PROM Vad och varför? Margareta Kristenson,
|
|
- Ludvig Ström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 PROM Vad och varför? Margareta Kristenson, Professor/Överläkare, Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Institutionen för Medicin och Hälsa, Linköpings Universitet Nationell koordinator för det svenska HPH nätverket
2 Självrapporterade resultatmått Patient Reported Outcome Measures
3 Självrapporterade resultatmått Patient Reported Outcome Measures
4 Varför mäta resultat?
5 Varför mäta resultat? Resurser Process Produkt Effektivitet Resultat
6 EFFICACY Fungerar under idealsituationen. Kontrollerade kliniska försök.
7 EFFICACY Fungerar under idealsituationen. Kontrollerade kliniska försök. EFFECTIVENESS Fungerar i rutinverksamheten
8 EFFICACY Fungerar under idealsituationen. Kontrollerade kliniska försök. EFFECTIVENESS Fungerar i rutinverksamheten EFFICIENCY Resultat i förhållande till ekonomisk insats.
9 Varför mäta självrapporterade resultat? Resurser Process Produkt Effektivitet Resultat
10 Fortsatt utveckling av kvalitetsregister mot lärande och verksamhetsutveckling utifrån hälsoresultat som speglar vårdens alla delar patientens bedömning
11 Hälsa är..
12 Hälsa är ett tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande inte endast frånvaro av sjukdom eller skada
13 Hälsobegreppet har våv dimensioner Individens egen bedömning Mår bra Mår ej bra Frisk Medicinsk/ professionell bedömning Sjuk Blir lättar frisk? Blir lättar sjuk?
14 Resultatmått Professionella Patientrapporterade
15 Resultatmått Professionella Objektiva Patientrapporterade
16 Resultatmått Professionella Objektiva Hårda Patientrapporterade
17 Resultatmått Professionella Objektiva Hårda Patientrapporterade Subjektiva
18 Resultatmått Professionella Objektiva Hårda Patientrapporterade Subjektiva Mjuka
19 Resultatmått Professionella Patientrapporterade Subjektiva!
20 Resultatmått Professionella Objektiva? Patientrapporterade Subjektiva!
21 Resultatmått Professionella Valida Reliabla Patientrapporterade Valida Reliabla
22 Resultatmått Professionella Professionens bedömning! Patientrapporterade Patientens bedömning!
23 Självrapporterade utfallsmått bidrar till helhetssyn på patienterna. Professionella/kliniska mått och patientens självrapporterade mått är kompletterande perspektiv! Bendtsen P, Leijon M, Sommer AS, Kristenson M. Measuring health related quality of life in patients with chronic obstructive pulmonary disease in routine hospital settings. Feasibility and percieved value. Health and Quality of life outcomes 2003; 1:5.
24 Professionell bedömning: resultatmått Överlevnad, död Komplikationer, behov av reoperationer Läkning, normalisering av patologisk process Förbättrad organfunktion Sjukdomssymptom
25 Patientrapporterade resultatmått Sjukdomssymptom, patientbedömnig Funktionsförmåga ADL boende Välbefinnande, hälsorelaterad livskvalitet Upplevd nytta Patient tillfredställelse
26 Patientrapporterade resultatmått Sjukdomssymptom, patientbedömnig Funktionsförmåga ADL boende Välbefinnande, hälsorelaterad livskvalitet Upplevd nytta Patient tillfredställelse
27 Patient tillfredställelse.. Nöjd patient = Frisk?
28 Patient tillfredställelse.. Nöjd patient = Frisk? Missnöjd patient = Dåligt medicinskt resultat?
29 Patientrapporterade resultatmått Sjukdomssymptom, patientbedömnig Funktionsförmåga ADL boende Välbefinnande, hälsorelaterad livskvalitet Upplevd nytta Patient tillfredställelse
30 Patientrapporterade resultatmått Sjukdomssymptom, patientbedömnig Funktionsförmåga ADL boende Välbefinnande, hälsorelaterad livskvalitet Upplevd nytta Patient tillfredställelse
31 Mått på hälsorelaterad livskvalitet Generiska Sjukdomsspecifika
32 Sjukdomsspecifika ått på hälsorelaterad livskvalitet Anamnes Fokuserar sjukdomssymptom.
33 Generiska mått på hälsorelaterad livskvalitet Ger svar på frågor vi inte alltid ställer, men som kan vara viktiga för patienten hur vardagen fungerar, eller begränsas av sjukdom/besvär!
34 Generiska mått på hälsorelaterad livskvalitet ger svar på frågor om hur vardagen fungerar fysisk, psykisk och socialt funktion, rollfunktion tilltro till egenförmåga (coping), oro, depression.
35 Generiska mått på hälsorelaterad livskvalitet EQ-5D Rörlighet, hygien, aktivitet, smärtor/besvär, oro, nedstämdhet SF-36 Fysisk, psykisk och social funktionsförmåga, smärta, trötthet, rollfunktion
36 Synergieffekt! Individens egen bedömning Mår bra Mår ej bra Frisk Medicinsk/ professionell bedömning Sjuk Blir Blir lättare frisk lättar frisk? Blir Blir lättare lättar sjuk sjuk?
37 Generiska mått på hälsorelaterad livskvalitet är oberoende prediktorer för prognos och överlevnad! ffa psykosociala dimensioner såsom depression, copingförmåga och social isolering
38 Depression ökar risk för återinsjuknande i hjärtinfarkt P=0.01 P<0.001 P<0.001 BDI=Beck Depression Inventory Lespérance F & al.circulation 2002;105:1049
39
40 Passiv smärtcoping Aktiv smärtcoping
41
42
43 Morgon/kvälls-differens Uppvaknande 30 min Vid sänggåendet Diskbråckspatienter med aktiv coping hade större skillnad mellan morgon och kvällsv llsvärde mindre smärta och bättre b slutresultat.
44 Saliva cortisol levels and scale scores of psychosocial factors. LinQuest study N= 250 Steeper cortisol diurnal deviation related to Global Quality of Life Social support Coping p<0.01 p<0.05 p<0.05 Flatter diurnal cortisiol deviation related to Cynicism p<0.05 Depression p<0.01 Vital exhaustion p<0.01 Sjögren et al: Diurnal levels of saliva cortisol.. Int J of Behavioral Medicine XIV ISA
45
46
47
48
49 Vad mäter de svenska kvalitetsregistren?
50 Vad mätte registren 1998? Garpenby och Carlsson 1998, Genomgång av 29 nationella kvalitetsregister Mått N= 29 Komplikationer 26 Medicinska effekter 20 Livskvalitet (patientdeltagande) 9 (6)
51 Vad mätte registren 2009? Komplikationer Överlevnad Sjukdomsbesvär läkarbedömning Sjukdomsbesvär patientbedömning Patienttillfredställelse Läkning ADL-funktion Hälsorelaterad livskvalitet Procent
52 Vilka PROMs mått används mest? EQ 5 D SF 36 HRQoL för specifika grupper och sjukdomsspecifika instrument
53 Sjukhusvårdade patienters syn på PROM via SF-36 och EQ-5D Ger insikt i patientens upplevelse. Ger bredare kunskaper om olika sjukdomar. Tidsbesparande vid läkarbesök. Någon bryr sig! Enkäter är bara papper, det är människan bakom pappret man ska ägna sig åt! Nilsson E, Wenemark M, Bendtsen P, Kristenson M. Respondents satisfaction regarding SF-36 and EQ-5D, and patient s perspectives concerning health outcome assessment within routine health care. Qual Life Res 2007; 16:
54 Sjukhusvårdade patienters syn på PROMs mätning (SF-36 och EQ-5D) forts. Majoriteten tyckte att PROM mätning är värdefullt! både SF-36 och EQ-5D var lätta både att förstå, att svara på och gav goda möjligheter till att beskriva ens hälsa. Nilsson E, Wenemark M, Bendtsen P, Kristenson M. Respondents satisfaction regarding SF-36 and EQ-5D, and patient s perspectives concerning health outcome assessment within routine health care. Qual Life Res 2007; 16:
55 Respondent tillfredställelse Kunna bidra, göra nytta Frågornas relevans, användbarhet Ta ansvar Kunna ge korrekt och sanningsenlig information Bli sedd/lyssnad på Känna att någon bryr sig, möjlighet att beskriva sin situation Reflektion Insikter, bekräftelse Respondent Satisfaction and Respondent Burden among Differently Motivated Participants in a Health-related Survey Wenemark M, Hollman Frisman G, Svensson T, Kristenson M ; Field Methods, in press.
56 Nytta?
57 Hur används PROMS måtten idag?
58 Hur används PROMS måtten idag? Inte alls!
59 Hur används PROMS måtten idag? För att redovisa resultat av insatser
60 Hur används PROMS måtten idag? För att redovisa resultat av insatser För hälsoekonomiska analyser
61 Är du en lönsam patient?
62 Är du en lönsam vårdgivare?
63 Hur använda PROMS måtten i framtiden?
64 Hur använda PROMS måtten i framtiden? Som bas för verksamhetsutveckling! För att identifiera subgrupper som inte blir bra. För att identifiera grupper med särskilda behov. För att redovisa resultat av insatser För hälsoekonomiska analyser
65 Mäta för att lära!
66 Mäta för att lära! Gör vi rätt saker - rätt indikation? Gör vi på rätt sätt möter vi patienters individuella behov?
Vad tillför ett hälsofrämjande förhållningssätt
Vad tillför ett hälsofrämjande förhållningssätt Margareta Kristenson, Nationell koordinator för nätverket hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS), professor i socialmedicin, Linköpings Universitet Anna
Läs merHälsofrämjande hälso- och sjukvård ett individ och befolkningsperspektiv?
Hälsofrämjande hälso- och sjukvård ett individ och befolkningsperspektiv? Margareta Kristenson, docent/överläkare, Linköpings Universitet Nationell koordinator för det svenska Nätverket Hälsofrämjande
Läs merTillit och hopp i vårdmötet - avgörande för patientens hälsa
Tillit och hopp i vårdmötet - avgörande för patientens hälsa Margareta Kristenson Professor em./överläkare i Socialmedicin Institutionen för Medicin och Hälsa Linköpings Universitet/Region Östergötland
Läs merI den bästa av världar, Hur kan vi skapa ledningssystem som stimulerar till helhetsyn, långsiktighet och hälsa.
I den bästa av världar, Hur kan vi skapa ledningssystem som stimulerar till helhetsyn, långsiktighet och hälsa. Margareta Kristenson,. Nationell koordinator för det svenska nätverket Hälsofrämjande sjukhus
Läs merPatientrapporterade utfallsmått i kvalitetsregister (PROM) - användbara för forskning?
Patientrapporterade utfallsmått i kvalitetsregister (PROM) - användbara för forskning? Lotti Orwelius Med Dr, Intensivvårdssjuksköterska Registercentrum sydost (RCSO) /PROMcenter Verksamhetsutvecklare
Läs merPatientens upplevelse av vården på intensivvårdsavdelning. PROM i Svenska Intensivvårdsregistret
Patientens upplevelse av vården på intensivvårdsavdelning PROM i Svenska Intensivvårdsregistret Uppföljning av vårdresultat Tidigare mortalitet Bedömning av effektivitet och fördelar, relaterat till mänskliga
Läs merSjälvskattad hälsa med hälsoenkäten RAND-36
Självskattad hälsa med hälsoenkäten RAND-36 Patientrapporterat mått - ett kraftfullt verktyg i personcentrerad vård Agneta Pagels Sjuksköterska, kvalitetssamordnare Njurmedicin, Karolinska Universitetssjukhuset
Läs merPatientperspektiv, PROM, Hälsorelaterad livskvalitet (HRQoL)
Patientperspektiv, PROM, Hälsorelaterad livskvalitet (HRQoL) Agneta Pagels, Forskningssjuksköterska, Med. Lic. Njurmedicinska mottagningen Karolinska Universitetssjukhuset Omvårdnadsrepresentant, styrgruppen
Läs merMötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare
Mötet Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Allt verkligt liv är möte Den kände filosofen Martin Buber ägnade sitt liv åt att påvisa den
Läs merRegisterbaserade PROM-studier
Registerbaserade PROM-studier MATS LUNDSTRÖM RC SYD KARLSKRONA NATIONELLA KATARAKTREGISTRET Vad kan ett sjukdomsspecifikt PROM tillföra som vi inte vet från kliniska data? Vi är benägna att behandla organ,
Läs merSF 36 Dimensionerna och tolkning
SF 36 Dimensionerna och tolkning 2013.08.26 Lotti Orwelius Svenska Intensivvårdsregistret 1 Vilka frågor ingår i respektive dimension? Vad krävs för att generera skalpoäng? Vad står dimensionerna för?
Läs merp SF 36, RAND 36, EQ- 5D
God Vård Socialstyrelsen föreskrift (SOSFS 2005:12) Patientrapporterade mått i vården p SF 36, RAND 36, EQ- 5D kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård säker hälso- och sjukvård effektiv hälso-
Läs merHFS Hälsovinstmätningsprojekt
HFS Hälsovinstmätningsprojekt Evalill Nilsson HFS Nationella konferens Malmö 061026 Vad är hälsovinstmätning? Med hälsovinstmätning menar vi mätning av patienternas självskattade hälsa, före och efter
Läs merBirgitta Johansson, enheten för onkologi 1
Livskvalitetsmätningar i onkologisk vård Del 1 Birgitta Johansson Universitetslektor i onkologisk vård Enheten för onkologi Livskvalitet Quality of life, QoL, QOL omfattar ALLA aspekter av välbefinnandet
Läs merSvenske erfaringer med kvalitetsudvikling vha. patientrapporterede oplysninger
Svenske erfaringer med kvalitetsudvikling vha. patientrapporterede oplysninger MATS LUNDSTRÖM PROF. EM. RC SYD/EYENET SWEDEN, BLEKINGESJUKHUSET, KARLSKRONA, SVERIGE Innehåll Varför använda PROM? Krav på
Läs merNationella kvalitetsregister
Nationella kvalitetsregister Margareta Kristenson Professor/Överläkare Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Institutionen för Medicin och Hälsa 1 Varför kvalitetsregister? All sjukvård skall omfattas av
Läs merEPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman
EPIPAIN Den vidunderliga generaliserade smärtan Stefan Bergman 1993 läste jag en ar/kel The prevalence of chronic widespread pain in the general popula5on Cro7 P, Rigby AS, Boswell R, Schollum J, Silman
Läs merKan tillit och tilltro påverkas politiskt?
Kan tillit och tilltro påverkas politiskt? Margareta Kristenson, Ordförande i Östgötakommissionen Professor/Överläkare i Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Institutionen för Medicin och Hälsa Linköpings
Läs merPatientens Egen Registrering (PER)
Svensk Reumatologis Kvalitetsregister - klinisk utveckling och forskning SRQ ny PROM-strategi Malin Regardt Med Dr. Leg arbetsterapeut Patientens Egen Registrering (PER) Sedan 2004 har patienter med reumatiska
Läs merAtt fråga patienten hur hen mår ett sätt att lära och leda vårdens insatser mot hälsa
Att fråga patienten hur hen mår ett sätt att lära och leda vårdens insatser mot hälsa Evalill Nilsson, Margareta Kristenson Evalill Nilsson, med dr och läkare, QRC Stockholm, Stockholms läns landsting
Läs merPatientrapporterade utfallsmått, ett verktyg för jämlik vård? Evalill Nilsson Universitetslärare, med dr Avd f Samhällsmedicin
Patientrapporterade utfallsmått, ett verktyg för jämlik vård? Evalill Nilsson Universitetslärare, med dr Avd f Samhällsmedicin evalill.nilsson@liu.se Användningen av patientrapporterade mått inom vården
Läs merNationell utvärdering 2011 Diabetesvård. Bilaga 6 Patientrelaterat utfall avseende hälso- och sjukvård, frekvenstabeller och EQ- 5D
Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård Bilaga 6 Patientrelaterat utfall avseende hälso- och sjukvård, frekvenstabeller och EQ- 5D Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis
Läs merParrelationens betydelse vid Parkinsons sjukdom. Michaela Karlstedt Sjuksköterska, Doktorand Karolinska Institutet, NVS
Parrelationens betydelse vid Parkinsons sjukdom Michaela Karlstedt Sjuksköterska, Doktorand Karolinska Institutet, NVS Motoriska och icke-motoriska symtom Lukt och smak 55% Yrsel 65% Svälja 37% Saliv 43%
Läs merHälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom
Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom Anita Johansson Med. dr. Hälso- och vårdvetenskap FoU-enheten Skaraborg Sjukhus Nka Anörigkonferens, Göteborg
Läs mer- med fokus på hälsoekonomiska utvärderingar
- med fokus på hälsoekonomiska utvärderingar Hälsoekonomi vad, varför & hur? Hälsoekonomiska analyser och dess användningsområden Praktiska exempel tillämpad vetenskap som förenar ekonomiska teorier och
Läs merVägen till ökad fysisk aktivitet hos vuxna med medfött hjärtfel vilka faktorer har betydelse?
Vägen till ökad fysisk aktivitet hos vuxna med medfött hjärtfel vilka faktorer har betydelse? Annika Bay Leg.ssk Universitetsadjunkt/Doktorand Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin Institutionen
Läs merNärståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke
Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Percieved Participation in Discharge Planning and Health Related Quality of Life after Stroke Ann-Helene Almborg,
Läs merHälsofrämjande hälso- och sjukvård en del i arbetet för jämlik hälsa.
Hälsofrämjande hälso- och sjukvård en del i arbetet för jämlik hälsa. Margareta Kristenson Professor/Överläkare i Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Linköpings Universitet/Region Östergötland Nationell
Läs merSjukdomsspecifika PROM i kvalitetsregister
Sjukdomsspecifika PROM i kvalitetsregister Mats Lundström EyeNet Sweden Karlskrona, Sverige Innehåll Bruk av sjukdomsspecifika PROM hos svenska kvalitetsregister Vad kan ett sjukdomsspecifikt PROM tillföra
Läs merGod vård. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Institutionen för Medicin och Hälsa
God vård Margareta Kristenson Professor/Överläkare Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Institutionen för Medicin och Hälsa 1 God vård Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälsooch sjukvård Säker hälso- och
Läs merBurnout och psykosocial arbetsmiljö - Teorier och empiri
Burnout och psykosocial arbetsmiljö - Teorier och empiri Sofia Norlund, PhD Folkhälsa och klinisk medicin Yrkes- och Miljömedicin HT14 Hälsa Psykosocial miljö Stress och burnout Min forskning Upplägg Användbara
Läs merHur mår personer som överlevt hjärtstopp?
Hur mår personer som överlevt hjärtstopp? Johan Israelsson, Arbetsgruppen vård efter hjärtstopp Svenska rådet för HLR johan.israelsson@regionkalmar.se Inga ekonomiska intressekonflikter Svenska rådet för
Läs merRapport till RMPGs årsberättelse för 2015 gällande smärtrehabilitering
Bilaga Rapport till RMPGs årsberättelse för 2015 gällande smärtrehabilitering Innehåll Förord... 1 Instrumenten som ingår i NRS... 2 Patienter som avslutat MMR 2014 enligt NRS... 2 Smärtans intensitet...
Läs merHälsofrämjande primärvård. Ett verktyg som stöd till en hälsofrämjande utveckling av primärvården. Temagrupp Hälsofrämjande primärvård (HFS)
Hälsofrämjande primärvård Ett verktyg som stöd till en hälsofrämjande utveckling av primärvården Temagrupp Hälsofrämjande primärvård (HFS) 2013 1 Nya möjligheter till en hälsofrämjande primärvård En hälsoinriktad
Läs merSambanden mellan tillfredsställelse med och upplevelse av vården och patientrapporterat hälsoutfall. En litteraturöversikt
Sambanden mellan tillfredsställelse med och upplevelse av vården och patientrapporterat hälsoutfall En litteraturöversikt Rapporten producerad av: Hanna Lindblom Värdefulla bidrag från: Margareta Kristenson
Läs merHälsoekonomi. Hälsoekonomi, , Agneta Andersson, Fil Dr
Hälsoekonomi tillämpad vetenskap som förenar ekonomiska teorier och analysmetoder med kunskap om faktorer som påverkar människors hälsa samt om hälso- och sjukvårdens organisation och finansiering. Nationalencyklopedin
Läs merVilka blir nöjda? (enligt Catquest-9SF) eller Vilka blir inte nöjda? Mats Lundström
Vilka blir nöjda? (enligt Catquest-9SF) eller Vilka blir inte nöjda? Mats Lundström Catquest-9SF Validerat genom s.k. Rasch analys Mäter Activity limitations in daily life (WHO) Kvalitetsregisterkonferensen
Läs merDärför arbetar HFS-nätverket med jämlik hälsa och jämlik vård
Därför arbetar HFS-nätverket med jämlik hälsa och jämlik vård Margareta Kristenson Professor/Överläkare i Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Linköpings Universitet/Region Östergötland Nationell koordinator
Läs merBedöma och intervenera för att möta partners behov. Susanna Ågren
Bedöma och intervenera för att möta partners behov Susanna Ågren Vårdgivarbörda och stress! Att vårda kan vara betungande och stressande! Vårdgivarbörda! Samband mellan hjälpbehov utförda av partnern och
Läs merEffekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos
Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos Ann-Charlotte Grahn Kronhed, Inger Hallberg, Lars Ödkvist, Margareta Möller Syfte: Att utvärdera
Läs merTandvårds- och läkemedelsförmånsverkets allmänna råd
Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets allmänna råd Ändring i Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets allmänna råd (TLVAR 2003:2) om ekonomiska utvärderingar; TLVAR 2017:1 beslutade den 26 januari 2017.
Läs merHur används PROM-data från kvalitetsregister i regionen?
Hur används PROM-data från kvalitetsregister i regionen? Kartläggning av användning och kännedom om patientrelaterade mått Handläggare: Nettan Svartz, Lotti Orwelius, Helena Tufvesson Stiller Verksamhet:
Läs merHälsofrämjande faktorer av betydelse för ett hållbart arbetsliv inom vård, omsorg och socialt arbete
Hälsofrämjande faktorer av betydelse för ett hållbart arbetsliv inom vård, omsorg och socialt arbete Projektgrupp ViS (Vårdforskning i samverkan): Borås, Göteborg, Halmstad, HHJ, Högskolan väst, Skövde
Läs merVIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2014. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D)
VIDARKLINIKEN 2014 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Tobias Sundberg, Med dr I C The Integrative Care Science Center Järna, mars 2015 VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION AV SKOLMEDICIN
Läs merPersoncentrerad vård. INGER EKMAN professor, centrumföreståndare GPCC. Gothenburg university centre for Person-Centred Care.
Personcentrerad vård INGER EKMAN professor, centrumföreståndare GPCC Gothenburg university centre for Person-Centred Care En människa en person personcentrering människans behov människans förmågor Sen
Läs merSvenska Hjärt-Lungräddningsregistret
Svenska Hjärt-Lungräddningsregistret Ett flaggskepp bland svenska kvalitetsregister Johan Herlitz Professor i prehospital akutsjukvård i Västra Götaland Högskolan i Borås och Sahlgrenska universitetssjukhuset,
Läs merCase: Kunskapsstöd för bättre hälsa: Patienten rapporterar själv inför läkarbesök
Case: Kunskapsstöd för bättre hälsa: Patienten rapporterar själv inför läkarbesök SAMMANFATTNING PER är en internetbaserad e-hälsotjänst där patienten själv registrerar uppgifter om sin hälsa och sjukdomsutveckling
Läs merSMÄRTANALYS OCH INDIKATION FÖR MULTIMODAL REHABILITERING Annica Sundberg
SMÄRTANALYS OCH INDIKATION FÖR MULTIMODAL REHABILITERING Annica Sundberg 20 % av befolkningen har måttlig till svår långvarig smärta. 20-40 % av besöken i primärvärden är föranledda av smärta, hälften
Läs merVad är. Patient Reported Outcome Measures och andra begrepp. Kerstin Hagberg. RTP, PhD, Docent
Vad är Patient Reported Outcome Measures och andra begrepp Kerstin Hagberg RTP, PhD, Docent Ortopedteknik Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg ISPO-S, Feb 2015 2 Kliniska utvärderingsmetoder Kliniska
Läs merVad är. Kliniska utvärderingsmetoder Kliniska utfallsmått. Patient Reported Outcome Measures och andra begrepp. Kerstin Hagberg RTP, PhD, Docent
Vad är Patient Reported Outcome Measures och andra begrepp Kerstin Hagberg RTP, PhD, Docent Ortopedteknik Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg ISPO-S, Feb 2015 2 Kliniska utvärderingsmetoder Kliniska
Läs merVIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2010. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg
VIDARKLINIKEN 2010 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg Kontakt: Kvalitet & Utveckling karin.lilje@vidarkliniken.se VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION
Läs merStudiedesign. Crash-course i hälso-ekonomi. Bakgrund och begrepp QALY EQ-5D Kostnadsnytto-analys Markov-modeller
Studiedesign Crash-course i hälso-ekonomi Bakgrund och begrepp QALY EQ-5D Kostnadsnytto-analys Markov-modeller Sverker Svensjö Kirurgkliniken, Falu Lasarett Den etiska plattformen: 1 Människovärdesprincipen
Läs merMan måste vila emellanåt
Man måste vila emellanåt Patienters självskattade och berättade erfarenheter av att leva med kronisk hjärtsvikt Lena Hägglund Institutionen för Omvårdnad och Institutionen för Folkhälsa och Klinisk medicin
Läs merStudiedesign. Crash-course i hälso-ekonomi. Bakgrund och begrepp QALY EQ-5D Kostnadseffekt-analys Markov-modeller
Studiedesign Crash-course i hälso-ekonomi Bakgrund och begrepp QALY EQ-5D Kostnadseffekt-analys Markov-modeller Bakgrund Ständigt ökade behov och växande efterfrågan på hälso- och sjukvård kombinerat med
Läs merHelle Wijk Legitimerad sjuksköterska, Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Göteborg Universitet
Stödjande miljöer för personer med minnesnedsättning och förvirringssymtom Helle Wijk Legitimerad sjuksköterska, Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Göteborg Universitet
Läs merFramtidens IBD-Vård. Annika Bergquist Verksamhetschef, professor Gastrocentrum Karolinska
Framtidens IBD-Vård Annika Bergquist Verksamhetschef, professor Gastrocentrum Karolinska Resan vården måste göra Jag är lärare inte patient Den mobila generationen nya förväntningar Ny teknik kommer att
Läs merInstrument för att mäta generell hälsorelaterad livskvalitet (HRQoL)
Instrument för att mäta generell hälsorelaterad livskvalitet (HRQoL) Två viktiga generiska (generella) HRQoL-instrument som ofta används i Sverige idag är SF-36 (Short Form-36) och EQ-5D (fd EuroQoL).
Läs merAtt kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén
Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén Påverkar metoden hälsosamtal rökning, alkoholvanor, fysisk aktivitet och matvanor? I så fall: Hur
Läs merResultatrapport - Värdekompass. RMPG ortopedi
Resultatrapport - Värdekompass RMPG ortopedi 2013 sydöstra sjukvårdsregionen Öppna jämförelser 2013 rörelseorganens sjukdomar Sydöstra sjukvårdsregionen Placering 1 7 Placering 8-14 Placering 15-21 Kommentar:
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merANVISNING REGISTERPROFIL
1 (14) 2018-05-01 ANVISNING REGISTERPROFIL 2 (14) FRÅGOR Lale Björne-Fergéus, lale.bjorne-fergeus@skl.se, 08-452 70 71 Kansliet för Nationella Kvalitetsregister 3 (14) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning...
Läs merKvalitetsregister för ständiga förbättringar av barnhälso-och sjukvården i Sverige
Kvalitetsregister för ständiga förbättringar av barnhälso-och sjukvården i Sverige Samspel mellan kunskapsbaserad vård, kvalitetsregister och bättre resultat för barns hälsa Boel Andersson Gäre, Jönköping
Läs merLycka som alternativ ansats för värdering av vårdens effekter. Fredric Jacobsson Linköpings Universitet
Lycka som alternativ ansats för värdering av vårdens effekter Fredric Jacobsson Linköpings Universitet Hur ska vi värdera det här föredraget? Vad ni förväntar er? Vad ni tycker under föredragets gång?
Läs merRisk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi
Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Hur väcktes idén till ditt projekt? Varför bestämde du dig för att börja forska? Vad är smärta?
Läs merUppföljning efter Intensivvård Indata Utdata Hur använder jag den information som jag får ut?
Uppföljning efter Intensivvård Indata Utdata Hur använder jag den information som jag får ut? Lotti Orwelius Intensivvård under utveckling Intensivvård är en vårdnivå inte en vårdplats Definition: avancerad
Läs merRapport från valideringsprojekt Sammanfattning av ingående delrapporter
Rapport från valideringsprojekt 2012 2013 Sammanfattning av ingående delrapporter 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Introduktion Sammanfattning Delrapport 1: Innehållsvaliditet en jämförelse mellan Riksstroke och
Läs merEconomics - questions, methods, data and the aim for results KATARINA STEEN CARLSSON, INST KLINISKA VETENSKAPER, MALMÖ
Economics - questions, methods, data and the aim for results KATARINA STEEN CARLSSON, INST KLINISKA VETENSKAPER, MALMÖ Uncertainty and the Welfare Economics of Medical Care Kenneth J. Arrow, American Economic
Läs merPERSONCENTRERAD VÅRD En effektivare hälso- och sjukvård med människan i centrum
DE KRONISKA SJUKDOMARNAS UTMANING PERSONCENTRERAD VÅRD En effektivare hälso- och sjukvård med människan i centrum DE KRONISKA SJUKDOMARNAS UTMANING EN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I FÖRÄNDRING Förändrad sjukdomsbild
Läs merKultur på recept Kulturunderstödd rehabilitering
Kultur på recept Kulturunderstödd rehabilitering Birgitta Ekeberg Sjuksköterska/musikterapeut Folkhälsosektionen Birgitta.ekeberg@rjl.se Inger Jansson Arbetsterapeut PhD Jönköping University Inger.jansson@ju.se
Läs merAtt främja hälsa vid psykisk sjukdom
Att främja hälsa vid psykisk sjukdom Henrika Jormfeldt, PhD Petra Svedberg, PhD Hur främjas individens hälsa? Intervention Vad är hälsofrämjande arbete? Resultat Vad är hälsa? Grunden för det hälsopromotiva
Läs merNationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda
Nationella riktlinjer Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Hälso- och sjukvårdspolitikerns uppgift Identifiera behov Finansiera Prioritera mellan grupper/områden Fördela resurser
Läs merResultat efter rehabilitering
Resultat efter rehabilitering UTMATTNINGSSYNDROM OCH LÅNGVARIG SMÄRTA SKANDINAVIENS FRÄMSTA INOM BETEENDEPSYKOLOGI Resultat stressymtom Totalt behandlades 169 patienter med utmattningssyndrom. Efter 24
Läs merInte bara andfåddhet hos patienter med KOL. Kersti Theander Docent i Omvårdnad Karlstads universitet Forskningschef Landstinget i Värmland
Inte bara andfåddhet hos patienter med KOL Kersti Theander Docent i Omvårdnad Karlstads universitet Forskningschef Landstinget i Värmland Begrepps modell (Ferrrans et al. 2005) Personliga faktorer Biologisk
Läs merPedsQL Family Impact Module
PedsQL Family Impact Module Instrumentet finns lite längre ned i dokumentet. Beskrivning av instrumentet och dataanalys PedsQL Family Impact Module (FIM) utgör ett standardiserat instrument som mäter föräldrars
Läs merPrognostisering Hur länge kommer patienten leva?
Prognostisering Hur länge kommer patienten leva? Bertil Axelsson och Matthias Brian Hur lång tid har jag kvar att leva? En fråga vi alla får vad svarar du? hur gör du? Det handlar om prognostisering Svårt
Läs merVarför har vi QALY s och hur kan de användas?
Varför har vi QALY s och hur kan de användas? Lars Lindholm Professor i hälsoekonomi Umeå International School of Public Health Umeå universitet Lars.lindholm@epiph.umu.se Innehåll: Vad är kostnadseffektivitet
Läs merBättre koll på KOL Hem-monitorering och videovård
Bättre koll på KOL Hem-monitorering och videovård Närhälsan Stora Höga vårdcentral Närhälsan Solgärdevårdcentral KOL-Centrum Sahlgrenska Universitetssjukhus KOL -Centrum Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Läs merSIR:s riktlinje för uppföljning och registrering av hälsorelaterad livskvalitet efter intensivvård
Ansvariga författare: Lotti Orvelius, Caroline Mårdh, Sten Walther Version: 3.0 Fastställd: 2008-11-11 Gäller från: 2008-05-10 SIR:s riktlinje för uppföljning och registrering av hälsorelaterad livskvalitet
Läs merInspirationsdag 8 september 2016 Pontus Strålin Överläkare, Enheten för förstagångsinsjuknade i psykos, Huddinge
Patient- och Närståenderapporterade mått och Psykos R Inspirationsdag 8 september 2016 Pontus Strålin Överläkare, Enheten för förstagångsinsjuknade i psykos, Huddinge Patient och närstående-medverkan i
Läs merI have to quit! Factors that influence quit attempts in smokers with COPD
I have to quit! Factors that influence quit attempts in smokers with COPD, distriktssköterska, med. dr. FPU ledare Akademiskt primärvårdscentrum Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) Kronisk inflammation
Läs merLångtidssjukskrivna i Sverige, 1992-februari 2007
Långtidssjukskrivna i Sverige, 1992-februari 2007 300 000 250 000 200 000 Data från FK Antal sjukskrivna >30 dagar; Data t o m februari 2007 150 000 100 000 I april 2003 var 286 876 personer sjukskrivna
Läs merNätverksgruppsmöte i Nätverket Uppdrag Hälsa Stockholm 2011-05-06
Nätverksgruppsmöte i Nätverket Uppdrag Hälsa Stockholm 2011-05-06 Socioekonomins betydelse för hälsa på lika villkor Krister Järbrink, hälsoekonomisk rådgivare Hälso- och sjukvårdslag 1982:763 Mål för
Läs merMuskuloskeletal smärtrehabilitering
Muskuloskeletal smärtrehabilitering ETTÅRSUPPFÖLJNING AV AKTIVITETSFÖRMÅGA, PSYKOSOCIAL FUNKTION OCH FYSISK AKTIVITETSBEGRÄNSNING Elisabeth Persson Leg Arbetsterapeut, Dr Med vet Skånes Universitetssjukhus
Läs merNationellt Register över Smärtrehabilitering NRS Swedish Quality Registry for Pain Rehabilitation SQRP http://www.ucr.uu.se/nrs/
Nationellt Register över Smärtrehabilitering NRS Swedish Quality Registry for Pain Rehabilitation SQRP http://www.ucr.uu.se/nrs/ Presentation HAD till NRS hemsida -7-4/EP HAD består av 4 frågor som ger
Läs merVÄLKOMNA. Svenska Intensivvårdsregistret SIR POST IVA SEMINARIE 26 Augusti VÄLKOMNA
VÄLKOMNA Svenska Intensivvårdsregistret SIR POST IVA SEMINARIE 26 Augusti VÄLKOMNA Dagens program 09:30 09:45 Välkomna och registrering 09:45 10:30 PostIVA registrering, vad står i SIRs riktlinje? 10:30
Läs merFOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING
FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING RAPPORT 2004:5 HUR SPEGLAR INSTRUMENT FÖR HÄLSORELATERAD LIVSKVALITET OLIKA SJÄLVRAPPORTERADE SJUKDOMAR OCH SYMPTOM? LINKÖPING MAJ 2004 MARIKA WENEMARK MARGARETA
Läs merPrimärvård Hur blir den bäst?
Primärvård Hur blir den bäst? Sven Engström Distr.läk med dr Jönköping Which organisational characteristics predict clinical quality in primary care? a review Laura Trapp and Glyn Elwyn 2006 Sven Engström
Läs merPatient Details. Evaluation Date: / /
Evaluation Date: Section to be completed by the RITAZAREM Participant INSTRUKTION: Detta formulär innehåller frågor om hur Du ser på Din hälsa. Iformationen skall hjälpa till att följa hur Du mår och fungerar
Läs merKan man förebygga depression hos äldre?
Kan man förebygga depression hos äldre? Utbildningsdag om Äldres psykiska hälsa i primärvården Piperska Muren 2018-05-31 Marie Åsberg senior professor Karolinska institutet Den psykosociala utvecklingens
Läs merPå väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård
På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård Gudrun Tevell verksamhetschef Folkhälsoenheten HÄLSA Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte bara
Läs merImplementering av nationella itembanker i Sverige RCO i samverkan Projektteam: Evalill Nilsson, QRC Stockholm (projektledare) John Chaplin, GU
Implementering av nationella itembanker i Sverige RCO i samverkan Projektteam: Evalill Nilsson, QRC Stockholm (projektledare) John Chaplin, GU Tre samverkansprojekt om patientrapporterade mått EQ-5D Nu
Läs merImplementering av mätningar med PROM
Implementering av mätningar med PROM inom hälso& sjukvården Bakom PROM center står Sydöstra Sjukvårdregionen (Landstingen i Östergötland, Jönköping och Kalmar), Hälsouniversitetet Linköping och Jönköping
Läs merDet svenska nätverket lso- och sjukvård (HFS)
Det svenska nätverket Hälsofrämjande hälsoh lso- och sjukvård (HFS) en del av det internationella nätverket Health Promoting Hospitals & health services, initierat av WHO 1993 Nätverkets vision En hälsofrämjande
Läs merFysioterapi vid cancer i bäckenet Thomas Torstensson Leg sjukgymnast, Med Dr, Smärtspecialist Agenda Fysioterapi Bäckencancerrehabilitering Smärta som fenomen Fysisk aktivitet Smärtlindring Funktionsträning
Läs merMedTech20 - ett nytt instrument för att mäta patientnyttan av medicintekniska produkter Ingela Björholt, PhD
MedTech20 - ett nytt instrument för att mäta patientnyttan av medicintekniska produkter Ingela Björholt, PhD Kartläggning och validering av produktegenskaper Kartläggning generella nyttor (egenskaper)
Läs merHFS HÄLSOVINSTMÄTNINGSPROJEKT. delrapport 1
HFS HÄLSOVINSTMÄTNINGSPROJEKT delrapport 1 Evalill Nilsson, Preben Bendtsen & Margareta Kristenson för nätverket HälsoFrämjande Sjukhus Linköping mars 26 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING... 3 BAKGRUND...
Läs merTeorier om Hälsa och Sjukdom. Alla vetenskaper kräver tydligt definierade begrepp som beskriver vetenskapens objekt och deras relationer.
Teorier om Hälsa och Sjukdom Vetenskapsteoretisk bakgrund: Vetenskaperna innehåller alltid vissa grundantaganden 1) Teorier och lagar 2) Metafysik 3) Värderingar Alla vetenskaper kräver tydligt definierade
Läs merPROM & PREM FRÅN IDÉ TILL VERKSTAD
PROM & PREM FRÅN IDÉ TILL VERKSTAD , Detta dokument är framtaget av arbetsgruppen nedan och fastställts av Regionalt cancercentrum Stockholm Gotland, 2015-01-12. Arbetsgrupp: Marie Abrahamsson, Samordnande
Läs merDialogseminarium kring Förebyggande hembesök
Dialogseminarium kring Förebyggande hembesök 9.00-10.00 10.00-10.30 Leena hälsar välkomna En bild av Introduktion forskning som finns Presentation Forskningsläget av stadsdel 1 Centrum Fika 10.30-11.30
Läs merEnbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis
P R E S S M E D D E L A N D E FÖR OMEDELBAR PUBLICERING/ DEN 23 SEPTEMBER Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis Ett års behandling med läkemedlet Enbrel gav
Läs mer