vårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat
|
|
- Daniel Abrahamsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Aktiv hälsostyrning med vårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat av 1-årig uppföljning Presentationsmaterial - Januari 2012
2 Sammanfattning (1) Sedan juni 2010 pågår å inom SLL två pilotstudier t för att utvärdera och förbereda införandet av aktiv hälsostyrning med vårdcoach. Uppföljningen omfattar alla patienter som ingått i pilotstudierna och som följts i minst ett år. Resultaten visar att: patienterna rapporterar signifikant ökad livskvalitet. patienternas nas behov av slutenvård halveras as och behovet et av akut vård minskar. Samtidigt ökar andelen planerad vård. resurseffektiviseringen av SLLs sammanlagda vård för patienterna ökar signifikant. ifik patienterna rapporterar stor uppskattning för vårdcoach som ett tillfälligt komplement (ej ersättning) till den ordinarie vården. patienter med hjärtsvikt uppvisar intressanta och lovande resultat, men utökad studie behövs. 1
3 Sammanfattning (2) Resultaten talar för att aktiv hälsostyrning med vårdcoach fungerar väl för att leverera ökad livskvalitet och resurseffektiv vård för de patienter som har många vårdkontakter och sammansatta, omfattande behov av vård. Resultaten ligger i linje med tidigare utvärderingar. SLL kommer att fortsätta utvärdera aktiv hälsostyrning med vårdcoach under Det är angeläget att vårdcoachen kopplas till patienter med de största behoven samt att metodik och kvalitet kontinuerligt vidareutvecklas. Projektet för att utvärdera aktiv hälsostyrning med vårdcoach inom SLL leds från Hälso- och sjukvårdsförvaltningen (HSF) För mer information: Ann Fjellner, Överläkare och Senior Medicinsk Rådgivare, HSF, telefon , e-post: ann.fjellner@sll.se 2
4 Om vårdbehov inom SLL En liten grupp av patienter inom landstinget har mycket omfattande behov av hälso- och sjukvården 1% av befolkningen står för ca 30% av den totala hälso- och sjukvårdskostnaden inom SLL. Dessa ca vårdtunga patienter har i snitt: 8 olika diagnoser 65 vårdkontakter per år en inläggning var tredje månad, oftast akut mycket låg självskattad livskvalitet stora behov av stöd, vårdkoordinering och coachning 35% av dessa patienter är yngre än 65 år. Gruppen vårdtunga är inte statisk endast omkring 15% återfinns bland de vårdtunga även året efter. Internationella erfarenheter visar att case- och disease management, eller aktiv hälsostyrning (AHS), kan förbättra och effektivisera vården för denna patientgrupp. Källa: HSNf rapport Utveckling av innovativa och fokuserade beställarstrategier för bättre hantering av vårdtunga patienter, 2 november
5 Om aktiv hälsostyrning En internationellt validerad förebyggande metodik som syftar till att stödja utvalda målgrupper inom hälso- och sjukvården Definition Aktiv hälsostyrning syftar till att identifiera och proaktivt stödja målgrupper med stora vårdbehov. Syftet är även att förbättra hälsan och livskvaliteten samt förbättra resursanvändandet för dessa patienter. Målgrupper Patienter t med omfattande och komplexa vårdbehov Patienter med kroniska diagnoser Folkhälsa och primärprevention Case management Disease management Population health management Källa: Care Contimuum Alliance; Cochrane Review; SLL 4
6 Aktiv hälsostyrning med vårdcoach i SLL Fokus på vårdkoordinering och coachning till patienter med omfattande och komplexa vårdbehov Aktiv hälsostyrning är ett tillfälligt, individanpassat stöd som utförs av en specialutbildad sjuksköterska, även kallad vårdcoach Utifrån patientens situation utformas en personlig åtgärdsplan. Patienten stöttas med regelbunden telefonsupport t bestående av rådgivning, i coachning, stöd till egenvård samt hjälp med att koordinera vård- och omsorgskontakter Aktiv hälsostyrning ska ses som ett komplement till övrig vård och omsorg 5
7 Om ettårsuppföljningen Omfattar två randomiserade studier för aktiv hälsostyrning med vårdcoach inom SLL just nu Studie 1 Studie 2 Mångbesökare Patienter med 3 akutbesök senaste 6 mån Hjärtsvikt Patienter med 2 inläggningar pga. hjärtsvikt inom de senaste 12 månaderna Målsättning: att vetenskapligt utvärdera aktiv hälsostyrning för patienter inom SLL för att: öka hälsa & livskvalitet skapa en mer patientsäker vård skapa mer jämlik vård minska återinläggningar frigöra resurser och vårddygn 6
8 Studie 1 - Mångbesökare Patienter med 3 akutbesök senaste 6 mån 7
9 Utvärdering av vårdcoach för mångbesökare Uppföljningen innefattar 268 individer varav 106 individer erhållit vårdcoach för mångbesökare som följts minst ett år. Individer i helårsuppföljning Materialet t omfattar samtliga individer från pilotstudien för att utvärdera vårdcoach för mångbesökare (juni till oktober 2010) 106 deltagare: patientdagar 105 nej-sägare (patienter som projektet inte fått kontakt med eller som avböjt deltagande): patientdagar 57 personer: patientdagar, som slumpats till en kontrollgrupp och därmed inte erhållit någon vårdcoach Uppföljningen gjordes i oktober 2011 vilket innebär att alla patienter följts minst ett år Åldersfördelning Deltagare, nej-sägare och kontrollgrupp 20 (7%) (9%) (10%) (14%) (21%) (16%) Könsfördelning Deltagare, nej-sägare och kontrollgrupp Män 41% Median: 66 år 47 (18%) (4%) 90-59% Kvinnor Källa: GVR; HN analys 8
10 Utvärdering av vårdcoach för mångbesökare Patienternas självskattade livskvalitet har ökat Helårsuppföljning för mångbesökare, enkätstudie Hälsoprofil enligt SF-36 Före vårdcoach 6-8 v med vårdcoach 1 år med vårdcoach Fysisk funktion Fysisk rollfunktion Smärta Allmän hälsa Vitalitet Social funktion Emotionell Psykiskt rollfunktion välbefinnande Not Samma individer jämförs vid samtliga enkättillfällen. Alla patienter har inte fått tre enkäter varför senaste enkättillfälle är antingen patientens andra eller tredje enkät Källa: Insamlade patientenkäter, SF36, n=71 9
11 Utvärdering av vårdcoach för mångbesökare Slutenvårdskonsumtionen har minskat, primärt drivet av färre vårddygn per vårdtillfälle Helårsuppföljning för mångbesökare Vårddygn per patient Vårdtillfällen per patient Vårddygn per vårdtillfälle Kontrollgrupp 16,9 2,1 8,1-59% -16% -51% Deltagare 7,0 1,7 4,0 Nej-sägare 14,8 2,0 7,4 Källa: GVR; HN analys 10
12 Utvärdering av vårdcoach för mångbesökare Inom öppenvården syns en minskning av vårdkonsumtion för de patienter som erhåller stöd genom vårdcoach Helårsuppföljning för mångbesökare Läkarbesök per patient Kontrollgruppollg 25,3-15% Deltagare 21,4 Nej-sägare 18,8 Källa: GVR; HN analys 11
13 Utvärdering av vårdcoach för mångbesökare Sjukvårdskostnaden per patient är 57% lägre för de patienter som erhåller vårdcoach Helårsuppföljning för mångbesökare, total sjukvårdskostnad per patient*, tusentals kronor % Kontrollgrupp Deltagare Nej-sägare * Genomsnittlig DRG-ersättning per patient enligt GVR, exkluderar därmed vissa kostnader, t.ex. läkemedel, psykiatri Källa: GVR; HN analys 12
14 Utvärdering av vårdcoach för mångbesökare Patienter som erhåller vårdcoach har en mindre andel akutvård jämfört med kontrollgrupp Helårsuppföljning för mångbesökare, fördelning av kostnader per patient, tusentals kronor % 72% 56% 74% 28% 44% 26% Kontrollgrupp Deltagare Nej-sägare Kostnad för akut vård per patient Kostnad för planerad vård per patient Källa: GVR; HN analys 13
15 Studie 2 - Hjärtsvikt Patienter med 2 inläggningar pga. hjärtsvikt inom de senaste 12 månaderna 14
16 Utvärdering av vårdcoach för hjärtsviktspatienter Helårsuppföljningen innefattar 130 individer varav 46 individer erhållit vårdcoach för hjärtsviktspatienter som följts minst ett år Individer i helårsuppföljning Materialet omfattar samtliga individer från pilotstudien för att utvärdera vårdcoach för hjärtsviktspatienter (juni till oktober 2010) 46 deltagare: patientdagar 55 nej-sägare (patienter som projektet inte fått kontakt med eller som avböjt deltagande): patientdagar 29 personer: 9883 patientdagar, som slumpats till en kontrollgrupp och därmed inte erhållit någon vårdcoach. Åldersfördelning Deltagare, nej-sägare och kontrollgrupp 1 (1%) 3 (2%) 15 (12%) 27 (21%) 55 (42%) 29 (22%) Könsfördelning Deltagare, nej-sägare och kontrollgrupp Median: 84 år Män 57% 43% Kvinnor Källa: GVR; HN analys 15
17 Utvärdering av vårdcoach för hjärtsviktspatienter Patienternas självskattade livskvalitet är i stort sett oförändrad trots ett förväntat sjukdomsförlopp med minskad livskavlitet Helårsuppföljning för hjärtsviktspatienter, enkätstudie Hälsoprofil enligt SF-36 Före vårdcoach 6-8 v med vårdcoach 1 år med vårdcoach Fysisk funktion Fysisk rollfunktion Smärta Allmän hälsa Vitalitet Social funktion Emotionell Psykiskt rollfunktion välbefinnande Not Samma individer jämförs vid samtliga enkättillfällen. Alla patienter har inte fått tre enkäter varför senaste enkättillfälle är antingen patientens andra eller tredje enkät Källa: Insamlade patientenkäter, SF36, n=40 16
18 Utvärdering av vårdcoach för hjärtsviktspatienter Slutenvårdskonsumtionen i hjärtsviktsgruppen är 28% lägre än i kontroll, primärt drivet av färre vårddygn per vårdtillfälle Helårsuppföljning för hjärtsviktspatienter Vårddygn per Vårdtillfällen per Vårddygn per patient patient vårdtillfälle Kontrollgrupp 23,5 2,4 10,0-28% +17% -38% Deltagare 17,0 28 2,8 62 6,2 Nej-sägare 16,8 26 2,6 64 6,4 Källa: GVR; HN analys 17
19 Utvärdering av vårdcoach för hjärtsviktspatienter Även inom öppenvården ses en minskning av vårdbehov för de patienter som erhåller stöd genom vårdcoach Helårsuppföljning för hjärtsviktspatienter Läkarbesök per patient Kontrollgruppollg 29,4-11% Deltagare 26,2 Nej-sägare 21,3 Källa: GVR; HN analys 18
20 Utvärdering av vårdcoach för hjärtsviktspatienter Sjukvårdskostnaden per patient är 28% lägre för de patienter som erhåller vårdcoach Helårsuppföljning för hjärtsviktspatienter, total sjukvårdskostnad per patient*, tusentals kronor % Kontrollgrupp Deltagare Nejsägare * Genomsnittlig DRG-ersättning per patient enligt GVR, exkluderar därmed vissa kostnader, t.ex. läkemedel, psykiatri Källa:GVR; HN analys 19
21 Utvärdering av vårdcoach för hjärtsviktspatienter Patienter som erhåller vårdcoach har en mindre andel akutvård jämfört med kontroller Helårsuppföljning för hjärtsviktspatienter, fördelning av kostnader per patient, tusentals kronor % 78% 61% 68% 22% 39% 32% Kontrollgrupp Deltagare Nejsägare Kostnad för akut vård per patient Kostnad för planerad vård per patient Källa: GVR; HN analys 20
22 Utvärdering av vårdcoach för hjärtsviktspatienter Patienters kommentarer om värdet med tjänsten Alla patienter var nöjda med tjänsten. 86% var mycket eller väldigt mycket nöjda. 67% av patienterna anger att det bästa med tjänsten är mjuka faktorer såsom vetskapen att någon kommer att ringa, någon bryr sig om hur jag mår och man kan ringa någon/ som är sjukvårdsutbildad/. Nära 25% av det deltagarna uttrycker att det bästa med tjänsten är att man får råd och kan diskutera sin hälsa. Att kunna diskutera och få kunniga svar och råd på frågor som jag inte hinner få vid läkarbesök. Det har känts mycket säkert att veta att man har haft någon att kontakta direkt och få svar på sina frågor. Källa: 48 anonymt besvarade patientenkäter 21
23 Utvärdering av vårdcoach för hjärtsviktspatienter Patienters kommentarer om värdet med tjänsten Att få tala om mitt hälsotillstånd med en förtroendefull person som genom tekniken har full insyn i mina sjukdomsproblem och kan besvara och förklara frågor som jag ställt. Att få ha en kontaktperson inom sjukvården har varit MYCKET tryggt och säkert för mig. Någon som jag kan ringa till om jag får problem och som alltid ställer upp med råd och anvisningar. Och som dessutom varit mycket glad och trevlig att prata med. Den möjligheten MÅSTE finnas kvar!! Etablera riktlinjer för mig vad gäller hälsan. Källa:48 anonymt besvarade patientenkäter 22
24 Kontaktuppgifter För mer information om utvärdering av aktiv hälsostyrning med vårdcoach kontakta: Ann Fjellner, Överläkare och Senior Medicinsk Rådgivare, HSF, telefon: , e-post: ARBETSMATERIAL 23
Aktiv hälsostyrning med vårdcoacher inom SLL
Aktiv hälsostyrning med vårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat av 1-årig uppföljning Presentationsmaterial Sammanfattning (1) Sedan juni 2010 pågår inom SLL två pilotstudier för att utvärdera och
Läs merExempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting
Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting 7:e Nationella Prioriteringskonferensen Gävle oktober 2013 Ann Fjellner senior medicinsk rådgivare Historik Stockholms läns landsting började
Läs merDELÅRSRAPPORT. Aktiv hälsostyrning - vårdcoacher 2014. Bilaga 4
Bilaga 4 DELÅRSRAPPORT Aktiv hälsostyrning - vårdcoacher 2014 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2014-09-01 Diarienummer: 1406-0721 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Anna Nergårdh 08-123
Läs merAvancerad specialistsjuksköterska terska Nurse Practitioner en ny yrkesroll i Sverige! Karolina Johansson Marie Stenlund Specialistsjuksköterskor, Magisterexamen i kirurgisk vård Masterutbildning pågår
Läs merRapport Aktiv hälsostyrning vårdcoacher 2013
Rapport Aktiv hälsostyrning vårdcoacher 2013 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2014-01-30 Diarienummer: 1305-0614 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Anna Nergårdh 08-123 133 35 anna.nergårdh@sll.se
Läs merYttrande över motion 2012:24 av Helene Öberg(MP) och Vivianne Gunnarsson (MP) om satsning på äldre och äldre multisjuka
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Gunilla Benner-Forsberg TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-06-25 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2013-09-03, p 9 1 (5) HSN 1212-1540 Yttrande över motion 2012:24 av Helene
Läs merEtt ledningsperspektiv på aktiv hälsostyrning och personcentrerad vård i Västra Götalandsregionen
Ett ledningsperspektiv på aktiv hälsostyrning och personcentrerad vård i Västra Götalandsregionen Presentation för Hälsoekonomiskt nätverk i VGR 1 mars 2012 Vårdsystem med fokus på patientnytta Väl kända
Läs merProjekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre
Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer
Läs merUTVÄRDERING AV ALFAPILOT INOM PROJEKTET SÄLLSYNT ÖVERGÅNG
UTVÄRDERING AV ALFAPILOT INOM PROJEKTET SÄLLSYNT ÖVERGÅNG 2018-01-31 Detta material är använt i en muntlig presentation. Materialet är inte en komplett spegling av Sironas perspektiv. Materialet får inte
Läs merSammanhållen Vård genom Enhetliga Arbetssätt (SVEA) Introduktion till samverkansmått för husläkarmottagningar
Sammanhållen Vård genom Enhetliga Arbetssätt () Introduktion till samverkansmått för husläkarmottagningar Innehåll Kort information om samverkansmåtten Viktigt att känna till om samverkansmåtten Guide
Läs merLS Motion 2009:32 av Lena-Maj Anding m fl (MP) om samordnad vård for multisjuka äldre
Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1(3) Ankom 2011-03-30 LS 0910-0868 2011-03- 3 0 LANDSTINGSSTYRELSEN Dar. Landstingsstyrelsen 11-04-11* 04-3 Motion 2009:32 av Lena-Maj Anding m fl (MP) om samordnad
Läs merRehabiliteringskoordinatorer i Stockholms län studieresultat och praktisk tillämpning
Rehabiliteringskoordinatorer i Stockholms län studieresultat och praktisk tillämpning Nationell konferens om rehabkoordinering, 15 september 2017 Anne-Marie Norén och Sofia Landström 26 Kommuner i Stockholms
Läs merYttrande över motion av Lena-Maj Anding m fl (MP) om samordnad vård för multisjuka äldre
HSN 2010-11-16 p 5 1 (3) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning Handläggare: Elisabeth Höglund Yttrande över motion av Lena-Maj Anding m fl (MP) om samordnad vård för multisjuka äldre Ärendebeskrivning
Läs merAtt säkerställa patientens vardag. Gabriella von Gerber Wallbom Distriktssköterska HC Sandviken Södra
Att säkerställa patientens vardag Gabriella von Gerber Wallbom Distriktssköterska HC Sandviken Södra En arbetsmetod med fokus på helhetssyn vilken styrs av situationsbild och behov istället för från symtom
Läs merLägre sjukskrivning med rehabkoordinator
Lägre sjukskrivning med rehabkoordinator Utvärdering av rehabkoordinator för patienter med långvarig smärta och/eller lätt medelsvår psykisk ohälsa i Stockholms läns landsting Delrapport 2, september 2017
Läs merMan måste vila emellanåt
Man måste vila emellanåt Patienters självskattade och berättade erfarenheter av att leva med kronisk hjärtsvikt Lena Hägglund Institutionen för Omvårdnad och Institutionen för Folkhälsa och Klinisk medicin
Läs merSammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014
Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till
Läs merMulti7 bättre liv för sjuka äldre. Multi7. Sammanhållen vård och omsorg för äldre. Ett samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting.
Multi7 Sammanhållen vård och omsorg för äldre Ett samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den
Läs merSammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014
Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till
Läs merSF 36 Dimensionerna och tolkning
SF 36 Dimensionerna och tolkning 2013.08.26 Lotti Orwelius Svenska Intensivvårdsregistret 1 Vilka frågor ingår i respektive dimension? Vad krävs för att generera skalpoäng? Vad står dimensionerna för?
Läs merMobil närvård - nulägesrapport. Karin Fröjd Regional projektledare
Mobil närvård - nulägesrapport Karin Fröjd Regional projektledare Modellen Mobil närvård Mobil närvård bygger på att kommunen står för basverksamheten, samt dygnet runt-funktionen, och arbetar tätt tillsammans
Läs merDelresultat för projektet Hundteamet hösten 2014
1 (6) Delresultat för projektet Hundteamet hösten 2014 Information angående Hundteamet ett projekt med terapi- och vårdhund inom bedriver under 2014 ett projekt med terapi- och vårdhund inom i första hand
Läs merHälsorelaterad forskning baserad påp. landstingens administrativa databaser. Ann-Britt
Hälsorelaterad forskning baserad påp landstingens administrativa databaser Ann-Britt Wiréhn FoU-enheten för f r närsjukvn rsjukvården rden i Östergötlandtland Nationella populationsbaserade register relaterade
Läs merEQ-5D resultat i en population EQ-5D i jämförelse med folkhälsoenkäter i SLL
EQ-5D resultat i en population EQ-5D i jämförelse med folkhälsoenkäter i SLL Institutet för kvalitetsindikatorer AB I Box 9129, SE-400 93 Göteborg I Tel: 031-730 31 00 I E-mail: info@indikator.org I www.indikator.org
Läs merFyra områden för att undvika onödiga sjukhusvistelser
Fyra områden för att undvika onödiga sjukhusvistelser 0 Förord Syftet med denna skrift är att visa på vägar för hur kommuner och landsting kan ta ytterligare konkreta steg för att skapa en mer sammanhållen
Läs merYttrande över motion 2017:35 av Susanne Nordling (MP) m. fl. om att stärka primärvårdens ansvar
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Malin Bonin TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-10-10 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2017-11-21 1 (3) HSN 2017-1305 Yttrande över motion 2017:35 av Susanne Nordling (MP) m.
Läs merVem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, 130924 Nils Janlöv, Vårdanalys
Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, 130924 Nils Janlöv, Vårdanalys Agenda Frågeställning, data och metod Resultat En rad positiva effekter för både befolkningen i stort och
Läs merInledning. Denna e-kurs handlar om ACG Adjusted Clinical Groups.
Inledning Denna e-kurs handlar om ACG Adjusted Clinical Groups. Du kommer att få en introduktion till vad ACG är och information om hur den används för att beskriva hälsotillstånd och beräkna framtida
Läs merINVESTERA I HÄLSA VAD VINNER VI?
INVESTERA I HÄLSA VAD VINNER VI? Seminarium den 16 januari 2015 Detta material är använt i en muntlig presentation. Materialet är inte en komplett spegling av Sironas perspektiv. Materialet får inte kopieras
Läs merFRAMTIDENS HÄLSOOCH SJUKVÅRD 2.0
FRAMTIDENS HÄLSOOCH SJUKVÅRD 2.0 Innehåll Förebyggande och hälsofrämjande arbete 4 Personcentrerad vård 6 En utbyggd primärvård och en förstärkt närvård 8 Patienter med komplexa behov - kroniker och multisjuka
Läs merUTVECKLING AV INNOVATIVA OCH FOKUSERADE BESTÄLLARSTRATEGIER FÖR BÄTTRE HANTERING AV VÅRDTUNGA PATIENTER
UTVECKLING AV INNOVATIVA OCH FOKUSERADE BESTÄLLARSTRATEGIER FÖR BÄTTRE HANTERING AV VÅRDTUNGA PATIENTER 2 november 2009 SLUTSATSER OCH ÅTGÄRDSFÖRSLAG Denna rapport utgör en sammanställning av det arbete
Läs merHjälp till självhjälp för patienter med kronisk hjärtsvikt genom livslångt lärande och självmonitorering
Hjälp till självhjälp för patienter med kronisk hjärtsvikt genom livslångt lärande och självmonitorering Holger Holst Närsjukvårdskliniken Hässleholm Vilka är vi? Holger Holst Med dr, Läkare, Specialist
Läs merVårdvalsreformen några socialmedicinska aspekter
Vårdvalsreformen några socialmedicinska aspekter Bo Burström, professor/överläkare Karolinska institutet Institutionen för folkhälsovetenskap Avdelningen för socialmedicin Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)
Läs merNationell utvärdering 2011 Diabetesvård. Bilaga 6 Patientrelaterat utfall avseende hälso- och sjukvård, frekvenstabeller och EQ- 5D
Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård Bilaga 6 Patientrelaterat utfall avseende hälso- och sjukvård, frekvenstabeller och EQ- 5D Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis
Läs merFramtidsplan för hälso- och sjukvården - första steget i genomförandet
Framtidsplan för hälso- och sjukvården - första steget i genomförandet Beskrivning av inriktning för vården och förslag till investeringar för framtidens hälso- och sjukvård i Stockholm. Beslutas i Landstingsfullmäktige
Läs merKUPP Äldrevård och omsorg K U P P Kvalitet Ur Patientens Perspektiv 2007 ImproveIT AB & Bodil Wilde Larsson
Denna enkät är ett referensexemplar. För mer information - se enkätens sista sida KUPP Äldrevård och omsorg K U P P Kvalitet Ur Patientens Perspektiv 2007 ImproveIT AB & Bodil Wilde Larsson 1. Ålder 2.
Läs merAHS AHS. Vårdsamordnare Vårdsamordnare. Vårdsamordnare. Din guide i vården
AHS AHS Vårdsamordnare Vårdsamordnare Vårdsamordnare Din guide i vården Vårdsamordnare Uppdraget Uppkom i samband med projekt Balans Minska behovet av inläggningar eller besök på akuten av så kallade mångbesökare
Läs merÖppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2009. Jämförelser mellan landsting
Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2009 Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting
Läs merVårdval Stockholm 2013. Jan Ejderhamn Astrid Lindgrens Barnsjukhus April 2012
Vdval Stockholm 213 Jan Ejderhamn Astrid Lindgrens Barnsjukhus April 212 Nuläget Barn- och ungdomsmedicinska mottagningar (BUMM) I dagsläget 22 mottagningar spridda över hela länet Sammanlagt gjordes 21
Läs merHur jämlik är vården?
Hur jämlik är vården? Nätverk uppdrag hälsa 6 maj 2011 Bengt Göran Emtinger Hur får vi en jämlik vård? Strategier för en jämlik vård 1. Ökad kunskap om hur vården ser ut i länet 2. Minskad skillnad i hjärt-
Läs merPsykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna
Psykiatrisk mottagning Arvika Projekt unga vuxna Presentation framtidsmöte 2014-10-03 Psykisk ohälsa bland unga vuxna Internationellt perspektiv Nationellt perspektiv Värmland Arvika, Eda, Årjäng Projekt
Läs merFramtidens hälso- och sjukvård 2.0
Dokumenttitel: Framtidens hälso- och sjukvård 2.0 Ämnesområde: Planera och styra Nivå: Huvuddokument Författare: Landstingsstyrelsens presidium Dokumentansvarig: Administrativa enheten Beslutad av: Landstingsfullmäktige
Läs merSammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre
Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre Ett nationellt perspektiv Jan Olov Strandell Mål för hälso- och sjukvården 2 Hälso- och sjukvårdslagen Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa
Läs merSIP - vad är det som är speciellt inom psykiatrin?
SIP - vad är det som är speciellt inom psykiatrin? Lund oktober 2018 Zophia Mellgren, Sveriges Kommuner och Landsting SIP finns i tre lagar 2018-10-23/24 Avdelningen för vård och omsorg Samverkan vid utskrivning
Läs merKommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01) Dir. 2018:90
Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01) Dir. 2018:90 Beslut vid regeringssammanträde den 23 augusti 2018 Utvidgning av och förlängd tid för uppdraget
Läs merFramtidsplanen. - en av de största satsningarna någonsin på hälso- och sjukvård i Stockholms län
Framtidsplanen - en av de största satsningarna någonsin på hälso- och sjukvård i Stockholms län 1 Innehåll Stockholms län växer och vårdutbudet behöver öka Stockholms län växer 3 Vårdnätverket 4 Husläkaren
Läs merUppföljning Mobila närvårdsteamet (MiNT) Beslutad , av:
Uppföljning Mobila närvårdsteamet (MiNT) Beslutad 2018-01-01, av: Uppföljning Mobila närvårdsteamet (MiNT) 2(11) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 BAKGRUND...3 2 SYFTE MED MINT...3 3 RESULTAT...3 3.1 Bemanning...3
Läs merVGRs satsningar på sammanhållen vård för vuxna med komplexa vård- och omsorgsbehov Karin Fröjd
Bilaga 2. VGRs satsningar på sammanhållen vård för vuxna med komplexa vård- och omsorgsbehov Karin Fröjd Medicinsk rådgivare koncernstab hälso- och sjukvård Presentation VIP-patienter Mobil närvård Omsorgskoordinatorer
Läs merHFS Hälsovinstmätningsprojekt
HFS Hälsovinstmätningsprojekt Evalill Nilsson HFS Nationella konferens Malmö 061026 Vad är hälsovinstmätning? Med hälsovinstmätning menar vi mätning av patienternas självskattade hälsa, före och efter
Läs merUddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011
HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2011 1 (5) HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 6148 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 Bakgrund
Läs merUppdrag: Utveckla vården och omhändertagandet av äldre människor med psykisk ohälsa. Lägesrapport
Uppdrag: Utveckla vården och omhändertagandet av äldre människor med psykisk ohälsa Lägesrapport 2018-09-20 Bakgrundsbeskrivning: Sverige har idag 1,7 miljoner invånare som är 65 år och äldre. Antalet
Läs merDagens struktur inom Landstinget Dalarnas hälso- och sjukvård
Dagens struktur inom Landstinget Dalarnas hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvården i Dalarnas län är uppbyggt kring länets primärvård och 26 vårdcentraler, öppenvårdsmottagningar, sjukhusen i Säter, Ludvika
Läs merBättre liv för sjuka äldre NORRBOTTEN
Bättre liv för sjuka äldre NORRBOTTEN Bättre liv för sjuka äldre Smaka på den rubriken. Vem av oss vill inte att sjuka äldre ska få ett så gott liv som möjligt? Ändå är det så svårt att uppnå när våra
Läs merHur kan prioriteringar i äldreomsorgen förbättras ur de äldres perspektiv?
Hur kan prioriteringar i äldreomsorgen förbättras ur de äldres perspektiv? Seminarium för KEFU 26 november 2015 Myndigheten för vård- och omsorgsanalys Uppdrag att ur ett patient- brukar- och medborgarperspektiv
Läs merPROAKTIV HÄLSOSTYRNING. En arbetsmetod med fokus på helhetssyn vilken styrs av situationsbild och behov istället för från symtom och diagnos
PROAKTIV HÄLSOSTYRNING En arbetsmetod med fokus på helhetssyn vilken styrs av situationsbild och behov istället för från symtom och diagnos AKTIV HÄLSOSTYRNING Metoden Proaktiv Hälsostyrning kommer ifrån
Läs merHälsa Vårdkontakter. Skyddsfaktorer Riskfaktorer
Hälsa Vårdkontakter Skyddsfaktorer Riskfaktorer Livsvillkor Viktigt att känna trygghet där man bor Andelen som uppger att de känner sig säkra och trygga för att inte bli angripna eller utsatta för hot
Läs merIntervjufrågor - Kommunal vård och omsorg
Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte
Läs merEn god vård? SoS 2018
En god vård? SoS 2018 Ramverk En god vård? Hur mycket betalar vi för hälso-och sjukvården? Har vi tillgång till hälso-och sjukvård när vi behöver? Hur väl bidrar hälso-och sjukvården till att hålla oss
Läs merSamverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Presentation av det gemensamma arbetet
Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Presentation av det gemensamma arbetet 2017 Ny lag som reglerar övergången mellan vårdgivare Den 1 januari 2018 träder en ny lag om samverkan vid
Läs merIndikatorer. A Medicinska resultat. B Patienterfarenheter. C Tillgänglighet. D Kostnader
Indikatorer A Medicinska resultat allmänna indikatorer läkemedelsbehandling intensivvård cancersjukvård mödrahälso-, förlossnings- och nyföddhetsvård diabetesvård psykiatrisk vård strokesjukvård hjärtsjukvård
Läs merEn personorienterad svensk hälso- och sjukvård
En personorienterad svensk hälso- och sjukvård Copyright Forum för Välfärd www.forumforvalfard.se Vi är Forum för Välfärd Forum för Välfärd (FfV) lanserades under Almedalsveckan 2013 som en gemensam plattform
Läs merSTYRDOKUMENT FÖR VERKSAMHETSOMRÅDE BARN-KVINNA
Gällande fr o m 2004-01-01 1(6) STYRDOKUMENT FÖR VERKSAMHETSOMRÅDE BARN-KVINNA UPPGIFT Området skall bedriva verksamhet inom Barn- och ungdomssjukvård, Kvinnosjukvård, Barn- och ungdomspsykiatri, Barn-
Läs merKvalitet, säkerhet och tillgänglighet. Landstingsstyrelsen
Kvalitet, säkerhet och tillgänglighet Landstingsstyrelsen 2018-03-21 Fokusområden Ltkalmar.se Tillgänglighet Framtidens hälso- och sjukvård Landstinget i Kalmar län Ltkalmar.se 1177 Vårdguiden - 1177 på
Läs merSamordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom
Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom Gunilla Cruce Socionom, Dr Med Vet POM-teamet & Vårdalinstitutet Samsjuklighet förekomst någon gång under livet ECA-studien
Läs merVärdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting
Värdegrund för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Visionen om en god hälso- och sjukvård Landstinget i Stockholms län ska genom att erbjuda kompetent och effektiv hälso- och sjukvård bidra
Läs merInnehåll... 2 Inledning... 3 Arbetssätt... 4 Grön process... 7 Gul process Röd process... 14
2 Innehåll Innehåll... 2 Inledning... 3 Arbetssätt... 4 Grön process... 7 Gul process... 11 Röd process... 14 3 Inledning Utgångspunkt för riktlinjerna är den länsgemensamma överenskommelsen mellan landstinget
Läs merCancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer
Cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer Thor Lithman Dennis Noreen Håkan Olsson Henrik Weibull
Läs merAvtal om hjälpmedelscentralsverksamhet med inriktning mot kommunikation, kognition och databaserade synhjälpmedel
1 (11) Avdelningen för Närsjukvård Rehabilitering-Habilitering-Hjälpmedel Stockholms läns landsting Avtal om hjälpmedelscentralsverksamhet med inriktning mot kommunikation, kognition och databaserade synhjälpmedel
Läs merNovember 2013. September 2013. Medborgarpanel 6. Kollektivtrafik
November 2013 September 2013 Medborgarpanel 6 Kollektivtrafik 1 Inledning Landstinget Kronoberg har utöver det huvudsakliga uppdraget att bedriva hälso- och sjukvård även uppdrag inom andra områden, som
Läs merPatienter i specialiserad vård 2007
Patienter i specialiserad vård 2007 Patienter i specialiserad vård 2007 Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm Besök Hornsgatan 20 Tfn 08-452 70 00 Fax 08-452 70 50 info@skl.se www.skl.se Upplysningar
Läs merMorgondagens nätverkssjukvård i Stockholm
2014-10-17 1 FHS Programkontor SLL Arbetsmaterial endast för diskussion Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm Henrik Gaunitz Programdirektör vid Programkontoret för Framtidens hälso- och sjukvård,
Läs merSBU:s sammanfattning och slutsatser
SBU:s sammanfattning och slutsatser Mätningar av blodglukos med hjälp av teststickor är diabetespatientens verktyg för att få insikt i glukosnivåerna i blodet. Systematiska egna mätningar av blodglukos
Läs merVarför är det viktigt med SIP?
Varför är det viktigt med SIP? Inspirationskonferens för kvalitet i SIP Kommunförbundet Skåne Region Skåne Maj Rom och Kristina Malmsten Aldrig förr har äldre haft möjlighet att leva ett så gott och långt
Läs merFormer för samverkan kring äldre i Stockholms län
2017-09-18 Närsjukvård Former för samverkan kring äldre i Stockholms län Primärvårdskonferens 2017 Gunilla Benner-Forsberg Hälso- och sjukvårdsförvaltningen /SLL 2017-09-18 Närsjukvård Innehåll i dagens
Läs merRehabiliteringskoordinering. Anna Östbom Ann-britt Ekvall
Rehabiliteringskoordinering Anna Östbom Anna.ostbom@skl.se Ann-britt Ekvall ann-britt.ekvall@skl.se Överenskommelser mellan staten och SKL 2006 Första Sjukskrivningsmiljarden 2008 Tillkom Rehabiliteringsgarantin
Läs merSnabb uppföljning efter utskrivning från sjukhus. Uppföljande samtal inom 48 72 timmar efter utskrivning från medicinavdelning 4 SkaS Lidköping, 2014
Snabb uppföljning efter utskrivning från sjukhus Uppföljande samtal inom 48 72 timmar efter utskrivning från medicinavdelning 4 SkaS Lidköping, 2014 Innehåll: Bakgrund Arbetsgrupp Beskrivning av arbetsmetod
Läs merPsykisk hälsa i primärvård
Göteborgs Universitet Psykisk hälsa i primärvård hur bemöter vi och hur kan vi i primärvården bemöta den växande psykiska ohälsan? Cecilia Björkelund Sahlgrenska Akademin Enheten för allmänmedicin GU/VG-regionen
Läs merSjukhusen flyttar ut patienter till hemmet
Sjukhusen flyttar ut patienter till hemmet Jörgen Nordenström Framtidens sjukvård 24 januari 2019 jorgen.nordenstrom@ki.se Jorgen.nordenstrom@vbmcare.com The Future Starts Today Not Tomorrow Påve Johannes
Läs merNationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Charlotta Rehnman Wigstad, samordnare ANDTS (alkohol, narkotika, dopning, tobak, spel) charlotta.rehnman-wigstad@socialstyrelsen.se
Läs merTitel Fritidsaktiviteter habiliteringen 2014 Syfte Habiliteringen har med hjälp av medel från Hälsopotten 2013 arbetat för att möjliggöra att
Titel Fritidsaktiviteter habiliteringen 2014 Syfte Habiliteringen har med hjälp av medel från Hälsopotten 2013 arbetat för att möjliggöra att individer med olika funktionsnedsättningar ska få ta del av
Läs merTemagrupp Äldre. Strategi Att stärka och systematiskt förbättra samverkan i vård och omsorg för äldre.
Temagrupp Äldre Äldre med sjukdom/funktionsnedsättning ska känna att vård, stöd och omsorgsinsats är tillgänglig, trygg, säker och samordnad av kommun, primärvård, sjukhus och tandvård. Strategi Att stärka
Läs merBudgetunderlag 2014-2016 PVN
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen D A T U M D I A R I E N R 2013-03-08 PVN-HSF13-029 Budgetunderlag 2014-2016 PVN Nämndens reaktion på budgetramen I anvisningarna till budgetunderlaget står att landstinget
Läs merVälkommen till Innovationsplatsen. Varje resa börjar med ett första steg. Tillsammans skapar vi den bästa vården
2 INNOVATIONSPLATSEN Välkommen till Innovationsplatsen Varje resa börjar med ett första steg Här ryms patienters konkreta erfaren heter, vårdpersonalens specialistkompetens, forskning i framkant och globala
Läs merResultat från 2017 års PPM* Aktuella läkemedelslistor
171120 Region Skåne Resultat från 2017 års PPM* Aktuella läkemedelslistor VERSION 1.0 *punktprevalensmätning Sammanställt av Avdelningen för Hälso- och sjukvårdsstyrning utifrån erhållen information från
Läs merÄr det slut på välfärden? om trender och teknik för framtidens vård och omsorg. Demografi och hälsa Värderingar Teknik
www.iffs.se Är det slut på välfärden? om trender och teknik för framtidens vård och omsorg Demografi och hälsa Värderingar Teknik Antal Antal döda i olika åldrar, Sverige 1751-2110 Källa: Human Mortality
Läs merHur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad?
Hur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad? 13:00 Inledning Birgitta Jervinge 13:15 Samverkansavtalet i Halland 14:00 Paus 14:15 Samordnade planer hur går det till?
Läs merSvar på interpellation 2018:14 av Erika Ullberg (S) om växande vårdköer i Sveriges rikaste landsting
INTERPELLATIONSSVAR Hälso- och sjukvårdslandstingsråd Anna Starbrink (L) 2018-06-12 LS 2018-0605 Svar på interpellation 2018:14 av Erika Ullberg (S) om växande vårdköer i Sveriges rikaste landsting Erika
Läs merInte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001
Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska
Läs merStockholms läns landsting Vårdval Planerad specialiserad rehabilitering inom området lymfödem, sluten vård samt dagrehabilitering
1 (10) Särskilda vårdfrågor Individuella vårdärenden Stockholms läns landsting Vårdval Planerad specialiserad rehabilitering inom området lymfödem, sluten vård samt dagrehabilitering - rapporteringsanvisning
Läs merMEDBORGARPANEL Nummer 4 februari 2014 Journal på nätet
MEDBORGARPANELEN 2014 Rapport 4 Journal på nätet MEDBORGARPANEL Nummer 4 februari 2014 Journal på nätet Enkät nummer fyra är nu slutförd Vilket resultat! Tack alla medborgare för ert engagemang och era
Läs merFRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014
FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014 FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014 Framtiden - jag? MATTIAS SCHINDELE Västgöte,
Läs merSärskilt avtal avseende behandling med intravitreala läkemedelsinjektioner vid S:t Eriks Ögonsjukhus
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-01-15 1 (2) HSN 1506-0814 Handläggare: Piret Kaaman-Lepisk Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016-02-23, p 12 Särskilt avtal avseende behandling med intravitreala
Läs merBättre liv för sjuka äldre
Bättre liv för sjuka äldre Handlingsplan 2014 Uppsala län Bättre liv för sjuka äldre 2014 Övergripande mål och resultat Det här vill vi uppnå Bilaga Så här mäter vi förbättringar Sammanhållen vård och
Läs merLedningsrapport april 2017
Periodens resultat är + 90 mkr, en positiv avvikelse mot budget med 69 mkr. Nettokostnaderna är oförändrade jämfört med samma period föregående år vilket är 2,2 % lägre än budget (56 mkr). Regionens prognos
Läs merInvånarpanelen: Hälsa och livsstil
Invånarpanelen: Hälsa och livsstil Sammanställning gjord av: Lisa Kronsell Utveckling- och folkhälsoenheten 2 (10) Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 Enkätfrågor och underlag... 3 1.2 Undersökningstid... 3
Läs merStockholmsvården i korthet
1 Stockholmsvården i korthet 2 Ett vanligt dygn i 86 000 personer besöker 1177 Vårdguiden på nätet Cirka 1 500 patienter besöker en akutmottagning 12 300 patienter tas emot på husläkarmottagningar och
Läs merStockholms läns landsting Vårdval specialiserad kirurgisk rehabilitering efter vård på akutsjukhus, sluten vård
1 (6) Avdelningen för Särskilda vårdfrågor Individuella vårdfrågor Stockholms läns landsting Vårdval specialiserad kirurgisk rehabilitering efter vård på akutsjukhus, sluten vård - rapporteringsanvisning
Läs merInnehåll... 2 Inledning... 3 Arbetssätt... 4 Grön process... 6 Gul process... 9 Röd process... 12
2 Innehåll Innehåll... 2 Inledning... 3 Arbetssätt... 4 Grön process... 6 Gul process... 9 Röd process... 12 3 Inledning Utgångspunkt för riktlinjerna är den länsgemensamma överenskommelsen mellan landstinget
Läs merVad tycker Du om oss?
Vad tycker Du om oss? Patientenkät 216 Beroendecentrum Stockholm Marlene Stenbacka Innehåll Sid. Sammanfattning 2 Bakgrund 3 Metod 3 Resultat 4 Figurer: Figur 1a, 1b. Patientenkät för åren 211, 213-216.
Läs mer