Renata Kolanowska ST-läkare Aleris Tyresöhälsan Vårdcentral. Höstprogrammet 2011/2012. Renata Kolanowska
|
|
- Filip Eklund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Uppnår patienter med diabetes mellitus typ 2 på Aleris TyresöHälsan Vårdcentral målvärde avseende blodtryck och HbA1c enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer? Renata Kolanowska ST-läkare Aleris Tyresöhälsan Vårdcentral Höstprogrammet 2011/2012 Renata Kolanowska Vetenskaplig handledare: Anna Nixon Andreasson, med. dr Klinisk handledare: Jonas Andersson, specialist i allmänmedicin och företagsmedicin 1
2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning s. 3 Introduktion s.4 Syfte s. 5 Frågeställningar s. 5 Material och Metod s. 6-7 Etiska överväganden s. 7 Resultat s Diskussion s Slutsatser s. 14 Referenser s
3 SAMMANFATTNING Introduktion Diabetes mellitus typ 2 (DM2) är en metabol sjukdom med kronisk hyperglykemi som kräver väl avvägd behandling för att undvika framtida komplikationer. Syfte Syftet med studien var att undersöka hur stor andel patienter på Aleris TyresöHälsan Vårdcentral med DM2 som uppnådde målvärde avseende blodtryck (BT) och glykerat hemoglobin (HbA1c) och att undersöka eventuell inverkan på måluppfyllelse av kön, BMI, ålder och diabetesduration. Metod I denna tvärssnittsregisterstudie ingick 402 patienter, 244 män (61%) och 158 kvinnor (39%), med DM2 (diagnoskod ICD-10: E11) 45 år till och med 85 år med DM2 debut senast 2009 listade på Aleris TyresöHälsan Vårdcentral och registrerade i NDR som kom på årskontroll för sin diabetes under period 2010/01/01 till 2010/12/31. Resultat Totalt uppnådde 36% patienter målvärdet avseende på BT, (mindre än 130/80 mmhg). Totalt uppfyllde 61% patienter målvärdet för HbA1c (mindre än 6%), medan 3 % av patienterna hade ett HbA1c över 8 %. De som uppnådde målvärdet för BT hade signifikant lägre BMI än de som inte uppnådde målvärdet (p=0,006). De som uppnådde målvärdet för HbA1c hade lägre BMI (p<0,001) och kortare DM2 duration (p<0,001) än de som inte uppnådde målvärdet. Konklusion Denna studie visade att hög andel patienter med DM2 på Aleris TyresöHälsan Vårdcentral uppnådde målvärde för HbA1c. Samtidigt var det en låg andel patienter som uppnådde målvärde för BT. Det visade också sig att en stor andel patienter med DM2 var överviktiga eller obesa, något som minskade sannolikheten att de skulle uppnå målvärdet för både blodtryck och HbA1c. 3
4 INTRODUKTION Bakgrund Diabetes mellitus typ 2 (DM2) är en metabol sjukdom med kronisk hyperglykemi som enligt Världshälsoorganisationens klassifikation kännetecknas av nedsatt insulinkänslighet i kombination med rubbad betacellsfunktion [1]. Prevalensen av DM2 i Sverige är 3,5 % till 4 % och 3 till 4 individer insjuknar i DM2 per 1000 invånare och år [2]. Antalet individer med odiagnostiserad och asymptomatisk DM2 antas dock vara lika många [2]. Kända riskfaktorer för DM2 är övervikt, låg fysisk aktivitet, tidigare graviditetsdiabetes, påvisad nedsatt glukostolerans, rökning, hyperlipidemi, hög ålder och kortisonbehandling [3]. För att minimera riskfaktorer och för att förebygga komplikationer krävs multifaktorell behandling och multiriskfaktorkontroll med livsstilsförändring samt behandling av högt blodtryck, hyperlipidemi och glykemisk kontroll vid DM2 [5]. Komplikationer hos individer med DM2 delas in i akuta och sena komplikationer. Till akuta komplikationer hör svår hypoglykemi, ketoacidos och hyperosmolärt hyperglykemiskt syndrom (HHS). HHS förekommer nästan enbart hos äldre patienter med DM2 [2]. Till sena komplikationer hör makro- och mikroangiopati. Mikroangiopati består av retinopati, nefropati och neuropati. Makroangiopati består av kranskärlssjukdom, ischemisk stroke, hypertoni, diabeteskardiomyopati och perifer kärlsjukdom [4]. Vid ställd diagnos av DM2 har nästan 50 % av patienter någon typ av sena komplikationer på grund av asymptomatisk hyperglykemi under drygt 10 år [4]. Nivåerna av BT och HbA1c indicerar hur väl DM2 är kontrollerad hos patienten och hur stor risken för komplikationer är. För att underlätta behandlingen av DM2 har Socialstyrelsen tagit fram nationella riktlinjer för behandling av diabetes. Socialstyrelsens nationella riktlinjer för diabetes uppdaterades För blodtryck är målvärdet under 130 mmhg systoliskt BT och under 80mmHg diastoliskt BT. För glykerat hemoglobin (HbA1c) är målvärdet under 6 % (mono-s) och under 52 mmol/mol (IFCC) [1]. Det är viktigt att uppnå målvärdena för att förebygga komplikationer av DM2. Om patienter med DM2 ligger utanför målvärdena, ska åtgärder sättas in. Samtidigt måste man väga av måluppfyllelse mot riskerna med intensiv behandling [6]. Nationella Diabetesregistret (NDR) är nationellt internetbaserat kvalitetsregister som skapades i Från och med 2008 inkluderar NDR inte bara all diabetes hos vuxna, men 4
5 också all diabetes hos barn och ungdomar. NDR är ett verktyg som underlättar kvalitetsarbete inom diabetesområdet. Årsrapporter publicerade i NDR ger tillgång till öppen redovisning av kvalitetsindikatorer för hela Sverige [7]. Det är okänt hur stor andel patienter med DM2 på Aleris TyresöHälsan Vårdcentral som uppnår målvärde avseende BT och HbA1c. Det är även okänt hur sannolikheten att uppnå målvärdet för BT och HbA1c påverkas av Body Mass Index (BMI), kön, ålder och diabetesduration på Aleris TyresöHälsan Vårdcentral. Syfte Syftet med studien är att undersöka hur stor andel patienter på Aleris TyresöHälsan Vårdcentral med DM2 som uppnår målvärde avseende BT och HbA1c och undersöka fyra faktorer som kan påverka detta: kön, BMI, ålder och diabetesduration. Målet med studien är en kvalitetsundersökning som kan användas i vårdcentralens kvalitetsförbättring. Frågeställningar 1. Hur stor andel av patienter med DM2 på Aleris TyresöHälsan Vårcentral som uppnår målvärde med avseende på a) BT, b) HbA1c enligt Socialstyrelsens riktlinje? 2. Skiljer sig de som uppnår målvärde för BT och HbA1c mot de som inte uppnår målvärde med avseende på: a) kön, b) BMI, c) ålder, d) diabetesduration? 3. Finns skillnader mellan män och kvinnor med DM2 med avseende på a) BMI, b) diabetesduration? 5
6 MATERIAL OCH METOD SAMT ETISKA ÖVERVÄGNADEN Studiedesign Studien är en tvärssnittsregisterstudie av NDR. Population Studiegruppen bestod av de patienter registrerade i NDR med DM2 (diagnoskod ICD-10: E11) listade på TyresöHälsan Vårdcentral som kom på årskontroll för sin diabetes under period 2010/01/01 till 2010/12/31. Patienter från och med 45 år till och med 85 år med DM2 debut senast 2009 inkluderades i studien. Om det fanns flera registreringar av BT och HbA1c i NDR för samma patient under angiven period användes den senaste registreringen. Patienter avidentifierades efter att data extraherats. År 2010 registrerades totalt 465 patienter med diabetes typ 1 och 2 på TyresöHälsan i NDR utav de 622 som fanns i diabetessjuksköterska register. Det betyder att 76% av all patienter med diabetes var registrerade i NDR i år Det betyder att bortfallet är 24%. Bortfallet var inte undersökt närmare. Totalt 448 av registrerade patienter hade DM2 oavsett ålder och debutår. Av dessa patienter hade i sin tur 425 patienter debutår senast Variabler Data för BT, HbA1c, BMI, kön, ålder och diabetesduration extraherades ur NDR. Blodtryck. Blodtryck (BT) registrerades som systoliskt blodtryck respektive diastoliskt blodtryck. Uppnått målblodtryck definieras som registrerat uppmätt blodtryck mindre än (<) 130/80 mmhg för både systoliskt och diastoliskt BT. Även andel patienter räknades med systoliskt BT över 140 mmhg, för att belysa hur många hade dålig kontroll av hypertoni [7]. HbA1c. Registrerat HbA1c under (<) 6,0 procent definierades som uppnått målvärde för HbA1c. Även andel patienter räknades med HbA1c över 8%, för att belysa hur många hade dålig glykemikontroll [7]. 6
7 Body mass index. (BMI), eller kroppsmassindex anger relationen mellan vikt och längd enligt beräkningen kroppsvikt i kilogram dividerat med kroppslängden i meter i kvadrat (kg/m 2 ) [8]. Kön. Kön deriverades från personnumret innan avidentifieringen. Ålder. Patientens ålder 2010 beräknades från personnummer innan avidentifieringen. Diabetesduration. Diabetesduration definierades som antal år från diabetesdebut senast år 2009 till och med 2010/12/31. Kortaste diabetesdurationen var 1 år. Statistik Könsskillnader i målvärdeuppfyllnad testades med Chi2-test. Påverkan av kön, BMI, ålder och diabetesduration på målvärdeuppfyllnad beräknades med logistisk regression. Skillnader i BMI och diabetesduration mellan män och kvinnor testades med Chi2-test. Alla statistiska beräkningar genomfördes i statistikprogrammet STATA En alfa-nivå på 0,05 användes som gräns för statistisk signifikans. ETISKA ÖVERVÄGANDEN Godkännande inhämtades från verksamhetschefen Aleris TyresöHälsan Vårdcentral. Samtliga uppgifter hämtades från NDR. Eftersom varje patient godkänner att data används för forskning innan de registreras i NDR behövdes ingen kontakt tas med patienterna och inga journaler lästes för genomförandet av denna studie. Inga läkare identifierades i studieresultaten. Varje patient avidentifierades och tilldelades ett löpnummer efter att data extraherats ur NDR. Efter studiens avslut kommer datafilen att raderas och alla papperskopior kommer att förstöras. Projektet var en kvalitetsgranskning. Nyttan för studiedeltagarna är bättre behandling och diabeteskontroll i framtiden. 7
8 RESULTAT Målvärdeuppfyllnad I studien uppfyllde totalt 402 patienter inklusionskriterierna, 244 män (61%) och 158 kvinnor (39%). Data saknades för diabetesduration och HbA1c för 1 person, BMI för 11 personer, och blodtryck saknades för 3 personer. I tabell 1 presenteras den slutgiltiga studiepopulationen (402 patienter). Tabell 1. Beskrivning av studiepopulationen, medelvärde (m), standardavvikelse (SD), min och maxvärde för män och kvinnor, skillnad samt p-värde för könsskillnad. Kvinnor n=158 Män n=244 Män vs kvinnor m SD Min Max m SD Min Max p-värde Systoliskt BT , , ,95 (mmhg) Diastoliskt BT 72 9, , ,28 (mmhg) HbA1c (%) 5,78 0,91 4 9,9 5,97 1,11 4,20 11,40 0,15 BMI 30,67 7,86 19,23 48,44 29,00 4,52 19,6 48,44 0,06 Ålder (år) 67,38 9, ,44 8, ,96 Diabetesduration (år) 8,14 5, ,42 7, ,14 Totalt 142 patienter (36%) hade uppnått målvärdet med avseende på BT (Tabell 2). Samtidigt identifierades 23 patienter (6%) som hade ett BT blodtryck över 140 mmhg. Totalt 244 patienter (61%) hade uppnått HbA1c målvärde (Tabell 3). Samtidigt identifierades 13 patienter (3 %) med HbA1c >8%. Det fanns ingen skillnad i sannolikhet att uppnå målvärde för BT (p=0,46) eller HbA1c (p=0,47) mellan män och kvinnor. Tabell 2. Antal och andel av patienter med DM2 som uppnått och inte uppnått målvärde avseende BT uppdelat på kön BT Kvinnor Män Total Frekvens Procent Frekvens Procent BT<130/ BT 130/ Total
9 Tabell 3 Antal av patienter med DM2 som uppnått och inte uppnått målvärde avseende HbA1c uppdelat på kön HbA1c Kvinnor Män Total Frekvens Procent Frekvens Procent HbA1c<6% HbA1c 6% Total Inflytande av förklaringsfaktorer Kontrollerat för övriga förklaringsfaktorer, ålder, BMI och diabetesduration fanns det ingen signifikant skillnad mellan män och kvinnor i sannolikheten att uppnå målvärdena för BT (p=0,30) eller HbA1c (p=0,41) (Tabell 4). Det fanns inte heller någon skillnad i ålder mellan de som uppfyllde målvärdena mot de som inte uppfyllde målvärdena för BT (p=0,36) eller HbA1c (p=0,96)(tabell 4). Däremot fanns det ett signifikant samband mellan att uppnå målvärdet för BT och BMI (p=0,006) så att de som uppnådde målvärdet för BT hade ett lägre BMI än de som inte uppnådde målvärdet för BT. De som hade uppnått målvärdet för HbA1c hade ett lägre BMI (p<0,001) samt en kortare DM2 duration (p<0,001) än de som inte uppnådde målvärdet. Tabell 4. Ordinal logistisk regression, uppnått målvärde BT och HbA1c utfallsvariabler med BMI, kön, ålder, diabetesduration förklaringsvariabler. HbA1c Konfidensintervall Blodtryck Konfidensintervall OR uppnått målvärde OR uppnått målvärde BMI 0,92 0,88-0,95 0,94 0,90-0,98 Kön (kvinna) 1,21 0,77-1,90 1,26 0,82-1,94 Ålder ,99 0,97-1,02 1,01 0,99-1,04 Diabetesduration ,92 0,89-0,96 1,00 0,97-1,03 (OR=oddskvot/ odds ratio). Fetstil indikerar signifikant förklaringsvariabel Könsskillnader i förklaringsfaktorer 9
10 Även om det inte fanns någon signifikant skillnad i BMI mellan män och kvinnor (se tabell 1) så hade kvinnorna en signifikant större andel obesa än män (se Stapeldiagram 1) så att kvinnor med fetma grad III utgjorde 3 % och 48% kvinnor hade fetma oavsett grad medan män med fetma grad III utgjorde 1 % och 33% män hade fetma oavsett grad. Å andra sidan var 51 % av männen överviktiga mot 30 % av kvinnorna. 3. Stapeldiagram för BMI för män och kvinnor med DM2 1. > 18,5 (undervikt); 2. 18,5-24,9 (normal); ,9 (övervikt); ,9 (fetma grad I); ,9 (fetma grad II); (fetma grad III) 10
11 Totalt 152 patienter (38%) med DM2 hade en diabetesduration kortare än 5 år (Tabell 5). Det fanns inga könsskillnader i diabetesduration (p=.74). Tabell 5. Fördelning av patienter med DM2 efter diabetesduration på Aleris TyresöHälsan Vårdcentral Diabetesduratio Kvinnor Män Total n Frekvens Procent Frekvens Procent Procent år år år och mer Total DISKUSSION Målvärdeuppfyllnad Enbart 36% av patienterna med DM2 på Aleris TyresöHälsan Vårcentral hade uppnått målvärde för BT vilket ligger lägre än i hela riket, där 44% uppnått målvärde (NDR). Enligt Rapporten från NDR har 40% av patienterna med DM2 inom primärvården ett BT över 140/80mmHg medan enbart 7 % av patienterna på Aleris TyresöHälsan Vårdcentral hade ett BT över 140/80mmHg. Så även om måluppfyllelsen var sämre än i riket men i övrigt var det färre patienter som hade dålig blodtryckskontroll. För måluppfyllelsen för HbA1c låg gruppen bra, 61% uppfyllde målvärde, samtidigt konstaterades bara 3 % av patienterna med HbA1c över 8%. Detta resultat är bättre än i riket i övrigt där 49% hade ett HbA1c under 6% och cirka 20 % av patienterna med typ 2 diabetes hade ett HbA1c över 8%.[7] Då man på Aleris Tyresöhälsan Vårdcentral även erbjuder screening via hälsokontroller och upptäcker patienter som drabbats av symtomlös diabetes och hypertoni tidigare. Det är en möjlig förklaring till lägre HbA1c och fler BT kring 140/85 mmhg ses jämfört med riket i övrigt. 11
12 Inflytande av förklaringsfaktorer. BMI och diabetesduration, men inte kön och ålder, var signifikant associerade med måluppfyllnad så att de som hade uppfyllt BT målet hade lägre BMI än de som inte hade uppfyllt BT målet (p=0,006) och att de som hade uppnått målvärde för HbA1c hade ett lägre BMI (p<0,001) och kortare DM2 duration (p<0,001) än de som inte uppfyllt målvärdet för HbA1c. Detta resultat stämmer med resultat från andra studier som visar att lågt BMI är den oberoende faktorn som hjälper att kontrollera både BT och HbA1c [7,9]. Diabetes är progressiv sjukdom. Med längre diabetesduration försämras β -cellsfunktionen vilket leder till försämrat glykemikontroll och slutligen till ökat mortalitet [11]. Diabetesdurationen går dock inte att påverka, men en viktig del i diabetesbehandlingen bör vara att kontrollera kroppsvikten [10]. Könsskillnader Separerat för kön påvisades att kvinnor med DM2 i större utsträckning var obesa (BMI över 30) än män med DM2. Det kan man också se i Årsrapport 2010 års resultat från NDR. Där har man också påpekat att 40 % av patienterna med DM2 har fetma och 80 % har övervikt eller fetma. På Aleris TyresöHälsan Vårdcentral var 48 % kvinnor med DM2 obesa och 78 % hade övervikt eller fetma medan 33 % av männen var obesa och 84 % hade övervikt eller fetma., vilket således ligger nära riksgenomsnittet enligt NDR. Det fanns ingen statistiskt signifikant skillnad mellan män och kvinnor avseende BT, HbA1c och diabetesduration vilket stämmer överens med data från NDR avseende riket. Allmänna kommentarer Målvärdeuppfyllnad är en del av det resonemang som vi som allmänläkare, för i dialog med patienten där ett alltför nitiskt betraktelsesätt riskerar att ta bort en bra allians med patienten om man enbart fokuserar på brister. Vi lägger oss ofta praktiskt i ett nästan acceptabelt läge med avvägning mot patientens behov av kontroll och oro over diverse uppkomna biverkningar av en alltför kraftfull medicinering. 12
13 Målvärde för patienter med DM2 behöver därför individualiseras. Man accepterar högre Hba1c vid lång diabetesduration (över 10 år) och vid högre ålder, där man bedömer vinster respektive risker med intensiv behandling [6,7,12]. Hos äldre patienter man kan acceptera högre HbA1c på grund av hotande hypoglykemiepisoder. Efter 80 år ålder behandlar man DM2 inte lika intensivt så som vid yngre patienter med nydebuterat DM2 i avseende HbA1c-målvärde eftersom det kan leda till allvarliga hypoglykemier som ofta inträffar nattetid. Djup hypoglykemi kan leda till hjärnskador och också till snabbare demensutveckling [13]. Man behöver också ta hänsyn till avancerade mikro- eller makrovaskulära komplikationer, komorbiditet och återstående livslängd då målet med behandlingen är symptomfrihet och bra livskvalitet. Även BT-kontroll och BT behandling ska man göra med försiktighet och förnuft för att undvika blodtrycksfall. Det är viktigt att varken över- eller underbehandla då mycket intensiv behandling kan vara farlig för äldre patienter. Hos äldre och multisjuka patienter prioriteras inte att förebygga sena komplikationer utan snarare att nå bästa möjliga blodglukosnivå och blodtrycketsnivå för symptomfrihet och god livskvalitet [6,12]. Tyvärr är det sparsamt med studier på diabeteskontroll gällande patienter över 80 år. Å andra sidan hos patienter med kort diabetesduration, utan hjärt-kärlsjukdomar och en låg risk för hypoglykemier samt lång förväntad livslängd är intensiv glukossänkande behandling motiverat. Det förebygger sena diabetes komplikationer, fram för allt hjärtkärlrelaterade händelser och retinopati samt nefropati [15,16,17,18,19,20]. Dessa rekommendationer finns ochså i Socialstyrelsens riktlinjer [6]. Det viktigaste är flexibel tänkande avseende målvärde [9,14]. Man behöver således hitta balansen mellan nytta och risk för den enskilde patienten. En stor del av patienter med DM2 förblir odiagnostiserade under lång tid då de inte söker vård och därmed hinner utveckla komplikationer i form av högt blodtryck med hjärt-kärlpåverkan. Idealt vore att kunna screena listade patienter över en viss ålder med avseende på DM2. Målvärdeuppfyllelsen för BT var sämre på Aleris TyresöHälsan Vårdcentral än i riket. I medicinsk litteratur kan man hitta många artiklar som handlar om målvärde och studier som undersöker fördelar och risker med målvärdena. Där finns en debatt om vilket blodtrycksvärde som ska rekommenderas hos patienter med DM2. Efter analys av nu tillgänglig evidens konstaterade man att BT mmHg ger mest fördelar för de patienterna med DM2 utan njurpåverkan. Man är överens om att BT 140 mmhg och högre är skadligt för patienter och ökar risken för kranskärlssjukdom och annan kardiovaskulär sjukdom [5,9, 15,16]. 13
14 Primärvård arbetar i en återkommande dialog med patienten där en avvägning mot uppkommen biverkningsrisk som till exempel yrsel och ökad falltendens ofta beaktas och som ibland ses vid för intensiv och snabb blodtrycksbehandling fram för allt på äldre och multisjuka patienter. Med tanke på den stigande prevalensen av DM2 kommer detta innebära en hel del av arbete för allmänläkarna. Framtida studier kan undersöka möjligheter att förbättra blodtrycksbehandling hos patienter med DM2 på Aleris TyresöHälsan Vårdcentral. Möjliga interventioner skulle kunna vara olika hälsopromotionsprogram, stödgrupper, dietist konsultation, fysisk aktivitet för recept (FaR), vårdprogram för att hjälpa patienten att gå ner i vikt. Det finns också ett utrymme för förbättringar genom att utbilda och motivera patienter med DM2 med fokus på kost och motion. Styrkor och svagheter med studien Styrkor med studien är användandet av NDR. NDR är ett kvalitetsregister med god täckning av DM2 och med en hög frekvens av registrering av bakgrundsvariabler. År 2010 var 76% av patienter med känd DM2 registrerade i NDR vilket dock innebär att 24% inte var registrerade i NDR samma år. En annan svaghet med studien är att blodtrycketsmätningen saknade standardisering. Författaren har noterat att alla blodtrycksvärden slutar på 0 eller 5 mmhg och det kan tyda att blodtrycksvärdena är avrundade. Det vore bättre att jobba på noggrannare mätningsavläsningar eftersom standardisering skulle ge mer jämförbara mätningar. Likadan notering kan man se i Årsrapport 2010 års resultat från NDR. Slutsatser Denna studie visar att stor andel patienter med DM2 på Aleris TyresöHälsan Vårdcentral uppnådde målvärde för HbA1c. Samtidigt var det en låg andel patienter som uppnådde målvärde för BT. Det visade också sig att stor andel patienter med DM2 är överviktiga eller obesa, vilket minskade sannolikheten att de skulle uppnå målvärdet för både blodtryck och HbA1c. Viktreduktion verkar alltså vara en viktig målsättning i behandlingen av DM2 på Aleris TyresöHälsan Vårdcentral. Att inte uppnå målvärde kunde bero på att det balanserades nytta/risk för patienten eller på dålig kontroll på vissa patienter. 14
15 REFERENSLISTA 1. Praktisk Medicin Uppdaterad G.Berglund, A.Engström-Laurent, S.Lindgren, N.Lindholm/Liber, Internmedicin, 2006, s Uppdaterad juni Sjölm Å, Internetmedicin Uppdaterad Nilsson P., Systoliskt blodtryck på idealiskt vid typ 2-diabetes. Läkartidningen nr 38, 2011 volym 108, s Socialstyrelsen. Förebygga diabeteskomplikationer tioner/forebyggakomplikationer 7. Nationnella Diabetes Registret, Årsrapport 2010 års resultat Wändell PE, Carlsson AC, Theobald H: The association between BMI value and long-term mortality. International Journal of Obesity 2009, 33(5): Nilsson PM, Cederholm J, Zethelius BR, Eliasson BR, Eeg-Olofsson K, Gudbj Rnsdottir S. Trends in blood pressure control in patients with type 2 diabetes: data from the Swedish National Diabetes Register (NDR). Blood Press Dec;20(6): Jakicic JM, Jaramillo SA, Balasubramanyam A, Bancroft B, Curtis JM, Mathews A, Pereira M, Regensteiner JG, Ribisl PM; Look AHEAD Study Group. Effect of a lifestyle intervention on change in cardiorespiratory fitness in adults with type 2 diabetes: results from the Look AHEAD Study. Int J Obes (Lond) Mar;33(3):
16 11. Alvarez Guisasola F, Mavros P, Nocea G, Alemao E, Alexander CM, Yin D. Glycaemic control among patients with type 2 diabetes mellitus in seven European countries: findings from the Real-Life Effectiveness and Care Patterns of Diabetes Management (RECAP-DM) study. Diabetes Obes Metab Jun;10 Suppl 1: Socialstyrelsen, Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård Landstingens och kommunernas insatser, januari 2012 s Statens Beredning för medicinsk utvärdering (SBU), Intensiv glukossänkande behandling vid diabetes, en systematisk literaturöversikt, december 2009, s 43-52, Hoogwerf BJ; Action to Control Cardiovascular Risk in; Diabetes Study Group. Does intensive therapy of type 2 diabetes help or harm? Seeking accord on ACCORD. Cleve Clin J Med Oct;75(10): Beulens JW, Patel A, Vingerling JR, Cruickshank JK, Hughes AD, Stanton A, Lu J, McG Thom SA, Grobbee DE, Stolk RP; AdRem project team; ADVANCE Management committee. Effects of blood pressure lowering and intensive glucose control on the incidence and progression of retinopathy in patients with type 2 diabetes mellitus: a randomised controlled trial. Diabetologia Oct;52(10): Chalmers J, Arima H. Importance of blood pressure lowering in type 2 diabetes: focus on ADVANCE. J Cardiovasc Pharmacol Apr;55(4): ADVANCE Collaborative Group, Patel A, MacMahon S, Chalmers J, Neal B, Billot L, Woodward M, Marre M, Cooper M, Glasziou P, Grobbee D, Hamet P, Harrap S, Heller S, Liu L, Mancia G, Mogensen CE, Pan C, Poulter N, Rodgers A, Williams B, Bompoint S, de Galan BE, Joshi R, Travert F. Intensive blood glucose control and vascular outcomes in patients with type 2 diabetes. N Engl J Med Jun12;358(24): de Galan BE, Perkovic V, Ninomiya T, Pillai A, Patel A, Cass A, Neal B, Poulter N, Harrap S, Mogensen CE, Cooper M, Marre M, Williams B, Hamet P, Mancia G, Woodward M, Glasziou P, Grobbee DE, MacMahon S, Chalmers J; ADVANCE Collaborative Group. Lowering blood pressure reduces renal events in type 2 diabetes. J Am Soc Nephrol Apr;20(4):
17 19. Chalmers J, Joshi R, Patel A. Advances in reducing the burden of vascular disease in type 2 diabetes. Clin Exp Pharmacol Physiol Apr;35(4): Holman RR, Paul SK, Bethel MA, Matthews DR, Neil HA. 10-year follow-up of intensive glucose control in type 2 diabetes. N Engl J Med Oct9;359(15):
Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014
Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014 Tarek Abdulaziz: ST-läkare Klinisk handledare: Khpalwak Ningrahari, specialist
Läs merNDR och blodtryck. Årsrapporten 2011 Trender över tid
NDR och blodtryck Årsrapporten 2011 Trender över tid Ur Sammanfattningen NDR visar att diabetesvården fortsätter att bli mer jämlik i de olika landstingen och en stadig förbättring kan konstateras t ex
Läs merUppföljning av patienter med typ 2- diabetes på Lina hage vårdcentral
Uppföljning av patienter med typ 2- diabetes på Lina hage vårdcentral Rabei Jalil ST-läkare i allmänmedicin Capio vårdcentral Lina Hage Augusti 2014 Vetenskaplig handledare : Vetenskaplig handledare :
Läs merDiabetes typ 2 måluppfyllnad avseende HbA1c och blodtryck på Forums vårdcentral
Diabetes typ 2 måluppfyllnad avseende HbA1c och blodtryck på Forums vårdcentral Mariam Salam, ST-läkare Forums vårdcentral Höstprogrammet 2011/09-2012/05 Vetenskaplig handledare: Bo Christer Bertilson,
Läs merSamband mellan riskfaktorer. komplikationer vid diabetes. n klinik och vetenskap originalstudie
originalstudie läs mer Engelsk sammanfattning http://ltarkiv.lakartidningen.se Samband mellan riskfaktorer och komplikationer vid diabetes Rapport efter 13 år med Nationella diabetesregistret (NDR) JAN
Läs merVESTA Vårprogrammet 2010. Screening för hyperglykemi bland Scaniaanställda - en populationsstudie.
31 augusti 2012 VESTA Vårprogrammet 2010 Screening för hyperglykemi bland Scaniaanställda - en populationsstudie. Författare: Johan Hadodo ST-läkare inom allmänmedicin Scania Husläkarmottagning Sydgatan
Läs mer6 februari 2013. Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR
6 februari 2013 Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR NDR utveckling sedan 1996 Verktyg i förbättringsarbetet Mer än 1200 enheter online 2012 Nationella riktlinjer 100% av sjukhusklinikerna Kvalitetskontroll
Läs merGraviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv
Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv Ingrid Östlund Kvinnokliniken USÖ SFOG 2010-08-30 Graviditetsdiabetes (GDM) asymptomatiskt tillstånd av glucosintolerans upptäckt
Läs merÄr SU-preparat omoderna och farliga ska vi gå över till inkretiner? Eller vad finns det för skäl att ha kvar sulfonylurea i Rek-listan?
Är SU-preparat omoderna och farliga ska vi gå över till inkretiner? Eller vad finns det för skäl att ha kvar sulfonylurea i Rek-listan? Hjördis Fohrman Allmänläkare Hjällbo VC Västra Götalands reklista
Läs merBlodtryckskontroll hos diabetiker typ 1 vid medicinkliniken, Piteå sjukhus varför når vi inte målet?
Blodtryckskontroll hos diabetiker typ 1 vid medicinkliniken, Piteå sjukhus varför når vi inte målet? Izabela Shahrokni, ST-läkare, Medicin- och rehabiliteringskliniken, Piteå sjukhus Handledare: Mats Eliasson,
Läs merREGIONALT VÅRDPROGRAM/ RIKTLINJER 2008 DIABETES - INDIVIDUELL VÅRDÖVERENSKOMMELSE
REGIONALT VÅRDPROGRAM/ RIKTLINJER 2008 DIABETES - INDIVIDUELL VÅRDÖVERENSKOMMELSE Reviderad januari 2012 Innehållsförteckning DIABETES - INDIVIDUELL VÅRDÖVERENSKOMMELSE... 2 Bakgrund patientens delaktighet
Läs mer10 Vad är ett bra HbA1c?
10 Vad är ett bra HbA1c? HbA1c och blodsocker HbA1c är ett mått på medelblodsockret de senaste 6-8 veckorna. Observera att HbA1c inte anger medelblodsockret utan måste översättas enligt: Det finns en hel
Läs merUppnår vi behandlingsmålen enligt riktlinjerna för hypertoni på Husläkarna i Österåker?
Rapport VESTA Uppnår vi behandlingsmålen enligt riktlinjerna för hypertoni på Husläkarna i Österåker? En kvantitativ retrospektiv studie Sofia Wiegurd, ST-läkare, Vårdcentralen Husläkarna i Österåker Oktober
Läs merBohusgården. HbA1c- mål 2015-01- 30. Peter Fors Alingsås lasarett
Bohusgården 2015-01- 30 HbA1c- mål Peter Fors Alingsås lasarett Mål med behandling? 1. Överleva. 2. Symtomfrihet. 3. Minimera antalet akuta komplikationer och problem. 4. Minimera risken för sjukdomens
Läs merSBU:s sammanfattning och slutsatser
SBU:s sammanfattning och slutsatser Mätningar av blodglukos med hjälp av teststickor är diabetespatientens verktyg för att få insikt i glukosnivåerna i blodet. Systematiska egna mätningar av blodglukos
Läs merThe lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro
The lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro Karin Manhem Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg Överlevnad Blodtryck Överlevnad NEJ Blodtryck Överlevnad Blodtryck Blodtryck och
Läs merKvalitetsbokslut 2014. Vårdcentralen Trosa
Kvalitetsbokslut Vårdcentralen Trosa Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 3 Trygga patienter... 5 Patienterfarenheter... 5 Smidig resa genom vården... 5 Tillgänglighet... 5 Patientsäkerhetsresultat...
Läs merDiabetes på Tranebergs Vårdcentral
Diabetes på Tranebergs Vårdcentral I vilken utsträckning uppnår vi målvärden för långtidsblodsocker, blodtryck och blodfetter enligt Nationella riktlinjer? Ett projektarbete under ST i allmänmedicin 2011
Läs merKan fysisk aktivitet förebygga hjärtinfarkt?
Kan fysisk aktivitet förebygga hjärtinfarkt? -en prospektiv incident fall-kontrollstudie i ett populationsbaserat material i norra Sverige Patrik Wennberg, Bureå VC Handledare: Jan-Håkan Jansson, Medicin-Geriatrikkliniken,
Läs merHbA1c diagnostik och monitorering. Stig Attvall, Diabetescentrum SU Sahlgrenska
HbA1c diagnostik och monitorering Stig Attvall, Diabetescentrum SU Sahlgrenska Cumulative Incidence (%) DCCT 1993 bevisar blodsockrets betydelse 60 76% Risk Reduction 59% Risk Reduction 39% Risk Reduction
Läs merDIABETES KOMPLIKATIONER. Gun Jörneskog Enheten för endokrinologi och diabetologi Danderyds sjukhus
DIABETES KOMPLIKATIONER Gun Jörneskog Enheten för endokrinologi och diabetologi Danderyds sjukhus Antalet patienter med diabeteskomplikationer förväntas öka * Ökningen av diabetessjukdomen avser spec typ
Läs merVad innebär individualiserad behandling för äldre med typ 2-diabetes i praktiken?
Vad innebär individualiserad behandling för äldre med typ 2-diabetes i praktiken? CARL JOHAN ÖSTGREN Intressekonflikt Konsultuppdrag och föreläsningar för: AstraZeneca, BMS, NovoNordisk, MSD, Lilly, SanofiAventis,
Läs mer2.1 Fokuserade frågeställningar. Projektet har tre övergripande frågeställningar: 2.2 Inklusionskriterier och avgränsningar
2. Metodbeskrivning 2.1 Fokuserade frågeställningar Projektet har tre övergripande frågeställningar: 1. Vilken effekt har kost som intervention på mortalitet, livskvalitet, komplikationer vid manifest
Läs merÖvervikt och fetma bland barn och ungdomar i Jönköpings län
och fetma bland barn och ungdomar i Jönköpings län Februari 2014 Folkhälsa och sjukvård Marit Eriksson Inledning och fetma är riskfaktorer för bl. a. hjärt-kärlsjukdom, diabetes typ 2 och sjukdomar i rörelseorganen.
Läs merMin personliga diabetesbok
Min personliga diabetesbok Ta alltid med dig din diabetesbok när du ska träffa någon inom sjukvården. Min personliga diabetesbok Namn Personnummer Min diabetesläkare Min diabetessköterska Telefonnummer
Läs merIndividualiserade mål för glykemisk kontroll vid typ 2-diabetes
Individualiserade mål för glykemisk kontroll vid typ 2-diabetes Patientcentrerad vård Mats Eliasson Medicinkliniken, Sunderby Sjukhus, Luleå mats.eliasson@nll.se April 2012 Syftet med behandling av typ
Läs merAtt välta ett landsting
Att välta ett landsting Regional kvalitetsregisterkonferens 5 september 2014 Marianne Olsson Landstinget Västmanland Ansamling av riskfaktorer hos primärvårdens patienter (mikroalbuminuri, HbA1c>70, LDL>2.5,
Läs merBakgrund. Christina. C Fåhraeus Barnläkare 2011
Christina. C Fåhraeus Barnläkare 2011 Bakgrund Fetma är en av västvärldens snabbast växande hälsoproblem. Trenden likartad över hela världen. WHO klassificerar fetma som kronisk sjukdom Nationella data
Läs merFramgångsfaktorer i diabetesvården. Inspiration för utveckling av diabetesvården
Framgångsfaktorer i diabetesvården Inspiration för utveckling av diabetesvården Inledning Analys av data från registret visar skillnader i resultat något som tyder på möjligheter att öka kvaliteten. Diabetes
Läs merRekommendationer (DNSG) Kostrekommendationer och modedieter. Diabetes Nutrition Study Group (DNSG)
Kostrekommendationer och modedieter Linda Schiller, Leg Dietist SÄS, Skene Best avaliliable evidence (bästa bedömning utifrån dagens kunskap) vikt, hjärtsjukdom, diabetes Diabetes Nutrition Study Group
Läs merHandläggning av patienter med KOL på Mörby Vårdcentral under perioden 2010-2012
1 PROJEKT VESTA Handläggning av patienter med KOL på Mörby Vårdcentral under perioden 2010-2012 Mats Skondia ST-läkare, Mörby VC Maj 2014 Klinisk handledare: Ulla Karnebäck, Specialistläkare i allmänmedicin
Läs merPolitisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer
Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2010-10-14 Samverkansnämndens rekommendationer och beslut
Läs merDiabetes på Hässelby Vårdcentral:
Rapport för VESTA Diabetes på Hässelby Vårdcentral: Uppnås målvärdena för HbA1c, blodtryck och kolesterol? Ken Ikonen ST-läkare, Hässelby vårdcentral Maj 2013 ken.ikonen@gmail.com Vetenskaplig handledare:
Läs merHögt blodtryck. Åderlåtning i Landeryd/Hylte
Högt blodtryck Åderlåtning i Landeryd/Hylte 2 Bra källor att läsa om hypertoni Läkemedelskommitténs Terapirekommendationer 2014 Nya riktlinjer från Läkemedelsverket 2014 som kommer senast i början av hösten,
Läs merSUMMARY THE HEDEMORA STUDY 2003-2004
Department of Cardiothoracic Surgery Stig Steen, Professor SUMMARY THE HEDEMORA STUDY 2003-2004 Stig Steen, Maria Buchar, Ewa Larsson Department of Cardiothoracic Surgery Heart-Lung Division of Lund S-221
Läs merFörbättring? Peter Olsson Jokkmokk
Förbättring? Peter Olsson Jokkmokk 1 1 Förbättring-vad är det och hur? På fm patienternas mätbara uppgifter på vårdcentralen X, de ger en mycket begränsad bild DAL: 1 2 3 4 5 6 DAS: 1 2 3 4 PATIENT 2 2Vad
Läs merMålvärden och metabol kontroll - erfarenhet från lokalt kvalitetsprotokoll
Målvärden och metabol kontroll - erfarenhet från lokalt kvalitetsprotokoll Per-Olof Olsson Med.dr., specialist i endokrinologi och diabetes Endokrin- och Diabetescentrum, Karlstad Poor glycated haemoglobin
Läs merTidig intervention vid typ-2 diabetes nya insikter från ADA och EASD 2015 en personlig reflektion
Tidig intervention vid typ-2 diabetes nya insikter från ADA och EASD 2015 en personlig reflektion Magnus Löndahl överläkare Endokrinologen Skånes Universitetssjukhus En bild fr Hur bör vi använda behandlingsriktlinjer?
Läs merDiabetes mellitus typ 2 och mikroalbuminuri - hur handlägger vi det på SöderDoktorn?
Diabetes mellitus typ 2 och mikroalbuminuri - hur handlägger vi det på SöderDoktorn? Åsa Winberg, ST-läkare, SöderDoktorn Maj 2015 aasawinberg@gmail.com Klinisk handledare: Charlotta Brohult, MD, specialist
Läs merDIOVAN räddar liv efter hjärtinfarkt
Ny indikation för DIOVAN DIOVAN räddar liv efter hjärtinfarkt Ny indikation för DIOVAN: Behandling av hjärtsvikt efter hjärtinfarkt 25 % riskreduktion av total mortalitet Fakta om hjärtinfarkt Hjärtinfarkt
Läs merHur ser förskrivningen av FaR ut på Täby kyrkby Husläkarmottagning - en kartläggning 2012-2014.
Rapport VESTA Hur ser förskrivningen av FaR ut på Täby kyrkby Husläkarmottagning - en kartläggning 2012-2014. Andreas Lenander, ST-läkare, Täby kyrkby HLM September 2015 dr.andreas.lenander@gmail.com Klinisk
Läs mer2016-02-18. Graviditetsdiabetes Steinunn Arnardóttir Specialistläkare Sektionen för endokrinologi och diabetes Akademiska Sjukhuset
Graviditetsdiabetes Steinunn Arnardóttir Specialistläkare Sektionen för endokrinologi och diabetes Akademiska Sjukhuset 1 DM relaterade malformationer 70 % ofdm 1 kvinnor planerae ej graviditet 2 3 4 Sammanfattning
Läs mer23% i Kuwait 2014-01-14. Fettskolan. Diabetes i världen IDF Diabetes Atlas 5 th Edition 2012. Vi är alla olika! Olika känsliga och olika preferenser
Ettårs dödlighet (%) 2014-01-14 Fettskolan Vi är alla olika! Olika känsliga och olika preferenser Skräddarsydda råd om mat Varför då? Type 2 Diabetes + stable CAD + angiography n = 2 368 Follow Up: 5.3
Läs merGrav övervikt och knäproteskirurgi, ortopedens handlande för individ och samhälle. Roger Olsson, Östersund
Grav övervikt och knäproteskirurgi, ortopedens handlande för individ och samhälle. Roger Olsson, Östersund OBESITAS OCH KNÄPROTESKIRURGI Extremt ökad risk för artros i knäled vid högre grader av obesitas.
Läs mer% Totalt (kg) Fetma >30.0 9 6-8 0.3
EN EPIDEMI AV ÖVERVIKT I Sverige och resten av världen sprider sig en epidemi av övervikt med en lång rad negativa hälsoeffekter på kort och lång sikt. Denna epidemi förklaras av livsstilsförändring i
Läs merHälsoundersökningar/ samtal, riktade till 40, 50 och 60 åringar.
Hälsoundersökningar/ samtal, riktade till 40, 50 och 60 åringar. Uppföljning av åren 2012 2014 Forslin B, Gidlund A, Möllerswärd P (2016) Folkhälsoenheten 2016 03 09 2016 03 09 2(24) 2016 03 09 3(24) SAMMANFATTNING
Läs merHälsoekonomisk aspekter på fysisk aktivitet för äldre. Lars Hagberg Hälsoekonom, medicine doktor Örebro läns landsting
Hälsoekonomisk aspekter på fysisk aktivitet för äldre Lars Hagberg Hälsoekonom, medicine doktor Örebro läns landsting Vad styr hur vi använder våra gemensamma resurser? Principer för prioriteringar Ekonomiska
Läs merAllmänläkardagarna 2011-01-27
Allmänläkardagarna 2011-01-27 1. Förebygger vi komplikationer genom att behandla blodsockret? 2. Spelar det någon roll HUR man sänker blodsockret? 3. Har dom nya läkemedlen någon plats? 50% av typ 2 diabetikerna
Läs merRiktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom
Riktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom Giltighet 2013-08-16 2014-08-16 Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Målgrupp
Läs merSWEDIABKIDS-IQ1projektet
SWEDIABKIDS-IQ1projektet Jan 2011- okt 2012 KVALITETSUTVECKLINGSPROJEKT tillsammans med Qulturum TEAM BARN-OCH UNGDOMSKLINIKEN CSK, KRISTIANSTAD Karin Larsson Vad är SWEDIABKIDS? Nationellt diabetesregister
Läs merBESLUT. Datum 2009-12-01. Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedel vid diabetes.
BESLUT 1 (6) Datum 2009-12-01 Vår beteckning SÖKANDE RECIP AB Box 906 170 09 Solna SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedel vid diabetes. BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket,
Läs merDelprov 3 Vetenskaplig artikel
Delprov 3 Vetenskaplig artikel of Questions: 10 Total Exam Points: 10.00 Question #: 1 I denna uppgift ska du besvara ett antal frågor kring en vetenskaplig artikel: Different systolic blood pressure targets
Läs merMatematisk statistik allmän kurs, MASA01:B, HT-14 Laboration 2
Lunds universitet Matematikcentrum Matematisk statistik Matematisk statistik allmän kurs, MASA01:B, HT-14 Laboration 2 Rapporten till den här laborationen skall lämnas in senast den 19e December 2014.
Läs merPatienter med diabetes typ 2 på Täby vårdcentral: uppnår de målblodtrycket?
Rapport VESTA Patienter med diabetes typ 2 på Täby vårdcentral: uppnår de målblodtrycket? Jórunn Harpa Ragnarsdóttir, ST läkare, Täby vårdcentral Oktober 2012 Jórunn Harpa Ragnarsdóttir Klinisk handledare:
Läs merNationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012. Indikatorer Bilaga
Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012 Indikatorer Bilaga Innehåll Generellt om indikatorerna 3 Förteckning över indikatorerna 5 Gemensamma indikatorer för rörelseorganens sjukdomar 9
Läs merKARTLÄGGNING AV BRIST PÅ VITAMIN B12 HOS METFORMINBEHANDLADE PATIENTER MED TYP 2 DIABETES MELLITUS PÅ TENSTA VÅRDCENTRAL
KARTLÄGGNING AV BRIST PÅ VITAMIN B12 HOS METFORMINBEHANDLADE PATIENTER MED TYP 2 DIABETES MELLITUS PÅ TENSTA VÅRDCENTRAL RIFAT ROB ST-läkare TENSTA VÅRDCENTRAL E-mail: rifat.rob@sll.se Tfn: 073-772 43
Läs merlokalt vårdprogram för hälso- och sjukvården i södra Älvsborg
Bilaga 6 200-0-09 8 Behandlingsprogram - livsstilsgrupper Bakgrund Övervikt och fetma är ett stort och växande samhällsproblem. I Sverige har antalet personer med fetma nästan fördubblats under de senaste
Läs merMethodological aspects of toe blood pressure measurements for evaluation of arterial insufficiency in patients with diabetes
Sida 1 av 5 Startsidan 2007-11-04 Methodological aspects of toe blood pressure measurements for evaluation of arterial insufficiency in patients with diabetes Hans-Ivar Påhlsson, verksam i Visby, försvarade
Läs merBESLUT. Datum 2009-12-01. Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedel vid diabetes.
BESLUT 1 (6) Datum 2009-12-01 Vår beteckning 1368/2009 SÖKANDE Pharmachim AB Berga Allé 1 254 52 Helsingborg SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedel vid diabetes. BESLUT
Läs merNationell konferens om levnadsvanor 23 september 2015 Stockholm
Arbete med levnadsvanor i vården varför och hur? Risker med ohälsosamma levnadsvanor. Vilka råd och och vilken rådgivningsnivå rekommenderas? Övervikt och fetma Nationell konferens om levnadsvanor 23 september
Läs merBESLUT. Datum 2009-12-01. Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedel vid diabetes.
BESLUT 1 (6) Datum 2009-12-01 Vår beteckning SÖKANDE Orifarm AB Box 50231 202 12 Malmö SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedel vid diabetes. BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket,
Läs merDOSERING JANUVIA 100 mg doseras 1 gång dagligen
Som tillägg till kost och motion för vuxna patienter med typ 2-diabetes INDIKATIONER I monoterapi när metformin är olämpligt på grund av kontraindikationer eller intolerans I kombination med: - metformin
Läs merStillasittande & ohälsa
Stillasittande & ohälsa FaR:s dag att skapa möjligheter till fysisk aktivitet 19 november Malmö Johan Faskunger Fil dr Fysisk aktivitet & hälsovetenskap Föreläsningens upplägg: Stillasittande & ohälsa
Läs merDavid Nathanson. Diabetescentrum Södersjukhuset AB
David Nathanson Diabetescentrum Södersjukhuset AB Utveckling av diabetessjukdomen och dess komplikationer Progression of Type 2 Diabetes Mellitus Insulin resistance Hepatic glucose production Insulin level
Läs merVälkomna! till kursen i Vetenskapligt Förhållningssätt vt 2015
Välkomna! till kursen i Vetenskapligt Förhållningssätt vt 2015 Mitt Kom-i-håg: Chefer och handledare och seminariedag Pärm och Närvaro Läxor Statistik! Grupparbete och feed-back Skriftlig rapport (8),
Läs merRapport Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem
1 (6) HANDLÄGGARE Sara Tylner 08-535 312 59 sara.tylner@huddinge.se Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem Bakgrund Sedan 2003 har mätningar av längd och vikt regelbundet
Läs merSvårighetsgrad enligt etiska plattformen. Mari Broqvist Prioriteringscentrum
Svårighetsgrad enligt etiska plattformen Mari Broqvist Prioriteringscentrum Riksdagens riktlinjer för prioriteringar 1992-1995 Prioriteringsutredningen 1997- Riksdagen beslutar om en etisk plattform för
Läs merEn guidad tur i kostdjungeln
Malmö 2015-09-30 En guidad tur i kostdjungeln Staffan Lindeberg Distrikstläkare, Vårdcentralen Sankt Lars, Lund Docent i allmänmedicin, Centrum för primärvårdsforskning 1 Alla är överens detta är inte
Läs merPROJEKTRAPPORT. Följsamhet till fysisk aktivitet på recept
PROJEKTRAPPORT Följsamhet till fysisk aktivitet på recept Ett ST-projekt inom allmänmedicin på Trångsunds vårdcentral Tobias Gelius Trångsunds vårdcentral tobias.gelius@sll.se Handledare: Bo Christer Bertilsson
Läs merMetabol kontroll och HbA1c-mål
Metabol kontroll och HbA1c-mål Ragnar Hanås, Barn- och Ungdomskliniken, Uddevalla och NÄL Docent, Sahlgrenska akademin, Göteborg MAT FOOD INSULIN Syringe for subcutaneous injections England, 1853 Robert
Läs merBarndiabetes. skillnader i HbA1c och body mass index (BMI) mellan flickor och pojkar i Västra Götaland
Barndiabetes skillnader i HbA1c och body mass index (BMI) mellan flickor och pojkar i Västra Götaland oktober 2012 Diabetes är den näst vanligaste kroniska sjukdomen bland barn och ungdomar i Sverige
Läs merKunskapsstöd/Handlingsplan Barn och unga med övervikt och fetma
Kunskapsstöd/Handlingsplan Barn och unga med övervikt och fetma Kristianstad 2015-02-23 Innehållsförteckning Kunskapsstöd Inledning 3 Definition 3 Förekomst 3 Orsak 3 Risker 4 Aktuell forskning 4 Behandling
Läs merRiksSvikt Årsmöte Svenska Läkaresällskapet - Tisdag 12 maj 2015
RiksSvikt Årsmöte Svenska Läkaresällskapet - Tisdag 12 maj 2015 i RiksSvikt ett doktorandprojekt Isabelle Johansson Huvudhandledare: Anna Norhammar Bihandledare: Lars Rydén, Magnus Edner, Per Näsman AT-läkare,
Läs merFörskrivningen av Acomplia minskade redan ett halvår efter introduktionen
Janusinfo Stockholms läns landsting Utskriftsversion Nyhet 2007-10-19 Förskrivningen av Acomplia minskade redan ett halvår efter introduktionen Hittills har förskrivningen av bantningsmedlet Acomplia varit
Läs merHandläggning av diabetes typ 2
Handläggning av diabetes typ 2 DEFINITION Typ 2 diabetes orsakas av insulinresistens i kombination med relativ insulinbrist. Majoriteten (ca 80%) är överviktiga/feta och sjukdomen ingår som en del i ett
Läs merBakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige,
2015-04-10 Bakgrund Att bli äldre behöver inte innebära försämrad hälsa och livskvalitet. Möjligheten att påverka äldres hälsa är större än vad man tidigare trott och hälsofrämjande och förebyggande insatser
Läs merBESLUT. Datum 2009-12-01. Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedel vid diabetes.
BESLUT 1 (5) Datum 2009-12-01 Vår beteckning SÖKANDE Sanofi-Aventis Box 14142 167 14 Bromma SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedel vid diabetes. BESLUT Tandvårds- och
Läs merRiktade hälsosamtal Hans Lingfors. Hälsokurvan
Riktade hälsosamtal Hans Lingfors Hälsokurvan Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan Erfarenheter från Skaraborg och Jönköpings län Hans Lingfors, distriktsläkare, med dr Primärvårdens FoU-enhet,
Läs merUppnår vi behandlingsmålen för hypertoni på Täby Kyrkby Husläkarmottagning?
Rapport VESTA Uppnår vi behandlingsmålen för hypertoni på Täby Kyrkby Husläkarmottagning? En kvantitativ retrospektiv studie Sudaba Bhuyan, ST-läkare, Täby Kyrkby Husläkarmottagning hp2015/vp2016 sudaba.bhuyan@gmail.com
Läs merTyp 2 diabetes hos äldre. Anders Tengblad Distriktsläkare, Med Dr Jönköping
Typ 2 diabetes hos äldre Anders Tengblad Distriktsläkare, Med Dr Jönköping 1 5 50% Ej diabetes Diabetes 40% Risk att få hjärtinfarkt inom 7 år 30% 20% 10% 0% hjärtfrisk Tidigare hjärtinfarkt Blodsockret
Läs merHälsoeffekter av motion?
Fysisk aktivitet vid typ 2-diabetes Olika typer av aktivitet och effekter Tomas Fritz dl Sickla Hälsocenter Vem tror att regelbunden motion har positiva hälsoeffekter för människor? FARs Dag 21 September
Läs merVarför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget
Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget Anne-Li Isaxon leg. dietist, projektledare Margareta Eriksson, leg. sjukgymnast Med Dr, Folkhälsostrateg Folkhälsocentrum Kroniska sjukdomar kan förebyggas Hälsosamma
Läs merSKL FOLKHÄLSOEKONOMISKA BERÄKNINGAR
SKL FOLKHÄLSOEKONOMISKA BERÄKNINGAR Presentation av resultat Västernorrland Detta material är använt i en muntlig presentation. Materialet är inte en komplett spegling av Sironas perspektiv. Materialet
Läs merBenamputationer i Sverige = Lika för alla? Anton Johannesson Ortopedingenjör, Med Dr.
Benamputationer i Sverige = Lika för alla? Anton Johannesson Ortopedingenjör, Med Dr. Friskrivningsklausul Denna sammanfattning, om inte annat anges, av amputationsstatistik i Sverige är tagen från Socialstyrelsen
Läs merVIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2010. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg
VIDARKLINIKEN 2010 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg Kontakt: Kvalitet & Utveckling karin.lilje@vidarkliniken.se VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION
Läs merDet Europeiska Hjärthälsofördraget
Det Europeiska Hjärthälsofördraget Förord Sjuk- och dödlighet Hjärt-kärlsjukdom är den vanligaste dödsorsaken hos Europeiska kvinnor och män (1). Sådan sjukdom förorsakar nära hälften av alla dödsfall
Läs merMedicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering
Larsson et al Accepterad för publicering den 3 mars 2000 Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering Bengt Larsson, Nils Bäckman och Anna-Karin Holm I en tidigare publicerad studie undersöktes
Läs merFOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen
1(10) FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN 2012 2014 En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen 2 Det nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa
Läs merCGM 2014-11-13. Continuous Glucose Measurement Kontinuerlig blodsockermätning. Peter Fors Medicinkliniken Alingsås lasarett
CGM 2014-11-13 Continuous Glucose Measurement Kontinuerlig blodsockermätning Peter Fors Medicinkliniken Alingsås lasarett Vårat gemensamma uppdrag Att överleva Att leva gott Att leva frisk och länge 1922
Läs merFysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården
Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Stefan Lundqvist Leg sjukgymnast Varför r skall vi arbeta med fysisk aktivitet/ FaR och andra levnadsvanor? Medicinska, hälsoskäl
Läs merSakrospinosusfixation vid vaultprolaps
Sakrospinosusfixation vid vaultprolaps - är operation med sutureringsinstrument likvärdigt traditionell teknik avseende recidiv och allvarliga komplikationer? Jennifer Campbell ST-läkare Kvinnokliniken
Läs merBilaga II. Revideringar till relevanta avsnitt i produktresumén och bipacksedeln
Bilaga II Revideringar till relevanta avsnitt i produktresumén och bipacksedeln 6 För produkter som innehåller de angiotensin-konverterande enzymhämmarna (ACEhämmare) benazepril, kaptopril, cilazapril,
Läs merViktiga telefonnummer och adresser. Njurmedicinska mottagningen: Min njurläkare: Sjuksköterska: Njursviktskoordinator: Dietist: Sjukgymnast: Kurator:
A D R E S S E R O C H T E L E F O N N U M M E R Viktiga telefonnummer och adresser Njurmedicinska mottagningen: Min njurläkare: Sjuksköterska: Njursviktskoordinator: Dietist: Sjukgymnast: Kurator: Min
Läs mer37 Körkort Läkares anmälningsskyldighet (Körkortslagen10 kap 2 ) Undantag från anmälningsplikt
37 Körkort 2016-01- 20 diabeteshandboken.se Läkares anmälningsskyldighet (Körkortslagen10 kap 2 ) Körkortslagen reglerar frågan om läkares anmälningsplikt med följande text: "Om en läkare vid undersökning
Läs merGlukosmätning. vid typ 2. evidens och erfarenhet?
Glukosmätning vid typ 2 Vad sägers evidens och erfarenhet? Första bärbarab blodsockermätaren Ames,, 1969, ca 17 cm långl Stickan ca 7,5 cm långl Vad vet vi om nyttan av att ha bra glykemisk kontroll? UK
Läs merVälkommen till en ny Salut-dag!
Motiverande samtal som redskap i samtal om hälsosamma levnadsvanor Skellefteå Lycksele Umeå februari 2014 Välkommen till en ny Salut-dag! Här hittar du bildspelet från Salut-dagen 2014 samt litteraturförteckning
Läs merD-vitaminbrist hos äldre på särskilt boende. Maria Samefors 2012-09-13
D-vitaminbrist hos äldre på särskilt boende Maria Samefors 2012-09-13 D-vitamin Ett fettlösligt vitamin med hormonella egenskaper. 2 källor till D-vitamin: kost och solljus, varav solljus svarar för 90%
Läs merSBU:s sammanfattning och slutsatser
SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health Technology Assessment SBU:s sammanfattning och slutsatser I denna systematiska kunskapsöversikt
Läs merEn första inblick i de nya europeiska riktlinjerna för prevention. Nya modeller för kardiovaskulär riskbedömning
En första inblick i de nya europeiska riktlinjerna för prevention Nya modeller för kardiovaskulär riskbedömning Bakgrund 1994 First Joint Task Force Recommendations (Pyörälä) 1994 Joint European Societies
Läs merRutin för årskontroll/nyinskrivning
Vård och omsorg Töreboda kommun 120411 Primärvården Töreboda Rutin för årskontroll/nyinskrivning Bakgrund Gäller patienter inskrivna i kommunal hälso- och sjukvård, omsorg och socialpsykiatrin 1. Planering
Läs mer