Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (dnr HS ) giltigt till december Utarbetad av Sektorsråd Allmänmedicin och Njursjukvård
|
|
- Elias Forsberg
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Regional medicinsk riktlinje Kronisk Njursjukdom Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (dnr HS ) giltigt till december Utarbetad av Sektorsråd Allmänmedicin och Njursjukvård Syfte Det är angeläget att tidig identifiera patienter med nedsatt njurfunktion för att förhindra utveckling av kronisk njursjukdom (CKD-chronic kidney disease) och med adekvat blodtrycksbehandling minska morbiditet och mortalitet i framför allt kardiovaskulära sjukdomar. Bakgrund Kronisk njursjukdom, diagnos N Indelning i stadier CKD I-V beroende på GFR (glomerulär filtrationsratio, ml/min). Symtom på uremiskt syndrom: Bedövande trötthet utan känsla av återhämtning, klåda, matleda, muskelsvaghet, muskelförtvining och viktminskning. Rubbningar i vätske-, elektrolyt-, syra- och basbalansen är andra kännetecken. Ffa i stadium CKD V (GFR<15 ml/min justerat för kroppsyta) kan symptomen framträda i olika grad. Andra sekundära symtom kan framträda tidigare i sjukdomsutvecklingen såsom renal anemi, metabol acidos, sekundär hyperparatyreoidism, högt blodtryck och vätskeretention. Prevalens i VGR i stadium III-V, se figur 1 Figur 1. Förekomst av CKD per stadium I-V. Data: NHANES III North American Nutrition and Health Study III. Basalutredning i primärvården Riktad screening bör erbjudas med u-alb/u-kreatininindex, blodtryck och egfr (estimerad GFR) vid diabetes, hypertoni, kardiovaskulär sjukdom, proteinuri, ärftlig njursjukdom eller status post nefrektomi samt till män med prostatism och alla individer med metabolt syndrom. Vid beräkning av läkemedelsdos och vid fördjupad läkemedelsgenomgång skall absolut GFR (ml/min utan hänsyn till kroppsytan) användas, i övrigt används egfr korrigerad för kroppsyta. Fördjupad information om egfr samt kalkylator: Indikationer för till nefrolog Akut kontakt Vid snabbt sjunkande njurfunktion, exempelvis vid misstanke om vaskulit, glomerulonefrit, nefrotiskt syndrom (kraftig proteinuri) och/eller diastoliskt blodtryck >120 mmhg, med samtidiga avvikelser i urinstatus tas kontakt samma dag med njurmedicinsk specialist. 1(6)
2 Kontakt via : Hematuri Kan förekomma vid glomerulonefrit eller vaskulit, men Exkludera urologiska orsaker se RMR Hematuri Vid misstanke om malignitet, se riktlinje standardiserat vårdförlopp vid cancer i urinblåsan. Vid mikrohematuri och samtidig u-alb/u-kreatininindex < 30mg/mmol och stabilt kreatininstegring kan uppföljning ske i primärvården på årsbasis eller glesare om stabilt. Det är angeläget att följa blodtrycket, se bilagedokument, RMR Hematuri, och tabell nedan. Proteinuri: U- Alb/kreatininindex används. Uteslut feber/annan fysisk stress som kan ge tillfälligt proteinuri även hos friska individer kontrollera om i konvalescent fas. Tänk på att behandling med RAAS-blockerande läkemedel i regel reducerar mängden äggvita i urinen från tidigare nivåer. Diabetes I kombination med GFR < 30 ml/min/1.73 m 2 kroppsyta, (CKD stadie IV-V) Kreatinin och cystatin C stegring Uteslut infektion och postrenalt hinder. (Grundregeln är om egfr < 60 ml/min/1.73 m 2 i CKD stadie III-V. Individuell bedömning hos äldre personer- se tabell nedan.) Nyupptäckt polycystisk njursjukdom Misstanke om njurartärstenos: Ska misstänkas om kreatinin stiger > 30 % från utgångsvärde vid nyinsättning av RAAS-blockad. Patient som svarat otillräckligt på > två antihypertensiva läkemedel (gäller ej gravt kärlsjuka patienter med förväntat stela kärl). Rekommendationer gällande till nefrolog Ålder < 55 år år > 75 år U-alb/kreatinindex (g/mol) < 30 > 30 < 30 > 30 < 30 > 30 egfr > 60 ml/min/1,73 m 2 Samråd* Remiss Samråd* Samråd* Samråd* Samråd* egfr ml/min/1,73 m 2 Remiss Remiss Samråd* Remiss Samråd* Samråd* egfr ml/min/1,73 m 2 Remiss Remiss Remiss Remiss Samråd* Samråd* egfr ml/min/1,73 m 2 Remiss Remiss Samråd* Remiss egfr< 15 ml/min/1,73 m 2 Akut Akut Remiss Remiss Remissrekommendationer angående utredning av CKD. Källa: Södra sjukvårdsregionen). *Samråd innebär konsultation med nefrolog och kan ske antingen muntligt eller skriftligt ( eller brevförfrågan) 2(6)
3 Remissens innehåll Relevanta sjukdomar, Aktuell läkemedelslista med särskild betoning på eventuella RAAS-blockerande läkemedel och NSAID, Aktuellt blodtryck, Lab-lista, kreatinin och cystatin C förändringar över tid. Hb, Na, K, Ca, Alb, fosfat, Urea, CRP, urat, standard-bikarbonat (v-std-hco3-) och u-alb/kreatinindex. Svar på ultraljud njurar eller bladderscan. Om postrenalt hinder - till urologen. Utredning njurmedicin Njurmedicin tar ställning till och genomför vid behov kompletterande utredning. Behandlingsplan (upprättas av nefrolog) För patienter med CKD stadie IV-V ska en behandlingsplan finnas. Planen innefattar läkemedelsbehandling av substituerbara brister, generella behandlingsmål enl. K-DIGO. Avsteg från generella behandlingsmål bör motiveras och dokumenteras i journalen. Palliativ vård och indikationer för brytpunktssamtal Brytpunktsamtal ska genomföras då patient är i stadium CKD V där dialysbehandling inte bedöms tillföra god livskvalitet under överskådlig tid eller då patient på grund av progressiv förlust av kroppsliga funktioner väljer att avsluta dialys. Samtalet kan utföras av nefrolog eller av allmänläkare i samråd med nefrolog. Symtom vid slutfas av uremiskt syndrom är påtaglig dagtrötthet, där dygnsvilan inte ger återhämtning av tröttheten exempelvis att hen sover mer än är vaken. Förslag på läkemedelsbehandling vid palliativ vård av uremi i livets slutskede, se bilagedokument. Återremittering av patient med CKD stadium IV-V till primärvården ska ske i samförstånd med primärvårdsläkare Patienter i CKD stadium IV-V sköts i normalfallet av nefrolog men kan vid stabila förhållanden återremitteras till primärvården. Dessa patienter bör vara sådana som bedöms ha en låg risk för försämring, exempelvis ålder >75 år där njursjukdomen i första hand är sekundär till generell arteriosklerotisk sjukdom, låg proteinurigrad, u-alb/u-kreatininindex <50 mmol/mmol och välreglerat blodtryck. Enstaka äldre, äldre patienter i CKD stadie V som i övrigt bedöms som stabila eller där annan co-morbiditet bedöms vara primär sjukdom, till exempel avancerad demens eller spridd malignitet, kan också skötas av primärvårdsläkare i samråd med nefrolog. Behandlingsplan skall finnas. Uppföljning av denna riktlinje Se Bilaga kvalitetsindikatorer Innehållsansvarig Sektorsråden i njurmedicin och allmänmedicin. Regional medicinsk riktlinje 3(6)
4 Kronisk Njursjukdom, bilagor Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören. De följande sidorna innehåller bilagor som ett komplement och en fördjupningsdel till den Regionala medicinska riktlinjen Kronisk Njursjukdom 4(6)
5 Behandling av Kronisk njursvikt enligt KDIGO (Kidney Disease Improving Global Outcomes). Nedanstående är endast en mycket kompakt synopsis av en annars mycket omfattande guideline. Blodtryckskontroll: För att undvika progress av CKD, utöver specifik behandling av glomerulonefrit och systemsjukdomar, inriktas behandlingen mot blodtryckskontroll och att reducera proteinuri. Bland de antihypertensiva läkemedlen minskar RAAS-blockerarna äggvita i urinen mest effektivt och är därför förstahandsval. Ofta krävs flera antihypertensiva preparat i kombination för att uppnå det generella blodtrycksmålet <130/80 mmhg. Vätskeretention: Kan förekomma i varierande grad, loopdiuretika och minskat saltintag är förstahandsåtgärder. Detta potentierar effekten av blodtrycksbehandling enligt ovan. Metabol acidos: Ge peroral ersättning av natriumbikarbonat 1 10g/ dygn för att bibehålla venöst standardbikarbonat 22 27mmol/l och motverka hyperkalemi. Uteslut behandlingsbara orsaker vid tilltagande acidos såsom för hög dos av RAAS-blockerande läkemedel och eller intorkning. Kontroll var 6:e månad och vid hyperkalemi. Sekundär hyperparatyreoidism: Förekommer i varierande grad vid CKD III V, med stigande PTH, (parathormon), förhöjt fosfatvärde och låg-normalt eller sänkt joniserat kalcium. Inled behandling med kalcium och D-vitamin i kombination såsom vid osteoporosprofylax (tas till måltid för att binda fosfat). Om fortsatt stigande PTH vid omkontroll efter 3 6 månader överväg behandling med alfakalcidol motsvarande µg. Kontrollera kalcium, fosfat och PTH var 3 6 månad. Vid stigande fosfat bör råd ges om fosfatinskränkning i kosten. Överväg fosfatbindare utan kalcium (till exempel sevelamer eller lanthanum). Konsultera nefrolog! Renal anemi: Normocytär och normokrom, ofta med järnbrist, är en uteslutningsdiagnos vid CKD stadie IV- V, diagnosen förutsätter att man bland annat har uteslutit ockult gastrointestinal blödning som orsak till järnbrist. Behandling med peroralt järn 100 mg 1x1 initialt. Om behandlingen är otillräcklig överväg intravenös järntillförsel. Överväg ESL (erytropoesstimulerande läkemedel) förutsatt att patienten har välfyllda järndepåer. Mål: att bibehålla Hb g/l ESL-behandling kan skötas i primärvården, i samråd med nefrolog Som grundregel gäller att partiellt korrigera Hb (det vill säga undvika att korrigera till normalt Hb) Mål för Hb generellt hos patienter med kronisk njursjukdom är g/l, ej >130g/l (risk för tromboembolism). Mål för järnbehandling TSAT (TIBC) 20 %, Ferritin , När järndepån är substituerad till önskvärd nivå, men rekommenderad Hb-nivå ändå inte nås, inled behandling med ESL subkutant. Korrigeringsfas: För att nå önskvärt mål, inled behandling med subkutant 50 enheter per kg x 3 per vecka. För en person som väger 80 kg innebär detta 4000 enheter x 3 per vecka ( veckoenheter). Kontrollera effekten av insatt ESL-behandling efter 2 4 veckor och justera veckodosen uppåt eller nedåt efter behov. Underhållsfas: Behovet av underhållsbehandling är ofta betydligt lägre, veckoenheter. För asymtomatisk patient kan underhållsdos ges från början, t.ex E en gång per vecka. Vid fortsatt Hb under målet ge tätare, var 5:e dag, eller 2-3 ggr/vecka. Vid Hb över målet istället glesare dos, färre gånger per vecka, var 10:e eller 14:e dag. Justering kan även göras av sprutans styrka. Monitorering av behandlingsmålen enligt ovan sker med regelbundna intervaller. Ju högre risk för progress desto tätare intervaller, individuell bedömning. Detta skall framgå av behandlingsplanen. Egenvård: Fysisk aktivitet med inriktning på obesitasbekämpning (för att minska blodtrycket) och bevara muskelmassa vid tilltagande uremi. Specifika kostråd av njurmedicinsk dietist aktuellt vid CKD stadie IV V. Uppföljning - bedömning av progresstakt Intervaller för uppföljning bestäms för varje individ baserat på risken för uremiutveckling (skall framgå av 5(6)
6 behandlingsplanen). Risk för snabb uremiutveckling och behov av aktiv uremivård: Patienter med hög risk - Skall remitteras till nefrolog. Yngre patient med ökad proteinurigrad, u-alb/u-kreatininindex >100mmol/mmol, svårreglerat blodtryck, diastoliskt BT >95 mmhg trots >2 antihypertensiva läkemedel. Sjunkande egfr vid upprepade beräkningar, renal anemi (där järnbristanemi har uteslutits), diabetesnefropati eller samtidig systemsjukdom. Patienter med intermediär risk - Njurmedicinsk konsultation rekommenderas Patient som varken bedöms ha hög eller låg risk utifrån ovanstående kriterier. Observera att en kombination av njurfunktionsnedsättning, proteinuri och eller hematuri bör föranleda njurmedicinsk bedömning. Dessa patienten kan skötas i primärvården i samråd med nefrolog. Patienter med låg risk - Kan skötas i primärvården efter diskussion med nefrolog Medicinska kontroller sker i första hand inom primärvården. Ålder >75 år där njursjukdomen i första hand är sekundär till generell arteriosklerotisk sjukdom. Låg proteinurigrad, u-alb/ u-kreatininindex <50 mmol/mmol. Välreglerat blodtryck. Rekommenderad behandling vid palliativ vård av uremi i livets slutskede Oro och kramper Oro Uremiska kramper Klåda Smärta och oro Illamående Luftsvägssekretion/ rosslighet Andnöd/övervätskning diazepam suppositorium 10 mg midazolam injektion 5 mg/ml 0,2 ml subkutant/intravenöst diazepam 5 mg/ml 0,5 ml intravenöst fenobarbital per oralt 50 mg alternativt injektion 200 mg/ml 0,25 0,5 ml intravenöst hydroxicin per oralt 25 mg 1-2 tabl på kvällen ketobemidon injektion 5 mg/ml 0,5-1 ml subkutant/intravenöst morfin injektion 10 mg/ml 0,25 0,5 ml subkutant/intravenöst metoklopramid injektion 5 mg/ml 1-2 ml intravenöst eller tablett 10mg ½ tablett 2-3 ggr per dag Haldol 5mg/ml 0,2-0,4 ml subkutant 1-2 ggr/d glykopyrron injektion 0,2 mg/ml, 1 ml subkutant/intravenöst furosemid 10mg/ml 4-8 ml intravenöst Bilaga Kvalitetsindikatorer Incidens av totala antalet patienter med CKD stadie I-V och hur väl progressbekämpningen enligt ovan bedrivs inom populationen. Måltal för uppföljning av vårdens kvalitet och följsamhet till riktlinjerna; Inom specialiteten medicinska njursjukdomar finns registret SNR (Svenskt njurmedicinskt register) här registreras behandlingsmålen på individnivå. För att kunna studera följsamhet till riktlinjer angående behandlingsmål bör fler patienter registreras, även de som har en lindrigare grad av njursjukdom. Måltal kan till exempel vara andel av populationen CKD III V som når blodtryck 130/80 mm Hg, v-standard-bikarbonat mmol, Hb g/l. 6(6)
Kronisk njursjukdom. Arsim Birinxhiku överläkare njurmedicin Varberg. måndag 28 mars 16
Kronisk njursjukdom Arsim Birinxhiku överläkare njurmedicin Varberg måndag 28 mars 16 Fall 1 Kvinna 72 år Hypertoni i 12 år (Ramipril, amlodipin, HCTZ) Remitteras för Renal dysfunction - Bltr 135/70 Krea
Läs merNjuren Blodtryck. Peter Fors Alingsås Lasarett
Njuren Blodtryck Peter Fors Alingsås Lasarett peter.fors@hotmail.com Njurskador diabetes Diabetesnefropati (glomerulär sjd) Nefroskleros (generell parenkymskada) Njurartärstenos (arteriell sjukdom) Modifierbara
Läs merMålbeskrivning i Njurmedicin för blivande internmedicinare
Målbeskrivning i Njurmedicin för blivande internmedicinare Handledare skall utses vid tjänstgöringens start och bör medverka till att uppsatta mål nås. För att uppnå dessa mål behövs i normalfallet 2-3
Läs merPeter Fors Alingsås Lasare2
Peter Fors Alingsås Lasare2 peter.fors@hotmail.com Njurskador diabetes DiabetesnefropaA (glomerulär sjd) Nefroskleros (generell parenkymskada) Njurartärstenos (arteriell sjukdom) Modifierbara riskfaktorer
Läs merKLOKA LISTAN. Expertrådet för medicinska njursjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté
KLOKA LISTAN Expertrådet för medicinska njursjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Vad ska behandlas vid kronisk njursjukdom? Hypertoni Dyslipidemi Höga blodsockervärden vid diabetes Högt P-fosfat
Läs merExpertrådet i medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté
Kloka Listan 2012 Expertrådet i medicinska njursjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté 1 Expertrådet för medicinska njursjukdomar Kloka råd 2012 Beräkna och beakta njurfunktionen vid val och dosering
Läs merSammanställning av data från SNRs CKD-del Mellansverige
Sammanställning av data från SNRs CKD-del Mellansverige Data från det s.k. Stockholmsregistret som startades 1999 har överförts till SNR där patienterna fortsättningsvis följs tillsammans med övriga CKD-patienter
Läs merRiktlinjer för behandling av kronisk njursvikt
Riktlinjer för behandling av kronisk njursvikt Mål: Alla personer med kronisk njursvikt skall få en behandling av så god kvalitet att behovet av dialys eller transplantation fördröjs eller förhindras.
Läs merDiabetes och njursvikt
Diabetes typ 2 i 18 år Bosse 53 år (1) Diabetes och njursvikt peter.fors@hotmail.com Riskfaktorer: Snusar, hypertoni, hyperkolesterolemi, överviktig (midjemått 107 cm), motionerar inte, nästan aldrig alkohol.
Läs mer2015-02-17. Njursjukdom. Kronisk njursjukdom/njursvikt (CKD) Njursjukdom
Njursjukdom ANNELI JÖNSSON 2015-02-17 Kronisk njursjukdom/njursvikt (CKD) En definitiv förlust av njurfunktionen vilket är allvarligt nog för att vara dödlig i avsaknad av dialys eller transplantation
Läs merExpertrådet för medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté
Kloka Listan 2014 Expertrådet för medicinska njursjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Njursjukdomar Klokt råd 2014 Beräkna och beakta njurfunktionen vid val och dosering av läkemedel Beräkna njurfunktionen
Läs merVad är kreatinin? Nyupptäckt njursvikt eller En stjärnspäckad lablista. Basala frågeställningar vid njursvikt. På vilken nivå ligger orsaken?
Nyupptäckt njursvikt eller En stjärnspäckad lablista Björn Samnegård Njurmedicinska kliniken DS Basala frågeställningar vid njursvikt På vilken nivå ligger orsaken? prerenal? postrenal? renal? Akut eller
Läs merNJURFUNKTION HOS ÄLDRE
NJURFUNKTION HOS ÄLDRE ur ett primärvårdsperspektiv. Linnea-projekt 9 februari 2012 Deltagare: Samuel Gasperan, Urban Stattin, Marja Hartmann, Stefan Johansson MÅL Hitta fler patienter med nedsatt njurfunktion
Läs merUppföljning av patienter med nedsatt njurfunktion. Hur används Ferritin och PTH?
Uppföljning av patienter med nedsatt njurfunktion. Hur används Ferritin och PTH? Anders Christensson Njur- och transplantationskliniken Skånes Universitetssjukhus SUS Malmö Kronisk njursjukdom (CKD) Stadieindelning
Läs merKLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté
KLOKA LISTAN 2015 Expertrådet för medicinska njursjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Njursjukdomar Klokt råd 2015 Beräkna och beakta njurfunktionen vid val och dosering av läkemedel Beräkna njurfunktionen
Läs merKLOKA LISTAN. Expertrådet för Medicinska Njursjukdomar
KLOKA LISTAN 2019 Expertrådet för Medicinska Njursjukdomar Vad ska behandlas vid kronisk njursjukdom? Hypertoni Dyslipidemi Höga blodsockervärden vid diabetes Högt P-fosfat (hyperfosfatemi) Blodbrist (anemi)
Läs merVad har njurmedicinare för nytta av att analysera proteiner i urin? Gregor Guron, docent, överläkare Njurmedicin, Sahlgrenska universitetssjukhuset
Vad har njurmedicinare för nytta av att analysera proteiner i urin? Gregor Guron, docent, överläkare Njurmedicin, Sahlgrenska universitetssjukhuset Antalet patienter med terminal njursvikt i Sverige ökar
Läs merGöteborg Peter Fors Alingsås Lasare<
Göteborg 2016-11-17---18 Peter Fors Alingsås Lasare< peter.fors@hotmail.com Njurskador diabetes DiabetesnefropaJ (glomerulär sjd) Nefroskleros (generell parenkymskada) Njurartärstenos (arteriell sjukdom)
Läs merKronisk njursvikt. Njurmed. klin. DS
Kronisk njursvikt Guna Frost Gérmanis Njurmed. klin. DS Terminal njursvikt ovanligt jmf andra sjdgrupper stora ekonomiska konsekvenser patientlidande förebyggande behandling viktig Sverige 2013 Incidens
Läs merVISS utifrån patientfall
VISS utifrån patientfall Fredrik Dunér Njurmedicinkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Expertrådet för medicinska njursjukdomar Göran född 1942 Malin född 1978 Göran född 1942 Socialt Gift, vuxna
Läs merKem.lab 10 i topp 2009
Kem.lab 10 i topp 2009 P Kreatinin 200 286 B Hb 183 308 P Kalium 156 394 P Natrium 126 014 P CRP 123 279 B Leukocyter 120 149 P PK 117 950 B Trombocyter 115 598 P ALAT 107 634 P TSH 72 643 Funktion Rena
Läs merNjursjukdom diagnostik och behandling. Karl Bjurström, Överläkare MLF Njur- och Dialysmottagningen, HSH.
Njursjukdom 2016-04-15 -diagnostik och behandling Karl Bjurström, Överläkare MLF Njur- och Dialysmottagningen, HSH. Epidemiologi för kronisk njursvikt (CKD) egfr ml/min/1,73m2 CKD stadium Prevalens % Sverige
Läs merNamn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Rienso Injektionsvätska, 30 mg/ml Injektionsflaska,
2012-11-15 1 (5) Vår beteckning SÖKANDE Takeda Pharma AB Box 3131 169 03 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV beslutar att nedanstående läkemedel
Läs merSnabb försämring Nedsatt njurfunktion utan albuminuri. Samtidig hematuri, Förhöjd SR. Ibland kan njurbiopsi bli nödvändig för att fastställa diagnos.
Diagnostik 29 Njuren, nefropati Diabetesnefropati är en kroniskt progredierande sjukdom som debuterar först 10-20 år efter debut av typ 1- diabetes. Efter 30 år är 10-30 % drabbade. Därefter avtar incidensen.
Läs merRegionala riktlinjer för anemiscreening inom basmödrahälsovården
Regionala riktlinjer för anemiscreening inom basmödrahälsovården Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper. Riktlinjerna
Läs merDelexamination 3 VT Klinisk Medicin. 19 poäng MEQ 2
Delexamination 3 VT 2012 Klinisk Medicin 19 poäng MEQ 2 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter
Läs merPrimärvården och laboratorie-prover
Primärvården och laboratorie-prover Oselekterad patientgrupp, låg sjukdomsrisk 1. Identifiera sjukdomar: Lågt positivt prediktivt värde av test» Många falskt positiva, behöver utredas mer, kan skapa oro
Läs merInvärtesmedicin för fysioterapeuter Njursjukdomar
Invärtesmedicin för fysioterapeuter 2017 Njursjukdomar Njursjukdomar översikt Uppbyggnad och funktion Undersökningar av njure och urinvägar Njursvikt Vanligaste orsaker Symtom Dialys Njurarnas lokalisation
Läs merCKD Preventiv nefrologi. Anders Christensson Njurmedicin SUS
CKD Preventiv nefrologi Anders Christensson Njurmedicin SUS Patientfall Man, 75 år Hypertoni i många år och sedan 5 år även diabetes typ 2 Metformin 500 mg x 3 Kreatinin 120 U-sticka +1 för protein egfr
Läs merÄldre och njurfunktion - att tänka på vid val av läkemedel. Gudrun Malmsten Med kliniken USÖ
Äldre och njurfunktion - att tänka på vid val av läkemedel Gudrun Malmsten Med kliniken USÖ Den åldrande njuren Sedan e GFR mätningar börjat användas för att bestämma njurfunktion har allt fler äldre identifierats
Läs merAnemi i ett kliniskt perspektiv. Stefan Lindgren, Gastrokliniken, SUS Malmö
Anemi i ett kliniskt perspektiv Stefan Lindgren, Gastrokliniken, SUS Malmö Anemi Funktionell definition: Otillräcklig syrgastransporterande kapacitet i blodet. Optimal Hb nivå för varje individ Operativ
Läs merHandläggning av nyupptäckt hypertoni
PM I från QregPV:s projekt Högtryck på mottagningen Handläggning av nyupptäckt hypertoni Sjuksköterskans uppgift Sjuksköterskans uppgift är att öka patientens kunskap och insikt om sambandet mellan levnadsvanor
Läs merKron. njursjukdom stadium: 5 Njursvikt <15 0,1. 3 Måttligt sänkt filtration 30-59 4,3. 2 Njurskada med lindrigt sänkt filtration 60-89 3,0
Kronisk njursvikt Annika Aldenbratt Specialistläkare Njurmedicin SU 1 Disposition Vad är kronisk njursvikt? - S-kreatinin - GFR-bestämning - egfr - Kreatininclearence Vad orsakar kronisk njursvikt? - Vilka
Läs merNjurfunktionsskattning och njursjukdomsepidemiologi i SLL (SCREAM) Peter Bárány
Njurfunktionsskattning och njursjukdomsepidemiologi i SLL (SCREAM) Peter Bárány Njurmedicinska Kliniken Karolinska Universitetssjukhuset och CLINTEC Karolinska Institutet Glomerulär filtration Med hjälp
Läs merÄldre patienter och njursvikt Ulf Åhman
Äldre patienter och njursvikt Ulf Åhman 170328 Njurens åldrande 1000000 nefron/njure vid födseln Succesiv mognad upp mot 2 åå GFR ca 125 ml/min vid 20 åå GFR ca 60 ml/min vid 80 åå Bild på GFR-nedgång
Läs merDX3 2015 04 17 20 poäng MEQ 2
DX3 2015 04 17 20 poäng MEQ 2 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter rättvändes nästa sida.
Läs merLithium, insättning och behandling - vuxenpsykiatri
Innehållsansvarig: Sten Jacobsson, Överläkare, Läkare Vuxenpsykiatri (steja8) Granskad av: Meritxell Casanovas Roca ( merca ) (Ledningsgrupp M5/Övergripande/Vuxenpsykiatri/M5/Skaraborgs Sjukhus) Godkänd
Läs merUtredning och Behandling av Hypertoni. Faris Al- Khalili
Utredning och Behandling av Hypertoni Faris Al- Khalili 2014 Hypertoni Silent killer Ledande orsak till kardiovaskulär mortalitet Förekomst 20 50 % av populationen ( 38% i Sverige) Står för ca 50% av all
Läs merKLOKA LISTAN Expertrådet för medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté
KLOKA LISTAN 2016 Expertrådet för medicinska njursjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Njursjukdomar Klokt råd 2016 Beräkna och beakta njurfunktionen vid val och dosering av läkemedel Beräkna njurfunktionen
Läs merPublicerat för enhet: Avdelning 42; Njurmottagning Norra Älvsborgs Länssjukhus Version: 7
Bar 135 Ru Publicerat för enhet: Avdelning 42; Njurmottagning Norra Älvsborgs Länssjukhus Version: 7 Innehållsansvarig: Per Dahlberg, Överläkare, Specialistmedicinklinik läkare (perda1) Giltig från: 2019-01-14
Läs merInitial utredning för tidig upptäckt av CKD
Tidig upptäckt och initial utredning av kronisk njursjukdom Riktlinjer för preventiv nefrologi i Södra sjukvårdsregionen Preventiv nefrologi och kronisk njursjukdom Naomi Clyne, docent, överläkare Njursektionen
Läs merMyoeloproliferativa sjukdomar - Medicinkliniken Ljungby
Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Cancer Giltig fr.o.m: 2010-06-15 Faktaägare: Agata Swinarska-Kluska, överläkare medicinkliniken Ljungby Fastställd av: Karl Ljungström, verksamhetschef medicinkliniken
Läs merRegionala riktlinjer för hypertoni under graviditet i basmödrahälsovård
Regionala riktlinjer för hypertoni under graviditet i basmödrahälsovård Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper.
Läs merSjuksköterskedagarna. Vad letar vi efter i sjukvården? Varför?
Sjuksköterskedagarna Cecilia Enockson specialist i allmänmedicin Medicinsk rådgivare Hälsoval Vad letar vi efter i sjukvården? Varför? Riskfaktorer för hjärt- kärlsjukdom Orsakar stor sjuklighet och lidande
Läs merAnemi. Järnbrist. Jan Lillienau, Terapigrupp Gastroenterologi
Anemi Järnbrist Jan Lillienau, Terapigrupp Gastroenterologi När r föreligger f anemi? Kvinnor Hb
Läs merAnafylaxi. Gäller för: Region Kronoberg
Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Giltig fr.o.m: 2015-12-10 Faktaägare: Helene Axfors, överläkare barn - och ungdomskliniken Växjö Fastställd av: Katarina Hedin, ordförande medicinska kommittén
Läs merProstatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare uppdaterad april 2015
Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare uppdaterad april 2015 Innehåll 1. Inledning... 2 2. Indikationer
Läs merPatofysiologi vid kronisk njursvikt. Mathias Haarhaus Njurmedicinska kliniken Universitetssjukhuset Linköping
Patofysiologi vid kronisk njursvikt Mathias Haarhaus Njurmedicinska kliniken Universitetssjukhuset Linköping Nefronet, njurarnas funktionella enhet Ca 1 Mio per njure Överkapacitet ca 50% Kan adaptera
Läs merDX3DX3DX3DX3DX3DX3DX3DX3DX3
Integrerande MEQ 1 -fråga 2013-11-11 Totalt 20 poäng Anvisning: Frågan är uppdelad på 7 sidor (inkl. detta försättsblad) där nästföljande sidas frågor bygger på föregående sidor. All nödvändig information
Läs merHyperkalcemi. Kalciumrubbningar Kursen 2014 09 02 2014-09-02. PTH och kalcium
Kalciumrubbningar Kursen 2014 09 02 Mats Palmér Endokrinologiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge PTH och kalcium Hyperkalcemi 1 Fall 67 årig kvinna 67 årig skild kvinna med två vuxna
Läs merÄldre och läkemedel LATHUND
Äldre och läkemedel LATHUND Generella rekommendationer Läkemedel som bör ges med försiktighet till äldre Läkemedel som bör undvikas till äldre Alzheimers sjukdom Generella rekommendationer Hos äldre och
Läs merBedömning och mätning av njurfunktion. Anders Christensson Njurmedicin SUS
Bedömning och mätning av njurfunktion Anders Christensson Njurmedicin SUS Njurens funktioner Rening glomerulär filtration (GFR) Vätskebalans Syrabasreglering Hormoner Blodtrycksreglering Indelning av kronisk
Läs merPublicerat för enhet: Avdelning 42; Njurmottagning Norra Älvsborgs Länssjukhus Version: 6
Bar 135 Ru Publicerat för enhet: Avdelning 42; Njurmottagning Norra Älvsborgs Länssjukhus Version: 6 Innehållsansvarig: Per Dahlberg, Överläkare, Specialistmedicinklinik läkare (perda1) Giltig från: 2017-05-25
Läs merGraviditet och kronisk njursjukdom
Graviditet och kronisk njursjukdom Mårten Ståhl Njurmedicinska kliniken Anna Sand Patientområde Graviditet och Förlossning Karolinska Universitetssjukhuset, Solna Kronisk njursjukdom (CKD) 3% av kvinnor
Läs merFaktaägare: Helene Axfors, överläkare, barn- och ungdomskliniken Gunilla Lindström, överläkare, medicinkliniken
Riktlinje Process: 3.0.2 RGK Styra Område: Giltig fr.o.m: 2018-03-28 Faktaägare: Gunilla Lindström, överläkare medicinkliniken Växjö Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordförande medicinska kommittén
Läs merFall 1-19-årig kvinna
Fall 1-19-årig kvinna En 19-årig kvinna kommer in på akuten med illamående och kräkningar. Påverkat allmäntillstånd och blodtrycket är 80/50 mmhg. Hon har varit trött och har minskat i vikt på sistone,
Läs merProgram 13.15 ÖREBRO LÄNS LANDSTING
Program 13.15-13.30: Inledning. Christer Lundin, med klin USÖ, Läkemedelskommittén ÖLL 13.30-14.00: Kardiorenalt syndrom. Christer Lundin 14.00-14.45: Metforminbehandling vid njursvikt. Anders Frid, docent,
Läs merCKD - etiologi. Symtom, labvärden och behandling vid kronisk njursjukdom (CKD) Kronisk njursvikt: Stadie indelning CKD. Epidemiologi - CKD
, labvärden och behandling vid kronisk njursjukdom (CKD) Naomi Clyne, docent, överläkare Njurmedicin, SUS Lund Maj, 2014. CKD - etiologi Kronisk glomerulonefrit Diabetes mellitus Polycystisk njursjukdom
Läs merAnemifall Mouna, 33 årig kvinna. Anamnes Hereditet Kända sjukdomar i släkten? Nej, har inte hört något om den tidigare släkten i Irak.
Anemifall 140925 Herman Nilsson-Ehle Sektionen f Hematologi och Koagulation Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg Mouna, 33 årig kvinna Född i Sverige, föräldrarna kommer från Irak. Arbetar som mellanchef
Läs merHandläggning av diabetes typ 2
Handläggning av diabetes typ 2 DEFINITION Typ 2 diabetes orsakas av insulinresistens i kombination med relativ insulinbrist. Majoriteten (ca 80%) är överviktiga/feta och sjukdomen ingår som en del i ett
Läs merNedre urinvägssymtom (LUTS) i primärvården. Patientfall
Nedre urinvägssymtom (LUTS) i primärvården Patientfall Detta är en fallbaserad diskussion som har målet att ge kunskap om Orsaker till miktionsbesvär Utredning av miktionsbesvär i primärvård Behandling
Läs merResultat SDDB hösten Hemodialys. Version
Resultat SDDB hösten 3 Hemodialys Version 4-05-12 1 Diagrammen visar medelvärde eller procentandel per enhet. Den röda stapeln visar det nationella medelvärdet eller procentandelen. Observera att merparten
Läs merParacetamolintoxikation Gäller för: Region Kronoberg
Gäller för: Region Kronoberg Rutin Process: Hälso- och sjukvård Område: Intoxikation Giltig fr.o.m: 2016-11-02 Faktaägare: Pär Lindgren, regional chefläkare Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordförande
Läs merAtt dosera läkemedel vid njursvikt
20180131 Att dosera läkemedel vid njursvikt Hans Furuland, överläkare Njurmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala Njurfunktionen Agenda Biotillgänglighet Distributionsvolym Proteinbindning Elimination Farmakodynamik
Läs merKronisk njursvikt en översikt. Tryggve Nevéus Bosön 2014
Kronisk njursvikt en översikt Tryggve Nevéus Bosön 2014 Vad kommer jag att prata om? Hypertoni Proteinuri Kalkfosfatbalansrubbningar Acidos Tillväxthämning Nutrition Renal anemi Hyperkalemi Dialys/transplantationsindikationer
Läs merKLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté
KLOKA LISTAN 2015 Expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Diabetes mellitus Multifaktoriell behandling Hjärt-kärlsjukdom är vanligt vid diabetes. Förutom
Läs merINSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP OCH HÄLSA
INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP OCH HÄLSA OM6040 Njurmedicinska sjukdomar, dialysbehandling och njurmedicinsk omvårdnad, 22,5 högskolepoäng Nephrology, Dialysis Treatment and Renal Nursing Care, 22.5 higher
Läs merHelena Gauffin, överläkare, Neurologiska kliniken US 1. Patrick Vigren, specialistläkare, Neurokirurgiska kliniken US
Dok-nr 14107 Författare Version Helena Gauffin, överläkare, Neurologiska kliniken US 1 Godkänd av Giltigt fr o m Patrick Vigren, specialistläkare, Neurokirurgiska kliniken US 2017-05-09 Definition Epileptiskt
Läs merDIABETES OCH NJURAR. Anders Persson, Överläkare Medicinkliniken, Sundsvalls sjukhus. Varför är det svårt?
DIABETES OCH NJURAR Anders Persson, Överläkare Medicinkliniken, Sundsvalls sjukhus Varför är det svårt? 1 Varför är det svårt? Hyperglykemi kan leda till njurskada, så kallad diabetesnefropati. Vid njurfunktionsnedsättning
Läs merLandstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården. Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare
Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare April 2014 Innehåll 1. Inledning... 2 2. Indikationer för utredning
Läs merNjursvikt 2013-10-07. Njurens fysiologi. Kronisk njursvikt (CKD)
Njursvikt Anneli Jönsson Universitetsadjunkt, Sjuksköterska 2013 oktober Termin 3 Njurens fysiologi Exkretorisk funktion Reglering av vatten och joner: Na, Cl, K, H, fosfat, bikarbonat, ammonium Slaggprodukter:
Läs merNyupptäckt njursvikt eller En stjärnspäckad lablista. Björn Samnegård Njurmedicinska kliniken DS
Nyupptäckt njursvikt eller En stjärnspäckad lablista Björn Samnegård Njurmedicinska kliniken DS Basala frågeställningar vid njursvikt På vilken nivå ligger orsaken? prerenal? postrenal? renal? Akut eller
Läs merKronisk Njursjukdom 2011-2014
Organisatorisk Kronisk Njursjukdom 2011-2014 Skaraborgs Sjukhus och Primärvården Skaraborg ζ Roger Lundberg Beställarnämnden ζ Lars-Åke Carlsson Beställarnämnden ζ Per Angesjö DL ζ Kim Böge DL ζ Anna-Lill
Läs merFallgropar vid provtagning, analys och tolkning av elektrolyter
Fallgropar vid provtagning, analys och tolkning av elektrolyter Eva Landberg, överläk Klinisk Kemi, US i Linköping Sant lågt Ca 2+ överskattas Sant högt Ca 2+ underskattas Risk för koagel 2 Calcium 99
Läs merMakrocytär anemi. Diagnostik och behandling
Makrocytär anemi Diagnostik och behandling Makrocytär anemi Högt MCV Förstorade röda blodkroppar Orsaken till förstoringen är en mognadshämning där förstadierna till de röda blodkropparna växer för långt
Läs merBilaga II. Revideringar till relevanta avsnitt i produktresumén och bipacksedeln
Bilaga II Revideringar till relevanta avsnitt i produktresumén och bipacksedeln 6 För produkter som innehåller de angiotensin-konverterande enzymhämmarna (ACEhämmare) benazepril, kaptopril, cilazapril,
Läs merAkut och kronisk njursvikt
Medicin & vård Akut och kronisk njursvikt Behandlingsmöjligheter Prevention Mekanismer och orsaker - Diagnostik Uppsala universitet bjuder in till utbildning 10 14 mars 2014 i Uppsala En njurmedicinsk
Läs merAkut endokrinologi. Inger Friberg 2014
Akut endokrinologi Inger Friberg 2014 Karin 68 år Hypertoni sedan 5 år tar ACE hämmare i kombination med tiazid Osteoporos diagnos efter radiusfraktur tar bisfosfonat och Calcium D vitamin Tröttare senaste
Läs merD-vitaminbrist hos äldre på särskilt boende. Maria Samefors 2012-09-13
D-vitaminbrist hos äldre på särskilt boende Maria Samefors 2012-09-13 D-vitamin Ett fettlösligt vitamin med hormonella egenskaper. 2 källor till D-vitamin: kost och solljus, varav solljus svarar för 90%
Läs merBEDÖMNING AV PALLIATIVT VÅRDBEHOV HUR MÅR PATIENTEN SYMTOM OCH STATUS 01 FUNKTION I DET DAGLIGA LIVET 02 SAMTAL OCH BEDÖMNINGAR
MÅL MED Att identifiera och samordna patientens palliativa vårdbehov i syfte att patient och dess närstående ges möjlighet att planera, förbereda sig och göra de prioriteringar som är viktiga och meningsfulla
Läs merDugga III Onsdagen den 8 maj 2008 INSTITUTIONEN FÖR MEDICIN, HS, Karouk Said, Stefan Lind, Hans Gyllenhammar Namn.. SIDA 1 (4)
SIDA 1 (4) 1. Alla röntgenundersökningar där kontrast användes kan ge upphov till akut njurpåverkan hos riskpatienter. Nämn tre riskgrupper. 1P 2. 25 årig man tidigare väsentligen frisk söker akutmottagning
Läs merDiabetes och graviditet
Diabetes och graviditet Typ1 diabetes för, under och efter graviditet Typ 2 diabetes Diabeteskomplikationer under graviditet Hypertoni och preeklampsi Graviditetsdiabetes Barnet: missbildningar och fetopati
Läs merSvår behandlingsresistent nefros Individuell bedömning i samråd med hemorten hur ofta pat behöver komma.
Stödjande dokument 1 (6) Riktlinjer för samarbete mellan Barnnefrologi vid ALB Huddinge ( Barnnefro ) och de fyra Norrlandstingen (Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland) För remitterade
Läs merUtbildningsbroschyr för HBV och njurfunktion, inklusive linjal för kreatininclearence
Utbildningsbroschyr för HBV och njurfunktion, inklusive linjal för kreatininclearence Viktiga saker att tänka på Beräkna kreatininclearance för alla patienter innan behandling påbörjas Vid behandling ska
Läs merSTEMI, ST-höjningsinfarkt
Gäller för: Region Kronoberg Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Akut koronart syndrom Giltig fr.o.m: 2017-04-24 Faktaägare: Olle Bergström, överläkare medicinkliniken Växjö Fastställd av: Stephan
Läs merPublicerat för enhet: Avdelning 42 Version: 11
Bar 100 Ru Publicerat för enhet: Avdelning 42 Version: 11 Innehållsansvarig: Per Dahlberg, Överläkare, Specialistmedicinklinik läkare (perda1) Giltig från: 2016-08-09 Godkänt av: Per Dahlberg, Överläkare,
Läs merLipidsänkande behandling vid kardiovaskulär prevention
PM III från QregPV:s projekt Högtryck på mottagningen Lipidsänkande behandling vid kardiovaskulär prevention Allmänt Blodfettrubbningar förekommer ofta tillsammans med andra riskfaktorer för hjärtkärlsjukdomar.
Läs merKronisk njursvikt - CKD
Kronisk njursvikt - CKD Kronisk njursvikt (CKD) indelas i stadier baserat på beräknad glomerulär filtrationshastighet GFR i ml/min/1.73 kvm kroppsyta. CKD - indelning CKD GFR Beskrivning Stadium 1 90 normal
Läs merAkut Koronart Syndrom (AKS) Gäller för: Region Kronoberg
Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Akut koronart syndrom Giltig fr.o.m: 2017-05-08 Faktaägare: Olle Bergström, överläkare medicinkliniken Växjö Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordförande
Läs merHur högt är för högt blodtryck?
Hur högt är för högt blodtryck? Hypertonigränser med olika mätmetoder HANDLÄGGNING AV HYPERTONI I PRIMÄRVÅRD DR DSK SSK BT x 3, ca 1 gg/v Medel-BT räknas ut 130-140/85-90 >=140/90 Åter om 1-2 år DSK SSK
Läs merFältstudie Läkemedelsgenomgång
Fältstudie Läkemedelsgenomgång Utförs under VFU åldrandet eller invärtesmedicin geriatrisk patient med minst 10 ordinerade läkemedel Instruktioner se separat blad Redovisning med OH/powerpoint under kursveckan
Läs merDX2 2013-04-22 Klinisk Medicin vt 2013 20 poäng MEQ 1
DX2 2013-04-22 Klinisk Medicin vt 2013 20 poäng MEQ 1 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter
Läs merPRIMÄR HYPERPARATHYROIDISM: RIKTLINJER FÖR UTREDNING OCH BEHANDLING
NÄTVERKSGRUPPEN I SÖDRA SJUKVÅRDSREGIONEN FÖR SJUKDOMAR I THYROIDEA, PARATHYROIDEA, BINJURAR OCH ENDOKRINA BUKTUMÖRER PRIMÄR HYPERPARATHYROIDISM: RIKTLINJER FÖR UTREDNING OCH BEHANDLING Giltigt 2007-01-01-2009-12-31
Läs merBromsen på Danderyd. - för njursvikt i tidigt skede
Bromsen på Danderyd - för njursvikt i tidigt skede Under det senaste decenniet har det blivit alltmer känt att lätt till måttlig njursvikt är vanligt förekommande. Undersökningar från bland annat Norge
Läs merPublicerat för enhet: Akutmedicinklinik Version: 5
Publicerat för enhet: Akutmedicinklinik Version: 5 Innehållsansvarig: Jonas Feldthusen, Överläkare, Akutmottagning läkare (jonfe) Giltig från: 2017-07-18 Godkänt av: Jonas Feldthusen, Överläkare, Akutmottagning
Läs merRUTIN FÖR BRYTPUNKTSBEDÖMNING OCH ORDINATION AV LÄKEMEDEL
1 PRIMÄRVÅRD VLL HÄLSOCENTRAL BJURHOLM 18.2. KOMMUN BJURHOLM ÄLDRE OCH HANDIKAPPOMSORG Bjurholm, mars 2015 Palliativ vård vid livets slut utgår från Nationell vårdprogram för palliativ vård och Socialstyrelsens
Läs merParenteral vätskebehandling till vuxna Gäller för: Region Kronoberg
Rutin Process: Hälso- och sjukvård Område: Vätska och nutrition Giltig fr.o.m: 2016-10-26 Faktaägare: Pär Lindgren, regional chefläkare Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordförande medicinska komittén
Läs merDiabetisk ketoacidos. Stina Lindmark Medicincentrum, NUS
Diabetisk ketoacidos Stina Lindmark Medicincentrum, NUS Diabetisk ketoacidos (DKA) Typ 1-diabetes Hyperglykemiskt, hyperosmolärt syndrom (HHS) Typ 2-diabetes? Definition DKA Diabetes - ofta känd Metabol
Läs merVid underökningen noterar du blodtryck 135/85, puls 100. Hjärta, lungor, buk ua.
MEQ 5 (7 poäng) Anders är 3 år och taxichaufför. Han har tidigare varit frisk och tar inga läkemedel. Har spelat amerikansk fotboll och styrketränat av och till i ungdomen, är fortfarande muskulös men
Läs mer