Delaktighet och patientmedverkan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Delaktighet och patientmedverkan"

Transkript

1 Delaktighet och patientmedverkan Ann Catrine (Ankie) Eldh Leg. sjuksköterska, fil.dr. Bitr. professor

2 Historik Antiken Medeltid 1900-tal Nutid

3 Reflektion Jag kände mig delaktig i rollen som patient när. Jag kände mig delaktig för att.

4 SBU Patientdelaktighet i hälso- och sjukvården. SBU, Stockholm. Sid. 17.

5 Patientdelaktighet - aspekter 5 M a c r o M i c r o Egenvård Eldh (red.) 2018, s.42

6 delaktighet de`laktighet subst. ~en ORDLED: del-akt-ig-het-en aktiv medverkan BET.NYANSER: a) spec. jur. medansvar: b) ofta med tonvikt på känslan av att vara till nytta, ha medinflytande Nationalencyklopedin, delaktighet. /uppslagsverk/ordbok/svensk/delaktighet(hämtad ) PARTICIPATE archaic : PARTAKE 1: to possess some of the attributes of a person, thing, or quality 2a : to take part 2b : to have a part or share in something Participare Definitions: 1.impart 2.partake of 3.participate in 4.Share

7 Begreppsanalys I att patientdelaktighet utgår från en befintlig relation (mellan patient och professionell), att avståndet mellan de bägge parternas information, kunskap och kompetens ska minska, att den professionelle behöver frånhända sig en del av sin makt, att vårdkontakten ska innefatta intellektuell och/eller fysisk aktivitet, samt att den intellektuella och/eller fysiska aktiviteten ska medföra ett positivt utfall. (Cahill, 1996)

8 Begreppsanalys II Patientdelaktighet förutsätter: en relation, ett mer jämlikt maktförhållande, delad information och kunskap, samt ömsesidigt engagemang i de pågående aktiviteterna (intellektuella/fysiska) (Sahlsten m fl, 2008)

9 Begreppsanalys III Patientdelaktighet är relaterat till rätten och möjligheter att påverka och engagera sig i beslut rörande ens egen vård. (Castro et al, 2016)

10 Vad föreskriver svensk lag idag 5 kap. Verksamheten 1 Hälso- och sjukvårdsverksamhet ska bedrivas så att kraven på en god vård uppfylls. Det innebär att vården särskilt ska[ ] bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet. Hälso- och sjukvårdslagen, 2017:30 5 kap. Delaktighet 1 Hälso- och sjukvården ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. 2 En patients medverkan i hälso- och sjukvården genom att han eller hon själv utför vissa vård- eller behandlingsåtgärder ska utgå från patientens önskemål och individuella förutsättningar. 3 Patientens närstående ska få möjlighet att medverka vid utformningen och genomförandet av vården, om det är lämpligt och om bestämmelser om sekretess eller tystnadsplikt inte hindrar detta. Patientlagen 2014: 821

11 Kunskapsläget riktat mot långvariga tillstånd Det saknas direkta utfallsmått för patientdelaktighet i översikterna Det finns ett måttligt starkt vetenskapligt underlag för att ett personcentrerat arbetssätt och beslutsstöd som är riktade till patienten har en positiv effekt på utfallsmått som är relaterade till delaktighet hos långvarigt sjuka, men det saknas vetenskapligt underlag för: vilka komponenter i metoderna som är viktiga och ska ingå vilka utbildningsinsatser som behövs, till vem de ska ges och av vem (vilken kompetens som krävs) Det finns ett otillräckligt eller begränsat vetenskapligt underlag för att olika utbildningsinsatser och mobila applikationer för stöd till egenvård har en positiv effekt på utfallsmått som är relaterade till delaktighet, hos långvarigt sjuka Det hälsoekonomiska underlaget i översikterna är hittills för begränsat för att göra en bedömning av hur hälso-och sjukvårdens resursåtgång påverkas, eller av kostnadseffektiviteten. SBU (2017) Patientdelaktighet i hälso- och sjukvården.

12 Kunskapsläget personcentrerad vård [T]he people have the right and duty to participate individually and collectively in the planning and implementation of their health care Declaration of Alma Ata, 1978 Det finns European Observatory on Health Systems and Policies, manus. viss kunskap om strategier som fungerar för att öka personcentreringen i vårdmötet, t ex metoder för delat beslutsfattande och personcentrerad vårdplanering. begränsad kunskap om framgångsrika strategier för en personcentrerad vård på organisations- och systemnivå. Myndigheten för vårdanalys, 2018

13 Personalens förförståelse av patientdelaktighet (generellt och för individen) Utan 4P Patientens preferenser för patientdelaktighet Hypotes: process för patientdelaktighet utan respektive med verktyget 4P Insyn i patientens preferenser = kan skapa förutsättningar för patientdelaktighet utifrån individen (och därmed uppfylla lagkrav) Insyn i patientens upplevelse av delaktighet och förutsättningar att förstå överensstämmelsen med patientens preferenser Med 4P Patient anger preferenser för delaktighet m h a 4P Patient skattar upplevd delaktighet m h a 4P Kan bedrivas med beaktande av patientens preferenser för delaktighet (o därmed uppfylla lagkrav) = patient = personal (en eller flera/team) = vårdgivare (klinik/mottagning)

14 Forskning pågår

15

Patientlagen Sofie Tängman Staben för verksamhetsutveckling

Patientlagen Sofie Tängman Staben för verksamhetsutveckling Patientlagen 2015-11-05 Sofie Tängman Staben för verksamhetsutveckling Patientlagen Gäller sedan 1 januari 2015. Lagen reglerar vad som gäller ur patientens perspektiv. Samlar det viktigaste som rör patienten

Läs mer

PERSON- CENTRERAD VÅRD PERSON- CENTRERAD VÅRD PERSON- CENTRERAD VÅRD PERSON- CENTRERAD VÅRD REGION KRONOBERG REGION KRONOBERG REGION KRONOBERG

PERSON- CENTRERAD VÅRD PERSON- CENTRERAD VÅRD PERSON- CENTRERAD VÅRD PERSON- CENTRERAD VÅRD REGION KRONOBERG REGION KRONOBERG REGION KRONOBERG Vad är skillnaden mellan att ha patienten i centrum och att ha ett personcentrerat förhållningssätt? Vad gör vi om en patient inte vill vara delaktig och aktiv i planeringen av sin egen vård? Tar det längre

Läs mer

Patientlagen Josefin Leijon och Sofie Tängman

Patientlagen Josefin Leijon och Sofie Tängman Patientlagen 2015-11-17 Josefin Leijon och Sofie Tängman josefin.leijon@vll.se sofie.tangman@vll.se Patientlagen Gäller sedan 1 januari 2015. Lagen reglerar vad som gäller ur patientens perspektiv. Samlar

Läs mer

Från mottagare till medskapare Ett kunskapsunderlag för en mer personcentrerad hälso- och sjukvård

Från mottagare till medskapare Ett kunskapsunderlag för en mer personcentrerad hälso- och sjukvård Från mottagare till medskapare Ett kunskapsunderlag för en mer personcentrerad hälso- och sjukvård Innehåll Personcentrerad hälso- och sjukvård vad och varför? Strategier för att göra vården mer personcentrerad

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Patientlag; utfärdad den 19 juni 2014. SFS 2014:821 Utkom från trycket den 1 juli 2014 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Inledande bestämmelser 1 Denna lag

Läs mer

Nyheter inom regelverket som berör de medicinska insatserna inom elevhälsan Skolsköterskekongressen 2014

Nyheter inom regelverket som berör de medicinska insatserna inom elevhälsan Skolsköterskekongressen 2014 Nyheter inom regelverket som berör de medicinska insatserna inom elevhälsan Skolsköterskekongressen 2014 Carita Fallström (carita.fallstrom@vardforbundet.se) Vilka regelverk gäller? Vad är nytt? Vad är

Läs mer

Patientlag

Patientlag Patientlag 2015-01-01 Patientlagen Stärka och tydliggöra patientens ställning Ställer krav på hälso- och sjukvården att ändra sitt förhållningssätt och sina arbetsmetoder Patient jämbördig partner i vården

Läs mer

Varmt välkommen! Rundabordssamtal: Samskapande av välfärd förutsättningar, mekanismer och. resultat

Varmt välkommen! Rundabordssamtal: Samskapande av välfärd förutsättningar, mekanismer och. resultat Varmt välkommen! Rundabordssamtal: Samskapande av välfärd förutsättningar, mekanismer och resultat Upplägget 10:00 10:45 Perspektiv på samskapande 10:45 11:20 Rundabordssamtal 11:20 13:00 Avslutande samtal

Läs mer

Varför en ny lag? Patientlag 2015 2014-11-04

Varför en ny lag? Patientlag 2015 2014-11-04 Ny patientlag 2015 Varför en ny lag? Ökade krav på medbestämmande Ökad rörlighet Ökad tillgång till medicinsk kunskap för patienter Ökat erfarenhetsutbyte om sjukdom och behandlingar mellan patienter Ökad

Läs mer

Personcentrerat Arbetssätt i Västra Götalandsregionen

Personcentrerat Arbetssätt i Västra Götalandsregionen Personcentrerat Arbetssätt i Västra Götalandsregionen Personcentrerat arbetssätt i Västra Götalandsregionen Patienten är medskapare i sin egen vård. Tillsammans arbetar vi utifrån patientens behov, resurser

Läs mer

Patientlagen 2014:821

Patientlagen 2014:821 Patientlagen 2014:821 141117 Patientmaktsutredningen hur patientens ställning inom och inflytande över hälso- och sjukvården kan stärkas ( ) förbättra förutsättningarna för en god och jämlik vård ( ) också

Läs mer

Lång väg till patientnytta Vårdanalys. Kunskapsstödsutredningen -Regeringskansliet.

Lång väg till patientnytta Vårdanalys. Kunskapsstödsutredningen -Regeringskansliet. Lång väg till patientnytta Vårdanalys Kunskapsstödsutredningen -Regeringskansliet nina.viberg@regeringskansliet.se Lång väg till patientnytta Vårdanalys 2015:7 Vissa positiva effekter men ett otillräckligt

Läs mer

Patientlagen och informationsplikten 2014:821

Patientlagen och informationsplikten 2014:821 Patientlagen och informationsplikten 2014:821 141117 Informationsplikten utvidgas och förtydligas Patienten ska få relevant information om sitt hälsotillstånd de metoder som finns för undersökning, vård

Läs mer

Presentation Personcentrerat Arbetssätt - PCA

Presentation Personcentrerat Arbetssätt - PCA Presentation Personcentrerat Arbetssätt - PCA Beslut om styrprincip Styrprincipen skall vägleda oss i arbetet framöver. Inom ramen för tillgängliga resurser skall vi skapa största möjliga värde för patienterna

Läs mer

Stödmaterial för att utveckla ett personcentrerat arbetssätt i hälso- och sjukvården

Stödmaterial för att utveckla ett personcentrerat arbetssätt i hälso- och sjukvården Stödmaterial för att utveckla ett personcentrerat arbetssätt i hälso- och sjukvården Om materialet Materialet syftar till att vara ett underlag för reflektion och dialog stöd i den förändringsprocess som

Läs mer

Vad är nytt? Ny patientlag 1 januari Tillgänglighet. Information i patientmötet. Målet för hälso- och sjukvården i Sverige

Vad är nytt? Ny patientlag 1 januari Tillgänglighet. Information i patientmötet. Målet för hälso- och sjukvården i Sverige Målet för hälso- och sjukvården i Sverige Ny patientlag från 1 januari 2015 Vad är nytt? Anne Haglund Olmarker, chefläkare Maria Hansson, sjukhusjurist God hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen

Läs mer

Hur gör vi när vårdpersonal kränks av patienter och närstående? Eivor Blomqvist, sektionschef, sekreterare i etikrådet Region Jönköpings län

Hur gör vi när vårdpersonal kränks av patienter och närstående? Eivor Blomqvist, sektionschef, sekreterare i etikrådet Region Jönköpings län Hur gör vi när vårdpersonal kränks av patienter och närstående? Eivor Blomqvist, sektionschef, sekreterare i etikrådet Region Jönköpings län 1 En vanlig dag i Region Jönköpings län 6 100 får sjukvårdande

Läs mer

Tillsammans för patientmedverkan

Tillsammans för patientmedverkan Tillsammans för patientmedverkan Patientmedverkan på olika nivåer Rapport från SKLs arbetsgrupp 2013 11 13 Inger Hansen Verksamhetsutvecklare 1 2010 Workshop Patientmedverkan Fr.o.m. 2010 Nationellt (svenskt)

Läs mer

VERSION Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord

VERSION Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord SOCIALSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord SOSFS 2011:XX (M) Utkom från trycket den månad Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om livsuppehållande

Läs mer

patienter? brukare? dom vi är till för invånare? människor? äldre? seniorer? personer?

patienter? brukare? dom vi är till för invånare? människor? äldre? seniorer? personer? patienter? brukare? PCV= Person medborgare? Centrerad Vård dom vi är till för invånare? människor? äldre? seniorer? personer? 1 Varför nu? Patientlagen (150101) Stärka och främja patientens ställning Främja

Läs mer

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Personcentrerad vård/förhållningssätt. Något Nytt? 19 jan 2017 Hälsorådet

Personcentrerad vård/förhållningssätt. Något Nytt? 19 jan 2017 Hälsorådet Personcentrerad vård/förhållningssätt Något Nytt? 19 jan 2017 Hälsorådet Bra bemötande i fokus Film från Region Kalmar https://www.youtube.com/watch?v=aycjkfnzjmq Film från Sörmland Https://www.youtube.com/watch?v=pG1YRcae8tw

Läs mer

Mycket är bra, men ändå inte riktigt nöjd

Mycket är bra, men ändå inte riktigt nöjd Mycket är bra, men ändå inte riktigt nöjd Förbundsordförande i Njurförbundet Ledamot I styrgruppen för Centrum för personcentrerad vård (GPCC) Hedersdoktor vid Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs universitet

Läs mer

DIVISION Landstingsdirektörens stab

DIVISION Landstingsdirektörens stab Patientlagen (1 Januari 2015) -ett ökat patientinflytande Patientlagens syfte Stärka och främja patientens ställning Främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet Patienten som partner

Läs mer

ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun

ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun Beslutad av omsorgs- och socialnämnden 2007-12-17 Varför en etikpolicy? Etik handlar om vilka handlingar och förhållningssätt

Läs mer

SOSFS 2011:7 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Livsuppehållande behandling. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2011:7 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Livsuppehållande behandling. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2011:7 (M) Föreskrifter och allmänna råd Livsuppehållande behandling Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna

Läs mer

Patientlagen. Ny lag som reglerar vad som gäller ur patientens perspektiv. Börjar gälla 1 januari 2015

Patientlagen. Ny lag som reglerar vad som gäller ur patientens perspektiv. Börjar gälla 1 januari 2015 Patientlagen Patientlagen Ny lag som reglerar vad som gäller ur patientens perspektiv Börjar gälla 1 januari 2015 Kerstin Cedermark specialistsjuksköterska 20141106 Patientmaktsutredningen hur patientens

Läs mer

Patientfokuserad vård vad säger lagen och vad innebär det? Kavot Zillén Jur.dr. i medicinsk rätt Juridiska fakulteten, Uppsala universitet

Patientfokuserad vård vad säger lagen och vad innebär det? Kavot Zillén Jur.dr. i medicinsk rätt Juridiska fakulteten, Uppsala universitet Patientfokuserad vård vad säger lagen och vad innebär det? Kavot Zillén Jur.dr. i medicinsk rätt Juridiska fakulteten, Uppsala universitet Vad menas med patientfokuserad vård? En central utgångspunkt för

Läs mer

Personcentrerad vård i teori och praktik. 30 maj 2017

Personcentrerad vård i teori och praktik. 30 maj 2017 Personcentrerad vård i teori och praktik 30 maj 2017 Patientcentrerad vård Hälsofrämjande bemötande Personcentrerad vård Kärt barn har många namn! Personen i centrum Professionellt förhållningssätt Värdegrund

Läs mer

Vårdförbundets idé om vårdens ledarskap

Vårdförbundets idé om vårdens ledarskap Vårdförbundets idé om vårdens ledarskap Det här vill Vårdförbundet Vårdförbundets idé om vårdens ledarskap Ledarskapet i vården spelar en avgörande roll för att skapa en vård som utgår från individens

Läs mer

ehälsa kräver kunskap och engagemang

ehälsa kräver kunskap och engagemang ehälsa kräver kunskap och engagemang Svensk sjuksköterskeförenings arbete med ehälsofrågor Elisabeth Strandberg Sakkunnig forsknings och ehälsofrågor Svensk sjuksköterskeförening www.swenurse.se Om Svensk

Läs mer

Från Guru till Guide - personcentrerad vård i Landstinget Sörmland

Från Guru till Guide - personcentrerad vård i Landstinget Sörmland Från Guru till Guide - personcentrerad vård i Landstinget Sörmland Hanna Lundstedt Programsamordnare personcentrerad vård Linda Lännerström Verksamhetsutvecklare, doktorand, division primärvård Sveriges

Läs mer

Från mottagare till medskapare

Från mottagare till medskapare Rapport 2018:8 Från mottagare till medskapare Ett kunskapsunderlag för en mer personcentrerad hälso- och sjukvård Ordmolnet på framsidan är baserad på resultatet från en workshop med Vårdanalys patient-

Läs mer

Om vård- och omsorgstagares delaktighet

Om vård- och omsorgstagares delaktighet Om vård- och omsorgstagares delaktighet Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda texterna i kommersiella

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälsooch sjukvård; SFS 2017:612 Utkom från trycket den 30 juni 2017 utfärdad den 22 juni 2017. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

Riksföreningen för medicinskt ansvariga sjuksköterskor och medicinskt ansvariga för rehabilitering MAS-MAR

Riksföreningen för medicinskt ansvariga sjuksköterskor och medicinskt ansvariga för rehabilitering MAS-MAR Riksföreningen för medicinskt ansvariga sjuksköterskor och medicinskt ansvariga för rehabilitering MAS-MAR Till Socialdepartementet Diarienummer S2017/02040/FST Remissvar Betänkande SOU 2017:21 Läs mig!

Läs mer

Paradigmskifte? ANNA FORSBERG

Paradigmskifte? ANNA FORSBERG Paradigmskifte? ANNA FORSBERG Hur utmanar vi det biomedicinska paradigmet? Läkaren har fokus på sjukdomen och refererar till ett biomedicinskt paradigm i mötet med patienten. Hela traditionen av naturvetenskaplig

Läs mer

Varför införs en patientlag?

Varför införs en patientlag? 1 2 Varför införs en patientlag? Lagen ska: - stärka patientens ställning - främja patientens integritet, delaktighet och självbestämmande. Lagen kräver ett nytt förhållningssätt av vården i mötet med

Läs mer

Myndigheten för vård och omsorgsanalys Anteckningar

Myndigheten för vård och omsorgsanalys Anteckningar Myndigheten för vård och omsorgsanalys Anteckningar 2018 05 24 Maria Ljung, GR Maria Ljung hälsar välkommen. Eftermiddagen kommer att handla om samverkan. Kajsa Westling och Peter Nilsson från Vårdanalys

Läs mer

Den nya lagen innebär bl.a. att:

Den nya lagen innebär bl.a. att: En ny patientlag Den 1 januari 2015 träder en patientlag i kraft som syftar till att stärka och tydliggöra patientens ställning samt att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet.

Läs mer

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Antagen i socialnämnden 2006-12-05 138 Riktlinjen grundar sig

Läs mer

Prata med bordsgrannarna

Prata med bordsgrannarna Ungdomsvänlig vård Prata med bordsgrannarna Vad uppmärksammade du när du iakttog din verksamhet ur ett ungdomsperspektiv? Fysisk miljö Tillgänglighet Administrativa och praktiska rutiner Välkomnande atmosfär?

Läs mer

Övergångsprojektet. Särskilt fokus på ungdomar som har en sällsynt diagnos

Övergångsprojektet. Särskilt fokus på ungdomar som har en sällsynt diagnos Övergångsprojektet Särskilt fokus på ungdomar som har en sällsynt diagnos Vårdvision för Sverige God hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen Vården ska tillgodose patientens behov av trygghet,

Läs mer

Hemtjänst. Välkommen!

Hemtjänst. Välkommen! Hemtjänst Välkommen! Leva livet hela livet Vi vet att du är unik. Du vet själv vad du uppskattar, vad som får dig att må bra och när och hur du vill umgås med andra. Kort sagt är det bara du som är expert

Läs mer

Kunskapsbaserad och jämlik vård, SOU 2017:48

Kunskapsbaserad och jämlik vård, SOU 2017:48 Sundbyberg 2017-10-20 Dnr.nr: S2017/03403/FS Vår referens: Sofia Karlsson Mottagarens adress: s.registrator@regeringska nsliet.se, s.fs@regeringskansliet.se Kunskapsbaserad och jämlik vård, SOU 2017:48

Läs mer

Hjälpmedel och Välfärdsteknik beslutsstöd. Angelina Sundström

Hjälpmedel och Välfärdsteknik beslutsstöd. Angelina Sundström Hjälpmedel och Välfärdsteknik beslutsstöd Doktorand: Huvudhandledare: Handledare: Katarina Baudin Christine Gustafsson Maria Mullersdorf Angelina Sundström Doktorandprojektet Övergripande syftet är att

Läs mer

PERSONCENTRERAD VÅRD En effektivare hälso- och sjukvård med människan i centrum

PERSONCENTRERAD VÅRD En effektivare hälso- och sjukvård med människan i centrum DE KRONISKA SJUKDOMARNAS UTMANING PERSONCENTRERAD VÅRD En effektivare hälso- och sjukvård med människan i centrum DE KRONISKA SJUKDOMARNAS UTMANING EN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I FÖRÄNDRING Förändrad sjukdomsbild

Läs mer

Utredning av vårdskador Rapportering av avvikelser, utredning av händelser och anmälan enligt lex Maria

Utredning av vårdskador Rapportering av avvikelser, utredning av händelser och anmälan enligt lex Maria Riktlinjer för hälso- och sjukvård Sida 0 (8) 2018 Utredning av vårdskador Rapportering av avvikelser, utredning av händelser och anmälan enligt lex Maria UPPRÄTTAD AV MEDICINSKT ANSVARIGA SJUKSKÖTERSKOR

Läs mer

Ansvar, ledning, tillsyn och uppföljning av hälsooch sjukvård

Ansvar, ledning, tillsyn och uppföljning av hälsooch sjukvård Sida 1 (5) 2016-01-18 Ansvar, ledning, tillsyn och uppföljning av hälsooch sjukvård MAS/MAR stadsdelsförvaltningarna Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm. www.stockholm.se/masmarinnerstaden Sida

Läs mer

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Dagordning Styrande lagstiftning för socialtjänsten och hälso- och sjukvården Samordnad individuell plan

Läs mer

Delat beslutsfattande i vård och stöd för personer med psykiska funktionsnedsättningar. - It takes two to tango

Delat beslutsfattande i vård och stöd för personer med psykiska funktionsnedsättningar. - It takes two to tango Delat beslutsfattande i vård och stöd för personer med psykiska funktionsnedsättningar - It takes two to tango Petra Svedberg, docent Högskolan Halmstad Patrik Dahlqvist Jönsson, klinisk lektor FoUU Region

Läs mer

Kompetens i hälsoinformatik. Jan florin

Kompetens i hälsoinformatik. Jan florin Kompetens i hälsoinformatik Jan florin jfl@du.se Informatik: en kärnkompetens All health professionals should be educated to deliver patient centered care, as members of an interdisciplinary team, emphazising:

Läs mer

Nationell Patientenkät Specialiserad Öppen och sluten Vård 2016 Resultatrapport för Norrbottens läns landsting augusti 2016

Nationell Patientenkät Specialiserad Öppen och sluten Vård 2016 Resultatrapport för Norrbottens läns landsting augusti 2016 Nationell Patientenkät Specialiserad Öppen och sluten Vård 2016 Resultatrapport för Norrbottens läns landsting augusti 2016 PATIENTSÄKERHETRÅDET UPPRÄTTAD 2016-08-05 ANSVARIG FÖR RAPPORTEN EVA SJÖLUND

Läs mer

Upprättad av Ansvarig Fastställd datum Reviderad datum Sökväg Monica Rask- Carlsson

Upprättad av Ansvarig Fastställd datum Reviderad datum Sökväg Monica Rask- Carlsson Upprättad av Ansvarig Fastställd datum Reviderad datum Sökväg Monica Rask- Carlsson Monica Rask- Carlsson, MAS 2011-04-11 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbetet 2011-04-11 Övergripande rutin

Läs mer

Kunskapsstödsutredningen

Kunskapsstödsutredningen Kunskapsstödsutredningen QRC 17 oktober 2016 Bakgrund utredningen Vårt uppdrag Utredningen ska lämna förslag till hur ökad följsamhet till nationella kunskapsstöd i hälso- och sjukvården kan uppnås Syftet

Läs mer

Förslag till en ny lag Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård

Förslag till en ny lag Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Förslag till en ny lag Lagen samverkan vid från sluten hälso- och sjukvård sprocess enligt regeringens proposition utgiven 2017-02-21 Version 3.0 Datum 2017-03-22 Framtaget av: Ida Wernered Ny betalningsansvarslag

Läs mer

Patientlagen 2014:821. Anna Åberg Avdelningen för juridik Sveriges Kommuner och Landsting

Patientlagen 2014:821. Anna Åberg Avdelningen för juridik Sveriges Kommuner och Landsting Patientlagen 2014:821 Anna Åberg Avdelningen för juridik Sveriges Kommuner och Landsting Patientmaktsutredningen 1. Prop. 2013/14:106 Patientlag. Träder ikraft 1 jan. 2015 2. Lag om organisation av hälso-

Läs mer

POP Personcentrerad vård/omsorg i praktiken. Helle Wijk Irma Lindström Kjellberg.

POP Personcentrerad vård/omsorg i praktiken. Helle Wijk Irma Lindström Kjellberg. POP Personcentrerad vård/omsorg i praktiken Helle Wijk Irma Lindström Kjellberg En person En kapabel medmänniska (partner i hälso- och sjukvård samt omsorg) Kristensson Uggla Bengt: (2011) Homo Capax.

Läs mer

Nätverket Hälsa och Demokrati & Nätverket Uppdrag Hälsa. Temaseminarium 5 december Patientlagen Leena Ekberg

Nätverket Hälsa och Demokrati & Nätverket Uppdrag Hälsa. Temaseminarium 5 december Patientlagen Leena Ekberg Nätverket Hälsa och Demokrati & Nätverket Uppdrag Hälsa Temaseminarium 5 december Patientlagen Leena Ekberg leena.ekberg@skl.se Tel: 0730777724 Vad innebär patientlagen (1) Proposition 2013/14:106 Stärka

Läs mer

Rutiner för f r samverkan

Rutiner för f r samverkan Rutiner för f r samverkan Huvudmännen för hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska tillsammans säkerställa att övergripande rutiner för samverkan i samband med egenvård utarbetas. Rutinerna ska tas

Läs mer

När det inte blev som planerat. Verksamhetsområde Ortopedi, Södersjukhuset Anna Lena Brantberg, leg sjuksköterska, kvalitetssamordnare

När det inte blev som planerat. Verksamhetsområde Ortopedi, Södersjukhuset Anna Lena Brantberg, leg sjuksköterska, kvalitetssamordnare När det inte blev som planerat Verksamhetsområde Ortopedi, Södersjukhuset Anna Lena Brantberg, leg sjuksköterska, kvalitetssamordnare Tidig upptäckt av postoperativ infektion och patientens delaktighet

Läs mer

Evidensbegreppet. Kunskapsformer och evidens. Epistemologi. Evidens. Statens beredning för medicinsk utvärdering; SBU. Archie Cochrane

Evidensbegreppet. Kunskapsformer och evidens. Epistemologi. Evidens. Statens beredning för medicinsk utvärdering; SBU. Archie Cochrane Kunskapsformer och evidens Evidensbegreppet Jämföra erfarenhets och evidensbaserad kunskap i relation till beprövad erfarenhet Skriftligt sammanställa vetenskaplig kunskap enligt forskningsprocessen samt

Läs mer

April Bedömnings kriterier

April Bedömnings kriterier Bedömnings kriterier Lärandemål Exempel på vad samtalet kan ta sin utgångspunkt i eller relateras till Viktigt är att koppla samtalet och reflektionen till konkreta patientsituationer och studentens egna

Läs mer

Kommunalt hälso- och sjukvårdsuppdrag. Styrdokument Socialförvaltningen

Kommunalt hälso- och sjukvårdsuppdrag. Styrdokument Socialförvaltningen Kommunalt hälso- och sjukvårdsuppdrag Styrdokument Socialförvaltningen Sammanfattning Detta styrdokument beskriver uppdrag och ansvarsfördelning gällande hälso- och sjukvård inom socialnämndens ansvarsområde.

Läs mer

QALYs som utfallsmått i hälsoekonomiska utvärderingar en introduktion och överblick

QALYs som utfallsmått i hälsoekonomiska utvärderingar en introduktion och överblick QALYs som utfallsmått i hälsoekonomiska utvärderingar en introduktion och överblick Martin Henriksson Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys, Institutionen för medicin och hälsa, Linköpings Universitet

Läs mer

Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård

Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Delregional samverkan 20180413 Lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Syftet med lagen är en trygg,

Läs mer

ATT BIDRA TILL JÄMLIKHET I HÄLSA - DELAKTIGHET SOM TEORI, METOD OCH PRAKTIK

ATT BIDRA TILL JÄMLIKHET I HÄLSA - DELAKTIGHET SOM TEORI, METOD OCH PRAKTIK ATT BIDRA TILL JÄMLIKHET I HÄLSA - DELAKTIGHET SOM TEORI, METOD OCH PRAKTIK Delaktighetens teori: Varför? Hur? Vem? GUNILLA PRIEBE, LEG. SJUKSKÖTERSKA, FIL.DR. 1 Juridiska argument för delaktighet Delaktighet

Läs mer

Nuläge lokalt. Aktivitet Indikator Måltal. Måltal lokalt. Resultat. Skaraborg 5 % hälso och sjukvård Andel listade patienter 65 år och äldre som

Nuläge lokalt. Aktivitet Indikator Måltal. Måltal lokalt. Resultat. Skaraborg 5 % hälso och sjukvård Andel listade patienter 65 år och äldre som 1 Lokal handlingsplan mellan Kommun och Primärvård Område: Datum: Den lokala handlingsplanen är framtagen utifrån den länsgemensamma Det goda livet för de mest sjuka äldre i Västra Götaland. Handlingsplan

Läs mer

Praktiska anvisningar - Samordnad individuell plan, SIP

Praktiska anvisningar - Samordnad individuell plan, SIP Praktiska anvisningar - Samordnad individuell plan, SIP 2018 Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län INLEDNING... 3 GEMENSAM LEDSTJÄRNA

Läs mer

Språk, kommunikation och kontakt avgörande för vårdmötets kvalitet. Lorna Bartram

Språk, kommunikation och kontakt avgörande för vårdmötets kvalitet. Lorna Bartram Språk, kommunikation och kontakt avgörande för vårdmötets kvalitet Lorna Bartram Dart kommunikations och dataresurscenter Enhet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset Alternativa kommunikationssätt för

Läs mer

Patientlagen inspirationsdagar om bemötande och kommunikation. Januari 2015

Patientlagen inspirationsdagar om bemötande och kommunikation. Januari 2015 Patientlagen inspirationsdagar om bemötande och kommunikation Januari 2015 I patientlagen samlas den lagstiftning som direkt berör patienten. Där ska det viktigaste som rör patienten finnas även om annan

Läs mer

Användarkraft! SUSANNE GUSTAVSSON

Användarkraft! SUSANNE GUSTAVSSON Användarkraft! SUSANNE GUSTAVSSON Patienter och närstående som medskapare i vården ERFARENHETER FRÅN SKARABORGS SJUKHUS Patientlagen Stärka och främja patientens ställning Främja patientens integritet,

Läs mer

Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning MISSIV 2015-08-28 RJL 2015/1138 Kommunalt forum Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Ledningsgruppen för samverkan Region Jönköpings län och kommun överlämnar bilagd

Läs mer

Kunskapsbaserad och jämlik vård SOU 2017:48

Kunskapsbaserad och jämlik vård SOU 2017:48 Kunskapsbaserad och jämlik vård SOU 2017:48 14 december 2017 Standardiserade vårdförlopp SBU PM Kvalitetsregister Socialstyrelsen NSK-s Nationella riktlinjer Programråd Läkemedelsindustrin Föreskrifter

Läs mer

Vanlig ide om förbättringsarbete. Vanligt misstag. Vanliga svårigheter. Förbättringskunskap INTRODUKTION. det blir en. Åtgärd förbättring.

Vanlig ide om förbättringsarbete. Vanligt misstag. Vanliga svårigheter. Förbättringskunskap INTRODUKTION. det blir en. Åtgärd förbättring. Vanlig ide om förbättringsarbete Förbättringskunskap INTRODUKTION HEL 2 2015 ht Barbro Krevers Avdelningen för hälso och sjukvårdsanalys Institutionen för medicin och hälsa Linköpings universitet Det blir

Läs mer

HUR SVÅRT KAN DET VARA? LEDARSKAP OCH ORGANISATIONSKULTURENS BETYDELSE FÖR IMPLEMENTERING AV NY TEKNIK. Malin Hofflander Netport april 2017

HUR SVÅRT KAN DET VARA? LEDARSKAP OCH ORGANISATIONSKULTURENS BETYDELSE FÖR IMPLEMENTERING AV NY TEKNIK. Malin Hofflander Netport april 2017 HUR SVÅRT KAN DET VARA? LEDARSKAP OCH ORGANISATIONSKULTURENS BETYDELSE FÖR IMPLEMENTERING AV NY TEKNIK Införandet av IT-system, skulle effektivisera arbetet och öka kundens delaktighet, men drar ofta ut

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: ANSVAR, LEDNING, TILLSYN OCH UPPFÖLJNING AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: ANSVAR, LEDNING, TILLSYN OCH UPPFÖLJNING AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Region Stockholm Innerstad Sida 1 (6) Rev. 2013-11-17 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering REGEL FÖR HÄLSO OCH : ANSVAR, LEDNING, TILLSYN OCH UPPFÖLJNING AV HÄLSO- OCH Sjuksköterskor och

Läs mer

Tobaksavvänjning på recept (ToR) Skriftlig ordination av behandling för tobaksavvänjning

Tobaksavvänjning på recept (ToR) Skriftlig ordination av behandling för tobaksavvänjning Tobaksavvänjning på recept (ToR) Skriftlig ordination av behandling för tobaksavvänjning LUFT-konferensen, Eskilstuna 14 september 2017 Anne Leppänen Doktorand, projektkoordinator Institutionen för lärande,

Läs mer

Fast vårdkontakt vid somatisk vård

Fast vårdkontakt vid somatisk vård Riktlinje Process: 3.0.2 RGK Styra Område: Vård i livets slut Faktaägare: Pär Lindgren, chefläkare Fastställd av: Per-Henrik Nilsson, hälso- och sjukvårdsdirektör Revisions nr: 1 Gäller för: Region Kronoberg

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsjuridik inom demensvården -

Hälso- och sjukvårdsjuridik inom demensvården - Hälso- och sjukvårdsjuridik inom demensvården - frivillighet, information, samtycke och sekretess rättsläget för patienter med nedsatt beslutsförmåga Pernilla Wikström Information och samtycke hälso- och

Läs mer

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04

Läs mer

Överenskommelse mellan Västerbottens läns landsting och kommunerna i Västerbottens län om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård

Överenskommelse mellan Västerbottens läns landsting och kommunerna i Västerbottens län om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Överenskommelse mellan Västerbottens läns landsting och kommunerna i Västerbottens län om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Innehåll 1. Överenskommelsens parter... 3 2. Gemensam

Läs mer

Patrik Sundström, huvudsekreterare Utredningen om rätt information i vård och omsorg. Utredningen om rätt information i vård och omsorg

Patrik Sundström, huvudsekreterare Utredningen om rätt information i vård och omsorg. Utredningen om rätt information i vård och omsorg Rätt uppgifter på rätt plats i rätt tid Patrik Sundström, huvudsekreterare Utgångspunkter Uppgifter i hälso- och sjukvård omfattas av sekretess och tystnadsplikt För att få dela sådana uppgifter över huvudmannagränser

Läs mer

Interna workshoppar med HSF:s medarbetare. Från för till med: partnerskap med patienter i HSF

Interna workshoppar med HSF:s medarbetare. Från för till med: partnerskap med patienter i HSF Interna workshoppar med HSF:s medarbetare Från för till med: partnerskap med patienter i HSF Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2017-09-19 Diarienummer: 2017-1545 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

Läs mer

PERSONCENTRERAD VÅRD. Åsa Andersson

PERSONCENTRERAD VÅRD. Åsa Andersson PERSONCENTRERAD VÅRD Åsa Andersson Leg. sjuksköterska, doktorand Strategisk rådgivare Svensk sjuksköterskeförening asa.andersson@swenurse.se 24.10.2014 Centrum för personcentrerad vård, Tvärvetenskapligt

Läs mer

Hur gör vi action av juridiken

Hur gör vi action av juridiken Hur gör vi action av juridiken Hur gör vi action av juridiken? Nationella ehälsodagen 2014-10-22, Sofia Malander Målbild 2016 Fokus på uppdraget En god och säker vård Om verksamheten lyckas följa alla

Läs mer

Oberoende utvärderingar för bättre vård och omsorg. sbu statens beredning för medicinsk och social utvärdering

Oberoende utvärderingar för bättre vård och omsorg. sbu statens beredning för medicinsk och social utvärdering Oberoende utvärderingar för bättre vård och omsorg sbu statens beredning för medicinsk och social utvärdering foto framsida, s 5 & 15 maskot; s 2 victoria shapiro/shutterstock; s 8 scandinav; s 11 purino/shutterstock;

Läs mer

Psoriasisfo rbundets va rdpolitiska program

Psoriasisfo rbundets va rdpolitiska program Psoriasisfo rbundets va rdpolitiska program Psoriasisfo rbundets va rdpolitiska program 2015-2017 Idag finns det oacceptabelt stora skillnader i den vård och behandling som landets psoriasispatienter får

Läs mer

Hälsoekonomiska analyser

Hälsoekonomiska analyser Hälsoekonomiska analyser Thomas Davidson, Fil.dr. hälsoekonomi CMT - Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi, Linköpings Universitet Samt SBU, Statens Beredning för medicinsk Utvärdering 1 oktober

Läs mer

Bedömning av egenvård - riktlinje

Bedömning av egenvård - riktlinje Bedömning av egenvård - riktlinje Bakgrund Socialstyrelsen tydliggör i föreskriften Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården

Läs mer

Riktlinje för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun

Riktlinje för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun Riktlinje för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun Ett normerande dokument som Omsorgsnämnden fattade beslut om 30 augusti 2018, och som Äldrenämnden fattade beslut om 27 september 2018 Dokumentnamn Fastställd

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

Bilaga 12. Etiska aspekter vid prioritering av vetenskapliga kunskapsluckor. inom ett forskningsfält. Inledning. reviderad 2015

Bilaga 12. Etiska aspekter vid prioritering av vetenskapliga kunskapsluckor. inom ett forskningsfält. Inledning. reviderad 2015 Bilaga 12. Etiska aspekter vid prioritering av vetenskapliga kunskapsluckor Inledning reviderad 2015 Etiska problem kan spela stor roll för vilka vetenskapliga kunskapsluckor i hälso- och sjukvården som

Läs mer

HUR SVÅRT KAN DET VARA! VEM STYR OCH VEM ÄR DELAKTIG NÄR NYA IT-LÖSNINGAR SJÖSÄTTS I VÅRDEN?

HUR SVÅRT KAN DET VARA! VEM STYR OCH VEM ÄR DELAKTIG NÄR NYA IT-LÖSNINGAR SJÖSÄTTS I VÅRDEN? HUR SVÅRT KAN DET VARA! VEM STYR OCH VEM ÄR DELAKTIG NÄR NYA IT-LÖSNINGAR SJÖSÄTTS I VÅRDEN? Införandet av IT-system, skulle effektivisera arbetet och öka kundens delaktighet, men drar ofta ut på tiden

Läs mer

Lag samverkan vid utskrivning från sluten hälsooch sjukvård (2017:612)

Lag samverkan vid utskrivning från sluten hälsooch sjukvård (2017:612) Lag samverkan vid utskrivning från sluten hälsooch sjukvård (2017:612) Träder i kraft 1 januari 2018 enligt beslut 15 juni 2017 och har bestämmelser om 1. Samverkan vid planering för dem med behov av insatser

Läs mer

Blekinge landsting och kommuner Antagen av LSVO Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård

Blekinge landsting och kommuner Antagen av LSVO Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård Blekingerutin för samverkan i samband med möjlighet till egenvård. Socialstyrelsen gav 2009 ut en föreskrift om bedömningen av om en hälso- och

Läs mer

FÖRÄNDRINGSLEDNING IMPLEMENTERING AV VÄLFÄRDSTEKNOLOGI OCH E-HÄLSA KOPPLAT TILL LEDARSKAP OCH ORGANISATIONSKULTUR

FÖRÄNDRINGSLEDNING IMPLEMENTERING AV VÄLFÄRDSTEKNOLOGI OCH E-HÄLSA KOPPLAT TILL LEDARSKAP OCH ORGANISATIONSKULTUR FÖRÄNDRINGSLEDNING IMPLEMENTERING AV VÄLFÄRDSTEKNOLOGI OCH E-HÄLSA KOPPLAT TILL LEDARSKAP OCH ORGANISATIONSKULTUR Införandet av IT-system inom vård och omsorg, skulle effektivisera arbetet och öka patientens

Läs mer

Syftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar.

Syftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar. Malmö stad Medicinskt ansvariga Syftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar. Rutinen beskriver processen vid egenvårdsbedömning

Läs mer