Initial utredning för tidig upptäckt av CKD

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Initial utredning för tidig upptäckt av CKD"

Transkript

1 Tidig upptäckt och initial utredning av kronisk njursjukdom Riktlinjer för preventiv nefrologi i Södra sjukvårdsregionen Preventiv nefrologi och kronisk njursjukdom Naomi Clyne, docent, överläkare Njursektionen i Lund, SUS 25 maj, Kursdag njursvikt, Åkersberga stiftsgård. Kroniska njursjukdomar (CKD) indelas i stadier baserat på beräknad glomerulär filtrationshastighet (egfr). Referensområdet för egfr är > 90 ml/min/1,73 m 2 hos personer under 65 år. Hos äldre är referensområdet oklart pga njurens åldrande. Nedsatt njurfunktion hos äldre är vanligt och i avsaknad av höggradig albuminuri är tillståndet oftast inte allvarligt. Riktad screening för njursjukdom egfr, U.Alb/Krea kvot och blodtryck tages intervallvis vid: Diabetes mellitus Hypertoni Tecken på kardiovaskulär sjukdom Albuminuri Ärftlig njursjukdom Nefrektomi Hög risk för snabb uremiprogress och behov av aktiv uremivård Rekommendation: till nefrolog Ökad albumingrad: U-Alb/Krea kvot > 100 g/mol Svårkontrollerat blodtryck Snabb minskning av egfr Diabetes med njurpåverkan Misstanke på systemsjukdom med inflammatoriska markörer till njurmedicin en bör innehålla följande information: Direkttelefon till inremitterande Förlopp för P-Kreatinin, egfr, U-Alb/Krea kvot, blodtryck Förlopp för Hb, Na, K, Ca, Alb, urea, CRP, blodsocker, urat Aktuella läkemedel Ultraljud njurar genomfört eller beställt Låg risk för snabb uremiprogress och sällan behov av aktiv uremivård Rekommendation: sköts av primärvårdsläkare Ålder >70 år Albuminuri: U-Alb/Krea kvot <30 g/mol Välkontrollerat blodtryck Njursjukdom på basis av generell arteriosklerotisk kärlsjukdom Patienter som ligger mellan hög och låg risk Rekommendation: Patienten kan ofta skötas av primärvårdsläkare i samråd CKDstadiuning GFR Beskrivning Befolk- (%) Njursjukdom (albuminuri > 3 mån, polycystnjurar) utan funktionsnedsättning , Njursjukdom (lätt nedsatt njurfunktion och albuminuri > 3 mån) 3,4 3a Njursjukdom med lätt till måttligt nedsatt njurfunktion 3b Njursjukdom med måttligt nedsatt njurfunktion Njursjukdom med kraftigt nedsatt njurfunktion 0,16 5 <15 Njursjukdom i slutstadium Lämpliga fall till njurmedicin Ålder <55 år år >75 år U-Alb/Krea kvot (g/mol) < 30 >30 < 30 >30 < 30 >30 egfr>60 ml/min/1,73m 2 Konsultation ml/min/1,73m 2 Konsultation Konsultation ml/min/1,73m ml/min/1,73m 2 v Godkänd sept 2011, Reviderad sept Giltig till okt 2019 Ansvar RMK njurmedicin, RMK allmänmedicin <15 ml/min/1,73m 2 Skyndsam Akut Skyndsam Akut Njurfunktion uttrycks som GFR 1. Pt-eGFRmedel Medelvärdet mellan egfr baserat på P-Cystatin C och på P-Kreatinin. Svaret anges som relativt GFR, dvs. beräknat på 1,73m2 kroppsyta och används vid gradering av njurfunktionen. Under Rekommendationer och riktlinjer finns dokument om GFR Uppmätt GFR. Iohexolclearance är referensmetod. Vid påtaglig diskrepans mellan egfr-kreat och egfr-cystatin C bör iohexolclearance övervägas. Skyndsam 4,5 Konsultation ICD- 10 N18-1 N18-2 N18-3 N18-3 N18-4 N18-5 Skyndsam ICD- 10PV N19-P Albuminuri skall följas med U-Alb/Krea kvot (stickprov i morgonurin). Bör vara < 3,0 g/mol. Upprepade prover rekommenderas, pga hög variation. Låggradig albuminuri 3 30 g/mol. U-Alb/Krea kvot 30 g/mol motsvarar 300 mg/d. Nefrotiskt syndrom: U-Alb/Krea kvot > 300 och P- Alb < 25 g/l. Länkar/förkortningar Utförligare information och behandlings-riktlinjer finns här: ACE-I/ARB Kontrollera P-K, P-Krea inom 1 vecka från startdos Minskning av egfr <15%; acceptabelt, ny kontroll inom 1 vecka Minskning av egfr >15%; reducerad dos och fortsatt kontroll eller tfnkontakt Om P-K >5,5 mmol/l reducera dosen eller avbryt behandlingen Utsättes tillfälligt vid gastroenterit/ uttorkning NSAID Stor försiktighet hos Äldre Kärlsjuka Diabetiker Personer med kronisk njursjukdom Personer med hjärtsvikt/ diuretika I dessa fall korta kurer med lägre dos (<5 dygn) Metformin Var observant vid nedsatt njurfunktion och vid tecken på dehydrering. Vid egfr ml/min/1,73m2 max dos 500 mg x 2. Utsättning av metformin vid GFR < 30. Se lokala läkemedelsrekommendationer Urinvägsantibiotika Tänk på dosminskning av sulfa, trimetoprim, och ciprofloxacin vid nedsatt GFR. Nitrofurantoin är inte verksamt vid GFR<40 ml/min/1.73m 2 Se lokala läkemedelsrekommendationer Riktlinjer framtagna i multiprofessionell och multidisciplinär samverkan inom Södra sjukvårdsregionen (Skåne, Blekinge, södra Halland och Kronoberg) och i samråd med Njurförbundet Initial utredning för tidig upptäckt av CKD Andel pat med CKD 3-5 som hittades vid screening Ålder egfr U-ACR Blodtryck Blodsocker Var 10:e frisk person över 55 år har CKD 3-5 Var 5:e patient med diabetes eller hypertoni har CKD 3-5 Hallan SI, et al, BMJ,

2 Albuminuri som prediktor för uremiprogress Association mellan U-ACR och risken för försämrad njurfunktion, n Data är justerade för ålder, kön, ras, utgångs egfr, log transformerad U-ACR, komorbiditeter, BMI, syst och diast BT, beh med statiner, RAAS användning Ålder vid baseline 64 10, 97% män; 91% DM, 84% hypertoni Keichi S et al. Clin JASN 12; 2017 Median tid i varje CKD stadium innan övergång till nästa stadium CKD 3A Chronic Renal Insufficiency Cohort (CRIC), N=3 682 Kontr DM=HbA1c <7,5% Kontr SBT < 140mmHg, Kontr proteinuri U-PCR <1g/g Median tid i varje CKD stadium innan övergång till nästa stadium CKD 3B Chronic Renal Insufficiency Cohort (CRIC), N=3 682 Ku E et al, CJASN 13, Ku E et al, CJASN 13,

3 Median tid i varje CKD stadium innan övergång till nästa stadium CKD 4 Chronic Renal Insufficiency Cohort (CRIC), N=3 682 Median tid i varje CKD stadium innan övergång till nästa stadium CKD 5 Chronic Renal Insufficiency Cohort (CRIC), N=3 682 Ku E et al, CJASN 13, Ku E et al, CJASN 13, Terminal njursvikt utifrån GFR GFR som prediktor för uremiprogress Hallan SI, et al, BMJ,

4 egfr tröskel då risken att få ESRD överstiger risken att dö GFR som prediktor för dödlighet Nicola et al, Kidn Int,82: , Kardiovaskulär mortalitet utifrån GFR GFR>60 GFR45-59 GFR30-44 GFR<30 5 års överlevnaden vid GFR 45 60: 85% 5 årsöverlevnaden vid GFR 30 44: 75% 5 års överlevnaden vid GFR <30: 60% Kronisk njursjukdom Symtom, laboratorieanalyser, behandling Hallan SI, et al, BMJ,

5 Etiologi Kronisk glomerulonefrit Diabetes mellitus Polycystisk njursjukdom Hypertensiv njursjukdom och nefroskleros Kronisk pyelonefrit Systemsjukdomar Bindvävssjd Vaskuliter Amyloidos CKD 4-5 Ett toxiskt tillstånd orsakad av njurens sviktande förmåga att utsöndra slaggprodukter, reglera salt-, vatten-, mineral-, syra-bas- balansen och producera hormoner. Glomerulära funktioner Fysiologi Symtom Behandling Fysiologi Filtration av blodet Produktion av primärurin 125 ml/min= ca 180 L/dygn Nedsatt filtration av blodet Albuminuri Förlust av immunglobuliner Förlust av koagulations/antikoagulations faktorer 5

6 Glomerulära funktioner Nedsatt filtration av blodet Albuminuri Förlust av immunglobuliner Förlust av koagulations/antikoagulations faktorer Allmän trötthet, nedsatt ork Koncentrationssvårigheter Matleda, illamående, Kräkningar Gastrointestinala symptom Klåda Ökad infektionskänslighet Ökad blödningsbenägenhet Glomerulära funktioner Allmän trötthet, nedsatt ork Koncentrationssvårigheter Matleda, illamående, Kräkningar Gastrointestinala symptom Klåda Ökad infektionskänslighet Ökad blödningsbenägenhet Laboratorieanalyser P-kreatinin, egfr, mgfr, P- urea Hb, järnstatus, B12, folsyra P-urea, P-fosfat, P-kalium, PTH P-albumin, CRP, trombocyter, fibrinogen, antitrombin, P+Uelfores Glomerulära funktioner Allmän trötthet Nedsatt ork Koncentrationssvårigheter Behandling ACE/ARB behandling Blodtrycksbehandling Fysisk träning Skydd mot snabb försämring av GFR Blodtryckskontroll Blodtryckskontroll Blodtrycks kontroll Proteinreducerad kost WHO: <140/<90 för äldre <135/85 yngre och medelålders Njursjuka: <130/<80 Diabetiker: <120/<80 6

7 Glomerulära funktioner Glomerulära funktioner Behandling Behandling Matleda Illamående Kräkningar Gastrointestinala symptom Klåda Proteinreducerad kost Energität kost Bulklaxativa Mjukgörande salva Fosfatbindare Ökad infektionskänslighet Ökad blödningsbenägenhet Ökad observans vid feber, diskreta tecken på infektion Försiktighet med antikoagulantia Resorption Sekretion Nedbrytning Fysiologi Resorption sekretion Vatten Natrium Kalium Vätejoner Bikarbonat Fosfat Calcium Metaller Ödem Hyperkalemi Metabol acidos Hyperfosfatemi Hypocalcemi Ackumulation av vissa metaller 7

8 Laboratorienánalyser Ödem Hyperkalemi Metabol acidos Hyperfosfatemi Hypocalcemi Ackumulation av vissa metaller Muntorrhet Törst Ödem Dyspné Hypertoni Muntorrhet Törst Ödem Dyspné Hypertoni P-natrium, P-kalium, P-fosfat, p- calcium, calcium jon, PTH, koldioxid/st-bikarbonat/ basöverskott, P-urat Behandling Behandling Muntorrhet Törst Ödem Dyspné Hypertoni Vattenkarens NaCl restriktion Diuretika Blodtrycksbehandling Rytmrubbningar Muskelkramper Klåda Resonium Natriumbikarbonat Calcium, vitamin D Fosfatbindare Aktivt vitamin D Calcimimetika PTX Mjukgörande krämer Klådstillande medicin 8

9 Rytmrubbningar Muskelkramper Klåda Laboratorieanalyser P-natrium, P-kalium, P-fosfat, p- calcium, calcium jon, PTH, vitamin OH-D 3 koldioxid/ st-bikarbonat/ basöverskott, Fysiologi Nedbrytning av peptider Enzymer Hormoner Höga halter av peptider Troponin T Pro-BNP PTH Amylas Med flera Endokrina funktioner Höga halter av peptider Troponin T Ischemisk hjärtsjd Fysiologi Reninproduktion Derangerat reninangiotensinsystem PTH Med flera Skeletturkalkning, kärlförkalkning Aktivering av vitamin D Derangerat calcium fosfat vitamin D PTH axel Erytropoietinproduktion Utebliven EPO produktion vid anemi 9

10 Endokrina funktioner Endokrina funktioner Laboratorieanalyser Derangerat reninangiotensinsystem Derangerat calcium fosfat vitamin D PTH axel Hypertoni Vätskeretention Hypocalcemi, hyperfosfatemi, hyperparathyr, skeletturkalkning, kärlförkalkning Hypertoni Vätskeretention Muskeltrötthet Skelettpåverkan kärlförkalkningar 24 timmars blodtrycksmätning P-natrium, P-kalium P-Calcium, Calciumjon, P- fosfat, PTH, vit OH-D 3 Fosfatbindare Utebliven EPO produktion vid anemi Trötthet, nedsatt ork Koncentrationssvårigheter Nedsatt libido Trötthet, nedsatt ork Koncentrationssvårigheter Nedsatt libido Hb, S-järn, TIBC, järnmättnad,ferritin, B 12, folsyra Endokrina funktioner Vaskulära funktioner Behandling Hypertoni Vätskeretention Muskeltrötthet ACE/ARB behandling Blodtrycksmediciner Diuretika Minskat perfusionstryck Akut försämring av njurfunktionen Skelettpåverkan kärlförkalkningar Fosfatbindare Aktivt vitamin D Trötthet, nedsatt ork Koncentrationssvårigheter Nedsatt libido ESL, järn, vitaminer Fysisk träning 10

11 Vaskulära funktioner Akut försämring av njurfunktionen Behandling Dosreduktion av ACE/ARB behandling Försiktighet med NSAID och hur mår patienten? Fysiologi Symtom Behandling Pat upplevelse Patientens upplevelse Trötthet Nedsatt ork Sämre uthållighet både fysisk och psykisk Lätta koncentrationssvårigheter Mindre aptit portionerna har minskat 11

12 vid kronisk njursvikt: "ofta" eller "alltid" (n=32) Klåda 34% Trötthet 28% Benkramper 25% Muntorrhet 25% Diarré 25% Illamående 16% Aptitlöshet 16% Allmänna välbefinnandet: "dålig" eller "mycket dåligt" (n=32) Trötthet 50% Energi 41% Sömnrubbningar 28% Rörlighet 22% Humör 12% Ensamhet 12% Klang et al. Quality of Life Research 1996; 5: Klang et al. Quality of Life Research 1996; 5: Andel pat som skattade stor eller mycket stor energibrist resp trötthet före resp efter dialysstart (n=28) % ** ** p<0.01 Terminal njursvikt ** Utlöser en existentiell kris! Energibrist Trötthet Klang et a, Scand J of Caring Sciences 1997; 11:

13 CAPD Dialys Hemma eller på institution Transplantation LD/AD TP Val av aktiv uremivård Medicinska och omvårdnadsmål HD APD Att göra det möjligt för njursjuka att leva ett rikt och oberoende liv genom god medicinsk vård och omvårdnad och individualiserad dialys NC What s in it for me? Medicinska mål Omvårdnadsmål Kostbehandling Fysisk träning Val av aktiv uremivård Jobbigt Det multiprofessionella teamet inom njurmedicin Sjg Sekr Ssk Dietist Pat Dr Arbter Tekniker Usk Kurator 13

14 Information Patientundervisning Effekten av deltagande i ett predialysinfoprogram på välbefinnandet 3-9 månader efter dialysstart Predialysinfogrupp, n=28 Jämförelsegruppen, n=28 P värde Humör (Health index) 3±0,4 2±0,5 0,01 Ensamhet (Health index) 4±0,6 3±0,6 0,05 Rörlighet (Health index) 3±0,8 2±0,7 0,001 Fysisk dimension (Sickness Impact Profile) 0[0-44] 5,5[0-33] 0,01 Psykosocial dimension(sickness Impact Profile) 1[0-19] 5,5[0-27] 0,05 Ångestnivå (State Trait Anxiety Inventory) 35±0,6 41±7 0,01 Klang et al, 1998, Journal of Advanced Nursing28(1): Längre tid till dialysstart efter deltagande i ett multiprofessionellt predialysprogram Effekten av deltagande i ett multiprofessionellt predialysprogram (MPE) på dialysmodalitet efter dialysstart N=286 N=287 Ålder Ingen multiprof utbildning, n=123 Multiprof utbildning, n=40 59±14 61±14 Dialysmodalitet Wen, I-W et al, NDT 2009:24: NS 0,024 HD 101 (79%) 26 (65%) PD 22 (21%) 14 (35%) Temporär kateter 62 (50%) 10 (25%) 0,009 Wen, I-W et al, NDT 2009:24:

15 Effekten av deltagande i ett multiprofessionellt predialysinfoprogram (PRDC) på dödligheten efter dialysstart Person- eller människocentrerad vård enligt WHO En människocentrerad vård, där fokus läggs på hela människan och hennes många uppgifter, roller och identiteter i livet istället för den snäva identiteten som patient med en eller flera specificerade sjukdomar. Goldstein M et al. AJKD 2004;44: Bärande principer för personcentrerad vård 1. Vården ges med värdighet, medkänsla och respekt 2. Vården är välkoordinerad 3. Vården är individualiserad och tar hänsyn till kliniska, sociala, känslomässiga och praktiska behov 4. Vården gör det möjligt för människor att inta en aktiv roll i sin egen vård Personcentrerad vård inom njurmedicin Huvudteman i personcentrerad vård att lyssna på personens berättelse delat beslutsfattandet att överenskommelsen dokumenteras i journalen Morton RL & Sellars R. Clin j Am Soc Nephrol Morton RL & Sellars R. Clin j Am Soc Nephrol

16 Patienten är en individ patienten är autonom All vård utgår från patienten Kommunikation är basen för all vård Man kan skapa en känsla av tid KDIGO Guidelines KDIGO 2012 Clinical Practice Guideline for the Evaluation and Management of Chronic Kidney Disease. Kidney International 2013,3(1). NC Det multidisciplinära teamet primärvård - njurmedicin Dietist Sjg Ssk Dsk Tidig Tidig upptäckt upptäckt och och initial initial utredning utredning av av kronisk kronisk njursjukdom njursjukdom Riktlinjer Riktlinjer för för preventiv preventiv nefrologi nefrologi ii Södra Södra sjukvårdsregionen sjukvårdsregionen Kroniska njursjukdomar (CKD) indelas i stadier baserat på beräknad glomerulär filtrationshastighet (egfr). Referensområdet för egfr är > 90 ml/min/1,73 m2 hos personer under 65 år. Hos äldre är referensområdet oklart pga njurens åldrande. Nedsatt njurfunktion hos äldre är vanligt och i avsaknad av höggradig albuminuri är tillståndet oftast inte allvarligt. Riktad screening för njursjukdom egfr, U.Alb/Krea kvot och blodtryck tages intervallvis vid: Diabetes mellitus Hypertoni Tecken på kardiovaskulär sjukdom Albuminuri Ärftlig njursjukdom Nefrektomi CKDstadium Befolkning (%) ICD Njursjukdom (albuminuri > 3 mån, polycystnjurar) utan funktionsnedsättning 3,1 N Njursjukdom (lätt nedsatt njurfunktion och albuminuri > 3 mån) 3,4 N18-2 3a Njursjukdom med lätt till måttligt nedsatt njurfunktion 3b Njursjukdom med måttligt nedsatt njurfunktion Njursjukdom med kraftigt nedsatt njurfunktion 5 <15 Hög risk för snabb uremiprogress och behov av aktiv uremivård Rekommendation: till nefrolog Svårkontrollerat blodtryck Pat till njurmedicin en bör innehålla följande information: Direkttelefon till inremitterande Förlopp för P-Kreatinin, egfr, U-Alb/Krea kvot, blodtryck Förlopp för Hb, Na, K, Ca, Alb, urea, CRP, blodsocker, urat Aktuella läkemedel Ultraljud njurar genomfört eller beställt Låg risk för snabb uremiprogress och sällan behov av aktiv uremivård Rekommendation: sköts av primärvårdsläkare Ålder >70 år Albuminuri: U-Alb/Krea kvot <30 g/mol Usk Arbter Kurator N18-3 4,5 ICD10PV N19-P N18-3 0,16 N18-4 Njursjukdom i slutstadium N18-5 Lämpliga fall till njurmedicin Ålder <55 år år U-Alb/Krea kvot (g/mol) < 30 >30 < 30 >30 Snabb minskning av egfr Diabetes med njurpåverkan Njurläk Beskrivning >75 år Ökad albumingrad: U-Alb/Krea kvot > 100 g/mol Misstanke på systemsjukdom med inflammatoriska markörer Distr.läk GFR Välkontrollerat blodtryck Njursjukdom på basis av generell arteriosklerotisk kärlsjukdom Patienter som ligger mellan hög och låg risk Rekommendation: Patienten kan ofta skötas av primärvårdsläkare i samråd egfr>60 ml/min/1,73m ml/min/1,73m ml/min/1,73m ml/min/1,73m2 <15 ml/min/1,73m2 >30 Konsultation Konsultation Konsultation Skyndsam Skyndsam Akut Akut NSAID Stor försiktighet hos Äldre Kärlsjuka Diabetiker Personer med kronisk njursjukdom Personer med hjärtsvikt/ diuretika I dessa fall korta kurer med lägre dos (<5 dygn) Metformin Var observant vid nedsatt njurfunktion och vid tecken på dehydrering. Vid egfr ml/min/1,73m2 max dos 500 mg x 2. Utsättning av metformin vid GFR < 30. Se lokala läkemedelsrekommendationer Konsultation Skyndsam Skyndsam Urinvägsantibiotika Tänk på dosminskning av sulfa, trimetoprim, och ciprofloxacin vid nedsatt GFR. Nitrofurantoin är inte verksamt vid GFR<40 ml/min/1.73m2 Njurfunktion uttrycks som GFR 1. Pt-eGFRmedel Medelvärdet mellan egfr baserat på P-Cystatin C och på P-Kreatinin. Svaret anges som relativt GFR, dvs. beräknat på 1,73m2 kroppsyta och används vid gradering av njurfunktionen. Under Rekommendationer och riktlinjer finns dokument om GFR Uppmätt GFR. Iohexolclearance är referensmetod. Vid påtaglig diskrepans mellan egfr-kreat och egfr-cystatin C bör iohexolclearance övervägas. Godkänd sept 2011, Reviderad sept Giltig till okt 2019 Ansvar RMK njurmedicin, RMK allmänmedicin v < 30 ACE-I/ARB Kontrollera P-K, P-Krea inom 1 vecka från startdos Minskning av egfr <15%; acceptabelt, ny kontroll inom 1 vecka Minskning av egfr >15%; reducerad dos och fortsatt kontroll eller tfnkontakt Om P-K >5,5 mmol/l reducera dosen eller avbryt behandlingen Utsättes tillfälligt vid gastroenterit/ uttorkning Se lokala läkemedelsrekommendationer Albuminuri skall följas med U-Alb/Krea kvot (stickprov i morgonurin). Bör vara < 3,0 g/mol. Upprepade prover rekommenderas, pga hög variation. Låggradig albuminuri 3 30 g/mol. U-Alb/Krea kvot 30 g/mol motsvarar 300 mg/d. Nefrotiskt syndrom: U-Alb/Krea kvot > 300 och PAlb < 25 g/l. Länkar/förkortningar Utförligare information och behandlings-riktlinjer finns här: Riktlinjer framtagna i multiprofessionell och multidisciplinär samverkan inom Södra sjukvårdsregionen (Skåne, Blekinge, södra Halland och Kronoberg) och i samråd med Njurförbundet 16

17 Primärvårdsläkares upplevda hinder för remittering av patienter till nefrolog och ett effektivt gemensamt omhändertagande av patienter med CKD Svårigheter att utveckla arbetande partnerskap er omfattande 1.Bristande utbyte av adekvat information i tid (t ex avsaknad av var eller otydlig behandlingsplan för CKD) 2.Oklara roller och ansvarsfördelning mellan primärvårdsläkare och nefrolog 3.Begränsad tillgänglighet till nefrologer (t ex svårt att få konsultation i tid eller att lätt kunna kontakta nefrologer för att diskutera problem). Önskemål om bättre kommunikationsredskap (t ex gemensam elektronisk journal, tydliga CKD behandlingsplaner) Greer RC et al J Gen Int Med

CKD - etiologi. Symtom, labvärden och behandling vid kronisk njursjukdom (CKD) Kronisk njursvikt: Stadie indelning CKD. Epidemiologi - CKD

CKD - etiologi. Symtom, labvärden och behandling vid kronisk njursjukdom (CKD) Kronisk njursvikt: Stadie indelning CKD. Epidemiologi - CKD , labvärden och behandling vid kronisk njursjukdom (CKD) Naomi Clyne, docent, överläkare Njurmedicin, SUS Lund Maj, 2014. CKD - etiologi Kronisk glomerulonefrit Diabetes mellitus Polycystisk njursjukdom

Läs mer

Kronisk njursvikt. Naomi Clyne, docent, överläkare Njur- och Transplantationskliniken i Lund, SUS 25 april, 2012.

Kronisk njursvikt. Naomi Clyne, docent, överläkare Njur- och Transplantationskliniken i Lund, SUS 25 april, 2012. Kronisk njursvikt Naomi Clyne, docent, överläkare Njur- och Transplantationskliniken i Lund, SUS 25 april, 2012. Njurmedicin för sjuksköterskor, VT 2012, avancerad nivå. Stadie indelning kronisk njursjukdom

Läs mer

CKD Preventiv nefrologi. Anders Christensson Njurmedicin SUS

CKD Preventiv nefrologi. Anders Christensson Njurmedicin SUS CKD Preventiv nefrologi Anders Christensson Njurmedicin SUS Patientfall Man, 75 år Hypertoni i många år och sedan 5 år även diabetes typ 2 Metformin 500 mg x 3 Kreatinin 120 U-sticka +1 för protein egfr

Läs mer

Njuren Blodtryck. Peter Fors Alingsås Lasarett

Njuren Blodtryck. Peter Fors Alingsås Lasarett Njuren Blodtryck Peter Fors Alingsås Lasarett peter.fors@hotmail.com Njurskador diabetes Diabetesnefropati (glomerulär sjd) Nefroskleros (generell parenkymskada) Njurartärstenos (arteriell sjukdom) Modifierbara

Läs mer

Bedömning och mätning av njurfunktion. Anders Christensson Njurmedicin SUS

Bedömning och mätning av njurfunktion. Anders Christensson Njurmedicin SUS Bedömning och mätning av njurfunktion Anders Christensson Njurmedicin SUS Njurens funktioner Rening glomerulär filtration (GFR) Vätskebalans Syrabasreglering Hormoner Blodtrycksreglering Indelning av kronisk

Läs mer

Peter Fors Alingsås Lasare2

Peter Fors Alingsås Lasare2 Peter Fors Alingsås Lasare2 peter.fors@hotmail.com Njurskador diabetes DiabetesnefropaA (glomerulär sjd) Nefroskleros (generell parenkymskada) Njurartärstenos (arteriell sjukdom) Modifierbara riskfaktorer

Läs mer

NJURFUNKTION HOS ÄLDRE

NJURFUNKTION HOS ÄLDRE NJURFUNKTION HOS ÄLDRE ur ett primärvårdsperspektiv. Linnea-projekt 9 februari 2012 Deltagare: Samuel Gasperan, Urban Stattin, Marja Hartmann, Stefan Johansson MÅL Hitta fler patienter med nedsatt njurfunktion

Läs mer

Vad har njurmedicinare för nytta av att analysera proteiner i urin? Gregor Guron, docent, överläkare Njurmedicin, Sahlgrenska universitetssjukhuset

Vad har njurmedicinare för nytta av att analysera proteiner i urin? Gregor Guron, docent, överläkare Njurmedicin, Sahlgrenska universitetssjukhuset Vad har njurmedicinare för nytta av att analysera proteiner i urin? Gregor Guron, docent, överläkare Njurmedicin, Sahlgrenska universitetssjukhuset Antalet patienter med terminal njursvikt i Sverige ökar

Läs mer

Njurfunktionsskattning och njursjukdomsepidemiologi i SLL (SCREAM) Peter Bárány

Njurfunktionsskattning och njursjukdomsepidemiologi i SLL (SCREAM) Peter Bárány Njurfunktionsskattning och njursjukdomsepidemiologi i SLL (SCREAM) Peter Bárány Njurmedicinska Kliniken Karolinska Universitetssjukhuset och CLINTEC Karolinska Institutet Glomerulär filtration Med hjälp

Läs mer

Kronisk njursjukdom. Arsim Birinxhiku överläkare njurmedicin Varberg. måndag 28 mars 16

Kronisk njursjukdom. Arsim Birinxhiku överläkare njurmedicin Varberg. måndag 28 mars 16 Kronisk njursjukdom Arsim Birinxhiku överläkare njurmedicin Varberg måndag 28 mars 16 Fall 1 Kvinna 72 år Hypertoni i 12 år (Ramipril, amlodipin, HCTZ) Remitteras för Renal dysfunction - Bltr 135/70 Krea

Läs mer

2015-02-17. Njursjukdom. Kronisk njursjukdom/njursvikt (CKD) Njursjukdom

2015-02-17. Njursjukdom. Kronisk njursjukdom/njursvikt (CKD) Njursjukdom Njursjukdom ANNELI JÖNSSON 2015-02-17 Kronisk njursjukdom/njursvikt (CKD) En definitiv förlust av njurfunktionen vilket är allvarligt nog för att vara dödlig i avsaknad av dialys eller transplantation

Läs mer

Målbeskrivning i Njurmedicin för blivande internmedicinare

Målbeskrivning i Njurmedicin för blivande internmedicinare Målbeskrivning i Njurmedicin för blivande internmedicinare Handledare skall utses vid tjänstgöringens start och bör medverka till att uppsatta mål nås. För att uppnå dessa mål behövs i normalfallet 2-3

Läs mer

VISS utifrån patientfall

VISS utifrån patientfall VISS utifrån patientfall Fredrik Dunér Njurmedicinkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Expertrådet för medicinska njursjukdomar Göran född 1942 Malin född 1978 Göran född 1942 Socialt Gift, vuxna

Läs mer

Expertrådet i medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Expertrådet i medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2012 Expertrådet i medicinska njursjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté 1 Expertrådet för medicinska njursjukdomar Kloka råd 2012 Beräkna och beakta njurfunktionen vid val och dosering

Läs mer

Göteborg Peter Fors Alingsås Lasare<

Göteborg Peter Fors Alingsås Lasare< Göteborg 2016-11-17---18 Peter Fors Alingsås Lasare< peter.fors@hotmail.com Njurskador diabetes DiabetesnefropaJ (glomerulär sjd) Nefroskleros (generell parenkymskada) Njurartärstenos (arteriell sjukdom)

Läs mer

Njursjukdom diagnostik och behandling. Karl Bjurström, Överläkare MLF Njur- och Dialysmottagningen, HSH.

Njursjukdom diagnostik och behandling. Karl Bjurström, Överläkare MLF Njur- och Dialysmottagningen, HSH. Njursjukdom 2016-04-15 -diagnostik och behandling Karl Bjurström, Överläkare MLF Njur- och Dialysmottagningen, HSH. Epidemiologi för kronisk njursvikt (CKD) egfr ml/min/1,73m2 CKD stadium Prevalens % Sverige

Läs mer

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (dnr HS ) giltigt till december Utarbetad av Sektorsråd Allmänmedicin och Njursjukvård

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (dnr HS ) giltigt till december Utarbetad av Sektorsråd Allmänmedicin och Njursjukvård Regional medicinsk riktlinje Kronisk Njursjukdom Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (dnr HS 2017-00055) giltigt till december 2018. Utarbetad av Sektorsråd Allmänmedicin och Njursjukvård Syfte

Läs mer

Diabetes och njursvikt

Diabetes och njursvikt Diabetes typ 2 i 18 år Bosse 53 år (1) Diabetes och njursvikt peter.fors@hotmail.com Riskfaktorer: Snusar, hypertoni, hyperkolesterolemi, överviktig (midjemått 107 cm), motionerar inte, nästan aldrig alkohol.

Läs mer

Äldre och njurfunktion - att tänka på vid val av läkemedel. Gudrun Malmsten Med kliniken USÖ

Äldre och njurfunktion - att tänka på vid val av läkemedel. Gudrun Malmsten Med kliniken USÖ Äldre och njurfunktion - att tänka på vid val av läkemedel Gudrun Malmsten Med kliniken USÖ Den åldrande njuren Sedan e GFR mätningar börjat användas för att bestämma njurfunktion har allt fler äldre identifierats

Läs mer

Invärtesmedicin för fysioterapeuter Njursjukdomar

Invärtesmedicin för fysioterapeuter Njursjukdomar Invärtesmedicin för fysioterapeuter 2017 Njursjukdomar Njursjukdomar översikt Uppbyggnad och funktion Undersökningar av njure och urinvägar Njursvikt Vanligaste orsaker Symtom Dialys Njurarnas lokalisation

Läs mer

Vad är kreatinin? Nyupptäckt njursvikt eller En stjärnspäckad lablista. Basala frågeställningar vid njursvikt. På vilken nivå ligger orsaken?

Vad är kreatinin? Nyupptäckt njursvikt eller En stjärnspäckad lablista. Basala frågeställningar vid njursvikt. På vilken nivå ligger orsaken? Nyupptäckt njursvikt eller En stjärnspäckad lablista Björn Samnegård Njurmedicinska kliniken DS Basala frågeställningar vid njursvikt På vilken nivå ligger orsaken? prerenal? postrenal? renal? Akut eller

Läs mer

Snabb försämring Nedsatt njurfunktion utan albuminuri. Samtidig hematuri, Förhöjd SR. Ibland kan njurbiopsi bli nödvändig för att fastställa diagnos.

Snabb försämring Nedsatt njurfunktion utan albuminuri. Samtidig hematuri, Förhöjd SR. Ibland kan njurbiopsi bli nödvändig för att fastställa diagnos. Diagnostik 29 Njuren, nefropati Diabetesnefropati är en kroniskt progredierande sjukdom som debuterar först 10-20 år efter debut av typ 1- diabetes. Efter 30 år är 10-30 % drabbade. Därefter avtar incidensen.

Läs mer

Äldre patienter och njursvikt Ulf Åhman

Äldre patienter och njursvikt Ulf Åhman Äldre patienter och njursvikt Ulf Åhman 170328 Njurens åldrande 1000000 nefron/njure vid födseln Succesiv mognad upp mot 2 åå GFR ca 125 ml/min vid 20 åå GFR ca 60 ml/min vid 80 åå Bild på GFR-nedgång

Läs mer

Sammanställning av data från SNRs CKD-del Mellansverige

Sammanställning av data från SNRs CKD-del Mellansverige Sammanställning av data från SNRs CKD-del Mellansverige Data från det s.k. Stockholmsregistret som startades 1999 har överförts till SNR där patienterna fortsättningsvis följs tillsammans med övriga CKD-patienter

Läs mer

Expertrådet för medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Expertrådet för medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2014 Expertrådet för medicinska njursjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Njursjukdomar Klokt råd 2014 Beräkna och beakta njurfunktionen vid val och dosering av läkemedel Beräkna njurfunktionen

Läs mer

Program 13.15 ÖREBRO LÄNS LANDSTING

Program 13.15 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Program 13.15-13.30: Inledning. Christer Lundin, med klin USÖ, Läkemedelskommittén ÖLL 13.30-14.00: Kardiorenalt syndrom. Christer Lundin 14.00-14.45: Metforminbehandling vid njursvikt. Anders Frid, docent,

Läs mer

KLOKA LISTAN. Expertrådet för medicinska njursjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté

KLOKA LISTAN. Expertrådet för medicinska njursjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté KLOKA LISTAN Expertrådet för medicinska njursjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Vad ska behandlas vid kronisk njursjukdom? Hypertoni Dyslipidemi Höga blodsockervärden vid diabetes Högt P-fosfat

Läs mer

Utredning och Behandling av Hypertoni. Faris Al- Khalili

Utredning och Behandling av Hypertoni. Faris Al- Khalili Utredning och Behandling av Hypertoni Faris Al- Khalili 2014 Hypertoni Silent killer Ledande orsak till kardiovaskulär mortalitet Förekomst 20 50 % av populationen ( 38% i Sverige) Står för ca 50% av all

Läs mer

Riktlinjer för behandling av kronisk njursvikt

Riktlinjer för behandling av kronisk njursvikt Riktlinjer för behandling av kronisk njursvikt Mål: Alla personer med kronisk njursvikt skall få en behandling av så god kvalitet att behovet av dialys eller transplantation fördröjs eller förhindras.

Läs mer

Delexamination 3 VT Klinisk Medicin. 19 poäng MEQ 2

Delexamination 3 VT Klinisk Medicin. 19 poäng MEQ 2 Delexamination 3 VT 2012 Klinisk Medicin 19 poäng MEQ 2 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter

Läs mer

Kronisk njursvikt. Njurmed. klin. DS

Kronisk njursvikt. Njurmed. klin. DS Kronisk njursvikt Guna Frost Gérmanis Njurmed. klin. DS Terminal njursvikt ovanligt jmf andra sjdgrupper stora ekonomiska konsekvenser patientlidande förebyggande behandling viktig Sverige 2013 Incidens

Läs mer

Patofysiologi vid kronisk njursvikt. Mathias Haarhaus Njurmedicinska kliniken Universitetssjukhuset Linköping

Patofysiologi vid kronisk njursvikt. Mathias Haarhaus Njurmedicinska kliniken Universitetssjukhuset Linköping Patofysiologi vid kronisk njursvikt Mathias Haarhaus Njurmedicinska kliniken Universitetssjukhuset Linköping Nefronet, njurarnas funktionella enhet Ca 1 Mio per njure Överkapacitet ca 50% Kan adaptera

Läs mer

Att dosera läkemedel vid njursvikt

Att dosera läkemedel vid njursvikt 20180131 Att dosera läkemedel vid njursvikt Hans Furuland, överläkare Njurmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala Njurfunktionen Agenda Biotillgänglighet Distributionsvolym Proteinbindning Elimination Farmakodynamik

Läs mer

KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté KLOKA LISTAN 2015 Expertrådet för medicinska njursjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Njursjukdomar Klokt råd 2015 Beräkna och beakta njurfunktionen vid val och dosering av läkemedel Beräkna njurfunktionen

Läs mer

Kronisk njursvikt en översikt. Tryggve Nevéus Bosön 2014

Kronisk njursvikt en översikt. Tryggve Nevéus Bosön 2014 Kronisk njursvikt en översikt Tryggve Nevéus Bosön 2014 Vad kommer jag att prata om? Hypertoni Proteinuri Kalkfosfatbalansrubbningar Acidos Tillväxthämning Nutrition Renal anemi Hyperkalemi Dialys/transplantationsindikationer

Läs mer

Kem.lab 10 i topp 2009

Kem.lab 10 i topp 2009 Kem.lab 10 i topp 2009 P Kreatinin 200 286 B Hb 183 308 P Kalium 156 394 P Natrium 126 014 P CRP 123 279 B Leukocyter 120 149 P PK 117 950 B Trombocyter 115 598 P ALAT 107 634 P TSH 72 643 Funktion Rena

Läs mer

Graviditet och kronisk njursjukdom

Graviditet och kronisk njursjukdom Graviditet och kronisk njursjukdom Mårten Ståhl Njurmedicinska kliniken Anna Sand Patientområde Graviditet och Förlossning Karolinska Universitetssjukhuset, Solna Kronisk njursjukdom (CKD) 3% av kvinnor

Läs mer

Primärvården och laboratorie-prover

Primärvården och laboratorie-prover Primärvården och laboratorie-prover Oselekterad patientgrupp, låg sjukdomsrisk 1. Identifiera sjukdomar: Lågt positivt prediktivt värde av test» Många falskt positiva, behöver utredas mer, kan skapa oro

Läs mer

Hur högt är för högt blodtryck?

Hur högt är för högt blodtryck? Hur högt är för högt blodtryck? Hypertonigränser med olika mätmetoder HANDLÄGGNING AV HYPERTONI I PRIMÄRVÅRD DR DSK SSK BT x 3, ca 1 gg/v Medel-BT räknas ut 130-140/85-90 >=140/90 Åter om 1-2 år DSK SSK

Läs mer

Published in: Läkartidningen. Publicerad: 01/01/2013. Link to publication

Published in: Läkartidningen. Publicerad: 01/01/2013. Link to publication Stor acceptans för regionalt vårdprogram i preventiv nefrologi. Clyne, Naomi; Christensson, Anders; Ervander, Cecilia; Ilestam, Göran; Tyrberg, Sten; Akerberg, Annika Published in: Läkartidningen Publicerad:

Läs mer

Metforminbehandling vid njursvikt

Metforminbehandling vid njursvikt Metforminbehandling vid njursvikt Anders Frid, överläkare Universitetssjukhuset SUS, Malmö Örebro okt 2012 Metforminbehandling vid njursvikt? Anders Frid, överläkare Universitetssjukhuset SUS, Malmö Stockholm

Läs mer

Uppföljning av patienter med nedsatt njurfunktion. Hur används Ferritin och PTH?

Uppföljning av patienter med nedsatt njurfunktion. Hur används Ferritin och PTH? Uppföljning av patienter med nedsatt njurfunktion. Hur används Ferritin och PTH? Anders Christensson Njur- och transplantationskliniken Skånes Universitetssjukhus SUS Malmö Kronisk njursjukdom (CKD) Stadieindelning

Läs mer

Kronisk njursvikt - CKD

Kronisk njursvikt - CKD Kronisk njursvikt - CKD Kronisk njursvikt (CKD) indelas i stadier baserat på beräknad glomerulär filtrationshastighet GFR i ml/min/1.73 kvm kroppsyta. CKD - indelning CKD GFR Beskrivning Stadium 1 90 normal

Läs mer

Fallgropar vid provtagning, analys och tolkning av elektrolyter

Fallgropar vid provtagning, analys och tolkning av elektrolyter Fallgropar vid provtagning, analys och tolkning av elektrolyter Eva Landberg, överläk Klinisk Kemi, US i Linköping Sant lågt Ca 2+ överskattas Sant högt Ca 2+ underskattas Risk för koagel 2 Calcium 99

Läs mer

KLOKA LISTAN. Expertrådet för Medicinska Njursjukdomar

KLOKA LISTAN. Expertrådet för Medicinska Njursjukdomar KLOKA LISTAN 2019 Expertrådet för Medicinska Njursjukdomar Vad ska behandlas vid kronisk njursjukdom? Hypertoni Dyslipidemi Höga blodsockervärden vid diabetes Högt P-fosfat (hyperfosfatemi) Blodbrist (anemi)

Läs mer

Kron. njursjukdom stadium: 5 Njursvikt <15 0,1. 3 Måttligt sänkt filtration 30-59 4,3. 2 Njurskada med lindrigt sänkt filtration 60-89 3,0

Kron. njursjukdom stadium: 5 Njursvikt <15 0,1. 3 Måttligt sänkt filtration 30-59 4,3. 2 Njurskada med lindrigt sänkt filtration 60-89 3,0 Kronisk njursvikt Annika Aldenbratt Specialistläkare Njurmedicin SU 1 Disposition Vad är kronisk njursvikt? - S-kreatinin - GFR-bestämning - egfr - Kreatininclearence Vad orsakar kronisk njursvikt? - Vilka

Läs mer

egfr NÅGOT ATT RÄKNA MED

egfr NÅGOT ATT RÄKNA MED egfr NÅGOT ATT RÄKNA MED Christina Sjöberg, överläkare, Geriatrik Mölndal, Terapigruppen Äldre och Njurfunktionen viktig för äldres Många utsöndras renalt Kreatininvärdet räcker inte Njurfunktionen avtar

Läs mer

KLOKA LISTAN Expertrådet för medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

KLOKA LISTAN Expertrådet för medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté KLOKA LISTAN 2016 Expertrådet för medicinska njursjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Njursjukdomar Klokt råd 2016 Beräkna och beakta njurfunktionen vid val och dosering av läkemedel Beräkna njurfunktionen

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av njurfunktion

Riktlinjer för bedömning av njurfunktion Riktlinjer för bedömning av njurfunktion Thamara Zafirova Överläkare- kemilaboratoriet, Jönköping 1 Bedömning av njurfunktion Att känna till patientens njurfunktion är av stor betydelse för diagnostik

Läs mer

DIABETES OCH NJURAR. Anders Persson, Överläkare Medicinkliniken, Sundsvalls sjukhus. Varför är det svårt?

DIABETES OCH NJURAR. Anders Persson, Överläkare Medicinkliniken, Sundsvalls sjukhus. Varför är det svårt? DIABETES OCH NJURAR Anders Persson, Överläkare Medicinkliniken, Sundsvalls sjukhus Varför är det svårt? 1 Varför är det svårt? Hyperglykemi kan leda till njurskada, så kallad diabetesnefropati. Vid njurfunktionsnedsättning

Läs mer

1c. Du bestämmer dig för att komplettera med ytterligare provtagning för att styrka din misstanke. Vilka prover beställer du?

1c. Du bestämmer dig för att komplettera med ytterligare provtagning för att styrka din misstanke. Vilka prover beställer du? MEQ Nefrologi En 54-årig kvinna insjuknar i maj 2007 i nästäppa, snuva och trötthet. Hon behandlas av sin 1a. Vilken njurmedicinsk sjukdom misstänker du? (1 p) 1b. Nämn 3 skäl till att du misstänker just

Läs mer

Akut endokrinologi. Inger Friberg 2014

Akut endokrinologi. Inger Friberg 2014 Akut endokrinologi Inger Friberg 2014 Karin 68 år Hypertoni sedan 5 år tar ACE hämmare i kombination med tiazid Osteoporos diagnos efter radiusfraktur tar bisfosfonat och Calcium D vitamin Tröttare senaste

Läs mer

Hemodialys. Hans Furuland Njurmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala

Hemodialys. Hans Furuland Njurmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala Hemodialys Hans Furuland Njurmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala 1 Indika;oner Hur går det ;ll? Komplika;oner Fistelbedömning Sta.s.k från Svenskt Njurregister (SNR) Antal pa;enter 3 Indika.oner för

Läs mer

Njursvikt 2013-10-07. Njurens fysiologi. Kronisk njursvikt (CKD)

Njursvikt 2013-10-07. Njurens fysiologi. Kronisk njursvikt (CKD) Njursvikt Anneli Jönsson Universitetsadjunkt, Sjuksköterska 2013 oktober Termin 3 Njurens fysiologi Exkretorisk funktion Reglering av vatten och joner: Na, Cl, K, H, fosfat, bikarbonat, ammonium Slaggprodukter:

Läs mer

DX2 2013-04-22 Klinisk Medicin vt 2013 20 poäng MEQ 1

DX2 2013-04-22 Klinisk Medicin vt 2013 20 poäng MEQ 1 DX2 2013-04-22 Klinisk Medicin vt 2013 20 poäng MEQ 1 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter

Läs mer

Lithium, insättning och behandling - vuxenpsykiatri

Lithium, insättning och behandling - vuxenpsykiatri Innehållsansvarig: Sten Jacobsson, Överläkare, Läkare Vuxenpsykiatri (steja8) Granskad av: Meritxell Casanovas Roca ( merca ) (Ledningsgrupp M5/Övergripande/Vuxenpsykiatri/M5/Skaraborgs Sjukhus) Godkänd

Läs mer

Hur mäter man njurfunktionen hos äldre?

Hur mäter man njurfunktionen hos äldre? Hur mäter man njurfunktionen hos äldre? Kjell Lindström, distriktsläkare Jönköping Glomerulär Filtrationshastighet GFR Det viktigaste måttet för att spegla njurfunktionen GFR - den vätskemängd som filtreras

Läs mer

Nyupptäckt njursvikt eller En stjärnspäckad lablista. Björn Samnegård Njurmedicinska kliniken DS

Nyupptäckt njursvikt eller En stjärnspäckad lablista. Björn Samnegård Njurmedicinska kliniken DS Nyupptäckt njursvikt eller En stjärnspäckad lablista Björn Samnegård Njurmedicinska kliniken DS Basala frågeställningar vid njursvikt På vilken nivå ligger orsaken? prerenal? postrenal? renal? Akut eller

Läs mer

abbvie VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst

abbvie VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Förekomsten av sekundär hyperparatyreos (SHPT) antyds av höga koncentrationer av paratyreoideahormon (PTH) i blodet.

Läs mer

Sjuksköterskedagarna. Vad letar vi efter i sjukvården? Varför?

Sjuksköterskedagarna. Vad letar vi efter i sjukvården? Varför? Sjuksköterskedagarna Cecilia Enockson specialist i allmänmedicin Medicinsk rådgivare Hälsoval Vad letar vi efter i sjukvården? Varför? Riskfaktorer för hjärt- kärlsjukdom Orsakar stor sjuklighet och lidande

Läs mer

Dialysen/ Njurpolikliniken /

Dialysen/ Njurpolikliniken / PRE-DIALYS När njurarnas funktion är nedsatt. Njurarna är bönformade organ som finns på båda sidorna om Din ryggrad ungefär mitt på ryggen. Njurarna fungerar som filter, genom vilka blodet strömmar 24

Läs mer

Kronisk Njursjukdom 2011-2014

Kronisk Njursjukdom 2011-2014 Organisatorisk Kronisk Njursjukdom 2011-2014 Skaraborgs Sjukhus och Primärvården Skaraborg ζ Roger Lundberg Beställarnämnden ζ Lars-Åke Carlsson Beställarnämnden ζ Per Angesjö DL ζ Kim Böge DL ζ Anna-Lill

Läs mer

Njurfunktion och läkemedel. Josefine Carlsson Klinisk apotekare

Njurfunktion och läkemedel. Josefine Carlsson Klinisk apotekare Njurfunktion och läkemedel Josefine Carlsson Klinisk apotekare Njurens åldrande Vid 70-80 års ålder har njurfunktionen halverats Samsjuklighet och livsstilsfaktorer påskyndar åldringsprocessen Den interindividuella

Läs mer

Självskattad hälsa med hälsoenkäten RAND-36

Självskattad hälsa med hälsoenkäten RAND-36 Självskattad hälsa med hälsoenkäten RAND-36 Patientrapporterat mått - ett kraftfullt verktyg i personcentrerad vård Agneta Pagels Sjuksköterska, kvalitetssamordnare Njurmedicin, Karolinska Universitetssjukhuset

Läs mer

Njursvikt ett lurigt tillstånd

Njursvikt ett lurigt tillstånd Njursvikt ett lurigt tillstånd Njurarna är kroppens reningsverk Förenklat kan man säga att njurarna är kroppens reningsverk. De filtrerar bort slaggprodukter som kroppen inte behöver och skickar ut dem

Läs mer

Kakexi, vätske- och nutritionsbehandling

Kakexi, vätske- och nutritionsbehandling Kakexi, vätske- och nutritionsbehandling i palliativ vård Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Staffan Lundström, överläkare, med dr Stockholms Sjukhem Karolinska Institutet Kakexi Medicinsk term för stark

Läs mer

Njursvikt ett lurigt tillstånd

Njursvikt ett lurigt tillstånd Njursvikt ett lurigt tillstånd Njurarna är kroppens reningsverk 180 liter kroppsvätska filtreras per dygn. Blodtryck och vätska regleras i njurarna. Förenklat kan man säga att njurarna är kroppens reningsverk.

Läs mer

SoS riktlinjer om vård i livets slutskede och Palliativ nefrologi. Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede

SoS riktlinjer om vård i livets slutskede och Palliativ nefrologi. Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede SoS riktlinjer om vård i livets slutskede och Palliativ nefrologi Naomi Clyne Docent, överläkare Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede Socialstyrelsen Socialstyrelsens definition

Läs mer

Synpunkter på läkemedelsanvändning vid njurfunktionsnedsättning hos äldre

Synpunkter på läkemedelsanvändning vid njurfunktionsnedsättning hos äldre Synpunkter på läkemedelsanvändning vid njurfunktionsnedsättning hos äldre Normalt och särskilt vid sjukdom minskar njurfunktionen med stigande ålder. Vid 80 års ålder kan funktionen vara halverad och ännu

Läs mer

Vad har hänt sen SBU-rapporten?

Vad har hänt sen SBU-rapporten? Vad har hänt sen SBU-rapporten? Kreatinin, cystatin C och egfr Peter Ridefelt Klinisk kemi och farmakologi, Akademiska sjukhuset Uppsala SBU 33 författare, 572 sidor egfr Akademiska Akademiska före

Läs mer

Svår behandlingsresistent nefros Individuell bedömning i samråd med hemorten hur ofta pat behöver komma.

Svår behandlingsresistent nefros Individuell bedömning i samråd med hemorten hur ofta pat behöver komma. Stödjande dokument 1 (6) Riktlinjer för samarbete mellan Barnnefrologi vid ALB Huddinge ( Barnnefro ) och de fyra Norrlandstingen (Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland) För remitterade

Läs mer

Vid underökningen noterar du blodtryck 135/85, puls 100. Hjärta, lungor, buk ua.

Vid underökningen noterar du blodtryck 135/85, puls 100. Hjärta, lungor, buk ua. MEQ 5 (7 poäng) Anders är 3 år och taxichaufför. Han har tidigare varit frisk och tar inga läkemedel. Har spelat amerikansk fotboll och styrketränat av och till i ungdomen, är fortfarande muskulös men

Läs mer

Riktlinjer för nutritionsbehandling vid hemodialys

Riktlinjer för nutritionsbehandling vid hemodialys Riktlinjer för nutritionsbehandling vid hemodialys Dietisternas riksförbunds referensgrupp i njurmedicin Sara Lundström, leg dietist, Norrlands Universitetssjukhus, Umeå Bakgrund Riktlinjer för nutrition

Läs mer

Långtidsuppföljning efter UVI

Långtidsuppföljning efter UVI Långtidsuppföljning efter UVI Martin Wennerström Långtidsuppföljning efter UVI Behövs det i klinisk praxis? Varför? Vilka? Hur? Långtidsrisker förknippade med UVI-associerad njurskada Hypertension Nedsatt

Läs mer

Handläggning av nyupptäckt hypertoni

Handläggning av nyupptäckt hypertoni PM I från QregPV:s projekt Högtryck på mottagningen Handläggning av nyupptäckt hypertoni Sjuksköterskans uppgift Sjuksköterskans uppgift är att öka patientens kunskap och insikt om sambandet mellan levnadsvanor

Läs mer

Njurens anatomi och fysiologi. Gregor Guron SU, 20012

Njurens anatomi och fysiologi. Gregor Guron SU, 20012 Njurens anatomi och fysiologi Gregor Guron SU, 20012 När symtom av njursvikt? då njurfunktionen sjunker under 20 % av den normala - njursjukdom kan förlöpa helt tyst! då njurfunktionen är 5-10 % av den

Läs mer

Njursjukdomar och deras behandling

Njursjukdomar och deras behandling FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI Apotekarprogrammet (MAPTY/F2APO) Kardiovaskulär, renal och respirationsfarmakologi Njursjukdomar och deras behandling Dick Delbro Ht-14 Njurundersökningar Olika

Läs mer

Sammanfattning av riskhanteringsplanen för Synjardy (empagliflozin/metformin)

Sammanfattning av riskhanteringsplanen för Synjardy (empagliflozin/metformin) EMA/217413/2015 Sammanfattning av riskhanteringsplanen för Synjardy (empagliflozin/metformin) Detta är en sammanfattning av riskhanteringsplanen för Synjardy som beskriver åtgärder som ska vidtas för att

Läs mer

Delexamination 3. Klinisk Medicin 11 november 2013. 20 poäng MEQ 1

Delexamination 3. Klinisk Medicin 11 november 2013. 20 poäng MEQ 1 Delexamination 3 Klinisk Medicin 11 november 2013 20 poäng MEQ 1 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet. Därefter rättvändes

Läs mer

Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus

Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus Multiprofessionellt utbildningsprogram för närstående till hjärtsviktspatienter Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus

Läs mer

Vätskebalansen och syra-basbalansen. Vätske- och syra-basbalansen. Innehåll 2014-05-07. Människan: biologi och hälsa SJSE11

Vätskebalansen och syra-basbalansen. Vätske- och syra-basbalansen. Innehåll 2014-05-07. Människan: biologi och hälsa SJSE11 Vätskebalansen och syra-basbalansen Människan: biologi och hälsa SJSE11 Annelie Augustinsson Vätske- och syra-basbalansen Vätskebalansen = balansen mellan mängden vatten och mängden av joner och andra

Läs mer

Karin 84 år. Tablett och insulinbehandlad typ 2 diabetes. Förmaksflimmer, Waranbehandling. Hypertoni.

Karin 84 år. Tablett och insulinbehandlad typ 2 diabetes. Förmaksflimmer, Waranbehandling. Hypertoni. Akut endokrinologi Karin 84 år Tablett och insulinbehandlad typ 2 diabetes. Förmaksflimmer, Waranbehandling. Hypertoni. Ensamstående. Hittats av dotter liggandes på golvet. Inkommer pga trötthet och förvirring.

Läs mer

Kronisk njursjukdom (CKD)

Kronisk njursjukdom (CKD) Kommentarmall SNF Kronisk njursjukdom (CKD) Författare: Anders Christensson och guidelinesutskottet Riktlinje/länk Kidney Disease: Improving Global Outcomes (KDIGO). KDIGO 2012 Clinical Practice Guideline

Läs mer

Renogram och njurdoppler. Peter Gjertsson Klinisk Fysiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Renogram och njurdoppler. Peter Gjertsson Klinisk Fysiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset Renogram och njurdoppler Peter Gjertsson Klinisk Fysiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset Indikationer Separat njurfunktion, bl a njurdonatorer, njurtumörer rer Total njurfunktion? Kontroll av njurfunktion

Läs mer

Hjärtsviktsbehandling

Hjärtsviktsbehandling Hjärtsviktsbehandling hos de mest sjuka äldre Internmedicin Akademiska sjukhuset Uppsala Henrik Toss 2013-02-05 Disposition av föreläsning Äldre med hjärtsvikt skillnader jft yngre patienter Diagnostik

Läs mer

Immunkomplexnefrit. Glomerulonefriter med immundepositioner. Immunglobuliner (IgG, IgA, IgM) eller komplement + antigen t.ex.

Immunkomplexnefrit. Glomerulonefriter med immundepositioner. Immunglobuliner (IgG, IgA, IgM) eller komplement + antigen t.ex. GLOMERULONEFRITER Inflammation i glomeruli Antingen inflammationsbild eller deposition av cirkulerande antigen-antikroppskomplex eller antikroppar riktade mot glomerulärt basalmembran. Immunkomplexnefrit

Läs mer

Blodtryckskontroll hos diabetiker typ 1 vid medicinkliniken, Piteå sjukhus varför når vi inte målet?

Blodtryckskontroll hos diabetiker typ 1 vid medicinkliniken, Piteå sjukhus varför når vi inte målet? Blodtryckskontroll hos diabetiker typ 1 vid medicinkliniken, Piteå sjukhus varför når vi inte målet? Izabela Shahrokni, ST-läkare, Medicin- och rehabiliteringskliniken, Piteå sjukhus Handledare: Mats Eliasson,

Läs mer

ID- / TENTAMENSKOD:... MEQ fråga 1. 8 poäng. Anvisning:

ID- / TENTAMENSKOD:... MEQ fråga 1. 8 poäng. Anvisning: MEQ fråga 1 88-ÅRIG MAN 8 poäng Anvisning: Frågan är uppdelad på 6 sidor (inkl denna) där sista sidan innehåller det avslutande svaret men ingen fråga. Poäng anges vid varje delfråga. Man får bara ha en

Läs mer

Hemsidan för Programrådet. Arbetsrum: Diabetesvårdens utveckling

Hemsidan för Programrådet.  Arbetsrum: Diabetesvårdens utveckling Distriktsläkardagarna Oktober 2016 Blå Korset Metformin och röntgen Violeta Armijo Del Valle Elisabeth Sörman Diabetessjuksköterskor/Diabetessamordnare Hemsidan för Programrådet www.lul.se/programrad_diabetes

Läs mer

D-vitaminbrist hos äldre på särskilt boende. Maria Samefors 2012-09-13

D-vitaminbrist hos äldre på särskilt boende. Maria Samefors 2012-09-13 D-vitaminbrist hos äldre på särskilt boende Maria Samefors 2012-09-13 D-vitamin Ett fettlösligt vitamin med hormonella egenskaper. 2 källor till D-vitamin: kost och solljus, varav solljus svarar för 90%

Läs mer

Äldre och läkemedel LATHUND

Äldre och läkemedel LATHUND Äldre och läkemedel LATHUND Generella rekommendationer Läkemedel som bör ges med försiktighet till äldre Läkemedel som bör undvikas till äldre Alzheimers sjukdom Generella rekommendationer Hos äldre och

Läs mer

EN PRAKTISK HANDBOK OM TRULICITY (DULAGLUTID) - till dig som vårdgivare

EN PRAKTISK HANDBOK OM TRULICITY (DULAGLUTID) - till dig som vårdgivare EN PRAKTISK HANDBOK OM TRULICITY (DULAGLUTID) - till dig som vårdgivare Du har tagit beslutet att starta din patient på Trulicity. Vilken praktisk information behöver du? Innehåll Indikation och dosering

Läs mer

Vanliga njuråkommor hos barn. Catrin Furuhjelm ht 2009

Vanliga njuråkommor hos barn. Catrin Furuhjelm ht 2009 Vanliga njuråkommor hos barn Catrin Furuhjelm ht 2009 Njurfunktion GFR= Glomerular Filtration Rate Ökar första två veckorna 15-45 ml/min /1,73 kvm. 6 mån: runt 80 ml/min /1,73 kvm Efter 2 år: 85-125 ml/min

Läs mer

Publicerat för enhet: Avdelning 42; Njurmottagning Norra Älvsborgs Länssjukhus Version: 6

Publicerat för enhet: Avdelning 42; Njurmottagning Norra Älvsborgs Länssjukhus Version: 6 Bar 135 Ru Publicerat för enhet: Avdelning 42; Njurmottagning Norra Älvsborgs Länssjukhus Version: 6 Innehållsansvarig: Per Dahlberg, Överläkare, Specialistmedicinklinik läkare (perda1) Giltig från: 2017-05-25

Läs mer

DX3 2015 04 17 20 poäng MEQ 2

DX3 2015 04 17 20 poäng MEQ 2 DX3 2015 04 17 20 poäng MEQ 2 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter rättvändes nästa sida.

Läs mer

HbA1c och blodsocker-mål (LMV 2017)

HbA1c och blodsocker-mål (LMV 2017) Blodsockerbehandling typ 2 HbA1c och blodsocker-mål (LMV 2017) Patient Nydiagnostiserad eller patient med längre duration och utan samsjuklighet eller hypoglykemier HbA1c-mål (P-Glukos) 42 52 (7 8,5) Kommentar

Läs mer

Individualiserade mål för glykemisk kontroll vid typ 2-diabetes

Individualiserade mål för glykemisk kontroll vid typ 2-diabetes Individualiserade mål för glykemisk kontroll vid typ 2-diabetes Patientcentrerad vård Mats Eliasson Medicinkliniken, Sunderby Sjukhus, Luleå mats.eliasson@nll.se April 2012 Syftet med behandling av typ

Läs mer

Diabetesnefropati Hereditära och interstitiella njursjukdomar. Anna Fagergren Njurmedicinska kliniken DS

Diabetesnefropati Hereditära och interstitiella njursjukdomar. Anna Fagergren Njurmedicinska kliniken DS Diabetesnefropati Hereditära och interstitiella njursjukdomar 2015-04-22 Anna Fagergren Njurmedicinska kliniken DS Diabetsnefropati Vanligaste diagnosen bland nystartade dialyspatienter (ca 25%) 40-45

Läs mer

Greta 75 år är tidigare i stort sett tidigare frisk och tar inga mediciner. Ej rökare.

Greta 75 år är tidigare i stort sett tidigare frisk och tar inga mediciner. Ej rökare. Greta 75 år är tidigare i stort sett tidigare frisk och tar inga mediciner. Ej rökare. Söker på grund av nedstämdhet sedan 3 månader tillbaka och sätts in på T Citalopram 20mg 1x1. Normala rutinprover.

Läs mer

Bipacksedel: Information till användaren. Aldactone 100 mg, filmdragerade tabletter. spironolakton

Bipacksedel: Information till användaren. Aldactone 100 mg, filmdragerade tabletter. spironolakton Bipacksedel: Information till användaren Aldactone 25 mg, filmdragerade tabletter Aldactone 50 mg, filmdragerade tabletter Aldactone 100 mg, filmdragerade tabletter spironolakton Läs noga igenom denna

Läs mer