Utveckling av kunskapsstyrning i samverkan

Transkript

1 Utveckling av kunskapsstyrning i samverkan

2 Bakgrund gemensam kunskapsstyrningsmodell Nationellt och regionalt system för kunskapsstyrning Avsiktsförklaring VGR VGK långsiktig stabil struktur för kunskapsutveckling VVG;s uppdrag utveckla samverkan för hållbara stödstrukturer för gemensamt kunskapsstöd och kunskapsutveckling Gemensamt ansvar hälso och sjukvårdsavtal kommunerna står för ca 25% av hälso och sjukvården Demografisk utveckling jobba smartare, mer effektivt Tillgång till kompetenser otillräcklig Behov optimera användandet av de sammantagna resurserna?

3 Utveckling av kunskapsstyrning i samverkan Målet är : att patienter/brukare med insatser från både kommunernas och region VG:s verksamheter ska erbjudas en sammanhållen hälso och sjukvård och socialtjänst som utgår från bästa tillgängliga kunskap. Uppdraget: Föreslå gemensam struktur för sammanhållen kunskapsstyrning. Föreslå gemensam process; från identifiering av gemensamma målgrupper till gemensamt utvecklingsarbete och implementering.

4 Processledare och styrgrupp Styrgrupp Anders Carlqvist, avdelningschef kunskapsstöd Jan Eriksson, programchef omställningen Anneli Bjerde, VästKom Thomas Jungbeck, VästKom Processledare Rose Marie Nyborg, VGR Charlotta Wilhelmsson, VästKom

5 Arbetsgrupp Kommunsidan Anna Lena Sellergren, Boråsreg, SKLs nätverk för socialchefer Ann Charlotte Klarén, Skaraborg, FVM Lena Gardtman, Fyrbodal, NSKs Margareta Forsberg, GR. FoU i Väst Annicka Thorén, Göteborgs stad Vårdsamverkan Nils Gunnar Främberg, Skaraborg Cecilia Axelsson, Göteborgsområdet Västra Götalandsregionen Mia Isacson, Regionutvecklare, kunskapsstöd läkemedel och hjälpmedel Erik Fernholm, projektledare i FVM Sverker Andersson, regionutvecklare kvalitetsdriven verksamhetsutveckling Ulrika Söderlund, regionutvecklare Kunskapsstöd för psykisk hälsa Rose Marie Nyborg, Strateg koncernstab hälsooch sjukvård

6 Varför gemensam kunskapsstyrning? Nyttan/mervärdet för individen Oavsett var i VG jag bor och oavsett huvudman och organisation erbjuds jag som patient/brukare en vård och omsorg som; utgår från bästa tillgängliga kunskap är lättillgänglig, säker och effektiv är jämlik bygger på delaktighet och har individens perspektiv i fokus är samordnad

7 Varför gemensam kunskapsstyrning? Nyttan/mervärdet för parterna är; att kunna erbjuda en jämlik och effektiv vård och omsorg utifrån individens perspektiv med grund i kunskap stödja samverkan och tillit uttrycka en ambitionsnivå som VGK och VGR är överens om

8 Regional programområdesstruktur Regional samordning (RESAK) Regional samordning (RESAK) Akut vård Barn och ungdomars hälsa Cancersjukdomar Endokrina sjukdomar Hjärt och kärlsjukdomar Hud och könssjukdomar Infektionssjukdomar Kvinnosjukdomar och förlossning Levnadsvanor Lung och allergisjukdomar Mag och tarmsjukdomar Medicinsk diagnostik Nervsystemets sjukdomar Njur och urinvägssjukdomar Psykisk hälsa Rehabilitering, habilitering och försäkringsmedicin Reumatiska sjukdomar Rörelseorganens sjukdomar Sällsynta sjukdomar Tandvård Äldres hälsa Ögonsjukdomar Öron, näs och halssjukdomar Primärvårdsråd Regionala stödfunktioner Metoder för kunskapsstöd Uppföljning och analys Förbättring och utveckling Läkemedel/Medicinteknik Forskning och Life science Digitalisering, ehälsa och informatik Ekonomi Kommunikation Patientsäkerhet Kunskapsråd

9 Nuläge i arbetsgruppen i VG Förslag att inrätta ett gemensamt kunskapsråd Områden att samverka kring i första hand (områden med stora samverkansytor mellan sig och mellan VGR och VGK) Barn och ungdomars hälsa Levnadsvanor Psykisk hälsa Rehab/habilitering Äldres hälsa Primärvård Varför ett kunskapsråd? Plattform/forum för gemensam kunskapsstyrning delat ledarskap Helhetsbild och gemensam överblick Bedöma, sortera och prioritera tillsammans Ökad kunskap om individens hela process Gemensam grund samsyn om kunskap att tillämpa, bättre kvalitet ger trygghet för patient/brukare

10 Gemensamt kunskapsråd Deltagarna i kunskapsrådet (8 10 / huvudman); Västra Götalandsregionen Programområden med stora inslag av samverkan både mellan sjukvårdshuvudmännen och mellan områdena utifrån systemperspektiv; Barn och ungdomars hälsa, Levnadsvanor, Psykisk hälsa, Rehab/habilitering, Äldres hälsa, primärvårdsrådet och RESAK Kommunerna i Västra Götaland RSS områden/kommunalförbunden, Gbg;s stad, VästKom, sakkunniga i kommunal HoS (geografisk spridning, mandat och sakkunskap)

11 Vilken funktion kan ett gemensamt kunskapsråd ha? Prioritera och besluta vad som ska göras gemensamt Initiera utifrån kunskapsläge och rådande behov, gemensamma utbildningssatsningar Besluta hur den gemensamma frågan hanteras i varje enskilt fall, ta fram arbetsrutiner Från frågeställning till uppstart och eventuellt fram till resultat Koppling till NSK och NSK s 4/16/

12 Vad är värdet med ett gemensamt kunskapsråd? Delaktighet i hela processen Möjlighet att förankra och implementera bästa kunskap Helhetsbild, gemensam överblick Ökad kunskap om den enskilde patientens/brukarens hela process Möjlighet för kommuner och region att mötas och förstå varandra Samsyn om människan i helhet Lättare väg att nå bästa kunskap oavsett var man bor/verkar Trygghet ökar för patient och medarbetare när region och kommuner utgår från samma kunskapsgrund Kontinuitet, vården hänger ihop 12

13 Frågor för att komma vidare Helhet Koordinera och samordna kunskapsstyrning för helheten? Över Regionala Programområdesgränser Kan GKR utgöra avstämningsyta för andra RPO som inte ingår? Är det rimligt att GKR har rollen att bedöma och sortera utvecklingsbehov när samverkan är aktuellt Mandat och befogenhet Gränsen till grupper när GKR inte kan ta beslut utan förankring i linjen behövs Struktur i kriterier som tas fram som stöd för beslut i GKR, omfattning och prioriteringar Kan GKR ha mandat att ta beslut om Ej kostnadsdrivande aktiviteter Föreslå/rekommendera insatser som är kostnadsdrivande? På vems uppdrag och koppling till linje och samverkansstruktur Koppling till övrig samverkanstruktur, VGR:s kunskapsstyrningsmodell, huvudmännens linjeorganisation, nationella arenor som NSK:s och NSK? Stödresurser?

14

15 Kriterier Kriterier för att ta sig an nationella riktlinjer eller stöddokument gemensamt för kommunerna i Västra Götaland är att de: Berör samtliga kommuners uppdrag i Västra Götaland Berör socialtjänst och/eller hälso och sjukvård i kommunerna Berör många personer som får vård och omsorg i kommunerna Det finns behov i kommunerna av ett stöd för en gemensam tillämpning

16 Tankar och synpunkter från er

17 Styrande dokument från SoS och nationell kunskapssamverkansstruktur Regionen och Kommunerna Gemensamt förslag Mål, prioriteringar, insatser Checklista Idé exempel Partsgemensam arbetsgrupp Processledare Region Kommunerna Bedömning utifrån gemensam checklista: Berörs båda huvudmännen? Ska regional version tas fram, gemensam? Gemensam GAP analys mm? Gemensamt utvecklingsbehov? Partsgemensam Gemensamt grupp Gemensamt arbete? kunskapsråd Uppdragshandling Områden för samverkansstrukturen Barn och ungdomars hälsa Levnadsvanor Primärvård Psykisk hälsa (RCPH) Rehabilitering och habilitering Äldres hälsa Andra områden efter behov? Målbild Beslut och gemenomförande Varje part ställer sig bakom Utbildningar mm arrangeras enligt överenskommelse