Kardiovaskulär prevention viktigt och nytt ur Läkemedelsverkets riktlinjer: riskskattning och hypertoni

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kardiovaskulär prevention viktigt och nytt ur Läkemedelsverkets riktlinjer: riskskattning och hypertoni"

Transkript

1 Kardiovaskulär prevention viktigt och nytt ur Läkemedelsverkets riktlinjer: riskskattning och hypertoni Thomas Kahan, professor, överläkare, FESC, FASH Kardiovaskulära riskmottagningen, Hjärtkliniken Danderyds sjukhus AB, Stockholm Hypertension Excellence Center of the European Society of Hypertension

2 Fokus på läkemedelsbehandling Pappersversion oktober 2014 Elektronisk version juni 2014 Behandlingsrekommendationer Bakgrundsdokumentation Information från Läkmedelsverket 2014;25(5):20-33;

3 Behandlingens mål är att minska risken för framtida hjärt-kärlsjukdom Opportunistisk screening rekommenderas Prevention är effektiv!

4 The proportional contributions of specific treatments and risk factor changes to the decrease in CHD mortality CHD mortality in Sweden between 1986 and The bars show the observed deaths in each age group, with diamonds being the best-model estimate, and vertical lines the extreme minimum and maximum estimates in the sensitivity analysis. Björck L et al. Eur Heart J 2009;30:

5 Riskalgoritmer skattar risk för framtida komplikationer bättre än enskilda riskfaktorer En global kardiovaskulär riskbedömning avgör vilken behandling som ska erbjudas

6 Man kan schematiskt riskstratifiera i fyra kategorier Mycket hög risk Dokumenterad tidigare kardiovaskulär sjukdom (sekundär prevention) Beräknad 10 års risk för kardiovaskulär död enligt SCORE 10 % Kronisk njursjukdom med GFR < 30 ml/min/1,73 m 2 kroppsyta. Hög risk Markant förhöjning av enskilda riskfaktorer, till exempel totalkolesterol >8 mmoll, SBP>180 mm Hg och/eller DBP 110 mm Hg eller rökare med >20 paketår (antal paket à 20 cigaretter per dag x antal år) före eller under behandling Beräknad 10 års risk för kardiovaskulär död enligt SCORE 5-9 % Kronisk njursjukdom med GFR ml/min/1,73 m 2 kroppsyta. Måttlig risk Beräknad 10 års risk för kardiovaskulär död enligt SCORE 1-4 % Låg risk Beräknad 10 års risk för kardiovaskulär död enligt SCORE <1 % SCORE finns även digitalt: För diabetespatienter, använd riskskattning enligt NDR: Information från Läkemedelsverket 2014;25(5):20-33 T Kahan 2015

7 Europeiska riktlinjer för riskstratifiering av fatal CV sjukdom i Sverige

8 ESC/EAS Guidelines: The Additive Value of HDL ESC/EAS Guidelines for the management of dyslipidaemias. Eur Heart J 2011;32: T Kahan 2011

9 Skenbar exakthet Hur hantera personer >65 år? Underskattar risken för yngre Överskattar risken för äldre Marginell förbättring med ytterligare riskmarkörer Riskalgoritmer är endast ett strukturerat stöd Hög risk: erbjud intensiv riskfaktorintervention och oftast läkemedel Mycket hög risk: indikation för läkemedel alltid aktuell Manifest hjärt-kärlsjukdom ska handläggas enligt riktlinjer som finns för sådana tillstånd T Kahan 2015

10 Diabetes har en upp till fördubblad mortalitetsrisk, främst i hjärt-kärlsjukdom Tidigare rekommendationer överskatta risken vid diabetes i Sverige idag NDR har konstruerat egna modeller för riskskattning vid diabetes (www.ndr.nu/risk) Dessa modeller bör användas vid diabetes i Sverige

11 Diabetes och framtida risk för hjärt-kärlsjukdom Risken för hjärtinfarkt och stroke tilltar med längre diabetesduration, högre debutålder och långsiktigt bristande glukoskontroll Rökning, kolesterol och blodtryck är additiva till diabetesrisken i sig Njurskada (MAU och/eller sänkt GFR) är viktigaste riskmarkören Vid debut av T1D är risken inte diabetesrelaterad utan beror på andra riskfaktorer; risken är påtagligt ökad först efter lång tid T Kahan 2015

12 Riskskattning vid diabetes enligt NDR Finns för T1D: års ålder; T2D: års ålder NDR anger risk för fatal/icke-fatal koronarsjukdom och stroke över 5 år Ca 3 5 gånger flera hjärt-kärlhändelser än dödsfall Extrapolera till t ex 65 års ålder hos yngre för att inte underskatta livstidsrisk SCORE (10 år) NDR (5 år) Mycket hög risk > 10 % >20 % Hög risk 5 9 % 8 20 % Måttlig risk 1 4 % 2 7 % Information från Läkemedelsverket 2014;25(5):20-33 T Kahan 2015

13 Hypertoni är vanligt, omkring en fjärdedel av den vuxna svenska befolkningen Hypertoni är farligt Risken är direkt relaterad till blodtrycksnivån

14 Death Rates in Ischemic Heart Disease and Stroke in Relation to Blood Pressure Data from a meta-analys based on 61 observational studies, subjects, and 12,7 million person years. Lewington et al Lancet 2002;360:

15 Blodtrycksmätning bör erbjudas frikostigt i hälsooch sjukvården (opportunistisk screening) Blodtrycksmätning i hemmet och ambulatorisk blodtrycksmätning bör utnyttjas oftare

16 Adjusted 5-year Risk of Cardiovascular Death for CBP and ABP: the Dublin Outcome Study 646 deaths in 5592 untreated hypertensive patients from 1980 to 2002 A 10 mm Hg increase in night systolic ABP causes a 20% increase in CV death risk. Dolan et al. Hypertension 2005;46:

17 Office BP and BP Self Measurements at the Office and at Home Office BP Home BP: +8±14/9±3 mm Hg Self Measured Office OBP Home BP: +7±13/4±3 mm Hg Al-Kharkhi et al. Blood Press Monitor 2014 (in press) Home BP (HBP measured during 7 days), office BP (OBP) and self measured office BP (SMOBP) as a mean of the 2 last of 3 measurements with an OMRON i-c10 in 162 hypertensive patients in primary care.

18 Kahan & Bengtsson Boström. Hypertoni, bakgrundsinformation. Läkemedelsverket 2014;25: T Kahan 2014

19 Behandlingens mål är att minska risken för framtida hjärt-kärlsjukdom En global kardiovaskulär riskbedömning avgör vilken behandling som ska erbjudas

20 Risk för död i hjärt-kärlsjukdom i relation till blodtryck, riskfaktorer, asymtomatisk organpåverkan och annan sjukdom Blodtryck (mm Hg) Högt normalt Mild (grad 1) hypertoni Måttlig (grad 2) hypertoni Svår (grad 3) Andra riskmarkörer, organpåverkan Systoliskt Systoliskt Systoliskt Systoliskt >180 eller sjukdomar eller diastoliskt eller diastoliskt eller diastoliskt eller diastoliskt >110 Inga andra riskmarkörer Låg risk Moderat risk Hög risk 1 2 riskmarkörer Låg risk Moderat risk Moderat till hög risk Hög risk >3 riskmarkörer Låg till moderat risk Moderat till hög risk Hög risk Hög risk Organpåverkan, CKD 3 eller diabetes Moderat till hög risk Hög risk Hög risk Hög till mycket hög risk Manifest hjärt-kärlsjukdom, CKD 4-5 eller diabetes med organpåverkan/riskfaktorer Mycket hög risk Mycket hög risk Mycket hög risk Mycket hög risk Låg, moderat, hög och mycket hög risk motsvarar <1, 1-4, 5-9 och >10 procent risk för död i hjärt-kärlsjukdom inom 10 år. ESH/ESC Guidelines. Eur Heart J 2013;34:

21 Metro Kvinnor och män har lika stor behandlingsvinst och bör erhålla lika antihypertensiv behandling och till samma målvärden Kvinnor med behandlad hypertoni har högre blodtryck än män når mer sällan målvärden Kvinnor erhåller andra läkemedelsklasser än män; detta förklaras inte av samsjuklighet och kvinnor med diabetes erhåller mer sällan ACEI/ARB Ljungman et al. J Womens Health 2009;18: ; J Am Soc Hypertens 2014;882-90; J Hum Hypertens 2014 Nov 6. [Epub ahead of print.] SvD

22 Behandlingsstrategi vid hypertoni Blodtryck (mm Hg) Högt normalt Mild (grad 1) Måttlig (grad 2) Svår (grad 3) Andra riskfaktorer, organ- Systoliskt Systoliskt Systoliskt Systoliskt >180 påverkan eller sjukdomar eller diastoliskt eller diastoliskt eller diastoliskt eller diastoliskt >110 Inga andra riskfaktorer Ingen behandling 3-6 månader; överväg läkemedel om ej <140/90 mm Hg nås 3-6 veckor; lägg till läkemedel om ej <140/90 mm Hg nås Sätt snarast in 2 läkemedel 1 2 riskfaktorer Inga läkemedel 3-6 veckor; sedan läkemedel om ej <140/90 mm Hg nås 3-6 veckor; lägg till läkemedel om ej <140/90 mm Hg nås Sätt snarast in 2 läkemedel >3 riskfaktorer Inga läkemedel 3-6 veckor; sedan läkemedel om ej <140/90 mm Hg nås Sätt in 2 läkemedel Sätt snarast in 2 läkemedel Organpåverkan, CKD 3 eller diabetes Inga läkemedel Sätt in läkemedel Sätt in 2 läkemedel Sätt snarast in 2 läkemedel Manifest hjärt-kärlsjukdom, CKD 4-5 eller diabetes med mikroalbuminuri Inga läkemedel Sätt in läkemedel Sätt in 2 läkemedel Sätt snarast in 2 läkemedel Risk för död i hjärt-kärlsjukdom inom 10 år Låg risk <1% Måttlig risk 1-4% Hög risk 5 9% Mycket hög risk >10% Läkmedelsverket 2014 och ESH/ESC Guidelines. Eur Heart J 2013;34: T Kahan 2014

23 Antihypertensiv behandling är väl dokumenterad och kostnadseffektiv Blodtryckssänkning är en god markör för behandlingsvinst För de flesta med hypertoni är mål < mm Hg

24 Reduction in CHD Events and Stroke in Relation to Reduction in BP According to Dose and Combination of Drugs, Pretreatment SBP and Age Meta analysis, 147 studies including people. *Blood pressure reductions are more uncertain and hence also reductions in disease incidence Law et al BMJ 2009;338:

25 Safety and Efficacy of Low SBP in Diabetes: ONTARGET Proportion of outcome events by achieved SBP. A total of 25,584 patients (9,603 diabetic), >55 years, at high CV risk were randomized to ramipril, telmisartan, or both and observed for 4.6 years. Primary composite outcome was CV death, nonfatal myocardial infarction or stroke, or hospitalized heart failure. BP reductions were accompanied by reduced risk for the primary outcome only with baseline systolic BP levels mm Hg; except for stroke, there was no benefit in fatal or nonfatal CV outcomes by reducing systolic BP below 130 mm Hg. Redon J et al. JACC 2012;59:74-83 T Kahan 2012

26 Lowering BP and Risk: INVEST Post hoc analysis, 22,576 pts with hypertension and CAD, aged >55 ys randomized to verapamil or atenolol based (plus trandolapril) therapy, PROBE design, mean follow up 2.7 ys 52% female, mean age 66 ys, mean BP 160/94 mm Hg follow up 8.4 ys, BP 150/86 mm Hg, 28% diabetes Incidence of the primary outcome (first occurrence of all-cause death, nonfatal myocardial infarction, or nonfatal stroke) by systolic blood pressure and diastolic blood pressure strata. Nadir 119/84 mm Hg. Messerli FH et al. Ann Intern Med 2006;144: T Kahan 2012

27 Proposed Target Blood Pressure in CHD Patients Proportion of outcome events by achieved SBP. A total of 25,584 patients (9,603 diabetic), >55 years, at high CV risk were randomized to ramipril, telmisartan, or both and observed CHD and for 4.6 other years. Primary atherosclerotic composite outcome disease was CV death, nonfatal myocardial infarction or stroke, or hospitalized heart failure. BP reductions were accompanied by reduced risk for the primary outcome only with baseline Chronic systolic BP kidney levels disease mm Hg; except for stroke, there was no benefit in fatal or nonfatal CV outcomes by reducing systolic BP below 130 mm Hg. Redon J et al. JACC 2012;59:74-83 Target BP <140/90 mm Hg is well documented in uncomplicated hypertension Lower target BP ( /80-85 mm Hg) suggested (but evidence is weaker) in Diabetes Hypertensive heart disease Aim for <130/80 mm Hg in CKD with macroalbuminuria T Kahan 2014

28 Dokumentation stödjer behandling till åtminstone 85 års ålder Hos äldre är biverkningar, samsjuklighet och relativa kontraindikationer vanligt Att avbryta behandling hos äldre utan särskilda skäl är dock olämpligt

29 Blood Pressure reduction and Outcome in the Elderly All stroke 30%, P=0.055 Total mortality 21%, P=0.019 Heart failure 64% P< Fatal stroke 39% P=0.046 HYVET: n=3845, 60% women, 84 ys, 173/91 mm Hg, 12% with CV disease. Target 150/80 mm Hg, achieved 144/78 mm Hg. Beckett NS et al. N Engl J Med 2008;358: T Kahan 2014

30 Läkemedel vid hypertoni ACE-hämmare Angiotensinreceptorblockerare (ARB) Tiazidlika diuretika Kalciumantagonister Beta-receptorblockerare Individualisera preparatval Ta hänsyn till samsjuklighet ASA Alfa-receptorblockerare Mineralkortikoidreceptorantagonister Statiner Centralt verkande och övriga

31 Successful BP Control on Monotherapy: ACEI vs ARB Följ kreatinin och K när behandling med ACEI/ARB startas Acceptera ca 30% kreatninstegring inom 1 mån Tätare kontroller och försiktigare dosering om egfr <60 Matchar DB et al. Ann Intern Med 2008;148:16-29 T Kahan 2014

32 Proposed use of Beta-Blockers for Hypertension Post Myocardial Infarction Uncmplicated Hypertension Uncontrolled Hypertension Arrhythmias Hypertension Heart failure Angina Pectoris 0% 100% Bangalore et al. J Am Coll Cardiol 2007;50: T Kahan 2014

33 veckor månader beroende på risk Mål <140/90 mm Hg Med riskfaktorer Låg-moderat risk /80 89 mm Hg / mm Hg ACE-hämmare/ARB eller kalciumantagonist eller diuretika Hög-mycket hög risk Starta med 2 klasser om >160/100 mm Hg > mm Hg Vid särskilda indikationer eller tillägg: betareceptorblockerare ACE-hämmare/ARB och kalciumantagonist eller diuretika ACE-hämmare/ARB och kalciumantagonist och diuretika Tilläggsterapi: Spironolakton eller alfareceptorblockerare Fördjupad utredning Överväg remiss till hypertonispecialist

34 Hypertoni, uppföljning Alla klasser sänker vid normaldosering blodtrycket med ca 10/5 mm Hg (placebojusterat) Uppföljning av påbörjad läkemedelsbehandling görs (i allmänhet av läkare) efter ett par månader Dessförinnan bör blodtryckskontroll, dostitrering, samt uppföljning av livsstilsåtgärder och biverkningar göras efter 2-4 veckor När blodtryck och riskfaktorer är under god kontroll rekommenderas 1-2 kontroller per år; aktiv uppföljning! Följ upp mikroalbuminuri (veckor-månader) och vänsterkammarhypertrofi (år; EKG ofta lämpligt) som ger viktig prognostisk information T Kahan 2014

The lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro

The lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro The lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro Karin Manhem Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg Överlevnad Blodtryck Överlevnad NEJ Blodtryck Överlevnad Blodtryck Blodtryck och

Läs mer

Högt blodtryck. Åderlåtning i Landeryd/Hylte

Högt blodtryck. Åderlåtning i Landeryd/Hylte Högt blodtryck Åderlåtning i Landeryd/Hylte 2 Bra källor att läsa om hypertoni Läkemedelskommitténs Terapirekommendationer 2014 Nya riktlinjer från Läkemedelsverket 2014 som kommer senast i början av hösten,

Läs mer

Tidig intervention vid typ-2 diabetes nya insikter från ADA och EASD 2015 en personlig reflektion

Tidig intervention vid typ-2 diabetes nya insikter från ADA och EASD 2015 en personlig reflektion Tidig intervention vid typ-2 diabetes nya insikter från ADA och EASD 2015 en personlig reflektion Magnus Löndahl överläkare Endokrinologen Skånes Universitetssjukhus En bild fr Hur bör vi använda behandlingsriktlinjer?

Läs mer

Lipidsänkande behandling efter hjärtinfarkt - eller före? Kristina Hambraeus Överläkare, Cardiologkliniken Falu Lasarett

Lipidsänkande behandling efter hjärtinfarkt - eller före? Kristina Hambraeus Överläkare, Cardiologkliniken Falu Lasarett Lipidsänkande behandling efter hjärtinfarkt - eller före? Kristina Hambraeus Överläkare, Cardiologkliniken Falu Lasarett Disposition Primär- eller sekundärprevention? Högriskeller befolkningsstrategi?

Läs mer

Blodtrycksbehandling vid diabetes. Bo Carlberg bo.carlberg@umu.se Inst för Folkhälsa och Klinisk Medicin Umeå Universitet

Blodtrycksbehandling vid diabetes. Bo Carlberg bo.carlberg@umu.se Inst för Folkhälsa och Klinisk Medicin Umeå Universitet Blodtrycksbehandling vid diabetes Bo Carlberg bo.carlberg@umu.se Inst för Folkhälsa och Klinisk Medicin Umeå Universitet Högt blodtryck vid typ-2-diabetes Hur bör man mäta blodtrycket? Hur mycket bör man

Läs mer

Vad innebär individualiserad behandling för äldre med typ 2-diabetes i praktiken?

Vad innebär individualiserad behandling för äldre med typ 2-diabetes i praktiken? Vad innebär individualiserad behandling för äldre med typ 2-diabetes i praktiken? CARL JOHAN ÖSTGREN Intressekonflikt Konsultuppdrag och föreläsningar för: AstraZeneca, BMS, NovoNordisk, MSD, Lilly, SanofiAventis,

Läs mer

6 februari 2013. Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR

6 februari 2013. Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR 6 februari 2013 Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR NDR utveckling sedan 1996 Verktyg i förbättringsarbetet Mer än 1200 enheter online 2012 Nationella riktlinjer 100% av sjukhusklinikerna Kvalitetskontroll

Läs mer

Primär och sekundärprevention i allmänläkarperspektiv

Primär och sekundärprevention i allmänläkarperspektiv Primär och sekundärprevention i allmänläkarperspektiv Jan Håkansson distriktsläkare Krokoms HC Ordf i SFAM.L (Svensk förening för allmänmedicin; läkemedelsrådet) Medlem i expertgrupp hjärta kärl i Jämtlands

Läs mer

Nationella Diabetesregistret, Registercentrum Västra Götaland

Nationella Diabetesregistret, Registercentrum Västra Götaland Nationella Diabetesregistret, Registercentrum Västra Götaland Agenda Lipidvärden och lipidsänkande behandlingdata från nya årsrapporten Vad har NDR lärt oss om lipidvärden och lipidsänkande behandling

Läs mer

30 REKLISTAN 2010 www.vgregion.se/vardgivarstod

30 REKLISTAN 2010 www.vgregion.se/vardgivarstod 30 REKLISTAN 2010 www.vgregion.se/vardgivarstod Vid all form av hjärt-kärlsjukdom rekommenderas rökstopp och anpassad fysisk aktivitet. För rökstopp se kapitel 19 Tobaksavvänjning. terapiråd Rekommenderad

Läs mer

Sänka LDL-målet vid diabetes? Pro

Sänka LDL-målet vid diabetes? Pro Sänka LDL-målet vid diabetes? Pro Anders G Olsson Professor emeritus, Hälsouniversitetet, Linköping Stockholm Heart Center SFD:s Vårmöte i Visby 2012-05-10 Potentiella bindningar Anders G Olsson har forskningssamarbete

Läs mer

Följer vi SoS riktlinjer inom kranskärlssjukvården? Professor, överläkare Kardiologiska kliniken Universitetssjukhuset Linköping

Följer vi SoS riktlinjer inom kranskärlssjukvården? Professor, överläkare Kardiologiska kliniken Universitetssjukhuset Linköping Följer vi SoS riktlinjer inom kranskärlssjukvården? Professor, överläkare Kardiologiska kliniken Universitetssjukhuset Linköping VOLTAIRE - the art of medicine To keep the patient occupied while the disease

Läs mer

Hjärt-kärlprevention vid diabetes typ 2 räcker det att sänka blodsockret?

Hjärt-kärlprevention vid diabetes typ 2 räcker det att sänka blodsockret? Hjärt-kärlprevention vid diabetes typ 2 räcker det att sänka blodsockret? 2014-11-12 Mats Palmér Endokrinologiska kliniken KS-Huddinge 1 Komplikationer vid typ 2-diabetes Risk för Hjärt-kärlsjukdom Cerebrovaskulär

Läs mer

Läkemedelsbehandling hos äldre vad är evidensbaserat? Åldrande 2016-01-26. Varför särskilda hänsyn till äldre?

Läkemedelsbehandling hos äldre vad är evidensbaserat? Åldrande 2016-01-26. Varför särskilda hänsyn till äldre? Läkemedelsbehandling hos äldre vad är evidensbaserat? Patrik Midlöv, professor, distriktsläkare, Lunds Universitet patrik.midlov@med.lu.se Åldrande Åldrande är inte en sjukdom År 2050 kommer mer än en

Läs mer

Utredning och Behandling av Hypertoni. Faris Al- Khalili

Utredning och Behandling av Hypertoni. Faris Al- Khalili Utredning och Behandling av Hypertoni Faris Al- Khalili 2014 Hypertoni Silent killer Ledande orsak till kardiovaskulär mortalitet Förekomst 20 50 % av populationen ( 38% i Sverige) Står för ca 50% av all

Läs mer

Sekundärprevention efter hjärtinfarkt- når vi målen?

Sekundärprevention efter hjärtinfarkt- når vi målen? Sekundärprevention efter hjärtinfarkt- når vi målen? Inledning Det är sedan länge känt att sekundärpreventiv behandling efter genomgången hjärtinfarkt är effektivt, och i europeiska riktlinjer publicerade

Läs mer

Expertrådet för medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Expertrådet för medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2014 Expertrådet för medicinska njursjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Njursjukdomar Klokt råd 2014 Beräkna och beakta njurfunktionen vid val och dosering av läkemedel Beräkna njurfunktionen

Läs mer

DIOVAN räddar liv efter hjärtinfarkt

DIOVAN räddar liv efter hjärtinfarkt Ny indikation för DIOVAN DIOVAN räddar liv efter hjärtinfarkt Ny indikation för DIOVAN: Behandling av hjärtsvikt efter hjärtinfarkt 25 % riskreduktion av total mortalitet Fakta om hjärtinfarkt Hjärtinfarkt

Läs mer

LATHUND FÖR INSÄTTNING OCH BEHANDLING

LATHUND FÖR INSÄTTNING OCH BEHANDLING LATHUND FÖR INSÄTTNING OCH BEHANDLING INDIKATIONER OCH DOSERING Pradaxa är ett antikoagulantium med indikationerna prevention av stroke och systemisk embolism hos patienter med förmaksflimmer samt behandling

Läs mer

Vilken P2Y12-hämmare till vilken patient? Svenska Kardiovaskulära Vårmötet 4-6 maj, 2011, Örebro

Vilken P2Y12-hämmare till vilken patient? Svenska Kardiovaskulära Vårmötet 4-6 maj, 2011, Örebro Vilken P2Y12-hämmare till vilken patient? Svenska Kardiovaskulära Vårmötet 4-6 maj, 2011, Örebro Peter Eriksson Hjärtcentrum Norrlands universitetssjukhus, Umeå Intressekonflikt: Föreläsningar för AstraZeneca

Läs mer

Hypertoni. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland

Hypertoni. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland Hypertoni Läkemedelskommitténs terapirekommendation för Landstinget i Värmland Fastställd: 1 juni 2016 Gäller: t.o.m. 1 juni 2018 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Terapirekommendation

Läs mer

Faktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor -

Faktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor - Fredrik Wallentin Faktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor - sjukdom Dosrelation (graderat samband)

Läs mer

Att förebygga stroke är att behandla stroke

Att förebygga stroke är att behandla stroke Sekundärpreventiv läkemedelsbehandling efter stroke Signild Åsberg, Akademiska sjukhuset Att förebygga stroke är att behandla stroke Rökning Fysisk inaktivitet Alkohol överkonsumtion Övervikt Hypertension

Läs mer

Svensk Dialysdatabas. Blodtryck och blodtrycksbehandling PD. Klinikdata hösten 2005 Översikt åren 2002 2005

Svensk Dialysdatabas. Blodtryck och blodtrycksbehandling PD. Klinikdata hösten 2005 Översikt åren 2002 2005 Svensk Dialysdatabas Blodtryck och blodtrycksbehandling PD Klinikdata hösten 5 Översikt åren 2 5 Innehållsförteckning Läsanvisningar och kommentarer...3 Figur 1. Systoliskt BT 5...4 Figur 2. Andel med

Läs mer

Expertrådet i medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Expertrådet i medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2012 Expertrådet i medicinska njursjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté 1 Expertrådet för medicinska njursjukdomar Kloka råd 2012 Beräkna och beakta njurfunktionen vid val och dosering

Läs mer

Hypertoni är ett kliniskt problem trots att vi har verktygen att lösa det

Hypertoni är ett kliniskt problem trots att vi har verktygen att lösa det n livsstil och hälsa: hjärta kärl klinisk översikt läs mer Engelsk sammanfattning Läkartidningen.se Hypertoni är ett kliniskt problem trots att vi har verktygen att lösa det Högt blodtryck ökar risken

Läs mer

Bilaga II. Revideringar till relevanta avsnitt i produktresumén och bipacksedeln

Bilaga II. Revideringar till relevanta avsnitt i produktresumén och bipacksedeln Bilaga II Revideringar till relevanta avsnitt i produktresumén och bipacksedeln 6 För produkter som innehåller de angiotensin-konverterande enzymhämmarna (ACEhämmare) benazepril, kaptopril, cilazapril,

Läs mer

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck?

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck? Om högt blodtryck Vad är blodtryck Blodtrycket är det tryck som uppstår i blodkärlen när blodet drivs från hjärtat ut i kroppen och sedan tillbaka till hjärtat. Högt blodtryck gör att åderförfettningen

Läs mer

Svensk Dialysdatabas. Blodtryck och blodtrycksbehandling HD. Klinikdata hösten 2005 Översikt åren 2002 2005

Svensk Dialysdatabas. Blodtryck och blodtrycksbehandling HD. Klinikdata hösten 2005 Översikt åren 2002 2005 Svensk Dialysdatabas Blodtryck och blodtrycksbehandling HD Klinikdata hösten 5 Översikt åren 2 5 Innehållsförteckning Läsanvisningar och kommentarer...3 Figur 1. Systoliskt BT (mm Hg) före dialys...4 Figur

Läs mer

Blodtryck och statiner

Blodtryck och statiner Blodtryck och statiner Peter Appelros Bitr. överläkare, docent Neurokliniken, USÖ 1 Sekundärprofylax efter stroke Antitrombotisk behandling Blodtrycksbehandling Statiner Rökstopp Förbättrad metabol kontroll

Läs mer

Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014

Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014 Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014 Tarek Abdulaziz: ST-läkare Klinisk handledare: Khpalwak Ningrahari, specialist

Läs mer

Johan Sundström. Johan Sundström Akutsjukvården Akademiska sjukhuset

Johan Sundström. Johan Sundström Akutsjukvården Akademiska sjukhuset Hypertoni Johan Sundström Johan Sundström Akutsjukvården Akademiska sjukhuset Johan Sundström Hur mäter man blodtrycket? Johan Sundström Johan Sundström Johan Sundström Blodtrycket varierar över dygnet

Läs mer

Utredning och behandling av patienter med hypertoni. Christina Jägrén Kardiologiska kliniken

Utredning och behandling av patienter med hypertoni. Christina Jägrén Kardiologiska kliniken Utredning och behandling av patienter med hypertoni Christina Jägrén Kardiologiska kliniken Hypertoni, disposition Epidemiologi Patofysiologi Riskfaktorbegreppet Bastredning av hypertoni Utvidgad utredning

Läs mer

Hypertoni och hypertonibehandling. Personliga reflektioner

Hypertoni och hypertonibehandling. Personliga reflektioner Hypertoni och hypertonibehandling Personliga reflektioner Vilket genomslag kan riskfaktorerna ha? Steno2 Diabetes typ 2 Genomsnittsålder 55,1 år (+/-7,2) Microalbuminuri Uppföljningstid i genomsnitt 7,8

Läs mer

KLOKA LISTAN Expertrådet för medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

KLOKA LISTAN Expertrådet för medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté KLOKA LISTAN 2016 Expertrådet för medicinska njursjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Njursjukdomar Klokt råd 2016 Beräkna och beakta njurfunktionen vid val och dosering av läkemedel Beräkna njurfunktionen

Läs mer

Högt blodtryck Hypertoni

Högt blodtryck Hypertoni Högt blodtryck Hypertoni För högt blodtryck försvårar hjärtats pumparbete och kan vara allvarligt om det inte behandlas. Har du högt blodtryck ökar risken för följdsjukdomar som stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt,

Läs mer

Fetter och kolesterol hur gamla missförstånd lever vidare. Ralf Sundberg Kirurg, docent, författare

Fetter och kolesterol hur gamla missförstånd lever vidare. Ralf Sundberg Kirurg, docent, författare Fetter och kolesterol hur gamla missförstånd lever vidare Ralf Sundberg Kirurg, docent, författare Organpreservation Kroppstemperatur 37 C, 3-4 nm Fosfolipidernas sammansättning 45% mättade fettsyror i

Läs mer

XIVSvenska. Gemensam hälsokurs på KS för kardiometabola pa9enter. Gudrun Andersson och Chris9na Jarnert Stockholm. Kardiovaskulära Vårmötet

XIVSvenska. Gemensam hälsokurs på KS för kardiometabola pa9enter. Gudrun Andersson och Chris9na Jarnert Stockholm. Kardiovaskulära Vårmötet Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Gemensam hälsokurs på KS för kardiometabola pa9enter Gudrun Andersson och Chris9na Jarnert Stockholm Ingen intressekonflikt föreligger Dysglykemi

Läs mer

Behöver lipider tas fastande? Mäta eller beräkna LDL? Peter Ridefelt Klinisk kemi och farmakologi Akademiska sjukhuset Uppsala

Behöver lipider tas fastande? Mäta eller beräkna LDL? Peter Ridefelt Klinisk kemi och farmakologi Akademiska sjukhuset Uppsala Behöver lipider tas fastande? Mäta eller beräkna LDL? Peter Ridefelt Klinisk kemi och farmakologi Akademiska sjukhuset Uppsala Fastekrav? European Atherosclerosis Society (EAS) European Federation of Clinical

Läs mer

Nationella DiabetesRegistret. Nationella Diabetesregistret, Registercentrum Västra Götaland

Nationella DiabetesRegistret. Nationella Diabetesregistret, Registercentrum Västra Götaland Nationella DiabetesRegistret Nationella Diabetesregistret, Registercentrum Västra Götaland Nationella Diabetesregistret, Registercentrum VGR, Göteborg The Swedish National Diabetes Register Click here

Läs mer

Handläggning av diabetes typ 2

Handläggning av diabetes typ 2 Handläggning av diabetes typ 2 DEFINITION Typ 2 diabetes orsakas av insulinresistens i kombination med relativ insulinbrist. Majoriteten (ca 80%) är överviktiga/feta och sjukdomen ingår som en del i ett

Läs mer

Stroke. Trombocythämning och antikoagulantia efter stroke. - en folksjukdom! Per Wester, Umeå Strokecenter

Stroke. Trombocythämning och antikoagulantia efter stroke. - en folksjukdom! Per Wester, Umeå Strokecenter 1 Trombocythämning och antikoagulantia efter stroke Per Wester, Umeå Strokecenter STROKE - vilka läkemedel kan förhindra återinsjuknande och hur effektiva är de? Läkemedelskommittén Örebro Läns Landsting

Läs mer

KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté KLOKA LISTAN 2015 Expertrådet för medicinska njursjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Njursjukdomar Klokt råd 2015 Beräkna och beakta njurfunktionen vid val och dosering av läkemedel Beräkna njurfunktionen

Läs mer

Att förebygga aterosklerotisk hjärt-kärlsjukdom med läkemedel behandlingsrekommendation

Att förebygga aterosklerotisk hjärt-kärlsjukdom med läkemedel behandlingsrekommendation Att förebygga aterosklerotisk hjärt-kärlsjukdom med läkemedel behandlingsrekommendation Kardiovaskulär risk i Sverige Sedan Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer om förebyggande av aterosklerotisk

Läs mer

Hypertoni. Johan Sundström. Johan Sundström Akutsjukvården Akademiska sjukhuset

Hypertoni. Johan Sundström. Johan Sundström Akutsjukvården Akademiska sjukhuset Hypertoni Akutsjukvården Akademiska sjukhuset Hur mäter man blodtrycket? Blodtrycket varierar över dygnet Björklund, J Intern Med. 2000;248:501 Hur vanligt är hypertoni? Blodtrycksutveckling hos barn

Läs mer

Att förebygga aterosklerotisk hjärt-kärlsjukdom med läkemedel. behandlingsrekommendation. redskap i patientmötet

Att förebygga aterosklerotisk hjärt-kärlsjukdom med läkemedel. behandlingsrekommendation. redskap i patientmötet Att förebygga aterosklerotisk hjärt-kärlsjukdom med läkemedel behandlingsrekommendation behandlingsrekommendation Kardiovaskulär risk i Sverige Sedan Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer om förebyggande

Läs mer

Kardiovaskulär primärpreven2on i kri2sk belysning vad håller vi på med egentligen?

Kardiovaskulär primärpreven2on i kri2sk belysning vad håller vi på med egentligen? Kardiovaskulär primärpreven2on i kri2sk belysning vad håller vi på med egentligen? Moderatorer: Lena Jonasson, Linköping, Peter M Nilsson, Malmö Preven&onens svåra e&k problemets omfa4ning och riktlinjernas

Läs mer

Aterosklerosens olika ansikten

Aterosklerosens olika ansikten Aterosklerosens olika ansikten 2016-03-16 Välkomna!! Laguppställning för dagen Kärlen ( Charlotta Strandberg ) Hjärnan ( Fredrik Schön ) Hjärtat ( Olle Bergström ) Familjär hyperkolesterolemi (Wolfgang

Läs mer

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 (*BMI 30, or ~ 30 lbs overweight for 5 4 person) No Data

Läs mer

Aktuell behandling vid Hjärtsvikt

Aktuell behandling vid Hjärtsvikt Aktuell behandling vid Hjärtsvikt Kronisk hjärtsvikt Läkemedel Guldkorn 2014, Läkemedelskommitten Katarina Palm Spec Kardiologi, Fysiologi och Internmedicin Hjärtsvikt Definition Patofysiologiskt: Oförmåga

Läs mer

Nya orala antikoagulantia ett alternativ till point-of-care testning och egenvård med warfarin?

Nya orala antikoagulantia ett alternativ till point-of-care testning och egenvård med warfarin? Nya orala antikoagulantia ett alternativ till point-of-care testning och egenvård med warfarin? Professor Peter J Svensson Centre for Thrombosis and Haemostasis, SUS, Malmö Fördelning mellan indikationer

Läs mer

RiksSvikt Årsmöte Svenska Läkaresällskapet - Tisdag 12 maj 2015

RiksSvikt Årsmöte Svenska Läkaresällskapet - Tisdag 12 maj 2015 RiksSvikt Årsmöte Svenska Läkaresällskapet - Tisdag 12 maj 2015 i RiksSvikt ett doktorandprojekt Isabelle Johansson Huvudhandledare: Anna Norhammar Bihandledare: Lars Rydén, Magnus Edner, Per Näsman AT-läkare,

Läs mer

Att förebygga aterosklerotisk hjärt-kärlsjukdom med läkemedel bakgrundsdokumentation

Att förebygga aterosklerotisk hjärt-kärlsjukdom med läkemedel bakgrundsdokumentation Att förebygga aterosklerotisk hjärt-kärlsjukdom med läkemedel bakgrundsdokumentation Artiklar publicerade under rubriken Bakgrundsdokumentation är författarens enskilda manuskript. Budskapet i dessa delas

Läs mer

Hälsoeffekter av motion?

Hälsoeffekter av motion? Fysisk aktivitet vid typ 2-diabetes Olika typer av aktivitet och effekter Tomas Fritz dl Sickla Hälsocenter Vem tror att regelbunden motion har positiva hälsoeffekter för människor? FARs Dag 21 September

Läs mer

Sekundärprevention efter Stroke/TIA. Bo Carlberg Inst för Folkhälsa och Klinisk Medicin Umeå Universitet

Sekundärprevention efter Stroke/TIA. Bo Carlberg Inst för Folkhälsa och Klinisk Medicin Umeå Universitet Sekundärprevention efter Stroke/TIA Bo Carlberg Inst för Folkhälsa och Klinisk Medicin Umeå Universitet Sekundärprevention efter stroke Vad handlar det om? Vad vet vi om effekter av åtgärder? Kan vi få

Läs mer

XIVSvenska. Ropen skalla Ticagrelor till alla! Thomas Mooe, Östersund. Kardiovaskulära Vårmötet

XIVSvenska. Ropen skalla Ticagrelor till alla! Thomas Mooe, Östersund. Kardiovaskulära Vårmötet Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Ropen skalla Ticagrelor till alla! Thomas Mooe, Östersund Intressekonflikt: Prövare i 9cagrelorstudierna PLATO och PEGASUS Ticagrelor att

Läs mer

Kartläggning av följsamheten till behandlingsrekommendationer för typ II diabetiker inom Primärvården Fyrbodal

Kartläggning av följsamheten till behandlingsrekommendationer för typ II diabetiker inom Primärvården Fyrbodal Kartläggning av följsamheten till behandlingsrekommendationer för typ II diabetiker inom Primärvården Fyrbodal Ett projektarbete inom magisterprogrammet i klinisk farmaci Vårterminen 2008 Petra Laveno

Läs mer

KOL med primärvårdsperspektiv ERS 2014. Björn Ställberg Gagnef vårdcentral

KOL med primärvårdsperspektiv ERS 2014. Björn Ställberg Gagnef vårdcentral KOL med primärvårdsperspektiv ERS 2014 Björn Ställberg Gagnef vårdcentral Nationella programrådet Astma och KOL Identifierade insatsområden Nationella programrådet Astma och KOLinsatsområden för KOL Diagnostik,

Läs mer

Lipidrubbning. Allmänt. Läkemedelsbehandling LIPIDRUBBNING

Lipidrubbning. Allmänt. Läkemedelsbehandling LIPIDRUBBNING Lipidrubbning LIPIDRUBBNING Kolesterolsynteshämmare atorvastatin 1) Atorvastatin* ) simvastatin 1) Simvastatin* ) 1) * ) Se sid 4. 126 Allmänt Risken för hjärt-kärlsjukdom, i synnerhet vid tidigare hjärt-kärlhändelser,

Läs mer

Hur högt är för högt blodtryck?

Hur högt är för högt blodtryck? Hur högt är för högt blodtryck? Hypertonigränser med olika mätmetoder HANDLÄGGNING AV HYPERTONI I PRIMÄRVÅRD DR DSK SSK BT x 3, ca 1 gg/v Medel-BT räknas ut 130-140/85-90 >=140/90 Åter om 1-2 år DSK SSK

Läs mer

XIVSvenska. Mona Schlyter, Malmö. Könsskillnader vid rökstopp efter hjärtinfarkt? Ingen intressekonflikt. Kardiovaskulära Vårmötet

XIVSvenska. Mona Schlyter, Malmö. Könsskillnader vid rökstopp efter hjärtinfarkt? Ingen intressekonflikt. Kardiovaskulära Vårmötet Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Mona Schlyter, Malmö Könsskillnader vid rökstopp efter hjärtinfarkt? Ingen intressekonflikt SECAMI The Secondary prevention and Compliance

Läs mer

Är de officiella kostråden felaktiga? Fredrik Nyström professor i internmedicin

Är de officiella kostråden felaktiga? Fredrik Nyström professor i internmedicin Är de officiella kostråden felaktiga? Fredrik Nyström professor i internmedicin Look AHEAD studien Long Term Effects of a Lifestyle Intervention on Weight and Cardiovascular Risk Factors in Individuals

Läs mer

Gävle HC Carema. Metabol bedömning & mottagning

Gävle HC Carema. Metabol bedömning & mottagning Gävle HC Carema Metabol bedömning & mottagning Är personen SJUK? eller FRISK?... . eller har hon en mycket HÖG RISK? Hur ska vi HJÄLPA utan att STJÄLPA? HJÄLP!? Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård

Läs mer

Njurfunktionsskattning och njursjukdomsepidemiologi i SLL (SCREAM) Peter Bárány

Njurfunktionsskattning och njursjukdomsepidemiologi i SLL (SCREAM) Peter Bárány Njurfunktionsskattning och njursjukdomsepidemiologi i SLL (SCREAM) Peter Bárány Njurmedicinska Kliniken Karolinska Universitetssjukhuset och CLINTEC Karolinska Institutet Glomerulär filtration Med hjälp

Läs mer

Primärvården och laboratorie-prover

Primärvården och laboratorie-prover Primärvården och laboratorie-prover Oselekterad patientgrupp, låg sjukdomsrisk 1. Identifiera sjukdomar: Lågt positivt prediktivt värde av test» Många falskt positiva, behöver utredas mer, kan skapa oro

Läs mer

Äldre och antihypertensiva läkemedel eller Vinst eller skada vid hypertonibehandling av våra äldsta?

Äldre och antihypertensiva läkemedel eller Vinst eller skada vid hypertonibehandling av våra äldsta? Äldre och antihypertensiva läkemedel eller Vinst eller skada vid hypertonibehandling av våra äldsta? Anders Hernborg, specialist allmänmedicin och internmedicin, Region Halland. 1 FRÅGA 1, sammafattning

Läs mer

Kardiovaskulär säkerhet och blodsockersänkande läkemedelsbehandling MAGNUS LÖNDAHL, ENDOKRINOLOGEN, SUS

Kardiovaskulär säkerhet och blodsockersänkande läkemedelsbehandling MAGNUS LÖNDAHL, ENDOKRINOLOGEN, SUS Kardiovaskulär säkerhet och blodsockersänkande läkemedelsbehandling MAGNUS LÖNDAHL, ENDOKRINOLOGEN, SUS Den första moderna glukossänkande studien Years of life lost Diabetes is associated with significant

Läs mer

CTO-PCI. Evidens, indikation, teknik. Regionmöte Kalmar, Georgios Panayi, Kardiologiska Kliniken, US Linköping

CTO-PCI. Evidens, indikation, teknik. Regionmöte Kalmar, Georgios Panayi, Kardiologiska Kliniken, US Linköping CTO-PCI Evidens, indikation, teknik Regionmöte Kalmar, 2017-03-22 Georgios Panayi, Kardiologiska Kliniken, US Linköping CTO-PCI Evidens Indikationer Teknik 2 CTO-definition och prevalens ockluderat koronart

Läs mer

En första inblick i de nya europeiska riktlinjerna för prevention. Nya modeller för kardiovaskulär riskbedömning

En första inblick i de nya europeiska riktlinjerna för prevention. Nya modeller för kardiovaskulär riskbedömning En första inblick i de nya europeiska riktlinjerna för prevention Nya modeller för kardiovaskulär riskbedömning Bakgrund 1994 First Joint Task Force Recommendations (Pyörälä) 1994 Joint European Societies

Läs mer

Nytt europeiskt perspektiv på hypertoni och kardiovaskulära risker

Nytt europeiskt perspektiv på hypertoni och kardiovaskulära risker Peter M Nilsson, docent, universitetslektor, avdelningen för medicin, Universitetssjukhuset MAS, Malmö (Peter.Nilsson@medforsk.mas.lu.se) Nytt europeiskt perspektiv på hypertoni och kardiovaskulära risker

Läs mer

Klokare läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre. Behandlingsrekommendationer för gruppen de mest sjuka äldre.

Klokare läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre. Behandlingsrekommendationer för gruppen de mest sjuka äldre. Klokare läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre. Behandlingsrekommendationer för gruppen de mest sjuka äldre. Presentation av ett regionalt samarbetesprojekt mellan läkemedelskommittéerna i Uppsala-Örebroregionen

Läs mer

Utmaningar vid långtidsbehandling efter akuta koronara syndrom Intressekonflikt: Arvode för föreläsning

Utmaningar vid långtidsbehandling efter akuta koronara syndrom Intressekonflikt: Arvode för föreläsning Utmaningar vid långtidsbehandling efter akuta koronara syndrom Intressekonflikt: Arvode för föreläsning Tomas Jernberg Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm Disclaimer AstraZeneca is dedicated to

Läs mer

XIVSvenska. Kardiovaskulära Vårmötet. Peak systolic velocity using color- coded 4ssue Doppler imaging,

XIVSvenska. Kardiovaskulära Vårmötet. Peak systolic velocity using color- coded 4ssue Doppler imaging, Peak systolic velocity using color- coded 4ssue Doppler imaging, - a strong and independent predictor of outcome in acute coronary syndrome pa4ents Carl Westholm, Jonas Johnsson,Reidar Winter, Tomas Jernberg

Läs mer

Utvärdering av IVIG behandling vid post-polio syndrom. Kristian Borg

Utvärdering av IVIG behandling vid post-polio syndrom. Kristian Borg Utvärdering av IVIG behandling vid post-polio syndrom Kristian Borg Div of Rehabilitation Medicine, Karolinska Institutet and Danderyd University Hospital Stockholm Sweden Pågående denervation som kompenseras

Läs mer

Uppnår vi behandlingsmålen för hypertoni på Täby Kyrkby Husläkarmottagning?

Uppnår vi behandlingsmålen för hypertoni på Täby Kyrkby Husläkarmottagning? Rapport VESTA Uppnår vi behandlingsmålen för hypertoni på Täby Kyrkby Husläkarmottagning? En kvantitativ retrospektiv studie Sudaba Bhuyan, ST-läkare, Täby Kyrkby Husläkarmottagning hp2015/vp2016 sudaba.bhuyan@gmail.com

Läs mer

Vem skall vi satsa på för kardiovaskulär prevention?

Vem skall vi satsa på för kardiovaskulär prevention? Lund den 16 mars 2012 Vem skall vi satsa på för kardiovaskulär prevention? Peter M Nilsson, professor klinisk kardiovaskulär forskning Institutionen för kliniska vetenskaper Skånes Universitetssjukhus,

Läs mer

Läkemedel: nytta och risker hos äldre

Läkemedel: nytta och risker hos äldre Läkemedel: nytta och risker hos äldre Arne Melander professor emeritus i klinisk farmakologi och läkemedelsepidemiologi Lunds Universitet f.d. överläkare i klinisk farmakologi (Malmö) f.d. chef för Nätverk

Läs mer

FAKTA för Sjuksköterskor

FAKTA för Sjuksköterskor FAKTA för Sjuksköterskor 14:00-14:15 Välkommen och introduktion till FAKTA för ssk - Marita 14:15-15:00 Bra att veta om hypertoni - Per Hauschild Riskfaktorer vid hjärtkärlsjukdom, Hem- resp. 24 tim blodtrycksmätning,

Läs mer

Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset Symtomgivande Karotisstenos Naturalförloppet vid symptomgivande karotisstenos Results: There were

Läs mer

Måttligt förhöjt blodtryck

Måttligt förhöjt blodtryck Måttligt förhöjt blodtryck En systematisk litteraturöversikt Uppdatering av SBU-rapporten Måttligt förhöjt blodtryck (2004), nr 170/1 December 2007 Ny sammanfattning Ny version av Effekter av att blodtrycket

Läs mer

Vem skall vi satsa på för kardiovaskulär prevention?

Vem skall vi satsa på för kardiovaskulär prevention? Lund den 7 december 2012 Vem skall vi satsa på för kardiovaskulär prevention? Peter M Nilsson, professor klinisk kardiovaskulär forskning Institutionen för kliniska vetenskaper Skånes Universitetssjukhus,

Läs mer

Gunnar Dahlberg Informationsläkare Läkemedelskommittén

Gunnar Dahlberg Informationsläkare Läkemedelskommittén Gunnar Dahlberg Informationsläkare Läkemedelskommittén Klokare läkemedelsbehandling gav Guldpillret 2014 Juryns motivering till priset lyder: "Pristagarna har tagit ett betydelsefullt steg längre i arbetet

Läs mer

23% i Kuwait 2014-01-14. Fettskolan. Diabetes i världen IDF Diabetes Atlas 5 th Edition 2012. Vi är alla olika! Olika känsliga och olika preferenser

23% i Kuwait 2014-01-14. Fettskolan. Diabetes i världen IDF Diabetes Atlas 5 th Edition 2012. Vi är alla olika! Olika känsliga och olika preferenser Ettårs dödlighet (%) 2014-01-14 Fettskolan Vi är alla olika! Olika känsliga och olika preferenser Skräddarsydda råd om mat Varför då? Type 2 Diabetes + stable CAD + angiography n = 2 368 Follow Up: 5.3

Läs mer

Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén

Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén Påverkar metoden hälsosamtal rökning, alkoholvanor, fysisk aktivitet och matvanor? I så fall: Hur

Läs mer

KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté KLOKA LISTAN 2015 Expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Diabetes mellitus Multifaktoriell behandling Hjärt-kärlsjukdom är vanligt vid diabetes. Förutom

Läs mer

Riktade hälsosamtal Hans Lingfors. Hälsokurvan

Riktade hälsosamtal Hans Lingfors. Hälsokurvan Riktade hälsosamtal Hans Lingfors Hälsokurvan Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan Erfarenheter från Skaraborg och Jönköpings län Hans Lingfors, distriktsläkare, med dr Primärvårdens FoU-enhet,

Läs mer

Äldres läkemedelsbehandlingl

Äldres läkemedelsbehandlingl Äldres läkemedelsbehandlingl Äldre patienter behandlas oftast med utgångspunkt från n studier påp personer

Läs mer

Real Life studier av legemidler. Pål Hasvold Nordic value demonstration manager AstraZeneca

Real Life studier av legemidler. Pål Hasvold Nordic value demonstration manager AstraZeneca Real Life studier av legemidler Pål Hasvold Nordic value demonstration manager AstraZeneca Praktisk eksempel: Finnes det forskjeller mellom blodtrykksmedisiner innenfor en klasse? Path way Renin angiotensin

Läs mer

Från epidemiologi till klinik SpAScania

Från epidemiologi till klinik SpAScania Från epidemiologi till klinik SpAScania Ann Bremander, PT, PhD Docent vid Lunds Universitet Institutionen för kliniska vetenskaper Avdelningen för reumatologi SpAScania 2007 The impact of SpA on the individual

Läs mer

Innehåll. LFN-genomgång hypertoniläkemedel. Cilostazol (Pletal) mot claudicatio intermittens. Läkemedelsgruppen

Innehåll. LFN-genomgång hypertoniläkemedel. Cilostazol (Pletal) mot claudicatio intermittens. Läkemedelsgruppen Innehåll LFN-genomgång hypertoniläkemedel. Cilostazol (Pletal) mot claudicatio intermittens. LFN-genomgång hypertoniläkemedel Syftet är att få ut mer hälsa för pengarna. Försäljningen uppgick 2007 till

Läs mer

Att som sjuk arbeta i värme. (Tord Kjällström/Bruno Lemke, Nya Zeeland) Bengt Järvholm 13 juni 2017

Att som sjuk arbeta i värme. (Tord Kjällström/Bruno Lemke, Nya Zeeland) Bengt Järvholm 13 juni 2017 Att som sjuk arbeta i värme (Tord Kjällström/Bruno Lemke, Nya Zeeland) Bengt Järvholm 13 juni 2017 Ökad känslighet för värme Riskfaktorer Sjukdom Hög ålder Läkemedel Bristande kunskap: Arbete i värme med

Läs mer

Förebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning

Förebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning Förebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning (ateroskleros) Sammanfattning Vid åderförkalkning ateroskleros blir blodkärlen stelare och trängre, blodet får svårare att passera. Ateroskleros

Läs mer

Johan Blomgren, överläkare, medicinkliniken Eksjö. Nationella Diabetesregistret, Registercentrum VGR, Göteborg

Johan Blomgren, överläkare, medicinkliniken Eksjö. Nationella Diabetesregistret, Registercentrum VGR, Göteborg Johan Blomgren, överläkare, medicinkliniken Eksjö Nationella Diabetesregistret, Registercentrum VGR, Göteborg Höglandssjukhuset 11. Länssjukhuset Ryhov 145. Värnamo sjukhus 85. Analysförklaring Vid analys:

Läs mer

Individualiserade mål för glykemisk kontroll vid typ 2-diabetes

Individualiserade mål för glykemisk kontroll vid typ 2-diabetes Individualiserade mål för glykemisk kontroll vid typ 2-diabetes Patientcentrerad vård Mats Eliasson Medicinkliniken, Sunderby Sjukhus, Luleå mats.eliasson@nll.se April 2012 Syftet med behandling av typ

Läs mer

ANDELEN VITROCKSHYPERTONI HOS PATIENTER MED NYUPPTÄCKT HYPERTONI I PRIMÄRVÅRD

ANDELEN VITROCKSHYPERTONI HOS PATIENTER MED NYUPPTÄCKT HYPERTONI I PRIMÄRVÅRD ANDELEN VITROCKSHYPERTONI HOS PATIENTER MED NYUPPTÄCKT HYPERTONI I PRIMÄRVÅRD Inledning Hypertoni är en viktig riskfaktor för kardiovaskulär sjukdom och död. I västvärlden är prevalensen av hypertoni mellan

Läs mer

Kloka Listan 2013. Expertrådet för hjärt-kärlsjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Kloka Listan 2013. Expertrådet för hjärt-kärlsjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2013 Expertrådet för hjärt-kärlsjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Livsstilsförändringar är basen för kardiovaskulär prevention Fysisk aktivitet. Överväg FaR (www.viss.nu) Erbjud

Läs mer

Vårdprogram för hypertoni PRIMÄRVÅRD

Vårdprogram för hypertoni PRIMÄRVÅRD PRIMÄRVÅRD VÅRDPROGRAM 2 (22) INNEHÅLL 1 INLEDNING... 3 2 DIAGNOSTIK... 4 3 BASALUTREDNING... 4 4 KLASSIFIKATION AV HYPERTONI... 5 5 RISKFAKTORER... 6 6 RISKVÄRDERING... 7 7 FLÖDESSCHEMA ODIAGNOSTISERADE...

Läs mer

Effekterna av förändrade diagnoskriterier för graviditetsdiabetes i Sverige- en nationell randomiserad studie

Effekterna av förändrade diagnoskriterier för graviditetsdiabetes i Sverige- en nationell randomiserad studie Effekterna av förändrade diagnoskriterier för graviditetsdiabetes i Sverige- en nationell randomiserad studie CDC4G-trial www.cdc4g.com (changing diagnostic criteria for gestational diabetes) Helena Fadl,

Läs mer

KONSERVATIV BEHANDLING AV KAROTISSTENOS

KONSERVATIV BEHANDLING AV KAROTISSTENOS KONSERVATIV BEHANDLING AV KAROTISSTENOS Docent Mia von Euler Neurolog och klinisk farmakolog Karolinska Institutets Strokeforskningsnätverk vid Södersjukhuset M von Euler 21 mars 2014 1 Stroke - en folksjukdom

Läs mer

VÄLKOMNA till Hooks Herrgård!

VÄLKOMNA till Hooks Herrgård! VÄLKOMNA till Hooks Herrgård! 09.30 Drop in med fika 10.00 Inledning Jan-Erik Karlsson, Yvonne Pantzar & Marie Gustavsson 10.15 Fysisk träning i SEPHIA Ansträngande för både patient och sköterska?! Helena

Läs mer