Sänka LDL-målet vid diabetes? Pro

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sänka LDL-målet vid diabetes? Pro"

Transkript

1 Sänka LDL-målet vid diabetes? Pro Anders G Olsson Professor emeritus, Hälsouniversitetet, Linköping Stockholm Heart Center SFD:s Vårmöte i Visby

2 Potentiella bindningar Anders G Olsson har forskningssamarbete med företag som utvecklar läkemedel mot hjärtkärlsjukdomar, f.n. Amgen, AstraZeneca, Genzyme, KaroBio, MSD, Roche, Sanofi-Aventis Konsultuppdrag med AstraZeneca, MSD, Pfizer, Roche Aktier i EDIO Health Care

3 Dödlighet per i cirkulationsorganens sjukdomar i Sverige i Sverige Män Kvinnor

4 Dödsorsaker i Sverige 2009, % Kvinnor Män Andningsorganen 6,4 6,3 Hjärt- och kärlsjukdomar 40,6 39,6 Matsamältningsorganen 3,2 3,2 Psykiska störningar 4 6,9 Skador och förgiftningar 3,8 6,7 Symtom och sjukdomstecken 2,8 1,1 Tumörer 23,2 26,7 Övriga 13,1 12,

5 Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Typ 1-diabetes En konsensuspanel fick ta ställning till påståendet För patienter med typ 1-diabetes och LDL-kolesterol över 2,5 mmol/l ger behandling med statin en patientnytta som är större än olägenheten. Konsensus uppnåddes.

6 Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Typ 2-diabetes primär prevention Vid typ 2-diabetes utan känd hjärt-kärlsjukdom minskar statinbehandling risken för akut hjärtkärlkomplikation (död i koronarsjukdom, hjärtinfarkt, stroke och koronar revaskularisering) (hög evidensstyrka).

7 Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Typ 2-diabetes sekundärprevention Hos patienter med typ 2-diabetes och tidigare hjärtkärlsjukdom medför behandling med statiner större patientnytta än olägenhet (etablerad praxis).

8 Årsrapport NDR 2011

9 Årsrapport NDR 2011

10 SEPHIA årsrapport 2010 Figur 33. Andel patienter med LDLkolesterol < 2,5 mmol/l eller ApoB/ApoAlkvot under 0,7 (män) eller 0,6 (kvinnor), av patienter vid 1:a uppföljningen 2010, per år och sjukhus med minst 10 patienter. Genomsnitt 2010 (tidigare år inom parentes).

11 FRAMINGHAM: CHD RISK 3 CHD RISK ,5 4,0 5,5 LDL- cholesterol (mmol/l) 2,2 1,2 1,7 0,6 HDL-C (mmol/l) * Men aged Gordon, Castelli et al. Am J Med 1977;62:

12 FRAMINGHAM: CHD RISK! 3 CHD RISK 2 1 0? 2,5 4,0 5,5 LDL- cholesterol (mmol/l) 2,2 1,2 1,7 0,6 HDL-C (mmol/l) * Men aged Gordon, Castelli et al. Am J Med 1977;62:

13 Diabetes Care 1997 Apr;20(4): Cholesterol lowering with simvastatin improves prognosis of diabetic patients with coronary heart disease. A subgroup analysis of the Scandinavian Simvastatin Survival Study (4S) Pyŏrälä K, Pedersen TR, Kjekshus J, Faergeman O, Olsson AG, Thorgeirsson G. Effektmått Diabetiker n=202 Icke-diabetiker n=4242 RR p RR p Total dödlighet 0,57 0,087 0,71 0,001 Stora hjärthänd. 0,45 0,002 0,68 0,0001 All ateroskleros 0,63 0,018 0,74 0,0001

14 Diabetes i Heart Protection Study Lancet 361, 2003; 2005 Absolut effekt av 5 års simvastatinbehandling på första stora kärlutfallsmåttet hos patienter med enbart diabetes, kärlsjukdom eller båda.

15 Diabetes i Heart Protection Study Den totala riskminskningen med c:a ¼ som åstadkommes med en mmol/l minskning av LDL-kolesterol kan efter fem års behandling förväntas leda till omkring 30 färre stora kranskärlshändelser per 1000 diabetiker utan kärlsjukdom jämfört med omkring 90 per 1000 hos dem som har både diabetes och kärlsjukdom. Lancet 361, 2003; 2005

16 Aim of CARDS To evaluate the effectiveness and safety of atorvastatin 10mg daily versus placebo in the primary prevention of cardiovascular disease (major coronary events, revascularisation and stroke) in patients with type 2 diabetes without raised cholesterol levels Vol 364;2004:685

17 Lipid Levels by Treatment 6 Total cholesterol (mmol/l) Average difference 26% 1.4 mmol/l (54mg/dL) p< LDL cholesterol (mmol/l) Average difference 40% 1.2 mmol/l (46mg/dL) p< Years of Study Years of Study Placebo Atorvastatin Vol 364;2004:685

18 Cumulative Hazard for Primary Endpoint Relative Risk Reduction 37% (95% CI: 17-52) Cumulative Hazard (%) P=0.001 Placebo 127 events Atorvastatin 83 events Placebo Atorva Years Vol 364;2004:685

19 Efficacy of cholesterol-lowering therapy in 18,686 people with diabetes in 14 randomised trials of statins: a meta-analysis. 14 behandlingsstudier med statin med (1 466 typ 1) deltagande diabetiker Medeluppföljningstid: 4,3 år Antal effektmått: Effekt på totalmortaliteten: 9%, p=0,02 per mmol/l sänkning av LDL-k Effekt på vaskulär mortalitet: 13%, p=0,008 per d:o Effekt på stora kärlhändelser: 21%, p=0,0001 per d:o Efter 5 års behandling hade 42 (95% CI 30-55) färre stora kärlhändelser per 1000 Effekter på icke-diabetiker av samma storleksordning Cholesterol Treatment Trialists' (CTT) Collaborators Kearney PM,Blackwell L, Collins R, Keech A, Simes J, Peto R, Armitage J, Baigent C. Lancet Jan 12;371(9607):

20 Proportional effects on major vascular events per mmol/l reduction in LDL cholesterol by clinical condition in participants with or without diabetes Cholesterol Treatment Trialists' (CTT) Collaborators Kearney PM, Blackwell L, Collins R, Keech A, Simes J, Peto R, Armitage J, Baigent C. Lancet Jan 12;371(9607):

21 Proportional effects on major vascular events per mmol/l reduction in LDL cholesterol by baseline plasma lipids in participants with diabetes Cholesterol Treatment Trialists' (CTT) Collaborators Kearney PM, Blackwell L, Collins R, Keech A, Simes J, Peto R, Armitage J, Baigent C. Lancet Jan 12;371(9607):

22 Proportional effects on major vascular events per mmol/l reduction in LDL cholesterol by baseline LDL cholesterol in participants with or without diabetes Cholesterol Treatment Trialists' (CTT) Collaborators Kearney PM, Blackwell L, Collins R, Keech A, Simes J, Peto R, Armitage J, Baigent C. Lancet Jan 12;371(9607):

23 Efficacy and safety of more intensive lowering of LDL cholesterol: a metaanalysis of data from participants in 26 randomized trials Cholesterol treatment trialists (CTT) Collaboration. Lancet 2010, vol. 376,

24 CTT 2010: Cancer

25 Effekt påmce per 1.0 mmol/l LDL-K-minskning, jämfört med baseline LDL-K I mindre intensiv el kontrollgrupp CTT Collaboration. Lancet, 2010 vol 376, 1670

26 Sambandet mellan lipidriskvariabler och kärlhändelser vid LDL-K under 2,0 mmol/l i IDEAL-studien Increase of 1 SD in the variable ApoB ApoB/A1 Non-HDL-C HR % CI 1.09, , ,1.27 P χ Olsson AG & al. Eur J Cardiovasc Prev Rehabil Apr;18(2):262-9

27

28 Rekommenderade behandlingsmål för patienter med diabetes and CAD (enligt European Guidelines for Cardiovascular Disease Prevention) Lipidprofil, mmol/l Totalkolesterol<4.5 LDL-kolesterol 1.8 HDL-kolesterol Män>1.0 Kvinor>1.2 Triglycerider<1.7 TC/HDL<3 Eur Heart Journal Suppl (2007) 9,C3-C74

29 Nya ESC/EAS riktlinjer 2011: Riskberäkning Total kärlsjukdomsrisk Sannolikheten att en person får aterosklerotisk sjukdom under en definierad tid Mycket hög risk Känd kärlsjd Typ 2 diabetes Type 1 diabetes med mikroalbuminuri Kronisk njursjd 10 års risk-score 10% Hög risk Kraftigt förhöjda enskilda riskfaktorer 10-årsSCORE risk 5% och < 10% Måttlig risk SCORE 1% och <5% Eur Heart Journal (2011) 32,

30 Nya ESC/EAS riktlinjer 2011: Jämfört med tidigare rekommendationer Nytt Nya målvärden för LDLkolesterol <3.0 mmol/l måttlig risk <2.5 mmol/l hög risk <1.8 mmol/l mycket hög risk Och/eller minst 50% minskning om inte denna nivåkan nås vid mycket hög risk Tidigare skulle LDLkolesterol vara <3.0 mmol/l generellt <2.5 mol/l vid högsta risk Med möjligheten <2.0 om möjligt Eur Heart Journal (2011) 32,

31 Atorvastatin generiskt 6 maj 2012

32 Förbättrad kardiovaskulär prevention vid diabetes utöver glukoskontroll Fortsatt kraftiga åtgärder beträffande livsstilen Undvika rökning Förbättra kosten Motion Motarbeta övervikt Adekvat blodtrycksbehandling Följa uppställt mål om LDL-kolesterol under 2,5 mmol/l Vid mycket hög risk (kärlsjukdom) sikta på LDLkolesterol under 1,8 mmol/l

Nationella Diabetesregistret, Registercentrum Västra Götaland

Nationella Diabetesregistret, Registercentrum Västra Götaland Nationella Diabetesregistret, Registercentrum Västra Götaland Agenda Lipidvärden och lipidsänkande behandlingdata från nya årsrapporten Vad har NDR lärt oss om lipidvärden och lipidsänkande behandling

Läs mer

Lipidsänkande behandling efter hjärtinfarkt - eller före? Kristina Hambraeus Överläkare, Cardiologkliniken Falu Lasarett

Lipidsänkande behandling efter hjärtinfarkt - eller före? Kristina Hambraeus Överläkare, Cardiologkliniken Falu Lasarett Lipidsänkande behandling efter hjärtinfarkt - eller före? Kristina Hambraeus Överläkare, Cardiologkliniken Falu Lasarett Disposition Primär- eller sekundärprevention? Högriskeller befolkningsstrategi?

Läs mer

LDL-Kolesterol en otillräckligt kontrollerad riskfaktor för kardiovaskulär sjukdom och död.1

LDL-Kolesterol en otillräckligt kontrollerad riskfaktor för kardiovaskulär sjukdom och död.1 LDL-Kolesterol en otillräckligt kontrollerad riskfaktor för kardiovaskulär sjukdom och död.1 Kardiovaskulär risk påverkas av flera faktorer, varav några är lipidrelaterade 2 9 Suboptimal LDL-minskning

Läs mer

Bilaga III Ändringar av produktresumé och märkning

Bilaga III Ändringar av produktresumé och märkning Bilaga III Ändringar av produktresumé och märkning Anm.: Dessa ändringar av produktresumén och bipacksedeln gäller vid tidpunkten för kommissionens beslut. Efter kommissionens beslut kommer behöriga myndigheter

Läs mer

Vilka målvärden ska vi ha för lipidsänkande behandling?

Vilka målvärden ska vi ha för lipidsänkande behandling? Fig. t il dette manus ligger som e t eget dok. Vilka målvärden ska vi ha för lipidsänkande behandling? Anders G Olsson Inledning En lägre dödlighet i kranskärlssjukdom (CHD) föreligger vid lägre kolesterolnivåer

Läs mer

30 REKLISTAN 2010 www.vgregion.se/vardgivarstod

30 REKLISTAN 2010 www.vgregion.se/vardgivarstod 30 REKLISTAN 2010 www.vgregion.se/vardgivarstod Vid all form av hjärt-kärlsjukdom rekommenderas rökstopp och anpassad fysisk aktivitet. För rökstopp se kapitel 19 Tobaksavvänjning. terapiråd Rekommenderad

Läs mer

Sekundärprevention efter hjärtinfarkt- når vi målen?

Sekundärprevention efter hjärtinfarkt- når vi målen? Sekundärprevention efter hjärtinfarkt- når vi målen? Inledning Det är sedan länge känt att sekundärpreventiv behandling efter genomgången hjärtinfarkt är effektivt, och i europeiska riktlinjer publicerade

Läs mer

XIVSvenska. Gemensam hälsokurs på KS för kardiometabola pa9enter. Gudrun Andersson och Chris9na Jarnert Stockholm. Kardiovaskulära Vårmötet

XIVSvenska. Gemensam hälsokurs på KS för kardiometabola pa9enter. Gudrun Andersson och Chris9na Jarnert Stockholm. Kardiovaskulära Vårmötet Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Gemensam hälsokurs på KS för kardiometabola pa9enter Gudrun Andersson och Chris9na Jarnert Stockholm Ingen intressekonflikt föreligger Dysglykemi

Läs mer

Faktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor -

Faktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor - Fredrik Wallentin Faktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor - sjukdom Dosrelation (graderat samband)

Läs mer

Lipidsänkande behandling. Paul Hjemdahl. SBU ville inte ta den kastade handsken 2009.. . men recenserade 2012 den senaste CTTanalysen 2010.

Lipidsänkande behandling. Paul Hjemdahl. SBU ville inte ta den kastade handsken 2009.. . men recenserade 2012 den senaste CTTanalysen 2010. ST-dag allmänmed. Norra Latin - LT 9 Lipidsänkande behandling Paul Hjemdahl Professor, överläkare Klinisk farmakologi, Karolinska Solna Ordförande SLK:s Expertråd för Hjärt-kärlsjukdomar Uffe Ravnskog

Läs mer

Lipidsänkande behandling - nya mål och målsättningar? Paul Hjemdahl. SBU ville inte ta den kastade handsken

Lipidsänkande behandling - nya mål och målsättningar? Paul Hjemdahl. SBU ville inte ta den kastade handsken Kardiovaskulär prevention SLL -- Lipidsänkande behandling - nya mål och målsättningar? Paul Hjemdahl Professor, överläkare Klinisk farmakologi, Karolinska Solna Ordförande SLK:s Expertråd för Hjärt-kärlsjukdomar

Läs mer

STATINBEHANDLING SOM PRIMÄR PREVENTION HOS KVINNOR PÅ HABO VC

STATINBEHANDLING SOM PRIMÄR PREVENTION HOS KVINNOR PÅ HABO VC STATINBEHANDLING SOM PRIMÄR PREVENTION HOS KVINNOR PÅ HABO VC Dimosthenis Stoupas Primärvårdens FoU-enhet, Futurum 2014:07 Författare: Dimosthenis Stoupas, ST läkare allmänmedicin Habo VC Box 204 56624

Läs mer

Prevention av aterosklerotisk hjärtkärlsjukdom med lipidreglerande läkemedel - Bakgrundsdokumentation

Prevention av aterosklerotisk hjärtkärlsjukdom med lipidreglerande läkemedel - Bakgrundsdokumentation Prevention av aterosklerotisk hjärtkärlsjukdom med lipidreglerande läkemedel - Bakgrundsdokumentation Artiklar publicerade under rubriken Bakgrundsdokumentation är författarnas enskilda manuskript. Budskapet

Läs mer

Hur högt är för högt blodtryck?

Hur högt är för högt blodtryck? Hur högt är för högt blodtryck? Hypertonigränser med olika mätmetoder HANDLÄGGNING AV HYPERTONI I PRIMÄRVÅRD DR DSK SSK BT x 3, ca 1 gg/v Medel-BT räknas ut 130-140/85-90 >=140/90 Åter om 1-2 år DSK SSK

Läs mer

Vad innebär individualiserad behandling för äldre med typ 2-diabetes i praktiken?

Vad innebär individualiserad behandling för äldre med typ 2-diabetes i praktiken? Vad innebär individualiserad behandling för äldre med typ 2-diabetes i praktiken? CARL JOHAN ÖSTGREN Intressekonflikt Konsultuppdrag och föreläsningar för: AstraZeneca, BMS, NovoNordisk, MSD, Lilly, SanofiAventis,

Läs mer

Läkemedelsbehandling hos äldre vad är evidensbaserat? Åldrande 2016-01-26. Varför särskilda hänsyn till äldre?

Läkemedelsbehandling hos äldre vad är evidensbaserat? Åldrande 2016-01-26. Varför särskilda hänsyn till äldre? Läkemedelsbehandling hos äldre vad är evidensbaserat? Patrik Midlöv, professor, distriktsläkare, Lunds Universitet patrik.midlov@med.lu.se Åldrande Åldrande är inte en sjukdom År 2050 kommer mer än en

Läs mer

Behöver lipider tas fastande? Mäta eller beräkna LDL? Peter Ridefelt Klinisk kemi och farmakologi Akademiska sjukhuset Uppsala

Behöver lipider tas fastande? Mäta eller beräkna LDL? Peter Ridefelt Klinisk kemi och farmakologi Akademiska sjukhuset Uppsala Behöver lipider tas fastande? Mäta eller beräkna LDL? Peter Ridefelt Klinisk kemi och farmakologi Akademiska sjukhuset Uppsala Fastekrav? European Atherosclerosis Society (EAS) European Federation of Clinical

Läs mer

Sekundärprevention efter Stroke/TIA. Bo Carlberg Inst för Folkhälsa och Klinisk Medicin Umeå Universitet

Sekundärprevention efter Stroke/TIA. Bo Carlberg Inst för Folkhälsa och Klinisk Medicin Umeå Universitet Sekundärprevention efter Stroke/TIA Bo Carlberg Inst för Folkhälsa och Klinisk Medicin Umeå Universitet Sekundärprevention efter stroke Vad handlar det om? Vad vet vi om effekter av åtgärder? Kan vi få

Läs mer

The lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro

The lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro The lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro Karin Manhem Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg Överlevnad Blodtryck Överlevnad NEJ Blodtryck Överlevnad Blodtryck Blodtryck och

Läs mer

6 februari 2013. Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR

6 februari 2013. Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR 6 februari 2013 Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR NDR utveckling sedan 1996 Verktyg i förbättringsarbetet Mer än 1200 enheter online 2012 Nationella riktlinjer 100% av sjukhusklinikerna Kvalitetskontroll

Läs mer

KONSERVATIV BEHANDLING AV KAROTISSTENOS

KONSERVATIV BEHANDLING AV KAROTISSTENOS KONSERVATIV BEHANDLING AV KAROTISSTENOS Docent Mia von Euler Neurolog och klinisk farmakolog Karolinska Institutets Strokeforskningsnätverk vid Södersjukhuset M von Euler 21 mars 2014 1 Stroke - en folksjukdom

Läs mer

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 (*BMI 30, or ~ 30 lbs overweight for 5 4 person) No Data

Läs mer

Nationella riktlinjer för diabetesvård. Mats Eliasson Länsdiabetesdagen 14/4 2015 2015-02-17

Nationella riktlinjer för diabetesvård. Mats Eliasson Länsdiabetesdagen 14/4 2015 2015-02-17 Nationella riktlinjer för diabetesvård Mats Eliasson Länsdiabetesdagen 14/4 2015 Att förebygga typ 2-diabetes Strukturerade program för att påverka levnadsvanor vid ökad risk för typ 2- diabetes Hälso-

Läs mer

Högt blodtryck. Åderlåtning i Landeryd/Hylte

Högt blodtryck. Åderlåtning i Landeryd/Hylte Högt blodtryck Åderlåtning i Landeryd/Hylte 2 Bra källor att läsa om hypertoni Läkemedelskommitténs Terapirekommendationer 2014 Nya riktlinjer från Läkemedelsverket 2014 som kommer senast i början av hösten,

Läs mer

Är de officiella kostråden felaktiga? Fredrik Nyström professor i internmedicin

Är de officiella kostråden felaktiga? Fredrik Nyström professor i internmedicin Är de officiella kostråden felaktiga? Fredrik Nyström professor i internmedicin Look AHEAD studien Long Term Effects of a Lifestyle Intervention on Weight and Cardiovascular Risk Factors in Individuals

Läs mer

Blodtrycksbehandling vid diabetes. Bo Carlberg bo.carlberg@umu.se Inst för Folkhälsa och Klinisk Medicin Umeå Universitet

Blodtrycksbehandling vid diabetes. Bo Carlberg bo.carlberg@umu.se Inst för Folkhälsa och Klinisk Medicin Umeå Universitet Blodtrycksbehandling vid diabetes Bo Carlberg bo.carlberg@umu.se Inst för Folkhälsa och Klinisk Medicin Umeå Universitet Högt blodtryck vid typ-2-diabetes Hur bör man mäta blodtrycket? Hur mycket bör man

Läs mer

Följer vi SoS riktlinjer inom kranskärlssjukvården? Professor, överläkare Kardiologiska kliniken Universitetssjukhuset Linköping

Följer vi SoS riktlinjer inom kranskärlssjukvården? Professor, överläkare Kardiologiska kliniken Universitetssjukhuset Linköping Följer vi SoS riktlinjer inom kranskärlssjukvården? Professor, överläkare Kardiologiska kliniken Universitetssjukhuset Linköping VOLTAIRE - the art of medicine To keep the patient occupied while the disease

Läs mer

DIABETES OCH BLODFETTER BD 130423 OWE JOHNSON HJÄRTCENTRUM NUS

DIABETES OCH BLODFETTER BD 130423 OWE JOHNSON HJÄRTCENTRUM NUS DIABETES OCH BLODFETTER BD 130423 OWE JOHNSON HJÄRTCENTRUM NUS BLODFETTER KLINISK BETYDELSE Relation till atheroskleros och hjärtkärlsjukdom Extrem hypertriglyceridemi kan ge akut pankreatit ATHEROSCLEROS

Läs mer

Tidig intervention vid typ-2 diabetes nya insikter från ADA och EASD 2015 en personlig reflektion

Tidig intervention vid typ-2 diabetes nya insikter från ADA och EASD 2015 en personlig reflektion Tidig intervention vid typ-2 diabetes nya insikter från ADA och EASD 2015 en personlig reflektion Magnus Löndahl överläkare Endokrinologen Skånes Universitetssjukhus En bild fr Hur bör vi använda behandlingsriktlinjer?

Läs mer

Kardiovaskulär säkerhet och blodsockersänkande läkemedelsbehandling MAGNUS LÖNDAHL, ENDOKRINOLOGEN, SUS

Kardiovaskulär säkerhet och blodsockersänkande läkemedelsbehandling MAGNUS LÖNDAHL, ENDOKRINOLOGEN, SUS Kardiovaskulär säkerhet och blodsockersänkande läkemedelsbehandling MAGNUS LÖNDAHL, ENDOKRINOLOGEN, SUS Den första moderna glukossänkande studien Years of life lost Diabetes is associated with significant

Läs mer

Statinbehandling hos patienter med typ 2 diabetes mellitus på Flemingsberg VC

Statinbehandling hos patienter med typ 2 diabetes mellitus på Flemingsberg VC 1 VESTA projekt höstprogrammet 2011 Statinbehandling hos patienter med typ 2 diabetes mellitus på Flemingsberg VC Följsamhet till regionala riktlinjer Ban Istefan ST-läkare i Allmänmedicin Flemingsberg

Läs mer

http://www.dagensmedicin.se/seminarier/kurs -ratta-lakemedel-nov-2014/ Fredag 08.30-09.00 Statinbehandling av sköra äldre patienter

http://www.dagensmedicin.se/seminarier/kurs -ratta-lakemedel-nov-2014/ Fredag 08.30-09.00 Statinbehandling av sköra äldre patienter http://www.dagensmedicin.se/seminarier/kurs -ratta-lakemedel-nov-2014/ Fredag 08.30-09.00 Statinbehandling av sköra äldre patienter Anders Hernborg, specialist allmänmedicin och internmedicin, Region Halland.

Läs mer

Lipidbehandling med statiner ger god prevention vid typ 2-diabetes Interventionsstudier stärker stödet för aktiv behandling av riskpatienter

Lipidbehandling med statiner ger god prevention vid typ 2-diabetes Interventionsstudier stärker stödet för aktiv behandling av riskpatienter Klinik och vetenskap Peter M Nilsson, docent, universitetslektor, avdelningen för medicin, Universitetssjukhuset MAS, Malmö (peter.nilsson@medforsk.mas.lu.se) Stig Attvall, docent, överläkare, diabetescentrum,

Läs mer

Utmaningar vid långtidsbehandling efter akuta koronara syndrom Intressekonflikt: Arvode för föreläsning

Utmaningar vid långtidsbehandling efter akuta koronara syndrom Intressekonflikt: Arvode för föreläsning Utmaningar vid långtidsbehandling efter akuta koronara syndrom Intressekonflikt: Arvode för föreläsning Tomas Jernberg Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm Disclaimer AstraZeneca is dedicated to

Läs mer

Hälsoeffekter av motion?

Hälsoeffekter av motion? Fysisk aktivitet vid typ 2-diabetes Olika typer av aktivitet och effekter Tomas Fritz dl Sickla Hälsocenter Vem tror att regelbunden motion har positiva hälsoeffekter för människor? FARs Dag 21 September

Läs mer

En resa för livet! ... en helt overklig framgångssaga för Pfizer och alla de patienter som kunnat få del av denna behandling.

En resa för livet! ... en helt overklig framgångssaga för Pfizer och alla de patienter som kunnat få del av denna behandling. En resa för livet ... en helt overklig framgångssaga för Pfizer och alla de patienter som kunnat få del av denna behandling. Johan Brun En resa för livet! Kolesterols betydelse för hälsan har utforskats

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

Stroke. Björn Cederin Strokeenheten Kärnsjukhuset i Skövde

Stroke. Björn Cederin Strokeenheten Kärnsjukhuset i Skövde Stroke Björn Cederin Strokeenheten Kärnsjukhuset i Skövde Epidemiologi Riksstrokedata 2001-2002 Ca 25 000 personer drabbas av slaganfall och 8000 av TIA per år Medelålder för de drabbade är 75 år, 80%

Läs mer

Delområden av en offentlig sammanfattning

Delområden av en offentlig sammanfattning Lipistad 10 mg filmdragerade tabletter Lipistad 20 mg filmdragerade tabletter Lipistad 40 mg filmdragerade tabletter Lipistad 80 mg filmdragerade tabletter 27.11.2015, version V1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING

Läs mer

Primär och sekundärprevention i allmänläkarperspektiv

Primär och sekundärprevention i allmänläkarperspektiv Primär och sekundärprevention i allmänläkarperspektiv Jan Håkansson distriktsläkare Krokoms HC Ordf i SFAM.L (Svensk förening för allmänmedicin; läkemedelsrådet) Medlem i expertgrupp hjärta kärl i Jämtlands

Läs mer

Dyslipidemier. Niclas Abrahamsson. Endokrin & Diabetes Akademiska Sjukhuset i Uppsala

Dyslipidemier. Niclas Abrahamsson. Endokrin & Diabetes Akademiska Sjukhuset i Uppsala Dyslipidemier Niclas Abrahamsson Endokrin & Diabetes Akademiska Sjukhuset i Uppsala Typ av lipidrubbning? Kol 9.6, TG 1.8, HDL 1.6, LDL 7.2 Kol 21.8, TG 1.8, HDL 1.5, LDL 19 Kol 8.7, TG 1.0, HDL 1.3, LDL

Läs mer

Familjär hyperkolesterolemi (FH) När skall man misstänka? Christer Lundin

Familjär hyperkolesterolemi (FH) När skall man misstänka? Christer Lundin Familjär hyperkolesterolemi (FH) När skall man misstänka? Christer Lundin 160511 Mona Lisa (1506) Leonardo da Vinci Madonna Lisa Maria de Gherardini (1479 1506) Död vid 27 års ålder Xantelasmata Senxantom

Läs mer

Läkemedel: nytta och risker hos äldre

Läkemedel: nytta och risker hos äldre Läkemedel: nytta och risker hos äldre Arne Melander professor emeritus i klinisk farmakologi och läkemedelsepidemiologi Lunds Universitet f.d. överläkare i klinisk farmakologi (Malmö) f.d. chef för Nätverk

Läs mer

Behandling av Hyperlipidemi

Behandling av Hyperlipidemi Bakgrundsdokumentation Behandling av Hyperlipidemi Antioxidanter - plats i terapin? Kjell Asplund Antioxidantrik kost Den sänkning av serumnivåerna av totalkolesterol och den ökning av HDL-kolesterol man

Läs mer

Stroke. Trombocythämning och antikoagulantia efter stroke. - en folksjukdom! Per Wester, Umeå Strokecenter

Stroke. Trombocythämning och antikoagulantia efter stroke. - en folksjukdom! Per Wester, Umeå Strokecenter 1 Trombocythämning och antikoagulantia efter stroke Per Wester, Umeå Strokecenter STROKE - vilka läkemedel kan förhindra återinsjuknande och hur effektiva är de? Läkemedelskommittén Örebro Läns Landsting

Läs mer

Socker och sjukdomsrisk. Emily Sonestedt, PhD Lunds Universitet

Socker och sjukdomsrisk. Emily Sonestedt, PhD Lunds Universitet Socker och sjukdomsrisk Emily Sonestedt, PhD Lunds Universitet Aspekter att ta hänsyn till vid tolkning av forskningen! Vilken typ av socker har studerats?! Vilken typ av studiedesign har använts?! Har

Läs mer

Hypertoni och hypertonibehandling. Personliga reflektioner

Hypertoni och hypertonibehandling. Personliga reflektioner Hypertoni och hypertonibehandling Personliga reflektioner Vilket genomslag kan riskfaktorerna ha? Steno2 Diabetes typ 2 Genomsnittsålder 55,1 år (+/-7,2) Microalbuminuri Uppföljningstid i genomsnitt 7,8

Läs mer

Publikationer/Statistik. Publikationer/Statistik. Publikationer/Statistik

Publikationer/Statistik. Publikationer/Statistik. Publikationer/Statistik Publikationer/Statistik - Inklusionskriterier, exklusionskriterier - Studiepopulation (hur sjuka var patienterna?) - Studiers generaliserbarhet - Utfallsvariabler (endpoints), primära/sekundära, sammansatta

Läs mer

Olov Wiklund, Kardiologi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg. Jan Håkansson, Krokoms hälsocentral, Krokom

Olov Wiklund, Kardiologi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg. Jan Håkansson, Krokoms hälsocentral, Krokom BLODFETTSRUBBNINGAR Olov Wiklund, Kardiologi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Jan Håkansson, Krokoms hälsocentral, Krokom Behandling med blodfettssänkande läkemedel är aktuell som sekundärprevention

Läs mer

Fetter och kolesterol hur gamla missförstånd lever vidare. Ralf Sundberg Kirurg, docent, författare

Fetter och kolesterol hur gamla missförstånd lever vidare. Ralf Sundberg Kirurg, docent, författare Fetter och kolesterol hur gamla missförstånd lever vidare Ralf Sundberg Kirurg, docent, författare Organpreservation Kroppstemperatur 37 C, 3-4 nm Fosfolipidernas sammansättning 45% mättade fettsyror i

Läs mer

Arbetsdokument: Rekommendation om screening för tjock- och ändtarmscancer

Arbetsdokument: Rekommendation om screening för tjock- och ändtarmscancer Arbetsdokument: Rekommendation om screening för tjock- och ändtarmscancer Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning. Dokumentet har använts som underlag vid bedömning av screening för

Läs mer

BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN

BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN Prognos för länsdelarna fram till år 21 Bilagor Kenneth Berglund och Inna Feldman Hälso- och sjukvårdsstaben Landstinget i Uppsala län SAMTLIGA SJUKDOMAR...1

Läs mer

Att förebygga stroke är att behandla stroke

Att förebygga stroke är att behandla stroke Sekundärpreventiv läkemedelsbehandling efter stroke Signild Åsberg, Akademiska sjukhuset Att förebygga stroke är att behandla stroke Rökning Fysisk inaktivitet Alkohol överkonsumtion Övervikt Hypertension

Läs mer

Allergenfri luft i andningszonen nattetid

Allergenfri luft i andningszonen nattetid Allergenfri luft i andningszonen nattetid Christophe Pedroletti MD, PhD Verksamhetschef Pediatrik Akademiska Barnsjukhuset Bindningar och jäv Publikation av de första två studierna på tekniken. Ekonomiskt

Läs mer

också påtagligt få biverkningar. Statinbehandling

också påtagligt få biverkningar. Statinbehandling Den nya kolesteroldebatten: Är lägst bäst? I subgruppsanalyser av interventionsstudier med statiner har man relaterat lipideffekter till graden av minskad kranskärlssjukdom. I 4S-studien erhölls ett kurvlinjärt

Läs mer

Kardiovaskulär prevention vid typ 2-diabetes med sikte på lipidsänkning Det är statiner som gäller, visar FIELD

Kardiovaskulär prevention vid typ 2-diabetes med sikte på lipidsänkning Det är statiner som gäller, visar FIELD Fibrat. Fibraterna verkar genom att påverka nukleära receptorer (PPARa, peroxisom proliferator-aktiverad receptor alfa) och därigenom öka gentranskriptionen av viktiga proteiner i lipoproteinmetabolism,

Läs mer

Vilken P2Y12-hämmare till vilken patient? Svenska Kardiovaskulära Vårmötet 4-6 maj, 2011, Örebro

Vilken P2Y12-hämmare till vilken patient? Svenska Kardiovaskulära Vårmötet 4-6 maj, 2011, Örebro Vilken P2Y12-hämmare till vilken patient? Svenska Kardiovaskulära Vårmötet 4-6 maj, 2011, Örebro Peter Eriksson Hjärtcentrum Norrlands universitetssjukhus, Umeå Intressekonflikt: Föreläsningar för AstraZeneca

Läs mer

XIVSvenska. Ropen skalla Ticagrelor till alla! Thomas Mooe, Östersund. Kardiovaskulära Vårmötet

XIVSvenska. Ropen skalla Ticagrelor till alla! Thomas Mooe, Östersund. Kardiovaskulära Vårmötet Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Ropen skalla Ticagrelor till alla! Thomas Mooe, Östersund Intressekonflikt: Prövare i 9cagrelorstudierna PLATO och PEGASUS Ticagrelor att

Läs mer

Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv

Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv Ingrid Östlund Kvinnokliniken USÖ SFOG 2010-08-30 Graviditetsdiabetes (GDM) asymptomatiskt tillstånd av glucosintolerans upptäckt

Läs mer

Lipidrubbning. Allmänt. Läkemedelsbehandling LIPIDRUBBNING

Lipidrubbning. Allmänt. Läkemedelsbehandling LIPIDRUBBNING Lipidrubbning LIPIDRUBBNING Kolesterolsynteshämmare atorvastatin 1) Atorvastatin* ) simvastatin 1) Simvastatin* ) 1) * ) Se sid 4. 126 Allmänt Risken för hjärt-kärlsjukdom, i synnerhet vid tidigare hjärt-kärlhändelser,

Läs mer

En första inblick i de nya europeiska riktlinjerna för prevention. Nya modeller för kardiovaskulär riskbedömning

En första inblick i de nya europeiska riktlinjerna för prevention. Nya modeller för kardiovaskulär riskbedömning En första inblick i de nya europeiska riktlinjerna för prevention Nya modeller för kardiovaskulär riskbedömning Bakgrund 1994 First Joint Task Force Recommendations (Pyörälä) 1994 Joint European Societies

Läs mer

Livsstilsförändringar vid Hälsokontroller

Livsstilsförändringar vid Hälsokontroller Livsstilsförändringar vid Hälsokontroller Författare: Ulrica Fridèn AB Previa Handledare: Lars-Gunnar Gunnarsson Projektarbete vid Företagssköterskeutbildningen 40 poäng, 2003-2005, Örebro Universitet

Läs mer

Blodtryck och statiner

Blodtryck och statiner Blodtryck och statiner Peter Appelros Bitr. överläkare, docent Neurokliniken, USÖ 1 Sekundärprofylax efter stroke Antitrombotisk behandling Blodtrycksbehandling Statiner Rökstopp Förbättrad metabol kontroll

Läs mer

Samband mellan riskfaktorer. komplikationer vid diabetes. n klinik och vetenskap originalstudie

Samband mellan riskfaktorer. komplikationer vid diabetes. n klinik och vetenskap originalstudie originalstudie läs mer Engelsk sammanfattning http://ltarkiv.lakartidningen.se Samband mellan riskfaktorer och komplikationer vid diabetes Rapport efter 13 år med Nationella diabetesregistret (NDR) JAN

Läs mer

Överviktskirurgi vem, hur och resultat?

Överviktskirurgi vem, hur och resultat? Överviktskirurgi vem, hur och resultat? Magnus Sundbom Ansvarig för obesitaskirurgi, VO Kirurgi, Akademiska sjukhuset, Uppsala Ordförande SOTEG Swedish Obesity Expert Treatment Group Antal överviktsingrepp

Läs mer

Delområden av en offentlig sammanfattning

Delområden av en offentlig sammanfattning Ezetimib Stada 10 mg tablett 13.7.2016, Version V1.3 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning Ezetimib Stada 10 mg tablett VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst

Läs mer

23% i Kuwait 2014-01-14. Fettskolan. Diabetes i världen IDF Diabetes Atlas 5 th Edition 2012. Vi är alla olika! Olika känsliga och olika preferenser

23% i Kuwait 2014-01-14. Fettskolan. Diabetes i världen IDF Diabetes Atlas 5 th Edition 2012. Vi är alla olika! Olika känsliga och olika preferenser Ettårs dödlighet (%) 2014-01-14 Fettskolan Vi är alla olika! Olika känsliga och olika preferenser Skräddarsydda råd om mat Varför då? Type 2 Diabetes + stable CAD + angiography n = 2 368 Follow Up: 5.3

Läs mer

PCSK9-hämmare åt folket?

PCSK9-hämmare åt folket? PCSK9-hämmare åt folket? Linköping, 17 mars 2016 Lennart Nilsson överläkare, docent Kardiologiska klinikerna, Universitetssjukhuset Linköping och Vrinnevisjukhuset Norrköping Institutionen för Medicin

Läs mer

Blodfettsänkande läkemedel vid diabetes - följs riktlinjerna på vårdcentralen Mösseberg?

Blodfettsänkande läkemedel vid diabetes - följs riktlinjerna på vårdcentralen Mösseberg? Blodfettsänkande läkemedel vid diabetes - följs riktlinjerna på vårdcentralen Mösseberg? FoU-centrum Primärvård och Tandvård i Skaraborg Författare: Ahmed Ismat Mustafa, ST-läkare Vårdcentralen Mösseberg

Läs mer

Blodlipider. Dags för nya tider? EQUALIS-möte 23 oktober, 2015. Torbjörn Åkerfeldt Överläkare. Medicinskt ledningsansvarig läkare

Blodlipider. Dags för nya tider? EQUALIS-möte 23 oktober, 2015. Torbjörn Åkerfeldt Överläkare. Medicinskt ledningsansvarig läkare Blodlipider Dags för nya tider? Torbjörn Åkerfeldt Överläkare. Medicinskt ledningsansvarig läkare torbjorn.akerfeldt@akademiska.se EQUALIS-möte 23 oktober, 2015 Inst för medicinska vetenskaper Uppsala

Läs mer

Familjär hyperkolesterolemi -från 0 till 80 på 10 år

Familjär hyperkolesterolemi -från 0 till 80 på 10 år Familjär hyperkolesterolemi -från 0 till 80 på 10 år Jönköping, 19 mars 2015 Lennart Nilsson överläkare, docent, universitetslektor Kardiogenetiska regionmottagningen lennart.nilsson@liu.se Universitetssjukhuset,

Läs mer

Motiverande samtal och kognitiv beteendeterapi

Motiverande samtal och kognitiv beteendeterapi Svenska Kardiovaskulära Vårmötet 7-9 maj 2014, Malmö Motiverande samtal och kognitiv beteendeterapi Gunilla Burell, Institutionen för Folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala Universitet Symposium Framgångsrecept

Läs mer

10 Vad är ett bra HbA1c?

10 Vad är ett bra HbA1c? 10 Vad är ett bra HbA1c? HbA1c och blodsocker HbA1c är ett mått på medelblodsockret de senaste 6-8 veckorna. Observera att HbA1c inte anger medelblodsockret utan måste översättas enligt: Finns också en

Läs mer

DIOVAN räddar liv efter hjärtinfarkt

DIOVAN räddar liv efter hjärtinfarkt Ny indikation för DIOVAN DIOVAN räddar liv efter hjärtinfarkt Ny indikation för DIOVAN: Behandling av hjärtsvikt efter hjärtinfarkt 25 % riskreduktion av total mortalitet Fakta om hjärtinfarkt Hjärtinfarkt

Läs mer

Kartläggning av följsamheten till behandlingsrekommendationer för typ II diabetiker inom Primärvården Fyrbodal

Kartläggning av följsamheten till behandlingsrekommendationer för typ II diabetiker inom Primärvården Fyrbodal Kartläggning av följsamheten till behandlingsrekommendationer för typ II diabetiker inom Primärvården Fyrbodal Ett projektarbete inom magisterprogrammet i klinisk farmaci Vårterminen 2008 Petra Laveno

Läs mer

Dyslipidemi. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland

Dyslipidemi. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland Dyslipidemi Läkemedelskommitténs terapirekommendation för Landstinget i Värmland Fastställd: 1 januari 2014 Gäller: t.o.m. 31 december 2015 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Terapirekommendation

Läs mer

Hjärt-kärlprevention vid diabetes typ 2 räcker det att sänka blodsockret?

Hjärt-kärlprevention vid diabetes typ 2 räcker det att sänka blodsockret? Hjärt-kärlprevention vid diabetes typ 2 räcker det att sänka blodsockret? 2014-11-12 Mats Palmér Endokrinologiska kliniken KS-Huddinge 1 Komplikationer vid typ 2-diabetes Risk för Hjärt-kärlsjukdom Cerebrovaskulär

Läs mer

Kardiovaskulär prevention viktigt och nytt ur Läkemedelsverkets riktlinjer: riskskattning och hypertoni

Kardiovaskulär prevention viktigt och nytt ur Läkemedelsverkets riktlinjer: riskskattning och hypertoni Kardiovaskulär prevention viktigt och nytt ur Läkemedelsverkets riktlinjer: riskskattning och hypertoni Thomas Kahan, professor, överläkare, FESC, FASH Kardiovaskulära riskmottagningen, Hjärtkliniken Danderyds

Läs mer

What is evidence? Real life studier vs RCT. Real life studier vs RCT Falun februari 2017 Karin Lisspers. RCT-studier - patienter i verkligheten

What is evidence? Real life studier vs RCT. Real life studier vs RCT Falun februari 2017 Karin Lisspers. RCT-studier - patienter i verkligheten Real life studier vs RCT Falun 20 februari 2017 What is evidence? RCT-studier - patienter i verkligheten 1 Astma Herland K, et al. Respiratory Medicine (2005) 99, 11 19 Real-life studier jämfört RCTstudier

Läs mer

Gävle HC Carema. Metabol bedömning & mottagning

Gävle HC Carema. Metabol bedömning & mottagning Gävle HC Carema Metabol bedömning & mottagning Är personen SJUK? eller FRISK?... . eller har hon en mycket HÖG RISK? Hur ska vi HJÄLPA utan att STJÄLPA? HJÄLP!? Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård

Läs mer

Sekundärpreventiv läkemedelsbehandling efter hjärtinfarkt

Sekundärpreventiv läkemedelsbehandling efter hjärtinfarkt Sekundärpreventiv läkemedelsbehandling efter hjärtinfarkt Lars Svennberg Överläkare, hjärtenheten Gävleborg Lars Svennberg Kardiolog, överläkare hjärtenheten Gävleborg Sekundärprevention Waran Kvalitets-

Läs mer

Individualiserade mål för glykemisk kontroll vid typ 2-diabetes

Individualiserade mål för glykemisk kontroll vid typ 2-diabetes Individualiserade mål för glykemisk kontroll vid typ 2-diabetes Patientcentrerad vård Mats Eliasson Medicinkliniken, Sunderby Sjukhus, Luleå mats.eliasson@nll.se April 2012 Syftet med behandling av typ

Läs mer

Kardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa

Kardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa Kardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa Ronnie Willenheimer Docent i kardiologi, Lunds Universitet Medicinsk chef, Hjärtkärl-kliniken Potentiell intressekonflikt: Försörjning huvudsakligen

Läs mer

LÄKEMEDELSKOMMITTÉNS BEDÖMNINGSBLANKETT FÖR LÄKEMEDEL

LÄKEMEDELSKOMMITTÉNS BEDÖMNINGSBLANKETT FÖR LÄKEMEDEL Generiskt namn: hydroklortiazid Esidrex ATC-kod: C03AA03 Novartis Hypertoni Hydroklorotiazid är en väldokumenterad tiazid. Billigaste tiaziddiuretikat. Låg dos rekommenderas. En halv tablett (12,5 mg)

Läs mer

2.4 Profylax vid akut hjärtinfarkt

2.4 Profylax vid akut hjärtinfarkt 2.4 Profylax vid akut hjärtinfarkt Slutsatser* Äldre studier visar att heparin reducerar dödligheten och risken för lungemboli och asymtomatisk DVT vid akut hjärtinfarkt men att effekten är blygsam vid

Läs mer

Stillasittande & ohälsa

Stillasittande & ohälsa Stillasittande & ohälsa FaR:s dag att skapa möjligheter till fysisk aktivitet 19 november Malmö Johan Faskunger Fil dr Fysisk aktivitet & hälsovetenskap Föreläsningens upplägg: Stillasittande & ohälsa

Läs mer

JÄMT medel. Årgång 33 Nr 4 december 2008

JÄMT medel. Årgång 33 Nr 4 december 2008 JÄMT medel Årgång 33 Nr 4 december 2008 Jämtland 2,4 Sörmland 2,8 Kronoberg 2,9 Västernorrland 3,2 Gävleborg 3,2 Dalarna 3,3 Västerbotten 3,3 Jönköping 3,3 Östergötland 3,4 Örebro 3,4 Halland 3,4 Uppsala

Läs mer

Vem skall vi satsa på för kardiovaskulär prevention?

Vem skall vi satsa på för kardiovaskulär prevention? Lund den 16 mars 2012 Vem skall vi satsa på för kardiovaskulär prevention? Peter M Nilsson, professor klinisk kardiovaskulär forskning Institutionen för kliniska vetenskaper Skånes Universitetssjukhus,

Läs mer

Kardiovaskulär primärpreven2on i kri2sk belysning vad håller vi på med egentligen?

Kardiovaskulär primärpreven2on i kri2sk belysning vad håller vi på med egentligen? Kardiovaskulär primärpreven2on i kri2sk belysning vad håller vi på med egentligen? Moderatorer: Lena Jonasson, Linköping, Peter M Nilsson, Malmö Preven&onens svåra e&k problemets omfa4ning och riktlinjernas

Läs mer

Blodfetternas betydelse vid sekundär och primär prevention. Fredrik Nyström professor i internmedicin ssk endokrinologi

Blodfetternas betydelse vid sekundär och primär prevention. Fredrik Nyström professor i internmedicin ssk endokrinologi Blodfetternas betydelse vid sekundär och primär prevention Fredrik Nyström professor i internmedicin ssk endokrinologi Primär prevention för personer som ännu inte drabbats av kliniskt påvisbar sjukdom,

Läs mer

Vilken effekt har statiner vid primär- och sekundärprevention av hjärt- och kärlsjukdomar?

Vilken effekt har statiner vid primär- och sekundärprevention av hjärt- och kärlsjukdomar? Institutionen för naturvetenskap Examensarbete Vilken effekt har statiner vid primär- och sekundärprevention av hjärt- och kärlsjukdomar? Dholfoqar Ali Huvudområde: Farmaci Nivå: Grundnivå Nr: 2011:F7

Läs mer

Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis

Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis P R E S S M E D D E L A N D E FÖR OMEDELBAR PUBLICERING/ DEN 23 SEPTEMBER Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis Ett års behandling med läkemedlet Enbrel gav

Läs mer

10 Vad är ett bra HbA1c?

10 Vad är ett bra HbA1c? 10 Vad är ett bra HbA1c? HbA1c och blodsocker HbA1c är ett mått på medelblodsockret de senaste 6-8 veckorna. Observera att HbA1c inte anger medelblodsockret utan måste översättas enligt: Det finns en hel

Läs mer

Ischemisk Hjärtsjukdom Riskbedömning SYNTAX score Hur och när behandlar vi enligt SoS?

Ischemisk Hjärtsjukdom Riskbedömning SYNTAX score Hur och när behandlar vi enligt SoS? Ischemisk Hjärtsjukdom Riskbedömning SYNTAX score Hur och när behandlar vi enligt SoS? Regionmöte i Kardiologi och Klinisk fysiologi Jönköping 2015-03-19 Jörg Lauermann Hur behandlar vi? Hur behandlar

Läs mer

Ny behandlingsmöjlighet vid hyperlipidemi

Ny behandlingsmöjlighet vid hyperlipidemi Ny behandlingsmöjlighet vid hyperlipidemi Introduktion Ole Hansen, Överläkare, SUS, Malmö Ordförande Terapigrupp Hjärta/kärl/lipider Patientfall, Lipidmottagningen, Wolfgang Reinhardt, GGTK, SUS Malmö

Läs mer

Riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom postpartum - betydelsen av viktnedgång under amning

Riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom postpartum - betydelsen av viktnedgång under amning Riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom postpartum - betydelsen av viktnedgång under amning Hilde Brekke, Docent Avd för invärtesmedicin och klinisk nutrition Göteborgs universitet, Sweden Bakgrund I epidemiologiska

Läs mer

Målblodsocker vid typ 2 diabetes

Målblodsocker vid typ 2 diabetes Målblodsocker vid typ 2 diabetes - ju lägre desto bättre? R E F E R A T Fredagen den 16 januari 2009 Sheraton, Stockholm Målblodsocker vid typ 2 diabetes - ju lägre desto bättre? R E F E R A T Under det

Läs mer

genomgången av läkemedel vid blodfettrubbningar

genomgången av läkemedel vid blodfettrubbningar blodfettrubbning ar genomgången av läkemedel vid blodfettrubbningar Författare: Medicinsk utredare Gunilla Eriksson Hälsoekonom Douglas Lundin blodfettrubbningar Genomgången av läkemedel vid blodfettrubbningar

Läs mer

HbA1c diagnostik och monitorering. Stig Attvall, Diabetescentrum SU Sahlgrenska

HbA1c diagnostik och monitorering. Stig Attvall, Diabetescentrum SU Sahlgrenska HbA1c diagnostik och monitorering Stig Attvall, Diabetescentrum SU Sahlgrenska Cumulative Incidence (%) DCCT 1993 bevisar blodsockrets betydelse 60 76% Risk Reduction 59% Risk Reduction 39% Risk Reduction

Läs mer

Effekten av statiner för förebyggande av hjärt- och kärlsjukdomar

Effekten av statiner för förebyggande av hjärt- och kärlsjukdomar Institutionen för Kemi och Biomedicin Examensarbete Effekten av statiner för förebyggande av hjärt- och kärlsjukdomar Theres Eriksson Huvudområde: Farmaci Nivå: Grundnivå Nr: 2017:F5 Effekten av statiner

Läs mer