volym 106

4 Svagheter och framgångar En svaghet i de årliga tvärsnitten i NDR är dock att antalet retabell II. Samband mellan riskfaktornivåer och första inträffade fall av letal/icke-letal ischemisk hjärtsjukdom (IHS) och kardiovaskulär sjukdom (KVS) (IHS och/eller stroke) vid typ 2-diabetes i NDR Hazard-kvot a Patienter, n/ (95 procents Händelser Prediktorer Händelser, n Ålder, år konfidensintervall) P-värde Referens IHS <6,7+ BT 140/90 jämfört med 6,7 + BT >140/ / ,69 (0,55 0,86) <0,001 7 BMI <25 jämfört med BMI 25 29, / ,85 (0,72 0,99) 0,04 8 BMI <25 jämfört med BMI / ,76 (0,65 0,90) 0,002 8 Icke-rökare jämfört med rökare (hög andel rökare: 22 procent) 5 659/ ,43 (0,32 0,56) <0,001 9 KVS <6,7 + BT 140/90 jämfört med 6,7+ BT >140/ / ,67 (0,55 0,80) <0,001 7 BMI <25 jämfört med BMI 25 29, / ,88 (0,77 0,99) 0,04 8 BMI <25 jämfört med BMI / ,80 (0,69 0,92) 0,002 8 Icke-rökare jämfört med rökare 5 659/ ,62 (0,50 0,76) <0,001 9 a Justering för ålder, kön, diabetesduration, typ av diabetesbehandling, användning av blodtryckssänkande läkemedel, användning av lipidsänkande läkemedel (markör för hyperlipidemi), systoliskt blodtryck, mikroalbuminuri >20 µg/min samt för alla angivna riskfaktorer (utom den/de som används som prediktor). Värden vid studiernas start gäller för alla riskfaktorer. farkt och mortalitet, varför väl reglerade kardiovaskulära riskfaktorer är av särskilt stor vikt. De hade samma medelålder och diabetesduration som samtliga patienter med typ 2-diabetes (Tabell I), medan andelen män var högre. Positiva resultat ses hos patienterna med tidigare IHS beträffande lipiderna; 65 procent hade LDL-kolesterol <2,5 mmol/l samtidigt som så många som 86 procent hade lipidsänkande läkemedel. De behandlades också påtagligt oftare med ASA (89 procent). Medelvärdet för var dock något högre (6,3 procent), och <6 procent uppnåddes av knappt hälften. Ett behandlingproblem ses beträffande blodtrycket hos patienter med tidigare IHS. Trots att nästan samtliga av dem hade blodtryckssänkande läkemedel så uppnåddes målblodtrycket 130/80 mm Hg av endast 40 procent, vilket framför allt betingas av svårigheten att nå målet för det systoliska blodtrycket. Påtagliga problem ses också beträffande livsstilsfaktorerna: 42 procent hade obesitas, 85 procent hade övervikt eller obesitas, många hade förhöjt midjeomfång, och i medelåldern var ca 20 procent rökare trots tidigare genomgången IHS. Risk för hjärt kärlsjukdom I Tabell II redovisas hazard-kvot för sambandet mellan ett flertal riskfaktorer och letal/icke-letal ischemisk hjärtsjukdom och kardiovaskulär sjukdom (KVS) hos patienter med typ 2-diabetes [7-9]. Resultaten har tagits fram genom sammanlänkning av data från NDR och data i Slutenvårds- och Dödsorsaksregistren. IHS utgörs av antingen hjärtinfarkt, instabil angina, utförd PCI och/eller operation med koronar bypass. Hazard-kvoten beskriver den minskade relativa risken för IHS/KVS när en lägre nivå för en riskfaktor jämförs med en högre nivå för samma riskfaktor. Hazard-kvoten har beräknats med Cox regressionstest efter justering för variationer i ålder, kön, diabetesduration och ett flertal viktiga riskfaktorer (se not i Tabell II). Basåret var , och patienterna har i dessa observationsstudier kunnat följas under cirka sex år fram till Patienter med KVS före basåret har uteslutits vid analyserna. Åldersintervall framgår av tabellen. Diabetesdurationen var i medeltal cirka åtta år. Man ser att den relativa riskreduktionen för IHS och KVS med lägre nivåer för riskfaktorerna varierar från 15 procent vid normalvikt (BMI <25 kg/m 2 ) jämfört med övervikt (BMI 25 29,9 kg/m 2 ) till 57 procent för icke-rökare jämfört med rökare (medelålders år med hög andel rökare, 22 procent). Värden för riskfaktorer vid studiestarten har använts för riskberäkningarna, där kombinationen <6,7 procent och blodtryck 140/90 mm Hg medförde 31 procent lägre risk för IHS och 33 procent lägre risk för KVS. I Tabell III redovisas den partiella riskprocenten som tillskrivs populationen (PAR p ) för letal/icke-letal IHS och KVS, dvs procent fall av IHS/KVS som kunnat förhindras om det varit möjligt att eliminera exponering för högre värden av olika riskfaktorer [15]. Samma observationsstudier av typ 2-diabetes har använts som i Tabell II. PAR p för IHS och KVS varierade mellan 6 och 43 procent för olika riskfaktorer. Högsta PAR p för IHS, 43 procent, ses för en situation om samtidigt både 6,7 procent, blodtryck >140/90 mm Hg, övervikt och rökning vid studiestarten hade kunnat elimineras. Det bör också noteras att PAR p är procent för IHS/KVS om övervikt och obesitas kunnat ersättas med normalvikt, vilket utgörs av en effekt av BMI som är oberoende av ett flertal andra riskfaktorer vilka justerats för. Diskussion Liksom vi kunde rapportera i en tidigare artikel [4] framgår av denna sammanställning att patienter med typ 1-diabetes har uppnått fortsatt förbättrad kontroll av, blodtryck och lipider under de senaste åren och att patienter med typ 2-diabetes nått en förbättrad kontroll av framför allt och lipider. Diabetesvården har sannolikt också stimulerats av ny evidens från ett flertal viktiga behandlingsstudier de senaste åren. Som en utmaning i vården av patienter med typ 2-diabetes framstår den lägre måluppfyllelsen för blodtryck, en stigande trend för BMI samt hög andel med obesitas och av rökare i medelåldern. Att samma bild ses även hos patienter med typ 2-diabetes som drabbats av hjärtinfarkt bör ge anledning till ökad användning av strukturerade rehabiliteringsprogram, evidensbaserat läkemedelsbruk och professionellt stöd för förbättrad livsstil hos dessa patienter med särskilt hög risk för återinsjuknande i hjärt kärlsjukdom. läkartidningen nr volym

5 tabell III. Procentuell andel av första inträffade fall av letal/icke-letal ischemisk hjärtsjukdom (IHS) och kardiovaskulär sjukdom (KVS) (IHS och/eller stroke) som kunnat förhindras (PAR p ) vid typ 2-diabetes om det varit möjligt att eliminera exponering för högre nivåer av olika riskfaktorer. PAR p, procent a Händelser Patienter, n Exponering för Ålder, år (95 procents konfidensintervall) IHS ,7 + BT >140/ (10 35) BMI (6 28) ,7 + BT >140/90 + BMI (5 61) Rökare (5 13) ,7 + BT >140/90 + BMI 25 + rökare (10 67) KVS ,7 + BT >140/ (20 37) BMI (6 25) ,7 + BT >140/90 + BMI (12 54) Rökare (4 9) ,7 + BT >140/90 + BMI 25 + rökare (14 59) a Justering för ålder, kön, diabetesduration, typ av diabetesbehandling, användning av blodtryckssänkande läkemedel, användning av lipidsänkande läkemedel (markör för hyperlipidemi), systoliskt blodtryck, mikroalbuminuri >20 µg/min samt för alla angivna riskfaktorer (utom den/de som används som prediktor). Värden vid studiens start gäller för alla riskfaktorer. gistrerade före 2005 klart understigit hälften av landets diabetespatienter, och man kan inte säkert veta om dessa urval har varit helt representativa för landets alla patienter med dia betes, även om samma medelvärden för ålder och diabetesduration och samma andel kvinnor/män genom åren kan tala för detta. Kritik av bristande täckningsgrad i registret har medfört ökade insatser så att anslutningen kunnat stiga påtagligt under senare år. Om förekomsten av diabetes skulle antas vara ca 4 procent i landet innebär det att deltagandegraden i NDR har ökat till 60 procent år 2008, inbegripet den stora majoriteten av patienter med typ 1-diabetes. Av stor betydelse för NDR:s framgångsrika utveckling är den samsyn som rått för att främja kvaliteten i vården i ett samarbete mellan olika aktörer. Här har insatser från läkare och diabetessjuksköterskor i primärvård spelat en tilltagande och betydelsefull roll. Röster har höjts för att man inte alltid fångar alla nyanser i diabetessjukdomen med de variabler som belyses i NDR. Därför finns även en möjlighet att använda sig av valfria variabler, t ex beskrivande vårdkvalitet och processmått, som tillägg till formuläret på https://www.ndr. nu. Riskfaktorer Beträffande sambanden mellan riskfaktorer och hjärt kärlsjukdom har flera randomiserade studier (UKPDS, ACCORD, ADVANCE, VADT) efter mindre än tio års uppföljning inte kunnat visa med signifikans att glukosreduktion medför lägre risk för IHS. En debatt har pågått om vilket målvärde för som kan vara bäst för att förebygga mikro- och makrovaskulära komplikationer vid typ 2-diabetes. Enligt nyligen publicerade svenska [16] och amerikanska [17] riktlinjer anses <6,0 procent för närvarande vara ett rimligt mål, men ett mindre stringent målvärde kan vara lämpligt vid risk för allvarligare hypoglykemier, diabetes med längre duration och med känd KVS eller annat svårare sjukdomstillstånd. Det bör noteras att en observationsstudie har lägre evidensvärde än en randomiserad studie, men i NDR-studierna har en fördel uppnåtts genom att man kunnat inkludera patienter från den dagliga rutinvården. Ett inklusionskriterium i NDRstudierna var dock att patienterna inte haft KVS före studiestarten. Stark evidens finns sedan tidigare för att lägre blodtryck minskar risken för IHS/KVS, och i en av NDR:s observationsstudier ses att risken för IHS och KVS var procent lägre vid en kombination av både blodtryck 140/90 mm Hg och <6,7 procent jämfört med >140/90 mm Hg och 6,7 procent. En nyligen publicerad stor studie av icke-diabetiker har visat att högt BMI medför ökad risk för letal IHS [18], och NDR:s observationsstudie visar att vid typ 2-diabetes medför såväl övervikt som obesitas en påtagligt ökad risk för letal/ icke-letal IHS. Öppna jämförelser I NDR:s årsrapporter har även redovisats öppna jämförelser mellan landsting och sjukhus för olika riskfaktorer och komplikationer [1]. En förutsättning för detta har hittills varit att deltagandegraden för ett landsting uppgått till minst 40 procent för att kunna ge någorlunda tillförlitliga data för jämförelse. Nästan alla landsting hade uppnått detta år Det är en grannlaga men viktig uppgift att på detta sätt finna lämpliga mått för jämförelser, eftersom resultaten efterfrågas av både myndigheter och allmänhet, inte minst patientföreningen. För detta har hittills prövats att ange grad av måluppfyllelse, där dess konfidensintervall jämförts med rikssnittet. Även medelvärden kommer att användas framöver för att ge ytterligare stöd för tolkning av resultaten. Med detta har varje landsting kunnat erhålla en profil baserad på resultatet för de olika variablerna, där detta kan jämföras med rikssnittet och med lägsta och högsta utfall för samtliga landsting. Varierande deltagandegrad kan således delvis påverka resultaten, där det måste anses vara huvudmännens ansvar att skapa förutsättningar för ökande grad av deltagande i NDR. NDR har också initierat en rad sidoprojekt i samarbete med olika intressenter. Det gäller hälsoekonomiska analyser, metodutveckling för beskrivning av hälsorelaterad livskvalitet och olika kvalitetsprojekt. I projektet NDR-IQ, kvalitetsutveckling i diabetesvården, har exempelvis ett flertal medverkande vårdcentraler lyckats uppnå en påtaglig förbättring av bl a medelvärdet för totalkolesterol under 18 månaders uppföljning. Konklusion NDR har nu varit verksamt i 13 år och har kunnat notera en påtagligt ökad anslutning de senaste åren med hjälp av ett värdefullt engagemang hos många rapportörer och deltagande patienter över landet. Sammanställning av trender för medelvärden och måluppfyllelse för väsentliga riskfaktorer 2688 läkartidningen nr volym 106

6 har nu också kunnat kompletteras med longitudinella observationsstudier av samband mellan riskfaktorer och hjärt kärlsjukdom. Med hänsyn tagen till de metodsvagheter som diskuterats ovan angående NDR:s årliga tvärsnitt så bör rapporteringen av NDR-data sammantaget dock kunna bidra till att belysa den kliniska verkligheten, inte minst när nya nationella riktlinjer för diabetesvården från Socialstyrelsen implementeras över landet [16]. För framtiden hoppas vi på en fortsatt ökad registrering i NDR, gärna med hjälp av direktöverföring av uppgifter om riskfaktorer och processmått från datorbaserade patientjournaler. n Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Peter M Nilsson, Björn Eliasson, Katarina Eeg-Olofsson och Soffia Gudbjörnsdottir har deltagit i utbildningar, expertrådsgrupper och kliniska prövningar för och i samarbete med flera läkemedelsbolag inom diabetesområdet. REFERENSER 1. Årsrapport 2008 års resultat. NDR:s utdatagrupp. Göteborg: NDR; https://www.ndr.nu 2. Nilsson A, Blohmé G, Fritz T. Nationella diabetesregistret. Ett pedagogiskt instrument för kvalitetsarbetet. Läkartidningen. 2001; 98: Nilsson PM, Gudbjörnsdottir S, Cederholm J. Diabetes och tobak dubbla hot mot hälsan. Läkartidningen. 2002;99: Gudbjörnsdottir S, Cederholm J, Nilsson PM, Eliasson B, Berne C, Adamsson U. Nationella diabetesregistret Kvalitetsvärdering visar att diabetesvården har förbättrats. Läkartidningen. 2004;101: Eeg-Olofsson K, Cederholm J, Nilsson PM, Gudbjörnsdottir S, Eliasson B; on behalf of the NDR. Glycemic and risk factor control in type 1 diabetes. Diabetes Care. 2007;30: Gudbjörnsdottir S, Eeg-Olofsson K, Cederholm J, Zethelius B, Eliasson B, Nilsson PM; on behalf of the NDR. Risk factor control in patients with type 2 diabetes and coronary heart disease: findings from the Swedish National Diabetes Register (NDR). Diabet Med. 2009;26: Cederholm J, Zethelius B, Nilsson PM, Eeg-Olofsson K, Eliasson B, Gudbjörnsdottir S; on behalf of the Swedish National Diabetes Register. Effect of tight control of HbA1c and blood pressure on cardiovascular diseases in type 2 diabetes: An observational study from the Swedish National Diabetes Register (NDR). Diabetes Res Clin Pract. 2009;86: Eeg-Olofsson K, Cederholm J, Nilsson PM, Zethelius B, Gudbjörnsdottir S, Eliasson B, et al. Risk of cardiovascular disease and mortality in overweight and obese patients with type 2 diabetes: an observational study in 13,087 patients. Diabetologia. 2009;52: Nilsson PM, Cederholm J, Eeg- Olofsson K, Eliasson B, Zethelius B, Gudbjörnsdottir S, et al; for the Swedish National Diabetes Register (NDR). Smoking as an independ ent risk factor for myocardial infarction or stroke in type 2 diabetes: A report from the Swedish National Diabetes Register (NDR). Eur J Cardiovasc Prev Rehab. 2009;16: Eliasson B, Cederholm J, Nilsson P, Gudbjörnsdottir S; for the steering committee of the Swedish National Diabetes Register. The gap between guidelines and reality: type 2 diabetes in a national diabetes register Diabet Med. 2005:22: Cederholm J, Eliasson B, Nilsson PM, Weiss L, Gudbjörnsdottir S; for the steering committee of the Swedish National Diabetes Register. Microalbuminuria and risk factors in type 1 and type 2 diabetic patients. Diabetes Res Clin Pract. 2005;67: Ridderstråle M, Gudbjörnsdottir S, Eliasson B, Nilsson PM, Cederholm J; for the steering committee of the Swedish National Diabetes Register (NDR). Obesity and cardiovascular risk factors in type 2 diabetes: results from a national diabetes register. J Intern Med. 2006;259: Eliasson B, Eeg-Olofsson K, Cederholm J, Nilsson PM, Gudbjörnsdottir S; for the steering committee of the Swedish National Diabetes Register (NDR). Antihyperglycaemic treatment of type 2 diabetes: results from a national diabetes register. Diabetes Metab. 2007;33: Cederholm J, Eeg-Olofsson K, Eliasson B, Zethelius B, Nilsson PM, Gudbjörnsdottir S; Swedish National Diabetes Register. Risk prediction of cardiovascular disease in type 2 diabetes: a risk equation from the Swedish National Diabetes Register. Diabetes Care. 2008; 31: Spiegelman D, Hertzmark E, Wand HC. Point and interval estimates of partial population attributable risks in cohort studies: examples and software. Cancer Causes Control. 2007;18: Nationella riktlinjer för diabetesvården beslutsstöd för prioriteringar Preliminär version. Stockholm: Socialstyrelsen; Standards of medical care in diabetes American Diabetes Association. Diabetes Care. 2009; 32 Suppl 1:S13-S Prospective Studies Collaboration. Body-mass index and causespecific mortality in adults: collaborative analyses of 57 prospective studies. Lancet. 2009; 373: Söker du läkare? Annonsera i Läkartidningen Vi har 72 procent räckvidd i läkarkåren Orvesto Näringsliv 2008 Utmanande saklig läkartidningen nr volym

NDR och blodtryck. Årsrapporten 2011 Trender över tid

NDR och blodtryck. Årsrapporten 2011 Trender över tid NDR och blodtryck Årsrapporten 2011 Trender över tid Ur Sammanfattningen NDR visar att diabetesvården fortsätter att bli mer jämlik i de olika landstingen och en stadig förbättring kan konstateras t ex

Läs mer

Förbättring? Peter Olsson Jokkmokk

Förbättring? Peter Olsson Jokkmokk Förbättring? Peter Olsson Jokkmokk 1 1 Förbättring-vad är det och hur? På fm patienternas mätbara uppgifter på vårdcentralen X, de ger en mycket begränsad bild DAL: 1 2 3 4 5 6 DAS: 1 2 3 4 PATIENT 2 2Vad

Läs mer

Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014

Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014 Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014 Tarek Abdulaziz: ST-läkare Klinisk handledare: Khpalwak Ningrahari, specialist

Läs mer

Nationella Diabetesregistret, Registercentrum Västra Götaland

Nationella Diabetesregistret, Registercentrum Västra Götaland Nationella Diabetesregistret, Registercentrum Västra Götaland Agenda Lipidvärden och lipidsänkande behandlingdata från nya årsrapporten Vad har NDR lärt oss om lipidvärden och lipidsänkande behandling

Läs mer

6 februari 2013. Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR

6 februari 2013. Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR 6 februari 2013 Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR NDR utveckling sedan 1996 Verktyg i förbättringsarbetet Mer än 1200 enheter online 2012 Nationella riktlinjer 100% av sjukhusklinikerna Kvalitetskontroll

Läs mer

Högt blodtryck. Åderlåtning i Landeryd/Hylte

Högt blodtryck. Åderlåtning i Landeryd/Hylte Högt blodtryck Åderlåtning i Landeryd/Hylte 2 Bra källor att läsa om hypertoni Läkemedelskommitténs Terapirekommendationer 2014 Nya riktlinjer från Läkemedelsverket 2014 som kommer senast i början av hösten,

Läs mer

10 Vad är ett bra HbA1c?

10 Vad är ett bra HbA1c? 10 Vad är ett bra HbA1c? HbA1c och blodsocker HbA1c är ett mått på medelblodsockret de senaste 6-8 veckorna. Observera att HbA1c inte anger medelblodsockret utan måste översättas enligt: Det finns en hel

Läs mer

Nationella Diabetesregistret. Årsrapport. 2014 års resultat. NDR-data via Knappen viktiga när de jobbar med förbättringsarbete. Läs på sidorna 7 9.

Nationella Diabetesregistret. Årsrapport. 2014 års resultat. NDR-data via Knappen viktiga när de jobbar med förbättringsarbete. Läs på sidorna 7 9. Nationella Diabetesregistret Årsrapport 214 års resultat NDR-data via Knappen viktiga när de jobbar med förbättringsarbete. Läs på sidorna 7 9. Innehållsförteckning Inledning...5 Trender i 214 års NDR-resultat...6

Läs mer

REGIONALT VÅRDPROGRAM/ RIKTLINJER 2008 DIABETES - INDIVIDUELL VÅRDÖVERENSKOMMELSE

REGIONALT VÅRDPROGRAM/ RIKTLINJER 2008 DIABETES - INDIVIDUELL VÅRDÖVERENSKOMMELSE REGIONALT VÅRDPROGRAM/ RIKTLINJER 2008 DIABETES - INDIVIDUELL VÅRDÖVERENSKOMMELSE Reviderad januari 2012 Innehållsförteckning DIABETES - INDIVIDUELL VÅRDÖVERENSKOMMELSE... 2 Bakgrund patientens delaktighet

Läs mer

Uppföljning av patienter med typ 2- diabetes på Lina hage vårdcentral

Uppföljning av patienter med typ 2- diabetes på Lina hage vårdcentral Uppföljning av patienter med typ 2- diabetes på Lina hage vårdcentral Rabei Jalil ST-läkare i allmänmedicin Capio vårdcentral Lina Hage Augusti 2014 Vetenskaplig handledare : Vetenskaplig handledare :

Läs mer

Att välta ett landsting

Att välta ett landsting Att välta ett landsting Regional kvalitetsregisterkonferens 5 september 2014 Marianne Olsson Landstinget Västmanland Ansamling av riskfaktorer hos primärvårdens patienter (mikroalbuminuri, HbA1c>70, LDL>2.5,

Läs mer

XIVSvenska. Gemensam hälsokurs på KS för kardiometabola pa9enter. Gudrun Andersson och Chris9na Jarnert Stockholm. Kardiovaskulära Vårmötet

XIVSvenska. Gemensam hälsokurs på KS för kardiometabola pa9enter. Gudrun Andersson och Chris9na Jarnert Stockholm. Kardiovaskulära Vårmötet Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Gemensam hälsokurs på KS för kardiometabola pa9enter Gudrun Andersson och Chris9na Jarnert Stockholm Ingen intressekonflikt föreligger Dysglykemi

Läs mer

Diabetes typ 2 måluppfyllnad avseende HbA1c och blodtryck på Forums vårdcentral

Diabetes typ 2 måluppfyllnad avseende HbA1c och blodtryck på Forums vårdcentral Diabetes typ 2 måluppfyllnad avseende HbA1c och blodtryck på Forums vårdcentral Mariam Salam, ST-läkare Forums vårdcentral Höstprogrammet 2011/09-2012/05 Vetenskaplig handledare: Bo Christer Bertilson,

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser Mätningar av blodglukos med hjälp av teststickor är diabetespatientens verktyg för att få insikt i glukosnivåerna i blodet. Systematiska egna mätningar av blodglukos

Läs mer

23% i Kuwait 2014-01-14. Fettskolan. Diabetes i världen IDF Diabetes Atlas 5 th Edition 2012. Vi är alla olika! Olika känsliga och olika preferenser

23% i Kuwait 2014-01-14. Fettskolan. Diabetes i världen IDF Diabetes Atlas 5 th Edition 2012. Vi är alla olika! Olika känsliga och olika preferenser Ettårs dödlighet (%) 2014-01-14 Fettskolan Vi är alla olika! Olika känsliga och olika preferenser Skräddarsydda råd om mat Varför då? Type 2 Diabetes + stable CAD + angiography n = 2 368 Follow Up: 5.3

Läs mer

Målvärden och metabol kontroll - erfarenhet från lokalt kvalitetsprotokoll

Målvärden och metabol kontroll - erfarenhet från lokalt kvalitetsprotokoll Målvärden och metabol kontroll - erfarenhet från lokalt kvalitetsprotokoll Per-Olof Olsson Med.dr., specialist i endokrinologi och diabetes Endokrin- och Diabetescentrum, Karlstad Poor glycated haemoglobin

Läs mer

Framgångsfaktorer i diabetesvården. Inspiration för utveckling av diabetesvården

Framgångsfaktorer i diabetesvården. Inspiration för utveckling av diabetesvården Framgångsfaktorer i diabetesvården Inspiration för utveckling av diabetesvården Inledning Analys av data från registret visar skillnader i resultat något som tyder på möjligheter att öka kvaliteten. Diabetes

Läs mer

Riskfaktorer för hjärt kärlsjukdom

Riskfaktorer för hjärt kärlsjukdom Citera som: Läkartidningen. 213;11:CAEI Riskfaktorer för hjärt kärlsjukdom Resultat från Nationella diabetesregistret jämförs med internationella studier Nationella diabetesregistret (NDR) används för

Läs mer

The lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro

The lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro The lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro Karin Manhem Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg Överlevnad Blodtryck Överlevnad NEJ Blodtryck Överlevnad Blodtryck Blodtryck och

Läs mer

DE NATIONELLA KVALITETSREGISTREN ANVÄNDS RESULTATEN FÖR BEFOLKNINGENS NYTTA OCH FÖR EN MER JÄMLIK HÄLSA?

DE NATIONELLA KVALITETSREGISTREN ANVÄNDS RESULTATEN FÖR BEFOLKNINGENS NYTTA OCH FÖR EN MER JÄMLIK HÄLSA? DE NATIONELLA KVALITETSREGISTREN ANVÄNDS RESULTATEN FÖR BEFOLKNINGENS NYTTA OCH FÖR EN MER JÄMLIK HÄLSA? Bertil Lindahl Forskningsstrateg, Sveriges kommuner och landsting (SKL) och Uppsala Clinical Research

Läs mer

Vad innebär individualiserad behandling för äldre med typ 2-diabetes i praktiken?

Vad innebär individualiserad behandling för äldre med typ 2-diabetes i praktiken? Vad innebär individualiserad behandling för äldre med typ 2-diabetes i praktiken? CARL JOHAN ÖSTGREN Intressekonflikt Konsultuppdrag och föreläsningar för: AstraZeneca, BMS, NovoNordisk, MSD, Lilly, SanofiAventis,

Läs mer

Analysförklaring. är det den senaste registreringen/patient som gäller

Analysförklaring. är det den senaste registreringen/patient som gäller Analysförklaring Vid analys: är det den senaste registreringen/patient som gäller (patienten kan bara vara med 1 gång) är det minst 1 patienter/enhet av andel måste frågan vara besvarad med ja eller nej

Läs mer

Målblodsocker vid typ 2 diabetes

Målblodsocker vid typ 2 diabetes Målblodsocker vid typ 2 diabetes - ju lägre desto bättre? R E F E R A T Fredagen den 16 januari 2009 Sheraton, Stockholm Målblodsocker vid typ 2 diabetes - ju lägre desto bättre? R E F E R A T Under det

Läs mer

Kan fysisk aktivitet förebygga hjärtinfarkt?

Kan fysisk aktivitet förebygga hjärtinfarkt? Kan fysisk aktivitet förebygga hjärtinfarkt? -en prospektiv incident fall-kontrollstudie i ett populationsbaserat material i norra Sverige Patrik Wennberg, Bureå VC Handledare: Jan-Håkan Jansson, Medicin-Geriatrikkliniken,

Läs mer

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 (*BMI 30, or ~ 30 lbs overweight for 5 4 person) No Data

Läs mer

Hälsoundersökningar/ samtal, riktade till 40, 50 och 60 åringar.

Hälsoundersökningar/ samtal, riktade till 40, 50 och 60 åringar. Hälsoundersökningar/ samtal, riktade till 40, 50 och 60 åringar. Uppföljning av åren 2012 2014 Forslin B, Gidlund A, Möllerswärd P (2016) Folkhälsoenheten 2016 03 09 2016 03 09 2(24) 2016 03 09 3(24) SAMMANFATTNING

Läs mer

Riktade hälsosamtal Hans Lingfors. Hälsokurvan

Riktade hälsosamtal Hans Lingfors. Hälsokurvan Riktade hälsosamtal Hans Lingfors Hälsokurvan Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan Erfarenheter från Skaraborg och Jönköpings län Hans Lingfors, distriktsläkare, med dr Primärvårdens FoU-enhet,

Läs mer

Sekundärpreventiv läkemedelsbehandling efter hjärtinfarkt

Sekundärpreventiv läkemedelsbehandling efter hjärtinfarkt Sekundärpreventiv läkemedelsbehandling efter hjärtinfarkt Lars Svennberg Överläkare, hjärtenheten Gävleborg Lars Svennberg Kardiolog, överläkare hjärtenheten Gävleborg Sekundärprevention Waran Kvalitets-

Läs mer

Regionala riktlinjer för peroral trombocythämning vid akut kranskärlsjukdom i Region Skåne

Regionala riktlinjer för peroral trombocythämning vid akut kranskärlsjukdom i Region Skåne Läkemedelsrådet Dokumentet reviderat av Läkemedelsrådet 2014-01-16 Riktlinjerna giltiga t o m 2014-12-31 Regionala riktlinjer för peroral trombocythämning vid akut kranskärlsjukdom i Region Skåne Uppdrag

Läs mer

Malmö Kost Cancer undersökningen

Malmö Kost Cancer undersökningen Malmö Kost Cancer undersökningen Sociala förhållanden och hjärtkärlsjukdom Maria Rosvall, MD, PhD Carotid Atherosclerosis in relation to Socioeconomic Status and Gender Maria Rosvall, MD, PhD Socialepidemiologi,

Läs mer

Sänka LDL-målet vid diabetes? Pro

Sänka LDL-målet vid diabetes? Pro Sänka LDL-målet vid diabetes? Pro Anders G Olsson Professor emeritus, Hälsouniversitetet, Linköping Stockholm Heart Center SFD:s Vårmöte i Visby 2012-05-10 Potentiella bindningar Anders G Olsson har forskningssamarbete

Läs mer

Sekundärprevention efter hjärtinfarkt- når vi målen?

Sekundärprevention efter hjärtinfarkt- når vi målen? Sekundärprevention efter hjärtinfarkt- når vi målen? Inledning Det är sedan länge känt att sekundärpreventiv behandling efter genomgången hjärtinfarkt är effektivt, och i europeiska riktlinjer publicerade

Läs mer

Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2010-10-14 Samverkansnämndens rekommendationer och beslut

Läs mer

År 2010 Årgång 23 Nr 4. Årsrapport års resultat.

År 2010 Årgång 23 Nr 4. Årsrapport års resultat. År 2010 Årgång 23 Nr 4 Årsrapport 2009 års resultat www.ndr.nu Årsrapport 2009 års resultat Nationella Diabetesregistret (NDR) Registercentrum Västra Götaland webbsida: http//www.ndr.nu Författare Soffia

Läs mer

Årsrapport. Nationella Diabetesregistret. 2013 års resultat. Tid till farmakologisk behandling förkortas under åren 2002 2011

Årsrapport. Nationella Diabetesregistret. 2013 års resultat. Tid till farmakologisk behandling förkortas under åren 2002 2011 Nationella Diabetesregistret Årsrapport 213 års resultat Tid till farmakologisk behandling förkortas under åren 22 211 Allt tidigare behandling vid typ 2 diabetes PATIENTER 1 8 211 21 29 28 27 26 25 24

Läs mer

30 REKLISTAN 2010 www.vgregion.se/vardgivarstod

30 REKLISTAN 2010 www.vgregion.se/vardgivarstod 30 REKLISTAN 2010 www.vgregion.se/vardgivarstod Vid all form av hjärt-kärlsjukdom rekommenderas rökstopp och anpassad fysisk aktivitet. För rökstopp se kapitel 19 Tobaksavvänjning. terapiråd Rekommenderad

Läs mer

Nationella diabetesregistret Uppföljning av primärvården i Östergötland 2010

Nationella diabetesregistret Uppföljning av primärvården i Östergötland 2010 Nationella diabetesregistret Uppföljning av primärvården i Östergötland 21 Eva Törnvall Kvalitetssamordnare FoU-enheten för närsjukvården 1 (7) Uppföljning av diabetes inom primärvården 21. Enligt avtal

Läs mer

Att förebygga stroke är att behandla stroke

Att förebygga stroke är att behandla stroke Sekundärpreventiv läkemedelsbehandling efter stroke Signild Åsberg, Akademiska sjukhuset Att förebygga stroke är att behandla stroke Rökning Fysisk inaktivitet Alkohol överkonsumtion Övervikt Hypertension

Läs mer

Min personliga diabetesbok

Min personliga diabetesbok Min personliga diabetesbok Ta alltid med dig din diabetesbok när du ska träffa någon inom sjukvården. Min personliga diabetesbok Namn Personnummer Min diabetesläkare Min diabetessköterska Telefonnummer

Läs mer

DIOVAN räddar liv efter hjärtinfarkt

DIOVAN räddar liv efter hjärtinfarkt Ny indikation för DIOVAN DIOVAN räddar liv efter hjärtinfarkt Ny indikation för DIOVAN: Behandling av hjärtsvikt efter hjärtinfarkt 25 % riskreduktion av total mortalitet Fakta om hjärtinfarkt Hjärtinfarkt

Läs mer

Fysisk aktivitet utifrån ett personcentrerat förhållningsätt

Fysisk aktivitet utifrån ett personcentrerat förhållningsätt Fysisk aktivitet utifrån ett personcentrerat förhållningsätt Fysisk aktivitet ger bättre hälsa och längre liv Världens bästa medicin (gratis) hjärtinfarkt, stroke, fönstertittarsjuka, typ 2 diabetes, höga

Läs mer

Exempel: Kolesterol. Skillnad? Skillnad? Förra årets kolesterolvärden. Δ total = 0,35 mmol/l Δ HDL = 0,87 mmol/l. = 0,35 mmol/l. Δ total 2011-02-13

Exempel: Kolesterol. Skillnad? Skillnad? Förra årets kolesterolvärden. Δ total = 0,35 mmol/l Δ HDL = 0,87 mmol/l. = 0,35 mmol/l. Δ total 2011-02-13 Exempel: Kolesterol Markör på risk för hjärt-kärlsjukdom Kliniskt använder man sig av flera mått: Totalkolesterol (

Läs mer

Exempel från Swedeheart

Exempel från Swedeheart Internationell samverkan möjligheter och utmaningar Exempel från Swedeheart Tomas Jernberg Registerhållare SWEDEHEART Hjärtkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm Cath based. Valve Intervention

Läs mer

Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2009. Jämförelser mellan landsting

Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2009. Jämförelser mellan landsting Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2009 Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting

Läs mer

LDL-Kolesterol en otillräckligt kontrollerad riskfaktor för kardiovaskulär sjukdom och död.1

LDL-Kolesterol en otillräckligt kontrollerad riskfaktor för kardiovaskulär sjukdom och död.1 LDL-Kolesterol en otillräckligt kontrollerad riskfaktor för kardiovaskulär sjukdom och död.1 Kardiovaskulär risk påverkas av flera faktorer, varav några är lipidrelaterade 2 9 Suboptimal LDL-minskning

Läs mer

År 2013 Årgång 26 Nr 4 Sommarnumret

År 2013 Årgång 26 Nr 4 Sommarnumret DIABETOLOGNYTT Medlemstidning för Svensk Förening för Diabetologi År 2013 Årgång 26 Nr 4 Sommarnumret Ordföranden har ordet... 100 Redaktörspalten... 102 NDR-nytt... 103 Riskfaktorer för hjärt kärlsjukdom

Läs mer

Bilaga 3A. Metaanalyser

Bilaga 3A. Metaanalyser Bilaga 3A. Metaanalyser Metaanalyser till avsnitt 3.1.1 Måttlig lågkolhydratkost jämfört med lågfettkost vid fetma Figur 3.1.1.1. Effekt av måttlig lågkolhydratkost (LCHO) jämfört med lågfettkost (LF)

Läs mer

Vårdens resultat och kvalitet

Vårdens resultat och kvalitet Vårdens resultat och kvalitet Resultat efter vård 2004-2005 Dödlighet Återinsjuknande Regelbundenhet i vårdkontakter Behov av forskning och utveckling inom hälso- och sjukvården i Region Skåne Rapport

Läs mer

Vad beror skillnaden på?

Vad beror skillnaden på? Exempel: Kolesterol Vad beror skillnaden på...eller, varför blir det så fel ibland Markör på risk för hjärt-kärlsjukdom Kliniskt använder man sig av flera mått: Totalkolesterol (

Läs mer

BESLUT. Datum 2013-06-13. TLV bedömer att Byettas subventionsstatus bör omprövas. Detta gäller även övriga läkemedel inom samma klass.

BESLUT. Datum 2013-06-13. TLV bedömer att Byettas subventionsstatus bör omprövas. Detta gäller även övriga läkemedel inom samma klass. BESLUT 1 (5) Datum 2013-06-13 Vår beteckning FÖRETAG Bristol-Myers Squibb AB Box 1172 171 23 Solna SAKEN Uppföljning av beslut inom läkemedelsförmånerna. BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket,

Läs mer

Methodological aspects of toe blood pressure measurements for evaluation of arterial insufficiency in patients with diabetes

Methodological aspects of toe blood pressure measurements for evaluation of arterial insufficiency in patients with diabetes Sida 1 av 5 Startsidan 2007-11-04 Methodological aspects of toe blood pressure measurements for evaluation of arterial insufficiency in patients with diabetes Hans-Ivar Påhlsson, verksam i Visby, försvarade

Läs mer

% Totalt (kg) Fetma >30.0 9 6-8 0.3

% Totalt (kg) Fetma >30.0 9 6-8 0.3 EN EPIDEMI AV ÖVERVIKT I Sverige och resten av världen sprider sig en epidemi av övervikt med en lång rad negativa hälsoeffekter på kort och lång sikt. Denna epidemi förklaras av livsstilsförändring i

Läs mer

Glukosmätning. vid typ 2. evidens och erfarenhet?

Glukosmätning. vid typ 2. evidens och erfarenhet? Glukosmätning vid typ 2 Vad sägers evidens och erfarenhet? Första bärbarab blodsockermätaren Ames,, 1969, ca 17 cm långl Stickan ca 7,5 cm långl Vad vet vi om nyttan av att ha bra glykemisk kontroll? UK

Läs mer

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2014. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D)

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2014. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) VIDARKLINIKEN 2014 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Tobias Sundberg, Med dr I C The Integrative Care Science Center Järna, mars 2015 VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION AV SKOLMEDICIN

Läs mer

Vad händer efter kirurgisk obesitasbehandling

Vad händer efter kirurgisk obesitasbehandling Vad händer efter kirurgisk obesitasbehandling Malin Werling ST-läkare allmänmedicin, Göteborg Forskare, Sahlgrenska/SU malin.werling@vgregion.se Stockholm SFSD symposium 2016-04-08 Disposition Bakgrund/Historik

Läs mer

Politisk viljeinriktning diabetes

Politisk viljeinriktning diabetes TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(3) H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Per-Olov Gustafsson Staben för övergripande hälso- och sjukvårdsfrågor +46155247636 2015-11-10 LS-LED15-1303-1 Ä R E N D E G Å

Läs mer

Lipidsänkande behandling efter hjärtinfarkt - eller före? Kristina Hambraeus Överläkare, Cardiologkliniken Falu Lasarett

Lipidsänkande behandling efter hjärtinfarkt - eller före? Kristina Hambraeus Överläkare, Cardiologkliniken Falu Lasarett Lipidsänkande behandling efter hjärtinfarkt - eller före? Kristina Hambraeus Överläkare, Cardiologkliniken Falu Lasarett Disposition Primär- eller sekundärprevention? Högriskeller befolkningsstrategi?

Läs mer

Lipidrubbning. Allmänt. Läkemedelsbehandling LIPIDRUBBNING

Lipidrubbning. Allmänt. Läkemedelsbehandling LIPIDRUBBNING Lipidrubbning LIPIDRUBBNING Kolesterolsynteshämmare atorvastatin 1) Atorvastatin* ) simvastatin 1) Simvastatin* ) 1) * ) Se sid 4. 126 Allmänt Risken för hjärt-kärlsjukdom, i synnerhet vid tidigare hjärt-kärlhändelser,

Läs mer

Är SU-preparat omoderna och farliga ska vi gå över till inkretiner? Eller vad finns det för skäl att ha kvar sulfonylurea i Rek-listan?

Är SU-preparat omoderna och farliga ska vi gå över till inkretiner? Eller vad finns det för skäl att ha kvar sulfonylurea i Rek-listan? Är SU-preparat omoderna och farliga ska vi gå över till inkretiner? Eller vad finns det för skäl att ha kvar sulfonylurea i Rek-listan? Hjördis Fohrman Allmänläkare Hjällbo VC Västra Götalands reklista

Läs mer

Är det nyttigt med fet mat?

Är det nyttigt med fet mat? Är det nyttigt med fet mat? Forskningens dag Falun 151008 David Iggman ST-läkare Norslund/Svärdsjö VC Centrum för Klinisk Forskning Dalarna, Falun Klinisk Nutrition och Metabolism, Uppsala Universitet

Läs mer

Grav övervikt och knäproteskirurgi, ortopedens handlande för individ och samhälle. Roger Olsson, Östersund

Grav övervikt och knäproteskirurgi, ortopedens handlande för individ och samhälle. Roger Olsson, Östersund Grav övervikt och knäproteskirurgi, ortopedens handlande för individ och samhälle. Roger Olsson, Östersund OBESITAS OCH KNÄPROTESKIRURGI Extremt ökad risk för artros i knäled vid högre grader av obesitas.

Läs mer

Hälsoeffekter av motion?

Hälsoeffekter av motion? Fysisk aktivitet vid typ 2-diabetes Olika typer av aktivitet och effekter Tomas Fritz dl Sickla Hälsocenter Vem tror att regelbunden motion har positiva hälsoeffekter för människor? FARs Dag 21 September

Läs mer

Diabetes i Sverige. Aventis Pharma BAKGRUNDSMATERIAL

Diabetes i Sverige. Aventis Pharma BAKGRUNDSMATERIAL Aventis Pharma BAKGRUNDSMATERIAL Diabetes i Sverige Omfattning 350 000 svenskar eller cirka 4 procent av Sveriges befolkning har diabetes. 10-15 procent av patienterna har typ 1-diabetes, resten typ 2-diabetes.

Läs mer

Bohusgården. HbA1c- mål 2015-01- 30. Peter Fors Alingsås lasarett

Bohusgården. HbA1c- mål 2015-01- 30. Peter Fors Alingsås lasarett Bohusgården 2015-01- 30 HbA1c- mål Peter Fors Alingsås lasarett Mål med behandling? 1. Överleva. 2. Symtomfrihet. 3. Minimera antalet akuta komplikationer och problem. 4. Minimera risken för sjukdomens

Läs mer

Övervikt och fetma bland barn och ungdomar i Jönköpings län

Övervikt och fetma bland barn och ungdomar i Jönköpings län och fetma bland barn och ungdomar i Jönköpings län Februari 2014 Folkhälsa och sjukvård Marit Eriksson Inledning och fetma är riskfaktorer för bl. a. hjärt-kärlsjukdom, diabetes typ 2 och sjukdomar i rörelseorganen.

Läs mer

Faktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor -

Faktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor - Fredrik Wallentin Faktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor - sjukdom Dosrelation (graderat samband)

Läs mer

2. Hur många procent av patienterna får postoperativt förmaksflimmer efter öppen hjärtkirurgi? (1p)

2. Hur många procent av patienterna får postoperativt förmaksflimmer efter öppen hjärtkirurgi? (1p) Kortsvars frågor Kardiologi 1.Ung man där pappa dog plötsligt 35 år gammal. Vad visar EKG? Vilken sjukdom vill du utesluta? (2p) (Notera amerikansk koppling samt 25 mm/s) 2. Hur många procent av patienterna

Läs mer

Familjär hyperkolesterolemi -från 0 till 80 på 10 år

Familjär hyperkolesterolemi -från 0 till 80 på 10 år Familjär hyperkolesterolemi -från 0 till 80 på 10 år Jönköping, 19 mars 2015 Lennart Nilsson överläkare, docent, universitetslektor Kardiogenetiska regionmottagningen lennart.nilsson@liu.se Universitetssjukhuset,

Läs mer

Riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom postpartum - betydelsen av viktnedgång under amning

Riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom postpartum - betydelsen av viktnedgång under amning Riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom postpartum - betydelsen av viktnedgång under amning Hilde Brekke, Docent Avd för invärtesmedicin och klinisk nutrition Göteborgs universitet, Sweden Bakgrund I epidemiologiska

Läs mer

Diabetes i media. -tips till dig som skriver om diabetes

Diabetes i media. -tips till dig som skriver om diabetes Diabetes i media -tips till dig som skriver om diabetes Förord 03 5 tips till dig som rapporterar om diabetes 04 Diabetes ett samhällsproblem 06 Diabetes i siffror 07 Vad är diabetes 09 Två typer av diabetes

Läs mer

Metabola Syndromet. Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck.

Metabola Syndromet. Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck. Metabola Syndromet Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck. Definition av MetS 3 av 5. 1. Midjemått (beroende av etnicitet) >90cm för män

Läs mer

Det Europeiska Hjärthälsofördraget

Det Europeiska Hjärthälsofördraget Det Europeiska Hjärthälsofördraget Förord Sjuk- och dödlighet Hjärt-kärlsjukdom är den vanligaste dödsorsaken hos Europeiska kvinnor och män (1). Sådan sjukdom förorsakar nära hälften av alla dödsfall

Läs mer

Renata Kolanowska ST-läkare Aleris Tyresöhälsan Vårdcentral. Höstprogrammet 2011/2012. Renata Kolanowska

Renata Kolanowska ST-läkare Aleris Tyresöhälsan Vårdcentral. Höstprogrammet 2011/2012. Renata Kolanowska Uppnår patienter med diabetes mellitus typ 2 på Aleris TyresöHälsan Vårdcentral målvärde avseende blodtryck och HbA1c enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer? Renata Kolanowska ST-läkare Aleris Tyresöhälsan

Läs mer

Svensk Dialysdatabas. Blodtryck och blodtrycksbehandling HD. Klinikdata hösten 2005 Översikt åren 2002 2005

Svensk Dialysdatabas. Blodtryck och blodtrycksbehandling HD. Klinikdata hösten 2005 Översikt åren 2002 2005 Svensk Dialysdatabas Blodtryck och blodtrycksbehandling HD Klinikdata hösten 5 Översikt åren 2 5 Innehållsförteckning Läsanvisningar och kommentarer...3 Figur 1. Systoliskt BT (mm Hg) före dialys...4 Figur

Läs mer

Allmänläkardagarna 2011-01-27

Allmänläkardagarna 2011-01-27 Allmänläkardagarna 2011-01-27 1. Förebygger vi komplikationer genom att behandla blodsockret? 2. Spelar det någon roll HUR man sänker blodsockret? 3. Har dom nya läkemedlen någon plats? 50% av typ 2 diabetikerna

Läs mer

Prioriteringar av obesitaskirurgi

Prioriteringar av obesitaskirurgi Prioriteringar av obesitaskirurgi Ingmar Näslund öl, docent ordf SFÖAK, registerhållare SOReg Universitetssjukhuset, Örebro VARFÖR PRIORITERING? Mer resurser Möjligheter Behov Resurser Effektivisering

Läs mer

Nationella Diabetesregistret Årsrapport 2011 års resultat

Nationella Diabetesregistret Årsrapport 2011 års resultat Nationella Diabetesregistret Årsrapport 211 års resultat 36% Antal döda i hjärt- kärlsjukdom per 1 patienter med diabetes 68 655 62 31% 28% Påverkbar 5-årsrisk för hjärt-kärlsjukdom. Tvärsnitt i NDR: typ

Läs mer

HbA1c diagnostik och monitorering. Stig Attvall, Diabetescentrum SU Sahlgrenska

HbA1c diagnostik och monitorering. Stig Attvall, Diabetescentrum SU Sahlgrenska HbA1c diagnostik och monitorering Stig Attvall, Diabetescentrum SU Sahlgrenska Cumulative Incidence (%) DCCT 1993 bevisar blodsockrets betydelse 60 76% Risk Reduction 59% Risk Reduction 39% Risk Reduction

Läs mer

Allmänna frågor Patienter. 6. Hur många patienter är totalt listade/tillhör er vårdcentral/mottagning?

Allmänna frågor Patienter. 6. Hur många patienter är totalt listade/tillhör er vårdcentral/mottagning? Vårdcentral Uppgiftslämnare Profession HSA- id (alt. vårdcentralens namn) Telefonnummer Län/region Information Denna version i word-format kan användas som ett arbetsmaterial för att underlätta att besvara

Läs mer

Del 3. Totalt 6 sidor. Maxpoäng: 19p

Del 3. Totalt 6 sidor. Maxpoäng: 19p Totalt 6 sidor. Maxpoäng: 19p Du tjänstgör på Hjärtinfarktavdelningen på ditt sjukhus. På ronden bestäms att Herr Andersson skall skrivas hem Det rör sig om en 67-årig man som tidigare arbetat som ingenjör

Läs mer

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2010. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2010. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg VIDARKLINIKEN 2010 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg Kontakt: Kvalitet & Utveckling karin.lilje@vidarkliniken.se VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION

Läs mer

Diabetes på Tranebergs Vårdcentral

Diabetes på Tranebergs Vårdcentral Diabetes på Tranebergs Vårdcentral I vilken utsträckning uppnår vi målvärden för långtidsblodsocker, blodtryck och blodfetter enligt Nationella riktlinjer? Ett projektarbete under ST i allmänmedicin 2011

Läs mer

Primär och sekundärprevention i allmänläkarperspektiv

Primär och sekundärprevention i allmänläkarperspektiv Primär och sekundärprevention i allmänläkarperspektiv Jan Håkansson distriktsläkare Krokoms HC Ordf i SFAM.L (Svensk förening för allmänmedicin; läkemedelsrådet) Medlem i expertgrupp hjärta kärl i Jämtlands

Läs mer

Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering

Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering Larsson et al Accepterad för publicering den 3 mars 2000 Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering Bengt Larsson, Nils Bäckman och Anna-Karin Holm I en tidigare publicerad studie undersöktes

Läs mer

Långvarigt stillasittande - en hälsofara i tiden. Elin Ekblom Bak, PhD Gymnastik- och idrottshögskolan, Stockholm Utbildningsdag, Uppsala.

Långvarigt stillasittande - en hälsofara i tiden. Elin Ekblom Bak, PhD Gymnastik- och idrottshögskolan, Stockholm Utbildningsdag, Uppsala. Långvarigt stillasittande - en hälsofara i tiden Elin Ekblom Bak, PhD Gymnastik- och idrottshögskolan, Stockholm Utbildningsdag, Uppsala. 6 maj 2015 Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 (*BMI

Läs mer

Nationella riktlinjer för diabetesvård. Mats Eliasson Länsdiabetesdagen 14/4 2015 2015-02-17

Nationella riktlinjer för diabetesvård. Mats Eliasson Länsdiabetesdagen 14/4 2015 2015-02-17 Nationella riktlinjer för diabetesvård Mats Eliasson Länsdiabetesdagen 14/4 2015 Att förebygga typ 2-diabetes Strukturerade program för att påverka levnadsvanor vid ökad risk för typ 2- diabetes Hälso-

Läs mer

Yttrande med anledning av Översyn av de nationella kvalitetsregistren. Guldgruvan i hälso-och sjukvården. Förslag till gemensam satsning 2011-2015

Yttrande med anledning av Översyn av de nationella kvalitetsregistren. Guldgruvan i hälso-och sjukvården. Förslag till gemensam satsning 2011-2015 Uppsala 2011-03-14 1 (1) Socialdepartementet registrator@social.ministry.se s.hs@social.ministry.se Yttrande med anledning av Översyn av de nationella kvalitetsregistren. Guldgruvan i hälso-och sjukvården.

Läs mer

Evidensbaserad medicin

Evidensbaserad medicin Evidensbaserad medicin Svenska Läkaresällskapet oktober 2008 TRE SÄTT ATT FÅNGA UPP! NY MEDICINSK INFORMATION! 1 Den intuitiva vägen "det borde fungera" eller "det tycks fungera" 2 Den seduktiva vägen

Läs mer

Kvalitetsindikatorer för förbättring, uppföljning, transparens hur kan (bör) man tänka?

Kvalitetsindikatorer för förbättring, uppföljning, transparens hur kan (bör) man tänka? Kvalitetsindikatorer för förbättring, uppföljning, transparens hur kan (bör) man tänka? Fredrik Westander Sveriges Kommuner och Landsting Lund 18 september 2015 Presentation Samhällsvetare, ej vårdutbildad,

Läs mer

Socialstyrelsens nya strokeriktlinjer. Erfaringer fra Sverige Riks Stroke Kjell Asplund Oslo, 30 nov 2012

Socialstyrelsens nya strokeriktlinjer. Erfaringer fra Sverige Riks Stroke Kjell Asplund Oslo, 30 nov 2012 Socialstyrelsens nya strokeriktlinjer Erfaringer fra Sverige Riks Stroke Kjell Asplund Oslo, 30 nov 2012 RIKS STROKE STROKE Start 1994 Alla 74 sjukhus som vårdar akuta strokepatienter Täckningsgrad c:a

Läs mer

10 Vad är ett bra HbA1c?

10 Vad är ett bra HbA1c? 10 Vad är ett bra HbA1c? HbA1c och blodsocker HbA1c är ett mått på medelblodsockret de senaste 6-8 veckorna. Observera att HbA1c inte anger medelblodsockret utan måste översättas enligt: Finns också en

Läs mer

Svensk Dialysdatabas. Blodtryck och blodtrycksbehandling PD. Klinikdata hösten 2005 Översikt åren 2002 2005

Svensk Dialysdatabas. Blodtryck och blodtrycksbehandling PD. Klinikdata hösten 2005 Översikt åren 2002 2005 Svensk Dialysdatabas Blodtryck och blodtrycksbehandling PD Klinikdata hösten 5 Översikt åren 2 5 Innehållsförteckning Läsanvisningar och kommentarer...3 Figur 1. Systoliskt BT 5...4 Figur 2. Andel med

Läs mer

Diabetes på Hässelby Vårdcentral:

Diabetes på Hässelby Vårdcentral: Rapport för VESTA Diabetes på Hässelby Vårdcentral: Uppnås målvärdena för HbA1c, blodtryck och kolesterol? Ken Ikonen ST-läkare, Hässelby vårdcentral Maj 2013 ken.ikonen@gmail.com Vetenskaplig handledare:

Läs mer

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Inna Feldman inna.feldman@kbh.uu.se Frågeställning Kan vi uppskatta samhällsbesparingar som beror på förändringar i livsstilsfaktorer

Läs mer

PMO-guide primärvården

PMO-guide primärvården Nationella diabetesregistret (NDR) Automatisk överföring av data från PMO till NDR-registret sker runt den första helgen varje månad. Kriterier för att uttag till NDR ska ske Enheten måste vara ansluten

Läs mer

Återföringsdagen 27/4 2011 Sunderby Folkhögskola. Marianne Gjörup Överläkare, sektionschef Diabetes och endokrinologi Sunderby sjukhus

Återföringsdagen 27/4 2011 Sunderby Folkhögskola. Marianne Gjörup Överläkare, sektionschef Diabetes och endokrinologi Sunderby sjukhus Återföringsdagen 27/4 2011 Sunderby Folkhögskola Marianne Gjörup Överläkare, sektionschef Diabetes och endokrinologi Sunderby sjukhus Lite bakgrundsinformation Uppskattningsvis 10 000 diabetiker i Norrbotten

Läs mer

Riktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom

Riktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom Riktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom Giltighet 2013-08-16 2014-08-16 Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Målgrupp

Läs mer

Nationella Diabetesregistret Årsrapport 2006

Nationella Diabetesregistret Årsrapport 2006 Nationella Diabetesregistret Årsrapport 26 14 12 1 8 6 4 2 Antal patienter i NDR 1996-25 13141 9526 3624 1996 1997 1998 1999 21 22 23 24 25 Medicinkliniker Primärvård Totalt Alla landsting Öppen redovisning

Läs mer

Blodtrycksbehandling vid diabetes. Bo Carlberg bo.carlberg@umu.se Inst för Folkhälsa och Klinisk Medicin Umeå Universitet

Blodtrycksbehandling vid diabetes. Bo Carlberg bo.carlberg@umu.se Inst för Folkhälsa och Klinisk Medicin Umeå Universitet Blodtrycksbehandling vid diabetes Bo Carlberg bo.carlberg@umu.se Inst för Folkhälsa och Klinisk Medicin Umeå Universitet Högt blodtryck vid typ-2-diabetes Hur bör man mäta blodtrycket? Hur mycket bör man

Läs mer

Xenical och viktminskning

Xenical och viktminskning 1(13) Xenical och viktminskning Det finns tyvärr inga snabba kurer som har vetenskapligt dokumenterad effekt och ger en bestående viktminskning. Xenical är inget undantag det är ingen snabbkur. Däremot

Läs mer