Svår behandlingsresistent nefros Individuell bedömning i samråd med hemorten hur ofta pat behöver komma.

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Svår behandlingsresistent nefros Individuell bedömning i samråd med hemorten hur ofta pat behöver komma."

Transkript

1 Stödjande dokument 1 (6) Riktlinjer för samarbete mellan Barnnefrologi vid ALB Huddinge ( Barnnefro ) och de fyra Norrlandstingen (Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland) För remitterade patienter där kontakten inte är av engångskaraktär skall vid utskrivningen inremitterande läkare eller bakjour vid inremitterande klinik kontaktas för information om vårdtiden och fortsatt planering. NEFROS Kongenital nefros I samband med diagnos behöver barnet ofta vård dygnet runt i 1-2(-6) mån inom Barnnefro för att korrigera rubbningar i vätskebalans, elektrolyter, mineraler, hormoner, nutrition m.m. och för allmän vård och för krisomhändertagande. Patienten behandlas med albumin-infusion 1-2 ggr dagligen via central infart. Pga trombosbenägenhet behöver pat ställas in på Waran eller behandlas med Fragmin. När patienten varit stabil under en längre period, kan hemskrivning ske med hemsjukvård på hemorten. Därefter behöver patienten komma på kontroll till Barnnefro ca 1-2 ggr/mån enligt vår erfarenhet. pga att det handlar om en liten svårbedömd patientgrupp även för erfarna barnläkare. Kontroller kan med fördel däremellan ske på hemorten. Svår behandlingsresistent nefros Individuell bedömning i samråd med hemorten hur ofta pat behöver komma. Cyklosporinbehandlad nefros Njurbiopsi och njurfunktionsundersökning minst vartannat år på Barnnefro för att kontrollera förekomst av cyklosporintoxicitet via biopsi. Kontakt efter kontroll för individuell vårdplan. SVÅRA NEFRITER OCH VASKULITER I denna grupp får en individuell bedömning göras. Kontakt med hemortsbarnläkare för att göra individuell vårdplan, var närmast kontrollen bör ske mm. Första tre månaderna bör barnet kontrolleras på Barnnefroenheten. När den akuta sjukdomsaktiviteten minskar tar Barnnefro kontakt med hemorten för uppdelande av kontrollerna. I de fall patienterna behöver tung immunosuppression (iv Sendoxan, Mabthera etc) rekommenderar vi att minst varannan kontroll och/eller inläggning sker på Barnnefro. Patienterna kan också behöva få träffa nefrologiskt inriktad dietist eller kurator med erfarenhet av svår njursjukdom så att dessa kan förmedla råd vidare till hemorten. Vid återbesöken i lugnare skede, avstämning med hemorten om uppföljning.

2 Stödjande dokument 2 (6) NJURBIOPSI Vi rekommenderar att njurbiopsi på barn utförs på Barnnefrologiskt centrum. Om man genomför egna biopsier på hemorten och man önskar råd av Barnnefro ang handläggningen ska biopsin skickas till Patologen, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge (remiss till patologen med önskan om demonstration Barnnefrorond SAMT brev/remiss till Barnnefrokonsult för klinisk info och att PAD kommer att demonstreras). Då kommer biopsin visas på gemensam patologrond vilket är till stor fördel för bedömning och beslut om åtgärd. Elektiv njurbiopsi Ansvarig avdelningsläkare lämnar information vid utskrivning om att hemortsläkare kommer ge besked om njurutredningen. Om bedömning och PAD-svar är rel okomplicerat och förväntat resultat ges besked om diagnos och uppföljning vid behov via videolänkbesök med hemortsbarnläkare, patienten och familj hos hemortläkaren samt barnnefroläkare i Huddinge. Om däremot oväntade fynd framkommer i utredningen konfererar hemortsbarnläkare och barnnefrokonsult om uppföljning och tid ordnas för besök vid Barnnefro. Hemortsbarnläkaren ger beskedet till familjen att de kommer få en snar uppföljning i Huddinge av de fynd som gjorts samt ger en tid för besöket. För diagnos och behandling av akut njursjukdom bör patienten komma för bedömning, undersökning, behandling samt biopsi till Barnnefro. Då akut sjukdom pågår inväntar patienten sitt biopsisvar under vårdtiden i Huddinge. CKD (NJURSVIKT) CKD stadium 3 (GFR ml/min/1.73 m 2 ) Redan vid måttligt nedsatt njursvikt finns rubbningar i metabolismen som påverkar aptit, tillväxt, skelett och blodbild mm som behöver uppmärksammas. Det är viktigt att redan tidigt gå in med åtgärder för att förebygga senare komplikationer. Vi rekommenderar att vi får etablera kontakt med patienterna, i form av årskontroller, redan under denna period för att kunna erbjuda information, egenutbildning och ge rekommendationer av behandling och uppföljning till hemorten. Individuell bedömning för varje patient var denne ska kontrolleras ska göras. Föräldrarna ska vara informerade och Barnnefro ska tydliggöra var ansvaret för patientens vård ligger genom tex informationsöverföringsmöten med video där föräldrar, Barnnefro och hemläkare deltar. Detta medför ökat förtroende för hemklinik och tydliggör att vi överlämnar ansvaret till hemklinik. CKD stadium 4 (GFR ml/min/1.73 m 2 ) Kontroller på Barnnefro var 3:e mån och däremellan kontroller på hemorten vb. Om njurfunktionen är stabil kan individuell bedömning göras om var kontrollerna ska utföras, minimum bör patienten komma 2 gånger per år för att driva transplantationsutredningen framåt. Pat och familjen behöver förberedas inför dialys/transplantation (undervisning). Översyn av behandling. Kontakt med nefrologiskt skolad dietist. Ställningstagande till gastrostomi. Översyn av accessbehov (PAC, fistel, CDK, dialyskateter). Dialysinformation (skall alla få oavsett om dialys kommer att behövas eller ej). Uroterapeutbedömning och QoL värdering ska genomföras. Pretransplantationsutredning behöver påbörjas inkl översyn av behov av vaccinationer. Undersökningarna kan göras på hemortskliniken, men det underlättar om undersökningarna utförs på Barnnefro för att få samlad, samtidig bedömning. Diskussion och information om njurdonation. Remiss till närmaste njurmedicinska klinik för utredning av potentiell njurdonator skrivs när man

3 Stödjande dokument 3 (6) uppskattar att det är mindre än 2 år kvar till barnet når terminal njursvikt (dvs behov av dialys eller transplantation). Handläggning i enlighet med National Kidney Foundations guidelines CKD stadium 5 (GFR < 15 ml/min/1.73 m 2 ) Kontroller på Barnnefro ca 1 gång/ mån beroende på svårighetsgrad och progresshastighet. Kontroller däremellan på hemorten vb. Om njurfunktionen är stabil kan individuell bedömning göras om var pat ska kontrolleras nästkommande gång, man måste vara medveten om att njurfunktionen dock kan sjunka snabbt varför exakt schemaläggning av kontrollerna inte kan ske. Pretransplantationsutredning slutföres/uppdateras om ej gjort tidigare. Klarläggande av donationsstatus; transplantation med levande eller avliden donator? Utredning av potentiell njurdonator om sådan finns (utförs på hemorten). Transplantationskonsult när pretransplantations- och donatorsutredningar är slutförda för bestämning av transplantationsdatum. Dialysstart om GFR < 10 ml/min/1.73 m 2. DIALYS Dialysbehandling startar på Barnnefro/neo. Vårdplanering mellan hemort och barnnefro är nödvändig och kan ibland också inkludera neo hemort-neo ALB. Vårdtiden blir oftast lång pga att denna patientgrupp är medicinskt mycket komplicerad samt att dialyskomplikationer i form av peritoniter, kateterdysfunktion mm kan förekomma. Peritonealdialys är egenvård och föräldrar tränas upp av dialyssjuksköterska vid Barnnefro. Erfarenheten har visat att när barnet är i stabilt dialysskede tar det ofta 2-3 v att lära upp föräldrar att sköta dialys och detta sker på Astrid Lindgrens Barnsjukhus. De flesta föräldrar behöver dessutom stöd av assistenter framför allt föräldrar med enskild vårdnad och anpassning av lägenhet kan behöva göras vilket kommunen måste arrangera. Dessa assistenter tränas av dialyssköterska vid ALB/föräldrar. Under löpande vård vid ALB ska hemorten informeras om progress varje vecka. Peritonealdialyskontroller Barn i PD skall kontrolleras på Barnnefro. Efter utskrivning från Barnnefro ska dialyskontroll ske initialt 1 ggn/vecka som bland annat innebär genomgång av dialysprotokoll, undersökning, provtagning, kontroll av nutrition och tillväxt (vb kontakt med dietist), kontroll av PD-ingång mm. När medicinskt stabilt läge uppnås kan besöken successivt glesas ut till var tredje vecka, efter individuell bedömning. Hemorten ska alltid ha uppdaterad information med journalkopia från varje besök samt telefonkontakt om något var avvikande vid besöket. Videolänksmöte underlättar uppföljningen av patienterna. Peritonit-pm ska finnas att tillgå på hemklinikerna för att snabbt kunna göra initiala åtgärder (adekvat provtagning och initiering av antibiotikabehandling) vid misstänkt peritonit. Vården vid peritonit sker vid ALB. Hemodialyskontroller Om hemodialys genomförs på hemorten rekommenderar vi kontroller på Barnnefro minst 1 ggn/mån. Hemodialysen på hemorten sköts av vuxennjurmedicin. Barnnefro i Huddinge håller hemortsbarnläkare informerade om vården. Det är viktigt att behålla barnperspektivet med tillväxt,

4 Stödjande dokument 4 (6) nutrition, familjesituation, vaccinationer, transplantationsutredning mm. TRANSPLANTATION Följande schema förutsätter att förloppet är stabilt och som förväntat. Vid misstänkt rejektion/snabbt stigande kreatinin, även från låga nivåer, av oklar genes skall pat genast erbjudas utredning och behandling på Barnnefro/Transplantationskliniken Huddinge. I övriga situationer kontroller enl. överenskommelse. Uppföljningen efter njurtransplantation bygger på ett samarbete mellan Barnnefro och transplantationskliniken. De första tre månaderna efter transplantation har transplantationskliniken det primära ansvaret och barnnefrologerna är konsulter. Efter tre månader har barnnefrologerna huvudansvaret i nära samarbete med transplantationskliniken. En kort information till hemklinikläkaren ska ske vid överföring av patienten från transplantationskliniken till barnkliniken kring patienens status. 0-3 mån efter transplantation Läkarbesök 1ggr/vecka på Transplantationskliniken Karolinska Huddinge. Provtagning 2ggr/vecka. 1 provtagning/vecka på Karolinska Huddinge i samband med läkarbesök. 1 provtagning/vecka på hemorten. Provsvar faxas till Transplantationsmottagningen på Transplantationskliniken 3-12 mån efter transplantation Första året efter transplantation är kritiskt ur avstötningssynpunkt och barnet ska kontrolleras hela året i Huddinge. Hemorten ska informeras regelbundet och ungefärliga målnivåer för immunsuppression under resp. period ska förmedlas. Efter 6 mån utvärderas i videolänksmöte behandling och kontroller samt beslutas om fortsatta 6 mån kontroller eller ev ny fördelning. 3- månaders kontroll (3 månader efter njurtransplantation) görs på Barnnefro med ultraljud tx njure, Iohexolclearence, 24 timmars blodtryck, blod- och urinprover samt läkemedelskoncentrationer. 3-6 månader efter transplantation sker läkarbesök 2 ggr/månad och provtagning 1 gång/vecka, varannan gång på Barnnefro, varannan gång på hemorten. Hemortsbarnläkaren som fått målnivåer för proverna bedömer provsvaren på prover tagna på hemorten och konsulterar Barnnefrokonsulten vb ( ). Inga prover faxas. Barnnefro ansvarar för att bedöma proverna som tas vid kontrollerna på Barnnefro. Provsvaren från hemortsprovtagningen förmedlas till Barnnefro med brev till tx-koordinator Maria Forss, B76, Karolsinka universitetssjukhuset, Stockholm, månader efter transplantation sker läkarbesök plus provtagning 1/månad företrädesvis på Barnnefro. Om provtagning behövs mellan återbesöken görs denna på hemorten. Hemortsbarnläkaren som fått målnivåer för proverna bedömer provsvaren på prover tagna på hemorten och konsulterar Barnnefrokonsulten vb ( ). Inga prover faxas. Barnnefro ansvarar för att bedöma proverna som tas vid kontrollerna på Barnnefro. Provsvaren från hemortsprovtagningen förmedlas till Barnnefro med brev till tx-koordinator Maria Forss, B76, Karolsinka universitetssjukhuset, Stockholm,.

5 Stödjande dokument 5 (6) 1-2 år efter transplantation sker läkarbesök varannan månad på Barnnefro och provtagning 1 ggn/månad. Varannan provtagning på Barnnefro i samband med läkarbesök, varannan gång på hemorten. Hemortsbarnläkaren som fått målnivåer för proverna bedömer provsvaren på prover tagna på hemorten och konsulterar Barnnefrokonsulten vb ( ). Inga prover faxas. Barnnefro ansvarar för att bedöma proverna som tas vid kontrollerna på Barnnefro. Provsvaren från hemortsprovtagningen förmedlas till Barnnefro med brev till tx-koordinator Maria Forss, B76, Karolsinka universitetssjukhuset, Stockholm,. Individuell bedömning om var kontrollerna ska ske då patienternas förlopp kan vara väldigt olika. Mer än 2 år efter transplantation sker läkarbesök och provtagning 4 ggr per år. Dessa kan företrädesvis ske vid Barnnefro, men efter gemensamt beslut vid videolänks möte kan barnet kontrolleras var 6 månad vid Barnnefro. Provtagning 1 ggn/månad på hemorten. Läkare på hemorten ansvarar för bedömning av de prover som tagits på hemorten, ställningstagande till ev åtgärder och fortsatt handläggning utifrån dessa. Om situationen är stabil kan kontrollerna på Barnnefro successivt glesas ut och 10 år efter transplantation kan det räcka med årskontroller. Undre prepubertala fasen kan fler av kontrollerna sker på hemorten men under puberteten kan det vara av värde att intensifiera kontrollerna vid Barnefro då problem med compliance brukar uppstå. Årskontroller Samtidigt som föräldrarna får kallelse till årskontroll, ska information gå till hemortskliniken med förfrågan om specifika frågor inför årskontrollen, sammanfattning av året som gått samt tydlig ansvarsfördelning om vilka undersökningar som ska genomföras på hemorten och vilka vi planerar utföra. Årskontrollen görs på Barnnefro en gång per år tom barnet fyllt 18 år. Syftet är att få en samlad bild av patientens och graftets status och funktion ur medicinsk synvinkel men också för att få en uppfattning om hur patienten mår ur psykosocial synpunkt då detta påverkar compliance. Om vissa undersökningar görs hemma länkas bilderna till Barnnefro så att Barnnefro kan begära skyltning för bedömning. Det är dock svårt att få en synkroniserad bild av samtliga undersökningaresultat och kunna ge bedömning och rekommendation om undersökningarna görs hemma. Övergången från barn till vuxen är en mycket vulnerabel tid då många transplanterade organ går förlorade pga bristande compliance. I årskontroller ingår följande som kan göras på hemkliniken och svar ska inkomma inom givna tidsrymder: Skelettålder: 1 års kontroll, därefter bara under GH behandling (genomförs årligen). Ögonkonsult initialt årligen de första 3 åren sedan vb. Ögonläkaren ska vara tränad i kortisonbiverkningar och blodtrycksförändringar. Tandläkare (kan med fördel göras på hemorten ifall utomlänspatient) årligen. EKG Viss provtagning: Hb, LPK, TPK, Na, K, magnesium, krea, urea, CRP, B-glukos. Ca, P, albumin, urat, st bik, ASAT, ALAT, AlkF, Bilirubin, GammaGT, HDL, 25-OH vit D. Urinodling. Varicella och hepatitserologi.

6 Stödjande dokument 6 (6) I årskontroller ingår följande som ska göras på Barnnefro : Ultraljud transplanterad njure inkl. uretär och blåsa, nativa njurar, lever, mjälte, lgll. Iohexolclearence EEG vid första årskontrollen, sedan enbart ifall patologisk. Ekocardiografi årligen ifall hypertoni, annars vartannat år. 24 timmars blodtryck Dietistkonsult Hudkonsult Miktionsanamnes, urinflöde och resurin. Provtagning: u-sticka, u-alb/krea. Tacrolimuskonc. PTH, f-kolestrol, f-triglycerider, LDL, HDL, 25-OH vit D, HbA1c. Det är viktigt att vid kontroll av njurtransplanterad patient ta hänsyn till aktuellt GFR. Även de njurtransplanterade patienterna utvecklar vanligtvis varierande grad av njursvikt (sk CKD-T) och årskontrollernas innehåll kan behöva anpassas utifrån hur pass uttalad njursvikten är. Årskontrollerna ska planeras så effektivt som möjligt så att onödiga övernattningar undviks , Nina Perrin, sektionschef Nefrosektionen, VC BM1 Versionshistorik Varje dokument bör innehålla en historik som för varje version talar om vad som ändrats, vem som gjort ändringen och när ändringen gjordes. Version Datum Förändring och kommentar Ansvarig Förtydligat kring ansvar för provsvar Nina Perrin Borttaget är fenazon och galaktostest i årskontroll Nina Perrin

Njurtransplantation. Njurmedicinska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset

Njurtransplantation. Njurmedicinska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Njurtransplantation Njurmedicinska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset 1 Introduktion I Sverige transplanteras ca 350 njurar varje år, fördelade på fyra centra, Malmö, Göteborg, Stockholm och Uppsala.

Läs mer

Riktlinjer för behandling av kronisk njursvikt

Riktlinjer för behandling av kronisk njursvikt Riktlinjer för behandling av kronisk njursvikt Mål: Alla personer med kronisk njursvikt skall få en behandling av så god kvalitet att behovet av dialys eller transplantation fördröjs eller förhindras.

Läs mer

Målbeskrivning i Njurmedicin för blivande internmedicinare

Målbeskrivning i Njurmedicin för blivande internmedicinare Målbeskrivning i Njurmedicin för blivande internmedicinare Handledare skall utses vid tjänstgöringens start och bör medverka till att uppsatta mål nås. För att uppnå dessa mål behövs i normalfallet 2-3

Läs mer

Förberedelser av recipient inför njurtransplantation. Maria Herthelius ALB, Huddinge

Förberedelser av recipient inför njurtransplantation. Maria Herthelius ALB, Huddinge Förberedelser av recipient inför njurtransplantation Maria Herthelius ALB, Huddinge Utredning - När, var och hur? Start ca ett år innan förmodad Tx alt. vid GFR 15 ml/min/1.73 à Utvärdera progresshastighet

Läs mer

DX3 2015 04 17 20 poäng MEQ 2

DX3 2015 04 17 20 poäng MEQ 2 DX3 2015 04 17 20 poäng MEQ 2 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter rättvändes nästa sida.

Läs mer

Handlingsprogram för Njurförbundet Antaget 8 maj 2011

Handlingsprogram för Njurförbundet Antaget 8 maj 2011 Handlingsprogram för Njurförbundet Antaget 8 maj 2011 Njurförbundet har till uppgift främja och tillvarata de njursjukas intressen beträffande behandling, vård, rehabilitering och social trygghet med utgångspunkt

Läs mer

DX3DX3DX3DX3DX3DX3DX3DX3DX3

DX3DX3DX3DX3DX3DX3DX3DX3DX3 Integrerande MEQ 1 -fråga 2013-11-11 Totalt 20 poäng Anvisning: Frågan är uppdelad på 7 sidor (inkl. detta försättsblad) där nästföljande sidas frågor bygger på föregående sidor. All nödvändig information

Läs mer

Delexamination 3. Klinisk Medicin HT 2012 20 poäng MEQ2

Delexamination 3. Klinisk Medicin HT 2012 20 poäng MEQ2 Skrivningsnummer: Delexamination 3 Klinisk Medicin HT 2012 20 poäng MEQ2 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat

Läs mer

2015-02-17. Njursjukdom. Kronisk njursjukdom/njursvikt (CKD) Njursjukdom

2015-02-17. Njursjukdom. Kronisk njursjukdom/njursvikt (CKD) Njursjukdom Njursjukdom ANNELI JÖNSSON 2015-02-17 Kronisk njursjukdom/njursvikt (CKD) En definitiv förlust av njurfunktionen vilket är allvarligt nog för att vara dödlig i avsaknad av dialys eller transplantation

Läs mer

Att donera en njure. En första information

Att donera en njure. En första information Att donera en njure En första information Denna broschyr är en första information om vad en njurdonation innebär. Du har antagligen fått denna broschyr i din hand därför att någon som står dig nära är

Läs mer

Bromsen på Danderyd. - för njursvikt i tidigt skede

Bromsen på Danderyd. - för njursvikt i tidigt skede Bromsen på Danderyd - för njursvikt i tidigt skede Under det senaste decenniet har det blivit alltmer känt att lätt till måttlig njursvikt är vanligt förekommande. Undersökningar från bland annat Norge

Läs mer

Delexamination3. Klinisk Medicin HT 2012 20 poäng MEQ2

Delexamination3. Klinisk Medicin HT 2012 20 poäng MEQ2 Skrivningsnummer: Delexamination3 Klinisk Medicin HT 2012 20 poäng MEQ2 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat

Läs mer

Diabetes och njursvikt

Diabetes och njursvikt Diabetes typ 2 i 18 år Bosse 53 år (1) Diabetes och njursvikt peter.fors@hotmail.com Riskfaktorer: Snusar, hypertoni, hyperkolesterolemi, överviktig (midjemått 107 cm), motionerar inte, nästan aldrig alkohol.

Läs mer

Allmänläkarens roll för patienter med prostatacancer

Allmänläkarens roll för patienter med prostatacancer Allmänläkarens roll för patienter med prostatacancer Utdrag ur Södra sjukvårdsregionens vårdprogram för prostatacancer år 2008. Vårdprogrammet kan i sin helhet hämtas via www.ocsyd.se eller beställas från

Läs mer

3.1. Skriv remiss för buköversikt och ange vilken frågeställning du har och när du vill ha undersökningen.

3.1. Skriv remiss för buköversikt och ange vilken frågeställning du har och när du vill ha undersökningen. Erik är en 29-årig man som söker till akutmottagningen en dag när du är primärjour. Han arbetar på bank, är gift och nybliven far till en liten flicka. Under tonåren kontrollerades han några gånger för

Läs mer

Del 6_9 sidor_13 poäng

Del 6_9 sidor_13 poäng En 22-årig kvinna söker akut för blodiga diarréer. Hon är avmagrad och blek. Hon har varit sjuk i några veckor, kanske 1½ månad och successivt blivit sämre. Du gör en rektoskopi på akuten och finner en

Läs mer

Del 3. 7 sidor 13 poäng

Del 3. 7 sidor 13 poäng 7 sidor 13 poäng Till akutmottagningen kommer David 28 år. Han arbetar på bank, är sambo och har en 1-årig son. Under tonåren kontrollerades han några gånger för något fel i leverproverna som enligt David

Läs mer

Integrerad MEQ fråga 2 DX2. Totalt 17 poäng. Anvisning:

Integrerad MEQ fråga 2 DX2. Totalt 17 poäng. Anvisning: Integrerad MEQ fråga 2 DX2 Totalt 17 poäng Tentamensnummer: Anvisning: Frågan är uppdelad på sju sidor (inkl detta försättsblad) där nästföljande sidas frågor bygger på föregående sidor. All nödvändig

Läs mer

RÖNTGENREMISSEN. Medicinsk Diagnostik DSM2 VT 2016. Lovisa Brydolf

RÖNTGENREMISSEN. Medicinsk Diagnostik DSM2 VT 2016. Lovisa Brydolf RÖNTGENREMISSEN Medicinsk Diagnostik DSM2 VT 2016 Lovisa Brydolf Anamnes Kliniska fynd Diagnos Undersökningsfynd Röntgenremissens uppbyggnad UNDERSÖKNINGSTYP/REMISSGRUPP: T ex Rtg, DT, MRT, Ultraljud,

Läs mer

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 17613 su/med 2016-02-12 2 RUTIN Celiaki - Glutenintolerans Lokalt vårdprogram

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 17613 su/med 2016-02-12 2 RUTIN Celiaki - Glutenintolerans Lokalt vårdprogram Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 17613 su/med 2016-02-12 2 Innehållsansvarig: Audur Gudjonsdottir, Överläkare, Läkare medicin barn (audgu) Godkänd av: Lars Gelander, Verksamhetschef,

Läs mer

Invärtesmedicin för fysioterapeuter Njursjukdomar

Invärtesmedicin för fysioterapeuter Njursjukdomar Invärtesmedicin för fysioterapeuter 2017 Njursjukdomar Njursjukdomar översikt Uppbyggnad och funktion Undersökningar av njure och urinvägar Njursvikt Vanligaste orsaker Symtom Dialys Njurarnas lokalisation

Läs mer

Del 7 medicin. Totalt 7 sidor. Maxpoäng: 15p

Del 7 medicin. Totalt 7 sidor. Maxpoäng: 15p Totalt 7 sidor. Maxpoäng: 15p Erik är en 29-årig man som söker till akutmottagningen en dag när du är primärjour. Han arbetar på bank, är gift och nybliven far till en liten flicka. Under tonåren kontrollerades

Läs mer

Vad är kreatinin? Nyupptäckt njursvikt eller En stjärnspäckad lablista. Basala frågeställningar vid njursvikt. På vilken nivå ligger orsaken?

Vad är kreatinin? Nyupptäckt njursvikt eller En stjärnspäckad lablista. Basala frågeställningar vid njursvikt. På vilken nivå ligger orsaken? Nyupptäckt njursvikt eller En stjärnspäckad lablista Björn Samnegård Njurmedicinska kliniken DS Basala frågeställningar vid njursvikt På vilken nivå ligger orsaken? prerenal? postrenal? renal? Akut eller

Läs mer

Välkommen till Dialysavdelningen/Njurpolikliniken på Mellersta Österbottens Centralsjukhus

Välkommen till Dialysavdelningen/Njurpolikliniken på Mellersta Österbottens Centralsjukhus Mellersta Österbottens centralsjukhus MÖCS Välkommen till Dialysavdelningen/Njurpolikliniken på Mellersta Österbottens Centralsjukhus MÖCS Dialysavdelningen tel. 06-8264590 Njurpolikliniken tel. 06-8264592

Läs mer

Tentamen i Pediatrik 2008-03-11. Del II - kortsvar

Tentamen i Pediatrik 2008-03-11. Del II - kortsvar Tentamen i Pediatrik 2008-03-11 Del II - kortsvar Kod nr. 1. En 10-årig pojke kommer till din mottagning pga buksmärtor och uttalad trötthet. Enligt mor har han dålig aptit och är ofta trög i magen men

Läs mer

Vinnare 2015. Barnnefrologiverksamheten, Verksamhetsområde barnmedicin Skånes universitetssjukhus

Vinnare 2015. Barnnefrologiverksamheten, Verksamhetsområde barnmedicin Skånes universitetssjukhus Vinnare 2015 Barnnefrologiverksamheten, Verksamhetsområde barnmedicin Skånes universitetssjukhus Barnnefrologiverksamheten, verksamhetsområde barnmedicin Skånes universitetssjukhus Juryns motivering: Bedömarna

Läs mer

Uppföljning av patienter med nedsatt njurfunktion. Hur används Ferritin och PTH?

Uppföljning av patienter med nedsatt njurfunktion. Hur används Ferritin och PTH? Uppföljning av patienter med nedsatt njurfunktion. Hur används Ferritin och PTH? Anders Christensson Njur- och transplantationskliniken Skånes Universitetssjukhus SUS Malmö Kronisk njursjukdom (CKD) Stadieindelning

Läs mer

Hypertoni och graviditet

Hypertoni och graviditet Kvinnokliniken i Norrköping Hypertoni och graviditet 1(5) Hypertoni och graviditet Kronisk hypertoni och graviditet Definition: Hypertoni som har förelegat före graviditeten eller har diagnostiserats före

Läs mer

INDIVIDUELL TENTAMEN I OMVÅRDNADSVETENSKAP B, OM1415. Instruktion: Skriv kodnummer och sidnummer på varje skrivningspapper

INDIVIDUELL TENTAMEN I OMVÅRDNADSVETENSKAP B, OM1415. Instruktion: Skriv kodnummer och sidnummer på varje skrivningspapper Sjuksköterskeprogrammet VT 2015 Kurs: Omvårdnadsvetenskap B III, klinisk kurs, OM1415 Provkod: 0330 Datum: 2015-11-27 Tid 08.15-12.15 Lärare: Siv Rosén (SRN), Anita Ross (AR), Inger James(IR) INDIVIDUELL

Läs mer

Sammanställning av data från SNRs CKD-del Mellansverige

Sammanställning av data från SNRs CKD-del Mellansverige Sammanställning av data från SNRs CKD-del Mellansverige Data från det s.k. Stockholmsregistret som startades 1999 har överförts till SNR där patienterna fortsättningsvis följs tillsammans med övriga CKD-patienter

Läs mer

Vad har njurmedicinare för nytta av att analysera proteiner i urin? Gregor Guron, docent, överläkare Njurmedicin, Sahlgrenska universitetssjukhuset

Vad har njurmedicinare för nytta av att analysera proteiner i urin? Gregor Guron, docent, överläkare Njurmedicin, Sahlgrenska universitetssjukhuset Vad har njurmedicinare för nytta av att analysera proteiner i urin? Gregor Guron, docent, överläkare Njurmedicin, Sahlgrenska universitetssjukhuset Antalet patienter med terminal njursvikt i Sverige ökar

Läs mer

Svar på skrivelse från Mariana Buzaglo (s) om att fler åtgärder för njursjuka behövs

Svar på skrivelse från Mariana Buzaglo (s) om att fler åtgärder för njursjuka behövs HSN 2009-03-17 p 24 1 (4) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning Handläggare: Maria Weber Persson Svar på skrivelse från Mariana Buzaglo (s) om att fler åtgärder för njursjuka behövs Ärendet Mariana

Läs mer

DX2 2013-04-22 Klinisk Medicin vt 2013 20 poäng MEQ 1

DX2 2013-04-22 Klinisk Medicin vt 2013 20 poäng MEQ 1 DX2 2013-04-22 Klinisk Medicin vt 2013 20 poäng MEQ 1 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter

Läs mer

Hemodialys. Hans Furuland Njurmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala

Hemodialys. Hans Furuland Njurmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala Hemodialys Hans Furuland Njurmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala 1 Indika;oner Hur går det ;ll? Komplika;oner Fistelbedömning Sta.s.k från Svenskt Njurregister (SNR) Antal pa;enter 3 Indika.oner för

Läs mer

Delexamination 2 Klinisk medicin, Södersjukhuset, vt/ht2011 Restskrivning 26 april 2011 KORTSVARSFRÅGOR. Obs! Skriv din skrivnings-kod på alla sidor!

Delexamination 2 Klinisk medicin, Södersjukhuset, vt/ht2011 Restskrivning 26 april 2011 KORTSVARSFRÅGOR. Obs! Skriv din skrivnings-kod på alla sidor! Delex 2 Klin med SöS. Restskrivning 2011-04-26 1(6) Delexamination 2 Klinisk medicin, Södersjukhuset, vt/ht2011 Restskrivning 26 april 2011 KORTSVARSFRÅGOR Examinationen består av två MEQ-frågor om 41

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Att ge en njure Författare: Annette Lennerling, patientkoordinator, med. dr. och Gunnela Nordén överläkare, docent, enheten för transplantation och leverkirurgi, Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg.

Läs mer

Del 6_8 sidor_18 poäng

Del 6_8 sidor_18 poäng Del 6_8 sidor_18 poäng Du är i slutet på din AT-tjänst på vårdcentral och träffar 75-åriga Märta. Märta har hypertoni och är opererad för appendicit men är i övrigt frisk. Hon söker för återkommande buksmärtor

Läs mer

Kronisk njursvikt. Njurmed. klin. DS

Kronisk njursvikt. Njurmed. klin. DS Kronisk njursvikt Guna Frost Gérmanis Njurmed. klin. DS Terminal njursvikt ovanligt jmf andra sjdgrupper stora ekonomiska konsekvenser patientlidande förebyggande behandling viktig Sverige 2013 Incidens

Läs mer

Greta 75 år är tidigare i stort sett tidigare frisk och tar inga mediciner. Ej rökare.

Greta 75 år är tidigare i stort sett tidigare frisk och tar inga mediciner. Ej rökare. Greta 75 år är tidigare i stort sett tidigare frisk och tar inga mediciner. Ej rökare. Söker på grund av nedstämdhet sedan 3 månader tillbaka och sätts in på T Citalopram 20mg 1x1. Normala rutinprover.

Läs mer

Delexamination 3 VT 2012. Klinisk Medicin. 22 poäng MEQ 1

Delexamination 3 VT 2012. Klinisk Medicin. 22 poäng MEQ 1 Delexamination 3 VT 2012 Klinisk Medicin 22 poäng MEQ 1 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter

Läs mer

Delexamination 3 VT 2013. Klinisk Medicin. 20 poäng MEQ 1

Delexamination 3 VT 2013. Klinisk Medicin. 20 poäng MEQ 1 Delexamination 3 VT 2013 Klinisk Medicin 20 poäng MEQ 1 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter

Läs mer

MEQ-fråga. Delexamination 2 Klinisk medicin, Södersjukhuset. 2016 04 19 Totalt 22 poäng. Anvisning:

MEQ-fråga. Delexamination 2 Klinisk medicin, Södersjukhuset. 2016 04 19 Totalt 22 poäng. Anvisning: Integrerande MEQ-fråga Delexamination 2 Klinisk medicin, Södersjukhuset VT16/HT16 2016 04 19 Totalt 22 poäng Anvisning: Frågan är uppdelad på 7 sidor (exklusive detta försättsblad) där nästföljande sidas

Läs mer

Basprogram, hälsovård för gravida 120301 (Kompletteras med psykologiskt basprogram)

Basprogram, hälsovård för gravida 120301 (Kompletteras med psykologiskt basprogram) Basprogram, hälsovård för gravida 120301 (Kompletteras med psykologiskt basprogram) Vecka Besök Screening Riktade åtgärder 0-para Fler-para (Var god se sid 2) Vecka 6-12, två Barnmorskebesök. ABCD-inskrivning

Läs mer

Patientguide. Viktig information till dig som påbörjar behandling med LEMTRADA

Patientguide. Viktig information till dig som påbörjar behandling med LEMTRADA Patientguide Viktig information till dig som påbörjar behandling med LEMTRADA Innehållsförteckning 1> Vad är LEMTRADA och hur fungerar det? 3 2> Översikt över behandling med LEMTRADA 4 3> Biverkningar

Läs mer

VISS utifrån patientfall

VISS utifrån patientfall VISS utifrån patientfall Fredrik Dunér Njurmedicinkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Expertrådet för medicinska njursjukdomar Göran född 1942 Malin född 1978 Göran född 1942 Socialt Gift, vuxna

Läs mer

Rutin för årskontroll/nyinskrivning

Rutin för årskontroll/nyinskrivning Vård och omsorg Töreboda kommun 120411 Primärvården Töreboda Rutin för årskontroll/nyinskrivning Bakgrund Gäller patienter inskrivna i kommunal hälso- och sjukvård, omsorg och socialpsykiatrin 1. Planering

Läs mer

Hb, LPK, Diff, TPK, Klin kem flagga/labbest Lila Svart. SR Klin kem flagga/labbest Svart kork. P-PK/INR Klin kem flagga/labbest Blå kork

Hb, LPK, Diff, TPK, Klin kem flagga/labbest Lila Svart. SR Klin kem flagga/labbest Svart kork. P-PK/INR Klin kem flagga/labbest Blå kork 2011-08-18 GN/acw Hepatitrutiner Akut hepatit Patienten vårdas inneliggande eller polikliniskt. Initialt tas vid okänd etiologi s k stor hepatitrutin (se nedan). Därefter följes s k liten hepatitrutin

Läs mer

Du är AT- läkare och primärjour (medicin) på akutmottagningen. Du ska bedöma och handlägga en 76- årig patient med trolig urosepsis.

Du är AT- läkare och primärjour (medicin) på akutmottagningen. Du ska bedöma och handlägga en 76- årig patient med trolig urosepsis. Station 1 Vilostation Station 2 Du är AT- läkare och primärjour (medicin) på akutmottagningen. Du ska bedöma och handlägga en 76- årig patient med trolig urosepsis. Patienten har KAD och har efter ett

Läs mer

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN LOSATRIX 12,5 MG FILMDRAGERADE TABLETTER Datum: 8.9.2015, Version 1.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av den offentliga sammanfattningen VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst

Läs mer

Inga Waraner i arken om NOAK får bestämma! Anne Marie Edvardsson AK-mottagningen CSK

Inga Waraner i arken om NOAK får bestämma! Anne Marie Edvardsson AK-mottagningen CSK Inga Waraner i arken om NOAK får bestämma! Anne Marie Edvardsson AK-mottagningen CSK Men först detta Förr hade vi blå Waran till alla och alla visste att Waran var livsfarligt Vi hade rigorös kontroll

Läs mer

facit 2006-04-03 Skrivtid: 10.00-12.00 Nr:...

facit 2006-04-03 Skrivtid: 10.00-12.00 Nr:... Skrivning 2, VT06 facit 2006-04-03 Skrivtid: 10.00-12.00 Nr:... Lycka till! 1. En 72-årig man med lungcancer inkommer för tappning av pleuravätska. Efter ingreppet går du och tittar till patienten och

Läs mer

Hälsa Sjukvård Tandvård. Nu blir det repetition av baskunskaper

Hälsa Sjukvård Tandvård. Nu blir det repetition av baskunskaper Nu blir det repetition av baskunskaper Bakomliggande fysiologi i METTS vitalparametrar A= Luftväg B= Andning C= Cirkulation D= CNS E= Temp. Vilken/vilka parametrar faller ut och signalerar vilket/vilka

Läs mer

Del 4_5 sidor_13 poäng

Del 4_5 sidor_13 poäng Del 4_5 sidor_13 poäng Linda är 23 år. Hon söker dig på vårdcentralen pga magbesvär. Linda arbetar som försäljare på Guldfynd. Hon feströker och tar p-piller. Ibland ibuprofen mot mensvärk. Hon är för

Läs mer

Delexamination 3 VT Klinisk Medicin. 19 poäng MEQ 2

Delexamination 3 VT Klinisk Medicin. 19 poäng MEQ 2 Delexamination 3 VT 2012 Klinisk Medicin 19 poäng MEQ 2 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter

Läs mer

Riktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom

Riktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom Riktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom Giltighet 2013-08-16 2014-08-16 Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Målgrupp

Läs mer

Gränssnitt Diabetes och Endokrinologi, Internmedicin Division Medicin

Gränssnitt Diabetes och Endokrinologi, Internmedicin Division Medicin Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(6) Dokument ID: 09-41769 Fastställandedatum: 2012-04-19 Giltigt t.o.m.: 2014-04-19 Upprättare: René F Klötz Fastställare: Åsa Celander Gränssnitt Diabetes och Endokrinologi,

Läs mer

Uppsala universitet Institutionen för kirurgiska vetenskaper Omtentamen i Klinisk Medicin II T6, V11, 2011-08-18 kl 09-16 i Hedstrandsalen ing 70 bv

Uppsala universitet Institutionen för kirurgiska vetenskaper Omtentamen i Klinisk Medicin II T6, V11, 2011-08-18 kl 09-16 i Hedstrandsalen ing 70 bv 6 sidor. 15 poäng. Till din mottagning kommer Jane, 41 år gammal som är gift och har två barn. Sökte läkare i tonåren pga kliande hudutslag på armbågar och i ansikte, men någon diagnos ställdes ej och

Läs mer

Viktiga telefonnummer och adresser. Njurmedicinska mottagningen: Min njurläkare: Sjuksköterska: Njursviktskoordinator: Dietist: Sjukgymnast: Kurator:

Viktiga telefonnummer och adresser. Njurmedicinska mottagningen: Min njurläkare: Sjuksköterska: Njursviktskoordinator: Dietist: Sjukgymnast: Kurator: A D R E S S E R O C H T E L E F O N N U M M E R Viktiga telefonnummer och adresser Njurmedicinska mottagningen: Min njurläkare: Sjuksköterska: Njursviktskoordinator: Dietist: Sjukgymnast: Kurator: Min

Läs mer

Mitt barn har hepatit C. - Fakta för föräldrar och vårdnadshavare

Mitt barn har hepatit C. - Fakta för föräldrar och vårdnadshavare Mitt barn har hepatit C - Fakta för föräldrar och vårdnadshavare 1 Är det normalt att vara orolig? Ja. Det är normalt att känna oro kring hur framtiden kommer att gestalta sig, men många föräldrar vittnar

Läs mer

Denna broschyr är utarbetad av Njurmedicinska kliniken på Universitetssjukhuset i Lund och Kliniken för njurmedicin och Transplantation på

Denna broschyr är utarbetad av Njurmedicinska kliniken på Universitetssjukhuset i Lund och Kliniken för njurmedicin och Transplantation på Att ge en njure... Denna broschyr är utarbetad av Njurmedicinska kliniken på Universitetssjukhuset i Lund och Kliniken för njurmedicin och Transplantation på Universitetssjukhuset MAS i Malmö, Februari

Läs mer

DX2DX2DX2DX2DX2DX2DX2DX2DX2

DX2DX2DX2DX2DX2DX2DX2DX2DX2 Integrerande MEQ 1-fråga 2013-11-26 Totalt 20 poäng Anvisning: Frågan är uppdelad på 8 sidor (inkl. detta försättsblad) där nästföljande sidas frågor bygger på föregående sidor. All nödvändig information

Läs mer

ANELÄK CRRT med citrat

ANELÄK CRRT med citrat 1 (5) ANELÄK CRRT med citrat Prismocitrate 18/0 är en citratlösning för regional antikoagulation i systemets filter och slangar. Med Prismocitrate 18/0 infusion via Pre-blod pumpen (PBP) i Prismaflex-systemet

Läs mer

Hälsouniversitetet i Linköping, Läkarutbildningen termin 11, Pediatrik, Obstetrik & Gynekologi och Akuta verksamheter. Omtentamen 2013-08-20.

Hälsouniversitetet i Linköping, Läkarutbildningen termin 11, Pediatrik, Obstetrik & Gynekologi och Akuta verksamheter. Omtentamen 2013-08-20. SKRIFTLIG OMTENTAMEN 20 augusti 2013 T11 Skrivningen består av följande fall Fall Totalt Delpoäng Pelle och Lisa 19 p 1+1+2+1+1+1+1+2+1+1+2+1+1+1+1+1 Olof, 8 år 22 p 1+2+2+2+1+3+3+3+3+2 Sven, 62 år 25

Läs mer

Arytmogen högerkammarkardiomyopati

Arytmogen högerkammarkardiomyopati Centrum för kardiovaskulär genetik Norrlands universitetssjukhus Information till patienter och anhöriga Arytmogen högerkammarkardiomyopati Den här informationen riktar sig till dig som har sjukdomen arytmogen

Läs mer

Hälsochecken. Detta är en mindre hälsokoll med följande innehåll:

Hälsochecken. Detta är en mindre hälsokoll med följande innehåll: Hälsochecken Detta är en mindre hälsokoll med följande innehåll: Längd Vikt Midjemått BMI (body mass index) Blodtryck Puls Provtagning (blodsocker, kolesterol och blodvärde) Alla resultat får man i pappersform

Läs mer

Reumatologiska kliniken. Karolinska Universitetssjukhuset. Diagnostiskt prov 2013. MEQ- fråga 1 Eva. Maximal poäng 19

Reumatologiska kliniken. Karolinska Universitetssjukhuset. Diagnostiskt prov 2013. MEQ- fråga 1 Eva. Maximal poäng 19 Reumatologiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Diagnostiskt prov 2013 MEQ- fråga 1 Eva Maximal poäng 19 Till nybesök på reumatologmottagningen kommer en 58- årig kvinna på remiss från vårdcentralen

Läs mer

Peter Fors Alingsås Lasare2

Peter Fors Alingsås Lasare2 Peter Fors Alingsås Lasare2 peter.fors@hotmail.com Njurskador diabetes DiabetesnefropaA (glomerulär sjd) Nefroskleros (generell parenkymskada) Njurartärstenos (arteriell sjukdom) Modifierbara riskfaktorer

Läs mer

Hjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård

Hjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård Hjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård CVU Rapportserie 2005:7 Projektledare: Mona Karlsson Medicinmott SU/Mölndal Mölndal Projektgrupp: Maria Morén Ulf Axelsson Margaretha

Läs mer

MEQ-fråga. 9 poäng. Anvisning:

MEQ-fråga. 9 poäng. Anvisning: MEQ-fråga 9 poäng Anvisning: Frågan är uppdelad på sex sidor (inkl detta försättsblad) där nästföljande sidas frågor bygger på föregående sidor. Innehållet delger rätt svar på redan ställda frågor. All

Läs mer

Hälsoundersökning av barn/ungdomar inför placering enligt SoL eller LVU

Hälsoundersökning av barn/ungdomar inför placering enligt SoL eller LVU Sida 1 (8) Hälsoundersökning av barn/ungdomar inför placering enligt SoL eller LVU Bakgrund Hälsoproblem av såväl fysisk som psykisk karaktär är överrepresenterade hos barn och ungdomar som placeras i

Läs mer

Till hjälp vid läkemedelsavstämning finns leg. Apotekare på Apoteket Farmaci

Till hjälp vid läkemedelsavstämning finns leg. Apotekare på Apoteket Farmaci Socialtjänsten HSL Läkemedelsavstämning D.nr: 2013/71/738 Upprättad: 2013-0109 Reviderad: 2014-11-18 Riktlinje för läkemedelsavstämning I samverkan med Närhälsan, Tibro vårdcentral. Mål: en säker och ändamålsenlig

Läs mer

Högt blodtryck Hypertoni

Högt blodtryck Hypertoni Högt blodtryck Hypertoni För högt blodtryck försvårar hjärtats pumparbete och kan vara allvarligt om det inte behandlas. Har du högt blodtryck ökar risken för följdsjukdomar som stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt,

Läs mer

Delexamination 2 Kortsvarsfrågor 2011-11-21 Danderyds sjukhus Karolinska Solna Skrivtid: 08.30-12.00 Skrivningsnummer:.. Lycka till!

Delexamination 2 Kortsvarsfrågor 2011-11-21 Danderyds sjukhus Karolinska Solna Skrivtid: 08.30-12.00 Skrivningsnummer:.. Lycka till! Delexamination 2 Kortsvarsfrågor 2011-11-21 Danderyds sjukhus Karolinska Solna Skrivtid: 08.30-12.00 Skrivningsnummer:.. Lycka till! 1 (A) Hur kan man klassificera astma? Nämn ett karakteristika alternativt

Läs mer

Vårdcentralen Delfinen Höganäs Bra mottagning 2006

Vårdcentralen Delfinen Höganäs Bra mottagning 2006 Vårdcentralen Delfinen Höganäs Bra mottagning 6 Deltagare Cecilia Hultqvist Kerstin Lindell Christel Carlberg Eva-Brita Johansson Lisbeth Cronqvist distriktsläkare distriktsköterska vårdcentralschef distriktsköterska

Läs mer

Blodburen smitta bland barn och ungdomar - riktlinjer för förskola och skola

Blodburen smitta bland barn och ungdomar - riktlinjer för förskola och skola NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING Dokument PM Upprättat av Ann-Marie Cylvén Godkänt av Anders Österlund Giltigt från 2013-11-12 Revideras senast 2014-11-12 Blodburen smitta bland barn och ungdomar - riktlinjer

Läs mer

Akut endokrinologi. Inger Friberg 2014

Akut endokrinologi. Inger Friberg 2014 Akut endokrinologi Inger Friberg 2014 Karin 68 år Hypertoni sedan 5 år tar ACE hämmare i kombination med tiazid Osteoporos diagnos efter radiusfraktur tar bisfosfonat och Calcium D vitamin Tröttare senaste

Läs mer

En stor omställning att bli kroniskt njursjuk

En stor omställning att bli kroniskt njursjuk Nilla Barkman En stor omställning att bli kroniskt njursjuk - hela livssituationen påverkas Bra psykosocialt stöd tidigt, när man kommer in i njursjukvården, kan underlätta och leda till att man snabbare

Läs mer

Hemvårdsenheten och Mobila Hembesöksteamet

Hemvårdsenheten och Mobila Hembesöksteamet Hemvårdsenheten och Mobila Hembesöksteamet Ett gemensamt arbete mellan landstinget i Uppsala län och Uppsala kommun Christina Mörk Hemvårdsenheten Läkarvård i hemmet till äldre multisjuka patienter Svårt

Läs mer

Del 4. 9 sidor 17 poäng

Del 4. 9 sidor 17 poäng 9 sidor 17 poäng En 35-årig kvinna söker akut pga hög feber sedan ett dygn tillbaka. Hon mår egentligen inte dåligt och har kunnat äta hela tiden. Har dock fått mera ont till vänster i buken nertill. Vid

Läs mer

Delexamination 3. Klinisk Medicin 11 november 2013. 20 poäng MEQ 1

Delexamination 3. Klinisk Medicin 11 november 2013. 20 poäng MEQ 1 Delexamination 3 Klinisk Medicin 11 november 2013 20 poäng MEQ 1 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet. Därefter rättvändes

Läs mer

Case 3 2010-12-06. Case 3 Anamnes. Vårdcentr - Status. Vårdcentr Lab. Gruppundervisning i Klinisk Medicin, Termin 6 Lung Allergi, Höst-terminen 2010

Case 3 2010-12-06. Case 3 Anamnes. Vårdcentr - Status. Vårdcentr Lab. Gruppundervisning i Klinisk Medicin, Termin 6 Lung Allergi, Höst-terminen 2010 Case 3 Anamnes Case 3 Gruppundervisning i Klinisk Medicin, Termin 6 Lung Allergi, Höst-terminen 2010 38 kvinna, gravid i vecka 10, föräldraledig. Aldrig rökt Tidigare frisk. Söker akut på Vårdcentralen

Läs mer

Integrerande MEQ-fråga 2

Integrerande MEQ-fråga 2 Skrivningskod :.. 1 (13) Integrerande Delexamination 2 Klinisk medicin, Södersjukhuset Restskrivning 2013-08-30 Totalt 20 poäng Anvisning: Frågan är uppdelad på 13 sidor (inkl. detta försättsblad) där

Läs mer

Centrum för kardiovaskulär genetik med familjen i fokus

Centrum för kardiovaskulär genetik med familjen i fokus Centrum för kardiovaskulär genetik Norrlands universitetssjukhus Information till patienter och anhöriga Centrum för kardiovaskulär genetik med familjen i fokus Centrum för kardiovaskulär genetik (CKG)

Läs mer

Dugga Klinisk Kemi, DS

Dugga Klinisk Kemi, DS Dugga Klinisk Kemi, DS 2013-05-03 Nummer:... Maxpoäng: 44, GK 28 p 1 Ange två olika preanalytiska orsaker till förhöjt kaliumvärde? Svar: Hemolys vid provtagningen, förlängd stas vid provtagning, för lång

Läs mer

Allvarliga ospecifika symtom som kan bero på cancer

Allvarliga ospecifika symtom som kan bero på cancer Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Allvarliga ospecifika symtom som kan bero på cancer Beskrivning av standardiserat vårdförlopp December 2015 Versionshantering Datum

Läs mer

LUTS HOS MÄN I PRIMÄRVÅRDEN. Georgios Daouacher medicinsk ledningsansvarig Urologsektionen Centralsjukhuset I Karlstad

LUTS HOS MÄN I PRIMÄRVÅRDEN. Georgios Daouacher medicinsk ledningsansvarig Urologsektionen Centralsjukhuset I Karlstad LUTS HOS MÄN I PRIMÄRVÅRDEN Georgios Daouacher medicinsk ledningsansvarig Urologsektionen Centralsjukhuset I Karlstad Orsaker till LUTS Utredning av LUTS patienter I primärvården Behandling När ska man

Läs mer

Slutrapport. Bra mottagning Medicinmottagningen, Kiruna sjukhus.

Slutrapport. Bra mottagning Medicinmottagningen, Kiruna sjukhus. Slutrapport Bra mottagning Medicinmottagningen, Kiruna sjukhus. Deltagare: Lena Niemi Annika Lindberg Doris Hjärtström Susanna Pesonen Fredrik Kjellberg Vårdchef Enhetschef, mottagningen Sekreterare Diabetes

Läs mer

Familjära thorakala aortasjukdomar

Familjära thorakala aortasjukdomar Centrum för kardiovaskulär genetik Norrlands universitetssjukhus Information till patienter och anhöriga Familjära thorakala aortasjukdomar Denna information riktar sig till dig som har sjukdomen FTAAD

Läs mer

MEQ fråga 2. 13 poäng. Anvisning:

MEQ fråga 2. 13 poäng. Anvisning: MEQ fråga 2 ANNA, 30 ÅR 13 poäng Anvisning: Frågan är uppdelad på 7 sidor (inkl denna) där sista sidan innehåller det avslutande svaret men ingen fråga. Poäng anges vid varje delfråga. Man får bara ha

Läs mer

Tentamen VT09 Fråga A Kodnr:

Tentamen VT09 Fråga A Kodnr: 1 En 62-årig man, frisk i övrigt, aldrig tidigare opererad, söker dig på vårdcentralen för försämrad vattenkastning. Patienten har haft besvär som accentuerats de senaste åren, och består av följande komponenter:

Läs mer

RUTIN Hepatitprovtagning

RUTIN Hepatitprovtagning Doknr. i Barium Kategori Giltigt fr.o.m. Version 2015-02-04 Utfärdad av: Rune Wejstål, överläkare Godkänd av: Lars-Magnus Andersson, verksamhetschef, överläkare Revisionsansvarig: Rune Wejstål, överläkare

Läs mer

/(\ inspektionen för vård och omsorg

/(\ inspektionen för vård och omsorg /(\ inspektionen för vård och omsorg BESLUT 2016-02-24 Dnr 8.1.1-20976/2014 1(5) A v delning Mitt Hälso- och sjukvård, HS l hans.rudstam@ivo.se Region Gävleborg län Vårdgivare Region Gävleborg, Gävle sjukhus,

Läs mer

PRIMÄR HYPERPARATHYROIDISM: RIKTLINJER FÖR UTREDNING OCH BEHANDLING

PRIMÄR HYPERPARATHYROIDISM: RIKTLINJER FÖR UTREDNING OCH BEHANDLING NÄTVERKSGRUPPEN I SÖDRA SJUKVÅRDSREGIONEN FÖR SJUKDOMAR I THYROIDEA, PARATHYROIDEA, BINJURAR OCH ENDOKRINA BUKTUMÖRER PRIMÄR HYPERPARATHYROIDISM: RIKTLINJER FÖR UTREDNING OCH BEHANDLING Giltigt 2007-01-01-2009-12-31

Läs mer

Donation av blodstamceller Informationsbroschyr till donator 18 år

Donation av blodstamceller Informationsbroschyr till donator 18 år Donation av blodstamceller Informationsbroschyr till donator 18 år Giltigt i 2 år från 2015-04-24 Sida 1 av 6 Bakgrund De blodbildande stamcellerna finns framför allt i benmärgen. En liten mängd cirkulerar

Läs mer

Peritonealdialys. Analys av PDC mätning Vad Varför Hur? Laboratoriebroschyr

Peritonealdialys. Analys av PDC mätning Vad Varför Hur? Laboratoriebroschyr Peritonealdialys Analys av PDC mätning Vad Varför Hur? Laboratoriebroschyr Laboratoriebroschyr Analys av PDC mätning På ert sjukhus finns det peritonealdialyspatienter kopplade till den njurmedicinska

Läs mer

1. Vilken akut bukåkomma kan Pelle ha drabbats av? (Motivera ditt svar relaterat till de. 2. Vilka blodprover vill du ta och varför?

1. Vilken akut bukåkomma kan Pelle ha drabbats av? (Motivera ditt svar relaterat till de. 2. Vilka blodprover vill du ta och varför? Del 3_5 sidor_17 poäng Pelle 38 år söker på akutmottagningen p.g.a. akut insättande smärtor i övre delen av buken sedan 5 timmar tillbaka. Han har kräkts gallfärgat maginnehåll upprepade gånger. Tidigare

Läs mer

Delexamination 3 VT 2013. Klinisk Medicin. 20 poäng MEQ 2

Delexamination 3 VT 2013. Klinisk Medicin. 20 poäng MEQ 2 Delexamination 3 VT 2013 Klinisk Medicin 20 poäng MEQ 2 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter

Läs mer

1.1 Du finner mycket få uppgifter av relevans för hypertonin i journalen. Hur kompletterar du anamnesen? Vad frågar du om mer? 2 p

1.1 Du finner mycket få uppgifter av relevans för hypertonin i journalen. Hur kompletterar du anamnesen? Vad frågar du om mer? 2 p Du har börjat som vikarie vid en husläkarmottagning, den ordinarie läkaren har flyttat utomlands efter en misslyckad politisk karriär. En 44 årig överviktig regissör kommer för kontroll av hypertoni som

Läs mer

T67 MEQ-fråga. Dugga april Klinisk medicin Ulf Åman, Agneta Månsson Broberg, Anna Abrahamsson, hans Gyllenhammar Sida 1.

T67 MEQ-fråga. Dugga april Klinisk medicin Ulf Åman, Agneta Månsson Broberg, Anna Abrahamsson, hans Gyllenhammar Sida 1. Ulf Åman, Agneta Månsson Broberg, Anna Abrahamsson, hans Gyllenhammar Sida 1 MEQ fråga 56-ÅRIG MAN 8 poäng Anvisning: Frågan är uppdelad på 7 sidor (inkl denna) där sista sidan innehåller det avslutande

Läs mer

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck Den dolda folksjukdomen Har du högt blodtryck? Den frågan kan långt ifrån alla besvara. Högt blodtryck, hypertoni, är något av en dold folksjukdom trots

Läs mer