Självskattad hälsa med hälsoenkäten RAND-36
|
|
- David Sandström
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Självskattad hälsa med hälsoenkäten RAND-36 Patientrapporterat mått - ett kraftfullt verktyg i personcentrerad vård Agneta Pagels Sjuksköterska, kvalitetssamordnare Njurmedicin, Karolinska Universitetssjukhuset Styrgruppen för Svenskt Njurregister Agneta.aspegren-pagels@sll.se 1
2 Patientens Perspektiv i Vården PROM Patient reported outcome measures utfallsmått PREM Patient reported experience measures utvärderingsmått Symtom Hälsorelaterad livskvalitet (HRQoL) Tillfredställelse med eller upplevelse av vårdens strukturer, processer eller resultat Agneta Pagels, SNR,
3 Hälsorelaterad livskvalitet: Hälsoenkäten RAND-36 Research ANd Development Cooperation, 36 frågor, som innefattar: Fysisk hälsa: förmåga, somatiska besvär handikapp, smärta, funktionsbegränsningar Mental hälsa: socialt, psykiskt välbefinnande, oro, nedstämdhet, funktionsbegränsningar Funktion & Välbefinnande Allmän hälsa, vitalitet Hälsoutveckling senaste året Agneta Pagels, SNR, 2019 Ware et al, 1984, 1992, 1993 Sullivan et al,
4 Hur mår du? Hur fungerar din vardag? Agneta Pagels, SNR,
5 Patienten besvarar online eller på papper 5
6 Agneta Pagels, SNR,
7 Varför mäta HRQoL? Bidrar till helhetssyn på patienten kompletterande perspektiv Synliggöra resultat av vårdinsatser - jämföra olika patientgrupper och behandlingsalternativ Kontinuerlig uppföljning av vårdkvalitet Identifiering av riskgrupper, sårbara perioder, prioritera problem Självskattad hälsa = markör på gruppnivå för risk för hospitalisering och dödlighet Lyfta patientperspektivet ger svar på frågor vi inte alltid ställer hur vardagslivet fungerar Individuell utvärdering och feedback underlätta kommunikation, delaktighet Verktyg i personcentrerad vård Agneta Pagels, SNR,
8 Vad kan påverka HRQoL vid njursvikt? PATIENTRELATERADE FAKTORER Ålder, kön, utbildning, rökning, fysisk aktivitet, intressen, kultur, normer, värderingar, förväntningar, psykosociala faktorer, sjd-insikt/kunskaper, coping, egenvårdsförmåga, hälsolitteracitet, sjukdomsuppfattning, skörhet (frailty) HÄLSORELATERADE FAKTORER Njurfunktion/GFR, acidos, proteinuri, inflammation, infektion, komorbiditet (diabetes, CVD), kalk/fosfat-balans, anemi, hypertoni, övervätskning Symtom trötthet, matleda, malnutrition, kognitiv funktion, värk, klåda, kramp, nedstämdhet sömnstörningar, sexuell dysfunktion Livskvalitet vid kronisk njursvikt BEHANDLINGS- RELATERADE FAKTORER Biverkningar Dialysbehandling Accesstyp/funktion Transplantat-funktion Bemötande Omhändertagande Delaktighet, egenvård Personcentrerad vård Agneta Pagels, SNR,
9 Applikation i SNR sedan 2017 on-line via SNR eller 1177 eller on-paper Agneta Pagels, SNR,
10 Besvarade enkäter SNR, Sverige (N=1384) 2018 (N=1788) Besvarade enkäter 0 Deltagande enheter 2017: : 28 Agneta Pagels, SNR,
11 Enkätformat, Enkätsvar i olika behandlingsgrupper (N) Svar online Svar papper CKD HD TX PD Agneta Pagels, SNR,
12 Njursjuka 2017 jämfört med svensk normpopulation I n d e x v ä r d e ,5 87,9 39,3 83,2 62,3 74,8 75,8 45,5 51,4 68,8 68,8 88,6 58,7 85,7 71,9 80,9 48, PF fysisk funktion RP fysiska begränsningar BP smärta GH allmän hälsa VT vitalitet SF social funktion RE emotionella begränsningar MH psykiskt välbefinnande HT upplevd hälsoutveckling 12
13 Gruppnivå: Behandlingsgrupper 2018 preliminära resultat CKD (N=715) TX (N=361) PD (N=137) HD (N=471) HHD/SHD (N=104) PF fysisk funktion RP fysiska begränsningar BP smärta GH allmän hälsa VT vitalitet SF social funktion RE emotionella begränsningar MH psykiskt välbefinnande HT upplevd hälsoutveckling Agneta Pagels, SNR,
14 Individnivå: Patienten får omedelbar återkoppling på sina resultat på hemsidan Agneta Pagels, SNR,
15 Metodologiska problem Tidpunkt för mätning (obs! mätning postop ger utslag på smärta) Patientbortfall (språk, kognitiv förmåga, allmäntillstånd) Svarsbortfall Instrumentet fångar inte patientens problem, tak/golv - effekter Jämlik vård och tillgänglighet Att kunna erbjuda alla patienter, även de som inte registreras i SNR CKD gfr>30, ej i SNR E-journalen? Pappersversion och beräkningsprogram kan hämtas från SNR/Dokument Agneta Pagels, SNR,
16 Klinisk nytta gruppnivå Jämföra olika patientgrupper, behandlingsalternativ osv. Redovisa och diskutera grafer regelbundet i personalgruppen - Vad kan förbättras? - Planera och genomföra förbättring - Nya mätningar, förbättrades resultaten? Agneta Pagels, SNR,
17 Klinisk nytta individnivå - återkopplande hälsosamtal Ökad förståelse för den egna hälsan -tillfälle att diskutera bidragande faktorer som dialysdos, följsamhet till ordinationer, livsstil, ensamhet, nedstämdhet Tillfälle att lyfta det salutogena perspektivet vad som faktiskt fungerar Använda hälsoprofilen i vårdplanering, rond -uppföljning av riktade insatser, t.ex. fysisk aktivitet Involvera patienten i sin egen vårdplanering, samsyn kring behandling. Ökad patientdelaktighet = ett verktyg i personcentrerad vård! Agneta Pagels, SNR,
18 Vad tycker patienterna om PROM? Intervjuer med barn år med kronisk sjd (n:25) 1) Att besvara enkäten bekräftar och möjliggör insikt om hälsa, och motiverar till livsstilsförändring 2) Feedback om resultat är uppmuntrande och efterfrågas Att dela sitt perspektiv med vårdpersonalen Att få stödjande återkoppling Respondent satisfaction, kronisk sjd (n:463) Kunna bidra, göra nytta Ta ansvar Bli sedd och lyssnad till Tillfälle till reflektion Petersson et al. Child Care Health Dev May;42(3): Nilsson et al Qual Life Res (2007) 16:1647 Agneta Pagels, SNR,
Patientperspektiv, PROM, Hälsorelaterad livskvalitet (HRQoL)
Patientperspektiv, PROM, Hälsorelaterad livskvalitet (HRQoL) Agneta Pagels, Forskningssjuksköterska, Med. Lic. Njurmedicinska mottagningen Karolinska Universitetssjukhuset Omvårdnadsrepresentant, styrgruppen
Läs merSF 36 Dimensionerna och tolkning
SF 36 Dimensionerna och tolkning 2013.08.26 Lotti Orwelius Svenska Intensivvårdsregistret 1 Vilka frågor ingår i respektive dimension? Vad krävs för att generera skalpoäng? Vad står dimensionerna för?
Läs merPatientrapporterade utfallsmått i kvalitetsregister (PROM) - användbara för forskning?
Patientrapporterade utfallsmått i kvalitetsregister (PROM) - användbara för forskning? Lotti Orwelius Med Dr, Intensivvårdssjuksköterska Registercentrum sydost (RCSO) /PROMcenter Verksamhetsutvecklare
Läs merPROM Vad och varför? Margareta Kristenson,
PROM Vad och varför? Margareta Kristenson, Professor/Överläkare, Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Institutionen för Medicin och Hälsa, Linköpings Universitet Nationell koordinator för det svenska HPH
Läs merp SF 36, RAND 36, EQ- 5D
God Vård Socialstyrelsen föreskrift (SOSFS 2005:12) Patientrapporterade mått i vården p SF 36, RAND 36, EQ- 5D kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård säker hälso- och sjukvård effektiv hälso-
Läs merPatientens upplevelse av vården på intensivvårdsavdelning. PROM i Svenska Intensivvårdsregistret
Patientens upplevelse av vården på intensivvårdsavdelning PROM i Svenska Intensivvårdsregistret Uppföljning av vårdresultat Tidigare mortalitet Bedömning av effektivitet och fördelar, relaterat till mänskliga
Läs merDRÖMMEN OM ETT LIV UTAN DIABETES. Erika Häggström Leg. sjuksköterska, huvudhandledare Avd. för Transplantation och Kirurgi Akademiska sjukhuset
DRÖMMEN OM ETT LIV UTAN DIABETES Erika Häggström Leg. sjuksköterska, huvudhandledare Avd. för Transplantation och Kirurgi Akademiska sjukhuset LIVET MED SVÅRREGLERAD DIABETES DRÖMMEN OM ETT LIV UTAN DIABETES?
Läs merUppföljning efter intensivvård
Svenska Intensivvårdsregistret SIR Uppföljning efter intensivvård Årsrapport 2013 Version för patienter och närstående Uppföljning efter intensivvård Patientanpassad resultatdata Svenska Intensivvårdsregistret
Läs merHälsa och välbefinnande en fråga om livsfilosofi?
Hälsa och välbefinnande en fråga om livsfilosofi? Några reflektioner kring depression och smärta i det moderna samhället Chris Bingefors Effekt och effektivitet av läkemedelsbehandling Feedback av kunskap
Läs merUppföljning efter intensivvård Årsrapport 2014
Uppföljning efter intensivvård Årsrapport 2014 Version för patienter och närstående Uppföljning efter Intensivvård Patientanpassad resultatdata Svenska Intensivvårdsregistret (SIR) presenterar en rapportversion
Läs merNationell utvärdering 2011 Diabetesvård. Bilaga 6 Patientrelaterat utfall avseende hälso- och sjukvård, frekvenstabeller och EQ- 5D
Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård Bilaga 6 Patientrelaterat utfall avseende hälso- och sjukvård, frekvenstabeller och EQ- 5D Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis
Läs merPatientrapporterade utfallsmått, ett verktyg för jämlik vård? Evalill Nilsson Universitetslärare, med dr Avd f Samhällsmedicin
Patientrapporterade utfallsmått, ett verktyg för jämlik vård? Evalill Nilsson Universitetslärare, med dr Avd f Samhällsmedicin evalill.nilsson@liu.se Användningen av patientrapporterade mått inom vården
Läs merMötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare
Mötet Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Allt verkligt liv är möte Den kände filosofen Martin Buber ägnade sitt liv åt att påvisa den
Läs merHFS Hälsovinstmätningsprojekt
HFS Hälsovinstmätningsprojekt Evalill Nilsson HFS Nationella konferens Malmö 061026 Vad är hälsovinstmätning? Med hälsovinstmätning menar vi mätning av patienternas självskattade hälsa, före och efter
Läs merhttp://www.youtube.com/watch?v=os-rrcctdby Patienter som vill utveckla vården Nätverket Hälsofrämjande Sjukvård, 2013-12-03 Sara Riggare 3 december 2013 Sara Riggare 3 3 december 2013 Sara Riggare 4 Parkinsons
Läs merPassage Hästunderstödd behandling vid psykiatriska kliniken i Skellefteå. Psykiatriska kliniken Skellefteå
Passage Hästunderstödd behandling vid psykiatriska kliniken i Skellefteå Psykiatriska kliniken Skellefteå Vad är Passage? Hästunderstödd behandlingsform vid psykiatriska kliniken, Skellefteå lasarett.
Läs merRiktlinjer för behandling av kronisk njursvikt
Riktlinjer för behandling av kronisk njursvikt Mål: Alla personer med kronisk njursvikt skall få en behandling av så god kvalitet att behovet av dialys eller transplantation fördröjs eller förhindras.
Läs merPatientens Egen Registrering (PER)
Svensk Reumatologis Kvalitetsregister - klinisk utveckling och forskning SRQ ny PROM-strategi Malin Regardt Med Dr. Leg arbetsterapeut Patientens Egen Registrering (PER) Sedan 2004 har patienter med reumatiska
Läs merInspirationsdag 8 september 2016 Pontus Strålin Överläkare, Enheten för förstagångsinsjuknade i psykos, Huddinge
Patient- och Närståenderapporterade mått och Psykos R Inspirationsdag 8 september 2016 Pontus Strålin Överläkare, Enheten för förstagångsinsjuknade i psykos, Huddinge Patient och närstående-medverkan i
Läs merFlera lösningar för olika behov. Att utveckla personcentrerad vård
Flera lösningar för olika behov Att utveckla personcentrerad vård Introduktion Utveckla nya arbetssätt för en personcentrerad vård Perspektivskifte från mottagare till medskapare Beteenden och behov hos
Läs merNjursviktskoordinatorns uppgifter enkätredovisning och personliga reflektioner
Njursviktskoordinatorns uppgifter enkätredovisning och personliga reflektioner Monica RådstrR dström Njursviktssjuksköterska terska Danderyds sjukhus, Stockholm Bakgrund till enkäten: År r 2001 hölls h
Läs merKvalitetsregister för ständiga förbättringar av barnhälso-och sjukvården i Sverige
Kvalitetsregister för ständiga förbättringar av barnhälso-och sjukvården i Sverige Samspel mellan kunskapsbaserad vård, kvalitetsregister och bättre resultat för barns hälsa Boel Andersson Gäre, Jönköping
Läs merPersoncentrerad processkartläggning
Personcentrerad processkartläggning Personcentrerad processkartläggning, Qulturum Mari Bergeling Utvecklingsledare, Qulturum mari.bergeling@rjl.se SOSFS 2005:12 GOD VÅRD ska vara: Kunskapsbaserad och
Läs merBalans i Livet. Balans i Kroppen
MåBra grupper Balans i Livet Balans i Kroppen Lars P Nilsson Apotekare och Mental Tränare www.larsp.se www.larsp.se - 1 av 6 - Bakgrund Trots den materiella välfärden i Sverige fortsätter ohälsan inom
Läs merFOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING
FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING RAPPORT Hälsa och livsstil i områden med olika socioekonomiska förutsättningar LINKÖPING NOVEMBER 23 HELLE NOORLIND BRAGE ELIN ERIKSSON JOHAN BYRSJÖ www.lio.se/fhvc
Läs merInstrument för att mäta generell hälsorelaterad livskvalitet (HRQoL)
Instrument för att mäta generell hälsorelaterad livskvalitet (HRQoL) Två viktiga generiska (generella) HRQoL-instrument som ofta används i Sverige idag är SF-36 (Short Form-36) och EQ-5D (fd EuroQoL).
Läs merQRC Forum. 26 oktober 2016
QRC Forum 26 oktober 2016 QRC Stockholm patientsamverkan Delad kunskap ger bättre hälsa Vår vision är att möjliggöra partnerskap mellan patienter och professionen i vårdmötet vårddesign, klinisk förbättring
Läs merVad är. Patient Reported Outcome Measures och andra begrepp. Kerstin Hagberg. RTP, PhD, Docent
Vad är Patient Reported Outcome Measures och andra begrepp Kerstin Hagberg RTP, PhD, Docent Ortopedteknik Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg ISPO-S, Feb 2015 2 Kliniska utvärderingsmetoder Kliniska
Läs merVad är. Kliniska utvärderingsmetoder Kliniska utfallsmått. Patient Reported Outcome Measures och andra begrepp. Kerstin Hagberg RTP, PhD, Docent
Vad är Patient Reported Outcome Measures och andra begrepp Kerstin Hagberg RTP, PhD, Docent Ortopedteknik Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg ISPO-S, Feb 2015 2 Kliniska utvärderingsmetoder Kliniska
Läs merNärståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke
Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Percieved Participation in Discharge Planning and Health Related Quality of Life after Stroke Ann-Helene Almborg,
Läs merPatienträttigheter: Kontaktsjuksköterskans roll Cecilia Olsson
Patienträttigheter: Kontaktsjuksköterskans roll Cecilia Olsson Ordförande Sjuksköterskor i cancervård Onkologisjuksköterska,universitetslektor i omvårdnad Institutionen för hälsovetenskaper, Karlstads
Läs merTobaksavvänjning på recept (ToR) Skriftlig ordination av behandling för tobaksavvänjning
Tobaksavvänjning på recept (ToR) Skriftlig ordination av behandling för tobaksavvänjning LUFT-konferensen, Eskilstuna 14 september 2017 Anne Leppänen Doktorand, projektkoordinator Institutionen för lärande,
Läs merLIVSSTILSFÖRÄNDRINGAR HOS PATIENTER MED CKD 3 - ETT PILOTPROJEKT
LIVSSTILSFÖRÄNDRINGAR HOS PATIENTER MED CKD 3 - ETT PILOTPROJEKT MIA TRONDSEN- M S C. L E G S J U K G Y M N A S T N j u r m e d i c i n s k t V å r m ö t e M a l m ö 2 0 1 5 LIVSSTILSFÖRÄNDRING - hjälp
Läs merMan måste vila emellanåt
Man måste vila emellanåt Patienters självskattade och berättade erfarenheter av att leva med kronisk hjärtsvikt Lena Hägglund Institutionen för Omvårdnad och Institutionen för Folkhälsa och Klinisk medicin
Läs merDysfunktionell andning
Dysfunktionell andning Andas in och ut? Vilka andra sätt finns det? Carina Hagman 2017-10-18 Bakgrund - Andning Neuromuskulära faktorer Biomekaniska faktorer Andning Psykologiska faktorer Biokemiska faktorer
Läs merUtveckling av ett implementeringsverktyg för digitala lösningar i vården. Vitalis 21 maj
Utveckling av ett implementeringsverktyg för digitala lösningar i vården Vitalis 21 maj Utveckling av ett implementeringsverktyg för digitala lösningar i vården Ylva Trolle Lagerros, Överläkare, Överviktscentrum,
Läs merDet globala skuldproblemet -sociala och hälsomässiga konsekvenser Nordisk Insolvenskonferanse Bergen 31.8 2.9. 2011 Richard Ahlström Avd för
Det globala skuldproblemet -sociala och hälsomässiga konsekvenser Nordisk Insolvenskonferanse Bergen 31.8 2.9. 2011 Richard Ahlström Avd för Psykologi Institutionen för samhällsvetenskap Mittuniversitetet
Läs merTILLIT, GRÄNSER OCH RELATIONER
TILLIT, GRÄNSER OCH RELATIONER MARGARETHA LARSSON LEKTOR I OMVÅRDNAD H Ö G S K O L A N I S K Ö V D E W W W. H I S. S E M A R G A R E T H A. L A R R S O N @ H I S. S E Bild 1 TONÅRSFLICKORS HÄLSA ATT STÖDJA
Läs merEPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman
EPIPAIN Den vidunderliga generaliserade smärtan Stefan Bergman 1993 läste jag en ar/kel The prevalence of chronic widespread pain in the general popula5on Cro7 P, Rigby AS, Boswell R, Schollum J, Silman
Läs merTriangelrevision. En lärandestyrd kunskapsutveckling. Nationell workshop 20 november 2017 Agneta Patriksson. Enhet A. reviderar.
Enhet C reviderar enhet A Enhet A reviderar enhet B Revisionsteam möter ledning och verksamhetsteam och med ett framtaget kunskapsunderlag sker en utvärdering i dialog, reflektion och lärande Återkoppling
Läs merSjuksköterskan behövs för en jämlik vård och hälsa. Anna Forsberg-Lunds Universitet Professor i vårdvetenskap med inriktning organtransplantation
Sjuksköterskan behövs för en jämlik vård och hälsa Anna Forsberg-Lunds Universitet Professor i vårdvetenskap med inriktning organtransplantation Sjuksköterskans omvårdnad Fokus för omvårdnad är hälsa hos
Läs merwww.whocc.se+ www.whocc.dk Översikt Introduktion till patientfokus WHO: Health 2020, NCD 2025, SDG 2030 Forskning Effekt på patientnivå (KRAM) Bättra jämlikhet i hälsa (effekt på tvärs) Ny forskning inom
Läs merÄldreprojektet. finansierat av Arvsfonden Birgitta Björndahl Maria Granholm
Äldreprojektet finansierat av Arvsfonden 2016-2019 Birgitta Björndahl Maria Granholm 2018-02-20 Äldreprojektet Syfte med projektet Förbättra livskvalitén för äldre personer som lever med hiv i Sverige
Läs merRapport från valideringsprojekt Sammanfattning av ingående delrapporter
Rapport från valideringsprojekt 2012 2013 Sammanfattning av ingående delrapporter 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Introduktion Sammanfattning Delrapport 1: Innehållsvaliditet en jämförelse mellan Riksstroke och
Läs merMålbeskrivning i Njurmedicin för blivande internmedicinare
Målbeskrivning i Njurmedicin för blivande internmedicinare Handledare skall utses vid tjänstgöringens start och bör medverka till att uppsatta mål nås. För att uppnå dessa mål behövs i normalfallet 2-3
Läs merVärdelyftet Framtidens primärvård
Värdelyftet Framtidens primärvård Eva Pilsäter Faxner Samordnande chef primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten verksamhetsutveckling
Läs merPå väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård
På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård Gudrun Tevell verksamhetschef Folkhälsoenheten HÄLSA Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte bara
Läs merUppföljning efter Intensivvård Indata Utdata Hur använder jag den information som jag får ut?
Uppföljning efter Intensivvård Indata Utdata Hur använder jag den information som jag får ut? Lotti Orwelius Intensivvård under utveckling Intensivvård är en vårdnivå inte en vårdplats Definition: avancerad
Läs merAtt leva med en person med kronisk hjärtsvikt
Att leva med en person med kronisk hjärtsvikt Tiden före och efter dödsfallet Maria Liljeroos Leg sjuksköterska, medicine doktor Hjärtsvikt innebär Hög mortalitet, 50% avlider inom 5 år Hög symtombörda
Läs merHälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom
Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom Anita Johansson Med. dr. Hälso- och vårdvetenskap FoU-enheten Skaraborg Sjukhus Nka Anörigkonferens, Göteborg
Läs merEffekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos
Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos Ann-Charlotte Grahn Kronhed, Inger Hallberg, Lars Ödkvist, Margareta Möller Syfte: Att utvärdera
Läs merResultatsammanställning
Resultatsammanställning Samordningsförbundet Östra Östergötland Kvartal 1-3 2016 @Therése Löwgren Sidan 3 Måluppfyllelse kvartal 3 Sidan 13-14 NP-samverkan Sidan 4 Måluppfyllelse kvartal 2 Sidan 15-16
Läs merAtt vara fysiskt aktiv under adjuvant cytostatikabehandling - OptiTrainstudien en studie om kvinnor med bröstcancer
Att vara fysiskt aktiv under adjuvant cytostatikabehandling - OptiTrainstudien en studie om kvinnor med bröstcancer Malin Backman, Onkologisjuksköterska, Med. dr, Omvårdnadsansvarig Tema Cancer Tema Cancer,
Läs mer2013-04-08. Hälsosamtal som metod att främja barns och ungdomars hälsa en utmanande uppgift. Förberedelse skapar bereds kap
Hälsosamtal som metod att främja barns och ungdomars hälsa en utmanande uppgift Malmö april 2013 Marie Golsäter Skolsköterska Fil. Dr. i Omvårdnad Förberedelse skapar bereds kap Annars kanske man bara
Läs merFakta och myter inom stress - Om kortisol
Fakta och myter inom stress - Om kortisol Har stressade personer högt kortisol och vad händer med kortisolkurvan när man blir utmattad? Draken 29 mars 2017 Föreläsare: Ingibjörg Jonsdottir, professor ISM
Läs merPsykisk hälsa - främja och förebygga i skolan
Psykisk hälsa - främja och förebygga i skolan Solveig Petersen Folkhälsomyndigheten Definitioner Psykisk hälsa: känslor-tanker-beteende Angenäma och funktionella (positiv psykisk hälsa psykisk välbefinnande)
Läs merAtt främja hälsa vid psykisk sjukdom
Att främja hälsa vid psykisk sjukdom Henrika Jormfeldt, PhD Petra Svedberg, PhD Hur främjas individens hälsa? Intervention Vad är hälsofrämjande arbete? Resultat Vad är hälsa? Grunden för det hälsopromotiva
Läs merBedöma och intervenera för att möta partners behov. Susanna Ågren
Bedöma och intervenera för att möta partners behov Susanna Ågren Vårdgivarbörda och stress! Att vårda kan vara betungande och stressande! Vårdgivarbörda! Samband mellan hjälpbehov utförda av partnern och
Läs merSjuksköterskemottagningar för cancerpatienter
Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter Maria Larsson onkologisjuksköterska, docent i omvårdnad Karlstads universitet, Institutionen för hälsovetenskaper Utgångsläge den stora utmaningen! Fördubbling
Läs merSalutogent förhållningssätt
Salutogent förhållningssätt i vård och omsorg om de äldre Socialförvaltningens ledningsförklaring Vi utgår från medborgarens egen förmåga och resurser för att främja hälsa. Det vi tillsammans åstadkommer
Läs merBarns och ungas hälsa
Svenska barn tillhör de friskaste i världen! Barns och ungas hälsa Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet september Men det finns problem, t ex: Skador Infektioner
Läs merMedTech20 - ett nytt instrument för att mäta patientnyttan av medicintekniska produkter Ingela Björholt, PhD
MedTech20 - ett nytt instrument för att mäta patientnyttan av medicintekniska produkter Ingela Björholt, PhD Kartläggning och validering av produktegenskaper Kartläggning generella nyttor (egenskaper)
Läs merTillbakablick på Nationella Diabetesregistret
Tillbakablick på Nationella Diabetesregistret 15 år med NDR Ulla-Britt Löfgren Diabetessjuksköterska Projektledare NDR NDR bildades av Svensk Förening för Diabetologi 1996. Bakgrunden var ett behov av
Läs merKroniskt engagerad. Slutrapport S2014/134/FS LK/ LS-LED13-732
Kroniskt engagerad ett nationellt designprojekt Slutrapport Hanna Lundstedt Landstinget Sörmland Tomas Edman Landstinget i Värmland, Experio Lab SID 1(10) Innehåll 1. PROJEKTFÖRUTSÄTTNINGAR... 3 1.1. Sammanfattning...
Läs merParadigmskifte? ANNA FORSBERG
Paradigmskifte? ANNA FORSBERG Hur utmanar vi det biomedicinska paradigmet? Läkaren har fokus på sjukdomen och refererar till ett biomedicinskt paradigm i mötet med patienten. Hela traditionen av naturvetenskaplig
Läs merBirgitta Johansson, enheten för onkologi 1
Livskvalitetsmätningar i onkologisk vård Del 1 Birgitta Johansson Universitetslektor i onkologisk vård Enheten för onkologi Livskvalitet Quality of life, QoL, QOL omfattar ALLA aspekter av välbefinnandet
Läs merImplementering av mätningar med PROM
Implementering av mätningar med PROM inom hälso& sjukvården Bakom PROM center står Sydöstra Sjukvårdregionen (Landstingen i Östergötland, Jönköping och Kalmar), Hälsouniversitetet Linköping och Jönköping
Läs mervårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat
Aktiv hälsostyrning med vårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat av 1-årig uppföljning Presentationsmaterial - Januari 2012 Sammanfattning (1) Sedan juni 2010 pågår å inom SLL två pilotstudier t för
Läs merDelaktighet och patientmedverkan
Delaktighet och patientmedverkan Ann Catrine (Ankie) Eldh Leg. sjuksköterska, fil.dr. Bitr. professor Historik Antiken Medeltid 1900-tal Nutid Reflektion Jag kände mig delaktig i rollen som patient när.
Läs merHÄLSOPEDAGOGISKTFORUM
HÄLSOPEDAGOGISKTFORUM I ÖSTERGÖTLAND En mötesplats för samverkan och kunskapsutbyte HPFs uppdrag: i samverkan med vårdgivare och intresseföreningar för patienter med långvarig sjukdom och/eller funktionshinder
Läs merIT stödd rapportering av symtom i palliativ vård i livets slutskede
IT stödd rapportering av symtom i palliativ vård i livets slutskede Leili Lind, PhD Inst för medicinsk teknik, Linköpings universitet & SICS East Swedish ICT Bakgrund: Svårigheter och behov Avancerad cancer:
Läs mer15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05
15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering
Läs merImplementering av mätningar med PROM inom hälso- och sjukvården
rcso.se/patientmedverkan/prom Implementering av mätningar med PROM inom hälso- och sjukvården Bakom PROM center står Sydöstra Sjukvårdregionen (Region Östergötland, Region Jönköpings län och Landstinget
Läs merAnvändarkraft! SUSANNE GUSTAVSSON
Användarkraft! SUSANNE GUSTAVSSON Patienter och närstående som medskapare i vården ERFARENHETER FRÅN SKARABORGS SJUKHUS Patientlagen Stärka och främja patientens ställning Främja patientens integritet,
Läs merVilka blir nöjda? (enligt Catquest-9SF) eller Vilka blir inte nöjda? Mats Lundström
Vilka blir nöjda? (enligt Catquest-9SF) eller Vilka blir inte nöjda? Mats Lundström Catquest-9SF Validerat genom s.k. Rasch analys Mäter Activity limitations in daily life (WHO) Kvalitetsregisterkonferensen
Läs merSTUDIE AV UNGA VUXNA CANCER
unga canceröverlevare STUDIE AV UNGA VUXNA CANCER Många unga canceröverlevare brottas med känslan av att inte vara attraktiva och de är i många fall också missnöjda med sin sexuella förmåga. Vi som arbetar
Läs merSambanden mellan tillfredsställelse med och upplevelse av vården och patientrapporterat hälsoutfall. En litteraturöversikt
Sambanden mellan tillfredsställelse med och upplevelse av vården och patientrapporterat hälsoutfall En litteraturöversikt Rapporten producerad av: Hanna Lindblom Värdefulla bidrag från: Margareta Kristenson
Läs merRiktlinje för PostIVA uppföljning
Ansvarig författare: Eva Åkerman, Lotti Orwelius Version: 9.0 Fastställd: 2016-02-24 Gäller från: 2016-01-01 OBS! Gäller för alla utskrivna from 2016-01-01 Riktlinje för PostIVA uppföljning Bakgrund Uppföljning
Läs merResultatsammanställning
Resultatsammanställning Samordningsförbundet Östra Östergötland Helåret 2016 @Therése Löwgren Sidan 3 Måluppfyllelse kvartal 4 Sidan 15-17 NP-samverkan Sidan 4-6 Måluppfyllelse kvartal 1-3 Sidan 18-19
Läs merRiv 65-årsgränsen och rädda liv om äldre och psykisk ohälsa. Susanne Rolfner Suvanto Verksamhetsansvarig Omvårdnadsinstitutet
Riv 65-årsgränsen och rädda liv om äldre och psykisk ohälsa Susanne Rolfner Suvanto Verksamhetsansvarig Omvårdnadsinstitutet Riv 65-årsgränsen Varför ska vi prata om äldre och psykisk ohälsa? Hur definieras
Läs merRegisterbaserade PROM-studier
Registerbaserade PROM-studier MATS LUNDSTRÖM RC SYD KARLSKRONA NATIONELLA KATARAKTREGISTRET Vad kan ett sjukdomsspecifikt PROM tillföra som vi inte vet från kliniska data? Vi är benägna att behandla organ,
Läs merPedsQL Family Impact Module
PedsQL Family Impact Module Instrumentet finns lite längre ned i dokumentet. Beskrivning av instrumentet och dataanalys PedsQL Family Impact Module (FIM) utgör ett standardiserat instrument som mäter föräldrars
Läs merKroniskt Engagerad 2.0
Kroniskt Engagerad 2.0 Ett projekt med syftet att införa framtagna arbetsmetoder för personcentrerad vård för kroniskt sjuka i primärvården i landstinget Sörmland Personcentrerad vård ett luddigt begrepp
Läs merHälsoekonomi. Hälsoekonomi, , Agneta Andersson, Fil Dr
Hälsoekonomi tillämpad vetenskap som förenar ekonomiska teorier och analysmetoder med kunskap om faktorer som påverkar människors hälsa samt om hälso- och sjukvårdens organisation och finansiering. Nationalencyklopedin
Läs merÖverföring från barnsjukvård till vuxensjukvård - ungdomar med medfödda hjärtfel
Överföring från barnsjukvård till vuxensjukvård - ungdomar med medfödda hjärtfel Ewa-Lena Bratt, Docent, Specialistsjuksköterska Barnhjärtcentrum, Drottning Silvias Barn och ungdomssjukhus, Göteborg Institutionen
Läs merPROM & PREM FRÅN IDÉ TILL VERKSTAD
PROM & PREM FRÅN IDÉ TILL VERKSTAD , Detta dokument är framtaget av arbetsgruppen nedan och fastställts av Regionalt cancercentrum Stockholm Gotland, 2015-01-12. Arbetsgrupp: Marie Abrahamsson, Samordnande
Läs merPiR. Patientsäkerhet i Realtid. en metod för lärande. Medicin, Geriatrik och Akutmottagning Östra. Stefan Wallerius. Anna Gyberg.
Stefan Wallerius Överläkare Anna Gyberg Versamhetsutvecklare Leg. sjuksköterska Eva-Karin Elkjaer Vård- och omsorgskoordinator Leg. sjuksköterska PiR Patientsäkerhet i Realtid en metod för lärande Medicin,
Läs merRegionhabiliteringen i Göteborg
Regionhabiliteringen i Göteborg Lost in transition Vuxna med myelomeningocele En intervjustudie Magdalena Vu Minh Arnell Leg sjuksköterska/uroterapeut SU/Regionhabiliteringen UroTarmhabiliteringen Drottning
Läs merAntitrombotisk behandling hos den komplexa patienten. Joakim Alfredsson Ischemisektionsansvarig Universitetssjukhuset, Linköping
Antitrombotisk behandling hos den komplexa patienten Joakim Alfredsson Ischemisektionsansvarig Universitetssjukhuset, Linköping Komplex patient? Äldre patienter med komplexa behov Socialstyrelsens definition
Läs merIcke farmakologisk behandling av hypertoni - Ett praktiskt exempel
Icke farmakologisk behandling av hypertoni - Ett praktiskt exempel Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS, Solna Specialistläkare i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Orsaker
Läs merBemötande i vården. Upplägg. Introduktion. Bemötandeärenden till patientnämndens kansli. Intervjuer med patienter som upplevt bristande bemötande
Bemötande i vården Eva Jangland Sjuksköterska, klinisk adjunkt Kirurgen, Akademiska sjukhuset Doktorand Institutionen för kirurgiska vetenskaper Uppsala Universitet Upplägg Bemötandeärenden till patientnämndens
Läs merIntroduktion TILL NATIONELL VÅRDPLAN FÖR PALLIATIV VÅRD-NVP
Introduktion TILL NATIONELL VÅRDPLAN FÖR PALLIATIV VÅRD-NVP Inledning Nationell Vårdplan för Palliativ Vård, NVP, är ett personcentrerat stöd för att identifiera, bedöma och åtgärda en enskild patients
Läs merKroniskt engagerad. Nationell strategi för att förebygga och behandla kroniska sjukdomar /
Kroniskt engagerad Nationell strategi för att förebygga och behandla kroniska sjukdomar. 2014 / 2015 Bakgrund Strategin syftar till att utveckla vården för personer med kronisk sjukdom Projektet genomfördes
Läs merSatsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården
Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Produktionsfakta Utgivare Svensk sjuksköterskeförening Sakkunnig i forskningsfrågor: Elisabeth Strandberg Grafisk form Losita Design AB, www.lositadesign.se
Läs merVälkomna till lärandelab 4!
Vi ser vad vi ser, därför kan det bli som det blir Välkomna till lärandelab 4! Moderator: Malin Skreding Hallgren, Region Jönköpings län Föreläsare: Malena Lau, Kunskapscentrum för jämlik vård, Kristina
Läs merFörhållningssätt, möten och relationer inom palliativ vård och omsorg.
Förhållningssätt, möten och relationer inom palliativ vård och omsorg. Elisabeth Bergdahl Leg. Sjuksköterska, med dr. PKC, Palliativt kunskapscentrum Förhållningssätt, möten och relationer Bakgrund 1)
Läs merPresentation Personcentrerat Arbetssätt - PCA
Presentation Personcentrerat Arbetssätt - PCA Beslut om styrprincip Styrprincipen skall vägleda oss i arbetet framöver. Inom ramen för tillgängliga resurser skall vi skapa största möjliga värde för patienterna
Läs merPåverkar hälsa och ledarskap vinsten i företaget?
Påverkar hälsa och ledarskap vinsten i företaget? Hur påverkar hälsa och arbetsmiljö vinsten, resultatet och kvalitén i våra företag? Vad säger forskning och beprövad erfarenhet vilka faktorer som bidrar
Läs merMILSA TA DEL AV RESULTAT FRÅN EN UNIK ENKÄTSTUDIE OM HÄLSA RIKTAD TILL NYANLÄNDA FLYKTINGAR
1 MILSA TA DEL AV RESULTAT FRÅN EN UNIK ENKÄTSTUDIE OM HÄLSA RIKTAD TILL NYANLÄNDA FLYKTINGAR Slobodan Zdravkovic, Malmö högskola Samhällsorientering och Hälsokommunikation, Stockholm 4 juni 2015 » Introduktion»
Läs merFörslag på upplägg vid uppföljningsdialog
Förslag på upplägg vid uppföljningsdialog VC Välj ut 2-3 områden som är extra viktiga att diskutera Välj ut 2-3 områden som är extra viktiga att diskutera Beställarorganisation Inför uppföljningsdialog
Läs mer