Synpunkter på läkemedelsanvändning vid njurfunktionsnedsättning hos äldre
|
|
- Dan Hellström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Synpunkter på läkemedelsanvändning vid njurfunktionsnedsättning hos äldre Normalt och särskilt vid sjukdom minskar njurfunktionen med stigande ålder. Vid 80 års ålder kan funktionen vara halverad och ännu lägre vid t.ex. hjärt-kärlsjukdom. Korrekt läkemedelsdosering förutsätter kunskap om aktuell njurfunktion. Särskilt gäller detta äldre multisjuka patienter. Vid läkemedelsgenomgångarna som genomförts med apotekarstöd 2007 och 2008 inom ramen för Läkemedelskommitténs satsning på äldre och läkemedel, uppmärksammades att närmare 8 av 10 patienter hade måttlig (egfr ml/min) eller avancerad njursvikt (egfr < 30 ml/min). egfr beräknades enligt Cockcroft-Gault. Detta har betydelse för dosering av många vid diagnoser hos äldre vanliga läkemedel (t.ex. hjärt-kärlsjukdomar, diabetes, smärta, infektioner). Läkemedelskommittén har i samråd med Knut-Christian Gröntoft, överläkare njurmedicin, Mälarsjukhuset sammanställt följande synpunkter på läkemedelsanvändning vid njurfunktionsnedsättning hos äldre avseende bedömning av njurfunktion och läkemedelsdosering. Urvalet av läkemedel baseras på läkemedelsgenomgångar i Sörmland 2007 och 2008 som har genomförts tillsammans med apotekare inom ramen för läkemedelsgenomgångsribban. Definition av njurfunktionsnedsättning Med utgångspunkt från glomerulär filtrationshastighet (GFR) indelas njurfunktionsnedsättning i 5 stadier (CKD= Chronic Kidney Disease). egfr är förkortning av estimated GFR. CKD 1: albuminuri och normal njurfunktion - egfr över 90 ml/min CKD 2: albuminuri och lätt nedsatt njurfunktion egfr ml/min CKD 3: måttlig njursvikt egfr ml/min CKD 4: avancerad njursvikt egfr ml/min CKD 5: terminal njursvikt egfr <14,9 ml/min GFR-beräkning (egfr) istället för kreatinin Normalt P- kreatinin innebär inte alltid normal njurfunktion. Speciellt äldre patienter kan till följd av minskad muskelmassa ha normalt P-kreatinin vid varierande grad av njurfunktionsnedsättning. Därför bör man ersätta P-kreatinin med beräkning av estimerad GFR (egfr) för en grov skattning av CKD-klass. Metoder för att beräkna GFR: Cockcroft-Gault: Sökväg till kalkylator: Fass för förskrivare, läkemedelsfakta, fakta för förskrivare, kreatininclearance. MDRD (tillämpas av lab i Sörmland för GFR-beräkning vid beställning av GFR-paket) Cystatin C baserat egfr Iohexolclearance Kommentar angående metoderna för att beräkna GFR Cockcroft Gault ger egfr som skattat kreatininclearance i ml/min (= reell/absolut clearance). MDRD ger egfr i ml/min/1.73 m 2 kroppsyta (= relativ egfr). Cystatin C baserat egfr anges som ml/min/1,73 m 2 (= relativ egfr). 1
2 Felkällor MDRD: Viktigaste felkälla är att en för åldern muskelatrofisk (kakektisk) patient får ett övervärderat egfr enligt MDRD, dvs har ett lägre sant GFR än egfr anger. Cockroft-Gault: Vanligaste felkälla: Överviktig patient får ett för högt egfr, dvs sant GFR är lägre än egfr. Vilken metod tillämpas för läkemedelsdosering hos äldre patienter? För läkemedelsdosering vill vi veta patientens reella kreatininclearance (inte vad den skulle ha haft om den varit en normalstor person), därför används Cockcroft Gault`s formel. Den har felkällor enligt ovan, man kan ändå tryggt hålla sig till den för läkemedelsdosering. Fass texternas anvisningar om dosanpassning av läkemedel till njurfunktion bygger till 80% på kreatininclearance, oftast skattat enligt Cockcroft - Gault. Praktisk handläggning äldre patienter Beräkna egfr enligt Cockcroft Gault utifrån vikt, ålder, kön, kreatinin, (beställ inte GFR-paket av lab). För överviktig patient: använd idealvikt istället för faktisk vikt. Kalkylator: sökväg: Fass för förskrivare, läkemedelsfakta, fakta för förskrivare, kreatininclearance. (Tips: Spara som favorit). Principer för läkemedelsbehandling vid njurfunktionsnedsättning hos äldre Nedsatt njurfunktion förändrar farmakokinetiken av främst de läkemedel som huvudsakligen utsöndras via njurarna. Om dessa läkemedel ges i sedvanlig dos erhålls avsevärt högre plasmakoncentrationer än normalt. Doserna behöver anpassas till njurfunktionen för att förhindra allvarliga biverkningar, särskilt om läkemedlet har smal terapeutisk bredd. Målet är att patienter med nedsatt njurfunktion skall ha samma plasmakoncentration och effekt av farmakologiskt aktivt substans som patienterna utan nedsatt njurfunktion. Man kan påverka plasmakoncentrationen genom att ändra dos eller doseringsintervall. Principer för anpassning av dos för läkemedel som utsöndras oförändrat renalt: - Läkemedel med smalt terapeutisk bredd behöver dosreduceras redan vid egfr< 60min/min (t ex digoxin). - Läkemedel med större terapeutisk bredd behöver i regel dosreduceras vid egfr< 30ml/min - Läkemedel som bildar aktiva metaboliter dosreduceras pga förhöjda metabolithalter i plasma (t ex dextropropoxyfen, tramadol, glibenklamid, diazepam, morfin) Läkemedelsgrupper som beaktas särskilt: - Läkemedel som påverkar renin-angiotensinsystemet (ACE-hämmare, ARB, Spironolakton) - Diuretika - Diabetesläkemedel - NSAID - Betareceptorblockerande läkemedel - Antibiotika ACE-hämmare och ARB Allmänt: - Tillräcklig RAAS- blockad sparar sannolikt på njurfunktionen även hos äldre patienter - Nyinsättning ACE/ARB (gäller patienter som är i cirkulatorisk balans): upptrappning stegvis varannan vecka (ex Enalapril:2,5mg;5mg;10mg). Dosen anpassas 2
3 till patientens svar på behandlingen, dvs kalium ej > 5, kreatininstegring ej över 30% (ska plana ut inom ca en månad), ej för kraftigt blodtryckssänkning. Äldre är en extrakänslig patientgrupp, pga fallproblematik. - Monitorering: kontrollera P-kreatinin, egfr och P-kalium före nyinsättning, efter varje dosökning och 2 månader efter slutdos, därefter halvårsvis. - CAVE akut dehydrering! Sätt ut ACE-hämmare och ARB tillfälligt vid uttalad dehydrering där patienten är tydligt medtagen pga t ex infektion, diarré och/eller kräkningar eller överbehandling med diuretika (aktiverat RAAS). Behandlingen med ACE-hämmare och ARB skall upphöra tills dehydreringen är hävd. Återinsätt när dehydreringen är hävd och patienten är åter i sitt habitualtillstånd. Återinsättning görs i två steg med en veckas mellanrum. Kontrollera kalium, kreatinin/egfr, blodtryck. Viktigt att informera patient och vårdpersonal angående risker vid uttalad dehydrering samt vilka åtgärder dessa skall vidta. Patientinformation finns vid njursviktsmottagning (se bilaga 2). Kalium Allmänt: A. Lågt kalium - Risken vid kaliumvärden i det lägre intervallet (3,5-3,9) är ett obeaktat problem. Patienter med hypertoni och hjärtsvikt ska inte ligga lägre i kalium än 4 (ökad risk för rytmpåverkan och plötslig död). - Spironolakton är förstahandsval som kaliumsparare (har även njurprotektion), följt av Amilorid som är lika bra kaliumsparare men saknar njurprotektion. - Kaliumsubstitution avrådes. Minskar inte dödligheten, ger ej ökning av kalium intracellulärt och minskar inte magnesiumförluster. B. Hyperkalemi (>5) - Hyperkalemi kan vara tecken på nedsatt njurfunktion - Uteslut mätfel! - Kontrollera att patienten ej använder NSAID eller kaliumsparare (Amilorid, Spironolakton, Kalium). - Beakta ACE-hämmar/ARB doser. - Diuretika - Kostråd - Resonium Metformin Metformin skall sättas ut vid alla tillfällen där njursvikt kan uppkomma dvs vid allvarlig sjukdom/försämring och dehydrering. Specifika åtgärder vid egfr 60ml/min eller lägre Följande bör övervägas: Samtliga NSAID - Stor försiktighet hos äldre, då NSAID kan ha ogynnsam inverkan på njurhemodynamiken och försämra njurfunktionen, samt ökad risk för mag-/tarmbiverkningar, särskilt blödningar. Kontraindicerat vid hjärt- och njursvikt. Vid säkerställd indikation: Välj kortverkande preparat (diklofenak, ibuprofen), ordinera korta kurer (1-2 veckor), halva normaldosen. Säkerställ adekvat kontroll av kreatinin, kalium och vätskeretention. Coxiber har samma negativa effekt på njurfunktionen som övriga NSAID. 3
4 4
5 Typ 2 diabetiker och hypertonipatienter med proteinuri: - Sätt in specifikt njurskyddande behandling med ACE-hämmare eller ARB. Preparatval enligt Reklista. (Tillämpa sunt förnuft med tanke på ålder och andra sjukdomar!). - Metformin bör inte ges till patienter med egfr < 60ml/min, pga risk för laktatacidos. Specifika åtgärder vid egfr 30ml/min eller lägre Följande bör övervägas: - Utsättning av tiazider (pga att diuretisk effekt oftast ej tillfredställande vid egfr<30 ml/min). Vid behov av diuretika ersätt tiaziden med kortverkande furosemid (ej retardberedning). - Ompröva behovet av kaliumsparande diuretika och sätt ut kaliumsubstitution. - Övergång till kortverkande furosemid istället för retardberedning. - Ompröva Digoxin. Utsättning eller dossänkning/ alternativt förlängt doseringsintervall. Målområde s-digoxin: 0,6-1,4 nmol/l. - NSAID undvikes helst pga stor risk för ytterligare försämring av njurkapaciteten och risk för njur- och hjärtsvikt och biverkningar från mag-/tarmkanalen, särskilt blödningar. Vid stark indikation ordinera korta kurer (1-2 veckor), välj kortverkande preparat (diklofenak, ibuprofen), halva normaldosen. Säkerställ adekvat kontroll av kreatinin, kalium och vätskeretention. 5
6 Läkemedel att uppmärksamma vid nedsatt njurfunktion Tabellen nedan baseras på läkemedelsgenomgångar i Sörmland 2007 och 2008 som har genomförts tillsammans med apotekare inom ramen för läkemedelsgenomgångsribban. Vi ansvarar inte för att listan är fullständig. Dosreducering: se Fasstext för respektive preparat. egfr < 60 ml/min Bezalip - dosreducera Cetirizin- max 5 mg/dag Ciproxin- dosreducera högre doser Crestor- dosreducera doser över 40mg Cyklokapron- dosreducera Dexofen (dextropropoxifen)- dosreducera Diflucan (flukonazol)- dosreducera, gäller ej engångsdoser Digoxin- följ S-digoxin, dosreducera Durbis- dosreducera Gabapentin- dosreducera Hiprex- rek ej (risk för att hippursyra bildar kristaller vid nedsatt njurfunktion) Keppra- dosreducera Kodein (Citodon mfl)- överväg dosreduktion Lopid- dosreducera Lyrica- dosreducera Metformin- undvik, risk för laktatacidos Morfin- överväg dosreduktion *NSAID- stor försiktighet hos äldre Oxicontin- överväg dosreduktion Pravastatin- startdos 10 mg Sifrol- dosreducera Sotalol- dosreducera, undvik helst (trappas) Tiparol (tramadol) dosreducera *Samtliga NSAID- riskfylld behandling hos äldre. Välj preparat med kort halveringstid (diklofenak, ibuprofen), halva normaldosen, kort behandlingstid (1-2 veckor). Kontraindicerat vid hjärt- och njursvikt. egfr < 30 ml/min ACE-hämmare, ARB Alenat + övriga p.o. bisfosfonater- rek ej Allopurinol- dosreducera Amilorid + kombinationer med amilorid- undvik Atenolol- dosreducera Bactrim- dosreducera Ciproxin - dosreducera Citalopram- ingen dosanvisning vid egfr< 20 ml/min Crestor- kontraindicerat Cymbalta- överväg dosreducering Detrusitol- maxdos 2mg Dexofen (dextropropoxifen) - undvik Digoxin- ompröva, överväg utsättning Efexor Depot (venlafaxin)- halverad tidigare dos Esidrex- undvik, ofta otillräcklig effekt Glibenklamid+ övriga SU- undvik, överväg insulin Kodein (Citodon)- dosreducera Mindiab + övriga SU- undvik, överväg insulin Morfin- dosreducera NSAID- undvikes helst Oxicontin- dosreducera Paracetamol- överväg dosreduktion Primperan- dosreducera Simvastatin- försiktighet vid doser > 10mg Spironolakton- överväg utsättning Tiazider (även i kombinationer)- undvik, ofta otillräcklig effekt Tiparol (tramadol)- undvik Vesicare- maxdos 5 mg Xatral OD- rek ej (säkerhetsdata saknas) Antibiotika: se Fass. Psykofarmaka: se LMKs kort: Äldre och läkemedel som bygger på Socialstyrelsens Indikatorer för utvärdering av kvaliteten i äldres läkemedelsterapi. På grund av ökad känslighet för CNS-biverkningar rekommenderas ofta lägre doser till äldre. Försiktighet vid nedsatt njurfunktion: se Fass för resp preparat. Källor: Fass, Läkemedelsboken, Internetmedicin, Martindale, Farmakologiska synpunkter på analgetika till äldre (Doc I.Odar-Cederlöf, Smärtbibl. Mundipharma), Renal Drug Handbok, Socialstyrelsens indikatorer för utvärdering av äldres läkemedelsterapi. Utarbetat av: Ruth Lööf, apotekare, och Sune Pettersson, apotekare, Knut-Christian Gröntoft, överläkare, Bengt Lindqvist, informationsläkare. Ingegerd Odar-Cederlöf, docent klinisk farmakologi, regionala biverkningsenheten, Huddinge sjukhus har bidragit med värdefulla synpunkter. 6
Att dosera läkemedel vid njursvikt
20180131 Att dosera läkemedel vid njursvikt Hans Furuland, överläkare Njurmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala Njurfunktionen Agenda Biotillgänglighet Distributionsvolym Proteinbindning Elimination Farmakodynamik
Läs merÄldre patienter och njursvikt Ulf Åhman
Äldre patienter och njursvikt Ulf Åhman 170328 Njurens åldrande 1000000 nefron/njure vid födseln Succesiv mognad upp mot 2 åå GFR ca 125 ml/min vid 20 åå GFR ca 60 ml/min vid 80 åå Bild på GFR-nedgång
Läs merNjurfunktion och läkemedel. Josefine Carlsson Klinisk apotekare
Njurfunktion och läkemedel Josefine Carlsson Klinisk apotekare Njurens åldrande Vid 70-80 års ålder har njurfunktionen halverats Samsjuklighet och livsstilsfaktorer påskyndar åldringsprocessen Den interindividuella
Läs merExpertrådet för medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté
Kloka Listan 2014 Expertrådet för medicinska njursjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Njursjukdomar Klokt råd 2014 Beräkna och beakta njurfunktionen vid val och dosering av läkemedel Beräkna njurfunktionen
Läs merNJURFUNKTION HOS ÄLDRE
NJURFUNKTION HOS ÄLDRE ur ett primärvårdsperspektiv. Linnea-projekt 9 februari 2012 Deltagare: Samuel Gasperan, Urban Stattin, Marja Hartmann, Stefan Johansson MÅL Hitta fler patienter med nedsatt njurfunktion
Läs merKLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté
KLOKA LISTAN 2015 Expertrådet för medicinska njursjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Njursjukdomar Klokt råd 2015 Beräkna och beakta njurfunktionen vid val och dosering av läkemedel Beräkna njurfunktionen
Läs meregfr NÅGOT ATT RÄKNA MED
egfr NÅGOT ATT RÄKNA MED Christina Sjöberg, överläkare, Geriatrik Mölndal, Terapigruppen Äldre och Njurfunktionen viktig för äldres Många utsöndras renalt Kreatininvärdet räcker inte Njurfunktionen avtar
Läs merLäkemedel och nedsatt njurfunktion. Del 2 Särskilda läkemedelsgrupper
Läkemedel och nedsatt njurfunktion Del 2 Särskilda läkemedelsgrupper Särskilda läkemedelsgrupper Digoxin ACE-hämmare + ARB Diuretika Hypertonimediciner NSAID Diabetesmedel Antibiotika Trombocythämmare
Läs merExpertrådet i medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté
Kloka Listan 2012 Expertrådet i medicinska njursjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté 1 Expertrådet för medicinska njursjukdomar Kloka råd 2012 Beräkna och beakta njurfunktionen vid val och dosering
Läs merNjurar; GFR och läkemedel
Njurar; GFR och läkemedel Katarina Flyrén Josefine Carlsson Kliniska apotekare, Läkemedelsenheten 180528 Njurens åldrande Vid 7080 års ålder har njurfunktionen halverats Samsjuklighet och livsstilsfaktorer
Läs merÄldre och njurfunktion - att tänka på vid val av läkemedel. Gudrun Malmsten Med kliniken USÖ
Äldre och njurfunktion - att tänka på vid val av läkemedel Gudrun Malmsten Med kliniken USÖ Den åldrande njuren Sedan e GFR mätningar börjat användas för att bestämma njurfunktion har allt fler äldre identifierats
Läs merHur mäter man njurfunktionen hos äldre?
Hur mäter man njurfunktionen hos äldre? Kjell Lindström, distriktsläkare Jönköping Glomerulär Filtrationshastighet GFR Det viktigaste måttet för att spegla njurfunktionen GFR - den vätskemängd som filtreras
Läs merLäkemedelsbiverkningar
Läkemedelsbiverkningar 10-30% av alla sjukhusinläggningar av äldre God läkemedelsterapi hos äldre Vad behöver jag tänka på? Ruth Lööf, apotekare, Läkemedelskommittén Läkartidningen 2008 nr 12-13! Mag-/tarmblödning
Läs merMåste jag ha ont bara för att jag är gammal? Smärtbehandling och Äldre Hösten 2009
Måste jag ha ont bara för att jag är gammal? Smärtbehandling och Äldre Hösten 2009 Arbetsgrupp Birgir Arge - Reumatologiska kliniken MSE Carl Ove Arvidsson - Smärtmottagningen NLN Anette Bjerg - Dl, VC
Läs merKLOKA LISTAN Expertrådet för medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté
KLOKA LISTAN 2016 Expertrådet för medicinska njursjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Njursjukdomar Klokt råd 2016 Beräkna och beakta njurfunktionen vid val och dosering av läkemedel Beräkna njurfunktionen
Läs merDiabetes mellitus. (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer)
Diabetes mellitus (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer) Diagnos Fp-glukos > 7,1 mmol/ P-glukos> 11 Ofta kombinerat med högt blodtryck, övervikt/fetma, höga blodfetter Ökad risk att få hjärtkärlssjukdom ex.
Läs merLÄKEMEDEL OCH ÄLDRE. Christina Sjöberg Terapigruppen Äldre och läkemedel
LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE Christina Sjöberg Terapigruppen Äldre och läkemedel SBU: Äldres läkemedelsbehandling hur kan den förbättras? VGR: Nya Medicinska riktlinjer Socialstyrelsen: Indikatorer för god läkemedelsterapi
Läs merÄldre och läkemedel LATHUND
Äldre och läkemedel LATHUND Generella rekommendationer Läkemedel som bör ges med försiktighet till äldre Läkemedel som bör undvikas till äldre Alzheimers sjukdom Generella rekommendationer Hos äldre och
Läs mer1) Läkemedelsverket rekommenderar angående hormonella antikonceptionsmetoder:
1) Läkemedelsverket rekommenderar angående hormonella antikonceptionsmetoder: a) Vid samtidig behandling med rifampicin, vissa HIV-läkemedel, antiepileptika såsom karbamazepin, fenytoin och fenobarbital
Läs merKloka Listan 2013. Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté
Kloka Listan 2013 Expertrådet för geriatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Äldre och läkemedel Generella rekommendationer Individualisera, ompröva indikationer regelbundet och utvärdera
Läs merPrimärvården och laboratorie-prover
Primärvården och laboratorie-prover Oselekterad patientgrupp, låg sjukdomsrisk 1. Identifiera sjukdomar: Lågt positivt prediktivt värde av test» Många falskt positiva, behöver utredas mer, kan skapa oro
Läs merSmärta hos äldre - läkemedel. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet
Smärta hos äldre - läkemedel Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Farmakokinetiska förändringar eliminering Fettlösligt läkemedel Vattenlösligt läkemedel Metabolit aktiv eller
Läs merLäkemedel - nytta och risk hos äldre. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet
Läkemedel - nytta och risk hos äldre Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar - Åldrande - Sjukdom Polyfarmaci Äldre och läkemedel Kroppsliga
Läs merRationell läkemedelsbehandling till äldre
Rationell läkemedelsbehandling till äldre Sara Modig Distriktsläkare, Med.Dr. Terapigrupp Äldre och läkemedel Äldregeneral för Läkemedel är normalt bra och välstuderade produkter med effekt på dödlighet,
Läs merRiktlinjer för bedömning av njurfunktion
Riktlinjer för bedömning av njurfunktion Thamara Zafirova Överläkare- kemilaboratoriet, Jönköping 1 Bedömning av njurfunktion Att känna till patientens njurfunktion är av stor betydelse för diagnostik
Läs merKLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté
KLOKA LISTAN 2015 Expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Diabetes mellitus Multifaktoriell behandling Hjärt-kärlsjukdom är vanligt vid diabetes. Förutom
Läs merNjurfunktionsskattning och njursjukdomsepidemiologi i SLL (SCREAM) Peter Bárány
Njurfunktionsskattning och njursjukdomsepidemiologi i SLL (SCREAM) Peter Bárány Njurmedicinska Kliniken Karolinska Universitetssjukhuset och CLINTEC Karolinska Institutet Glomerulär filtration Med hjälp
Läs merLäkemedelsförskrivning till äldre
Läkemedelsförskrivning till äldre Hur ökar vi kvaliteten och säkerheten kring läkemedelsanvändningen hos äldre? Anna Alassaad, Leg. Apotekare, PhD Akademiska sjukhuset, Landstinget i Uppsala län Läkemedelsrelaterade
Läs merNjuren Blodtryck. Peter Fors Alingsås Lasarett
Njuren Blodtryck Peter Fors Alingsås Lasarett peter.fors@hotmail.com Njurskador diabetes Diabetesnefropati (glomerulär sjd) Nefroskleros (generell parenkymskada) Njurartärstenos (arteriell sjukdom) Modifierbara
Läs merDIABETES OCH NJURAR. Anders Persson, Överläkare Medicinkliniken, Sundsvalls sjukhus. Varför är det svårt?
DIABETES OCH NJURAR Anders Persson, Överläkare Medicinkliniken, Sundsvalls sjukhus Varför är det svårt? 1 Varför är det svårt? Hyperglykemi kan leda till njurskada, så kallad diabetesnefropati. Vid njurfunktionsnedsättning
Läs merDiabetes och njursvikt
Diabetes typ 2 i 18 år Bosse 53 år (1) Diabetes och njursvikt peter.fors@hotmail.com Riskfaktorer: Snusar, hypertoni, hyperkolesterolemi, överviktig (midjemått 107 cm), motionerar inte, nästan aldrig alkohol.
Läs merHbA1c och blodsocker-mål (LMV 2017)
Blodsockerbehandling typ 2 HbA1c och blodsocker-mål (LMV 2017) Patient Nydiagnostiserad eller patient med längre duration och utan samsjuklighet eller hypoglykemier HbA1c-mål (P-Glukos) 42 52 (7 8,5) Kommentar
Läs merOFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN
LOSATRIX 12,5 MG FILMDRAGERADE TABLETTER Datum: 8.9.2015, Version 1.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av den offentliga sammanfattningen VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst
Läs merPeter Fors Alingsås Lasare2
Peter Fors Alingsås Lasare2 peter.fors@hotmail.com Njurskador diabetes DiabetesnefropaA (glomerulär sjd) Nefroskleros (generell parenkymskada) Njurartärstenos (arteriell sjukdom) Modifierbara riskfaktorer
Läs merFörslag på riktlinjer för läkemedelinställning på hjärt-/kärlmottagning inom primärvården Södra Älvsborg avseende hjärtsvikt
2010-05-26 28-2010 1 (6) Förslag på riktlinjer för läkemedelinställning på hjärt-/kärlmottagning inom primärvården Södra Älvsborg avseende hjärtsvikt Följande dokument avser behandling av systolisk hjärtsvikt.
Läs merGeriatrisk farmakologi så påverkar mediciner äldre patienters kroppsliga funktioner. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet
Geriatrisk farmakologi så påverkar mediciner äldre patienters kroppsliga funktioner Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar - Åldrande
Läs merHur kan sjuksköterskan förbättra kvalitet och säkerhet i patientens läkemedelsbehandling?
Läkemedel och äldre Hur kan sjuksköterskan förbättra kvalitet och säkerhet i patientens läkemedelsbehandling? leg apotekare Helén Merkell Läkemedelskommittén Örebro läns landsting + = SANT Äldre Socialstyrelsens
Läs merBedömning och mätning av njurfunktion. Anders Christensson Njurmedicin SUS
Bedömning och mätning av njurfunktion Anders Christensson Njurmedicin SUS Njurens funktioner Rening glomerulär filtration (GFR) Vätskebalans Syrabasreglering Hormoner Blodtrycksreglering Indelning av kronisk
Läs merDen multisjuka äldre och läkemedel
Den multisjuka äldre och läkemedel 2019.04.02 Ulrika Edström Informationsläkare/ geriatriker Läkemedelskommittén/ länsverksamhet GNR Region Västernorrland Ung i sinnet 1 Vad händer vid normalt åldrande??
Läs merÄldre och läkemedel. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet
Äldre och läkemedel Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar - Åldrande - Sjukdom Polyfarmaci Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar
Läs merLÄKARDAGARNA 2010 SVIKT I OLIKA ORGANSYSTEM. Gamla Njurar. Per Sjöström
LÄKARDAGARNA 2010 SVIKT I OLIKA ORGANSYSTEM Gamla Njurar Per Sjöström Beräkning av CL-kreatinin enl. Cockcroft-Gault. Kvinna, 160 cm, 55 kg. S-kreatinin 110 Man, 175 cm, 75 kg, S-kreatinin 115 ml/min/1,73
Läs merÄldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar
Äldre och läkemedel Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder Kristina Johnell Aging Research Center Karolinska Institutet Hovstadius et al. BMC Clin Pharmacol 2009;9:11 2 Polyfarmaci Äldre och kliniska
Läs merLäkemedelsgenomgångar på Alströmerhemmet plan 3-5
Läkemedelsgenomgångar på Alströmerhemmet plan 3-5 Hösten 2007 Kungsholmens stadsdelsnämnd Beställaravdelning Stockholm 08-02-25 1 Rapport Läkemedelsgenomgångar på Alströmerhemmet Vårdtagare inkluderade
Läs merMöjliga framtidskällor och framtidstjänster i SIL. Birgit Eiermann, farm Dr., SIL birgit.eiermann@inera.se 1
Möjliga framtidskällor och framtidstjänster i SIL Birgit Eiermann, farm Dr., SIL birgit.eiermann@inera.se 1 SIL - hålla koll på läkemedel 2 SIL en läkemedelskälla för livet 3 Nya SIL tjänster Interaktioner
Läs merSMÄRTA hos äldre. Christopher Lundborg VÖL OP 7 ANOPIVA SU/Sahlgrenska GÖTEBORGS UNIVERSITET SAHLGRENSKA AKADEMIN
SMÄRTA hos äldre Christopher Lundborg VÖL OP 7 ANOPIVA SU/Sahlgrenska START LOW GO SLOW Vem är äldre? Äldre än 65 år? YÄ Yngre äldre ÄÄ Äldre Äldre ( >80 år) ÄÄÄÄÄ Ännu äldre än äldre äldre AB 2019 1754
Läs merKompetenssamverkan för en säkrare läkemedelsbehandling
Kompetenssamverkan för en säkrare läkemedelsbehandling Ulrika Gillespie ulrika.gillespie@farmbio.uu.se leg. apotekare och doktorand Akademos, Akademiska sjukhuset Avd. för farmakokinetik och läkemedelsterapi,
Läs merLäkemedelsbiverkningar är en väldigt vanlig orsak till att äldre söker på akuten (8-40%).
Äldre och läkemedel Läkemedelsbiverkningar är en väldigt vanlig orsak till att äldre söker på akuten (8-40%). För hög dos. Olämpliga läkemedel. Olämpliga kombinationer (55000 äldre har mer än 10 mediciner).
Läs merLäkemedel med betydande antikolinerga effekter (se tabell 1) Tramadol (N02AX02) Propiomazin (N05CM06) skall vara så låg som möjligt.
Lathund till Socialstyrelsens Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre (2010-6-29) Utformad av Jessica Hjert, apotekare, Läkemedelsenheten Landstinget i Värmland Preparat som bör undvikas om inte
Läs merAtt skatta njurfunktionen! - beskriva hur SBUs expertgrupp arbetat - ge ett sammandrag av rapporten från SBU
Att skatta njurfunktionen! - beskriva hur SBUs expertgrupp arbetat - ge ett sammandrag av rapporten från SBU Carl-Gustaf Elinder, professor KI, avdelningschef, Hälso- och Sjukvårdsförvaltningen, Sthlm
Läs merDokument ID: Fastställandedatum: Revisionsnr: Giltigt t.o.m.:
Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(8) Diabetes Diabetesprevalensen ökar både beträffande typ 1 och typ 2. Det är viktigt att behandlingen fokuserar på den totala riskprofilen, innefattande livsstilsförändringar
Läs merKOMMUNALA AKUTLÄKEMEDELS- FÖRRÅD
KOMMUNALA AKUTLÄKEMEDELS- FÖRRÅD - LÄKEMEDEL TILL ÄLDRE Terapigruppen Äldre och läkemedel Kommunala akutläkemedelsförråd och läkemedel till äldre 9:00 Presentation Christina Sjöberg 9:10 Äldre och läkemedel
Läs merNjuRen funktionalitet och innehåll
NjuRen funktionalitet och innehåll 2015-05-20 Tero Shemeikka Överläkare Avd. E-hälsa och strategisk IT Hälso- och sjukvårdsförvaltningen SLL Specialist i geriatrik Förskrivningen allt mer komplex speciellt
Läs merNjurfunktion och dosering hos äldre
Infektioner hos äldre, 12 januari 2012 Erik Eliasson, överläkare, docent Klinisk farmakologi Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Äldre exponeras för alltfler mediciner pga av samtidigt förekommande,
Läs merGöteborg Peter Fors Alingsås Lasare<
Göteborg 2016-11-17---18 Peter Fors Alingsås Lasare< peter.fors@hotmail.com Njurskador diabetes DiabetesnefropaJ (glomerulär sjd) Nefroskleros (generell parenkymskada) Njurartärstenos (arteriell sjukdom)
Läs merTentamen DX Klinisk farmakologi. Maxpoäng 30
1/8 Tentamen DX5 160511 Klinisk farmakologi Maxpoäng 30 Tentan består av 21 frågor. Den första delen av frågorna rör en läkemedelsvärdering/studiegranskning. MEQ = max 15 p, dina poäng Om vi efterfrågar
Läs merTema äldre och läkemedel
Tema äldre och läkemedel Hur behandlar vi beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD)? Gästföreläsare Sibylle Mayer, överläkare på Minnesmottagningen i Hudiksvall, Geriatrik Gävle God
Läs merFAS UT. Att utvärdera, ifrågasätta och skonsamt avsluta läkemedelsbehandlingar. Claes Lundgren Västerbottens Läns Läkemedelskommitté
FAS UT Att utvärdera, ifrågasätta och skonsamt avsluta läkemedelsbehandlingar Claes Lundgren Västerbottens Läns Läkemedelskommitté FAS UT ² Kapitel 1 Kapitel 2 Kapitel 3 Kapitel 4 Kapitel 5 Kapitel 6 Kapitel
Läs merLäkemedelsgenomgångar
Åsele kommun 2009 Åseborg Åsele kommun Uppdragsrapport 2009-06-8 (LMG) har utförts på totalt 3 st individer under våren 2009. Medelåldern var 88 år (78-09). Av individerna hade 86 % (30 st) ApoDos (individuellt
Läs merKLOKA LISTAN. Expertrådet för geriatriska sjukdomar
KLOKA LISTAN 2019 Expertrådet för geriatriska sjukdomar Nyheter Geriatriska sjukdomar Inga preparatförändringar Små ändringar i rubriker Omarbetade motiveringstexter Geriatriska sjukdomar Ångest ny rubrik
Läs merMålbeskrivning i Njurmedicin för blivande internmedicinare
Målbeskrivning i Njurmedicin för blivande internmedicinare Handledare skall utses vid tjänstgöringens start och bör medverka till att uppsatta mål nås. För att uppnå dessa mål behövs i normalfallet 2-3
Läs merSBU:s sammanfattning och slutsatser
SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health Technology Assessment SBU:s sammanfattning och slutsatser Att bedöma njurfunktionen på ett
Läs merKällor till läkemedelsinformation. Klinisk farmakologi Institutionen för Medicin Solna
Källor till läkemedelsinformation Klinisk farmakologi Institutionen för Medicin Solna Vanliga åkommor tag hjälp av Kloka Listan! Beslutas årligen av Stockholms Läns Läkemedelskommitté Rekommendationer
Läs merNya diabetesläkemedel och riktlinjer en uppdatering
Nya diabetesläkemedel och riktlinjer en uppdatering Professor Björn Eliasson Sahlgrenska Universitetssjukhuset LMV2010: Typ 2-diabetes - en behandlingsalgoritm Hyperglykemi Metformin SU eller insulin NPH
Läs merHemsidan för Programrådet. Arbetsrum: Diabetesvårdens utveckling
Distriktsläkardagarna Oktober 2016 Blå Korset Metformin och röntgen Violeta Armijo Del Valle Elisabeth Sörman Diabetessjuksköterskor/Diabetessamordnare Hemsidan för Programrådet www.lul.se/programrad_diabetes
Läs merTentamen DX Klinisk farmakologi. Maxpoäng 30
1/9 Tentamen DX5 161212 Klinisk farmakologi Maxpoäng 30 Tentan består av 19 frågor. Skriv svaren efter frågan. MEQ = max 15 p, dina poäng Vid platsbrist fortsätt på baksidan. Lycka till! 2/9 3/9 1. a)
Läs merNjursjukdom diagnostik och behandling. Karl Bjurström, Överläkare MLF Njur- och Dialysmottagningen, HSH.
Njursjukdom 2016-04-15 -diagnostik och behandling Karl Bjurström, Överläkare MLF Njur- och Dialysmottagningen, HSH. Epidemiologi för kronisk njursvikt (CKD) egfr ml/min/1,73m2 CKD stadium Prevalens % Sverige
Läs merGod och säker läkemedelsbehandling för äldre Fokus på antipsykotika. Ruth Lööf Läkemedelskommittén Sörmland
God och säker läkemedelsbehandling för äldre Fokus på antipsykotika Ruth Lööf Läkemedelskommittén Sörmland Mål på regeringsnivå 2011-2014 3. God och säker läkemedelsbehandling för äldre Läkemedelsbehandling
Läs merBilaga II. Revideringar till relevanta avsnitt i produktresumén och bipacksedeln
Bilaga II Revideringar till relevanta avsnitt i produktresumén och bipacksedeln 6 För produkter som innehåller de angiotensin-konverterande enzymhämmarna (ACEhämmare) benazepril, kaptopril, cilazapril,
Läs merLäkemedel till äldre 214 215
Läkemedel till äldre Läkemedelsstudier på patienter äldre än 75 år är näst intill obefintliga. Trots detta förskrivs det flest läkemedel per patient i denna åldersgrupp. Problem med förändrad läkemedelsomsättning,
Läs merFlerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se
Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Koll på läkemedel inte längre projekt utan permanent verksamhet Fakta om äldre och läkemedel
Läs merRapport Läkemedelsgenomgångar
Rapport Läkemedelsgenomgångar Ale kommun 20-202 Författare: Apotekare Eva Wärmling eva.warmling@apoteket.se Sammanfattning Läkemedelsgenomgångarna genomfördes enligt Socialstyrelsens team-modell. Samarbetspartners
Läs merDen multisjuka äldre och läkemedel ur ett slutenvårdsperspektiv
Den multisjuka äldre och läkemedel ur ett slutenvårdsperspektiv 2019.03.20 Ulrika Edström Informationsläkare/ geriatriker Läkemedelskommittén/ länsverksamhet GNR Region Västernorrland Ung i sinnet 1 Vad
Läs merKällor till läkemedelsinformation. Klinisk farmakologi Institutionen för Laboratoriemedicin Institutionen för Medicin Solna
Källor till läkemedelsinformation Klinisk farmakologi Institutionen för Laboratoriemedicin Institutionen för Medicin Solna Vanliga åkommor tag hjälp av Kloka Listan! Beslutas årligen av Stockholms Läns
Läs merÄNDRINGAR SOM SKA INKLUDERAS I DE RELEVANTA AVSNITTEN I PRODUKTRESUMÉN FÖR NIMESULID-INNEHÅLLANDE LÄKEMEDEL (SYSTEMISKA FORMULERINGAR)
BILAGA III 1 ÄNDRINGAR SOM SKA INKLUDERAS I DE RELEVANTA AVSNITTEN I PRODUKTRESUMÉN FÖR NIMESULID-INNEHÅLLANDE LÄKEMEDEL (SYSTEMISKA FORMULERINGAR) Tillägg är kursiverade och understrukna, raderingar är
Läs merAmning och läkemedel. Lisa Valfridsson, Apotekare Läkemedelsenheten Region Halland
Amning och läkemedel Lisa Valfridsson, Apotekare Läkemedelsenheten Region Halland Innehåll Faktorer som påverkar om ett läkemedel kan användas under amning eller ej Amningskategorier i FASS Exempel på
Läs merNjurfunktion - hur mäter vi den i olika situationer?
Njurfunktion - hur mäter vi den i olika situationer? Olof Heimbürger, Docent. Överläkare Enheten för Medicinska Njursjukdomar, Institutionen för Klinisk Vetenskap, Intervention and Teknik, Karolinska Institutet
Läs merLäkemedelsgenomgångar på sjukhuset
Läkemedelsgenomgångar på sjukhuset Bettina Pfister, klinisk apotekare Jeanette Jonsson, klinisk apotekare, VLL Behövs läkemedelsgenomgångar? 7% av alla sjukhusinläggningar var läkemedelsrelaterade. Av
Läs merLäkemedelsgenomgångar
Åsele kommun 2009 Duvan, Fredrika Åsele kommun Uppdragsrapport 2009-0-8 (LMG) har utförts på totalt 3 st individer under tidsperioden. Medelåldern var 87 år (82-00). Av individerna hade 77 % (0 st) ApoDos
Läs merRiskfyllda läkemedel hos äldre LÄR UT
Riskfyllda läkemedel hos äldre LÄR UT 2013-04-23 Tobias Carlsson, Marie Elm Läkemedel på äldre dar (SBU) 2009 Frågor och svar. Mål för dagen Vilka läkemedel räknas som särskilt riskfyllda och olämpliga
Läs merTillfälligt uppehåll i läkemedelsbehandling vid akuta tillstånd med risk för intorkning, eller vid tecken på intorkning
2015-07-02/Läkemedelskommittén/EV Läkemedelskommitténs rekommendation: Tillfälligt uppehåll i läkemedelsbehandling vid akuta tillstånd med risk för intorkning, eller vid tecken på intorkning Indikation:
Läs merLäkemedelsanvändningen och Läkemedelsgenomgångar på Solbackens äldreboende Modul 1
Läkemedelsanvändningen och Läkemedelsgenomgångar på Solbackens äldreboende Modul 1 2007 Kungsholmens stadsdelsnämnd Beställaravdelning Stockholm Solbackens Äldreboende modul 1 07-07-27 1 Inledning Beskrivning
Läs merMetforminbehandling vid njursvikt
Metforminbehandling vid njursvikt Anders Frid, överläkare Universitetssjukhuset SUS, Malmö Örebro okt 2012 Metforminbehandling vid njursvikt? Anders Frid, överläkare Universitetssjukhuset SUS, Malmö Stockholm
Läs merUtskicksinformation för läkare och apotekspersonal om Bupropion 150 mg och 300 mg tabletter med modifierad frisättning
Utskicksinformation för läkare och apotekspersonal om Bupropion 150 mg och 300 mg tabletter med modifierad frisättning Läs produktresumén för läkemedlet noga innan du förskriver Bupropion Sandoz till en
Läs merVad har hänt sen SBU-rapporten?
Vad har hänt sen SBU-rapporten? Kreatinin, cystatin C och egfr Peter Ridefelt Klinisk kemi och farmakologi, Akademiska sjukhuset Uppsala SBU 33 författare, 572 sidor egfr Akademiska Akademiska före
Läs merProgram 13.15 ÖREBRO LÄNS LANDSTING
Program 13.15-13.30: Inledning. Christer Lundin, med klin USÖ, Läkemedelskommittén ÖLL 13.30-14.00: Kardiorenalt syndrom. Christer Lundin 14.00-14.45: Metforminbehandling vid njursvikt. Anders Frid, docent,
Läs merNSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas
Indikator Andelen individer (%) som använder NSAID, utan att med paracetamol först prövats och befunnits ha otillräcklig effekt, och utan att påtagliga inflammatoriska inslag föreligger, av alla med artros
Läs merKLOKA LISTAN. Expertrådet för medicinska njursjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté
KLOKA LISTAN Expertrådet för medicinska njursjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Vad ska behandlas vid kronisk njursjukdom? Hypertoni Dyslipidemi Höga blodsockervärden vid diabetes Högt P-fosfat
Läs mer2005:2. Hur mäter man njurfunktionen hos äldre? Vilken betydelse har nedsatt njurfunktion för läkemedelsbehandlingen? Primärvårdens FoU-enhet
Qulturum Rapport Hur mäter man njurfunktionen hos äldre? Vilken betydelse har nedsatt njurfunktion för läkemedelsbehandlingen? Linda Kindgren Kjell Lindström Tamara Zafirova Carsten Frisenette-Fich Primärvårdens
Läs merDosanpassning vid nedsatt njurfunktion
Dosanpassning vid nedsatt njurfunktion Elisabet Nielsen Lektor, klinisk farmaci Avdelningen för farmakokinetik och läkemedelsterapi Institutionen för farmaceutiska biovetenskaper Uppsala University Sweden
Läs merPRODUKTRESUMÉ. 1 LÄKEMEDLETS NAMN Spironolakton Pfizer 25 mg tabletter Spironolakton Pfizer 50 mg tabletter Spironolakton Pfizer 100 mg tabletter
PRODUKTRESUMÉ 1 LÄKEMEDLETS NAMN Spironolakton Pfizer 25 mg tabletter Spironolakton Pfizer 50 mg tabletter Spironolakton Pfizer 100 mg tabletter 2 KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING Spironolakton
Läs merDiabetes typ 2. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland
Diabetes typ 2 Läkemedelskommitténs terapirekommendation för Landstinget i Värmland Fastställd: 1 januari 2014 Gäller: t.o.m. 31 december 2014 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Revision Antal sidor Terapirekommendation
Läs merLäs anvisningarna innan Du börjar
Glöm inte fylla i kuvertets nummer (= Din identitet) i rutan innan du lägger undan sidan 1/5 Integrerad MEQ-fråga DX5 131119 Maxpoäng 15 Läs anvisningarna innan Du börjar Frågan är uppdelad så att nästföljande
Läs merLÄKEMEDELS- GENOMGÅNGAR på praktiken i praktiken
LÄKEMEDELS- GENOMGÅNGAR på praktiken i praktiken Eftermiddagen i tanken Verktyg för läkemedelsgenomgångar Praktiska tips vid läkemedelsbehandling hos äldre Terapigruppen Äldre och läkemedel Patientfall
Läs merSmarta råd om läkemedel för äldre
www.lvn.se Smarta råd om läkemedel för äldre Med stigande ålder blir man mer skör och känslig för läkemedel. Här finns tips och råd om vad som är bra att tänka på när det gäller läkemedel samt information
Läs merNya läkemedelsrekommendationer vid diabetes typ 2
Nya läkemedelsrekommendationer vid diabetes typ 2 Vad säger Socialstyrelsen och läkemedelsverket? Peter Hallgren överläkare, Diabetes-endokrinmottagningen, Falu lasarett Bara för något år sedan citaten
Läs merKlinisk Farmaci hjälper medicinen eller stjälper den? EMMA WEDIN, KLINISK APOTEKARE MEDICINENHETEN / PATIENTSÄKERHET
Klinisk Farmaci hjälper medicinen eller stjälper den? EMMA WEDIN, KLINISK APOTEKARE MEDICINENHETEN / PATIENTSÄKERHET Teamarbete runt patienten Apotekare Dietist Läkare Fysioterapeut (sjukgymnast) Logoped
Läs merKan en apotekare på vårdcentralen göra skillnad? Ny studie på gång...
Sydvästra Läkemedelskommittén Utbildning i medveten läkemedelsanvändning & Nyanserad läkemedelsinformation Nummer 2 april - maj 2006 FiF Farmaka i Fokus Tema: Äldre och läkemedel Information från Sydvästra
Läs merVISS utifrån patientfall
VISS utifrån patientfall Fredrik Dunér Njurmedicinkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Expertrådet för medicinska njursjukdomar Göran född 1942 Malin född 1978 Göran född 1942 Socialt Gift, vuxna
Läs merUppföljningsparametrar - öppenvårdsläkemedel
Maj 2013 Uppföljningsparametrar - öppenvårdsläkemedel Norrbottens Läkemedelskommitté har, tillsammans med adjungerade experter från länets sjukvård, och på begäran från Styrgrupp Läkemedel tagit fram en
Läs mer