CKD Preventiv nefrologi. Anders Christensson Njurmedicin SUS
|
|
- Lars-Olof Vikström
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 CKD Preventiv nefrologi Anders Christensson Njurmedicin SUS
2
3 Patientfall Man, 75 år Hypertoni i många år och sedan 5 år även diabetes typ 2 Metformin 500 mg x 3 Kreatinin 120 U-sticka +1 för protein
4 egfr 40 ml/min/1.73 m 2 U-Alb/kreat 30
5 Indelning av kronisk njursjukdom (CKD) CKD-stadium GFR (ml/min/1.73m 2 ) Beskrivning Kronisk njursjukdom (CKD) innebär > 3 mån duration 1 90 Njursjukdom (ex albuminuri >3 mån, röntgenfynd ex polycystnjurar) utan funktionsnedsättning Njursjukdom med lätt nedsatt njurfunktion (samt annat fynd ex albuminuri >3 mån, röntgenfynd ex polycystnjurar) 3a Njursjukdom med mild till måttligt nedsatt njurfunktion 4,5 3b Njursjukdom med måttligt till kraftigt nedsatt njurfunktion Njursjukdom med kraftigt nedsatt njurfunktion 0,16 5 <15 Njursjukdom i slutstadium eller dialys Andel av befolkningen (%) 3,1 3,4
6 Prevalens av kronisk njursjukdom per million invånare (efter ålder)
7 Vad händer då njurfunktionen avtar! GFR$ ml/min/1.73m 2! 100!! 50! 30! 20! 10! 0! Dialys!
8 Effekter i kroppen av kraftigt nedsatt njurfunktion CKD 4-5 GFR<30!! GFR$ ml/min/1.73m 2! 100!! 50! 30! 20! 10! 0! Kalkfosfatrubbningar! Hjärtsjukdomar! Anemi! Dialys!
9 Fördröjning av försämringstakten kräver tidig diagnostik och behandling av grundorsak, högt blodtryck och diabetes!!!!! GFR$ ml/min/1.73m 2!! 100!! 50! 30! 20! 10! 0! Tid!
10 Initiala verktyg Njurfunktion - GFR Njurskada - U-albumin/kreatininkvot Urinsticka (upptäckt av albuminuri och hematuri, optisk avläsning)
11 Riktad screening för kronisk egfr, U-Alb/Kreat kvot, blodtryck njursjukdom Diabetes mellitus Hypertoni Tecken på kardiovaskulär sjukdom Albuminuri Ärftlig njursjukdom Nefrektomi
12 Diagnostik av CKD för riskstratifiering U-Alb/kreat kvot egfr Ålder
13 Avsaknad av albuminuri eller låggradig albuminuri är ett mycket gott prognostiskt tecken Äldre patient med sänkt GFR (gärna flera värden) men utan alb-uri (eller låggradig) har mycket sällan progress av sin njursjukdom Normalt åldrande
14
15
16 Algoritm för riskstratifiering Lämpliga remissfall till specialistvård Ålder <55 år år >75 år U-albumin/ kreatininkvot (g/mol) <30 >30 <30 >30 <30 >30 egfr >60 ml/ min/1.73m 2 remiss konsultation konsultation remiss remiss remiss konsultation remiss remiss remiss remiss remiss skyndsam remiss skyndsam remiss <15 akut remiss akut remiss skyndsam remiss remiss remiss konsultation remiss skyndsam remiss remiss remiss
17 Prevention Skydda njuren från högt blodtryck Metabol reglering, diabetes Viktnedgång Motion Rökstopp Beh av hyperlipidemi
18 Prevention Behandling av grundorsak glom nefrit, vaskulit
19 Terapeutisk implikation Albuminuri är toxiskt för tubulära och interstitiella vävnader i njuren ACE-hämmare och ARB skyddar njurar
20 Sammanfattning egfr medel U-albumin/kreatininkvot Bästa basanalyser för att diagnosticera och följa njursjukdom
21 Metformin GFR <45 ml/min/1.73 Metformin max 500 mg x 2 GFR < 30 ml/min/1.73 Metformin utsättes
22 Pat fall
23 Patientfall Man, 75 år Hypertoni i många år och sedan 5 år även diabetes typ 2 Metformin 500 mg x 3 Kreatinin 120 U-sticka +1 för protein
24 egfr 40 ml/min/1.73 m 2 U-Alb/kreat 30
25 Man 29 år Rödfärgad urin i samband med förkylningar Blodtryck 140/95
26 egfr U-Alb/kreat U-sediment
27 U-sediment Centrifugering av urin i koniskt rör # blodkroppar # cylindrar korniga cylindrar, cellcylindrar, vaxcylindrar
28 Nyheter
29 Vårdcentralsprojektet En njurläkare besöker sex vårdcentraler ett par gånger per termin Lättillgänglig telefonkonsultation
30 Home monitoring and treatment of patients with high blood pressure 30
31 Hypertension in Sweden 2 million suffer from the disease 1 million under treatment 0,5 million reach the goals >50% of those >60 years are hypertensive Treatment is very efficient Excellent evidence 31
32 Our challenge Transformation of health care from hospital to home 32
33 Definition BT >140 syst o/e >90 diast Mål <130/80 mm Hg
34 Nationellt system för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård Nationellt kliniskt kunskapsstöd (NKK) Nationella programområden Drivs av professionen med stöd från myndigheter
35 ationella Programområden (NPO) Regionalt värdskap) (Respektive NPO speglar hela vårdkedjan: prevention, primärvård, specialistvård, rehabilitering, omvårdnad etc) (Nära vård) Akut vård Infektionssjukdomar Cancersjukdomar Endokrina sjukdomar Psykisk hälsa Nervsystemets sjukdomar Ögonsjukdomar Öron-, näsa- och halssjukdomar Hjärt- och kärlsjukdomar Lung- och allergisjukdomar Rörelseorganens sjukdomar Hud- och könssjukdomar Mag- och tarmsjukdomar Njur- och urinvägssjukdomar Kvinnosjukdomar och förlossning Barn och ungdomars hälsa Sällsynta sjukdomar ationella Primärvårdsrådet ationella samverkansgrupper (NSG) etoder för kunskapsstöd valitetsregister ppföljning och analys äkemedel/medicinteknik Inaktuell orskning/life Science atientsäkerhet
36 Vad gör NPO njur- och urinvägssjukdomar? NPO arbetsgrupp för Strukturerat omhändertagande av Kronisk njursjukdom (CKD) Njursten omhändertagande på rätt nivå och förebyggande arbete Nationell högspecialiserad vård (NHV)
37 Nya vårdinformationssystem Framtida beslutsstöd
Landstingens kunskapsstyrningsmodell
Landstingens kunskapsstyrningsmodell Nationella Programområden (NPO) Respektive NPO speglar hela vårdkedjan: prevention, primärvård, specialistvård, ( värdskap) rehabilitering, omvårdnad etc. Akut vård
En ny beslutsprocess för den högspecialiserade vården
En ny beslutsprocess för den högspecialiserade vården Kristina Wikner, enhetschef Per-Henrik Zingmark, bitr. enhetschef Enheten för Högspecialiserad Vård Den 1 juli 2018 ändras hälso- och sjukvårdslagen
Samverkan för en mer kunskapsbaserad, jämlik och resurseffektiv vård
Samverkan för en mer kunskapsbaserad, jämlik och resurseffektiv vård Med sikte mot ett nationellt gemensamt system för kunskapsstyrning Bakom systemet står regioner i samverkan med stöd av Sveriges Kommuner
Samverkan för en mer kunskapsbaserad, jämlik och resurseffektiv vård
Samverkan för en mer kunskapsbaserad, jämlik och resurseffektiv vård Varför nytt gemensamt system? Vilka effekter och vilket mervärde förväntas genom det nya systemet? På vilket sätt? Sophia Björk, Sveriges
Centrumråd kirurgi, ortopedi och cancersjukvård. Videomöte
Centrumråd kirurgi, ortopedi och cancersjukvård Videomöte 180925 Aktuellt RSL Alkoholfri operation Tillgänglighet högspecialiserad vård LÖFs traumarapport Samordning av investeringar Förstudie kvalitetsregister
Sällsynta sjukdomar. 21 oktober Ulrika Vestin
Sällsynta sjukdomar 21 oktober Ulrika Vestin Sjukvårdshuvudmännen växlar upp arbetet inom området sällsynta I december 2017 Överenskommelse mellan staten och SKL Tillsammans med Landsting och regioner
VästKom frågor. IFO chefsnätverk
VästKom frågor IFO chefsnätverk 2019-03-22 Socialtjänst och Hälso- och sjukvårdsfrågor Inom området socialtjänst och hälso- och sjukvård sker det mesta av arbetet i samverkan med Västra Götalandsregionen.
System för kunskapsstyrning
System för kunskapsstyrning Ny kunskapsorganisation i Västra sjukvårdsregionen Anders Carlqvist Nationellt system för kunskapsstyrning Bakom systemet står landsting och regioner i samverkan samt Sveriges
Utmaningar och möjligheter i den nya kunskapsmodellen. Lars Rex Enhetschef Koncernkontoret
Utmaningar och möjligheter i den nya kunskapsmodellen Lars Rex Enhetschef Koncernkontoret Vår framgång räknas i liv och jämlik hälsa Tillsammans gör vi varandra framgångsrika! Lars Rex Enhetschef,avd kvalitet
Etablering av sjukvårdsregionala programområden (RPO) Hösten 2018
Etablering av sjukvårdsregionala programområden (RPO) Hösten 2018 Syftet med mötet idag Presentation av nationella systemet för kunskapsstyrning Diskussion kring uppdragsbeskrivning regionala programområden
Britt-Marie. Malin. Esther. Sigge. Arne
Malin Britt-Marie Esther Sigge Arne Samverkan för en mer kunskapsbaserad, jämlik och resurseffektiv vård Mats Bojestig, ordf. Styrgrupp för kunskapsstyrning i samverkan Värdet skapas tillsammans med patienten
Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom. Anders Berg, projektledare
Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Anders Berg, projektledare Varför nationella riktlinjer? God vård och omsorg på lika villkor Använda resurser effektivt Utveckling och uppföljning
Nationellt system för kunskapsstyrning
Nationellt system för kunskapsstyrning Samverkan för en mer kunskapsbaserad, jämlik och resurseffektiv vård 2019-03-14 Vår Gård 2019 1 Målområdena utgår från Socialstyrelsens definition av God vård: Kunskapsbaserad
Ny Kunskapsorganisation VGRmodell för kunskapsstyrning
Ny Kunskapsorganisation VGRmodell för kunskapsstyrning ARBETSMATERIAL Bakgrund Under 2018 etablerar landsting och regioner, med stöd av SKL, ett gemensamt system för kunskapsstyrning. Systemet ska göra
Sydöstra sjukvårdsregionen. Samverkan för god och jämlik hälso- och sjukvård
Samverkan för god och jämlik hälso- och sjukvård Region Östergötland 450 000 invånare 13 000 medarbetare Region Jönköpings län 350 000 invånare 10 000 medarbetare Region Kalmar län 243 000 invånare 7 000
Nationell högspecialiserad vård. Avdelningen för Kunskapsstyrning för Hälso- och Sjukvården Enheten för Högspecialiserad vård
Nationell högspecialiserad vård Avdelningen för Kunskapsstyrning för Hälso- och Sjukvården Enheten för Högspecialiserad vård Vad kan svensk hälso- och sjukvård vinna? En god och jämlik hälsooch sjukvård,
Hur säkerställer vi legitimitet och kompetens för arbetet med försäkringsmedicin inom hälso- och sjukvården? NFF konferens Britt Arrelöv
Hur säkerställer vi legitimitet och kompetens för arbetet med försäkringsmedicin inom hälso- och sjukvården? NFF konferens 13.11 2018 Britt Arrelöv Hur kan hälso- och sjukvården bistå patienter med försäkringsmedicinska
Etableringen av en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård
Samverkan för en mer kunskapsbaserad, jämlik och resurseffektiv vård Etableringen av en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård Med sikte mot ett gemensamt nationellt system 2017-02-24
Britt-Marie. Malin. Esther. Sigge. Arne
Malin Britt-Marie Esther Sigge Arne Tillsammans för bästa möjliga hälsa och jämlik vård På jakt efter en smartare välfärd Patrik Sundström, programansvarig för ehälsa Sveriges Kommuner och Landsting Några
NJURFUNKTION HOS ÄLDRE
NJURFUNKTION HOS ÄLDRE ur ett primärvårdsperspektiv. Linnea-projekt 9 februari 2012 Deltagare: Samuel Gasperan, Urban Stattin, Marja Hartmann, Stefan Johansson MÅL Hitta fler patienter med nedsatt njurfunktion
Kunskapsstyrning -Vad är det och vilka är utmaningarna? Marianne van Rooijen och Helena de la Cour, Kunskapsstyrningsgruppen
Kunskapsstyrning -Vad är det och vilka är utmaningarna? Marianne van Rooijen och Helena de la Cour, Kunskapsstyrningsgruppen Kunskapsstyrning = kunskapen ska styra Att utveckla, sprida och använda bästa
Årsmöte SIR för verksamhetsåret , 10:30 12:00, Vår Gård Saltsjöbaden, Lokal Isaac Johnny Hillgren, Göran Karlström
Årsmöte SIR för verksamhetsåret 2018 2019-03-13, 10:30 12:00, Vår Gård Saltsjöbaden, Lokal Isaac Johnny Hillgren, Göran Karlström Årsmöte för 2018 1. Årsmötets öppnande 2. Val av mötesordförande 3. Val
Den nya kunskapsstyrningsmodellen hur säkrar vi rationell läkemedelsanvändning? Läkemedelsrådet Område Läkemedel
Den nya kunskapsstyrningsmodellen hur säkrar vi rationell läkemedelsanvändning? Läkemedelsrådet Område Läkemedel Sven Oredsson, medicinsk rådgivare Koncernkontoret Maria Landgren, läkemedelschef Område
Nationellt Programområde Psykisk hälsa
Nationellt Programområde Psykisk hälsa Från främjande och förebyggande till högspecialiserade insatser lise-lotte.risobergerlind@vgregion.se ing-marie.wieselgren@skl.se Hur påverkas du av den nya kunskapsorganisationen?
Bedömning och mätning av njurfunktion. Anders Christensson Njurmedicin SUS
Bedömning och mätning av njurfunktion Anders Christensson Njurmedicin SUS Njurens funktioner Rening glomerulär filtration (GFR) Vätskebalans Syrabasreglering Hormoner Blodtrycksreglering Indelning av kronisk
Samverkan för en mer kunskapsbaserad, jämlik och resurseffektiv vård
Samverkan för en mer kunskapsbaserad, jämlik och resurseffektiv vård Karl Landergren Susanne Yngvesson Stefan Bragsjö Sydöstra sjukvårdsregionen Värdet skapas tillsammans med patienten Standardiserade
System för kunskapsstyrning. Ny kunskapsorganisation i Västra sjukvårdsregionen
System för kunskapsstyrning Ny kunskapsorganisation i Västra sjukvårdsregionen Sammanhållet system för kunskapsstyrning ett lärande system Kunskapsstöd En sammanhållen struktur för kunskapsstyrning Stöd
Sydöstra sjukvårdsregionen. Samverkan för god och jämlik hälso- och sjukvård
Samverkan för god och jämlik hälso- och sjukvård Vår överenskommelse Samarbetet inom ska: stärka som samverkansområde för att tillgodose invånarnas behov av vård av hög kvalitet och främja och bidra till
Vår framgång räknas i liv och jämlik hälsa
Vår framgång räknas i liv och jämlik hälsa Samverkan för en mer kunskapsbaserad, jämlik och resurseffektiv vård Patienten Sammanhållen struktur för kunskapsstyrning Samverkan för en mer kunskapsbaserad,
System för kunskapsstyrning. Ny kunskapsorganisation i Västra sjukvårdsregionen
System för kunskapsstyrning Ny kunskapsorganisation i Västra sjukvårdsregionen Bakgrund Under 2018 etablerar landsting och regioner, med stöd av SKL, ett gemensamt system för kunskapsstyrning. Systemet
Välkommen! Hur kan vi göra psykosvården bättre?
Välkommen! Hur kan vi göra psykosvården bättre? Bättre psykiatrisk vård med samordnad kunskapsspridning och kunskapsutbyte Ing-Marie Wieselgren, registerhållare Louise Kimby, utvecklingsledare PsykosR
Utveckling av kunskapsstyrning i samverkan mellan kommun och region, med fokus på området psykisk hälsa
Utveckling av kunskapsstyrning i samverkan mellan kommun och region, med fokus på området psykisk hälsa Nuläge i utveckling av gemensam kunskapsstyrningsmodell VIP och NR Schizofreni i samverkan Inriktningsdokument
Målbeskrivning i Njurmedicin för blivande internmedicinare
Målbeskrivning i Njurmedicin för blivande internmedicinare Handledare skall utses vid tjänstgöringens start och bör medverka till att uppsatta mål nås. För att uppnå dessa mål behövs i normalfallet 2-3
Registerdag 4 oktober 2018
Registerdag 4 oktober 2018 Agenda 9.30-10.00 Statusrapport RCO och organisationen för nationella kvalitetsregister 10.00-10.30 Patientperspektiv: Återkoppling från workshop med patient- och närståendeföreträdare
VISS utifrån patientfall
VISS utifrån patientfall Fredrik Dunér Njurmedicinkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Expertrådet för medicinska njursjukdomar Göran född 1942 Malin född 1978 Göran född 1942 Socialt Gift, vuxna
Workshop om strukturer för kunskapsstyrning. 25 september 2017
Workshop om strukturer för kunskapsstyrning 25 september 2017 Vad är kunskapsstyrning? Vi använder den (bästa tillgängliga) kunskap som finns i varje möte Mötet följs upp och analyseras på såväl individnivå
Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling. Vassare stöd för nöjdare patienter och bättre medicinska resultat
Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling Vassare stöd för nöjdare patienter och bättre medicinska resultat Målet med Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling Högre patientupplevd kvalitet Högre medicinsk kvalitet
Vår framgång räknas i liv och hälsa För ett bra liv i en attraktiv region ion s er V
Utvecklingskraft/Nationell HFS-konferens 2017 Vår framgång räknas i liv och hälsa För ett bra liv i en attraktiv region Version 2017-02-16 Sigge Arne Malin Britt-Marie Esther Mats Bojestig 2017-06-22
Njuren Blodtryck. Peter Fors Alingsås Lasarett
Njuren Blodtryck Peter Fors Alingsås Lasarett peter.fors@hotmail.com Njurskador diabetes Diabetesnefropati (glomerulär sjd) Nefroskleros (generell parenkymskada) Njurartärstenos (arteriell sjukdom) Modifierbara
Utveckling av kunskapsstyrning i samverkan
Utveckling av kunskapsstyrning i samverkan Bakgrund gemensam kunskapsstyrningsmodell Nationellt och regionalt system för kunskapsstyrning Avsiktsförklaring VGR VGK långsiktig stabil struktur för kunskapsutveckling
Peter Fors Alingsås Lasare2
Peter Fors Alingsås Lasare2 peter.fors@hotmail.com Njurskador diabetes DiabetesnefropaA (glomerulär sjd) Nefroskleros (generell parenkymskada) Njurartärstenos (arteriell sjukdom) Modifierbara riskfaktorer
Vår framgång räknas i liv och jämlik hälsa
Vår framgång räknas i liv och jämlik hälsa Samverkan för en mer kunskapsbaserad, jämlik och resurseffektiv vård Patienten Tillsammans gör vi varandra framgångsrika Överenskommelse Att landsting och regioner
Samverkan för en mer kunskapsbaserad, jämlik och resurseffektiv vård
Samverkan för en mer kunskapsbaserad, jämlik och resurseffektiv vård Vår framgång räknas i liv och jämlik hälsa Tillsammans gör vi varandra framgångsrika! Med sikte mot ett nationellt gemensamt Bakom systemet
Samverkan för en mer kunskapsbaserad, jämlik och resurseffektiv vård
Samverkan för en mer kunskapsbaserad, jämlik och resurseffektiv vård Vår framgång räknas i liv och jämlik hälsa Tillsammans gör vi varandra framgångsrika! Med sikte mot ett nationellt gemensamt Bakom systemet
Äldre patienter och njursvikt Ulf Åhman
Äldre patienter och njursvikt Ulf Åhman 170328 Njurens åldrande 1000000 nefron/njure vid födseln Succesiv mognad upp mot 2 åå GFR ca 125 ml/min vid 20 åå GFR ca 60 ml/min vid 80 åå Bild på GFR-nedgång
Resurscenter för Psykisk hälsa. Lägesrapport från norr! September 2017
Resurscenter för Psykisk hälsa. Lägesrapport från norr! September 2017 Landet är indelat i sex sjukvårdsregioner Norra sjukvårdsregionen består av de fyra ingående regionerna(landstingen) -Norrbotten består
Samverkan för en mer kunskapsbaserad, jämlik och resurseffektiv vård Landsting/regioners system för kunskapsstyrning
Samverkan för en mer kunskapsbaserad, jämlik och resurseffektiv vård Landsting/regioners system för kunskapsstyrning Vår framgång räknas i liv och jämlik hälsa Tillsammans gör vi varandra framgångsrika
Diabetes och njursvikt
Diabetes typ 2 i 18 år Bosse 53 år (1) Diabetes och njursvikt peter.fors@hotmail.com Riskfaktorer: Snusar, hypertoni, hyperkolesterolemi, överviktig (midjemått 107 cm), motionerar inte, nästan aldrig alkohol.
Vad har njurmedicinare för nytta av att analysera proteiner i urin? Gregor Guron, docent, överläkare Njurmedicin, Sahlgrenska universitetssjukhuset
Vad har njurmedicinare för nytta av att analysera proteiner i urin? Gregor Guron, docent, överläkare Njurmedicin, Sahlgrenska universitetssjukhuset Antalet patienter med terminal njursvikt i Sverige ökar
Vår framgång räknas i liv och jämlik hälsa. Samverkan för en mer kunskapsbaserad, jämlik och resurseffektiv vård
Vår framgång räknas i liv och jämlik hälsa Samverkan för en mer kunskapsbaserad, jämlik och resurseffektiv vård Aktuellt Februari 2018 Styrgrupp för kunskapsstyrning i samverkan (SKS) Fastställde nominerade
2015-02-17. Njursjukdom. Kronisk njursjukdom/njursvikt (CKD) Njursjukdom
Njursjukdom ANNELI JÖNSSON 2015-02-17 Kronisk njursjukdom/njursvikt (CKD) En definitiv förlust av njurfunktionen vilket är allvarligt nog för att vara dödlig i avsaknad av dialys eller transplantation
Resurscentra. En struktur för samverkan. Resurscentra Psykisk hälsa sydöst (RCPH)
Resurscentra En struktur för samverkan Resurscentra Psykisk hälsa sydöst (RCPH) - 2018 - Vår framgång räknas i liv och jämlik hälsa. Tillsammans gör vi varandra framgångsrika. - Sveriges Kommuner och Landsting
Nationellt patientsäkerhetsarbete
Nationellt patientsäkerhetsarbete Nationell satsning 2007/2008 Tre åtgärdspaket inom området VRI Nationell PPM-VRI 2008 Infektionsverktyget 2011 Nationell PPM-BHK 2011 Överenskommelse mellan staten och
Varför Framtidens kvalitetsregister. Slutrapport 15 maj 2017
Varför Framtidens kvalitetsregister Slutrapport 15 maj 2017 Varför nytt kvalitetsregistersystem? Tre huvudfrågor som problem i så gott som alla samtal och i kansliets rapport. 1. För låg användning av
Registerdag 5 oktober 2017
Registerdag 5 oktober 2017 9.00-10.00 Framtida organisation kring nationella kvalitetsregister med fokus på registercentrumens uppdrag 10.00-10.30 Fika 10.30-11.15 Automatisk överföring från vårddatabas
Samverkan för en mer kunskapsbaserad, jämlik och resurseffektiv vård Landsting/regioners system för kunskapsstyrning
Samverkan för en mer kunskapsbaserad, jämlik och resurseffektiv vård Landsting/regioners system för kunskapsstyrning Vår framgång räknas i liv och jämlik hälsa Tillsammans gör vi varandra framgångsrika
Kronisk njursjukdom. Arsim Birinxhiku överläkare njurmedicin Varberg. måndag 28 mars 16
Kronisk njursjukdom Arsim Birinxhiku överläkare njurmedicin Varberg måndag 28 mars 16 Fall 1 Kvinna 72 år Hypertoni i 12 år (Ramipril, amlodipin, HCTZ) Remitteras för Renal dysfunction - Bltr 135/70 Krea
Nationellt system för kunskapsstyrning
Nationellt system för kunskapsstyrning Samverkan för en mer kunskapsbaserad, jämlik och resurseffektiv vård Ett nytt gemensamt system för kunskapsstyrning införs i alla regioner under 2019 Samverkan med
Systemet för kunskapsstyrning. Kunskapsorganisationen i Västra sjukvårdsregionen 2019
Systemet för kunskapsstyrning Kunskapsorganisationen i Västra sjukvårdsregionen 2019 Om kunskapsstyrning Att utveckla, sprida och använda bästa kunskap Detta ingår: kunskapsstöd stöd till uppföljning och
Huvudmännens samverkan för kunskapsstyrning och Nationell arbetsgrupp vårdhygien
Huvudmännens samverkan för kunskapsstyrning och Nationell arbetsgrupp vårdhygien Ingemar Qvarfordt & Sofia Wetterbrandt Hygiendagarna 20-22/3 2018 Swedish Association for Infection Control (SAIC) Tack
Samverkan för en mer kunskapsbaserad, jämlik och resurseffektiv vård. Landsting/regioners system för kunskapsstyrning
Samverkan för en mer kunskapsbaserad, jämlik och resurseffektiv vård Landsting/regioners system för kunskapsstyrning System för kunskapsstyrning/lärande system En sammanhållen struktur för kunskapsstyrning
Presentationer. Förbundsdirektionen 2 oktober 2019
Presentationer Förbundsdirektionen 2 oktober 2019 Utveckling av systemet för sjukvårdsregional kunskapsstyrning FD 20191002 Förkortningar NPO - Nationella programområde RPO - Sjukvårdsregionalt programområde
Primärvården och laboratorie-prover
Primärvården och laboratorie-prover Oselekterad patientgrupp, låg sjukdomsrisk 1. Identifiera sjukdomar: Lågt positivt prediktivt värde av test» Många falskt positiva, behöver utredas mer, kan skapa oro
Samverkan för en mer kunskapsbaserad, jämlik och resurseffektiv vård. Landsting/regioners system för kunskapsstyrning
Samverkan för en mer kunskapsbaserad, jämlik och resurseffektiv vård Landsting/regioners system för kunskapsstyrning System för kunskapsstyrning/lärande system En sammanhållen struktur för kunskapsstyrning
Medicinska och odontologiska sektorsrådens ordförandekonferens
Medicinska och odontologiska sektorsrådens ordförandekonferens 2018-03-01 9.00 10.30 Regionaktuellt 1. Aktuellt från koncernstab hälso-och sjukvård/ann Söderström 2. Aktuellt från Hälso-och sjukvårdsstyrelsens
Uppföljning av patienter med nedsatt njurfunktion. Hur används Ferritin och PTH?
Uppföljning av patienter med nedsatt njurfunktion. Hur används Ferritin och PTH? Anders Christensson Njur- och transplantationskliniken Skånes Universitetssjukhus SUS Malmö Kronisk njursjukdom (CKD) Stadieindelning
Expertrådet för medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté
Kloka Listan 2014 Expertrådet för medicinska njursjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Njursjukdomar Klokt råd 2014 Beräkna och beakta njurfunktionen vid val och dosering av läkemedel Beräkna njurfunktionen
KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté
KLOKA LISTAN 2015 Expertrådet för medicinska njursjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Njursjukdomar Klokt råd 2015 Beräkna och beakta njurfunktionen vid val och dosering av läkemedel Beräkna njurfunktionen
Expertrådet i medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté
Kloka Listan 2012 Expertrådet i medicinska njursjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté 1 Expertrådet för medicinska njursjukdomar Kloka råd 2012 Beräkna och beakta njurfunktionen vid val och dosering
KLOKA LISTAN. Expertrådet för medicinska njursjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté
KLOKA LISTAN Expertrådet för medicinska njursjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Vad ska behandlas vid kronisk njursjukdom? Hypertoni Dyslipidemi Höga blodsockervärden vid diabetes Högt P-fosfat
Invärtesmedicin för fysioterapeuter Njursjukdomar
Invärtesmedicin för fysioterapeuter 2017 Njursjukdomar Njursjukdomar översikt Uppbyggnad och funktion Undersökningar av njure och urinvägar Njursvikt Vanligaste orsaker Symtom Dialys Njurarnas lokalisation
Äldre och njurfunktion - att tänka på vid val av läkemedel. Gudrun Malmsten Med kliniken USÖ
Äldre och njurfunktion - att tänka på vid val av läkemedel Gudrun Malmsten Med kliniken USÖ Den åldrande njuren Sedan e GFR mätningar börjat användas för att bestämma njurfunktion har allt fler äldre identifierats
Njurfunktionsskattning och njursjukdomsepidemiologi i SLL (SCREAM) Peter Bárány
Njurfunktionsskattning och njursjukdomsepidemiologi i SLL (SCREAM) Peter Bárány Njurmedicinska Kliniken Karolinska Universitetssjukhuset och CLINTEC Karolinska Institutet Glomerulär filtration Med hjälp
Program 13.15 ÖREBRO LÄNS LANDSTING
Program 13.15-13.30: Inledning. Christer Lundin, med klin USÖ, Läkemedelskommittén ÖLL 13.30-14.00: Kardiorenalt syndrom. Christer Lundin 14.00-14.45: Metforminbehandling vid njursvikt. Anders Frid, docent,
Etableringen av en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård
Samverkan för en mer kunskapsbaserad, jämlik och resurseffektiv vård Etableringen av en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård Med sikte mot ett gemensamt nationellt system Mats
Gävle HC Carema. Metabol bedömning & mottagning
Gävle HC Carema Metabol bedömning & mottagning Är personen SJUK? eller FRISK?... . eller har hon en mycket HÖG RISK? Hur ska vi HJÄLPA utan att STJÄLPA? HJÄLP!? Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård
Utmaningar & strategier för sköra och äldre. GÖRAN FRIMAN Leg. Tandläkare, med dr
1 Utmaningar & strategier för sköra och äldre GÖRAN FRIMAN Leg. Tandläkare, med dr Hud & slemhinna en barriär 2 Barriär som skyddar den underliggande vävnaden och blodcirkulationen Mekaniska skador Kemiska
Göteborg Peter Fors Alingsås Lasare<
Göteborg 2016-11-17---18 Peter Fors Alingsås Lasare< peter.fors@hotmail.com Njurskador diabetes DiabetesnefropaJ (glomerulär sjd) Nefroskleros (generell parenkymskada) Njurartärstenos (arteriell sjukdom)
Vad är kreatinin? Nyupptäckt njursvikt eller En stjärnspäckad lablista. Basala frågeställningar vid njursvikt. På vilken nivå ligger orsaken?
Nyupptäckt njursvikt eller En stjärnspäckad lablista Björn Samnegård Njurmedicinska kliniken DS Basala frågeställningar vid njursvikt På vilken nivå ligger orsaken? prerenal? postrenal? renal? Akut eller
Sjuksköterskedagarna. Vad letar vi efter i sjukvården? Varför?
Sjuksköterskedagarna Cecilia Enockson specialist i allmänmedicin Medicinsk rådgivare Hälsoval Vad letar vi efter i sjukvården? Varför? Riskfaktorer för hjärt- kärlsjukdom Orsakar stor sjuklighet och lidande
Standardiserade vårdförlopp
Standardiserade vårdförlopp 18 September 2019 En jämlik och effektiv vård med god kvalitet genom standardiserade vårdförlopp Överenskommelse med staten Regeringen vill underbygga det pågående utvecklingsarbetet
Lithium, insättning och behandling - vuxenpsykiatri
Innehållsansvarig: Sten Jacobsson, Överläkare, Läkare Vuxenpsykiatri (steja8) Granskad av: Meritxell Casanovas Roca ( merca ) (Ledningsgrupp M5/Övergripande/Vuxenpsykiatri/M5/Skaraborgs Sjukhus) Godkänd
Initial utredning för tidig upptäckt av CKD
Tidig upptäckt och initial utredning av kronisk njursjukdom Riktlinjer för preventiv nefrologi i Södra sjukvårdsregionen Preventiv nefrologi och kronisk njursjukdom Naomi Clyne, docent, överläkare Njursektionen
SIR:s årliga konferens Saltsjöbaden Sepsis- 3, Säker sepsisvård och Säker traumavård Pär Lindgren
SIR:s årliga konferens Saltsjöbaden 2018 Sepsis- 3, Säker sepsisvård och Säker traumavård Pär Lindgren System för kunskapsstyrning ett lärande system En sammanhållen struktur för kunskapsstyrning för att
Snabb försämring Nedsatt njurfunktion utan albuminuri. Samtidig hematuri, Förhöjd SR. Ibland kan njurbiopsi bli nödvändig för att fastställa diagnos.
Diagnostik 29 Njuren, nefropati Diabetesnefropati är en kroniskt progredierande sjukdom som debuterar först 10-20 år efter debut av typ 1- diabetes. Efter 30 år är 10-30 % drabbade. Därefter avtar incidensen.
DX3 2015 04 17 20 poäng MEQ 2
DX3 2015 04 17 20 poäng MEQ 2 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter rättvändes nästa sida.
Långtidsuppföljning efter UVI
Långtidsuppföljning efter UVI Martin Wennerström Långtidsuppföljning efter UVI Behövs det i klinisk praxis? Varför? Vilka? Hur? Långtidsrisker förknippade med UVI-associerad njurskada Hypertension Nedsatt
Nationellt kliniskt kunskapsstöd. Diagnos- och behandlingsrekommendationer för primärvården
Nationellt kliniskt kunskapsstöd Diagnos- och behandlingsrekommendationer för primärvården Utgångspunkter Nationell strategi för att förebygga och behandla kroniska sjukdomar 2014-2017. Tar lärdom från
Hematuri. Ur nefrologisk synvinkel. Hematuri
Ur nefrologisk synvinkel Definitioner Makrohematuri - Blod i urinen som ger synlig färgförändring i form av röd eller brunfärgad urin Mikrohematuri - Ej synlig för blotta ögat Påvisas med urinsticka eller
KLOKA LISTAN Expertrådet för medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté
KLOKA LISTAN 2016 Expertrådet för medicinska njursjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Njursjukdomar Klokt råd 2016 Beräkna och beakta njurfunktionen vid val och dosering av läkemedel Beräkna njurfunktionen
TYP 2-DIABETES Tillstötande sjukdomar vård och uppföljning
TYP 2-DIABETES Tillstötande sjukdomar vård och uppföljning Innehåll T2D tillstötande sjukdomar Hjärtat och blodkärlen Njurarna Nervsystemet Ben och fötte Ögonen Munnen 4 7 10 11 12 13 14 Hjärtat och blodkärlen
Regional workshop - Tillsammans gör vi varandra framgångsrika. Nässjö
Regional workshop - Tillsammans gör vi varandra framgångsrika Nässjö 170427 En historik Intressenter Medborgare (Politik) Patienter och närstående Vårdprofessionella Lednings- och stödfunktioner Historik
PNA-dagar. Upptäck njurskadan..innan det är försent!! mars Boden Från Siemens: Kerstin Johansson & Kent Hägg
Upptäck njurskadan..innan det är försent!! PNA-dagar 13-14 mars Boden Från Siemens: Kerstin Johansson & Kent Hägg Answers for life. Mer än enbart diabetes. Hjärta/Kärl, Blodtryck & BMI Nefropati Högt blodtryck
Att dosera läkemedel vid njursvikt
20180131 Att dosera läkemedel vid njursvikt Hans Furuland, överläkare Njurmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala Njurfunktionen Agenda Biotillgänglighet Distributionsvolym Proteinbindning Elimination Farmakodynamik
Graviditet och kronisk njursjukdom
Graviditet och kronisk njursjukdom Mårten Ståhl Njurmedicinska kliniken Anna Sand Patientområde Graviditet och Förlossning Karolinska Universitetssjukhuset, Solna Kronisk njursjukdom (CKD) 3% av kvinnor
Diabetes och njursjukdom
Diabetes och njursjukdom Hans Furuland Överläkare, Njurmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala oktober 2016 1 Agenda Njursvikt och förekomst av diabetisk njurskada Diagnos av diabetesnefropati Sjukdomsförlopp
Njursjukdomar och deras behandling
FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI Apotekarprogrammet (MAPTY/F2APO) Kardiovaskulär, renal och respirationsfarmakologi Njursjukdomar och deras behandling Dick Delbro Ht-14 Njurundersökningar Olika
Läkarutbildningen vid Linköpings universitet. Jan-Erik Karlsson Docent, VFU-ansvarig läkare
Läkarutbildningen vid Linköpings universitet Jan-Erik Karlsson Docent, VFU-ansvarig läkare 2 Läkarprogrammet 30 år Problembaserat lärande betonar kunskapens sammanhang och studentens aktivitet samt egna
Kunskapsstyrning exempel Diabetes
Kunskapsstyrning exempel Diabetes Ingrid Östlund Bitr Hälso- och sjukvårdsdirektör 2015-10-07 Kunskapsstyrning Bästa möjliga kunskap vid varje möte Gör det lätt att göra rätt Lärande organisation Kunskapsstyrning
Kunna identifiera och värdera svårigheten av och initiera akutbehandling vid
1 STUDIEGUIDE termin 6, Läkarprogrammet, Lunds universitet Beslutad i NBMFU 2009-11-18 AKUTMEDICIN Bröstsmärtor Akuta andningsbesvär Akuta rubbningar i sockeromsättningen Akuta intoxikationer Oklar medvetslöshet