Kronisk Njursjukdom
|
|
- Ann-Christin Jakobsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Organisatorisk Kronisk Njursjukdom Skaraborgs Sjukhus och Primärvården Skaraborg
2 ζ Roger Lundberg Beställarnämnden ζ Lars-Åke Carlsson Beställarnämnden ζ Per Angesjö DL ζ Kim Böge DL ζ Anna-Lill Karlsson Ssk ζ Jeanette Andersson Ssk ζ Annika Y Johansson Ssk ζ Pia Leijon Ssk ζ Sara Johansson Ssk ζ Anna Asplund Ssk ζ Ted Ivarsson läk
3 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och inledning 2. Diagnostik och behandling 2a Screening av riskgrupper 2b Njurfunktionsbestämning 2c Urinanalyser 2d Rekommenderade behandlingsmål för att motverka uremiprogress 2e Rekommenderade behandlingsmål för att motverka uremiska komplikationer 3. Rekommendation för sjukskrivning 4. Vårdkedjan 4a Samverkan mellan Primärvård och Njurmedicinska kliniken 4b Remisskriterier 4c Fortsatt omhändertagande efter initial bedömning 4d Samverkan mellan kommunal hälso- och sjukvård och njurmedicinska kliniken 4e Omvårdnad i livets slutskede 4f Specifik omvårdnad 5. Mål för verksamhetsområdet 5a Målparametrar på individnivå 5b Målparametrar på gruppnivå 6. Uppföljning och utvärdering Förteckning över förkortningar Referenser Vårdprogrammet i kortform (matris) FAQ
4 1. Sammanfattning och inledning Kronisk njursjukdom är vanlig, ca 6500 människor i Skaraborg bedöms lida av CKD 3 till 5 1,3,4. Kronisk njursvikt medför ökad sjuklighet och dödlighet, särskilt i hjärtkärlsjukdomar 2. Tidig identifiering av njursjukdom och satsning på preventiva åtgärder minskar både risken för kardiovaskulära komplikationer och fördröjer uremiprogress 7,8. Således innebär tidig identifiering av kronisk njursjukdom stora vinster för den enskilde individen och för samhället. Patienter med sänkt njurfunktion, GFR för sin ålder bör följas av sjukvården. Ett flertal studier har visat ökade komplikationer för patienter som remitteras sent till nefrolog inför behandling med aktiv uremivård 7,8. Patienter med avancerad njursjukdom och de med risk för försämring skall remitteras till njurmedicinsk specialist. Detta vårdprogram är till för att tydliggöra målvärden och hur man går till väga för att behandla de substituerbara brister som uppstår till följd av sänkt njurfunktion såsom; renal anemi, renal ben och skelett sjukdom, metabol acidos och malnutrition. Detta sker redan idag rutinmässigt och enligt fasta rutiner hos de patienter som har sin uppföljning på njurmedicinska kliniken. Allt som står i detta vårdprogram är alltså i första hand riktat till de vårdgivare som verkar inom kommunal hälso- och sjukvård, primärvård eller sjukhusbunden vård utanför njurmedicinska kliniken. Vissa patientgrupper har ett ökat omvårdnadsbehov som lyfts fram särskilt i texten (Dialysbehandling i hemmet, Vård i livets slut). Mål Minska sjuklighet och dödlighet vid kronisk njursjukdom Förlångsamma uremiprogress Minimera uremiska komplikationer och symptom Minska risken för hjärtkärlsjukdomar CKDstadie Stadier av kronisk njursjukdom -data från USA Njursvikt Kraftigt sänkt filtration Måttligt sänkt filtration GFR, ml/min/1,73m 2 < % av hela populationen 0,1 0,2 4,3 2 Njurskada med lindrigt sänkt filtration ,0 Syfte Att patienter med kronisk njursjukdom med stillsamt förlopp med enbart förväntade komplikationer sköts av distriktsläkare En ökad samverkan mellan primärvården och specialistsjukvården för patienter med kronisk njursjukdom Att patienter med kronisk njursjukdom i behov av njurmedicinsk specialistvård remitteras till nefrolog 1 Njurskada med normal filtration Normal-120 3,3 enligt NHANES III 1 1) Coresh J et al. Am J Kidney Dis 2003;41:1-12
5 2. Diagnostik, behandling och specifik omvårdnad och förebyggande åtgärder Sänkt njurfunktion eller förekomst av urinpatologi är indikationen på att njursjukdom föreligger och bör föranleda en utökad utredning. Se nedan angående rekommenderad fördjupad utredning. 2a Screening av Riskgrupper: Patienter med hypertoni, diabetes, etablerad hjärt-kärlsjukdom eller de med hereditet, har en ökad risk för njursjukdom och bör genomgå screening för njursjukdom. Dessa diagnosgrupper har i sin tur egna vårdprogram som när de åtföljs har gynnsam inverkan på njursjukdomen. Eg. diabetesvårdprogrammet. 2b Njurfunktionsbestämning Det finns flera metoder för att bestämma njurfunktionen som bör uttryckas som GFR. Den uppmätta njurfunktionen ligger till grund för stadieindelning 1-5 av kronisk njursjukdom ie. CKD 1-5. Skattad GFR (egfr) Skattad GFR baseras på Cocroft-Gaults formel och förutsätter att man har kännedom om patientens ålder, vikt och P-Kreatinin. Obs, svaret anges inte som relativt GFR, d.v.s. justerat till 1,73 m 2 kroppsyta, utan som absolut GFR oberoende av kroppsytan. Vid beräkning av läkemedelsdos utifrån FASS används absolut GFR. Förutom egfr, framtagen mha. Cocroft-Gaults formel, kan även egfr baserat på Cystatin C övervägas. Att utgå från Cystatin C rekommenderas vid låg muskelmassa, hög ålder och initialt i utredning. P-Kreatinin rekommenderas vid uppföljning av njursjukdom. Cystatin C är en bättre markör än kreatinin på att detektera begynnande njurfunktionsnedsättning. Uppmätt GFR (mgfr) P-chrom-EDTA-Clerance är referensmetod och rekommenderas vid osäkerhet, ex avvikande muskelmassa och vid behandling med högdos kortison. Läkemedelsdosering Observera att många läkemedel utsöndras i njurarna och att utsöndringen fördröjs vid nedsatt njurfunktion. Multisjuka patienter i hemsjukvård eller särskilt boende är särskilt sårbara och bör få ett egfr åtminstone 1 gång per år. Använd då absolut egfr. Anpassa läkemedelsdosering till egfr. Revidera dosering av läkemedel åtminstone en gång per år i samband med provtagning för egfr.
6 2c Urinanalyser Förekomst av 1+ på proteinuri på urinsticka bör föranleda omprov. Vid manifest 1+ motsvarar detta semikvantitativt 300mg proteinuri/dygn eller u-alb/kreatininindex 30 mg/mmol. Detta är en patologisk förekomst av äggvita i urinen och bör följas över tid. Mer riklig äggvita i urinen 2+ på sticka eller u-alb index >50 mg/mmol bör föranleda remiss till njurmedicinska kliniken. U-Alb/U-Kreatininindex bestäms på stickprov och bör vara < 3,0 mg/mmol. Högre värden indikerar ökad kardiovaskulär risk. För mer information se under Rekommendationer och riktlinjer.
7 2d Rekommenderade behandlingsmål för att motverka uremiprogress. Blodtryck och proteinuri Blodtrycksmätning: Standardiserad mätning innebär minst 5 minuters föregående vila. Bltr tages i liggande eller i sittande i bekväm ställning. Manschetten skall sitta i hjärthöjd. Inget kaffe eller snus och eller cigaretter inom 30 min före mätningen 5. Målblodtryck för patienter med kronisk njursjukdom är <130/80 mmhg 6. Urin albumin/kreatinin index - sträva efter största möjliga minskning av proteinuri. Detta är i njursammanhang viktigare än blodtrycksmålet i sig självt. Behandling Förstahandsmedel: RAAS-blockad, ACE hämmare eller ARB vid biverkningar från ACE hämmare. Diuretika potentierar effekten av ACEi och ARB. Kalciumflödeshämmare är väl tolererade och den förväntade biverkningen dekliva ödem motverkas av samtidig blockad av RAAS. Oftast behöver man behandla med flera preparat samtidigt, sträva efter normaldoser med flera preparat hellre än maxdoser med enstaka preparat. Glycemisk kontroll Sedvanliga mål och riktlinjer för glykemisk kontroll vid diabetes mellitus gäller. Hba1C % <6,0. Postprandiell hyperglykemi skall behandlas och förebyggas. 9 Målen kan och bör modifieras baserat på en individuell bedömning. Rökning Rökning medför snabbare uremiprogress och ökad risk för arteriosklerotiska komplikationer. Rökstopp rekommenderas. Hyperlipidemi Riktvärden och behandling Sedvanliga mål och riktlinjer vid behandling av hyperlipidemi vid hjärtkärlsjukdom gäller. Ännu ingen övertygande evidens att hyperlipidemi påverkar uremiprogress. Fysisk aktivitet Fysisk träning är viktig för att motverka förlust av muskelmassa och konditionsminskning vilket börjar redan i CKD 3. Riktvärden: Ordinär muskelstyrka och uthållighet i förhållande till ålder och kön, ordinär maximal fysisk arbetsförmåga i förhållande till ålder och kön Behandling: Fysisk aktivitet på recept. Se Fyss för råd för fysisk träning vid njursjukdom: Uppföljning: Regelbunden uppföljning vid mottagningsbesöken.
8 2e Behandlingsmål för att motverka uremiska komplikationer och symptom Anemi (Förväntad brist vid CKD 4-5 Gfr <30 ml/min) Obs! Renal anemi är en uteslutningsdiagnos vid GFR<30ml/min. Uteslut alltid annan orsak till anemin först! Basal utredning: blodstatus innehållande erytrocyt indices, Reticulocyter, Ferritin, S-fe, TIBC, Folat, B12, S och U-elfores, thyroideastatus, leverstatus. Äldre patienter med kronisk njursvikt har ofta sköra slemhinnor i mag-tarmkanalen och behandlas många gånger med Trombyl, varför ockulta låggradiga blodförluster via tarmen är vanliga. Järnsubstitution bör alltid föregå behandling med erytropoetinstimulerande läkemedel (ESL). Riktvärden Ferritin mkg/l och hypokroma erythrocyter i periferblod <1% Behandling Peroral järnsubstitution i första hand, parenteralt järn i andra hand i form av järnkarboxymaltos e.g. Ferinject Observera: att peroralt järn ej ska intas tillsammans med kalciumtabletter eller andra fosfatbindare då upptaget kan försämras. Erytropoetinstimulerande läkemedel (ESL) Behandling bör initieras och skötas i samråd med nefrolog Riktvärde. Mål Hb: g/L. Calcium-fosfat homeostas Höga PTH, höga fosfat och höga kalkvärden är riskfaktorer för kardiovaskulär morbidtet och mortalitet och bör sänkas. Observationsstudier indikerar att behandling sänker mortaliteten 10. Det finns ingen säker evidens för att en grupp fosfatbindare eller D-vitaminpreparat är bättre än andra. Därför får rekommendationer angående preparatval nedan endast ses som en praxis som är applicerbar inom vårt upptagningsområde med nuvarande förutsättningar för läkemedelsförsörjning. CKD 3 PTH,kalcium och fosfat kontrolleras årligen. Riktvärden PTH pg/ml, P-Ca normalt och P-fosfat < 1,5 mmol/l. Behandling I första hand D-vitamin substitution, e.g.(mixtur vitamin D eller Calcipos D ). Undvik höga doser av peroralt tillfört kalcium om det finns tecken på ishemisk hjärtsjukdom eller annan makrovaskulär sjukdom. 10 I andra hand Etalpha 0,25mkg 3 dagar/ vecka. Uppföljning Kontroll av P-Ca och P-fosfat 6 veckor efter insatt behandling resp. dosökning. Underhållsfas: P-Ca, P-fosfat och PTH var 6:e till var 12:e månad.
9 CKD 4 Behandling bör initieras och skötas i samråd med nefrolog. P-Ca, -P och PTH bör följas var 3:e- 6:e månad. Riktvärden PTH pg/ml, P-Ca normalt och P-fosfat <1,5 mmol/l. Behandling Aktivt D-vitamin alfakalcidol e.g.(etalpha ) ges vid för höga PTH-värden. C Etalpha 0,25 mikrogram x 1 dagligen är en ordinär startdos. Fosfatreduktion i kosten: kontakt med njurmedicinsk dietist! Fosfatbindare: Flera olika preparatgrupper finns tillgängliga såsom; Kalciumkarbonater, e.g. (Kalcidon, Calcitugg, Kalcitena, Kalcipos ) (max 1,5 g/dygn). Sevelamer e.g. Renagel och Renvela Lantan e.g. Fosrenol Uppföljning Kontroll av P-Ca och P-fosfat 6 veckor efter insatt behandling resp. dosökning. Underhållsfas: P-Ca, P-fosfat och PTH var 6:e månad. CKD 5 Målvärde för PTH pg/ml, Behandling i första hand förbehållet specialistläkare med förtrogenhet inom terapiområdet. Acidos Acidos ger ökad proteinkatabolism med nedbrytning av skelettmuskulatur, vilket bidrar till hyperfosfatemi Riktvärde: normaliserad syra-bas balans. B-std-bicarbonat i venöst blodprov22-26mmol/l Behandling: Start dos T Natriumbikarbonat 1g 1x2 ges peroralt. Kalium Hyperkalemi är ofta iatrogent orsakad av alltför kraftig blockering av renin-aldosteronangiotensin systemet, men kan också bero på intag av livsmedel med hög kaliumhalt eller intag av mineralsalter eg. Seltin. Kontrollera regelbundet kalium vid behandling med ACE hämmare, ARB eller kaliumsparande läkemedel. Riktvärde P-K inom referensområdet ( mmol/l). Lättare hyperkalemi, dvs. värden <5.5 mmol/l kan tolereras hos i övrigt stabila patienter och ses ofta vid behandling med RAAS-blockerande läkemedel. Undvik hyperkalemi vid kända strukturella hjärtskador. Behandling Behandla ev. metabol acidos. Dietistkontakt för kostanamnes och kostråd. Plötslig påkommen måttlig hyperkalemi kan behandlas med natriumpolystyrensulfonat e.g. Resonium g i engångdos, samtidigt som orsaken undanröjs. Följ upp med P-K. Nutrition Njursvikt blir i regel symtomgivande med bl.a. illamående, matleda och/eller kräkningar när GFR understiger 20 ml/min. Ofta sker då en spontant reduktion av energi- och proteinintaget, särskilt intaget av högvärdigt protein. Med en proteinreducerad kost kan de uremiska symtomen lindras eller förebyggas. Även sekundära metabola konsekvenser av uremi kan påverkas
10 såsom acidos, fosfatretention och hyperkalemi. Därigenom förebygger proteinreduktion risken för oönskad viktförlust och malnutrition. Proteinreducerad kost skall endast ordineras av nefrolog och initieras och skötas av njurmedicinsk dietist. Kontakt med dietist kan behövas även om proteinreduktion inte är ordinerad. Dietisten kan göra en bedömning och individuellt justera och anpassa protein- och energiintaget hos patienten. Även hyperkalemi och hyperfosfatemi kan kostbehandlas. Vid GFR > 25 ml/min finns inga skäl att rekommendera proteinrestriktion. Vid dialysbehandling som hemodialys (HD) och peritonealdialys (PD) gäller omvända förhållanden för proteinintag. Då bör patienten komma upp i ett minsta acceptabelt proteinintag för att förebygga malnutrition. 3. Rekommendation för sjukskrivning Kronisk njursjukdom är i sig självt ofta en anledning till minskad arbetskapacitet oavsett vilket arbete som avses. Anledningen till detta är att generell trötthet, muskeltrötthet och minskad koncentrationsförmåga, samt mental och fysisk uthållighet ofta är klart minskad vid GFR 30 ml/min eller lägre. Det är få individer förunnat att kunna klara av ett heltidsarbete när man har stadie 5, av njursjukdom, <GFR 15 ml/min. Ofta är sänkt njurfunktion bara en del av en komplex sjukdomsbild, där grundsjukdomen kan ha givit andra organskador som innebär minskad arbetskapacitet eg. Diabetes med multipla komplikationer, Avancerad vaskulitsjukdom etc. 4. Vårdkedjan. 4 a Samverkan mellan Primärvård och Njurmedicinska kliniken Under avsnittet diagnostik beskrivs vilka kliniska fynd som skall föranleda remiss ifrån primärvård till specialistvård. Tidsaspekter dvs. inom vilken tidsrymd uppföljning av specialist bör ske anges i den matris som beskriver remissförfarandet. Kronisk njursjukdom bör så länge som den är stabil följas upp av primärvården. Vid nyupptäckt sjukdom kan ett engångsbesök på njurmottagningen eller brevkonsultation med råd om behandling och uppföljning möjliggöra för allmänläkaren att göra upp en individualiserad vårdplan för patienten. Exempel på uppföljningar inom primärvården kan vara långsamt progredierande glomerulonefriter och patienter med polycystisk njursjukdom där alla eller flertalet behandlingsmål är uppnådda och stabila över tiden. När det gäller patienter med diabetes rekommenderas att dessa följs av primärvården ned till GFR 30 ml/min. Under denna nivå fattas beslut på individuell nivå. Vid gravt nedsatt njurfunktion då patienten närmar sig stadium 5 terminal njurinsufficiens, så behövs ett ställningstagande till om det är aktuellt med aktiv uremivård Dialys och/eller transplantation. Dialys kan ges i hemmet eller på dialysavdelningen på Kärnsjukhuset Skövde (KSS) eller på dialysavdelning i Falköping (Diaverum). Förstahandsalternativet är dock att få sin dialys i hemmet och det kan ske med peritonealdialys (PD) eller med hem-hemo-dialys (Hem HD). Dialys hemma kan utföras självständigt eller assisterat (mha. sjukvårdspersonal). Assisterad PD kan erbjudas till patienter med begrän-
11 sad autonomi. Denna behandlingsform är ett alternativ till konservativ uremivård och har i väl selekterade fall potential att kunna ge patienten en förbättrad livskvalitet under en tid som i de flesta fall är kortare än 2 år. Se avsnitt nedan Samverkan mellan kommunal Hälso- och sjukvård. 4b Remisskriterier (I Följande fall rekommenderas remiss/konsultation av nefrolog) Ung patient med njurpåverkan U-alb/u-kreat index > 50 mg/mmol Glomerulär hematuri (speciellt i kombination med proteinuri) Avancerad njursvikt Progredierande njursvikt > 15 % förlust av befintlig njurfiltration/år Njursvikt och svårstyrd hypertoni 4c Fortsatt omhändertagande efter initial bedömning Vid hög risk för uremiprogress och framtida behov av aktiv uremivård sköts pat. fortsättningsvis av nefrolog. Detta kan exempelvis gälla patienter med systemsjukdomar såsom vaskuliter och SLE med njurengagemang, primära njursjukdomar såsom Glomerulonefriter med snabba förlopp Vid låg eller intermediär risk och särskilt hos de äldre äldre sköts patienten av allmänläkare och vid behov i samråd med nefrolog. Vid utremittering till primärvården. Skriver nefrologen en riktad remiss med råd angående fortsatt omhändertagande (endast journalkopia godtas ej) till remissen bifogas resultat av utredningar, diagnos och aktuell medicinlista. Det är lämpligt att nefrologen förser patienten med recept som sträcker sig minst 90 dagar framåt i tiden, ref. se vårdgarantin. 4d Samverkan mellan kommunal hälso- och sjukvård och njurmedicinska kliniken Sjuksköterskans arbete i kommunen är mångfacetterat och kan innebära möten med den njursjuke i olika sjukdomsstadier; lindrig njursvikt med lättare symtom, måttlig njursvikt med nära förestående dialysbehov och de som har dialys i hemmet. Sjuksköterskan kan underlätta patientens egenvård och bistå med observationer, kontroller eller att genomföra behandlingen i samråd med behandlande läkare och/eller njurmedicinskt team. Den behandlingsform som oftast blir aktuell inom hemsjukvård eller på ett särskilt boende är assisterad peritonealdialys 11 (påsdialys). En manuell behandling som utförs genom påsbyte ca 4-5 gånger dagligen. Behandlingen kräver noggranna observationer och kontroller. En del patienter kan även ha peritonealdialys automatiskt via en dialysmaskin nattetid. Personal på den njurmedicinska enheten fungerar som stöd och konsult till sjuksköterskan i hennes/hans arbete. Det kan finnas klara fördelar för den äldre med att få dialys i hemmet då man bl.a. slipper transporter till sjukhuset. Sjuksköterskan kan delegera arbetsuppgiften av det manuella påsbytet till omvårdnadspersonalen. I delegeringen ingår en noggrann genomgång av teoretisk bakgrund, handhavande samt vikten av att arbeta aseptiskt.
12 En individuell vårdplanering i hemmet skall erbjudas där patienten, närstående, biståndshandläggare och sjuksköterska deltar ev. kan andra yrkeskategorier behöva delta som arbetsterapeut och/eller sjukgymnast. Även PD-sköterskan från sjukhuset kan vara med. I denna vårdplanering är det viktigt att klargöra behovet av eventuella hjälpinsatser som kommunen kan vara behjälplig med. Olika typer av serviceinsatser efter biståndsbedömning som finns att tillgå kan vara inköp av mat, leverans av färdiglagad mat, städning, tvätt, personlig hygien, tillsyn, trygghetslarm eller avlastning/växelvård. Dessutom kan olika tekniska hjälpmedel erbjudas om behov finns. En viktig del för biståndshandläggaren är att i sin biståndsbedömning ta hänsyn till den hygieniska delen. Patienten kan oftare behöva hjälp med städ och dusch. I samband med en dialysbehandling blir det mycket sopor i form av påsar, kartonger, omläggningsmaterial etc. som behöver forslas bort. 4e Omvårdnad i livets slutskede 12 För vissa patienter är kanske inte någon form av dialysbehandling aktuell eller att behandlingen inte räcker till och patienten insjuknar allt mer i terminala uremiska symtom. Dessa patienter vårdas då oftast av kommunens personal i hemmet. Det är viktigt att kunna erbjuda den sjuke att kunna avsluta sitt liv i hemmet med god omvårdnad tillsammans med anhöriga/närstående. En teamsamverkan mellan olika yrkeskategorier samt tillsammans med primärvård eller sjukhuset är här mycket viktig del för att vården skall bli så bra som möjligt för den sjuke. 4f Specifik omvårdnad PD-sköterska ansvarar för utbildningen till sjuksköterskor i hemsjukvården som är tänkt att hjälpa till med dialysbehandlingen. Information och utbildning till sjuksköterskor i kommunen kan påbörjas på sjukhuset i samband med att patienten startar sin PD behandling eller i hemmet när patienten är färdigbehandlad på sjukhuset. Varje patient får en pärm med information Assisterad Peritonealdialys. Denna pärm ska följa patienten i assisterad PD och underlätta arbetet för de vårdgivare som är ansvariga för behandlingen. Pärmen innehåller information om viktiga telefonnummer till PD mottagningen och njurmedicinsk vårdavdelning 55. Kommunsjuksköterska kan nå njurmedicin alla tider på dygnet för rådgivning angående assisterad PD. Pärmen innehåller manualer för PD behandling, instruktioner för omläggning av PD kateter, information om kronisk njursvikt, rapportblad för dagliga kontroller som görs i hemmet. Behovet av antal utbildningstillfällen beslutas i samråd med patient, kommunsjuksköterska och PD sjuksköterska i varje enskilt fall. Under hela tiden som patienten har dialys i hemmet så finns PD-mottagningen och den njurmedicinska avdelningen till för råd och stöd. Det medicinska ansvaret har den patient ansvariga läkaren (PAL) på njurmedicin KSS. Leverans av dialysvätska (PD-vätska), omläggningsmaterial, handsprit, tillbehör för dialysen samt mediciner sker var 14:e dag. Ansvaret för dessa leveranser ligger på PD-mottagningen. Om det blir aktuellt med PD-behandling i ett palliativt skede sker det efter att ett brytpunktsamtal är gjort med patient och anhöriga. Detta ska dokumenteras i journalen under Bryt-
13 punktssamtal. När beslut om palliativ vård är taget är det viktigt att fortsatta medicinska åtgärder sker med delat ansvar mellan patientansvarig läkare och primärvårdsläkare. Primärvårdsläkare bör finnas som konsult och kan efter kontakt med patientansvarig läkare eller omvårdnadsansvarig sjuksköterska göra bedömningar av patient som vistas i sin bostad eller på särskilt boende. På njurmedicinska kliniken finns ett rådgivande team för palliativt omhändertagande av patient med njursvikt Värna teamet. Ett kompendium finns att tillgå på njurmedicinska enheten KSS om vård i livets slut och lindring av uremiska symtom. För övrigt hänvisas till vårdprogram. Vård i livets slutskede från Västra Götalandsregionen Om oklarhet råder angående vårdnivå Ring njurjouren för upprättande av individuell handlingsplan. 5. Mål för verksamhetsområdet 5a Följande målparametrar lämpar sig väl att följa patienten på individnivå: Hb, GFR Rate of Decline, HCO3-, PTH, Handstyrka. 5b Följande indikatorer kan vara lämpliga att följa på gruppnivå Rate of decline Andel av populationen som når individuella behandlingsmål enligt ovan. Andel av populationen i CKD 3 som övergår i CKD 4 för varje år, Andel av totalpopulationen som tas upp i dialys/år Blodtrycksbehandling hos njursjuka är komplex och kräver ofta en kombination av flera olika prepratgrupper för att nå behandlingsmålet på individnivå. Därför är antalet antihypertesiva läkemedelsklasser och doser utryckt i relation till DD hos en grupp individer ett mått på hur intensivt sjukvården bedriver behandlingen av blodtryck. 6. Uppföljning och utvärdering Patienter med kronisk njursjukdom kan och bör rapporteras till nationella njurregistret. NJUR. Registret möjliggör lättillgängliga data och rapporter av målparametrar enl. ovan. Varje enskild vårdgivare kan få ut sina egna data och jämföra med nationell standard, samt se trender över tid inom den egna verksamheten.
14 Förteckning över förkortningar GFR egfr eng. glomerular filtration ratio Estimated GFR (från någon av de i texten föreslagna beräkningsformlerna. Dessa förutsätter tillgång till aktuellt kreatinin eller Cystatin-C mgfr Measured GFR, uppmätt GFR med plasma-chrom-edta-clearance eller iohexol. GFR CKD rate of decline. Hastigheten med vilken njurfunktionen avtar. Mäts som ml/min/år eng. Chronic Kidney Disease, Kronisk njursjukdom. Stadieindelning 1-5. Stadie 1 ringa funktionsnedsättning, stadie 5 grav funktionsnedsättning. RAAS Renin-Angiotensin-Aldosteron systemet. Blodtrycksreglerande system. ACEi ARB ESL eng. Angiotensin Converting Enzyme inhibition Angiotensin Receptor Blocker. Erytropoetinstimulerande läkemedel. HCO3- Bicarbonat joner, mäts i blandvenöst blod och anger ett mått på individens buffertkapacitet. PTH Parathormon Webb länkar:
15 Referenser: 1. Albuminuria and renal insufficiency prevalence guides population screening: Results from the NHANES III Amit X Garg, Bryce A Kiberd, William F Clark, R Brian Haynes and Catherine M Clase Kidney International (2002) 61, ; doi: /j x 2. Cardiovascular disease mortality General polulation vs ESRD patients Foley RN et al. AJKD Risk for Progression to ESRD: Further Evidence from Population-Based Studies Haimanot Wasse and William McClellan J. Am. Soc. Nephrol., Aug 2006; 17: Combining GFR and Albuminuria to Classify CKD Improves Prediction of ESRD (HUNT2-Study) Stein I. Hallan, Eberhard Ritz, Stian Lydersen, Solfrid Romundstad, Kurt Kvenild, and Stephan R. Orth J. Am. Soc. Nephrol., May 2009; 20: Recommendations for Blood Pressure Measurement in Humans and Experimental Animals Thomas G. Pickering, MD, DPhil; John E. Hall, PhD; Lawrence J. Appel, MD (Hypertension. 2005;45:142.) 2005 American Heart Association, Inc 6. K/DOQI 2007 clinical practice guidlines for diabetes and CKD 7. Decline in kidney function before and after neprology referral and the effect on survidval in moderate to advanced chronic kidney disease Jones C et al. NDT 2006 Aug 8. The role of comprehensive renal clinic in chronic kidney disease stabilisation and management: The Northwestern experience Ghossein et al. Seminairs in nephrology 2002 nov. 9. Nationella riktlinjer för Diabetesvården 2010 Socialstyrelsen 10. KDIGO Clinical Practice Guideline for the Diagnosis, Evaluation, Prevention, and Treatment of Chronic Kidney Disease-Mineral and Bone Disorder (CKD-MBD) Chapter 4.1: Treatment of CKD-MBD targeted at lowering high serum phosphorus and maintaining serum calcium Kidney International (2009) 76 (Suppl 113), S50-S99; doi: /ki J.V Povlsen. Skejby Hospital Aarhus Assisted Automated Peritoneal Dialysis (AAPD) for the Functionally dependent and Elderly Patient Skaraborgs Sjukhus och Primärvården Skaraborg. Västra Götalandsregionen. Vård i livets slutskede
16 Primärt omhändertagande avseende vanliga njurmedicinska problem Kontakt/Symtom 1. Hematuri hematuri hos fertila kvinnor kontrolleras i garanterat mensesfri period Primärt omhändertagande Makroskopisk Hemeaturi Mikroskopisk hematuri Mikroskopisk hemeaturi måste alltid i PV. Bedömas kunna ha malign bakgrund. Vid ålder över 40 år & el. urinvägssymtom kan urografi & cystoskopi övervägas 2. Proteinuri Persisterande proteinuri > 500 mg albumin/dygn mätt vid minst 2 tillfällen och vid större förluster 1 gång. Proteinuri hos diabetiker >3g/dygn. Utredning ultraljud. Fråga efter njurstorleken i Cm 4. Kreatininstegring egfr För män kreat >150 För kvinnor kreat >130 Som kvarstår utan behandlingsbar förklaring All kreatininstegring från normala nivåer som inte kan förklaras av postrenalt hinder eller infektion. (Primär utredning PSA, urinsticka, urinodling, u-ljud njurar) Tidsaspekt Remiss genast, svar inom 1 veck Remiss inom 3 mån Ödem Hypoalbuminemi eller stigande kreat remiss inom 1 mån Symtomfri remiss inom 3 mån Om kombination av proteinuri och hematuri, stigande kreat och eller Hypertoni utan infektionsförklaring, remiss inom 1 vecka Om konstant remiss inom 3 mån Urea > 20 hos äldre och hos personer med liten muskelmassa kan ersätta högt kreatinin som kriterium Remiss inom 3 veckor om >20% kreatininstegring senaste tiden Sekundärt omhändertagande Urologi Till Njurmedicin, (ev. biopsi) Till njurmott, ev. biopsi Kontakt med njurjour per telefon förutom remiss. : Troligen njurbiopsi Njurmedicin Njurmedicin Kommentar Isolerad mikroskopisk hematuri kan följas i Pv. 6 mån till neg u-sticka. Om kvartående kan remiss till njurmott disk. Direkta remisskriterier till njurmed är: 1. Samtidig proteinuri 2. Samtidig Hypertoni 3. Stigande kreat (även inom normalområdet) Viktigt för njurfunktionen är att diabetiker är välinställda avseende b-glukos och blodtryck. Mål: HbA1c%<6, Bp <130/80 mmhg Måttlig proteinuri och normalnjurfunktion är ej remissinducerande vid diabetes, men proteinurin skall behandlas!! (ACE-I/ARB) Pat med känd sänkt njurfunktion som utremitterats till PV och där påtagligt försämrad njurfunktion ses kan återremitteras till njurmed gärna efter telefonkontakt. 14
17 NOTA BENE: Vanlig orsak till akut njursvikt hos äldre och kärlsjuka patienter är: Behandling med samtidig, ACE-I/ARB, NSAID s, diuretika, (eller annan orsak till dehydrering). Hypertoni och diabetes är att betrakta som riskfaktorer för akut njursvikt i detta sammanhang. Remissen till njurmedicin Bör innehålla uppgifter om: 1. S-kreatinin, urinsticka, tu-prot, (eller annan kvantitativ metod att mäta proteinuri), CrEDTA-Clerance, 2. Ultraljud njurar (där bör frågeställningarna vara: avvikande morfologi? Njurstorlek i centimeter? Avflödeshinder? 3. Historik avseende kreatinin utveckling och urinpatologi. Tidsförlopp!?! 4. Kända sjukdomar och betydande komorbiditet 5. Alla aktuella Läkemedel 6. (det förutsätts att postrenalt hinder har uteslutits innan remiss till njurmed) FAQ 1. Ultraljudet visar att uretär, njurbäcken och eller calyxgrupper är vidgade. Skall patienten bedömas akut på njurmedicinska kliniken?? Nej Ultraljudsfyndet indikerar att det föreligger ett aktuellt hinder eller att det tidigare i sjukhistorien har förelegat ett signifikant hinder i urinvägen. Detta fynd handläggs om det är aktuellt och påverkar njurfunktionen alltid primärt av urologen. Skicka remissen dit! 2. Patienten klagar på mörkfärgad urin, kan det vara farligt?? Mörkfärgad urin kan uppstå fysiologiskt vid intorkning p.g.a. njurarnas förmåga att koncentra urinen vid behov. Urinen innehåller normalt Urochromer. Dessa bidrar till mörkare färg vid högt koncentrerad urin. Om patienten har ätit rödbetor kan urinen mörkfärgas. Rhabdomyolys och hematuri som bägge kan förekomma vid alvarlig njurskada kan mörkfärga urinen. 3. Pat är till åren kommen, har högt blodtryck och endast lätt förhöjt kreatinin. Kan jag ge NSAID för att behandla den nytillkommna ryggsmärtan. Nej Tag calcium, ALP och S-elfores, ge annan smärtbehandling i väntan på screenande prover för att utesluta myelom. Myelom kan ge njurpåverkan genom flera olika mekanismer varav hypercalcemi är en. 5. Kreatinin har stigit från 100 till 125 efter insättning av ordinära doser av ACE-hämmare eller ARB. Måste jag dosminska eller sätta ut läkemedlet?? 15
18 Nej, den måttliga ökningen av ursprungskreatininet är snarast beviset på att pat kommer att ha prognostisk nytta av medicin insättningen. 6. Hur mycket får kreatinin stiga då? Det finns inga studier som har adresserat frågan på ett exakt vetenskapligt vis. De flesta expertgrupper anger kreatinin stegring mindre än 30 % utifrån utgångsvärden är acceptabla. Om det föreligger tvivel angående prognostisk nytta av ACE-hämmar insättningen, Referera till REIN-study, flera svikt studier, brytkriterier? Titta på om patienten utvecklar acidos eller hyperkalemi, detta kan vara indicier på renovaskulär hypertension och pat bör i så fall genomgå screenande undersökning för njurartärstenos. Datortomografi med Angiosekvens. Consensus meeting. 7. Patient med diabetesnefropati som trots behandling med ACE-hämmare eller ARB stiger i MAU. Vad göra? Tyvärr är detta ofta naturalförloppet hos diabetiker med njurpåverkan. Efter några års stabilisering av äggvitan i urinen tar det fart igen och kan inte sällan leda till så mycket äggvita i urinen att det ger ett nefrotiskt syndrom (>3.5 g tu-protein.) med, perifera ödem, försvårad blodtryckskontroll och sekundär hyperlipidemi. Det tillför oftast inte något kliniskt värde att njurbiopsera patienten om det inte är så att patienten samtidigt uppvisar de novo. Symtom som leder tankarna mot systemsjukdomar. Oförändrade mål avseende behandlingen av blodtrycket. 8. När skall man njurbiopsera? Detta avgörs av nefrolog. Se remisskriterier till nefrolog. Traditionellt sett föreligger indikation vid tu-protein överstigande 1 g/dygn. Denna gräns är förstås ganska ospecifik eftersom proteinurin till hög grad kan manipuleras med hur mycket RAAS-blockerande läkemedel patienten tar. Isolerad hematuri utan proteinuri kan föreligga vid Alport syndrom, IgA nefropati och TGBM. Enbart microhematuri av ringa grad utan någon som helst proteinuri kan följas över tid inom primärvården. Överväg extrarenal orsak såsom sjukdom i urinvägen eller i gynsfären. Vid tecken till systeminflammatorisk sjukdom med njurpåverkan kan biopsi behövas som en del av bedömningsgrunden för diagnostik och prognos. 9. Pat har ett Creat >200 Urea >20 Hb <100g/l. Kan det vara en Renal Anemi? Renal Anemi är en uteslutningsdiagnos vid GFR <30ml/min. Se vårdprogrammet för minsta kravet för utredning av anemi. Endogen erytropoetinnivå är irrelevant i detta sammanhang. 16
19 Detta vårdprogram kan beställas hos Monica Runnquist, tfn E-post: Vårdprogrammet finns även på
Målbeskrivning i Njurmedicin för blivande internmedicinare
Målbeskrivning i Njurmedicin för blivande internmedicinare Handledare skall utses vid tjänstgöringens start och bör medverka till att uppsatta mål nås. För att uppnå dessa mål behövs i normalfallet 2-3
Läs merNjuren Blodtryck. Peter Fors Alingsås Lasarett
Njuren Blodtryck Peter Fors Alingsås Lasarett peter.fors@hotmail.com Njurskador diabetes Diabetesnefropati (glomerulär sjd) Nefroskleros (generell parenkymskada) Njurartärstenos (arteriell sjukdom) Modifierbara
Läs merDiabetes och njursvikt
Diabetes typ 2 i 18 år Bosse 53 år (1) Diabetes och njursvikt peter.fors@hotmail.com Riskfaktorer: Snusar, hypertoni, hyperkolesterolemi, överviktig (midjemått 107 cm), motionerar inte, nästan aldrig alkohol.
Läs merPeter Fors Alingsås Lasare2
Peter Fors Alingsås Lasare2 peter.fors@hotmail.com Njurskador diabetes DiabetesnefropaA (glomerulär sjd) Nefroskleros (generell parenkymskada) Njurartärstenos (arteriell sjukdom) Modifierbara riskfaktorer
Läs merNJURFUNKTION HOS ÄLDRE
NJURFUNKTION HOS ÄLDRE ur ett primärvårdsperspektiv. Linnea-projekt 9 februari 2012 Deltagare: Samuel Gasperan, Urban Stattin, Marja Hartmann, Stefan Johansson MÅL Hitta fler patienter med nedsatt njurfunktion
Läs merVad har njurmedicinare för nytta av att analysera proteiner i urin? Gregor Guron, docent, överläkare Njurmedicin, Sahlgrenska universitetssjukhuset
Vad har njurmedicinare för nytta av att analysera proteiner i urin? Gregor Guron, docent, överläkare Njurmedicin, Sahlgrenska universitetssjukhuset Antalet patienter med terminal njursvikt i Sverige ökar
Läs merFastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (dnr HS ) giltigt till december Utarbetad av Sektorsråd Allmänmedicin och Njursjukvård
Regional medicinsk riktlinje Kronisk Njursjukdom Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (dnr HS 2017-00055) giltigt till december 2018. Utarbetad av Sektorsråd Allmänmedicin och Njursjukvård Syfte
Läs merRiktlinjer för behandling av kronisk njursvikt
Riktlinjer för behandling av kronisk njursvikt Mål: Alla personer med kronisk njursvikt skall få en behandling av så god kvalitet att behovet av dialys eller transplantation fördröjs eller förhindras.
Läs mer2015-02-17. Njursjukdom. Kronisk njursjukdom/njursvikt (CKD) Njursjukdom
Njursjukdom ANNELI JÖNSSON 2015-02-17 Kronisk njursjukdom/njursvikt (CKD) En definitiv förlust av njurfunktionen vilket är allvarligt nog för att vara dödlig i avsaknad av dialys eller transplantation
Läs merKronisk njursjukdom. Arsim Birinxhiku överläkare njurmedicin Varberg. måndag 28 mars 16
Kronisk njursjukdom Arsim Birinxhiku överläkare njurmedicin Varberg måndag 28 mars 16 Fall 1 Kvinna 72 år Hypertoni i 12 år (Ramipril, amlodipin, HCTZ) Remitteras för Renal dysfunction - Bltr 135/70 Krea
Läs merExpertrådet för medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté
Kloka Listan 2014 Expertrådet för medicinska njursjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Njursjukdomar Klokt råd 2014 Beräkna och beakta njurfunktionen vid val och dosering av läkemedel Beräkna njurfunktionen
Läs merKLOKA LISTAN. Expertrådet för medicinska njursjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté
KLOKA LISTAN Expertrådet för medicinska njursjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Vad ska behandlas vid kronisk njursjukdom? Hypertoni Dyslipidemi Höga blodsockervärden vid diabetes Högt P-fosfat
Läs merGöteborg Peter Fors Alingsås Lasare<
Göteborg 2016-11-17---18 Peter Fors Alingsås Lasare< peter.fors@hotmail.com Njurskador diabetes DiabetesnefropaJ (glomerulär sjd) Nefroskleros (generell parenkymskada) Njurartärstenos (arteriell sjukdom)
Läs merKLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté
KLOKA LISTAN 2015 Expertrådet för medicinska njursjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Njursjukdomar Klokt råd 2015 Beräkna och beakta njurfunktionen vid val och dosering av läkemedel Beräkna njurfunktionen
Läs merCKD Preventiv nefrologi. Anders Christensson Njurmedicin SUS
CKD Preventiv nefrologi Anders Christensson Njurmedicin SUS Patientfall Man, 75 år Hypertoni i många år och sedan 5 år även diabetes typ 2 Metformin 500 mg x 3 Kreatinin 120 U-sticka +1 för protein egfr
Läs merNjurfunktionsskattning och njursjukdomsepidemiologi i SLL (SCREAM) Peter Bárány
Njurfunktionsskattning och njursjukdomsepidemiologi i SLL (SCREAM) Peter Bárány Njurmedicinska Kliniken Karolinska Universitetssjukhuset och CLINTEC Karolinska Institutet Glomerulär filtration Med hjälp
Läs merKronisk njursvikt. Njurmed. klin. DS
Kronisk njursvikt Guna Frost Gérmanis Njurmed. klin. DS Terminal njursvikt ovanligt jmf andra sjdgrupper stora ekonomiska konsekvenser patientlidande förebyggande behandling viktig Sverige 2013 Incidens
Läs merHur högt är för högt blodtryck?
Hur högt är för högt blodtryck? Hypertonigränser med olika mätmetoder HANDLÄGGNING AV HYPERTONI I PRIMÄRVÅRD DR DSK SSK BT x 3, ca 1 gg/v Medel-BT räknas ut 130-140/85-90 >=140/90 Åter om 1-2 år DSK SSK
Läs merVISS utifrån patientfall
VISS utifrån patientfall Fredrik Dunér Njurmedicinkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Expertrådet för medicinska njursjukdomar Göran född 1942 Malin född 1978 Göran född 1942 Socialt Gift, vuxna
Läs merSammanställning av data från SNRs CKD-del Mellansverige
Sammanställning av data från SNRs CKD-del Mellansverige Data från det s.k. Stockholmsregistret som startades 1999 har överförts till SNR där patienterna fortsättningsvis följs tillsammans med övriga CKD-patienter
Läs merExpertrådet i medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté
Kloka Listan 2012 Expertrådet i medicinska njursjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté 1 Expertrådet för medicinska njursjukdomar Kloka råd 2012 Beräkna och beakta njurfunktionen vid val och dosering
Läs merPrimärvården och laboratorie-prover
Primärvården och laboratorie-prover Oselekterad patientgrupp, låg sjukdomsrisk 1. Identifiera sjukdomar: Lågt positivt prediktivt värde av test» Många falskt positiva, behöver utredas mer, kan skapa oro
Läs merPatofysiologi vid kronisk njursvikt. Mathias Haarhaus Njurmedicinska kliniken Universitetssjukhuset Linköping
Patofysiologi vid kronisk njursvikt Mathias Haarhaus Njurmedicinska kliniken Universitetssjukhuset Linköping Nefronet, njurarnas funktionella enhet Ca 1 Mio per njure Överkapacitet ca 50% Kan adaptera
Läs merUppföljning av patienter med nedsatt njurfunktion. Hur används Ferritin och PTH?
Uppföljning av patienter med nedsatt njurfunktion. Hur används Ferritin och PTH? Anders Christensson Njur- och transplantationskliniken Skånes Universitetssjukhus SUS Malmö Kronisk njursjukdom (CKD) Stadieindelning
Läs merDelexamination 3 VT Klinisk Medicin. 19 poäng MEQ 2
Delexamination 3 VT 2012 Klinisk Medicin 19 poäng MEQ 2 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter
Läs merÄldre och njurfunktion - att tänka på vid val av läkemedel. Gudrun Malmsten Med kliniken USÖ
Äldre och njurfunktion - att tänka på vid val av läkemedel Gudrun Malmsten Med kliniken USÖ Den åldrande njuren Sedan e GFR mätningar börjat användas för att bestämma njurfunktion har allt fler äldre identifierats
Läs merVad är kreatinin? Nyupptäckt njursvikt eller En stjärnspäckad lablista. Basala frågeställningar vid njursvikt. På vilken nivå ligger orsaken?
Nyupptäckt njursvikt eller En stjärnspäckad lablista Björn Samnegård Njurmedicinska kliniken DS Basala frågeställningar vid njursvikt På vilken nivå ligger orsaken? prerenal? postrenal? renal? Akut eller
Läs merInvärtesmedicin för fysioterapeuter Njursjukdomar
Invärtesmedicin för fysioterapeuter 2017 Njursjukdomar Njursjukdomar översikt Uppbyggnad och funktion Undersökningar av njure och urinvägar Njursvikt Vanligaste orsaker Symtom Dialys Njurarnas lokalisation
Läs merHandläggning av diabetes typ 2
Handläggning av diabetes typ 2 DEFINITION Typ 2 diabetes orsakas av insulinresistens i kombination med relativ insulinbrist. Majoriteten (ca 80%) är överviktiga/feta och sjukdomen ingår som en del i ett
Läs merUtredning och Behandling av Hypertoni. Faris Al- Khalili
Utredning och Behandling av Hypertoni Faris Al- Khalili 2014 Hypertoni Silent killer Ledande orsak till kardiovaskulär mortalitet Förekomst 20 50 % av populationen ( 38% i Sverige) Står för ca 50% av all
Läs merKron. njursjukdom stadium: 5 Njursvikt <15 0,1. 3 Måttligt sänkt filtration 30-59 4,3. 2 Njurskada med lindrigt sänkt filtration 60-89 3,0
Kronisk njursvikt Annika Aldenbratt Specialistläkare Njurmedicin SU 1 Disposition Vad är kronisk njursvikt? - S-kreatinin - GFR-bestämning - egfr - Kreatininclearence Vad orsakar kronisk njursvikt? - Vilka
Läs merKLOKA LISTAN. Expertrådet för Medicinska Njursjukdomar
KLOKA LISTAN 2019 Expertrådet för Medicinska Njursjukdomar Vad ska behandlas vid kronisk njursjukdom? Hypertoni Dyslipidemi Höga blodsockervärden vid diabetes Högt P-fosfat (hyperfosfatemi) Blodbrist (anemi)
Läs merÄldre patienter och njursvikt Ulf Åhman
Äldre patienter och njursvikt Ulf Åhman 170328 Njurens åldrande 1000000 nefron/njure vid födseln Succesiv mognad upp mot 2 åå GFR ca 125 ml/min vid 20 åå GFR ca 60 ml/min vid 80 åå Bild på GFR-nedgång
Läs merBedömning och mätning av njurfunktion. Anders Christensson Njurmedicin SUS
Bedömning och mätning av njurfunktion Anders Christensson Njurmedicin SUS Njurens funktioner Rening glomerulär filtration (GFR) Vätskebalans Syrabasreglering Hormoner Blodtrycksreglering Indelning av kronisk
Läs merabbvie VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst
VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Förekomsten av sekundär hyperparatyreos (SHPT) antyds av höga koncentrationer av paratyreoideahormon (PTH) i blodet.
Läs merKronisk njursvikt - CKD
Kronisk njursvikt - CKD Kronisk njursvikt (CKD) indelas i stadier baserat på beräknad glomerulär filtrationshastighet GFR i ml/min/1.73 kvm kroppsyta. CKD - indelning CKD GFR Beskrivning Stadium 1 90 normal
Läs meregfr NÅGOT ATT RÄKNA MED
egfr NÅGOT ATT RÄKNA MED Christina Sjöberg, överläkare, Geriatrik Mölndal, Terapigruppen Äldre och Njurfunktionen viktig för äldres Många utsöndras renalt Kreatininvärdet räcker inte Njurfunktionen avtar
Läs merBästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården?
Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Läkardagarna i Örebro 2010 Barbro Nordström Distriktsläkare i Uppsala Här jobbar jag 29 vårdcentraler, 8 kommuner Hemsjukvården i kommunal
Läs merSnabb försämring Nedsatt njurfunktion utan albuminuri. Samtidig hematuri, Förhöjd SR. Ibland kan njurbiopsi bli nödvändig för att fastställa diagnos.
Diagnostik 29 Njuren, nefropati Diabetesnefropati är en kroniskt progredierande sjukdom som debuterar först 10-20 år efter debut av typ 1- diabetes. Efter 30 år är 10-30 % drabbade. Därefter avtar incidensen.
Läs merDX3 2015 04 17 20 poäng MEQ 2
DX3 2015 04 17 20 poäng MEQ 2 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter rättvändes nästa sida.
Läs merINSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP OCH HÄLSA
INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP OCH HÄLSA OM6040 Njurmedicinska sjukdomar, dialysbehandling och njurmedicinsk omvårdnad, 22,5 högskolepoäng Nephrology, Dialysis Treatment and Renal Nursing Care, 22.5 higher
Läs merDX3DX3DX3DX3DX3DX3DX3DX3DX3
Integrerande MEQ 1 -fråga 2013-11-11 Totalt 20 poäng Anvisning: Frågan är uppdelad på 7 sidor (inkl. detta försättsblad) där nästföljande sidas frågor bygger på föregående sidor. All nödvändig information
Läs merCKD - etiologi. Symtom, labvärden och behandling vid kronisk njursjukdom (CKD) Kronisk njursvikt: Stadie indelning CKD. Epidemiologi - CKD
, labvärden och behandling vid kronisk njursjukdom (CKD) Naomi Clyne, docent, överläkare Njurmedicin, SUS Lund Maj, 2014. CKD - etiologi Kronisk glomerulonefrit Diabetes mellitus Polycystisk njursjukdom
Läs merProgram 13.15 ÖREBRO LÄNS LANDSTING
Program 13.15-13.30: Inledning. Christer Lundin, med klin USÖ, Läkemedelskommittén ÖLL 13.30-14.00: Kardiorenalt syndrom. Christer Lundin 14.00-14.45: Metforminbehandling vid njursvikt. Anders Frid, docent,
Läs merInitial utredning för tidig upptäckt av CKD
Tidig upptäckt och initial utredning av kronisk njursjukdom Riktlinjer för preventiv nefrologi i Södra sjukvårdsregionen Preventiv nefrologi och kronisk njursjukdom Naomi Clyne, docent, överläkare Njursektionen
Läs merRiktlinjer för bedömning av njurfunktion
Riktlinjer för bedömning av njurfunktion Thamara Zafirova Överläkare- kemilaboratoriet, Jönköping 1 Bedömning av njurfunktion Att känna till patientens njurfunktion är av stor betydelse för diagnostik
Läs merNamn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Velphoro Tuggtablett 500 mg Burk, 90 tabletter
1 (6) SÖKANDE Fresenius Medical Care Sverige AB Box 548 192 51 Sollentuna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV beslutar att nedanstående läkemedel
Läs merNjurinflammation/ glomerulonefrit av typen IgA-nefrit och IgA-vaskulit
Njurinflammation/ glomerulonefrit av typen IgA-nefrit och IgA-vaskulit Njurmedicinska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset 1 Patientinformation om Njurinflammation/ glomerulonefrit av typen IgA-nefrit
Läs merKem.lab 10 i topp 2009
Kem.lab 10 i topp 2009 P Kreatinin 200 286 B Hb 183 308 P Kalium 156 394 P Natrium 126 014 P CRP 123 279 B Leukocyter 120 149 P PK 117 950 B Trombocyter 115 598 P ALAT 107 634 P TSH 72 643 Funktion Rena
Läs merLithium, insättning och behandling - vuxenpsykiatri
Innehållsansvarig: Sten Jacobsson, Överläkare, Läkare Vuxenpsykiatri (steja8) Granskad av: Meritxell Casanovas Roca ( merca ) (Ledningsgrupp M5/Övergripande/Vuxenpsykiatri/M5/Skaraborgs Sjukhus) Godkänd
Läs mer1c. Du bestämmer dig för att komplettera med ytterligare provtagning för att styrka din misstanke. Vilka prover beställer du?
MEQ Nefrologi En 54-årig kvinna insjuknar i maj 2007 i nästäppa, snuva och trötthet. Hon behandlas av sin 1a. Vilken njurmedicinsk sjukdom misstänker du? (1 p) 1b. Nämn 3 skäl till att du misstänker just
Läs merKronisk njursvikt en översikt. Tryggve Nevéus Bosön 2014
Kronisk njursvikt en översikt Tryggve Nevéus Bosön 2014 Vad kommer jag att prata om? Hypertoni Proteinuri Kalkfosfatbalansrubbningar Acidos Tillväxthämning Nutrition Renal anemi Hyperkalemi Dialys/transplantationsindikationer
Läs merAkut och kronisk njursvikt
Medicin & vård Akut och kronisk njursvikt Behandlingsmöjligheter Prevention Mekanismer och orsaker - Diagnostik Uppsala universitet bjuder in till utbildning 10 14 mars 2014 i Uppsala En njurmedicinsk
Läs merBilaga II. Revideringar till relevanta avsnitt i produktresumén och bipacksedeln
Bilaga II Revideringar till relevanta avsnitt i produktresumén och bipacksedeln 6 För produkter som innehåller de angiotensin-konverterande enzymhämmarna (ACEhämmare) benazepril, kaptopril, cilazapril,
Läs merKopia utskriftsdatum: Sid 1 (8)
Förvaltning Ägare Reviderat datum Ann-Louise Gustafsson 2018-05-30 Verksamhet Välfärd och folkhälsa Slutgranskare Marie Gustafsson Diarienr Dokumentkategori Fastställare Giltigt datum fr o m Överenskommelser
Läs merNjursjukdom diagnostik och behandling. Karl Bjurström, Överläkare MLF Njur- och Dialysmottagningen, HSH.
Njursjukdom 2016-04-15 -diagnostik och behandling Karl Bjurström, Överläkare MLF Njur- och Dialysmottagningen, HSH. Epidemiologi för kronisk njursvikt (CKD) egfr ml/min/1,73m2 CKD stadium Prevalens % Sverige
Läs merMetforminbehandling vid njursvikt
Metforminbehandling vid njursvikt Anders Frid, överläkare Universitetssjukhuset SUS, Malmö Örebro okt 2012 Metforminbehandling vid njursvikt? Anders Frid, överläkare Universitetssjukhuset SUS, Malmö Stockholm
Läs merBromsen på Danderyd. - för njursvikt i tidigt skede
Bromsen på Danderyd - för njursvikt i tidigt skede Under det senaste decenniet har det blivit alltmer känt att lätt till måttlig njursvikt är vanligt förekommande. Undersökningar från bland annat Norge
Läs merMAS-riktlinjer. Att identifiera och förebygga undernäring Reviderad Upprättad:
MAS-riktlinjer Att identifiera och förebygga undernäring Upprättad: 2011-01-01. Reviderad 2017-07-20 Inledning Undernäring är ett tillstånd av obalans mellan intag och förbrukning av näringsämnen. Ett
Läs merHandläggning av nyupptäckt hypertoni
PM I från QregPV:s projekt Högtryck på mottagningen Handläggning av nyupptäckt hypertoni Sjuksköterskans uppgift Sjuksköterskans uppgift är att öka patientens kunskap och insikt om sambandet mellan levnadsvanor
Läs merKLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté
KLOKA LISTAN 2015 Expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Diabetes mellitus Multifaktoriell behandling Hjärt-kärlsjukdom är vanligt vid diabetes. Förutom
Läs merPublicerat för enhet: Avdelning 42 Version: 11
Bar 100 Ru Publicerat för enhet: Avdelning 42 Version: 11 Innehållsansvarig: Per Dahlberg, Överläkare, Specialistmedicinklinik läkare (perda1) Giltig från: 2016-08-09 Godkänt av: Per Dahlberg, Överläkare,
Läs merDIABETES OCH NJURAR. Anders Persson, Överläkare Medicinkliniken, Sundsvalls sjukhus. Varför är det svårt?
DIABETES OCH NJURAR Anders Persson, Överläkare Medicinkliniken, Sundsvalls sjukhus Varför är det svårt? 1 Varför är det svårt? Hyperglykemi kan leda till njurskada, så kallad diabetesnefropati. Vid njurfunktionsnedsättning
Läs merKLOKA LISTAN Expertrådet för medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté
KLOKA LISTAN 2016 Expertrådet för medicinska njursjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Njursjukdomar Klokt råd 2016 Beräkna och beakta njurfunktionen vid val och dosering av läkemedel Beräkna njurfunktionen
Läs merRätt vård på rätt nivå. Multisviktande. Multisjuk
Trygghet Att patienten känner sig trygg i sin situation,vet att vården samverkar och vet vem han/hon ska/kan vända sig till Vårdsamverkan Säkerhetsställa att flöden och kommunikation mellan olika vårdgivare
Läs merVanliga njuråkommor hos barn. Catrin Furuhjelm ht 2009
Vanliga njuråkommor hos barn Catrin Furuhjelm ht 2009 Njurfunktion GFR= Glomerular Filtration Rate Ökar första två veckorna 15-45 ml/min /1,73 kvm. 6 mån: runt 80 ml/min /1,73 kvm Efter 2 år: 85-125 ml/min
Läs merDin rätt att må bra vid diabetes
Din rätt att må bra vid diabetes Svenska Diabetesförbundet om Din rätt att må bra Vi tycker att du har rätt att må bra! För att du ska må bra måste du få rätt förutsättningar att sköta din egenvård. Grunden
Läs merSvensk Dialysdatabas. Blodtryck och blodtrycksbehandling PD. Klinikdata hösten 2005 Översikt åren 2002 2005
Svensk Dialysdatabas Blodtryck och blodtrycksbehandling PD Klinikdata hösten 5 Översikt åren 2 5 Innehållsförteckning Läsanvisningar och kommentarer...3 Figur 1. Systoliskt BT 5...4 Figur 2. Andel med
Läs merRegionala riktlinjer för hypertoni under graviditet i basmödrahälsovård
Regionala riktlinjer för hypertoni under graviditet i basmödrahälsovård Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper.
Läs merOsteoporos profylax hos kortisonbehandlade IBD patienter
hos kortisonbehandlade IBD patienter Dessa riktlinjer avser primär osteoporosprofylax hos IBD patienter som använder kortison. Vid klinisk misstanke om manifest osteoporos som t.ex. lågenergi frakturer
Läs merImmunkomplexnefrit. Glomerulonefriter med immundepositioner. Immunglobuliner (IgG, IgA, IgM) eller komplement + antigen t.ex.
GLOMERULONEFRITER Inflammation i glomeruli Antingen inflammationsbild eller deposition av cirkulerande antigen-antikroppskomplex eller antikroppar riktade mot glomerulärt basalmembran. Immunkomplexnefrit
Läs merNjurfunktion och läkemedel. Josefine Carlsson Klinisk apotekare
Njurfunktion och läkemedel Josefine Carlsson Klinisk apotekare Njurens åldrande Vid 70-80 års ålder har njurfunktionen halverats Samsjuklighet och livsstilsfaktorer påskyndar åldringsprocessen Den interindividuella
Läs merRiktlinjer för nutritionsbehandling vid hemodialys
Riktlinjer för nutritionsbehandling vid hemodialys Dietisternas riksförbunds referensgrupp i njurmedicin Sara Lundström, leg dietist, Norrlands Universitetssjukhus, Umeå Bakgrund Riktlinjer för nutrition
Läs merGraviditet och kronisk njursjukdom
Graviditet och kronisk njursjukdom Mårten Ståhl Njurmedicinska kliniken Anna Sand Patientområde Graviditet och Förlossning Karolinska Universitetssjukhuset, Solna Kronisk njursjukdom (CKD) 3% av kvinnor
Läs merOM EGENVÅRD Efter överenskommelse mellan Västkom och VGR Monica Ericson Sjöström 9 maj 2016
OM EGENVÅRD Efter överenskommelse mellan Västkom och VGR Monica Ericson Sjöström 9 maj 2016 Socialstyrelsens föreskrifter om bedömning av egenvård SOSFS 2009:6 SOSFS Uppdaterad oktober 2012 Bakgrund Hälso-
Läs merNjursjukdomar och deras behandling
FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI Apotekarprogrammet (MAPTY/F2APO) Kardiovaskulär, renal och respirationsfarmakologi Njursjukdomar och deras behandling Dick Delbro Ht-14 Njurundersökningar Olika
Läs merFARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI. Kardiovaskulär, renal och respirationsfarmakologi. Njurundersökningar
FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI Apotekarprogrammet (MAPTY/F2APO) Kardiovaskulär, renal och respirationsfarmakologi Njursjukdomar Dick Delbro Ht-09 Njurundersökningar n Olika typer av röntgenundersökningar
Läs merAllmänläkarens roll för patienter med prostatacancer
Allmänläkarens roll för patienter med prostatacancer Utdrag ur Södra sjukvårdsregionens vårdprogram för prostatacancer år 2008. Vårdprogrammet kan i sin helhet hämtas via www.ocsyd.se eller beställas från
Läs merLandstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården. Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare
Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare April 2014 Innehåll 1. Inledning... 2 2. Indikationer för utredning
Läs merExamensarbete D, 15 HP Höstterminen Njursjukas nutrition under de första dygnen på vårdavdelning
Examensarbete D, HP Höstterminen 3 Njursjukas nutrition under de första dygnen på vårdavdelning - Bedömningsparametrar i relation till energi- och proteinintag CATARINA HELLMERS LARSSON Institutionen för
Läs merSjälvskattad hälsa med hälsoenkäten RAND-36
Självskattad hälsa med hälsoenkäten RAND-36 Patientrapporterat mått - ett kraftfullt verktyg i personcentrerad vård Agneta Pagels Sjuksköterska, kvalitetssamordnare Njurmedicin, Karolinska Universitetssjukhuset
Läs merProstatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare uppdaterad april 2015
Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare uppdaterad april 2015 Innehåll 1. Inledning... 2 2. Indikationer
Läs merRiktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.
1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 19 Rutin vid hjärtstopp. 2 Innehållsförteckning 19. Hjärtstopp...3 19.2 Bakgrund...3 19.3 Etiska riktlinjer för hjärtstopp i kommunal hälso- och sjukvård...3
Läs merSvensk Dialysdatabas. Blodtryck och blodtrycksbehandling HD. Klinikdata hösten 2005 Översikt åren 2002 2005
Svensk Dialysdatabas Blodtryck och blodtrycksbehandling HD Klinikdata hösten 5 Översikt åren 2 5 Innehållsförteckning Läsanvisningar och kommentarer...3 Figur 1. Systoliskt BT (mm Hg) före dialys...4 Figur
Läs merDu har precis påbörjat ett långt jourpass på akuten och får ta emot en 73 -årig man på larm. Ambulansrapporten lyder:
MEQ2 DX3 VT13 facit Du har precis påbörjat ett långt jourpass på akuten och får ta emot en 73 -årig man på larm. Ambulansrapporten lyder: Hittad på golvet av hustrun idag vid 17-tiden. Hon såg maken, som
Läs merAtt dosera läkemedel vid njursvikt
20180131 Att dosera läkemedel vid njursvikt Hans Furuland, överläkare Njurmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala Njurfunktionen Agenda Biotillgänglighet Distributionsvolym Proteinbindning Elimination Farmakodynamik
Läs merInterprofessionell samverkan astma och kol
Interprofessionell samverkan astma och kol För dig som arbetar inom slutenvård eller på vuxenakutmottagning I det här dokumentet finner du förslag på samverkansrutiner som kan förenkla samarbetet mellan
Läs merFörslag på riktlinjer för läkemedelinställning på hjärt-/kärlmottagning inom primärvården Södra Älvsborg avseende hjärtsvikt
2010-05-26 28-2010 1 (6) Förslag på riktlinjer för läkemedelinställning på hjärt-/kärlmottagning inom primärvården Södra Älvsborg avseende hjärtsvikt Följande dokument avser behandling av systolisk hjärtsvikt.
Läs merRutin för palliativ vård i livets slutskede
Rutin för palliativ vård i livets slutskede Sotenäs kommuns riktlinje utgår från Socialstyrelsens, Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede, som ger ett stöd för styrning och ledning.
Läs merOFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN
Telmisartan/Hydrochlorothiazide ratiopharm 4.12.2014, Version 2.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av den offentliga sammanfattningen VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst
Läs merAktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län
Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län April 2013 Inledning Vilgotgruppen beslutade i mars 2012 att anta Aktivitetsplan
Läs merLångtidsuppföljning efter UVI
Långtidsuppföljning efter UVI Martin Wennerström Långtidsuppföljning efter UVI Behövs det i klinisk praxis? Varför? Vilka? Hur? Långtidsrisker förknippade med UVI-associerad njurskada Hypertension Nedsatt
Läs merHur mäter man njurfunktionen hos äldre?
Hur mäter man njurfunktionen hos äldre? Kjell Lindström, distriktsläkare Jönköping Glomerulär Filtrationshastighet GFR Det viktigaste måttet för att spegla njurfunktionen GFR - den vätskemängd som filtreras
Läs merNjursvikt 2013-10-07. Njurens fysiologi. Kronisk njursvikt (CKD)
Njursvikt Anneli Jönsson Universitetsadjunkt, Sjuksköterska 2013 oktober Termin 3 Njurens fysiologi Exkretorisk funktion Reglering av vatten och joner: Na, Cl, K, H, fosfat, bikarbonat, ammonium Slaggprodukter:
Läs merDiabetes och njursjukdom
Diabetes och njursjukdom Hans Furuland Överläkare, Njurmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala oktober 2016 1 Agenda Njursvikt och förekomst av diabetisk njurskada Diagnos av diabetesnefropati Sjukdomsförlopp
Läs merRegionala riktlinjer för anemiscreening inom basmödrahälsovården
Regionala riktlinjer för anemiscreening inom basmödrahälsovården Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper. Riktlinjerna
Läs merPolitisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård
Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar
Läs merRiktlinjer för nutritionsbehandling vid njursvikt utan dialys
Riktlinjer för nutritionsbehandling vid njursvikt utan dialys Utarbetade av Dietisternas Riksförbunds Referensgrupp i Njurmedicin, våren 2006 2 Arbetsgrupp Dietisternas riksförbunds referensgrupp i njurmedicin
Läs merVaskuliter hos barn. Stora kärl Giant Cell Arteritis Takayasu Arteritis. Medelstora kärl Polyarteritis Nodosa Kawasaki Disease
Stora kärl Giant Cell Arteritis Takayasu Arteritis Medelstora kärl Polyarteritis Nodosa Kawasaki Disease Vaskuliter hos barn Små kärl Granulomatos med polyangit (Wegener s Granulomatos) Microscopic Polyangiitis
Läs merSjuksköterskedagarna. Vad letar vi efter i sjukvården? Varför?
Sjuksköterskedagarna Cecilia Enockson specialist i allmänmedicin Medicinsk rådgivare Hälsoval Vad letar vi efter i sjukvården? Varför? Riskfaktorer för hjärt- kärlsjukdom Orsakar stor sjuklighet och lidande
Läs mer