MILSA TA DEL AV RESULTAT FRÅN EN UNIK ENKÄTSTUDIE OM HÄLSA RIKTAD TILL NYANLÄNDA FLYKTINGAR

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "MILSA TA DEL AV RESULTAT FRÅN EN UNIK ENKÄTSTUDIE OM HÄLSA RIKTAD TILL NYANLÄNDA FLYKTINGAR"

Transkript

1 1 MILSA TA DEL AV RESULTAT FRÅN EN UNIK ENKÄTSTUDIE OM HÄLSA RIKTAD TILL NYANLÄNDA FLYKTINGAR Slobodan Zdravkovic, Malmö högskola Samhällsorientering och Hälsokommunikation, Stockholm 4 juni 2015

2 » Introduktion» Syfte» Metod» Förväntningar och utmaningar» Framtiden för studien» Sammanfattning 2

3 » "att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen". (Källa: Folkhälsomyndigheten)» Hälsans bestämningsfaktorer Delaktighet och inflytande i samhället Ekonomiska och sociala förutsättningar Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Fysisk aktivitet Matvanor och livsmedel... Totalt 11 målområden (Källa: Folkhälsomyndigheten) 3

4 » Självrapporterad hälsa Hur bedömer du ditt nuvarande hälsotillstånd i allmänhet? + Mycket bra, Bra, Någorlunda, Dåligt, Mycket dåligt Förutsäger sjuklighet och dödlighet + Källa: van der Linde et al. 2013, Kaplan et al. 2007» Sjukdom och funktionsnedsättning ICD-koder, olika register såsom hjärt-infarktregistret mm.» Hälsorelaterad livskvalitet: HRQoL (Health related quality of life)».. 4

5 Vad vet vi idag?» Nationella folkhälsoenkäten 2013 (Hälsa på lika villkor) Män rapporterar god hälsa i högre grad än kvinnor. Andelen som rapporterade god hälsa var mer än 70. Skillnader vad gäller kön, utbildning, socioekonomiska grupper. + Källa: Folkhälsomyndigheten 5

6 » Folkhälsorapport Skåne 2013 Andelen som rapporterar god eller mycket god hälsa är i linje med resultaten generellt i landet. Kvinnor rapporterar god eller mycket god hälsa i lägre grad än män. + Bland kvinnor 73%. + Bland män 76%.» Malmökomissionen 2014 Ojämlikhet i hälsa. Förväntad återstående livslängd (30 års ålder) beroende av utbildningsnivå. Högre utbildningsgrad => högre förväntad återstående livslängd. + Källa: Folkhälsorapport Skåne 2013, Malmös väg mot en hållbar framtid: hälsa, välfärd och rättvisa

7 Folkmängd» Folkmängd till och med I riket Varav utrikes födda (16.5%) I Skånes län individer + Varav utrikes födda (19.3%) + Flest i Malmö (31.4%) + Källa: SCB 7

8 » Vad saknar vi? Hur ser hälsosituationen ut för utlandsfödda icke-svensktalande? Hur är hälsosituationen bland nyanlända flyktingar? Vilka specifika hälso-och hälsorelaterade frågor är obesvarade hos nyanlända? Vilka specifika behov har de nyanlända i regionen? Vilken kunskap har vårdpersonalen om de nyanländas behov? Vilkas sjukdomar är vanligast förekommande? Hur och var skiljer sig de nyanlända jämfört med invånare födda i Sverige? Hur bra kan de nyanlända ta till sig, förstå och använda hälsorelaterad information (hälsolitteracitet)? Vilket förtroende har de för samhällsinstitutionerna? Hur kan ny kunskap om hälsoaspekter bland nyanlända sättas i ett migrationssammanhang?. 8

9 » Vad är Milsa? Forskningsbaserad stödplattform för migration och hälsa (Milsa). Främja hälsa och etablering + Består av flera projekt.» Vad gör vi inom Milsa1 Delprojekt 1, Kartläggning av nyanländas hälsa. 9

10 » Syfte: att ge en väl underbyggd bild av hälsoläget bland nyanlända flyktingar som omfattas av etableringslagen.» Mål Att öka kompetensen hos etableringshandläggare i hälsofrågor. Att öka kompetensen hos vårdgivare för specifika hälsobehov bland nyanlända. Att leda till metodutveckling inom hälsokommunikation. Att identifiera hälsorelaterade hinder till etablering och arbetsmarknadsinsatser. Att på ett tidigt stadium i etableringsprocessen identifiera behovsanpassade insatser. Att möjliggöra för evaluering av redan implementerade riktlinjer och insatser. 10

11 » Arbetssätt Bygger genomgående på ett brett samarbete + Representanter från Malmö högskola, Region Skåne, Arbetsförmedlingen, Lunds universitet och Länsstyrelsen i Skåne. Hur har vi arbetat? + Projektgrupp Övergripande frågeställningar. + Enkätgrupper Utveckling. Översättning. Layout. 11

12 » Metod Regional undersökning Alla vuxna nyanlända som omfattas av etableringslagen Mätinstrument + Övergripande. + Självskattad hälsa, sjukdomar, läkemedelsanvändning, sociala relationer, sömn-och välbefinnande, fysisk aktivitet, tandhälsa, hälsolitteracitet, vårdutnyttjande, + Förenklad enkät för de med skriv och lässvårighet. En del av frågeställningarna inkluderade. 12

13 » Enkät Utveckling + Representanter från alla samarbetsparter. + Beprövade frågor. + Jämförbarhet. Översättning + Av kvalificerade översättare. + Fram och tillbaka dvs. från svenska till respektive språk och tillbaks. Layout Båda faser granskade av samhälls- och hälsokommunikatörer. + Arbete tillsammans med SHK-representant för respektive språk. 13

14 » Enkät Arabiska Dari Pashto Somaliska 14

15 » Metod Enkät + Bakgrundsfrågor + Hälsa, Sömn och välbefinnande, Tandhälsa + Levnadsvanor, Narkotika + Sociala relationer, Trygghet och utsatthet + Förtroende för samhällsinstitutioner + Arbete, sysselsättning och ekonomi + Hem, hushåll och boendemiljö + Livskvalitet, Vårdutnyttjande + Smittsamma sjukdomar och preventivmedel + Frågor om hälsoinformation 15

16 » Metod Pågående undersökning. + Datainsamlingsstart Utdelning av enkäter i samband med samhällsorientering. + Frankerade och adresserade kuvert. + Information om undersökningen ges på modersmålet. Information om studien till etableringshandläggare hösten Information om studien på AF-knutpunkter. 16

17 » Metod Insamlingsperiod 1 år. + Förväntat antal att bjudas in till att delta överstiger Inskickade enkäter fram till uppgår till inskannade enkäter. Förfarande + Nyanlända kommer i kontakt med studien på AF. + Informeras av SHK i samband med utdelning. + Påminns om studien under samhällsorienteringen. 17

18 Insamling + Datainsamling pågår sedan Ett år framåt. + Totalt 233 enkäter inskickade ( ). Scanning + Fortlöpande. Databashantering + Fortlöpande. 18

19 » Förväntningar? Etablerad kunskap om nyanländas hälsa och hälsorelaterade frågor. Utgör grunden för vidare arbete.» Utmaningar? Logistiska utmaningar. Utveckling av mätinstrument. Översättning. Layout. Svarsfrekvens. 19

20 » Planer för framtiden Fortsättning av Milsa 1 + Insamling av enkäter. Utöka Milsa 1 till nationell nivå + Om möjligt. Milsa 1 i en ny fas + Fler språk. 20

21 » Kartläggning av nyanländas hälsa Kan bidra till att underlätta för Arbetsförmedlingen och hälso- och sjukvården att på ett tidigt stadium möta nyanländas behov. Ger arbetsförmedlingen redskap att anpassa sina insatser efter individens förutsättningar. Kan utgöra en grund för uppföljning både vad gäller hälsa och etablering på arbetsmarknaden. Kan fylla behovet av att utvärdera tidigare och utveckla nya hälsofrämjande insatser. Kan också initieras på nationell nivå. 21

KARTLÄGGNING AV NYANLÄNDAS HÄLSA

KARTLÄGGNING AV NYANLÄNDAS HÄLSA 1 KARTLÄGGNING AV NYANLÄNDAS HÄLSA FORSKNINGSBASERAD STÖDPLATTFORM FÖR MIGRATION OCH HÄLSA Slobodan Zdravkovic, Malmö högskola Samhällsorientering och Hälsokommunikation, Stockholm 3 juni 2015 » "att skapa

Läs mer

Migrationens relation till hälsa. integrerat hälsoperspektiv en förutsättning för flyktingars etablering och delaktighet

Migrationens relation till hälsa. integrerat hälsoperspektiv en förutsättning för flyktingars etablering och delaktighet Migrationens relation till hälsa integrerat hälsoperspektiv en förutsättning för flyktingars etablering och delaktighet Katarina Carlzén INVANDRARES SYSSELSÄTTNING OCH DELAKTIGHET FÖR VÄLFÄRDEN I ÖSTERBOTTEN

Läs mer

[PLANERING PÅGÅR] Nationell utbildning för Samhällsoch hälsokommunikation

[PLANERING PÅGÅR] Nationell utbildning för Samhällsoch hälsokommunikation [PLANERING PÅGÅR] Nationell utbildning för Samhällsoch hälsokommunikation 2 Utbildning i samhälls- och hälsokommunikation Samhällsorientering för nyanlända invandrare ska underlätta etablering i arbets-

Läs mer

Hälsokommunikatörer på modersmål i Östergötland. Hälsokommunikatörer i Östergötland Flyktingmedicinskt centrum

Hälsokommunikatörer på modersmål i Östergötland. Hälsokommunikatörer i Östergötland Flyktingmedicinskt centrum Hälsokommunikatörer på modersmål i Östergötland Hälsokommunikatörer i Östergötland En regional samverkan mellan landstinget och kommunerna i Östergötland. Projekt under 2007 2008 Permanent verksamhet från

Läs mer

Implementering av fysisk aktivitet för nyanlända flyktingar

Implementering av fysisk aktivitet för nyanlända flyktingar Implementering av fysisk aktivitet för nyanlända flyktingar Lars Lagergren docent Anna Fabri, doktorand Institutionen För Idrottsvetenskap Malmö Högskola bakgrund Partnerskap Skåne gör ansökan till Europeiska

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

Samhälls- och hälsokommunikation i Skåne SHK

Samhälls- och hälsokommunikation i Skåne SHK Samhälls- och hälsokommunikation i Skåne SHK Hälsa en förutsättning för integration och delaktighet En god hälsa är viktig för våra möjligheter att lära nytt och delta i samhällslivet. Migrationsprocessen

Läs mer

3-4 juni 2015. Samhällsorientering och Hälsokommunikation. Välkommen på en konferens om. Garnisonen konferens Karlavägen 100 i Stockholm

3-4 juni 2015. Samhällsorientering och Hälsokommunikation. Välkommen på en konferens om. Garnisonen konferens Karlavägen 100 i Stockholm Välkommen på en konferens om Samhällsorientering och Hälsokommunikation 3-4 juni 2015 Garnisonen konferens Karlavägen 100 i Stockholm Konferensen genomförs i samarbete mellan länsstyrelserna och projekt

Läs mer

Why you should love statistics - Alan Smith. Hur väl känner du till ditt område? Vet eller tror du?

Why you should love statistics - Alan Smith. Hur väl känner du till ditt område? Vet eller tror du? Why you should love statistics - Alan Smith Hur väl känner du till ditt område? Vet eller tror du? 30% Andel (%) av respektive kommuns befolkning som är under 15 år 25% 24,4% 20% 18,2% 18,4% 19,1% 18,4%

Läs mer

Hur kan vi arbeta för att minska sociala skillnader i hälsa särskilt utifrån familjen och barnens perspektiv

Hur kan vi arbeta för att minska sociala skillnader i hälsa särskilt utifrån familjen och barnens perspektiv Hur kan vi arbeta för att minska sociala skillnader i hälsa särskilt utifrån familjen och barnens perspektiv Margareta Kristenson Professor/överläkare i socialmedicin Linköpings Universitet/Region Östergötland

Läs mer

Friluftsliv och naturupplevelser

Friluftsliv och naturupplevelser 2019 Friluftsliv och naturupplevelser viktiga resurser i folkhälsoarbetet Visby, Gotland 8 maj 2019 kajsa.mickelsson@folkhalsomyndigheten.se https://youtu.be/stbfxlfzgf4 Folkhälsa Folkhälsa är ett begrepp

Läs mer

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet 2017 Vad är folkhälsa? Folkhälsa handlar om människors hälsa i en vid bemärkelse. Folkhälsa innefattar individens egna val, livsstil och sociala förhållanden

Läs mer

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

Tillsammans för en god och jämlik hälsa Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Tillsammans för en god och jämlik hälsa Hälsa brukar för den enskilda människan vara en av de mest värdefulla sakerna i livet. Det finns ett nära samband

Läs mer

För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa

För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa 2018-2026 2 Långsiktiga förändringar tar tid. Därför måste arbetet börja nu. En nyckel till Norrbottens framtida välfärd Norrbotten står inför en demografisk

Läs mer

SLOBODAN ZDRAVKOVIC, MATHIAS GRAHN & CARIN BJÖRNGREN CUADRA KARTLÄGGNING AV NYANLÄNDAS HÄLSA

SLOBODAN ZDRAVKOVIC, MATHIAS GRAHN & CARIN BJÖRNGREN CUADRA KARTLÄGGNING AV NYANLÄNDAS HÄLSA DELRAPPORT FRÅN MILSA SLOBODAN ZDRAVKOVIC, MATHIAS GRAHN & CARIN BJÖRNGREN CUADRA KARTLÄGGNING AV NYANLÄNDAS HÄLSA EUROPEISKA UNIONEN Europeiska flyktingfonden KARTLÄGGNING AV NYANLÄNDAS HÄLSA Delrapport

Läs mer

Vilka nationella politiska mål påverkar barn och unga?

Vilka nationella politiska mål påverkar barn och unga? Vilka nationella politiska mål påverkar barn och unga? Regionernas roll? Nationella styrdokument Ungdomspolitiken Barnrättspolitiken Alla ungdomar ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och

Läs mer

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Folkhälsostrategi 2012-2015 Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Inledning En god folkhälsa är av central betydelse för tillväxt, utveckling och välfärd. Genom att förbättra och öka jämlikheten i

Läs mer

Folkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning

Folkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning Folkhälsoplan Sjöbo kommun Inledning Världshälsoorganisationen, WHO definierade 1946 begreppet hälsa som ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och ej endast frånvaro

Läs mer

Information om tobak och rökning Utveckling av målgruppsanpassad information och metoder för nyanlända flyktingar

Information om tobak och rökning Utveckling av målgruppsanpassad information och metoder för nyanlända flyktingar Information om tobak och rökning Utveckling av målgruppsanpassad information och metoder för nyanlända flyktingar Tobak Rapportförfattare Carlzén Katarina 2010 Innehåll Sammanfattning... 1 1. Bakgrund...

Läs mer

Miljömålsarbetet bidrar till folkhälsa

Miljömålsarbetet bidrar till folkhälsa MILJÖMÅLSDAGARNA 2017 Miljömålsarbetet bidrar till folkhälsa Sara Kollberg och Ida Knutsson Sid. Miljömålsarbetet bidrar till folkhälsa Sara Kollberg och Ida Knutsson Folkhälsomyndigheten Nationell kunskapsmyndighet

Läs mer

Välkommen till Skåne Lägesrapport från utvärderingen

Välkommen till Skåne Lägesrapport från utvärderingen Välkommen till Skåne Lägesrapport från utvärderingen Ragnar Westerling och Ulrica Paulsson Do Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala Universitet Utvärdering av Välkommen till Skåne Syfte

Läs mer

Folkhälsostrategi Foto: Elvira Gligoric

Folkhälsostrategi Foto: Elvira Gligoric Folkhälsostrategi 2016-2019 Foto: Elvira Gligoric Inledning Vad är folkhälsa? Folkhälsa beskriver hur hälsan ser ut i en befolkning. Den visar hur stor del av befolkningen som drabbas av olika sjukdomar

Läs mer

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Dokumenttyp Plan Fastställd 2014-11-24 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2015 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare Dnr 2014.000145

Läs mer

Miracles Someone Special Coldplay

Miracles Someone Special Coldplay Miracles Someone Special Coldplay Sofia Mitts-Björkblom, utbildare från Yrkesakademin i Österbotten Utbildade samhälls- och hälsokommunikatörer Yrkesakademin har inom ramen för En bra start i Österbotten

Läs mer

För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa

För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa 2018-2026 Långsiktiga förändringar tar tid. Därför måste arbetet börja nu. En nyckel till Norrbottens framtida välfärd Norrbotten står inför en demografisk

Läs mer

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ann-Sofie Lagercrantz 2013-11-06 KS 2013/0267 50163 Kommunfullmäktige Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Förslag till beslut Kommunfullmäktige

Läs mer

Inbjudan till deltagande i MILSA II

Inbjudan till deltagande i MILSA II Inbjudan till deltagande i MILSA II informations- och inspirationsserie under 2014 för dig som i din verksamhet möter nyanlända flyktingar! Om MILSA MILSA, stödplattform för migration och hälsa, verkar

Läs mer

STYRDOKUMENT Policy för jämlik hälsa och social hållbarhet

STYRDOKUMENT Policy för jämlik hälsa och social hållbarhet Kommunstyrelsen 1 (6) STYRDOKUMENT Policy för jämlik hälsa och social hållbarhet Beslutad när 2017-11-23 275 Beslutad av Diarienummer Ersätter Gäller för Kommunfullmäktige KSKF/2015:579 Handlingsplan för

Läs mer

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

Tillsammans för en god och jämlik hälsa Tillsammans för en god och jämlik hälsa Margareta Kristenson, Professor/överläkare i socialmedicin Linköpings universitet/region Östergötland Senior advisor för det svenska HFS nätverket Kommissionär i

Läs mer

Samhälls- och hälsokommunikatörer i Skåne SHK

Samhälls- och hälsokommunikatörer i Skåne SHK Samhälls- och hälsokommunikatörer i Skåne SHK Hälsa en förutsättning för integration och delaktighet Fysisk och psykisk hälsa är viktiga faktorer för våra möjligheter att lära nytt och delta i samhällslivet.

Läs mer

Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa AFA Försäkring, 21 juni 2017

Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa AFA Försäkring, 21 juni 2017 Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa AFA Försäkring, 21 juni 2017 Professor Olle Lundberg, ordförande Kommissionens uppdrag - två delar 1. Att lämna förslag på åtgärder som kan bidra till att hälsoklyftorna

Läs mer

Ett folkhälsoperspektiv på insatser för barn och unga

Ett folkhälsoperspektiv på insatser för barn och unga Ett folkhälsoperspektiv på insatser för barn och unga Bakgrund Genomföra ett utvecklingsarbete för tidiga och samordnade insatser för barn och unga. Regeringsuppdrag till Socialstyrelsen och Skolverket.

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014 Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram

Välfärds- och folkhälsoprogram Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande

Läs mer

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård Gudrun Tevell verksamhetschef Folkhälsoenheten HÄLSA Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte bara

Läs mer

Del 1. Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa

Del 1. Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa Del 1 Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa Grundlagen har hälsoaspekter * Den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program 1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull

Läs mer

PRELIMINÄRA RESULTAT SLUTUTVÄRDERING VAD SÄGER UTVÄRDERAREN? MILSA:S RESULTAT OCH HÄLSANS VÄRDE FÖR EN EFFEKTIV ETABLERING RAMBÖLL MANAGMENT

PRELIMINÄRA RESULTAT SLUTUTVÄRDERING VAD SÄGER UTVÄRDERAREN? MILSA:S RESULTAT OCH HÄLSANS VÄRDE FÖR EN EFFEKTIV ETABLERING RAMBÖLL MANAGMENT PRELIMINÄRA RESULTAT SLUTUTVÄRDERING VAD SÄGER UTVÄRDERAREN? MILSA:S RESULTAT OCH HÄLSANS VÄRDE FÖR EN EFFEKTIV ETABLERING RAMBÖLL MANAGMENT LÄRANDE UTVÄRDERING Uppstart/förberedelser april 2014 förändringsteori

Läs mer

Handlingsplan. Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg

Handlingsplan. Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg Handlingsplan Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 Handlingsplanen i ett sammanhang Gävleborgs prioriterade målområden Jämställd och jämlik hälsa Delaktighet och inflytande Ekonomisk

Läs mer

POLICY. Folkhälsa GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING

POLICY. Folkhälsa GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING POLICY Folkhälsa 2017 2021 GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Innehåll 1. Syfte och bakgrund... 3 1.1 Utmaningar och möjligheter för en god hälsa... 3 2. Definition... 4 3. Vision... 4 4. Mål... 4 5.

Läs mer

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen 3 mars 2010 i Ånge. ARRANGÖRER: Länsstyrelserna i Jämtlands och Västernorrlands län i samarbete med Statens folkhälsoinstitut. Välkomna! 2010-04-13 Sid 1

Läs mer

Folkhälsostrategi

Folkhälsostrategi Fritids- och kulturförvaltningen 1(7) Datum 2015-10-13 Handläggare Er Referens Vår Referens Sandra Beletic 090/001.871-15 Folkhälsostrategi 2016-2019 Beslutsversion 2015-10-13 Diarienummer: 090/001.871-15

Läs mer

Länsgemensam folkhälsopolicy

Länsgemensam folkhälsopolicy Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar

Läs mer

Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015. Antagen av KF 2012-06-11, 87

Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015. Antagen av KF 2012-06-11, 87 Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015 Antagen av KF 2012-06-11, 87 Definitioner Man måste skilja på hälsa, som är en fråga för individen, och folkhälsa som är en fråga för samhället. Folkhälsoarbetet

Läs mer

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun 1/5 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-06-16 73 Gäller fr o m: 2015-01-01 Myndighet: Diarienummer: Nämnden för hållbart samhälle KS/2013:43-0092 Ersätter: Folkhälsoplan beslutad av kommunfullmäktige 2010-02-22

Läs mer

Regional samverkan i Skåne för nyanlända invandrares etablering

Regional samverkan i Skåne för nyanlända invandrares etablering Regional samverkan i Skåne för nyanlända invandrares etablering Utvecklingsområde 2 Hälsa Hälsofrämjande introduktion för asylsökande, flyktingar och andra nyanlända 1 Mål Definiera strategiska faktorer

Läs mer

Nationell Primärvårdskonferens Hälsokommunikatörer- Brobyggare mellan olika kulturers syn på hälsa- och sjukvård

Nationell Primärvårdskonferens Hälsokommunikatörer- Brobyggare mellan olika kulturers syn på hälsa- och sjukvård 2017-09-27 Nationell Primärvårdskonferens Hälsokommunikatörer- Brobyggare mellan olika kulturers syn på hälsa- och sjukvård Mehrnaz Aram Samordnare Asyl och nyanlända SLL Förvaltningens uppdrag Ansvarar

Läs mer

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN 1 Innehållsförteckning 1. Allmänt om dessa riktlinjer... 3 2. Allmänt om folkhälsoarbete... 4 2.1 Hälsans bestämningsfaktorer... 4 2.2 Skillnaden mellan folkhälsa

Läs mer

Folkhälsodata i Skåne från vaggan till graven

Folkhälsodata i Skåne från vaggan till graven Folkhälsodata i Skåne från vaggan till graven Från vaggan till graven 8 mån 4 år Åk 6 Åk 9 Gy åk 2 18 år - 80 år Folkhälsoenkät Folkhälsoenkät Folkhälsa i Skåne Barn och Föräldrar Barn och Unga Syfte att

Läs mer

Tandhälsan i Värmland

Tandhälsan i Värmland Faktablad 1 () Folkhälso- och samhällsmedicinska enheten och folktandvården Tandhälsan i Värmland Tandhälsan är en viktig del av individens livskvalitet och välbefinnande. Trots att tandhälsan i befolkningen

Läs mer

Social hållbarhet. Minskade skillnader i hälsa. Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016

Social hållbarhet. Minskade skillnader i hälsa. Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016 Social hållbarhet Minskade skillnader i hälsa Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016 Högt på dagordningen hos SKL SKL:s kongressmål 2016-2019 SKL ska verka för att kommunerna,

Läs mer

Kommission för ett socialt hållbart Malmö

Kommission för ett socialt hållbart Malmö Kommission för ett socialt hållbart Malmö Kommission för ett socialt hållbart Malmö Skapa samhälleliga förutsättningar för hälsa på lika villkor 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska

Läs mer

Kulturens betydelse för hög och jämlik livskvalitet och hälsa. Linnéa Hedkvist, utvecklingsledare välfärd och folkhälsa

Kulturens betydelse för hög och jämlik livskvalitet och hälsa. Linnéa Hedkvist, utvecklingsledare välfärd och folkhälsa Kulturens betydelse för hög och jämlik livskvalitet och hälsa Linnéa Hedkvist, utvecklingsledare välfärd och folkhälsa Regional utvecklingsstrategi 2018-2030 Övergripande mål: Hög och jämn livskvalitet

Läs mer

Hälsoplan för Årjängs kommun

Hälsoplan för Årjängs kommun Kommunfullmäktige Birgitta Evensson, 0573-141 32 birgitta.evensson@arjang.se PLAN Antagen av KF 2018-06-18 211.10 Paragraf 94 1(8) Hälsoplan för Årjängs kommun 2(8) Inledning Befolkningens hälsa är en

Läs mer

SLUTUTVÄRDERING MILSA - STÖDPLATTFORM FÖR MIGRATION OCH HÄLSA

SLUTUTVÄRDERING MILSA - STÖDPLATTFORM FÖR MIGRATION OCH HÄLSA Avsedd för Malmö högskola och Länsstyrelsen i Skåne Dokumenttyp Rapport Datum Juni 2015 SLUTUTVÄRDERING MILSA - STÖDPLATTFORM FÖR MIGRATION OCH HÄLSA 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING 3 1.1 MILSA och

Läs mer

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan 2014-2019 Varför har vi en folkhälsoplan? Att människor mår bra är centralt för att samhället ska fungera både socialt och ekonomiskt. Därför är folkhälsoarbete

Läs mer

Koncernkontoret Avdelningen för folkhälsa och miljö S KAN E. Till Kommunstyrelsen Kommunala folkhälsosamordnare-/strateger

Koncernkontoret Avdelningen för folkhälsa och miljö S KAN E. Till Kommunstyrelsen Kommunala folkhälsosamordnare-/strateger Avdelningen för folkhälsa och miljö Ann-Christine Lundqvist Strateg folkhälsa 044-309 32 38 Ann-christiine.lundkvist@skane.se ERBJUDANDE OM SAMVERKANSMEDEL Datum 2012-01-20 REGIOIlleh N S KAN E 1 (2) Till

Läs mer

Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun

Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun 1 (7) Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun Dokumenttyp: Policy Beslutad av: Kommunfullmäktige (2015-09-15 ) Gäller för: Alla kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: 2015-09-15 Dokumentansvarig: Folkhälsosamordnare,

Läs mer

Fastställd av kommunstyrelsen , 188. Integrationsstrategi för Västerviks kommun

Fastställd av kommunstyrelsen , 188. Integrationsstrategi för Västerviks kommun Integrationsstrategi för Västerviks kommun 2015 2017 1 Integrationsstrategi för Västerviks kommun Vision Västerviks kommuns vision avseende integration är att gemensamt skapa förutsättningar för kommunen

Läs mer

9.00 9.10 Arbetsförmedlingen och Länsstyrelsen inleder och berättar om syftet med seminariet.

9.00 9.10 Arbetsförmedlingen och Länsstyrelsen inleder och berättar om syftet med seminariet. Välkomna! Dagens program fm 8.30 9.00 Fika och registrering 9.00 9.10 Arbetsförmedlingen och Länsstyrelsen inleder och berättar om syftet med seminariet. 9.10-10.00 Centret berättar om lagstiftning och

Läs mer

Folkhälsoplan

Folkhälsoplan Folkhälsoplan 2012-2016 Datum: 2012-06-18 Tjörn Möjligheternas ö Innehållsförteckning Folkhälsoarbete... 3 Tre folkhälsoutmaningar... 3 Kost och fysisk aktivitet... 4 Barn och ungdomars psykiska hälsa...

Läs mer

30 469 815 812 90-94 816 200 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4

30 469 815 812 90-94 816 200 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4 Majorna-Linné, Göteborg Majorna-Linné, Göteborg Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2014 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 32 972 90-94 30 469 815 812 90-94 816 200 4 875 115

Läs mer

Yttrande över remiss- Eskilstunas kommuns plan för jämlik folkhälsa och social uthållighet

Yttrande över remiss- Eskilstunas kommuns plan för jämlik folkhälsa och social uthållighet Kultur och fritidsnämnden 2016-05-25 1 (5) Kultur- och fritidsförvaltningen Förvaltningskontoret KFN/2016:109 Sara Nordlund 016 710 7032 Kultur och fritidsnämnden Yttrande över remiss- Eskilstunas kommuns

Läs mer

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Fastställd av Folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Fastställd av Folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX Folkhälsoplan 2015 Folkhälsorådet Vara Fastställd av Folkhälsorådet 2014-10-09 Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda

Läs mer

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

Insatser inom hälso- och sjukvården som kan främja hälsan hos dem med låg utbildningsnivå

Insatser inom hälso- och sjukvården som kan främja hälsan hos dem med låg utbildningsnivå Insatser inom hälso- och sjukvården som kan främja hälsan hos dem med låg utbildningsnivå Karin Junehag Källman, Folkhälsomyndigheten Ingrid Ström, Socialstyrelsen Innehåll i vår föredragning Förutsättningar

Läs mer

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2011 1 (5) HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 6148 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 Bakgrund

Läs mer

Strategiskt folkhälsoprogram

Strategiskt folkhälsoprogram Kommunledning Folkhälsoplanerare, Therese Falk Fastställd: 2014-11-03 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 2/10 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning...

Läs mer

Postadress Besöksadress Telefon Telefax Bankgiro E-post www

Postadress Besöksadress Telefon Telefax Bankgiro E-post www 1(6) Kontaktperson Länsledningen Eva Nilsson Gunvor Landqvist Chef för enheten för social hållbarhet Åsa Stenbäck Holmér Integrationssamordnare Länsstyrelsen Skånes uppdrag och arbete inom integration

Läs mer

Töreboda kommun. Folkhälsoplan Töreboda kommun

Töreboda kommun. Folkhälsoplan Töreboda kommun Töreboda kommun Folkhälsoplan 2011-2014 Töreboda kommun 2014-01-20 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för hela samhället då invånarnas hälsa är en förutsättning

Läs mer

FOLKHÄLSORAPPORT 2011

FOLKHÄLSORAPPORT 2011 FOLKHÄLSORAPPORT 2011 KORTVERSION ESLÖVS KOMMUN Inledning Riksdagen antog 2003 det övergripande nationella folkhälsomålet att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela

Läs mer

FOLKHÄLSA GÄVLEBORG En sammanställning av kartläggningar i länet och landet Emma Mårtensson, Samhällsmedicin Landstinget Gävleborg Gävle 14 mars 2014

FOLKHÄLSA GÄVLEBORG En sammanställning av kartläggningar i länet och landet Emma Mårtensson, Samhällsmedicin Landstinget Gävleborg Gävle 14 mars 2014 FOLKHÄLSA GÄVLEBORG En sammanställning av kartläggningar i länet och landet Emma Mårtensson, Samhällsmedicin Landstinget Gävleborg Gävle 14 mars 2014 Innehåll Förord 1. Beskrivning av uppdraget 1.1. Utgångspunkter

Läs mer

Dnr 14OLL28 Verksamhetsberättelse 2013 Nämnden för folkhälsa ÖREBRO LÄNS LANDSTING Inledning Nämnden för folkhälsa ska känna till dagens livsvillkor, levnadsvanor och hälsoläget i befolkningen för att

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version) Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN Vår vision är ett Sorsele som genomsyras av engagemang, omtanke och generositet. Att leva i Sorsele är att leva friskt och starkt, med kraft och glädje. Att bejaka sig själv och bekräfta sin omgivning.

Läs mer

Hälsa på lika villkor?

Hälsa på lika villkor? Hälsa på lika villkor? En undersökning om hälsa och livsvillkor i Jönköpings län och Marit Eriksson Folkhälsoavdelningen Landstinget i Jönköpings län Disposition Bakgrund, syfte och metod Svarsfrekvens

Läs mer

Malmös väg mot en hållbar framtid

Malmös väg mot en hållbar framtid Malmös väg mot en hållbar framtid En unik kommission för social hållbarhet Ojämlikhet i hälsa i Malmö p.g.a. sociala bestämningsfaktorer och samhällsstrukturer Ur direktiven till Malmökommissionen: Innovativa

Läs mer

Malmös väg mot en hållbar framtid

Malmös väg mot en hållbar framtid Malmös väg mot en hållbar framtid Malmö i siffror 313 000 invånare Ökande befolkning 29 år i rad 31 % födda utomlands 177 nationaliteter 150 språk talas Ung befolkning - 49 % under 35 år Tidigare folkhälsoarbete

Läs mer

En bra start i Österbotten

En bra start i Österbotten En bra start i Österbotten Vasa stad, samkommunen Svenska Österbottens för utbildning och kultur (YA! Vasa stad, samkommunen Svenska Österbottens för utbildning och kultur (YA! Vörå kommun, Kust-Österbottens

Läs mer

Utveckla formerna för att främja invandrares hälsa och integration!

Utveckla formerna för att främja invandrares hälsa och integration! Utveckla formerna för att främja invandrares hälsa och integration! tema Flera aktörer kring hälsa och integration för invandrare En allt större del av den svenska befolkningen består av människor med

Läs mer

Malmös genomförande för att uppnå jämlik hälsa utifrån Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö

Malmös genomförande för att uppnå jämlik hälsa utifrån Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö Malmös genomförande för att uppnå jämlik hälsa utifrån Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö Anna Balkfors Huvudsekreterare Malmökommissionen www.malmo.se/socialhallbarhet Malmö 2017-03-21 Nationell

Läs mer

Folkhälsoenhet. Hultsfred Oskarhamn Vimmerby Västervik

Folkhälsoenhet. Hultsfred Oskarhamn Vimmerby Västervik Folkhälsoenhet Hultsfred Oskarhamn Vimmerby Västervik Vad är folkhälsa? Resultatet av den sammanlagda hälsan i en befolkning. Kan mätas genom att titta på exempelvis medellivslängd, självupplevd hälsa,

Läs mer

Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa?

Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa? Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa? Suzanne Nilsson, utredare, enheten för uppväxtvillkor och hälsosamt åldrande Statens folkhälsoinstitut Vår uppgift att främja hälsa samt

Läs mer

Jämlikhet i miljörelaterad hälsa

Jämlikhet i miljörelaterad hälsa Jämlikhet i miljörelaterad hälsa Karin Ljung Björklund Enheten för Miljöhälsa Folkhälsomyndigheten bildades 1 januari 2014 ca 550 anställda i Solna och Östersund Expertmyndighet med det övergripande ansvaret

Läs mer

Norrbottningar är också människor, men inte lika länge

Norrbottningar är också människor, men inte lika länge Norrbottningar är också människor, men inte lika länge Livsmedelsstrategimöte nr 1 den 14 oktober 2015 Annika Nordstrand chef, Folkhälsocentrum Utvecklingsavdelningen Landstingsdirektörens stab En livsmedelsstrategi

Läs mer

Delaktighet och inflytande i samhället

Delaktighet och inflytande i samhället Täby Täby Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2014 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 34 046 90-94 33 288 1 105 440 90-94 1 092 604 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64

Läs mer

Josefin Wångdahl Maissa Al-Adhami Socialmedicinsk rapportserie Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap ISSN

Josefin Wångdahl Maissa Al-Adhami Socialmedicinsk rapportserie Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap ISSN Hälsokommunikation i samhällsorienteringen i Stockholms län 2015-2016 En utvärderingsrapport Josefin Wångdahl Maissa Al-Adhami Socialmedicinsk rapportserie Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap

Läs mer

2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com

2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com 2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com 2 Långsiktigt folkhälsoarbete för god och jämlik hälsa i Årjängs kommun Innehållsförteckning Inledning 4 Bakgrund 5 Folkhälsorådet

Läs mer

Välfärdsbokslut 2015

Välfärdsbokslut 2015 Välfärdsbokslut 2015 Syfte Att styra och följa upp kommunal verksamhet med fokus på välfärd och hälsa. Lokal styrning för arbetet Välfärdsbokslutet ska presenteras i ett livscykelperspektiv Välfärdsbokslutet

Läs mer

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa

Läs mer

Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar. Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan

Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar. Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan Läsanvisningar Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan Folkhälsoplan med folkhälsopolitiska mål Övergripande mål: Skapa samhälliga

Läs mer

Bærekraftig utvikling og folkehelse sett fra svenske folkehelsemyndigheter

Bærekraftig utvikling og folkehelse sett fra svenske folkehelsemyndigheter Bærekraftig utvikling og folkehelse sett fra svenske folkehelsemyndigheter Nordisk folkhälsokonferens 2014 i Trondheim Pia Lindeskog Folkhälsomyndigheten 2. 2014-09-25 Den 1 januari 2014 startade Folkhälsomyndigheten

Läs mer

I den bästa av världar, Hur kan vi skapa ledningssystem som stimulerar till helhetsyn, långsiktighet och hälsa.

I den bästa av världar, Hur kan vi skapa ledningssystem som stimulerar till helhetsyn, långsiktighet och hälsa. I den bästa av världar, Hur kan vi skapa ledningssystem som stimulerar till helhetsyn, långsiktighet och hälsa. Margareta Kristenson,. Nationell koordinator för det svenska nätverket Hälsofrämjande sjukhus

Läs mer

HÄLSOFRÄMJANDE HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

HÄLSOFRÄMJANDE HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Patientperspektivet INDIKATORER HÄLSOFRÄMJANDE HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Styr- och ledningsperspektivet Medarbetarperspektivet 2016-09-22 Sofia Dahlin, ST-läkare i Socialmedicin, Region Östergötland HFS-nätverkets

Läs mer

Befolkningens hälsa både påverkas av, och påverkar, välfärdens verksamheter

Befolkningens hälsa både påverkas av, och påverkar, välfärdens verksamheter Befolkningens hälsa både påverkas av, och påverkar, välfärdens verksamheter Hur ska vi veta hur befolkningens hälsa ser ut? Bland annat Öppna jämförelser folkhälsa Öppna jämförelser Folkhälsa 2019 Enkelt

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

Nytt folkhälsomål - målområde 8: en jämlik och hälsofrämjande hälso- och sjukvård Margareta Kristenson

Nytt folkhälsomål - målområde 8: en jämlik och hälsofrämjande hälso- och sjukvård Margareta Kristenson Nytt folkhälsomål - målområde 8: en jämlik och hälsofrämjande hälso- och sjukvård Margareta Kristenson Samverkan för en mer kunskapsbaserad, jämlik och resurseffektiv vård via kunskapsstyrning Nationellt

Läs mer

HÄLSA - FOLKHÄLSA. HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA -

HÄLSA - FOLKHÄLSA. HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA - VERKSAMHETSPL AN 2015 1 HÄLSA - FOLKHÄLSA HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA - hälsotillståndet i befolkningen som helhet eller i grupper i befolkningen God folkhälsa, ett mål för samhället

Läs mer

Flyktingskap och hälsa initiativ och engagemang för att främja hälsan

Flyktingskap och hälsa initiativ och engagemang för att främja hälsan Flyktingskap och hälsa initiativ och engagemang för att främja hälsan Svårare utgångsläge Antalet flyktingar i världen har ökat de senaste åren till följd av krig och konflikter. Enligt UNHCR fanns i slutet

Läs mer

Ohälsa vad är påverkbart?

Ohälsa vad är påverkbart? Ohälsa vad är påverkbart? Dialogkonferens i Lund 14 oktober 2009 Ylva Arnhof, projektledare Magnus Wimmercranz, utredare www.fhi.se\funktionsnedsattning Viktiga resultat Att så många har en funktionsnedsättning

Läs mer