Kronisk Njursjukdom

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kronisk Njursjukdom 2011-2014"

Transkript

1 Organisatorisk Kronisk Njursjukdom Skaraborgs Sjukhus och Primärvården Skaraborg

2 ζ Roger Lundberg Beställarnämnden ζ Lars-Åke Carlsson Beställarnämnden ζ Per Angesjö DL ζ Kim Böge DL ζ Anna-Lill Karlsson Ssk ζ Jeanette Andersson Ssk ζ Annika Y Johansson Ssk ζ Pia Leijon Ssk ζ Sara Johansson Ssk ζ Anna Asplund Ssk ζ Ted Ivarsson läk

3 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och inledning 2. Diagnostik och behandling 2a Screening av riskgrupper 2b Njurfunktionsbestämning 2c Urinanalyser 2d Rekommenderade behandlingsmål för att motverka uremiprogress 2e Rekommenderade behandlingsmål för att motverka uremiska komplikationer 3. Rekommendation för sjukskrivning 4. Vårdkedjan 4a Samverkan mellan Primärvård och Njurmedicinska kliniken 4b Remisskriterier 4c Fortsatt omhändertagande efter initial bedömning 4d Samverkan mellan kommunal hälso- och sjukvård och njurmedicinska kliniken 4e Omvårdnad i livets slutskede 4f Specifik omvårdnad 5. Mål för verksamhetsområdet 5a Målparametrar på individnivå 5b Målparametrar på gruppnivå 6. Uppföljning och utvärdering Förteckning över förkortningar Referenser Vårdprogrammet i kortform (matris) FAQ

4 1. Sammanfattning och inledning Kronisk njursjukdom är vanlig, ca 6500 människor i Skaraborg bedöms lida av CKD 3 till 5 1,3,4. Kronisk njursvikt medför ökad sjuklighet och dödlighet, särskilt i hjärtkärlsjukdomar 2. Tidig identifiering av njursjukdom och satsning på preventiva åtgärder minskar både risken för kardiovaskulära komplikationer och fördröjer uremiprogress 7,8. Således innebär tidig identifiering av kronisk njursjukdom stora vinster för den enskilde individen och för samhället. Patienter med sänkt njurfunktion, GFR för sin ålder bör följas av sjukvården. Ett flertal studier har visat ökade komplikationer för patienter som remitteras sent till nefrolog inför behandling med aktiv uremivård 7,8. Patienter med avancerad njursjukdom och de med risk för försämring skall remitteras till njurmedicinsk specialist. Detta vårdprogram är till för att tydliggöra målvärden och hur man går till väga för att behandla de substituerbara brister som uppstår till följd av sänkt njurfunktion såsom; renal anemi, renal ben och skelett sjukdom, metabol acidos och malnutrition. Detta sker redan idag rutinmässigt och enligt fasta rutiner hos de patienter som har sin uppföljning på njurmedicinska kliniken. Allt som står i detta vårdprogram är alltså i första hand riktat till de vårdgivare som verkar inom kommunal hälso- och sjukvård, primärvård eller sjukhusbunden vård utanför njurmedicinska kliniken. Vissa patientgrupper har ett ökat omvårdnadsbehov som lyfts fram särskilt i texten (Dialysbehandling i hemmet, Vård i livets slut). Mål Minska sjuklighet och dödlighet vid kronisk njursjukdom Förlångsamma uremiprogress Minimera uremiska komplikationer och symptom Minska risken för hjärtkärlsjukdomar CKDstadie Stadier av kronisk njursjukdom -data från USA Njursvikt Kraftigt sänkt filtration Måttligt sänkt filtration GFR, ml/min/1,73m 2 < % av hela populationen 0,1 0,2 4,3 2 Njurskada med lindrigt sänkt filtration ,0 Syfte Att patienter med kronisk njursjukdom med stillsamt förlopp med enbart förväntade komplikationer sköts av distriktsläkare En ökad samverkan mellan primärvården och specialistsjukvården för patienter med kronisk njursjukdom Att patienter med kronisk njursjukdom i behov av njurmedicinsk specialistvård remitteras till nefrolog 1 Njurskada med normal filtration Normal-120 3,3 enligt NHANES III 1 1) Coresh J et al. Am J Kidney Dis 2003;41:1-12

5 2. Diagnostik, behandling och specifik omvårdnad och förebyggande åtgärder Sänkt njurfunktion eller förekomst av urinpatologi är indikationen på att njursjukdom föreligger och bör föranleda en utökad utredning. Se nedan angående rekommenderad fördjupad utredning. 2a Screening av Riskgrupper: Patienter med hypertoni, diabetes, etablerad hjärt-kärlsjukdom eller de med hereditet, har en ökad risk för njursjukdom och bör genomgå screening för njursjukdom. Dessa diagnosgrupper har i sin tur egna vårdprogram som när de åtföljs har gynnsam inverkan på njursjukdomen. Eg. diabetesvårdprogrammet. 2b Njurfunktionsbestämning Det finns flera metoder för att bestämma njurfunktionen som bör uttryckas som GFR. Den uppmätta njurfunktionen ligger till grund för stadieindelning 1-5 av kronisk njursjukdom ie. CKD 1-5. Skattad GFR (egfr) Skattad GFR baseras på Cocroft-Gaults formel och förutsätter att man har kännedom om patientens ålder, vikt och P-Kreatinin. Obs, svaret anges inte som relativt GFR, d.v.s. justerat till 1,73 m 2 kroppsyta, utan som absolut GFR oberoende av kroppsytan. Vid beräkning av läkemedelsdos utifrån FASS används absolut GFR. Förutom egfr, framtagen mha. Cocroft-Gaults formel, kan även egfr baserat på Cystatin C övervägas. Att utgå från Cystatin C rekommenderas vid låg muskelmassa, hög ålder och initialt i utredning. P-Kreatinin rekommenderas vid uppföljning av njursjukdom. Cystatin C är en bättre markör än kreatinin på att detektera begynnande njurfunktionsnedsättning. Uppmätt GFR (mgfr) P-chrom-EDTA-Clerance är referensmetod och rekommenderas vid osäkerhet, ex avvikande muskelmassa och vid behandling med högdos kortison. Läkemedelsdosering Observera att många läkemedel utsöndras i njurarna och att utsöndringen fördröjs vid nedsatt njurfunktion. Multisjuka patienter i hemsjukvård eller särskilt boende är särskilt sårbara och bör få ett egfr åtminstone 1 gång per år. Använd då absolut egfr. Anpassa läkemedelsdosering till egfr. Revidera dosering av läkemedel åtminstone en gång per år i samband med provtagning för egfr.

6 2c Urinanalyser Förekomst av 1+ på proteinuri på urinsticka bör föranleda omprov. Vid manifest 1+ motsvarar detta semikvantitativt 300mg proteinuri/dygn eller u-alb/kreatininindex 30 mg/mmol. Detta är en patologisk förekomst av äggvita i urinen och bör följas över tid. Mer riklig äggvita i urinen 2+ på sticka eller u-alb index >50 mg/mmol bör föranleda remiss till njurmedicinska kliniken. U-Alb/U-Kreatininindex bestäms på stickprov och bör vara < 3,0 mg/mmol. Högre värden indikerar ökad kardiovaskulär risk. För mer information se under Rekommendationer och riktlinjer.

7 2d Rekommenderade behandlingsmål för att motverka uremiprogress. Blodtryck och proteinuri Blodtrycksmätning: Standardiserad mätning innebär minst 5 minuters föregående vila. Bltr tages i liggande eller i sittande i bekväm ställning. Manschetten skall sitta i hjärthöjd. Inget kaffe eller snus och eller cigaretter inom 30 min före mätningen 5. Målblodtryck för patienter med kronisk njursjukdom är <130/80 mmhg 6. Urin albumin/kreatinin index - sträva efter största möjliga minskning av proteinuri. Detta är i njursammanhang viktigare än blodtrycksmålet i sig självt. Behandling Förstahandsmedel: RAAS-blockad, ACE hämmare eller ARB vid biverkningar från ACE hämmare. Diuretika potentierar effekten av ACEi och ARB. Kalciumflödeshämmare är väl tolererade och den förväntade biverkningen dekliva ödem motverkas av samtidig blockad av RAAS. Oftast behöver man behandla med flera preparat samtidigt, sträva efter normaldoser med flera preparat hellre än maxdoser med enstaka preparat. Glycemisk kontroll Sedvanliga mål och riktlinjer för glykemisk kontroll vid diabetes mellitus gäller. Hba1C % <6,0. Postprandiell hyperglykemi skall behandlas och förebyggas. 9 Målen kan och bör modifieras baserat på en individuell bedömning. Rökning Rökning medför snabbare uremiprogress och ökad risk för arteriosklerotiska komplikationer. Rökstopp rekommenderas. Hyperlipidemi Riktvärden och behandling Sedvanliga mål och riktlinjer vid behandling av hyperlipidemi vid hjärtkärlsjukdom gäller. Ännu ingen övertygande evidens att hyperlipidemi påverkar uremiprogress. Fysisk aktivitet Fysisk träning är viktig för att motverka förlust av muskelmassa och konditionsminskning vilket börjar redan i CKD 3. Riktvärden: Ordinär muskelstyrka och uthållighet i förhållande till ålder och kön, ordinär maximal fysisk arbetsförmåga i förhållande till ålder och kön Behandling: Fysisk aktivitet på recept. Se Fyss för råd för fysisk träning vid njursjukdom: Uppföljning: Regelbunden uppföljning vid mottagningsbesöken.

8 2e Behandlingsmål för att motverka uremiska komplikationer och symptom Anemi (Förväntad brist vid CKD 4-5 Gfr <30 ml/min) Obs! Renal anemi är en uteslutningsdiagnos vid GFR<30ml/min. Uteslut alltid annan orsak till anemin först! Basal utredning: blodstatus innehållande erytrocyt indices, Reticulocyter, Ferritin, S-fe, TIBC, Folat, B12, S och U-elfores, thyroideastatus, leverstatus. Äldre patienter med kronisk njursvikt har ofta sköra slemhinnor i mag-tarmkanalen och behandlas många gånger med Trombyl, varför ockulta låggradiga blodförluster via tarmen är vanliga. Järnsubstitution bör alltid föregå behandling med erytropoetinstimulerande läkemedel (ESL). Riktvärden Ferritin mkg/l och hypokroma erythrocyter i periferblod <1% Behandling Peroral järnsubstitution i första hand, parenteralt järn i andra hand i form av järnkarboxymaltos e.g. Ferinject Observera: att peroralt järn ej ska intas tillsammans med kalciumtabletter eller andra fosfatbindare då upptaget kan försämras. Erytropoetinstimulerande läkemedel (ESL) Behandling bör initieras och skötas i samråd med nefrolog Riktvärde. Mål Hb: g/L. Calcium-fosfat homeostas Höga PTH, höga fosfat och höga kalkvärden är riskfaktorer för kardiovaskulär morbidtet och mortalitet och bör sänkas. Observationsstudier indikerar att behandling sänker mortaliteten 10. Det finns ingen säker evidens för att en grupp fosfatbindare eller D-vitaminpreparat är bättre än andra. Därför får rekommendationer angående preparatval nedan endast ses som en praxis som är applicerbar inom vårt upptagningsområde med nuvarande förutsättningar för läkemedelsförsörjning. CKD 3 PTH,kalcium och fosfat kontrolleras årligen. Riktvärden PTH pg/ml, P-Ca normalt och P-fosfat < 1,5 mmol/l. Behandling I första hand D-vitamin substitution, e.g.(mixtur vitamin D eller Calcipos D ). Undvik höga doser av peroralt tillfört kalcium om det finns tecken på ishemisk hjärtsjukdom eller annan makrovaskulär sjukdom. 10 I andra hand Etalpha 0,25mkg 3 dagar/ vecka. Uppföljning Kontroll av P-Ca och P-fosfat 6 veckor efter insatt behandling resp. dosökning. Underhållsfas: P-Ca, P-fosfat och PTH var 6:e till var 12:e månad.

9 CKD 4 Behandling bör initieras och skötas i samråd med nefrolog. P-Ca, -P och PTH bör följas var 3:e- 6:e månad. Riktvärden PTH pg/ml, P-Ca normalt och P-fosfat <1,5 mmol/l. Behandling Aktivt D-vitamin alfakalcidol e.g.(etalpha ) ges vid för höga PTH-värden. C Etalpha 0,25 mikrogram x 1 dagligen är en ordinär startdos. Fosfatreduktion i kosten: kontakt med njurmedicinsk dietist! Fosfatbindare: Flera olika preparatgrupper finns tillgängliga såsom; Kalciumkarbonater, e.g. (Kalcidon, Calcitugg, Kalcitena, Kalcipos ) (max 1,5 g/dygn). Sevelamer e.g. Renagel och Renvela Lantan e.g. Fosrenol Uppföljning Kontroll av P-Ca och P-fosfat 6 veckor efter insatt behandling resp. dosökning. Underhållsfas: P-Ca, P-fosfat och PTH var 6:e månad. CKD 5 Målvärde för PTH pg/ml, Behandling i första hand förbehållet specialistläkare med förtrogenhet inom terapiområdet. Acidos Acidos ger ökad proteinkatabolism med nedbrytning av skelettmuskulatur, vilket bidrar till hyperfosfatemi Riktvärde: normaliserad syra-bas balans. B-std-bicarbonat i venöst blodprov22-26mmol/l Behandling: Start dos T Natriumbikarbonat 1g 1x2 ges peroralt. Kalium Hyperkalemi är ofta iatrogent orsakad av alltför kraftig blockering av renin-aldosteronangiotensin systemet, men kan också bero på intag av livsmedel med hög kaliumhalt eller intag av mineralsalter eg. Seltin. Kontrollera regelbundet kalium vid behandling med ACE hämmare, ARB eller kaliumsparande läkemedel. Riktvärde P-K inom referensområdet ( mmol/l). Lättare hyperkalemi, dvs. värden <5.5 mmol/l kan tolereras hos i övrigt stabila patienter och ses ofta vid behandling med RAAS-blockerande läkemedel. Undvik hyperkalemi vid kända strukturella hjärtskador. Behandling Behandla ev. metabol acidos. Dietistkontakt för kostanamnes och kostråd. Plötslig påkommen måttlig hyperkalemi kan behandlas med natriumpolystyrensulfonat e.g. Resonium g i engångdos, samtidigt som orsaken undanröjs. Följ upp med P-K. Nutrition Njursvikt blir i regel symtomgivande med bl.a. illamående, matleda och/eller kräkningar när GFR understiger 20 ml/min. Ofta sker då en spontant reduktion av energi- och proteinintaget, särskilt intaget av högvärdigt protein. Med en proteinreducerad kost kan de uremiska symtomen lindras eller förebyggas. Även sekundära metabola konsekvenser av uremi kan påverkas

10 såsom acidos, fosfatretention och hyperkalemi. Därigenom förebygger proteinreduktion risken för oönskad viktförlust och malnutrition. Proteinreducerad kost skall endast ordineras av nefrolog och initieras och skötas av njurmedicinsk dietist. Kontakt med dietist kan behövas även om proteinreduktion inte är ordinerad. Dietisten kan göra en bedömning och individuellt justera och anpassa protein- och energiintaget hos patienten. Även hyperkalemi och hyperfosfatemi kan kostbehandlas. Vid GFR > 25 ml/min finns inga skäl att rekommendera proteinrestriktion. Vid dialysbehandling som hemodialys (HD) och peritonealdialys (PD) gäller omvända förhållanden för proteinintag. Då bör patienten komma upp i ett minsta acceptabelt proteinintag för att förebygga malnutrition. 3. Rekommendation för sjukskrivning Kronisk njursjukdom är i sig självt ofta en anledning till minskad arbetskapacitet oavsett vilket arbete som avses. Anledningen till detta är att generell trötthet, muskeltrötthet och minskad koncentrationsförmåga, samt mental och fysisk uthållighet ofta är klart minskad vid GFR 30 ml/min eller lägre. Det är få individer förunnat att kunna klara av ett heltidsarbete när man har stadie 5, av njursjukdom, <GFR 15 ml/min. Ofta är sänkt njurfunktion bara en del av en komplex sjukdomsbild, där grundsjukdomen kan ha givit andra organskador som innebär minskad arbetskapacitet eg. Diabetes med multipla komplikationer, Avancerad vaskulitsjukdom etc. 4. Vårdkedjan. 4 a Samverkan mellan Primärvård och Njurmedicinska kliniken Under avsnittet diagnostik beskrivs vilka kliniska fynd som skall föranleda remiss ifrån primärvård till specialistvård. Tidsaspekter dvs. inom vilken tidsrymd uppföljning av specialist bör ske anges i den matris som beskriver remissförfarandet. Kronisk njursjukdom bör så länge som den är stabil följas upp av primärvården. Vid nyupptäckt sjukdom kan ett engångsbesök på njurmottagningen eller brevkonsultation med råd om behandling och uppföljning möjliggöra för allmänläkaren att göra upp en individualiserad vårdplan för patienten. Exempel på uppföljningar inom primärvården kan vara långsamt progredierande glomerulonefriter och patienter med polycystisk njursjukdom där alla eller flertalet behandlingsmål är uppnådda och stabila över tiden. När det gäller patienter med diabetes rekommenderas att dessa följs av primärvården ned till GFR 30 ml/min. Under denna nivå fattas beslut på individuell nivå. Vid gravt nedsatt njurfunktion då patienten närmar sig stadium 5 terminal njurinsufficiens, så behövs ett ställningstagande till om det är aktuellt med aktiv uremivård Dialys och/eller transplantation. Dialys kan ges i hemmet eller på dialysavdelningen på Kärnsjukhuset Skövde (KSS) eller på dialysavdelning i Falköping (Diaverum). Förstahandsalternativet är dock att få sin dialys i hemmet och det kan ske med peritonealdialys (PD) eller med hem-hemo-dialys (Hem HD). Dialys hemma kan utföras självständigt eller assisterat (mha. sjukvårdspersonal). Assisterad PD kan erbjudas till patienter med begrän-

11 sad autonomi. Denna behandlingsform är ett alternativ till konservativ uremivård och har i väl selekterade fall potential att kunna ge patienten en förbättrad livskvalitet under en tid som i de flesta fall är kortare än 2 år. Se avsnitt nedan Samverkan mellan kommunal Hälso- och sjukvård. 4b Remisskriterier (I Följande fall rekommenderas remiss/konsultation av nefrolog) Ung patient med njurpåverkan U-alb/u-kreat index > 50 mg/mmol Glomerulär hematuri (speciellt i kombination med proteinuri) Avancerad njursvikt Progredierande njursvikt > 15 % förlust av befintlig njurfiltration/år Njursvikt och svårstyrd hypertoni 4c Fortsatt omhändertagande efter initial bedömning Vid hög risk för uremiprogress och framtida behov av aktiv uremivård sköts pat. fortsättningsvis av nefrolog. Detta kan exempelvis gälla patienter med systemsjukdomar såsom vaskuliter och SLE med njurengagemang, primära njursjukdomar såsom Glomerulonefriter med snabba förlopp Vid låg eller intermediär risk och särskilt hos de äldre äldre sköts patienten av allmänläkare och vid behov i samråd med nefrolog. Vid utremittering till primärvården. Skriver nefrologen en riktad remiss med råd angående fortsatt omhändertagande (endast journalkopia godtas ej) till remissen bifogas resultat av utredningar, diagnos och aktuell medicinlista. Det är lämpligt att nefrologen förser patienten med recept som sträcker sig minst 90 dagar framåt i tiden, ref. se vårdgarantin. 4d Samverkan mellan kommunal hälso- och sjukvård och njurmedicinska kliniken Sjuksköterskans arbete i kommunen är mångfacetterat och kan innebära möten med den njursjuke i olika sjukdomsstadier; lindrig njursvikt med lättare symtom, måttlig njursvikt med nära förestående dialysbehov och de som har dialys i hemmet. Sjuksköterskan kan underlätta patientens egenvård och bistå med observationer, kontroller eller att genomföra behandlingen i samråd med behandlande läkare och/eller njurmedicinskt team. Den behandlingsform som oftast blir aktuell inom hemsjukvård eller på ett särskilt boende är assisterad peritonealdialys 11 (påsdialys). En manuell behandling som utförs genom påsbyte ca 4-5 gånger dagligen. Behandlingen kräver noggranna observationer och kontroller. En del patienter kan även ha peritonealdialys automatiskt via en dialysmaskin nattetid. Personal på den njurmedicinska enheten fungerar som stöd och konsult till sjuksköterskan i hennes/hans arbete. Det kan finnas klara fördelar för den äldre med att få dialys i hemmet då man bl.a. slipper transporter till sjukhuset. Sjuksköterskan kan delegera arbetsuppgiften av det manuella påsbytet till omvårdnadspersonalen. I delegeringen ingår en noggrann genomgång av teoretisk bakgrund, handhavande samt vikten av att arbeta aseptiskt.

12 En individuell vårdplanering i hemmet skall erbjudas där patienten, närstående, biståndshandläggare och sjuksköterska deltar ev. kan andra yrkeskategorier behöva delta som arbetsterapeut och/eller sjukgymnast. Även PD-sköterskan från sjukhuset kan vara med. I denna vårdplanering är det viktigt att klargöra behovet av eventuella hjälpinsatser som kommunen kan vara behjälplig med. Olika typer av serviceinsatser efter biståndsbedömning som finns att tillgå kan vara inköp av mat, leverans av färdiglagad mat, städning, tvätt, personlig hygien, tillsyn, trygghetslarm eller avlastning/växelvård. Dessutom kan olika tekniska hjälpmedel erbjudas om behov finns. En viktig del för biståndshandläggaren är att i sin biståndsbedömning ta hänsyn till den hygieniska delen. Patienten kan oftare behöva hjälp med städ och dusch. I samband med en dialysbehandling blir det mycket sopor i form av påsar, kartonger, omläggningsmaterial etc. som behöver forslas bort. 4e Omvårdnad i livets slutskede 12 För vissa patienter är kanske inte någon form av dialysbehandling aktuell eller att behandlingen inte räcker till och patienten insjuknar allt mer i terminala uremiska symtom. Dessa patienter vårdas då oftast av kommunens personal i hemmet. Det är viktigt att kunna erbjuda den sjuke att kunna avsluta sitt liv i hemmet med god omvårdnad tillsammans med anhöriga/närstående. En teamsamverkan mellan olika yrkeskategorier samt tillsammans med primärvård eller sjukhuset är här mycket viktig del för att vården skall bli så bra som möjligt för den sjuke. 4f Specifik omvårdnad PD-sköterska ansvarar för utbildningen till sjuksköterskor i hemsjukvården som är tänkt att hjälpa till med dialysbehandlingen. Information och utbildning till sjuksköterskor i kommunen kan påbörjas på sjukhuset i samband med att patienten startar sin PD behandling eller i hemmet när patienten är färdigbehandlad på sjukhuset. Varje patient får en pärm med information Assisterad Peritonealdialys. Denna pärm ska följa patienten i assisterad PD och underlätta arbetet för de vårdgivare som är ansvariga för behandlingen. Pärmen innehåller information om viktiga telefonnummer till PD mottagningen och njurmedicinsk vårdavdelning 55. Kommunsjuksköterska kan nå njurmedicin alla tider på dygnet för rådgivning angående assisterad PD. Pärmen innehåller manualer för PD behandling, instruktioner för omläggning av PD kateter, information om kronisk njursvikt, rapportblad för dagliga kontroller som görs i hemmet. Behovet av antal utbildningstillfällen beslutas i samråd med patient, kommunsjuksköterska och PD sjuksköterska i varje enskilt fall. Under hela tiden som patienten har dialys i hemmet så finns PD-mottagningen och den njurmedicinska avdelningen till för råd och stöd. Det medicinska ansvaret har den patient ansvariga läkaren (PAL) på njurmedicin KSS. Leverans av dialysvätska (PD-vätska), omläggningsmaterial, handsprit, tillbehör för dialysen samt mediciner sker var 14:e dag. Ansvaret för dessa leveranser ligger på PD-mottagningen. Om det blir aktuellt med PD-behandling i ett palliativt skede sker det efter att ett brytpunktsamtal är gjort med patient och anhöriga. Detta ska dokumenteras i journalen under Bryt-

13 punktssamtal. När beslut om palliativ vård är taget är det viktigt att fortsatta medicinska åtgärder sker med delat ansvar mellan patientansvarig läkare och primärvårdsläkare. Primärvårdsläkare bör finnas som konsult och kan efter kontakt med patientansvarig läkare eller omvårdnadsansvarig sjuksköterska göra bedömningar av patient som vistas i sin bostad eller på särskilt boende. På njurmedicinska kliniken finns ett rådgivande team för palliativt omhändertagande av patient med njursvikt Värna teamet. Ett kompendium finns att tillgå på njurmedicinska enheten KSS om vård i livets slut och lindring av uremiska symtom. För övrigt hänvisas till vårdprogram. Vård i livets slutskede från Västra Götalandsregionen Om oklarhet råder angående vårdnivå Ring njurjouren för upprättande av individuell handlingsplan. 5. Mål för verksamhetsområdet 5a Följande målparametrar lämpar sig väl att följa patienten på individnivå: Hb, GFR Rate of Decline, HCO3-, PTH, Handstyrka. 5b Följande indikatorer kan vara lämpliga att följa på gruppnivå Rate of decline Andel av populationen som når individuella behandlingsmål enligt ovan. Andel av populationen i CKD 3 som övergår i CKD 4 för varje år, Andel av totalpopulationen som tas upp i dialys/år Blodtrycksbehandling hos njursjuka är komplex och kräver ofta en kombination av flera olika prepratgrupper för att nå behandlingsmålet på individnivå. Därför är antalet antihypertesiva läkemedelsklasser och doser utryckt i relation till DD hos en grupp individer ett mått på hur intensivt sjukvården bedriver behandlingen av blodtryck. 6. Uppföljning och utvärdering Patienter med kronisk njursjukdom kan och bör rapporteras till nationella njurregistret. NJUR. Registret möjliggör lättillgängliga data och rapporter av målparametrar enl. ovan. Varje enskild vårdgivare kan få ut sina egna data och jämföra med nationell standard, samt se trender över tid inom den egna verksamheten.

14 Förteckning över förkortningar GFR egfr eng. glomerular filtration ratio Estimated GFR (från någon av de i texten föreslagna beräkningsformlerna. Dessa förutsätter tillgång till aktuellt kreatinin eller Cystatin-C mgfr Measured GFR, uppmätt GFR med plasma-chrom-edta-clearance eller iohexol. GFR CKD rate of decline. Hastigheten med vilken njurfunktionen avtar. Mäts som ml/min/år eng. Chronic Kidney Disease, Kronisk njursjukdom. Stadieindelning 1-5. Stadie 1 ringa funktionsnedsättning, stadie 5 grav funktionsnedsättning. RAAS Renin-Angiotensin-Aldosteron systemet. Blodtrycksreglerande system. ACEi ARB ESL eng. Angiotensin Converting Enzyme inhibition Angiotensin Receptor Blocker. Erytropoetinstimulerande läkemedel. HCO3- Bicarbonat joner, mäts i blandvenöst blod och anger ett mått på individens buffertkapacitet. PTH Parathormon Webb länkar:

15 Referenser: 1. Albuminuria and renal insufficiency prevalence guides population screening: Results from the NHANES III Amit X Garg, Bryce A Kiberd, William F Clark, R Brian Haynes and Catherine M Clase Kidney International (2002) 61, ; doi: /j x 2. Cardiovascular disease mortality General polulation vs ESRD patients Foley RN et al. AJKD Risk for Progression to ESRD: Further Evidence from Population-Based Studies Haimanot Wasse and William McClellan J. Am. Soc. Nephrol., Aug 2006; 17: Combining GFR and Albuminuria to Classify CKD Improves Prediction of ESRD (HUNT2-Study) Stein I. Hallan, Eberhard Ritz, Stian Lydersen, Solfrid Romundstad, Kurt Kvenild, and Stephan R. Orth J. Am. Soc. Nephrol., May 2009; 20: Recommendations for Blood Pressure Measurement in Humans and Experimental Animals Thomas G. Pickering, MD, DPhil; John E. Hall, PhD; Lawrence J. Appel, MD (Hypertension. 2005;45:142.) 2005 American Heart Association, Inc 6. K/DOQI 2007 clinical practice guidlines for diabetes and CKD 7. Decline in kidney function before and after neprology referral and the effect on survidval in moderate to advanced chronic kidney disease Jones C et al. NDT 2006 Aug 8. The role of comprehensive renal clinic in chronic kidney disease stabilisation and management: The Northwestern experience Ghossein et al. Seminairs in nephrology 2002 nov. 9. Nationella riktlinjer för Diabetesvården 2010 Socialstyrelsen 10. KDIGO Clinical Practice Guideline for the Diagnosis, Evaluation, Prevention, and Treatment of Chronic Kidney Disease-Mineral and Bone Disorder (CKD-MBD) Chapter 4.1: Treatment of CKD-MBD targeted at lowering high serum phosphorus and maintaining serum calcium Kidney International (2009) 76 (Suppl 113), S50-S99; doi: /ki J.V Povlsen. Skejby Hospital Aarhus Assisted Automated Peritoneal Dialysis (AAPD) for the Functionally dependent and Elderly Patient Skaraborgs Sjukhus och Primärvården Skaraborg. Västra Götalandsregionen. Vård i livets slutskede

16 Primärt omhändertagande avseende vanliga njurmedicinska problem Kontakt/Symtom 1. Hematuri hematuri hos fertila kvinnor kontrolleras i garanterat mensesfri period Primärt omhändertagande Makroskopisk Hemeaturi Mikroskopisk hematuri Mikroskopisk hemeaturi måste alltid i PV. Bedömas kunna ha malign bakgrund. Vid ålder över 40 år & el. urinvägssymtom kan urografi & cystoskopi övervägas 2. Proteinuri Persisterande proteinuri > 500 mg albumin/dygn mätt vid minst 2 tillfällen och vid större förluster 1 gång. Proteinuri hos diabetiker >3g/dygn. Utredning ultraljud. Fråga efter njurstorleken i Cm 4. Kreatininstegring egfr För män kreat >150 För kvinnor kreat >130 Som kvarstår utan behandlingsbar förklaring All kreatininstegring från normala nivåer som inte kan förklaras av postrenalt hinder eller infektion. (Primär utredning PSA, urinsticka, urinodling, u-ljud njurar) Tidsaspekt Remiss genast, svar inom 1 veck Remiss inom 3 mån Ödem Hypoalbuminemi eller stigande kreat remiss inom 1 mån Symtomfri remiss inom 3 mån Om kombination av proteinuri och hematuri, stigande kreat och eller Hypertoni utan infektionsförklaring, remiss inom 1 vecka Om konstant remiss inom 3 mån Urea > 20 hos äldre och hos personer med liten muskelmassa kan ersätta högt kreatinin som kriterium Remiss inom 3 veckor om >20% kreatininstegring senaste tiden Sekundärt omhändertagande Urologi Till Njurmedicin, (ev. biopsi) Till njurmott, ev. biopsi Kontakt med njurjour per telefon förutom remiss. : Troligen njurbiopsi Njurmedicin Njurmedicin Kommentar Isolerad mikroskopisk hematuri kan följas i Pv. 6 mån till neg u-sticka. Om kvartående kan remiss till njurmott disk. Direkta remisskriterier till njurmed är: 1. Samtidig proteinuri 2. Samtidig Hypertoni 3. Stigande kreat (även inom normalområdet) Viktigt för njurfunktionen är att diabetiker är välinställda avseende b-glukos och blodtryck. Mål: HbA1c%<6, Bp <130/80 mmhg Måttlig proteinuri och normalnjurfunktion är ej remissinducerande vid diabetes, men proteinurin skall behandlas!! (ACE-I/ARB) Pat med känd sänkt njurfunktion som utremitterats till PV och där påtagligt försämrad njurfunktion ses kan återremitteras till njurmed gärna efter telefonkontakt. 14

17 NOTA BENE: Vanlig orsak till akut njursvikt hos äldre och kärlsjuka patienter är: Behandling med samtidig, ACE-I/ARB, NSAID s, diuretika, (eller annan orsak till dehydrering). Hypertoni och diabetes är att betrakta som riskfaktorer för akut njursvikt i detta sammanhang. Remissen till njurmedicin Bör innehålla uppgifter om: 1. S-kreatinin, urinsticka, tu-prot, (eller annan kvantitativ metod att mäta proteinuri), CrEDTA-Clerance, 2. Ultraljud njurar (där bör frågeställningarna vara: avvikande morfologi? Njurstorlek i centimeter? Avflödeshinder? 3. Historik avseende kreatinin utveckling och urinpatologi. Tidsförlopp!?! 4. Kända sjukdomar och betydande komorbiditet 5. Alla aktuella Läkemedel 6. (det förutsätts att postrenalt hinder har uteslutits innan remiss till njurmed) FAQ 1. Ultraljudet visar att uretär, njurbäcken och eller calyxgrupper är vidgade. Skall patienten bedömas akut på njurmedicinska kliniken?? Nej Ultraljudsfyndet indikerar att det föreligger ett aktuellt hinder eller att det tidigare i sjukhistorien har förelegat ett signifikant hinder i urinvägen. Detta fynd handläggs om det är aktuellt och påverkar njurfunktionen alltid primärt av urologen. Skicka remissen dit! 2. Patienten klagar på mörkfärgad urin, kan det vara farligt?? Mörkfärgad urin kan uppstå fysiologiskt vid intorkning p.g.a. njurarnas förmåga att koncentra urinen vid behov. Urinen innehåller normalt Urochromer. Dessa bidrar till mörkare färg vid högt koncentrerad urin. Om patienten har ätit rödbetor kan urinen mörkfärgas. Rhabdomyolys och hematuri som bägge kan förekomma vid alvarlig njurskada kan mörkfärga urinen. 3. Pat är till åren kommen, har högt blodtryck och endast lätt förhöjt kreatinin. Kan jag ge NSAID för att behandla den nytillkommna ryggsmärtan. Nej Tag calcium, ALP och S-elfores, ge annan smärtbehandling i väntan på screenande prover för att utesluta myelom. Myelom kan ge njurpåverkan genom flera olika mekanismer varav hypercalcemi är en. 5. Kreatinin har stigit från 100 till 125 efter insättning av ordinära doser av ACE-hämmare eller ARB. Måste jag dosminska eller sätta ut läkemedlet?? 15

18 Nej, den måttliga ökningen av ursprungskreatininet är snarast beviset på att pat kommer att ha prognostisk nytta av medicin insättningen. 6. Hur mycket får kreatinin stiga då? Det finns inga studier som har adresserat frågan på ett exakt vetenskapligt vis. De flesta expertgrupper anger kreatinin stegring mindre än 30 % utifrån utgångsvärden är acceptabla. Om det föreligger tvivel angående prognostisk nytta av ACE-hämmar insättningen, Referera till REIN-study, flera svikt studier, brytkriterier? Titta på om patienten utvecklar acidos eller hyperkalemi, detta kan vara indicier på renovaskulär hypertension och pat bör i så fall genomgå screenande undersökning för njurartärstenos. Datortomografi med Angiosekvens. Consensus meeting. 7. Patient med diabetesnefropati som trots behandling med ACE-hämmare eller ARB stiger i MAU. Vad göra? Tyvärr är detta ofta naturalförloppet hos diabetiker med njurpåverkan. Efter några års stabilisering av äggvitan i urinen tar det fart igen och kan inte sällan leda till så mycket äggvita i urinen att det ger ett nefrotiskt syndrom (>3.5 g tu-protein.) med, perifera ödem, försvårad blodtryckskontroll och sekundär hyperlipidemi. Det tillför oftast inte något kliniskt värde att njurbiopsera patienten om det inte är så att patienten samtidigt uppvisar de novo. Symtom som leder tankarna mot systemsjukdomar. Oförändrade mål avseende behandlingen av blodtrycket. 8. När skall man njurbiopsera? Detta avgörs av nefrolog. Se remisskriterier till nefrolog. Traditionellt sett föreligger indikation vid tu-protein överstigande 1 g/dygn. Denna gräns är förstås ganska ospecifik eftersom proteinurin till hög grad kan manipuleras med hur mycket RAAS-blockerande läkemedel patienten tar. Isolerad hematuri utan proteinuri kan föreligga vid Alport syndrom, IgA nefropati och TGBM. Enbart microhematuri av ringa grad utan någon som helst proteinuri kan följas över tid inom primärvården. Överväg extrarenal orsak såsom sjukdom i urinvägen eller i gynsfären. Vid tecken till systeminflammatorisk sjukdom med njurpåverkan kan biopsi behövas som en del av bedömningsgrunden för diagnostik och prognos. 9. Pat har ett Creat >200 Urea >20 Hb <100g/l. Kan det vara en Renal Anemi? Renal Anemi är en uteslutningsdiagnos vid GFR <30ml/min. Se vårdprogrammet för minsta kravet för utredning av anemi. Endogen erytropoetinnivå är irrelevant i detta sammanhang. 16

19 Detta vårdprogram kan beställas hos Monica Runnquist, tfn E-post: Vårdprogrammet finns även på

NJURFUNKTION HOS ÄLDRE

NJURFUNKTION HOS ÄLDRE NJURFUNKTION HOS ÄLDRE ur ett primärvårdsperspektiv. Linnea-projekt 9 februari 2012 Deltagare: Samuel Gasperan, Urban Stattin, Marja Hartmann, Stefan Johansson MÅL Hitta fler patienter med nedsatt njurfunktion

Läs mer

KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté KLOKA LISTAN 2015 Expertrådet för medicinska njursjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Njursjukdomar Klokt råd 2015 Beräkna och beakta njurfunktionen vid val och dosering av läkemedel Beräkna njurfunktionen

Läs mer

Expertrådet i medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Expertrådet i medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2012 Expertrådet i medicinska njursjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté 1 Expertrådet för medicinska njursjukdomar Kloka råd 2012 Beräkna och beakta njurfunktionen vid val och dosering

Läs mer

Primärvården och laboratorie-prover

Primärvården och laboratorie-prover Primärvården och laboratorie-prover Oselekterad patientgrupp, låg sjukdomsrisk 1. Identifiera sjukdomar: Lågt positivt prediktivt värde av test» Många falskt positiva, behöver utredas mer, kan skapa oro

Läs mer

Kron. njursjukdom stadium: 5 Njursvikt <15 0,1. 3 Måttligt sänkt filtration 30-59 4,3. 2 Njurskada med lindrigt sänkt filtration 60-89 3,0

Kron. njursjukdom stadium: 5 Njursvikt <15 0,1. 3 Måttligt sänkt filtration 30-59 4,3. 2 Njurskada med lindrigt sänkt filtration 60-89 3,0 Kronisk njursvikt Annika Aldenbratt Specialistläkare Njurmedicin SU 1 Disposition Vad är kronisk njursvikt? - S-kreatinin - GFR-bestämning - egfr - Kreatininclearence Vad orsakar kronisk njursvikt? - Vilka

Läs mer

Uppföljning av patienter med nedsatt njurfunktion. Hur används Ferritin och PTH?

Uppföljning av patienter med nedsatt njurfunktion. Hur används Ferritin och PTH? Uppföljning av patienter med nedsatt njurfunktion. Hur används Ferritin och PTH? Anders Christensson Njur- och transplantationskliniken Skånes Universitetssjukhus SUS Malmö Kronisk njursjukdom (CKD) Stadieindelning

Läs mer

Kronisk njursvikt - CKD

Kronisk njursvikt - CKD Kronisk njursvikt - CKD Kronisk njursvikt (CKD) indelas i stadier baserat på beräknad glomerulär filtrationshastighet GFR i ml/min/1.73 kvm kroppsyta. CKD - indelning CKD GFR Beskrivning Stadium 1 90 normal

Läs mer

Utredning och Behandling av Hypertoni. Faris Al- Khalili

Utredning och Behandling av Hypertoni. Faris Al- Khalili Utredning och Behandling av Hypertoni Faris Al- Khalili 2014 Hypertoni Silent killer Ledande orsak till kardiovaskulär mortalitet Förekomst 20 50 % av populationen ( 38% i Sverige) Står för ca 50% av all

Läs mer

CKD - etiologi. Symtom, labvärden och behandling vid kronisk njursjukdom (CKD) Kronisk njursvikt: Stadie indelning CKD. Epidemiologi - CKD

CKD - etiologi. Symtom, labvärden och behandling vid kronisk njursjukdom (CKD) Kronisk njursvikt: Stadie indelning CKD. Epidemiologi - CKD , labvärden och behandling vid kronisk njursjukdom (CKD) Naomi Clyne, docent, överläkare Njurmedicin, SUS Lund Maj, 2014. CKD - etiologi Kronisk glomerulonefrit Diabetes mellitus Polycystisk njursjukdom

Läs mer

Kem.lab 10 i topp 2009

Kem.lab 10 i topp 2009 Kem.lab 10 i topp 2009 P Kreatinin 200 286 B Hb 183 308 P Kalium 156 394 P Natrium 126 014 P CRP 123 279 B Leukocyter 120 149 P PK 117 950 B Trombocyter 115 598 P ALAT 107 634 P TSH 72 643 Funktion Rena

Läs mer

Akut och kronisk njursvikt

Akut och kronisk njursvikt Medicin & vård Akut och kronisk njursvikt Behandlingsmöjligheter Prevention Mekanismer och orsaker - Diagnostik Uppsala universitet bjuder in till utbildning 10 14 mars 2014 i Uppsala En njurmedicinsk

Läs mer

Regionala riktlinjer för hypertoni under graviditet i basmödrahälsovård

Regionala riktlinjer för hypertoni under graviditet i basmödrahälsovård Regionala riktlinjer för hypertoni under graviditet i basmödrahälsovård Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper.

Läs mer

Metforminbehandling vid njursvikt

Metforminbehandling vid njursvikt Metforminbehandling vid njursvikt Anders Frid, överläkare Universitetssjukhuset SUS, Malmö Örebro okt 2012 Metforminbehandling vid njursvikt? Anders Frid, överläkare Universitetssjukhuset SUS, Malmö Stockholm

Läs mer

KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté KLOKA LISTAN 2015 Expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Diabetes mellitus Multifaktoriell behandling Hjärt-kärlsjukdom är vanligt vid diabetes. Förutom

Läs mer

Riktlinjer för nutritionsbehandling vid njursvikt utan dialys

Riktlinjer för nutritionsbehandling vid njursvikt utan dialys Riktlinjer för nutritionsbehandling vid njursvikt utan dialys Utarbetade av Dietisternas Riksförbunds Referensgrupp i Njurmedicin, våren 2006 2 Arbetsgrupp Dietisternas riksförbunds referensgrupp i njurmedicin

Läs mer

Din rätt att må bra vid diabetes

Din rätt att må bra vid diabetes Din rätt att må bra vid diabetes Svenska Diabetesförbundet om Din rätt att må bra Vi tycker att du har rätt att må bra! För att du ska må bra måste du få rätt förutsättningar att sköta din egenvård. Grunden

Läs mer

Njursvikt 2013-10-07. Njurens fysiologi. Kronisk njursvikt (CKD)

Njursvikt 2013-10-07. Njurens fysiologi. Kronisk njursvikt (CKD) Njursvikt Anneli Jönsson Universitetsadjunkt, Sjuksköterska 2013 oktober Termin 3 Njurens fysiologi Exkretorisk funktion Reglering av vatten och joner: Na, Cl, K, H, fosfat, bikarbonat, ammonium Slaggprodukter:

Läs mer

Osteoporos profylax hos kortisonbehandlade IBD patienter

Osteoporos profylax hos kortisonbehandlade IBD patienter hos kortisonbehandlade IBD patienter Dessa riktlinjer avser primär osteoporosprofylax hos IBD patienter som använder kortison. Vid klinisk misstanke om manifest osteoporos som t.ex. lågenergi frakturer

Läs mer

Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare uppdaterad april 2015

Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare uppdaterad april 2015 Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare uppdaterad april 2015 Innehåll 1. Inledning... 2 2. Indikationer

Läs mer

Svensk Dialysdatabas. Blodtryck och blodtrycksbehandling HD. Klinikdata hösten 2005 Översikt åren 2002 2005

Svensk Dialysdatabas. Blodtryck och blodtrycksbehandling HD. Klinikdata hösten 2005 Översikt åren 2002 2005 Svensk Dialysdatabas Blodtryck och blodtrycksbehandling HD Klinikdata hösten 5 Översikt åren 2 5 Innehållsförteckning Läsanvisningar och kommentarer...3 Figur 1. Systoliskt BT (mm Hg) före dialys...4 Figur

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 19 Rutin vid hjärtstopp. 2 Innehållsförteckning 19. Hjärtstopp...3 19.2 Bakgrund...3 19.3 Etiska riktlinjer för hjärtstopp i kommunal hälso- och sjukvård...3

Läs mer

Primärvård och Urologi

Primärvård och Urologi Hälso- och sjukvård Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Länsgemensam 2.0 Vårdöverenskommelse vårdöverenskommelse Primärvård och Urologi Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård

Läs mer

Gävle HC Carema. Metabol bedömning & mottagning

Gävle HC Carema. Metabol bedömning & mottagning Gävle HC Carema Metabol bedömning & mottagning Är personen SJUK? eller FRISK?... . eller har hon en mycket HÖG RISK? Hur ska vi HJÄLPA utan att STJÄLPA? HJÄLP!? Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård

Läs mer

FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI. Kardiovaskulär, renal och respirationsfarmakologi. Njursjukdomar och deras behandling

FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI. Kardiovaskulär, renal och respirationsfarmakologi. Njursjukdomar och deras behandling FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI Apotekarprogrammet (MAPTY/F2APO) Kardiovaskulär, renal och respirationsfarmakologi Njursjukdomar och deras behandling Dick Delbro Ht-13 Njurundersökningar Olika

Läs mer

Regionala riktlinjer för anemiscreening inom basmödrahälsovården

Regionala riktlinjer för anemiscreening inom basmödrahälsovården Regionala riktlinjer för anemiscreening inom basmödrahälsovården Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper. Riktlinjerna

Läs mer

förstå din katts njurhälsa

förstå din katts njurhälsa förstå din katts njurhälsa Att få veta att din katt har njurproblem kan komma som en chock, men du kan vara lugn. Med rätt behandling och vård kan du hjälpa din katt att fortsätta leva ett långt och lyckligt

Läs mer

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Rubrik specificerande dokument Överenskommelse kring palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Omfattar område/verksamhet/enhet Palliativ vård Sidan 1 av 4 Upprättad av (arbetsgrupp

Läs mer

Erfarenheter av NOAK. Gulanmöte 10/18 december 2013 Anne Marie Edvardsson AK-mottagningen CSK

Erfarenheter av NOAK. Gulanmöte 10/18 december 2013 Anne Marie Edvardsson AK-mottagningen CSK Erfarenheter av NOAK Gulanmöte 10/18 december 2013 Anne Marie Edvardsson AK-mottagningen CSK Antal patienter på AK-mottagningen 1995-2013 4500 4000 3500 3000 2500 2000 Serie1 1500 1000 500 0 1995 2000

Läs mer

Riktlinjer för omhändertagande av. patienter med njursvikt. 2:a upplagan

Riktlinjer för omhändertagande av. patienter med njursvikt. 2:a upplagan Riktlinjer för omhändertagande av patienter med njursvikt 2:a upplagan Förord Riktlinjerna för omhändertagande av patienter med kronisk njursvikt är den andra upplagan. De har bearbetats och uppdaterats

Läs mer

Anslutna till specialiserad palliativ vård

Anslutna till specialiserad palliativ vård PM namn: Vård i livets slut. Hemsjukvård, primärvård i Blekinge Ägare Landstinget, Kommunerna Förvaltningschef: Anders Rehnholm Förvaltning: Primärvårdsförvaltningen, Äldreförvaltningarna Godkänt datum:

Läs mer

DX2 2013-04-22 Klinisk Medicin vt 2013 20 poäng MEQ 1

DX2 2013-04-22 Klinisk Medicin vt 2013 20 poäng MEQ 1 DX2 2013-04-22 Klinisk Medicin vt 2013 20 poäng MEQ 1 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter

Läs mer

Synpunkter på läkemedelsanvändning vid njurfunktionsnedsättning hos äldre

Synpunkter på läkemedelsanvändning vid njurfunktionsnedsättning hos äldre Synpunkter på läkemedelsanvändning vid njurfunktionsnedsättning hos äldre Normalt och särskilt vid sjukdom minskar njurfunktionen med stigande ålder. Vid 80 års ålder kan funktionen vara halverad och ännu

Läs mer

Njursjukdomar. Peter Bárány, Njurmedicinska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm Urban Stattin, Vårdcentralen, Alvesta

Njursjukdomar. Peter Bárány, Njurmedicinska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm Urban Stattin, Vårdcentralen, Alvesta 463 Peter Bárány, Njurmedicinska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm Urban Stattin, Vårdcentralen, Alvesta Inledning De medicinska njursjukdomarna inkluderar en stor och heterogen grupp

Läs mer

Hypertoni och hypertonibehandling. Personliga reflektioner

Hypertoni och hypertonibehandling. Personliga reflektioner Hypertoni och hypertonibehandling Personliga reflektioner Vilket genomslag kan riskfaktorerna ha? Steno2 Diabetes typ 2 Genomsnittsålder 55,1 år (+/-7,2) Microalbuminuri Uppföljningstid i genomsnitt 7,8

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck?

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck? Om högt blodtryck Vad är blodtryck Blodtrycket är det tryck som uppstår i blodkärlen när blodet drivs från hjärtat ut i kroppen och sedan tillbaka till hjärtat. Högt blodtryck gör att åderförfettningen

Läs mer

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg.

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg. Riktlinje Utgåva 2 Antal sidor 3 Dokumentets namn Fotsjukvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Datum 110118 Reviderad 130808 FOTSJUKVÅRD Stockholms läns landsting och

Läs mer

Typ 2-diabetes. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland

Typ 2-diabetes. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland Typ 2-diabetes Läkemedelskommitténs terapirekommendation för Landstinget i Värmland Fastställd: 19 februari 2015 Gäller: t.o.m. 29 februari 2016 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Revision Antal sidor Terapirekommendation

Läs mer

Anna Forssell. AHS-Viool Skellefteå. Copyright Anna Forssell

Anna Forssell. AHS-Viool Skellefteå. Copyright Anna Forssell Anna Forssell AHS-Viool Skellefteå VIC Vårdpersonal inom cardiologi www.v-i-c.nu Hjärtsviktsdagar i Göteborg 15-16 oktober 2009 Ur programmet; Teamet runt patienten Palliativ vård Hjärtsvikt och palliativ

Läs mer

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida

Läs mer

Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition

Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition Föreläsning 2014-03-11 Anna Svensson, leg. dietist Södra Älvsborgs Sjukhus Innehåll Dagens ämnen: Nutritionens betydelse Vad ska vi göra? Patientexempel Malnutrition

Läs mer

Anemi. Järnbrist. Jan Lillienau, Terapigrupp Gastroenterologi

Anemi. Järnbrist. Jan Lillienau, Terapigrupp Gastroenterologi Anemi Järnbrist Jan Lillienau, Terapigrupp Gastroenterologi När r föreligger f anemi? Kvinnor Hb

Läs mer

Möjliga framtidskällor och framtidstjänster i SIL. Birgit Eiermann, farm Dr., SIL birgit.eiermann@inera.se 1

Möjliga framtidskällor och framtidstjänster i SIL. Birgit Eiermann, farm Dr., SIL birgit.eiermann@inera.se 1 Möjliga framtidskällor och framtidstjänster i SIL Birgit Eiermann, farm Dr., SIL birgit.eiermann@inera.se 1 SIL - hålla koll på läkemedel 2 SIL en läkemedelskälla för livet 3 Nya SIL tjänster Interaktioner

Läs mer

Namn:... Datum och tid för del:... Plats:...

Namn:... Datum och tid för del:... Plats:... Namn:......... Datum och tid för del:...... Plats:...... Allmän och Specifik omvårdnad Syftet med omvårdnad är att stärka och/eller återställa hälsa, förebygga sjukdom och minska lidande. Omvårdnaden utgår

Läs mer

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Koll på läkemedel inte längre projekt utan permanent verksamhet Fakta om äldre och läkemedel

Läs mer

Proteinreduceradkost. Då och nu. Sigrid Wegener 1505

Proteinreduceradkost. Då och nu. Sigrid Wegener 1505 Proteinreduceradkost Då och nu Proteinreducerad kost Grundsyfte: Minska symtom av uremi, bättre välbefinnande Upprätthålla bra nutritionsstatus Livsuppehållande och den enda behandlingen innan Dialys och

Läs mer

svenskt njurregister arsrapport 2014

svenskt njurregister arsrapport 2014 Svenskt njurregister arsrapport 214 Inledning 213 års data i SNR är nu bearbetade och presenteras härmed. Återigen publiceras årsrapporten både digitalt och i tryckt form då vi glädjande noterade ett

Läs mer

2:2 Ange två ytterligare blodprov (förutom serumjärn) som belyser om Börje har järnbrist, samt utfall av bådadera (högt/lågt) vid järnbrist?

2:2 Ange två ytterligare blodprov (förutom serumjärn) som belyser om Börje har järnbrist, samt utfall av bådadera (högt/lågt) vid järnbrist? MEQ 2 (17 poäng) På vårdcentralen träffar Du Börje, en 67-årig man som en månad tidigare sökt för smärtor i ryggen och feber, varvid en pneumoni konstaterats och behandlats med antibiotika och analgetika.

Läs mer

Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning 2005-10-31 1070/2006

Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning 2005-10-31 1070/2006 BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning SÖKANDE RECIP AB Bränningevägen 12 120 54 Årsta SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS BESLUT Läkemedelsförmånsnämnden

Läs mer

Fallbeskrivningar - egenvård

Fallbeskrivningar - egenvård Fallbeskrivningar - egenvård Innehåll Fallbeskrivning 1 Injektion fragmin - utskrivning från sjukhus... 2 Fallbeskrivning 2 Ögondroppar efter poliklinisk starroperation... 2 Fallbeskrivning 3 TENS-behandling

Läs mer

DIABETES OCH NJURAR. Maria Svensson Docent/Överläkare Njurmedicinska kliniken, SU/Sahlgrenska maria.svensson@wlab.gu.se

DIABETES OCH NJURAR. Maria Svensson Docent/Överläkare Njurmedicinska kliniken, SU/Sahlgrenska maria.svensson@wlab.gu.se DIABETES OCH NJURAR Maria Svensson Docent/Överläkare Njurmedicinska kliniken, SU/Sahlgrenska maria.svensson@wlab.gu.se Diabetes Njursjukdom Hjärtkärlsjukdom Övervikt=BMI 25-30, Fetma=BMI>30 Definition

Läs mer

Så går en dialys till - följ med till Pildammsdialysen i Malmö

Så går en dialys till - följ med till Pildammsdialysen i Malmö Så går en dialys till - följ med till Pildammsdialysen i Malmö Varför behöver man dialys? Dialys är en behandling som man får när njurarna helt eller till största delen har slutat att fungera. Njurarnas

Läs mer

SÅ TAR DU FOSRENOL (lantankarbonathydrat)

SÅ TAR DU FOSRENOL (lantankarbonathydrat) SÅ TAR DU FOSRENOL (lantankarbonathydrat) Läs bipacksedeln innan du använder FOSRENOL oralt pulver eller FOSRENOL tuggtabletter. Du har fått den här broschyren för att informera dig om varför du har fått

Läs mer

Länsgemensam. vårdöverenskommelse Primärvård och Kvinnosjukdomar

Länsgemensam. vårdöverenskommelse Primärvård och Kvinnosjukdomar Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Länsgemensam 2.0 Vårdöverenskommelse vårdöverenskommelse Primärvård och Kvinnosjukdomar Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m.

Läs mer

GynObstetrik. the33. Preeklampsi (havandeskapsförgiftning) Health Department

GynObstetrik. the33. Preeklampsi (havandeskapsförgiftning) Health Department GynObstetrik Preeklampsi (havandeskapsförgiftning) Health Department Innehållsförteckning 1 Preeklampsi.... 2 Patogenes.......2 Placentation och preeklampsi.....2 Incidens..........2 Prevention.......3

Läs mer

Kartläggning av följsamheten till behandlingsrekommendationer för typ II diabetiker inom Primärvården Fyrbodal

Kartläggning av följsamheten till behandlingsrekommendationer för typ II diabetiker inom Primärvården Fyrbodal Kartläggning av följsamheten till behandlingsrekommendationer för typ II diabetiker inom Primärvården Fyrbodal Ett projektarbete inom magisterprogrammet i klinisk farmaci Vårterminen 2008 Petra Laveno

Läs mer

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen

Läs mer

Denna broschyr är utarbetad av Njurmedicinska kliniken på Universitetssjukhuset i Lund och Kliniken för njurmedicin och Transplantation på

Denna broschyr är utarbetad av Njurmedicinska kliniken på Universitetssjukhuset i Lund och Kliniken för njurmedicin och Transplantation på Att ge en njure... Denna broschyr är utarbetad av Njurmedicinska kliniken på Universitetssjukhuset i Lund och Kliniken för njurmedicin och Transplantation på Universitetssjukhuset MAS i Malmö, Februari

Läs mer

MAS riktlinje - tillika förtydligande av allmänna villkor i kundval i de avsnitt som gäller hemrehabilitering samt basal hemsjukvård.

MAS riktlinje - tillika förtydligande av allmänna villkor i kundval i de avsnitt som gäller hemrehabilitering samt basal hemsjukvård. Dokumentets namn Ansvarsfördelning yrkesgrupper Kommunal Hälsooch sjukvård Riktlinje till KHV och BHV Beslutat styrgrupp kundval 2010 05 17 Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska

Läs mer

Riktlinjer för njurtransplantation

Riktlinjer för njurtransplantation Riktlinjer för njurtransplantation Mål: Alla njurtransplanterade ska ha tillgång till högspecialiserad vård så att riskerna för komplikationer och för tidig död minimeras och så att förutsättningar för

Läs mer

Diabetisk ketoacidos. Stina Lindmark Medicincentrum, NUS

Diabetisk ketoacidos. Stina Lindmark Medicincentrum, NUS Diabetisk ketoacidos Stina Lindmark Medicincentrum, NUS Diabetisk ketoacidos (DKA) Typ 1-diabetes Hyperglykemiskt, hyperosmolärt syndrom (HHS) Typ 2-diabetes? Definition DKA Diabetes - ofta känd Metabol

Läs mer

När kontaktas sjuksköterska, arbetsterapeut & sjukgymnast?

När kontaktas sjuksköterska, arbetsterapeut & sjukgymnast? När kontaktas sjuksköterska, arbetsterapeut & sjukgymnast? Riktlinje för omvårdnadspersonal, Stöd och Omsorg Lerums kommun Gäller för brukare inskrivna i kommunal hälso- & sjukvård För brukare som ej är

Läs mer

Har Du ett barn. med njursjukdom i din grupp? En information till förskola, skola och fritidsverksamhet. Barn- & Föräldragruppen inom Njurförbundet

Har Du ett barn. med njursjukdom i din grupp? En information till förskola, skola och fritidsverksamhet. Barn- & Föräldragruppen inom Njurförbundet Har Du ett barn med njursjukdom i din grupp? En information till förskola, skola och fritidsverksamhet Barn- & Föräldragruppen inom Njurförbundet Till personal i förskola, skola, fritidsverksamhet eller

Läs mer

Hjärtsviktsbehandling

Hjärtsviktsbehandling Hjärtsviktsbehandling hos de mest sjuka äldre Internmedicin Akademiska sjukhuset Uppsala Henrik Toss 2013-02-05 Disposition av föreläsning Äldre med hjärtsvikt skillnader jft yngre patienter Diagnostik

Läs mer

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c Fakta om blodsocker Långtidssocker HbA1c Risken för komplikationer ökar starkt om blodsockret ligger för högt under en längre tid. Det viktigaste måttet på detta är HbA1c ett prov som visar hur blodsockret

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten 1 2013-12-10 Dnr VLL 1757-2013 Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten 1. Bakgrund Länssamordningsgruppen, LSG, beslutade

Läs mer

Flödesschema från ansökan till flytt till VÅBO 2012-01-23, reviderad 2013-08-29 GN/PH

Flödesschema från ansökan till flytt till VÅBO 2012-01-23, reviderad 2013-08-29 GN/PH Flödesschema från ansökan till flytt till 2012-01-23, reviderad 2013-08-29 GN/PH Vem: Bistånds -handläggare : Ta emot ansökan Skicka broschyr till VT med info om Boka tid för hembesök Inleda ärende i Utreda

Läs mer

Läkemedelsförskrivning till äldre

Läkemedelsförskrivning till äldre Läkemedelsförskrivning till äldre Hur ökar vi kvaliteten och säkerheten kring läkemedelsanvändningen hos äldre? Anna Alassaad, Leg. Apotekare, PhD Akademiska sjukhuset, Landstinget i Uppsala län Läkemedelsrelaterade

Läs mer

EQUALIS kvalitetsmål

EQUALIS kvalitetsmål EQUALIS kvalitetsmål Att delta i program för kvalitetssäkring bör i första hand vara utbildande och inte kontrollerande. Deltagarna kan använda programmen för att få en uppfattning om kvaliteten i sin

Läs mer

Framtidens primärvård

Framtidens primärvård Framtidens primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten dela information med andra vårdgivare överföring till kvalitetsregister verksamhetsuppföljning

Läs mer

Diabetes typ 2. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland

Diabetes typ 2. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland Diabetes typ 2 Läkemedelskommitténs terapirekommendation för Landstinget i Värmland Fastställd: 1 januari 2014 Gäller: t.o.m. 31 december 2014 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Revision Antal sidor Terapirekommendation

Läs mer

Vid underökningen noterar du blodtryck 135/85, puls 100. Hjärta, lungor, buk ua.

Vid underökningen noterar du blodtryck 135/85, puls 100. Hjärta, lungor, buk ua. MEQ 5 (7 poäng) Anders är 3 år och taxichaufför. Han har tidigare varit frisk och tar inga läkemedel. Har spelat amerikansk fotboll och styrketränat av och till i ungdomen, är fortfarande muskulös men

Läs mer

Riktlinje Fotsjukvård

Riktlinje Fotsjukvård 2010-02-1 1(5) Mål och inriktning. Övergripande mål för fotsjukvård är att skapa en god fothälsa genom att i samverkan med övrig vård förebygga och behandla fotskador. Övriga mål är att reducera amputationsfrekvens,

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen

Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen Riktlinje Antagen den 12 februari 2014 Korttidsboende Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen VON 2014/0068-6 003 Riktlinjen är fastställd av vård- och omsorgsnämnden den

Läs mer

Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer

Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer Screening, prevention och levnadsvanor Screening för diabetes vid ökad risk för typ 2-diabetes genomföra opportunistisk screening

Läs mer

Bilaga 4 Enkäter till sjukhusens diabetesmottagningar för vuxna samt till kommuner och stadsdelar

Bilaga 4 Enkäter till sjukhusens diabetesmottagningar för vuxna samt till kommuner och stadsdelar Nationella riktlinjer utvärdering 2015 Diabetesvård Bilaga 4 Enkäter till sjukhusens diabetesmottagningar för vuxna samt till kommuner och stadsdelar Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger

Läs mer

Hjärtsvikt hos den äldre patienten

Hjärtsvikt hos den äldre patienten Hjärtsvikt hos den äldre patienten Henrik Toss Ordförande i Läkemedelskommittén Uppsala län Överläkare vid internmedicin, Akademiska sjukhuset 2014-10-27 Disposition av föreläsning Bakgrund Diagnostik

Läs mer

kärlopereras i ljumske/ ben

kärlopereras i ljumske/ ben Till dig som skall kärlopereras i ljumske/ ben Information till patient och närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen på Sahlgrenska

Läs mer

ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Medicinskt ansvarig sjuksköterska

ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutin för egenvård Gäller för Personal inom omsorgsförvaltningen Samverkan Plats i ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Gäller från datum 2014-10-13

Läs mer

URINVÄGSINFEKTIONER 2002

URINVÄGSINFEKTIONER 2002 URINVÄGSINFEKTIONER 2002 INNEHÅLLSFÖRTECKNING: HANDLÄGGNING AV UVI I ÖPPEN VÅRD VUXNA... 2 BAKTERIOLOGI... 2 DIAGNOSTIK... 2 URINODLING... 2 SIGNIFIKANT VÄXT... 3 ANTIBIOTIKABEHANDLING... 3 KONTROLLER...

Läs mer

Konsensus om GFR estimering och Cystatin C plats i njurdiagnostiken 2008.

Konsensus om GFR estimering och Cystatin C plats i njurdiagnostiken 2008. 1(9) Konsensus om GFR estimering och Cystatin C plats i njurdiagnostiken Projektgrupp: Anders Christensson, Erland Erlandsen, Anders Grubb, Lars-Olof Hansson, Anders Larsson, Kjell Lindström, Johan Malm,

Läs mer

kompetensutveckling och senaste nytt!

kompetensutveckling och senaste nytt! Gå 4 betala för 3! Dialysvård kompetensutveckling och senaste nytt! Aktuell forskning och teknisk utveckling på området! Kardorenala syndromet, vätskebalans och kalkfosfatbalans Kost och nutrition för

Läs mer

HJÄRTSVIKT SEPTEMBER 2014. Gunilla Lindberg,usk Sofia Karlsson,ssk Ioanna-Maria Papageorgiou,spec.läkare

HJÄRTSVIKT SEPTEMBER 2014. Gunilla Lindberg,usk Sofia Karlsson,ssk Ioanna-Maria Papageorgiou,spec.läkare HJÄRTSVIKT SEPTEMBER 2014 Gunilla Lindberg,usk Sofia Karlsson,ssk Ioanna-Maria Papageorgiou,spec.läkare ÄMNEN Vad är hjärtsvikt-definition? Orsaker? Hjärtsviktsymptom Gradering (NYHA klassifikation) Utredning

Läs mer

Kardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa

Kardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa Kardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa Ronnie Willenheimer Docent i kardiologi, Lunds Universitet Medicinsk chef, Hjärtkärl-kliniken Potentiell intressekonflikt: Försörjning huvudsakligen

Läs mer

Riktlinjer för dialysbehandling

Riktlinjer för dialysbehandling Riktlinjer för dialysbehandling Mål Alla personer i dialys skall få individuellt anpassad behandling av god kvalitet som minimerar komplikationer och förhindrar för tidig död. Krav peritonealdialys (PD):

Läs mer

Viktreducering inför njurtransplantation - ETT PILOTPROJEKT

Viktreducering inför njurtransplantation - ETT PILOTPROJEKT Viktreducering inför njurtransplantation - ETT PILOTPROJEKT KURATOR - BOEL PERSSON NJURMEDICINSKT SJUKGYMNAST - MIA TRONDSEN VÅRMÖTE DIETIST SARA PALM 2015 05 03 I SAMARBETE MED ÖVRIGA TEAMET: TRANSPLANTATIONSKIRURG

Läs mer

Information till dig som har järnbrist och har ordinerats Ferinject

Information till dig som har järnbrist och har ordinerats Ferinject DENNA INFORMATION HAR DU FÅTT AV DIN LÄKARE/SJUKSKÖTERSKA Ferinject (järnkarboxymaltos) Information till dig som har järnbrist och har ordinerats Ferinject Vad är järnbrist? Järn är ett grundämne som behövs

Läs mer

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september

Läs mer

Överenskommelse runt palliativ vård mellan kommunerna och primärvården i västra länsdelen, Örebro län samt Karlskoga lasarett

Överenskommelse runt palliativ vård mellan kommunerna och primärvården i västra länsdelen, Örebro län samt Karlskoga lasarett 2002-05-14 REV 2008-11-17 1 (5) REV 2012-05-09, 2012-05-09 Överenskommelse runt palliativ vård mellan kommunerna och primärvården i västra länsdelen, Örebro län samt Karlskoga lasarett Inledning Palliativ

Läs mer

Erfarenheter av hjärtsvikt i palliativ vård

Erfarenheter av hjärtsvikt i palliativ vård Erfarenheter av hjärtsvikt i palliativ vård Anna Forssell AHS-Viool Skellefteå Hjärtsvikt i palliativ avancerad hemsjukvård AHS Viool = Vård individuell omsorg och livskvalitet Team med sjuksköterskor

Läs mer

DMSA-scintigrafi. När används den och vad vill barnläkaren veta? Svenskt Nuklearmedicinskt möte 2015-05-21 Thomas Forsberg, öl Barnklin.

DMSA-scintigrafi. När används den och vad vill barnläkaren veta? Svenskt Nuklearmedicinskt möte 2015-05-21 Thomas Forsberg, öl Barnklin. DMSA-scintigrafi. När används den och vad vill barnläkaren veta? Svenskt Nuklearmedicinskt möte 2015-05-21 Thomas Forsberg, öl Barnklin. Helsingborg Historik 1920-40 talen: Studier fastslår: Barn med bilaterala

Läs mer

Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit

Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit O R E N C I A a b ata c e p t 1 2 O R E N C I A a b ata c e p t Innehåll Om Orencia 5 Din behandlingsplan 6 Biverkningar 9 Vanliga

Läs mer

Att leva med PD. En introduktion till peritonealdialys

Att leva med PD. En introduktion till peritonealdialys Att leva med PD 1 En introduktion till peritonealdialys 1 En introduktion till peritonealdialys Om du nyligen har fått veta av din läkare att du snart måste börja med peritonealdialys undrar du kanske

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

Besvara respektive lärares frågor på separata papper. För godkänt krävs 60% av totalpoäng och för välgodkänt 85%. Totalpoäng: 75. Lycka till!

Besvara respektive lärares frågor på separata papper. För godkänt krävs 60% av totalpoäng och för välgodkänt 85%. Totalpoäng: 75. Lycka till! Tentamen i Farmakologi och Sjukdomslära. 16/8, 2013. Skrivtid: 08:00 13:00 Lärare: Christina Karlsson, fråga 1-3, 9p. Sara Nordkvist, fråga 4-9, 15p. Nils Nyhlin, fråga 10-13, 9p. Per Odencrants, fråga

Läs mer

Läkarguide för bedömning och övervakning av kardiovaskulär risk vid förskrivning av Strattera

Läkarguide för bedömning och övervakning av kardiovaskulär risk vid förskrivning av Strattera Läkarguide för bedömning och övervakning av kardiovaskulär risk vid förskrivning av Strattera Strattera är indicerat för behandling av ADHD (Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder) hos barn (från 6 års

Läs mer

Inläsningsmaterial och instuderingsfrågor - läkemedelsutbildning (inför delegering)

Inläsningsmaterial och instuderingsfrågor - läkemedelsutbildning (inför delegering) Sid 1(6) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Tillsynsenheten Karlstad 2015-06-23 Medicinsk ansvarig sjuksköterska Inläsningsmaterial och instuderingsfrågor - läkemedelsutbildning (inför delegering) Hälso- och

Läs mer