Workshop om strukturer för kunskapsstyrning. 25 september 2017

Transkript

1 Workshop om strukturer för kunskapsstyrning 25 september 2017

2 Vad är kunskapsstyrning? Vi använder den (bästa tillgängliga) kunskap som finns i varje möte Mötet följs upp och analyseras på såväl individnivå som på gruppnivå Ny kunskap kan snabbt omsättas, och ny kunskap genereras och systematiseras Identifiering och prioritering av nya förbättringsområden tillsammans med patienten är en del av vardagen

3 Varför kunskapsstyrning? För att bidra till en mer jämlik vård!

4 Utredningar, förslag och pågående arbeten. Etablering av en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning (SKL) Nationell nivåstrukturering av den högspecialiserade vården (SoS) Kunskapsbaserad och jämlik vård Förutsättningar för en lärande hälso- och sjukvård (SOU 2017:48)

5 Etablering av sammanhållen struktur för kunskapsstyrning. Rekommendation från SKL 12 maj 2017 Landsting och regioner anpassar sin regionala och lokala kunskapsorganisation till den nationella programområdes- och samverkanstrukturen med syfte att få styrka genom hela systemet Att landsting och regioner långsiktigt säkrar en regional och lokal kunskapsorganisation i enlighet med den nationella strukturen Att landsting och regioner avsätter resurser regionalt i form av att ta på sig värdskap för ett antal programområden, tillsätter ordförande och processledare för aktuella programområden samt avsätter tid för experter att delta i programområden och samverkansgrupper

6 Nationell nivåstrukturering av den högspecialiserade vården Socialstyrelsen presenterade den 15 juni på uppdrag av regeringen en arbetsprocess för att nivåstrukturera den högspecialiserade vården. Utgångspunkten är rapporten: Träning ger färdighet Koncentrera vården för patientens bästa (SOU 2015:98, Måns Rosén). Huvudmännens (SKL s) struktur för nationell kunskapsstyrning ska beaktas liksom Kunskapsstödsutredningens förslag. Arbetsprocessen testas hösten 2017 inom två områden; nervsystemets sjukdomar och kvinnosjukdomar, Tidsplanen anger att all högspecialiserad vård ska nivåstruktureras till 2020.

7 Kunskapsbaserad och jämlik vård Förutsättningar för en lärande hälso- och sjukvård (SOU 2017:48) Uppdrag att lämna förslag till hur ökad följsamhet till nationella kunskapsstöd i hälso- och sjukvården kan uppnås. Utredningen presenterades 1 juni och föreslår bland mycket annat att: - Läkemedelskommittéerna avskaffas och ersätts med Vårdkommittéer som ska verka för en nationell kunskapsstyrning i hälso- och sjukvården omfattande användande av kunskapsstöd, implementeringsarbete och uppföljning. Remissvar inne senast 20 oktober

8 Nationell nivå Kunskapsunderlag Kvalitetsregister Sjukvårdsregional nivå RCC Chefssamråd Kunskapsunderlag Landstings/regional nivå Beslutsprocess Implementering Egna resultat

9 Nationella Programområden (Regionalt värdskap) Nära vård Akut vård Infektionssjukdomar Cancersjukdomar Endokrina sjukdomar Psykisk hälsa Nervsystemets sjukdomar Ögonsjukdomar Öron-, näsa- och halssjukdomar Hjärt- och kärlsjukdomar Lung- och allergisjukdomar Rörelseorganens sjukdomar Hud- och könssjukdomar Mag- och tarmsjukdomar Njur- och urinvägssjukdomar Kvinnosjukdomar och förlossning Barn och ungdomars hälsa Sällsynta sjukdomar Tandvård Nationella samverkansgrupper Metoder för kunskapsstöd Kvalitetsregister Uppföljning och analys Läkemedel/medicinteknik Forskning/Life Science Patientsäkerhet Tillfälliga satsningar

10 Nationell nivå Vårdprogram Nationella Program Områden 19 st Nationella Samverkans Grupper 6 st Kvalitetsregister Sjukvårdsregional nivå Sjukvårdsregionala programområden 19 st. RCC Ordförande och processledare Administrativt stöd/processledare Kunskapsunderlag Landstings/regional nivå Beslutsprocess Implementering Egna resultat

11 Nationella Programområden (Regionalt värdskap) Nära vård Akut vård Infektionssjukdomar Cancersjukdomar Endokrina sjukdomar Psykisk hälsa Nervsystemets sjukdomar Ögonsjukdomar Öron-, näsa- och halssjukdomar Hjärt- och kärlsjukdomar Lung- och allergisjukdomar Rörelseorganens sjukdomar Hud- och könssjukdomar Mag- och tarmsjukdomar Njur- och urinvägssjukdomar Kvinnosjukdomar och förlossning Barn och ungdomars hälsa Sällsynta sjukdomar Tandvård Nationella samverkansgrupper Metoder för kunskapsstöd Kvalitetsregister Uppföljning och analys Läkemedel/medicinteknik Forskning/Life Science Patientsäkerhet Tillfälliga satsningar

12 Nationella programområden Uppdrag 1. Hur ser det ut idag? Behovsanalys. Åtgärdsförslag 2. Utser nationella arbetsgrupper Omvärldsspaning 3. Kunskapsstöd för jämlik hälsa och vårdbehandlingsrekommendationer - SVF 4. Kvalitetsregister 5. Ordnat införande/ordnad utfasning 6. Nivåstrukturering 7. Samverka med myndigheter inom aktuellt område 8. Annat t ex ehälsa, kompetensutveckling En grupp per programområde Regionalt värdskap/placering Representation från samtliga regioner (ordföranden från värdregion) Multiprofessionell sammansättning

13 Nationella samverkansgrupper Metoder för kunskapsstöd Kvalitetsregister Uppföljning och analys Läkemedel/medicinteknik Forskning/Life Science Patientsäkerhet Vid behov kan ytterligare samverkansgrupper inrättas inom ramen för modellen t ex för tillfälliga satsningar Uppdrag Varierar beroende på område, t ex Förvaltning/utveckling Behovsanalys Utser expert-, projekt-, referensgrupper Omvärldsspaning Annat

14 Utsedda representanter från norra sjukvårdsregionen till nationella programområden: Kvinnosjukvård inklusive förlossning: Eva Innala. Nervsystemets sjukdomar: Jonatan Salzer. Psykisk hälsa: Håkan Gadd (landsting/regioner). Annika Nordström (kommuner)

15 Utsedda representanter från norra sjukvårdsregionen till nationella samverkansgrupper: Uppföljning och analys: Hanna Vahlund

16 Sjukvårds-Regionala programområden Uppdrag 1. Genomföra behovsinventering och bidra till det nationella programområdets behovsanalys och omvärldsbevakning 2. Initiera frågor för nationell samverkan 3. Skapa regionala tillämpningar av nationella kunskapsunderlag och beslutsstöd 4. Ta emot, anpassa och omsätta nationell kunskap för att det ska nå ut till patientmötet 5. Stödja spridning och implementering av bästa möjliga tillgängliga kunskap 6. Samverkan med regional registercentrumorganisation 7. Specifika regionala uppdrag

17 Vad är det egentligen landstingen/regionerna åtar sig?

18 Beslutspunkter utifrån rekommendation Att landsting och regioner i samverkan arbetar utifrån den gemensamma visionen: Vår framgång räknas i liv och jämlik hälsa. Tillsammans gör vi varandra framgångsrika. Att landsting och regioner samarbetar inom den gemensamma strukturen för kunskapsstyrning. Att landsting och regioner, med stöd av SKL, etablerar en gemensam organisations- och styrmodell för en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning genom att: inrätta nationella programområden med experter inom sjukdomsspecifika eller organisatoriska fält tillsätta nationella samverkansgrupper med experter inom tvärgående områden så som; uppföljning och analys, läkemedel och medicinsk teknik, patientsäkerhet etc. tillsätta en strategisk styrgrupp styrgrupp för kunskapsstyrning i samverkan (SKS) tillsätta en beredningsgrupp som bereder ärenden inför ställningstagande och beslut i styrgruppen (SKS) inrätta en nationell stödfunktion, som utgår från och i första hand bemannas från SKL

19 Beslutspunkter utifrån rekommendation Att landsting och regioner anpassar sin regionala och lokala kunskapsorganisation till den nationella programområdes- och samverkansstrukturen med syfte att få styrka genom hela systemet. Att landsting och regioner långsiktigt säkrar en regional och lokal kunskapsorganisation i enlighet med den nationella strukturen. Att landsting och regioner avsätter resurser regionalt i form av att ta på sig värdskap för ett antal programområden, tillsätter ordförande och processledare för aktuella programområden samt avsätter tid för experter att delta i programområden och samverkansgrupper.

20 Vad betyder allt detta för oss, sjukvårdsregionalt och lokalt?

21 Vad har vi i dag? Den regionala samverkansgruppen för kunskapsstyrning (RSK) fick i uppdrag att inventera hur det ser ut hos oss, sjukvårdsregionalt och hos landsting/regioner.

22 Citat ur rapporten från RSK Generellt kan konstateras att systemen för kunskapsstyrning i Norra sjukvårdsregionen varierar mellan huvudmännen. Ingen region/landsting har ett fullständigt system i förhållande till den sammanhållna struktur som föreslås. Regionförbundet har inte heller chefsamråd för alla de föreslagna ämnesområdena. Beträffande de föreslagna samverkansgrupperna varierar anknytningen till organisationer på sjukvårdsregional respektive region- /landstingsnivå.

23 Citat ur rapporten från RSK Totalt sett konstaterar vi att den befintliga strukturen är både omfattande och komplex. Formaliseringen är allmänt sett svag, liksom det administrativa stödet. Strukturen kommer att behöva kompletteras, formaliseras och förses med administrativt stöd för att motsvara utvecklingsambitionerna mot en nationellt sammanhållen struktur.

24 Citat ur rapporten från RSK Den föreslagna nya sammanhållna strukturen bör betraktas som en ganska grov målbild. De synpunkter vi framför här bör kunna beaktas i det praktiska utvecklingsarbetet. Samsyn på dessa frågor i norra sjukvårdsregionen skulle naturligtvis ge extra tyngd i argumenten.

25 Förkortningar Översiktlig bild - nationella programområden och samverkansgrupper NPO Nationella programområden, AG = Arbetsgrupper CS Chefssamråd t ex; CSP = Chefssamråd primärvård, CSA = Anestesi, intensiv-, traumavård PSG Palliativa samrådsgruppen FSR Folkhälsosamrådet PN Psykiatrinätverket TVG Tandvårdsgruppen BG NRF Beredningsgruppen Norrlandstingens regionförbund RSK Regionala samverkansgruppen kunskapsstyrning VPD Vård på distans, JÄMVÅRD Jämlik/jämställd vård RCN Registercentrum Norr OBS! Det finns fler gemensamma expert-/arbetsgrupper inom norra regionen t ex; sjuktransportgruppen, biobanksrådet, primärvårdsgruppen, arbetsgrupp hälso- och sjukvård i glesbygd.

26 (Inom varje Nationellt programområde (NPO) tillsätts arbetsgrupper (AG) utifrån behov, t ex har NPO Cancer sjukdomar ca 40 AG, Psykisk hälsa ca 10 AG) CSP PSG FSR CSA Stra CSC CSI PN CSN CSÖ CSÖ CSK CSO CSH ma CSS CSR CSK CSI CSI CSK CSK CSB CSK TVG BG NRF, RSK, VPD, JÄMVÅRD RCN RCN Läkemedelsråd FUI-råd, Forum Norr

27 Nationell nivå Vårdprogram Nationella Program Områden 22 st Nationella Samverkans Grupper 6 st Kvalitetsregister Sjukvårdsregional nivå Sjukvårdsregionala programområden 22 st. RCC Ordförande och processledare Administrativt stöd/processledare Kunskapsunderlag Landstings/regional nivå Beslutsprocess Implementering Egna resultat

28 Vilken funktionsnivå önskas? 4 Stöd till implementering 3 Utvecklingsplaner med uppföljning 2 Gap- och konsekvensanalyser 1 Ta emot och anpassa kunskapsunderlag Resurser

29 Nationell nivå Vårdprogram Nationella Program Områden 19 st Nationella Samverkans Grupper 6 st Kvalitetsregister Sjukvårdsregional nivå Sjukvårdsregionala programområden 22 st. RCC Ordförande och processledare Administrativt stöd/processledare Kunskapsunderlag Landstings/regional nivå Beslutsprocess Vårdkommitté Implementering Egna resultat

30 Vad kommer att behövas sjukvårdsregionalt? Utgångspunkten är att det är ett bygge som kommer att pågå under flera år. Därefter en pågående förvaltning. Den sjukvårdsregionala strukturen byggs upp och förvaltas inom ramen för nuvarande samverkansorganisation (Norrlandstingens regionförbund) Tills vidare utgör beredningsgruppen till NRF styrgrupp för den sjukvårdsregionala strukturen för kunskapsstyrning. Regionförbundets förbundsordning behöver kompletteras så att uppdraget avseende den sjukvårdsregionala strukturen för kunskapsstyrning tydligt framgår. NRF s kansli önskar få uppdraget att föreslå nödvändig förändringar i förbundsordningen.