En bra start i Österbotten

Transkript

1 En bra start i Österbotten Vasa stad, samkommunen Svenska Österbottens för utbildning och kultur (YA!

2 Vasa stad, samkommunen Svenska Österbottens för utbildning och kultur (YA! Vörå kommun, Kust-Österbottens samkommun för social- och primärhälsovård, Österbottens

3 Varför En bra start i Österbotten- projektet? I Österbotten har 5,1 % av befolkningen invandrarbakgrund (4,4 % i hela landet, 2016). Mångfald av invandrare flyktingar, arbetsrelaterade invandrare, studerande, flyttning pga. familjeorsaker. I juni 2014 undertecknades i Österbotten ett regionalt intentionsavtal för främjande av sysselsättning och delaktighet. I Österbotten finns en lång tradition av integration av människor som kommit av olika anledningar och det har gjorts framgångsrikt utvecklingsarbete av integrationsservicen. Det saknas en gemensam verksamhetsmodell för integration av invandrare som bygger på kommunens eller samarbetsområdets styrkor och behov. Vasa stad, samkommunen Svenska Österbottens för utbildning och kultur (YA! Vörå kommun, Kust-Österbottens samkommun för social- och primärhälsovård, Österbottens

4 Vad är En bra start i Österbotten-projektet? En bra start i Österbotten- projektet är ett av Hemma i Finland En bra start-pilotprojekten. (ESR) En bra start i Österbotten- projektets verksamhetsperiod är Projektets helhetsbudget för åren är (ESF , självfinaniseringsandel av vilken Svenska Kulturfonden ) Projektet består av fyra delprojekt. Vasa stad, samkommunen Svenska Österbottens för utbildning och kultur (YA! Vörå kommun, Kust-Österbottens samkommun för social- och primärhälsovård, Österbottens, Svenska kulturfonden

5 En bra start i Österbotten- aktörer Huvudgenomförare: Österbottens Delgenomförare: Vasa stad (socialsektorn och VAKK) Svenska Österbottens för utbildning och kultur skn/yrkesakademin i Österbotten (YA) Integrationsenheten i Jakobstadsnejden (Jakobstad, Perdesöre, Nykarleby, Larsmo, Kronoby och Vörå) Kustösterbottens samkommun för social- och primärhälsovård (K5) (Malax, Korsnäs, Närpes, Kaskö och Kristinestad) Vasa stad, samkommunen Svenska Österbottens för utbildning och kultur (YA! Vörå kommun, Kust-Österbottens samkommun för social- och primärhälsovård, Österbottens

6 MÅLSÄTTNING - DEN ÖSTERBOTTNISKA MODELLEN En gemensam modell och process för den inledande kartläggningen. Moduler med samhällsinformation till stöd för en snabb start på integrationen. Verktyg till stöd för integration på svenska. Samhälls- och hälsokommunikatörer som servar hela landskapet på olika språk. Utvecklade infopunkter i hela landskapet. Kompetensen om integration har ökat. Olika aktörers uppgifter och ansvar har klargjorts. Vasa stad, samkommunen Svenska Österbottens för utbildning och kultur (YA! Yrkesakademin i Österbotten), integrationsenheten i Jakobstadsnejden,

7 Yrkesakademin i Österbotten Målsättningar: Att utarbeta underlag och arbetssätt för en jämlik inledande kartläggning i regionen. Att utarbeta ett sluttest för att fastställa språknivån vid slutet av integrationsutbildningen. Att utveckla och genomföra utbildning för samhälls- och hälsokommunikatörer. Att skapa metoder för den inledande utbildningen för nyanlända på deras eget modersmål som samhälls- och hälsokommunikatörerna ska hålla. Vasa stad, samkommunen Svenska Österbottens för utbildning och kultur (YA!

8 Vad gör en samhälls- och hälsokommunikatör? Underlättar nyanländas och andra invandrargruppers integrering. Undervisar grupper i samhällsorientering och ger hälsoinformation på gruppens eget modersmål. Detta kan vara som en egen utbildning/kurs eller som en del av nyanländas integrationsutbildning (den orienterande modulen). Vasa stad, samkommunen Svenska Österbottens för utbildning och kultur (YA!

9 Varför samhälls- och hälsokommunikatörer Forskning och erfarenheter visar att kännedom om det nya samhället man kommit till och hälsotillståndet påverkar hur väl integrationen lyckas. Genom att få information om samhälle och hälsa och få möjlighet att diskutera detta och sin situation på sitt eget språk ger bättre förutsättningar för integration. Forskning visar också att det som händer det första året avgör mycket hur det blir de nästkommande 910 åren. Samhällsorientering, men också hälsoinformation, skapar ökade förutsättningar för arbete, försörjning och delaktighet i samhället. Vasa stad, samkommunen Svenska Österbottens för utbildning och kultur (YA!

10 Varför samhälls- och hälsokommunikatörer? Det är invandrarnas egna behov och förutsättningar som ska vara grunden för arbetet som utförs av samhälls- och hälsokommunikatörerna genom erfarenhetsstöd, reflektion och dialog. Utan språk kan man inte ställa frågor och delta i en dialog. Samhälls- och hälsokommunikatörer fungerar därför som länk mellan de nyanlända och det nya hemlandet. Alla har själva en gång varit nyanlända och vet att om man inte förstår hur samhället fungerar kan man heller inte ställa de rätta frågorna. Vasa stad, samkommunen Svenska Österbottens för utbildning och kultur (YA!

11 Varför samhälls- och hälsokommunikatörer? När man får information på sitt språk vågar man fråga och det blir en levande dialog. Jag visar för människor som kommer till Sverige att även deras synpunkter räknas, samtidigt som informationen om det svenska samhället kvalitetssäkras. Ziad Jomaa från Palestina, biomedicinsk analytiker och idag samhällsoch hälsokommunikatör Vasa stad, samkommunen Svenska Österbottens för utbildning och kultur (YA!

12 Varför samhälls- och hälsokommunikatörer? Så här säger deltagarna: Jaa, det är en jättebra kurs. Om vi inte hade gått den hade vi varit blinda Det jag fick höra idag var som en ficklampa i mörkret De har sagt det förrut, men nu förstod jag vad de menar. Viktigt att lära om jobb, skatt (skyldigheter) för att kunna göra rätt för sig. Men också om miljö vi har inte samma sätt att sopsortera Nu vet jag vad passiv rökning innebär. Då blir det lättare att tala om för mina gäster att de inte kan röka inne hos oss Det är i själva verket SO som gav mig nyckel till samhället Vasa stad, samkommunen Svenska Österbottens för utbildning och kultur (YA!

13 Varför samhälls- och hälsokommunikatörer? Information om samhälle och hälsa i dialogform och på modersmål är en förutsättning för att nyanlända ska förstå vad som förväntas och krävs för att lyckas med studier, för att knyta sociala kontakter, för att vårda sin hälsa och förebygga ohälsa och för ett aktivt samhälls- och arbetslivsdeltagande. För detta krävs att informationen förmedlas av kommunikatörer som har god kunskap om förhållanden i såväl Finland som i de nyanländas tidigare hemländer. Vasa stad, samkommunen Svenska Österbottens för utbildning och kultur (YA!

14 Bakgrund Samhälls- och hälsokommunikatörerna har sitt ursprung i Sverige. Redan i början av inleddes detta arbete i region Skåne och Malmö Stad gjordes mycket utvecklingsarbete i Sverige på området. Många kommuner började använda sig av arbetssättet. Vidare utveckling har pågått inom MILSA - Utvecklingsplattform för migration och hälsa sedan Verksamheten har uppmärksammats såväl nationellt i Sverige som internationellt. Världshälsoorganisationen WHO har uppmärksammat och lyft upp modellen som utarbetats i region Skåne som ett exempel för övriga Europa där hälsa lyfts som en betydelsefull faktor för integration. Vi har samarbete med aktörer i Sverige kring material och metod. Studiebesök har gjorts till Stockholm och Malmö. Vasa stad, samkommunen Svenska Österbottens för utbildning och kultur (YA!

15 Hälsans betydelse i integrationen Migrationsprocessen Anländer till nytt land Kris Språk Identitet Förändrade relationer Psykisk/fysisk ohälsa Brist på kontakter Ändrad livsstil Börjar få bättre hälsa Tillit Integrerat sig i samhället

16 Hälsa och migration Hälsa är en mänsklig rättighet. Migration ökar riskerna för fysisk och psykisk ohälsa. Trots det saknas ofta hälsoperspektivet i integrationsprocessen. Det finns idag ett växande intresse av att se på hälsans betydelse för integrationen och på vilka sätt man kan främja hälsa och motverka ohälsa bland nyanlända och invandrare. Hälsokommunikation ger en bra start. Professionell samhälls- och hälsokommunikation på modersmålet är ett viktigt första steg för att förebygga ohälsa. Kunskap är basen för kontroll över sin egen situation och hälsa. Vasa stad, samkommunen Svenska Österbottens för utbildning och kultur (YA!

17 Hälsa och migration Hälsoproblemen kan vara ett hinder för att delta i arbetslivet, svårigheter med hälsan riskerar leda till en negativ spiral, där ohälsa försvårar integrering i arbetslivet och samhället vilken i sin tur leder till ännu större ohälsa. Hälsa i migrationsprocessen De kroppsliga och känslomässiga effekterna av det som hänt före, under och efter det att människor tvingats fly inverkar på hälsan hos individen. Vasa stad, samkommunen Svenska Österbottens för utbildning och kultur (YA!

18 Hälsa och migration Gruppen nyttjar inte hälso- och sjukvård optimalt. Tillgång till resurser (information och vård) kräver kunskap och hälsolitteracitet. Bristen på hälsoperspektiv i integrationsprocessen. Hälsotillståndet kan förbättras med tidigt stöd. Hälsa påverkar integreringen och integreringen påverkar hälsan. Vasa stad, samkommunen Svenska Österbottens för utbildning och kultur (YA!

19 Vasa stad, samkommunen Svenska Österbottens för utbildning och kultur (YA!

20 Varför samhälls- och hälsokommunikatörer? Målgruppsanpassad hälsokommunikation på modersmålet är en erkänd metod för att öka individens kontroll över den egna hälsan WHO rekommenderar kulturella brobyggare Vasa stad, samkommunen Svenska Österbottens för utbildning och kultur (YA!

21 Hälsoinformation till vilken nytta? Inte alltid information når fram: Hälsoinformation och utbildningsmaterial nårmigranter sämre Kommunikationsproblem mellan migranter och personal är vanligt Några förklaringsfaktorer: Syn på hälsa Kunskap och erfarenheter när det gäller hälsa Språk Hälsolitteracitet Vasa stad, samkommunen Svenska Österbottens för utbildning och kultur (YA!

22 Komplex hälsolitteracitet Hälsolitteracitet är relaterat till litteracitet och har med människors kunskap, motivation och förmåga att få tillgång till, förstå, värdera och tillämpa hälsoinformation för att kunna göra bedömningar och ta beslut i vardagen som har med sjukvård, sjukvårdsprevention och hälsopromotion att göra, för att bibehålla och förbättra livskvalitén under hela livet Sorensson et al, 2012 Funktionell hälsolitteracitet En persons förmåga att läsa och förstå skriftlig hälsoinformation. Nutbeam, 2000 Vasa stad, samkommunen Svenska Österbottens för utbildning och kultur (YA!

23 Bristande hälsolitteracitet kan bl.a. innebära att en person Inte hittar hälsoinformation Är okritisk och använder fel källor Inte förstår hälsoinformation korrekt Inte förstår varför/inte deltar i hälsofrämjande insatser Fattar beslut baserade på okunskap Vänder sig till fel instans Söker behandling sent/i onödan Uteblir vid planerade besök Har svårt att berätta om sin ohälsa Får fel bedömning/behandling Inte följer instruktioner på rätt sätt Inte vet sina rättigheter & skyldigheter Vasa stad, samkommunen Svenska Österbottens för utbildning och kultur (YA!

24 Utbildningen Utbildningen och samhälls- och hälsokommunikatörernas arbete bygger på diskussion, dialog och reflektion. Utbildningen har använt sig av varierande material för att nå ut med informationen samt för att få deltagarna delaktiga genom diskussion, dialog och reflektion. Vasa stad, samkommunen Svenska Österbottens för utbildning och kultur (YA!

25 Utbildningen Mänskliga rättigheter, demokratiska värderingar och den enskildes rättigheter och skyldigheter Att fungera som gruppledare med dialog och reflektion som arbetssätt Att komma till Finland Migration och hälsa Att försörja sig och utvecklas i Finland Sjuk- och hälsovårdssystemet Det dagliga livet Hur styrs Finland? Att bilda familj och leva med barn i Finland Jämställdhet och individens rättigheter Att åldras i Finland Natur och miljö Hälsa (Kost & motion, Alkohol & droger, Tandhälsa, Psykisk hälsa, Sexuell hälsa) Vasa stad, samkommunen Svenska Österbottens för utbildning och kultur (YA!

26 Utbildningens tidsplan Utbildning för samhälls- och hälsokommunikatörer sept 2016-juni Samhälls- och hälsokommunikatörerna drar egna grupper juni juni st deltagare från hela Österbotten (ukrainska, vitryska, ryska, vietnamesiska, bosniska, franska, arabiska, kinesiska, farsi/dari) Finns planer på att starta en utbildning till i januari 2018, om deltagare finns. Vasa stad, samkommunen Svenska Österbottens för utbildning och kultur (YA!

27 Utbildningens upplägg Cirka 70 timmar närstudier fördelat på 10 tillfällen, ett närstudietillfälle per månad. Distansstudier på egen hand via socialt forum, Google+. Inlärning i arbete, när man drar sin första egna grupp (ca 80h). Vasa stad, samkommunen Svenska Österbottens för utbildning och kultur (YA!

28 Samhälls- och hälsokommunikatörernas egna grupper Innehåll: Att komma till Finland, 8h Att bo i Finland, 8h Att försörja sig och utvecklas i Finland, 8h Individens rättigheter och skyldigheter, 8h Att bilda familj och leva med barn i Finland, 10h Att påverka i Finland, 8h Att vårda sin hälsa i Finland, 6h Hälsoinformation, 20h Att åldras i Finland, 4h Hela paketet på 80h kan genomföras under en längre tid. Delar eller skräddarsydda paket kan också arrangeras. Vasa stad, samkommunen Svenska Österbottens för utbildning och kultur (YA!

29 Samhälls- och hälsokommunikatörernas egna grupper En samhälls- och hälsokommunikatör är inte det samma som en tolk, alltså utför inte tolkens arbete. Samhälls- och hälsokommunikatörerna förmedlar grundläggande samhälls- och hälsoinformation på modersmålet. Hänvisar vidare till annan expertis vid behov. Arbetssättet bygger på dialog och reflektion, men även på att informationen kvalitetsäkras. Vasa stad, samkommunen Svenska Österbottens för utbildning och kultur (YA!

30 Efter utbildningen och projektet Österbottens som projektägare och de övriga deltagande aktörerna i projektet arbetar och utreder under projekttiden former för samhälls- och hälsokommunikatörernas verksamhet efter projektet. Vem har ansvar för integreringsprocessen efter vård- och landskapsreformen? Vem kan vara tänkbara arbetsgivare för samhälls- och hälsokommunikatörerna? Kommer samhällsorientering och hälsoinformation på eget modersmål prioriteras i integrationsarbetet i Finland? Vasa stad, samkommunen Svenska Österbottens för utbildning och kultur (YA!

31 TACK FÖR OSS! Samhälls- och hälsokommunikation, kinesiska Samhälls- och hälsokommunikation, vietnamesiska Samhälls- och hälsokommunikation, bosniska Sofia Mitts-Björkblom tfn Jonna Grangärd tfn Vasa stad, samkommunen Svenska Österbottens för utbildning och kultur (YA!