Det globala skuldproblemet -sociala och hälsomässiga konsekvenser Nordisk Insolvenskonferanse Bergen Richard Ahlström Avd för

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Det globala skuldproblemet -sociala och hälsomässiga konsekvenser Nordisk Insolvenskonferanse Bergen 31.8 2.9. 2011 Richard Ahlström Avd för"

Transkript

1 Det globala skuldproblemet -sociala och hälsomässiga konsekvenser Nordisk Insolvenskonferanse Bergen Richard Ahlström Avd för Psykologi Institutionen för samhällsvetenskap Mittuniversitetet Östersund

2 Några fakta (EU) Minst 15 % av EU:s befolkning är överskuldsatt (7%- 35%) Skuldsanering är INTE en rättighet i många medlemsländer Skuldsanering skiljer sig avsevärt mellan olika medlemsländer och andra länder utanför EU, t ex USA, Kanada and Japan). Inom EU, varierar skuldsaneringstiden från ett år (UK), tre år (Finland, Belgien), Nederländerna 4 år till tolv år (Frankrike).

3 Hur ser det ut i Sverige? överskuldsatta individer plus familjemedlemmar (Kronofogden, 2008) Inkasso och olika former av utmätning är vanligt Vräkning och tvångsförsäljning av bostad relativt vanligt i jämförelse med många andra länder (OECD) Överskuldsättning innebär ekonomisk misär Skuldsanering är svårt att erhålla (endast ca 0.5 % per år) Antalet frivilliga lösningar behöver ökas Alltför få söker skuldsanering Många överskuldsattas hälsa är påtagligt försämrad i jämförelse med normalbefolkningen

4 Det omgivande samhället Avtalsrelationen Gäldenären Borgenären

5 Ny studie i samarbete med FHI Tvärsnittsstudie med möjlighet till uppföljningar Självrapportering Instrument: SF-36 (psy, fys), HADS, Förekomst av diagnosticerad sjukdom (30+st), Peykel, VE CLE, Hopplöshet, IMPdebts, PCL, SOC, AVSI-AVAT, RESsat, Livsstil (alkohol) Coping Skuldsituationen, bakgrundsfrågor (bl a vårdbehov, tandhälsa, näringsstatus, spelberoende, hjälp från budget och skuldrådgivare)

6 Hälsoproblem Hjärtsjukdom Hypertoni Diabetes Mage,lever,gall Cancer Reumatism Gikt Huvudvärk Rygg/nacke Allergier Psykisk ohälsa Målgruppen 11% (20,6%) 15% (22,6%) 3% (9,4%) 43% (21,2%) 4% (4%) 9% (9,4%) 2% (2,8%) 42% (20,5%) 61% (43,5%) 26% (31,3%) 28% (19,3%) Normvärden 0.8% 1.3% 1.2% 3.2% 1.5% 1.3% 0.5% 2% u.s. 8% 17%

7 PF RP BP GH VT SF RE MH Referenter Överskuldsatta - Kvinnor

8 PF RP BP GH VT SF RE MH Referenter Överskuldsatta - Män

9 100,0 90,0 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 PF RP BP GH VT SF RE MH Normdata Man år

10 Tabell 11 HAD Variabel Kategori Överskuldsatta % Depressio n Ångest Non-case 46,7 Possible case 19,5 Probable case 28,7 Non-case 38,9 Possible case 18,5 Probable case 37,5 Tabell Had Ångest Kön Medelvärde Överskuld Medelvärde normalpop Totalt 9,0 (SD = 5,2) 4,55 (SD = 3,73) Man 8,0 (SD = 5,1) 4,27 (SD = 3,78) Kvinna 9,8 (SD = 5,2) 4,76 (SD = 3,58) Tabell Had Depression Kön Medelvärde Överskuld Medelvärde normalpop Totalt 7,8 (SD = 5,0) 3,98 (SD = 3,46) Man 7,7 (SD = 5,2) 4,27 (SD = 3,57) Kvinna 7,8 (SD = 5,0) 3,76 (SD = 3,36)

11 Utmattning (Vital exhaustion, Appels et al) Detta instrument som innefattar 21 frågor mäter generell utmattning, och har ett specifikt värde vid riskvärderingen av hjärtinfarkt. Medelvärdet i normalbefolkningen är 8.1 Ett värde > 21 indikerar hög risk för infarkt. Medelvärdet för målgruppen var 24.8

12 Hur ser du på framtiden (HS) (s. 14) Tabell 17 HS- Hopplöshetsskalan Poäng Överskuldsatta % Normdata % 9-14 poäng (måttlig hopplöshet) 21,5 8, poäng (stark hopplöshet) 17,9 2,6

13 Tabell 28 Psykisk påfrestning Variabel Svarsalternativ Överskuldsatta % Hur psykiskt påfrestande är skuldsättningen: Inte alls påfrestande 6,3 2. 3,4 3. 3,7 4. 3,4 5. 7,4 6. 5,6 7. 8, , ,4 10. Outhärdligt påfrestande 21,8 Hur har du upplevt graden av psykisk påfrestning: Påfrestning var minst i början 3,7 Påfrestning var störst i början 15,4 Påfrestning har blivit allt mindre med tiden 5,9 Påfrestning har varit ungefär lika hela tiden: 14,1 Påfrestning har blivit allt större med tiden: 32,4 Påfrestning varierar hela tiden: 19,9 Hur stor del av din tid tänker du på din nuvarande situation som skuldsatt Knappast någon tid 12,4 Ungefär an tiondel av min tid 1,7 Ungefär en fjärdedel av min tid 9,6 Ungefär hälften av min tid 12,8 Ungefär tre fjärdedelar av min tid 6,9 Den mesta delen av min tid 37,6

14 Tabell posttraumatiskt stressyndrom (PCL) Kategori % Överskuldsatta Soldater utan PTSD Soldater med PTSD 44,9 (sd = 17,2) 34,40 (sd = 14,09) 63,58 (sd = 14,14) Har PTSD (>44) 47,9 Har inte PTSD 52,1

15 Socio-ekonomiskt bokslut för överskuldsättningen i Sverige Kronofogden, 2008) Hälsovårdskostnader = 8 miljarder kronor per år Produktionsbortfall = miljarder kronor per år Totalt: miljarder kronor per år

16 Paykels kategorier för självmordsbenägenhet 1. Nej 2. Livet är inte värt att leva 3. Önskat att du vore död 4. Allvarligt övervägt att ta sitt liv 5. Någonsin försökt att ta sitt liv

17 Figuren är baserad på 686 överskuldsatta personer

18

19

20

21 1 Källa: Ramberg & Wasserman, 2000) Normalbefolkningen Psykvårdspersonal 1 Överskuldsatta (n=686) Självmordstankar 20,3 % 42,8 % 35,7 % Självmordsförsök 3,6 % 4,8 % 17,9 % Källa: Ramberg & Wasserman, 2000

22 Alkoholkonsumtion -Någon gång/år 20,3% -Någon gång/månad 24,2% -Någon gång/vecka 17,3% -Flera ggr/vecka 8,2% -Varje dag 1,1% -Dricker ej alkohol 23,3% Hunger Drygt 30% klagar över återkommande hunger. Av dessa uppger 13,5% att de hungrar flera ggr/veckan eller varje dag (!)

23 Vad vi inte vet Situationen för speciella riskgrupper, t ex barn och ensamstående Hur förändras hälsa och livskvalitet under skuldsättningsprocessen? Stort behov av hälsoekonomiska analyser Hjälper skuldsanering i dess nuvarande form? Blir man återställd? Behöver överskuldsatta speciella former av rehabilitering?

24

25 Vilka får skuldsanering i Sverige? Källa: Kronofogden

26 Tabell 1:1 Beviljande skuldsaneringar 2003 Kön Antal Könsfördelning (%) Män Kvinnor S:a

27 Tabell 1:2 Beviljade skuldsaneringar 2003 Medelålder 2008 Kön Medelålder (µ) Man 59 Kvinna 58

28 Tabell 1:3 Beviljade skuldsaneringar 2003 Avlidna Kön Antal beviljande Medelålder (µ)avlidna Antal avlidna Avlidna % Män Kvinnor S:a

29 Tabell 1:6 Beviljade skuldsaneringar 2003 ny skuldsättning Kön Antal Kontrollera de Antal nya skuldsatta Antal nya skuldsatta % A-mål E-mål Belopp SEK Män Kvinnor S:a

30 Tabell 1:7 Beviljade skuldsanering medelålder År Antal Medelålder µ Ålder efter Skusan +/

Överskuldsättning, hälsa och livskvalitet. Richard Ahlström Avd för Psykologi Institutionen för samhällsvetenskap Mittuniversitetet Östersund

Överskuldsättning, hälsa och livskvalitet. Richard Ahlström Avd för Psykologi Institutionen för samhällsvetenskap Mittuniversitetet Östersund Överskuldsättning, hälsa och livskvalitet Richard Ahlström Avd för Psykologi Institutionen för samhällsvetenskap Mittuniversitetet Östersund Några fakta (EU) Ca 15 % av EU:s befolkning är (7% 35%) I några

Läs mer

Dödsfall under och efter skuldsanering

Dödsfall under och efter skuldsanering Rapport 2010:18 Dödsfall under och efter skuldsanering Dödsfall under och efter skuldsanering - En totalgruppsundersökning av gäldenärer som beviljades skuldsanering av Kronofogdemyndigheten år 2003 Rapport

Läs mer

HFS Hälsovinstmätningsprojekt

HFS Hälsovinstmätningsprojekt HFS Hälsovinstmätningsprojekt Evalill Nilsson HFS Nationella konferens Malmö 061026 Vad är hälsovinstmätning? Med hälsovinstmätning menar vi mätning av patienternas självskattade hälsa, före och efter

Läs mer

Kommunikationsavdelningen 2011-12-07

Kommunikationsavdelningen 2011-12-07 1 Folkhälsorapporten 2011 2011-12-07 2 Invånarna i länet mår bättre men utmaningar finns kvar Folkhälsan blir allt bättre i länet dödligheten i hjärt- kärlsjukdom minskar, alkoholkonsumtionen minskar och

Läs mer

SF 36 Dimensionerna och tolkning

SF 36 Dimensionerna och tolkning SF 36 Dimensionerna och tolkning 2013.08.26 Lotti Orwelius Svenska Intensivvårdsregistret 1 Vilka frågor ingår i respektive dimension? Vad krävs för att generera skalpoäng? Vad står dimensionerna för?

Läs mer

Balans i Livet. Balans i Kroppen

Balans i Livet. Balans i Kroppen MåBra grupper Balans i Livet Balans i Kroppen Lars P Nilsson Apotekare och Mental Tränare www.larsp.se www.larsp.se - 1 av 6 - Bakgrund Trots den materiella välfärden i Sverige fortsätter ohälsan inom

Läs mer

Östgötens hälsa 2006. Rapport 2006:8. Folkhälsovetenskapligt centrum. Oktober 2006. Lars Walter Helle Noorlind Brage

Östgötens hälsa 2006. Rapport 2006:8. Folkhälsovetenskapligt centrum. Oktober 2006. Lars Walter Helle Noorlind Brage Östgötens hälsa 2006 Rapport 2006:8 Oktober 2006 Lars Walter Helle Noorlind Brage Folkhälsovetenskapligt centrum Östgötens hälsa 2006 Rapport 2006:8 Oktober 2006 Lars Walter Helle Noorlind Brage Förord

Läs mer

Arbete och hälsa. Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet

Arbete och hälsa. Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet Arbete och hälsa Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet Healthy organizations are not created by accident! Grawitch et al, 2006 Faktorer associerade med

Läs mer

Björn Lennhed ST-läkare i Geriatrik Falu Lasarett

Björn Lennhed ST-läkare i Geriatrik Falu Lasarett Det glada åldrandet Björn Lennhed ST-läkare i Geriatrik Falu Lasarett Blir vi fler äldre? Befolkningspyramiden - Sveriges befolkning 1 nov 2008 efter ålder och kön (SCB 2009). Är vi friska eller sjuka

Läs mer

Hälsoläget i Gävleborgs län

Hälsoläget i Gävleborgs län Hälsoläget i Gävleborgs län med särskild fokus på matvanor och fysisk aktivitet Lotta Östlund, sociolog och utredare, Samhällsmedicin Inspirationsseminarium Ett friskare Sverige Arr: Folkhälsoenheten Söderhamn

Läs mer

Du som vill få ordning på din ekonomi behöver troligen mer information. Om du vill läsa mer om skuldsanering hittar du information på kronofogden.se.

Du som vill få ordning på din ekonomi behöver troligen mer information. Om du vill läsa mer om skuldsanering hittar du information på kronofogden.se. Skuldsanering Du som vill få ordning på din ekonomi behöver troligen mer information. Om du vill läsa mer om skuldsanering hittar du information på kronofogden.se. Du kan också ringa till oss på telefon

Läs mer

DRÖMMEN OM ETT LIV UTAN DIABETES. Erika Häggström Leg. sjuksköterska, huvudhandledare Avd. för Transplantation och Kirurgi Akademiska sjukhuset

DRÖMMEN OM ETT LIV UTAN DIABETES. Erika Häggström Leg. sjuksköterska, huvudhandledare Avd. för Transplantation och Kirurgi Akademiska sjukhuset DRÖMMEN OM ETT LIV UTAN DIABETES Erika Häggström Leg. sjuksköterska, huvudhandledare Avd. för Transplantation och Kirurgi Akademiska sjukhuset LIVET MED SVÅRREGLERAD DIABETES DRÖMMEN OM ETT LIV UTAN DIABETES?

Läs mer

% Totalt (kg) Fetma >30.0 9 6-8 0.3

% Totalt (kg) Fetma >30.0 9 6-8 0.3 EN EPIDEMI AV ÖVERVIKT I Sverige och resten av världen sprider sig en epidemi av övervikt med en lång rad negativa hälsoeffekter på kort och lång sikt. Denna epidemi förklaras av livsstilsförändring i

Läs mer

Stadens sociala samband

Stadens sociala samband Stadens sociala samband Livsmiljön, levnadsvanorna och hållbar stadsutveckling 2012-06-04 Sid 1 FOLKHÄLSA skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Elva

Läs mer

Kris och trauma Beskrivning och konsekvenser

Kris och trauma Beskrivning och konsekvenser Kris och trauma Beskrivning och konsekvenser Helena Prochazka MD PhD Försvarsmedicinska Centrum Göteborg Kriser Utvecklingskriser En naturlig reaktion (Livskris) Traumatiska kriser Inträffar oväntat, oftast

Läs mer

Kan tillit och tilltro påverkas politiskt?

Kan tillit och tilltro påverkas politiskt? Kan tillit och tilltro påverkas politiskt? Margareta Kristenson, Ordförande i Östgötakommissionen Professor/Överläkare i Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Institutionen för Medicin och Hälsa Linköpings

Läs mer

Uppföljning efter Intensivvård Indata Utdata Hur använder jag den information som jag får ut?

Uppföljning efter Intensivvård Indata Utdata Hur använder jag den information som jag får ut? Uppföljning efter Intensivvård Indata Utdata Hur använder jag den information som jag får ut? Lotti Orwelius Intensivvård under utveckling Intensivvård är en vårdnivå inte en vårdplats Definition: avancerad

Läs mer

p SF 36, RAND 36, EQ- 5D

p SF 36, RAND 36, EQ- 5D God Vård Socialstyrelsen föreskrift (SOSFS 2005:12) Patientrapporterade mått i vården p SF 36, RAND 36, EQ- 5D kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård säker hälso- och sjukvård effektiv hälso-

Läs mer

Kommunal budget- och skuldrådgivning med en omarbetad. skuldsaneringslag

Kommunal budget- och skuldrådgivning med en omarbetad. skuldsaneringslag Kommunal budget- och skuldrådgivning med en omarbetad skuldsaneringslag Omarbetad skuldsaneringslag 1 juli 2011 Skuldsanering infördes i svensk rätt genom skuldsaneringslagen (1994:334). Den lagen ersattes

Läs mer

ÅLDERSTEST. Hur ofta äter du stekt eller grillad mat? 4 Ofta 3 En gång per dag 2 Två gånger per vecka 1 En gång per vecka -2 Mycket sällan

ÅLDERSTEST. Hur ofta äter du stekt eller grillad mat? 4 Ofta 3 En gång per dag 2 Två gånger per vecka 1 En gång per vecka -2 Mycket sällan ÅLDERSTEST Hur ofta äter du stekt eller grillad mat? Hur många portioner grönsaker äter du per dag (1 port 1 dl) 3 Nästan aldrig 2 Två portioner i veckan 1 En portion i veckan -1 Tre portioner per dag

Läs mer

Folkhälsostrategi 2014-2018

Folkhälsostrategi 2014-2018 Folkhälsostrategi 2014-2018 En god hälsa i befolkningen påverkar tillväxt, utveckling och välfärd i positiv riktning. Folkhälsa handlar om att med hälsofrämjande och förebyggande insatser åstadkomma en

Läs mer

Arbete, psykisk ohälsa och sjukskrivning

Arbete, psykisk ohälsa och sjukskrivning Arbete, psykisk ohälsa och sjukskrivning En vetenskaplig kunskapssammanställning om sambanden Eva Vingård professor em Arbets- och miljömedicin Uppsala Universitet Arbete, psykisk ohälsa och sjukskrivning

Läs mer

Kapitel 7. Utbildningsnivå. Avsnittet är baserat på olika upplagor av Education at a glance.

Kapitel 7. Utbildningsnivå. Avsnittet är baserat på olika upplagor av Education at a glance. Kapitel 7 Utbildningsnivå Avsnittet är baserat på olika upplagor av Education at a glance. Utbildning har stor betydelse för såväl individen som samhället. Det är väl känt att en god utbildning ger den

Läs mer

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram Folkhälsoprogram för Ånge kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72 Folkhälsoprogram Innehåll 1 INLEDNING...1 1.1 SYFTET OCH ARBETSSÄTT...1 2 HÄLSA OCH FOLKHÄLSOPOLITIK...2 2.1 DEN NATIONELLA

Läs mer

Folkhälsoprofil 2015. Reviderad december 2015 Folkhälsoplanerare Gert Johansson med stöd av omvärldsstrateg Lennart Axring.

Folkhälsoprofil 2015. Reviderad december 2015 Folkhälsoplanerare Gert Johansson med stöd av omvärldsstrateg Lennart Axring. Folkhälsoprofil 2015 Reviderad december 2015 Folkhälsoplanerare Gert Johansson med stöd av omvärldsstrateg Lennart Axring. Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 1. Sammanfattning... 3 2. Folkhälsoprofil

Läs mer

Per Lytsy Leg läk, Med Dr

Per Lytsy Leg läk, Med Dr Psykisk ohälsa som orsak till sjukskrivning Vitalis- ett projekt om sjukskrivning kvinnors ohälsa Per Lytsy Leg läk, Med Dr Är hälsan könsspecifik? Hälsoparadoxen Kvinnor lever längre än män men: rapporterar

Läs mer

Psykosociala arbetsdimesioner, exponering för våld, burnout, och attityd till våldsanvändning hos poliser i yttre tjänst

Psykosociala arbetsdimesioner, exponering för våld, burnout, och attityd till våldsanvändning hos poliser i yttre tjänst Psykosociala arbetsdimesioner, exponering för våld, burnout, och attityd till våldsanvändning hos poliser i yttre tjänst Björn Karlson 1,2, Magnus R Larsson 1, Sofia Skogsliden 2, Kai Österberg 2 1 Institutionen

Läs mer

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-11-12 De nationella riktlinjerna 2014-11-12 2 Varför riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Andel med ohälsosamma

Läs mer

Västra Götalandsregionen september 2011. Patientrörlighetsdirektivet

Västra Götalandsregionen september 2011. Patientrörlighetsdirektivet Västra Götalandsregionen september 2011 Patientrörlighetsdirektivet m.m. 1 Planerad vård i andra länder 1)Ansvaret och regler i Sverige för planerad vård i andra länder 2)Antalet patienter som får planerad

Läs mer

Resultat brukarundersökning inom Bergs kommuns hemvård och särskilt boende... 2

Resultat brukarundersökning inom Bergs kommuns hemvård och särskilt boende... 2 BERGS KOMMUN Resultat brukarenkät hemvård och särskilt boende 1 Innehållsförteckning Resultat brukarundersökning inom Bergs kommuns hemvård och särskilt boende... 2 Svarsfrekvens... 2 personer som svarat

Läs mer

Resultat från utvärderingen hösten 2006 utifrån utvecklingsområden:

Resultat från utvärderingen hösten 2006 utifrån utvecklingsområden: Resultat från utvärderingen hösten 2006 utifrån utvecklingsområden: Temo-enkäten Registerstatistik Provköpsstudier Styrgruppsenkäten System för lokal uppföljning Krogen : Inköpsförsök ungdomar, andel som

Läs mer

Skuldsanering. Är du så skuldsatt att du inte kan betala dina skulder? Så här ansöker du om skuldsanering. Kronofogdens bedömning

Skuldsanering. Är du så skuldsatt att du inte kan betala dina skulder? Så här ansöker du om skuldsanering. Kronofogdens bedömning I N F O R M A T I O N KFM 935 utgåva 7. Utgiven i MAJ 2008. Skuldsanering Är du så skuldsatt att du inte kan betala dina skulder? Om du inte kan betala dina skulder kanske du kan få skuldsanering. Med

Läs mer

Kunskapsöverföring mellan akademin och det regionala näringslivet i en svensk kontext

Kunskapsöverföring mellan akademin och det regionala näringslivet i en svensk kontext Kunskapsöverföring mellan akademin och det regionala näringslivet i en svensk kontext Mälardalsrådet 140212 Lars Haikola 2015-11-11 1 Varför är högskolan viktig i en regions utveckling? Klar positiv relation

Läs mer

Våld, utsatthet och ohälsa hur hänger det ihop?

Våld, utsatthet och ohälsa hur hänger det ihop? Våld, utsatthet och ohälsa hur hänger det ihop? Resultat från Anna-Karin Andershed Docent i psykologi Henrik Andershed Professor i psykologi, docent i kriminologi Åsa Cater Fil.dr. i socialt arbete Vad

Läs mer

Faktablad 5 Livsstil och levnadsvanor Hälsa på lika villkor? 2005 Sjuhärad

Faktablad 5 Livsstil och levnadsvanor Hälsa på lika villkor? 2005 Sjuhärad Faktablad 5 Livsstil och levnadsvanor Hälsa på lika villkor? 2005 I detta faktablad presenteras ett urval av resultaten från folkhälsoenkäten Hälsa På Lika Villkor? Enkäten innehåller ett 70-tal frågor

Läs mer

Samsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende. Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist

Samsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende. Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist Samsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist Definition samsjuklighet Patienter (klienter) med psykisk störning och beroende eller missbruk Nationella

Läs mer

Folkhälsa. Maria Danielsson

Folkhälsa. Maria Danielsson Folkhälsa Maria Danielsson Människors upplevelse av sin hälsa förbättras inte i takt med den ökande livslängden och det gäller särskilt det psykiska välbefi nnandet. Hur ska denna utveckling tolkas? Är

Läs mer

Levnadsvanor. Ansamling av ohälsosamma levnadsvanor

Levnadsvanor. Ansamling av ohälsosamma levnadsvanor Levnadsvanor Med levnadsvanor menar vi här de vanor som har stor betydelse för vår hälsa. Levnadsvanorna påverkas av kultur och tradition och varierar med ekonomiska villkor, arbetslöshet och socioekonomisk

Läs mer

Förslag till bidragsfördelning 2011 till ideella organisationer

Förslag till bidragsfördelning 2011 till ideella organisationer HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2010-12-07 p 6 1 (7) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning Handläggare: Eva Hjortsberg Germundsson Förslag till bidragsfördelning 2011 till ideella organisationer Ärendebeskrivning

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Nationella resultat 2014

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Nationella resultat 2014 Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Nationella resultat 2014 Innehåll Tabeller, nationella resultat år 2014 i jämförelse med år 2013...5 Hemtjänst Samtliga svarande, hemtjänst...5 Resultat redovisade

Läs mer

Självskattad hälsa med hälsoenkäten RAND-36

Självskattad hälsa med hälsoenkäten RAND-36 Självskattad hälsa med hälsoenkäten RAND-36 Patientrapporterat mått - ett kraftfullt verktyg i personcentrerad vård Agneta Pagels Sjuksköterska, kvalitetssamordnare Njurmedicin, Karolinska Universitetssjukhuset

Läs mer

Behov och behovsanalyser vid HSK Göteborg. Anders Östlund Hälso- och sjukvårdskansliet Göteborg

Behov och behovsanalyser vid HSK Göteborg. Anders Östlund Hälso- och sjukvårdskansliet Göteborg Behov och behovsanalyser vid HSK Göteborg Anders Östlund Hälso- och sjukvårdskansliet Göteborg Huvudprocess: Stödja hälso- och sjukvårdsnämnderna 20100120 Tidigare års erfarenheter Särskilda uppdrag Befolkningens

Läs mer

Faktablad 3 Psykisk hälsa och ohälsa Hälsa på lika villkor? 2005 Sjuhärad

Faktablad 3 Psykisk hälsa och ohälsa Hälsa på lika villkor? 2005 Sjuhärad Faktablad 3 Psykisk hälsa och ohälsa Hälsa på lika villkor? 2005 I detta faktablad presenteras ett urval av resultaten från folkhälsoenkäten Hälsa På Lika Villkor? Enkäten innehåller ett 70-tal frågor

Läs mer

Fysiska besvär, sjukdomar och funktionsnedsättning

Fysiska besvär, sjukdomar och funktionsnedsättning Fysiska besvär, sjukdomar och funktionsnedsättning Besvär i rörelseorganen Rörelseorganen är ett samlingsnamn på skelett, muskler, senor och ledband och besvär och rapporteras oftast från nacke, skuldra,

Läs mer

Öppna jämförelser 2013. Vård och omsorg om äldre 2013

Öppna jämförelser 2013. Vård och omsorg om äldre 2013 14223 Sammanställning av borgs läns resultat i Öppna jämförelser 213 Vård och omsorg om äldre 213 Underlaget till sammanställningen är hämtat från Vård och omsorg om äldre jämförelser mellan kommuner och

Läs mer

Perspektiv på svensk spelberoendeforskning i framtiden. Anders Håkansson, leg läkare, docent. Beroendecentrum Malmö. Lunds universitet.

Perspektiv på svensk spelberoendeforskning i framtiden. Anders Håkansson, leg läkare, docent. Beroendecentrum Malmö. Lunds universitet. Perspektiv på svensk spelberoendeforskning i framtiden Anders Håkansson, leg läkare, docent. Beroendecentrum Malmö. Lunds universitet. Dagens program Spelberoendesatsning Lund universitet / Beroendecentrum

Läs mer

I Sverige lever idag runt 1000 personer med Addisons sjukdom (primär binjurebarksvikt).

I Sverige lever idag runt 1000 personer med Addisons sjukdom (primär binjurebarksvikt). HUR SER PATIENTER MED BINJUREBARKSVIKT PÅ SIN BEHANDLING OCH SIN SJUKDOM? EN NORDISK WEBBENKÄT INTRODUKTION I Sverige lever idag runt 1000 personer med Addisons sjukdom (primär binjurebarksvikt). 1 Hur

Läs mer

PROTOKOLL. Kronobergsrummet, Landstinget Kronoberg Ingelstadsvägen 9, Växjö

PROTOKOLL. Kronobergsrummet, Landstinget Kronoberg Ingelstadsvägen 9, Växjö 1 (7) Landstingets kansli Planeringsavdelningen, Lillemor Ahlgren Justerat 2012-06-19 Folkhälsoutskottet Tid Tisdagen den 12 juni 2012 kl. 09.00 12.00 Plats Närvarande ledamöter Övriga närvarande Sekreterare

Läs mer

Stockholms besöksnäring

Stockholms besöksnäring Stockholms besöksnäring 9,4 miljoner gästnätter på hotell, vandrarhem, stugbyar och camping För Stockholms hotell, vandrarhem, stugbyar och campingplatser präglades av en svag inledning, ett par riktigt

Läs mer

FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING

FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING RAPPORT Hälsa och livsstil i områden med olika socioekonomiska förutsättningar LINKÖPING NOVEMBER 23 HELLE NOORLIND BRAGE ELIN ERIKSSON JOHAN BYRSJÖ www.lio.se/fhvc

Läs mer

Hälsa och välbefinnande en fråga om livsfilosofi?

Hälsa och välbefinnande en fråga om livsfilosofi? Hälsa och välbefinnande en fråga om livsfilosofi? Några reflektioner kring depression och smärta i det moderna samhället Chris Bingefors Effekt och effektivitet av läkemedelsbehandling Feedback av kunskap

Läs mer

Instrument för att mäta generell hälsorelaterad livskvalitet (HRQoL)

Instrument för att mäta generell hälsorelaterad livskvalitet (HRQoL) Instrument för att mäta generell hälsorelaterad livskvalitet (HRQoL) Två viktiga generiska (generella) HRQoL-instrument som ofta används i Sverige idag är SF-36 (Short Form-36) och EQ-5D (fd EuroQoL).

Läs mer

PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning

PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning Vad är PISA? OECD:s Programme for International Student Assessment. Matematik, läsförståelse och naturvetenskap,

Läs mer

Allmänt hälsotillstånd

Allmänt hälsotillstånd Allmänt hälsotillstånd Självrapporterat allmänt hälsotillstånd utgör ett grovt mått på individens hälsa. Hur en person upplever sitt allmänna hälsotillstånd har visat sig vara ett bra mått på den faktiska

Läs mer

http://www.youtube.com/watch?v=os-rrcctdby Patienter som vill utveckla vården Nätverket Hälsofrämjande Sjukvård, 2013-12-03 Sara Riggare 3 december 2013 Sara Riggare 3 3 december 2013 Sara Riggare 4 Parkinsons

Läs mer

Avrapportering stressprojektet. Sammanfattning av genomförd stressbehandling. Bakgrund och syfte. Upplägg

Avrapportering stressprojektet. Sammanfattning av genomförd stressbehandling. Bakgrund och syfte. Upplägg Avrapportering stressprojektet Bakgrund och syfte Den psykiska ohälsan har under de senaste åren ökat i hela landet såväl som på Gotland. Med detta som utgångspunkt har Region Gotland valt att fokusera

Läs mer

Psykisk hälsa och social situation under graviditet

Psykisk hälsa och social situation under graviditet Psykisk hälsa och social situation under graviditet ABCD-inskrivning ABCD (inklusive AUDIT och MHV 1) Reaktion på graviditetsbeskedet hos kvinnan/partnern Omställning/ambivalens Hälsohistoria, psykisk

Läs mer

Rökning har inte minskat sedan 2008. Totalt är det 11 procent av de vuxna, äldre än 16 4 år i länet som röker dagligen, se figuren.

Rökning har inte minskat sedan 2008. Totalt är det 11 procent av de vuxna, äldre än 16 4 år i länet som röker dagligen, se figuren. Levnadsvanor Levnadsvanor kan i olika hög grad ha betydelse för folkhälsan. Ett känt faktum är att fysisk aktivitet har positiva effekter på hälsan medan många sjukdomar orsakas eller förvärras av tobaksrökning.

Läs mer

Plan för folkhälsoarbetet. Antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007

Plan för folkhälsoarbetet. Antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007 Plan för folkhälsoarbetet 2007 2011 Antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007 2 Foto omslag: Fysingen, Jan Franzén. Valstadagen, Franciesco Sapiensa. Grafisk form: PQ layout. 2007 Innehåll Inledning

Läs mer

H ö g s t a D o m s t o l e n NJA 1996 s. 548 (NJA 1996:87)

H ö g s t a D o m s t o l e n NJA 1996 s. 548 (NJA 1996:87) H ö g s t a D o m s t o l e n NJA 1996 s. 548 (NJA 1996:87) Målnummer: Ö5483-95 Avdelning: Domsnummer: Avgörandedatum: 1996-10-03 Rubrik: Fråga om de allmänna villkoren för skuldsanering är uppfyllda.

Läs mer

Långvarig smärta och utmattning. likheter och olikheter vid rehabilitering

Långvarig smärta och utmattning. likheter och olikheter vid rehabilitering Långvarig smärta och utmattning likheter och olikheter vid rehabilitering Doc. Carl Molander, 2017 Sjukvårdspanoramat förändras ska Rehabiliteringsmedicin göra en insats? Klassiska uppdrag inom rehabiliteringsmedicin:

Läs mer

HFS HÄLSOVINSTMÄTNINGSPROJEKT. delrapport 1

HFS HÄLSOVINSTMÄTNINGSPROJEKT. delrapport 1 HFS HÄLSOVINSTMÄTNINGSPROJEKT delrapport 1 Evalill Nilsson, Preben Bendtsen & Margareta Kristenson för nätverket HälsoFrämjande Sjukhus Linköping mars 26 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING... 3 BAKGRUND...

Läs mer

DE NATIONELLA KVALITETSREGISTREN ANVÄNDS RESULTATEN FÖR BEFOLKNINGENS NYTTA OCH FÖR EN MER JÄMLIK HÄLSA?

DE NATIONELLA KVALITETSREGISTREN ANVÄNDS RESULTATEN FÖR BEFOLKNINGENS NYTTA OCH FÖR EN MER JÄMLIK HÄLSA? DE NATIONELLA KVALITETSREGISTREN ANVÄNDS RESULTATEN FÖR BEFOLKNINGENS NYTTA OCH FÖR EN MER JÄMLIK HÄLSA? Bertil Lindahl Forskningsstrateg, Sveriges kommuner och landsting (SKL) och Uppsala Clinical Research

Läs mer

På väg Enkät för föräldrar

På väg Enkät för föräldrar På väg Enkät för föräldrar För dig som är förälder till en placerad ungdom Den unge har rätt att få det stöd hon eller han behöver, både innan och efter det att hon eller han har flyttat från sitt familjehem

Läs mer

Innehållsförteckning:

Innehållsförteckning: i fokus Innehållsförteckning: Befolkningsenkät Hälsa på lika villkor?...1 Sammanfattning.....1 Allmänt hälsotillstånd....4 Fysisk hälsa..5 Svår värk eller smärta i rörelseorganen....5 Svår värk i olika

Läs mer

Skatteverket Skuldsanering

Skatteverket Skuldsanering Skatteverket Skuldsanering Projektnummer 15100 Göteborg 2004-06-16 Kundansvarig: Jonas Persson Dataansvarig: Jan Lundmark TNS Gallup is the trading name of NFO Infratest AB Org. No. 556115-6828 Information

Läs mer

Flexjobb. - Lösningen på den tysta jobbkrisen?

Flexjobb. - Lösningen på den tysta jobbkrisen? Flexjobb - Lösningen på den tysta jobbkrisen? En mörk framtid? I slutet av april 2012 fanns 73 000 öppet arbetslösa och deltagare i program med aktivitetsstöd. Mer än en fördubbling jämfört med mitten

Läs mer

Barns och ungas hälsa

Barns och ungas hälsa Svenska barn tillhör de friskaste i världen! Barns och ungas hälsa Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet september Men det finns problem, t ex: Skador Infektioner

Läs mer

Delrapport Hälsosam Ragunda juni 2013

Delrapport Hälsosam Ragunda juni 2013 Delrapport Hälsosam Ragunda juni 2013 Projektägare: Jämtlands Läns Landsting Parter : Ragunda kommun, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Jämtlands läns landsting Anställda: Lotten Albertsson, distriktssköterska

Läs mer

D-vitaminbrist hos äldre på särskilt boende. Maria Samefors 2012-09-13

D-vitaminbrist hos äldre på särskilt boende. Maria Samefors 2012-09-13 D-vitaminbrist hos äldre på särskilt boende Maria Samefors 2012-09-13 D-vitamin Ett fettlösligt vitamin med hormonella egenskaper. 2 källor till D-vitamin: kost och solljus, varav solljus svarar för 90%

Läs mer

Underlagsrapport 2. Mål och medel för energipolitiken?

Underlagsrapport 2. Mål och medel för energipolitiken? Underlagsrapport 2 Mål och medel för energipolitiken? Dnr: 2015/046 Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser Studentplan 3, 831 40 Östersund Telefon: 010 447 44 00 Fax: 010 447 44 01

Läs mer

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa Dina levnadsvanor Du kan göra mycket för att påverka din hälsa Hur du mår och hur du upplever din hälsa påverkas av många faktorer. Framför allt är dina levnadsvanor viktiga, det gäller bland annat mat,

Läs mer

DOM. Ombud och offentligt biträde: SAKEN Uppehållstillstånd m.m. MIGRATIONSÖVERDOMSTOLENS AVGÖRANDE

DOM. Ombud och offentligt biträde: SAKEN Uppehållstillstånd m.m. MIGRATIONSÖVERDOMSTOLENS AVGÖRANDE KAMMARRÄTTEN I STOCKHOLM Migrationsöverdomstolen Avdelning 1 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 2686-09 1 KLAGANDE Migrationsverket MOTPART God man: Ombud och offentligt biträde: ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Länsrättens

Läs mer

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2009:9

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2009:9 M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2009:9 Målnummer: UM5163-08 Avdelning: 8 Avgörandedatum: 2009-04-21 Rubrik: Synnerligen ömmande omständigheter enligt 5 kap. 6 utlänningslagen har vid

Läs mer

Inkvarteringsstatistik för hotell

Inkvarteringsstatistik för hotell Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491 Turism 2016:4 26.5.2016 Inkvarteringsstatistik för hotell April 2016 Liten minskning av hotellgästnätter i april, preliminära siffor Antalet övernattningar

Läs mer

Tolvan öppenvård förändring i försörjning och andra faktorer efter behandling, 2007 april 2009

Tolvan öppenvård förändring i försörjning och andra faktorer efter behandling, 2007 april 2009 Karl Martin Sjöstrand 2009-06-14 Tolvan öppenvård förändring i försörjning och andra faktorer efter behandling, 2007 april 2009 Målgruppen för Tolvan öppenvård är personer som fyllt 20 år med beroende/missbruksproblem

Läs mer

Psykisk ohälsa. Psykisk hälsa. Att uppleva sin tillvaro som meningsfull Att kunna använda sina resurser väl

Psykisk ohälsa. Psykisk hälsa. Att uppleva sin tillvaro som meningsfull Att kunna använda sina resurser väl NSPH samlar: Svenska OCD-förbundet Frisk & Fri Riksförbundet Attention SPES Balans Sveriges fontänhus RFHL Föräldraföreningen mot narkotika Svenska ångestsyndromsällskapet RSMH Shedo Schizofreniförbundet

Läs mer

Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005

Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005 Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005 Innehållsförteckning: Vad tycker norrbottningarna? Sammanfattning 1 Vårdbaromtern.2 De som besökt vården under 2005.. 2 Kontakt med vården Första kontakten.

Läs mer

Dysfunktionell andning

Dysfunktionell andning Dysfunktionell andning Andas in och ut? Vilka andra sätt finns det? Carina Hagman 2017-10-18 Bakgrund - Andning Neuromuskulära faktorer Biomekaniska faktorer Andning Psykologiska faktorer Biokemiska faktorer

Läs mer

STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS: 2016-02 BREXIT ANALYS AV POTENTIELLA EKONOMISKA KONSEKVENSER FÖR SVERIGES LÄN

STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS: 2016-02 BREXIT ANALYS AV POTENTIELLA EKONOMISKA KONSEKVENSER FÖR SVERIGES LÄN STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS: 2016-02 BREXIT ANALYS AV POTENTIELLA EKONOMISKA KONSEKVENSER FÖR SVERIGES LÄN Guldbröllop eller skilsmässa på gamla dar? Kommer Storbritannien att bygga vidare på sitt

Läs mer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet ohälsosamma matvanor Bakgrund till riktlinjerna Ingen enhetlig praxis

Läs mer

Resultat Smärtkliniken

Resultat Smärtkliniken KVALITETSREDOVISNING Resultat 15-03-18-13:44 127 Slutenvården Följsamhet till adekvat smärtlindring Datakälla: Verbal enkät av samtliga, vid punktprevalensmätningen inneliggande, patienter. Enkäten utformad

Läs mer

Försäljningen av sprit, vin och öl i liter alkohol 100% per invånare 15 år och däröver. 1861-2005.

Försäljningen av sprit, vin och öl i liter alkohol 100% per invånare 15 år och däröver. 1861-2005. 1 Försäljningen av sprit, vin och öl i liter alkohol 1% per invånare 15 år och däröver. 1861-25. Liter 12 9 Totalt Öl (totalt) Sprit Vin 6 3 1861 1871 1881 1891 191 1911 1921 1931 1941 1951 1961 1971 1981

Läs mer

HSB - Panelundersökning 5

HSB - Panelundersökning 5 HSB - Panelundersökning 5 Sammanfattning HSB har en webbpanel genom vilken HSB önskar kartlägga medlemmars och förtroendevaldas åsikter kring aktuella frågor. Denna undersökning utgör den femte undersökningen

Läs mer

SJÖAR MED HÅRKLOMOSSA. Möckeln

SJÖAR MED HÅRKLOMOSSA. Möckeln 2 SJÖAR MED HÅRKLOMOSSA Möckeln 1 1 Skeingesjön Vattenståndets högsta och lägsta månadsmedelvärden uttryckta i centimeter för sjön Möckeln 1980 87 och 1989 93 respektive Skeingesjön 1975 92. Dessutom anges

Läs mer

1. Hur dricker du? Kartläggning av nuläget. Kännetecken på problembruk. Hur mycket dricker du i dagsläget?

1. Hur dricker du? Kartläggning av nuläget. Kännetecken på problembruk. Hur mycket dricker du i dagsläget? Kartläggning av nuläget I det här avsnittet kan du bedöma din egen situation som alkoholanvändare. Genom att svara på en rad frågor får du reda på om varningsklockorna redan ringer. Dessutom lär du dig

Läs mer

Mellan äldreomsorg och psykiatri. - Om äldres psykiska ohälsa

Mellan äldreomsorg och psykiatri. - Om äldres psykiska ohälsa Mellan äldreomsorg och - Om äldres psykiska ohälsa I Sverige finns idag nästan 1, 7 miljoner människor, kvinnor och män, som fyllt 65 år. Vi är människor hela livet - på gott och ont Ett område som under

Läs mer

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck Den dolda folksjukdomen Har du högt blodtryck? Den frågan kan långt ifrån alla besvara. Högt blodtryck, hypertoni, är något av en dold folksjukdom trots

Läs mer

Återkoppling 2014 Hammarby, Råby m.fl.

Återkoppling 2014 Hammarby, Råby m.fl. Återkoppling 2014 Råby m.fl. Undersökningen genomfördes på skoltid under januari och februari månad 2014. Av drygt 7700 utskickade enkäter blev 6330 enkäter besvarade. Bakgrund Liv och Hälsa Ung Västmanland

Läs mer

Alkoholvanor hos föräldrar i Kronobergs län

Alkoholvanor hos föräldrar i Kronobergs län Alkoholvanor hos föräldrar i Kronobergs län - Resultatredovisning från AUDIT - undersökning om småbarnsföräldrars alkoholvanor inom barnhälsovården i Kronobergs län vecka 45-46, 2009 Eva Åkesson & Helena

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Februari 2016

Stockholms besöksnäring. Februari 2016 Stockholms besöksnäring. Under februari månad registrerades närmare 820 tusen gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 12 jämfört med februari månad 2015. Cirka 70 av övernattningarna

Läs mer

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige,

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige, 2015-04-10 Bakgrund Att bli äldre behöver inte innebära försämrad hälsa och livskvalitet. Möjligheten att påverka äldres hälsa är större än vad man tidigare trott och hälsofrämjande och förebyggande insatser

Läs mer

Varför så bråttom? Här hamnar vi alla förr eller senare. Alkoholister, snarare förr än senare.

Varför så bråttom? Här hamnar vi alla förr eller senare. Alkoholister, snarare förr än senare. Varför så bråttom? Här hamnar vi alla förr eller senare. Alkoholister, snarare förr än senare. Alkoholmissbrukare har en överdödlighet på tre till tio gånger jämfört med genomsnittsbefolkningen Dödsfallen

Läs mer

Räntekommentar. Räntemarknaden MARKNADSKOMMENTAR - RÄNTOR

Räntekommentar. Räntemarknaden MARKNADSKOMMENTAR - RÄNTOR Räntekommentar Räntemarknaden Denna höst har varit turbulent men vi tycker att det finns stora skillnader jämfört med korrektionen under 2011. Redan under våren och tidig höst har obligationsmarknaden

Läs mer

Undersökning om ålänningars alkohol- och narkotikabruk samt spelvanor år 2011

Undersökning om ålänningars alkohol- och narkotikabruk samt spelvanor år 2011 Undersökning om ålänningars alkohol- och narkotikabruk samt spelvanor år 2011 Undersökningens syfte, metod och urval Syfte Kartlägga ålänningarnas tobaks-, alkoholvanor och bruk av narkotika samt jämföra

Läs mer

* För info om våra kurser i Beteendemedicin och Hälsopsykologi I + II (10+10p), se: www.bmhp.net 1

* För info om våra kurser i Beteendemedicin och Hälsopsykologi I + II (10+10p), se: www.bmhp.net 1 Hur motiverar vi människor att ändra beteende? Jan Lisspers Forskningsgruppen för Beteendemedicin och Hälsopsykologi SHV-institutionen, MittHögskolan Campus Östersund Sektionerna för Psykologi / Personskadeprevention

Läs mer

Datum 2011-07-06 Dnr 1101478. Förslag till överenskommelse mellan Region Skåne och Spelberoendes förening i Malmö, 2012-2014

Datum 2011-07-06 Dnr 1101478. Förslag till överenskommelse mellan Region Skåne och Spelberoendes förening i Malmö, 2012-2014 Folkhälsoberedningen Avd folkhälsa och miljö Ann-Christine Lundqvist Strateg folkhälsa 044-309 3238 ann-christine.lundkvist@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2011-07-06 Dnr 1101478 1 (2) Folkhälsoberedningen

Läs mer

Bilaga A: Frekvenstabell Sverige 2011. Sektion: Tillgång till sjukvård

Bilaga A: Frekvenstabell Sverige 2011. Sektion: Tillgång till sjukvård Ja 26279 64% 64% Nej 14761 36% 36% Minns ej/vill ej svara 270 1% Ja 13529 33% 33% Nej 27403 67% 66% Minns ej/vill ej svara 378 1% (5) Instämmer helt 23216 58% 56% (4) Instämmer delvis 8668 22% 21% (3)

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Nationella resultat 2013

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Nationella resultat 2013 Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Nationella resultat 2013 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte

Läs mer

3 Den offentliga sektorns storlek

3 Den offentliga sektorns storlek Offentlig ekonomi 2009 Den offentliga sektorns storlek 3 Den offentliga sektorns storlek I detta kapitel presenterar vi de vanligaste sätten att mäta storleken på den offentliga sektorn. Dessutom redovisas

Läs mer