Delat beslutsfattande i vård och stöd för personer med psykiska funktionsnedsättningar. - It takes two to tango

Transkript

1 Delat beslutsfattande i vård och stöd för personer med psykiska funktionsnedsättningar - It takes two to tango Petra Svedberg, docent Högskolan Halmstad Patrik Dahlqvist Jönsson, klinisk lektor FoUU Region Halland

2 Projektgrupp Petra Svedberg, docent Högskolan Halmstad Patrik Dahlqvist Jönsson, PhD FoUU Halland Mikael Sandlund, docent Umeå Universitet Ulla-Carin Schöön, Lektor Högskolan Dalarna David Rosenberg, Lektor Umeå Universitet Karl-Anton Forsberg, PhD Socialpsykiatriskt kunskapscentrum Västerbotten CEPI Lars Hansson, Professor Lunds Universitet Bengt Svensson, Docent Lunds Universitet

3 Presentationens upplägg Bakgrund Delaktighet Delat beslutsfattande Vad innebär delat beslutsfattande Forskningsläge Hur arbetar vi med delat beslutsfattande enligt litteraturen? Strukturerade kommunikationsstrategier Forskning om delat beslutsfattande i en svensk kontext

4 En god vård ska genomföras i samråd och med respekt för patientens självbestämmande (Socialstyrelsen, 2012) Verksamheter ska i ökad utsträckning fokusera på insatser som främjar individens önskemål och delaktighet, och mindre på insatser som främst fokuserar på symtom eller funktionsnedsättning (Socialstyrelsen 2011) Idag finns ett ökat krav på att vården inte enbart ska lindra och reducera sjukdom, utan också arbeta aktivt med att främja patienters hälsa. (WHO, IMPHA, folkhälsoinstitutet)

5 Det finns ett behov av forskning inriktad mot individens delaktighet i utformningen av behandling och stödinsatser (SBU 2012) De brukare som beskriver sin återhämtning lyfter fram delaktighet, hopp för framtiden, meningsfullhet och egenmakt som centrala i den individuella återhämtningsprocessen (Leamy et al. 2012) Forskning visar att patienter upplever att de inte har några eller endast begränsade möjligheter att påverka beslut kring sin vård och behandling (O Brian m.fl. 2009)

6 Vad innebär delaktighet? Länk till filmen

7 En persons involvering och engagemang i sin livssituation Medverkan Inflytande Information Samarbete Andel Medansvar

8 Delaktighet inom vård och omsorg Interaktion mellan två eller fler människor Delaktighet har två grundläggande villkor: Individen måste ha ett inflytande över målet Målet måste förmedlas i ett växelspel mellan självständiga individer Den situation där delaktighet uppstår kännetecknas av att patienten respekteras som person och aktiv partner i planeringen av vården En förutsättning för delaktighet är att det förs en respektfull dialog mellan patienten och personal jag vill välja vad jag skall göra, får jag göra det så kommer det att bli mycket bättre. Får jag själv välja mår jag bättre och också känna efter om jag vill Får man välja framtiden själv så tror jag man hade valt mycket bättre alltså. ( I p 4)

9 Delaktighetstrappan Arnstein, 1960 talet

10 Delaktighetens dimensioner Kompetens Engagemang Samverkan Acceptans Motivation Ansvarstagande Individens samspel med miljön Formell och informell tillhörighet Autonomi Makt Janebrant, 2000; Molin 2004

11 Olika former av delaktighet Traditionell paternalistisk modell Roll behandlare Aktiv Ger selekterad information till patienten, väljer den behandling som anses bäst för patienten Delat beslut Aktiv Ger all information och behandlingsalternativ till patienten. Informerat val Passiv Ger all information och behandlingsmöjligheter Roll patient Passiv Accepterar behandlarens rekommendationer Aktiv Gör sin egen bedömning av fördelar och nackdelar med de olika behandlingsalternativen Aktiv Är fri att välja och beslutar själv Informationssätt Envägs Tvåvägs Envägs Beslutsansvar Behandlare Både behandlare och patient Patient (Hamann et al 2003)

12 Vem bestämmer vad som ska göras eller vad som ska förändras? Patientens dubbla underlägen Saknar professionell kunskap Är beroende pga. sin sjukdom Barn? (Fossum 2007)

13 Delat beslutsfattande (SDM) Målet är att både personalens och patientens kunskap tas tillvara och att de tillsammans utforskar och kommer överens om vad som är problemet, vilka behov som finns samt vilket mål och hur målet ska uppnås. Mål Bygger på att det finns två experter som möts; patienten och personalen. Behandlare Patient

14 Förutsättningar för Delat beslutsfattande Minst två personer som delar all relevant information Alla måste delta i beslutsprocessen och beslutet som fattas ska accepteras av alla parter Processen avslutas med att ett aktivt beslut fattas

15 Forskningsläge - allmän hälso- och sjukvård Majoriteten av den befintliga forskning som bedrivits kring effektiviteten i SDM har genomförts i allmän hälso- och sjukvård ex vid cancer och hjärt- och kärlsjukdomar (Joosten et al, 2008; Clark et al, 2009; O Connor et al, 2009). SDM har visats vara signifikant bättre än vanlig vård i termer av ökad kunskap mindre konflikter vad det gäller beslutsfattande relaterat till att patienten känner sig oinformerad minskning av patienter som förhåller sig passiva i beslutsfattandet ökad tillfredsställelse med de beslut som fattats mindre upplevelse av ambivalens kring den egna behandlingen generella positiva effekter på hälsotillstånd har inte kunnat påvisas (review av O Conner et al 2010)

16 Forskningsläge - psykiatrisk vård Har framförallt fokuserat på SDM vid enbart medicinsk behandling (Hamann et al, 2003; Hamman et al, 2006; Hamann et al, 2009; Patel et al, 2008) SDM har visat sig ha signifikant effekt på: patientens engagemang och tillfredställelse med vården (Loh et al 2008), ökad kunskap om sin sjukdom (Hamann et al 2006). högre upplevd delaktighet i medicinska beslut (Hamann et al 2006). Studier med SDM har inte visat evidens på hälsoeffekter hos patienten i psykiatrisk vård (review av Patel et al 2008). De studier som undersökte graden av delat beslutsfattande i psykiatrisk vård visade på en låg nivå av SDM i praktiken (review av Patel et al 2008).

17 Strukturerad kommunikationsmetod mellan brukare och personal främjar delat beslutsfattande The Two-Way Communication Checklist (2-COM) - signifikanta förbättringar av patient-behandlare kommunikationen, bidrog till fler förändringar I behandlingsplanerna av behandlarna än vid TAU Computer program - DIALOG - stärkt livskvalitet, färre omötta behov, större tillfredsställelse med behandling efter 1 år är vid TAU The Decision Support Center (DSC) - förbättra effektiviteten till samråd mellan behandlareklienten/patienten och ger klienten/patienten större möjlighet att delta i beslutsfattande gällande behandlingen

18 HUR BESKRIVER LITTERATUREN HUR VI GÅR TILLVÄGA PRAKTISKT?

19 Beslutsprocessen - 9 steg 1. Uppmärksamma att ett beslut behöver göras 2. Beskriva och tydliggöra inblandade personers roller och ansvar 3. Presentera alternativ 4. Informera om nytta och riskförhållanden med de olika alternativen 5. Undersöka patientens förståelse, värderingar och förväntningar 6. Identifiera inblandade personers preferenser 7. Diskussion 8. Fatta ett beslut som alla personer samtycker till 9. Planera uppföljning

20 Strategier för Delat beslutsfattande Beslutsstöd Olika former av information och utbildningsmaterial Personlig beslutsguide Strategisk plan med konkreta steg i beslutsfattandeprocessen Förberedande aktiviteter Stödjande dialog innan möte Kommunikationsträning Öka personalens färdigheter i verbal och icke verbal kommunikation för att skapa allians, bekräfta och uppmuntra patienten i att hantera eventuell tveksamhet genom att dela tankar, oro och funderingar kring möjliga alternativ.

21 Beslutsstödjande material Information och utbildningsmaterial Sjukdomstillståndet Evidensbaserade behandlingsmetoder Tillgängliga behandlingsalternativ och psykosociala insatser, Troliga resultat (både för- och nackdelar) av den insats man väljer Värderingsövningar för att hjälpa patienten tydliggöra sina egna värderingar.

22 Förberedande aktiviteter Snabba frågor Vilka alternativ har jag? Vilka är de möjliga fördelarna och riskerna med dessa alternativ? Hur sannolikt är det att eventuella fördelar och risker med varje alternativ ska inträffa? Förberedande dialog Utbildad person stödjer personen i att skriva egna frågor till mötet

23 Förberedande aktiviteter Meningsfullhet Vad är mitt mål? Vad ger detta mig? Är detta viktigt för mig? Begriplighet Vilken förståelse behöver jag? Vilken erfarenhet är viktig? Vilken kunskap behöver jag? Hanterbarhet Vilka resurser behöver jag? Vilka villkor ska gälla? Hur ska arbetet genomföras?

24 Forskning i en svensk kontext Projektgrupp Petra Svedberg, docent Högskolan Halmstad Patrik Dahlqvist Jönsson, PhD FoUU Halland Mikael Sandlund, docent Umeå Universitet Ulla-Carin Schöön, Lektor Högskolan Dalarna David Rosenberg, Lektor Umeå Universitet Karl-Anton Forsberg, PhD Socialpsykiatriskt kunskapscentrum Västerbotten Hallandsrådet Brukarpaneler Lunds Universitet Umeå Universitet Högskolan Dalarna CEPI Lars Hansson, Professor Lunds Universitet Bengt Svensson, Docent Lunds Universitet Intresseorganisationer

25 Vi hoppas genom denna satsning komma fram till hur vi TILLSAMMANS kan dansa tango!