Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård. Bilaga 6 Patientrelaterat utfall avseende hälso- och sjukvård, frekvenstabeller och EQ- 5D

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård. Bilaga 6 Patientrelaterat utfall avseende hälso- och sjukvård, frekvenstabeller och EQ- 5D"

Transkript

1 Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård Bilaga 6 Patientrelaterat utfall avseende hälso- och sjukvård, frekvenstabeller och EQ- 5D

2 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda texterna i kommersiella sammanhang. Socialstyrelsen har ensamrätt att bestämma hur detta verk får användas, enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (upphovsrättslagen). Även bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten, och du måste ha upphovsmannens tillstånd för att använda dem. Publicerad januari

3 Innehåll Patientrelaterat utfall avseende hälso- och sjukvård... 4 Upplevd service (F01)... 4 Bedömning av egenvårdsförmåga (F02)... 6 Självskattad hälsa mätt med EuroQol 5-Dimension (EQ-5D)... 7 Enkätdelens utformning... 7 Utfall och variation... 7 Felkällor och tolkningar... 7 Resultat

4 Patientrelaterat utfall avseende hälso- och sjukvård Inom Nationella diabetesregistret (NDR) pågår ett utvecklingsarbete som rör patientrapporterat utfall (PROM), och här redovisas frekvenstabellerna från indikatorerna Upplevd service (F01) och Bedömning av egenvårdsförmåga (F02) samt Självskattad hälsa mätt med EuroQol 5-Dimension, EQ- 5D. Upplevd service (F01) Tabell F01:1. Andel (procent) personer med typ 2-diabetes respektive typ 1- diabetes som gav olika svarsalternativ på frågorna om upplevd service från läkare att vårdpersonalen förstod din situation? Förstod Förstod inte alls Procent (typ 2/typ1) 55/55 26/26 13/13 4/5 2/1 den information du fick om prover/undersökning? Procent (typ 2/typ1) 55/59 25/25 12/13 5/3 3/1 den information/råd som du fick om hur du skall hantera din diabetes i olika situationer? Procent (typ 2/typ1) 46/49 28/29 15/16 6/4 4/2 din möjlighet att delta i beslut när det gäller din egenvård? i hög grad Procent (typ 2/typ1) 43/55 30/29 17/12 6/3 4/1 din möjlighet att delta i beslut när det gäller den medicinska behandlingen av din diabetes? i hög grad Procent (typ 2/typ1) 42/51 28/31 17/12 7/4 6/2 Vid senaste kontakten, hur bedömer du bemötandet du fick av vårdpersonalen? inte inte Procent (typ 2/typ1) 67/72 18/17 9/8 3/2 2/1 4

5 Vad är ditt totala intryck av din senaste kontakt med diabetesvården? nöjd Procent (typ 2/typ1) 55/60 25/25 13/10 4/3 3/1 missnöjd Tabell F01:2. Andel (procent) personer med typ 2-diabetes respektive typ 1- diabetes som gav olika svarsalternativ på frågorna om upplevd service från diabetessjuksköterska att vårdpersonalen förstod din situation? Förstod Förstod inte alls Procent (typ 2/typ1) 68/65 21/24 7/8 2/2 1/1 den information du fick om prover/undersökning? Procent (typ 2/typ1) 68/66 22/25 7/7 2/1 1/0 den information/råd som du fick om hur du skall hantera din diabetes i olika situationer? Procent (typ 2/typ1) 61/57 25/28 9/12 4/2 1/1 din möjlighet att delta i beslut när det gäller din egenvård? i hög grad Procent (typ 2/typ1) 54/61 29/30 12/8 4/2 2/1 din möjlighet att delta i beslut när det gäller den medicinska behandlingen av din diabetes? i hög grad Procent (typ 2/typ1) 52/ 56 28/32 13/10 4/1 3/1 Vid senaste kontakten, hur bedömer du bemötandet du fick av vårdpersonalen? inte inte Procent (typ 2/typ1) 77/ 80 15/15 5/4 2/1 1/0 Vad är ditt totala intryck av din senaste kontakt med diabetesvården? nöjd Procent (typ 2/typ1) 69/69 21/23 7/6 3/1 1/1 missnöjd 5

6 Tabell F01:3. Andel (procent) personer med typ 2-diabetes respektive typ 1- diabetes som gav olika svarsalternativ på frågorna om tillgänglighet läkare diabetessjuksköterska Hur upplever du tillgängligheten per telefon läkare Procent (typ 2/typ1) 35/24 28/27 21/29 9/13 6/8 Hur upplever du tillgängligheten per telefon diabetessjuksköterska Procent (typ 2/typ1) 55/55 26/31 12/10 5/3 2/2 Hur lätt eller svårt är det för dig att få ett besök när du så önskar läkare Lätt svårt Procent (typ 2/typ1) 30/18 33/34 24/28 9/12 5/8 Lätt Procent (typ 2/typ1) 50/40 31/39 14/16 4/4 2/1 svårt Bedömning av egenvårdsförmåga (F02) Tabell F02:1. Andel (procent) personer med typ 2-diabetes respektive typ 1- diabetes som gav olika svarsalternativ på frågorna om egenvårdsförmåga Jag upplever att jag har tillräckliga kunskaper och färdigheter för att kunna hantera min diabetes. Hur lätt eller svårt är det för dig att få ett besök när du så önskar diabetessjuksköterska I stor Inte alls utsträckning Procent (typ 2/typ1) 41/45 35/42 19/10 4/2 1/1 Jag upplever att jag i regel kan lösa de problem I stor Inte alls som kan uppkomma i min diabetes- egenvård utsträckning Procent (typ 2/typ1) 40/41 38/45 18/11 4/2 1/1 Jag upplever att jag i regel kan hantera mina I stor Inte alls känslor och den vardagsstress som jag utsätts för, utan att det påverkar min egenvårdsförmåga utsträckning Procent (typ 2/typ1) 44/33 33/36 18/22 5/7 1 /2 Hur nöjd är du med din egen diabetesegenvård? nöjd Procent (typ 2/typ1) 40/22 36/40 18/30 5/7 1/1 missnöjd 6

7 Självskattad hälsa mätt med EuroQol 5- Dimension (EQ-5D) EuroQol 5-Dimension (EQ-5D) är ett välkänt generiskt frågeformulär vars syfte är att mäta patienternas upplevda hälsostatus. Det används av flera kvalitetsregister i Sverige. Standardversionen innehåller en del där varje svarsperson skattar sin hälsostatus på en termometerliknande skala, en så kallad rating scale eller visuell analog skala, VAS-skala, samt en enkätdel där individen klassificerar sin hälsa i fem dimensioner: rörlighet, hygien, huvudsakliga aktiviteter, smärtor samt oro och nedstämdhet. För varje dimension finns tre allvarlighetsgrader: inga, måttliga eller svåra besvär. Svaren på enkätdelen kan sammanställas till en hälsoprofil som visar svarsfrekvenserna för varje dimension. Det går även att ta fram ett sammanfattande preferensbaserat hälsoindex. Till varje möjlig kombination kopplas en kvalitetsvikt. Den baseras på frågor till ett representativt befolkningsurval om hur de värderar de möjliga hälsotillstånden. Det resulterar i ett mått på hälsostatus som speglar samhällets värdering av olika hälsotillstånd. Detta index används framför allt för hälsoekonomiska utvärderingar. Enkätdelens utformning Enkätdelen av EQ 5D ingår i Nationella diabetesregistrets (NDR) enkät som rör patientrelaterat utfall. Resultaten från EQ-5D redovisas som svarsfrekvens av de olika svarsalternativen för varje fråga. Utfall och variation Inom ramen NDR har föreliggande enkät använts i tre pilotstudier. Sammanlagt har knappt enkäter skickats till personer med diabetes som vårdas inom primärvården och på sjukhus. Totalt svarade knappt individer på den utskickade enkäten, vilket ger en svarsfrekvens på 53 procent. Materialet är uppdelat efter typ 1- och typ 2-diabetes, där andelen för respektive svarsalternativ för gruppen med typ 2-diabetes redovisas först, följd av andelen för gruppen med typ 1-diabetes. Felkällor och tolkningar En möjlig felkälla kan vara att alla patienter kanske inte vill besvara samtliga frågor. Det finns också en risk för felregistrering. Det är svårt att dra slutsatser på riksnivå, eftersom undersökningarna endast omfattar personer med typ 1- och typ 2-diabetes på sjukhus i södra och mellersta Sverige samt på vårdcentraler inom en region i Sverige. Till det kommer att svarsfrekvensen var 53 procent. Mätinstrumentet EQ-5D har en övre begränsning som gör att det inte kan uppfatta skillnader över en viss gräns, i flertalet av fem hälsodimensioner. Begränsningen gäller framför allt dimensionerna rörlighet, hygien och huvudsakliga aktiviteter. I något mindre utsträckning gäller den också för smärta samt för oro och nedstämdhet. I fackspråket kallar man detta för takeffekter. Effekterna medför bland annat att det är svårt att upp- 7

8 täcka förbättringar i en population. Dessutom är det en begränsning att instrumentet inte kan användas på individnivå, att det inte är diabetesspecifikt och att det dessutom skiljer gör åtskillnad mellan personer med typ 1- diabetes och personer med typ 2-diabetes. Resultat Gruppen med typ 1-diabetes domineras av yngre personer, medan gruppen med typ 2-diabetes domineras av äldre. Därför blir svarsmönstret i stora drag likadana vid en sådan uppdelning. 66 procent av personerna med typ 1- diabetes är mellan 30 och 64 år, och 56 procent av personerna med typ 2- diabetes är mellan 65 och 80 år. Huvuddelen av personerna med diabetes (92 procent) är år. Endast 3 procent är yngre än 30 år och 5 procent är äldre än 80 år. Skillnaderna i svarsmönstret är som regel små mellan de största patientgrupperna i materialet. Knappt 96 procent av patienterna i åldersgruppen år anger att de klarar att sköta sin hygien, vilket kan jämföras med 94 procent i åldersgruppen år. På frågan om huvudsakliga aktiviteter anger 84 procent av patienterna i åldersgruppen år att de klarar att utföra dessa. I åldersgruppen 65 till 80 år är det 83 procent som anger att de klarar att utföra sina huvudsakliga aktiviteter. Även för frågan om smärta är skillnaderna små, 50 procent i den yngre gruppen och 49 procent i den äldre anger att de inte har några smärtor. Något större är skillnaden beträffande svarsalternativet om måttliga smärtor. Där anger 43 procent av de yngre (30-64 år) att de har måttliga smärtor, vilket kan jämföras med 46 procent i den äldre gruppen (65-80 år). Det är främst i dimensionen som avser mäta oro/nedstämdhet som större skillnader framgår mellan de båda grupperna. Det är 58 procent i den yngre gruppen och 65 procent i den äldre gruppen som inte upplever sig vara oroliga eller nedstämda. De yngre upplever sig vara oroliga eller nedstämda i större utsträckning än de äldre, 37 mot 33 procent. 8

9 Tabell 6:3. Andel (procent) personer med typ 2-diabetes respektive typ 1-diabetes som gav olika svarsalternativ på frågorna i EQ-5D. Jag går utan svårighet Jag kan gå med viss svårighet Jag är sängliggande Rörlighet 70/84 30/16 0/0 Jag behöver ingen hjälp med min Jag har vissa problem med att tvätta Jag kan inte tvätta eller klä mig själv dagliga hygien, mat eller påklädnad eller klä mig själv Hygien 94/96 5/3 1/1 Jag klarar mina huvudsakliga aktiviteter Jag har vissa problem med att klara mina huvudsakliga aktiviteter Huvudsakliga aktiviteter 82/86 16/12 2/1 Jag har varken smärtor eller besvär Jag har måttliga smärtor eller besvär Smärtor/besvär 49/53 45/42 6/5 Jag är inte orolig eller nedstämd Jag är orolig eller nedstämd i viss utsträckning Oro/nedstämdhet 62/58 35/38 3/4 Jag klarar inte mina huvudsakliga aktiviteter Jag har svåra smärtor eller besvär Jag är i högsta grad orolig eller nedstämd 9

EQ5D FORM-MONTH 0 / / Rörlighet Jag går utan svårigheter Jag kan gå men med viss svårighet Jag är sängliggande

EQ5D FORM-MONTH 0 / / Rörlighet Jag går utan svårigheter Jag kan gå men med viss svårighet Jag är sängliggande EQ5D FORM-MONTH 0 Section to be completed by the RITAZAREM Participant Markera, genom att kryssa i en ruta i varje nedanstående grupp, vilket påstående som bäst beskriver Ditt hälsotillstånd i dag. Rörlighet

Läs mer

Nationella riktlinjer Utvärdering Diabetesvård. Landstingsprofiler Bilaga 3

Nationella riktlinjer Utvärdering Diabetesvård. Landstingsprofiler Bilaga 3 Nationella riktlinjer Utvärdering 2015 Diabetesvård Landstingsprofiler Bilaga 3 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

EQ-5D resultat i en population EQ-5D i jämförelse med folkhälsoenkäter i SLL

EQ-5D resultat i en population EQ-5D i jämförelse med folkhälsoenkäter i SLL EQ-5D resultat i en population EQ-5D i jämförelse med folkhälsoenkäter i SLL Institutet för kvalitetsindikatorer AB I Box 9129, SE-400 93 Göteborg I Tel: 031-730 31 00 I E-mail: info@indikator.org I www.indikator.org

Läs mer

Studiedesign. Crash-course i hälso-ekonomi. Bakgrund och begrepp QALY EQ-5D Kostnadseffekt-analys Markov-modeller

Studiedesign. Crash-course i hälso-ekonomi. Bakgrund och begrepp QALY EQ-5D Kostnadseffekt-analys Markov-modeller Studiedesign Crash-course i hälso-ekonomi Bakgrund och begrepp QALY EQ-5D Kostnadseffekt-analys Markov-modeller Bakgrund Ständigt ökade behov och växande efterfrågan på hälso- och sjukvård kombinerat med

Läs mer

Hälso- och sjukvårdspersonalens. rådgivning om alkohol. En enkätstudie hösten 2012

Hälso- och sjukvårdspersonalens. rådgivning om alkohol. En enkätstudie hösten 2012 Hälso- och sjukvårdspersonalens syn på rådgivning om alkohol En enkätstudie hösten 2012 Vid frågor kontakta Riitta Sorsa e-post riitta.sorsa@socialstyrelsen.se tel 075-247 34 91 Du får gärna citera Socialstyrelsens

Läs mer

Nätverksgruppsmöte i Nätverket Uppdrag Hälsa Stockholm 2011-05-06

Nätverksgruppsmöte i Nätverket Uppdrag Hälsa Stockholm 2011-05-06 Nätverksgruppsmöte i Nätverket Uppdrag Hälsa Stockholm 2011-05-06 Socioekonomins betydelse för hälsa på lika villkor Krister Järbrink, hälsoekonomisk rådgivare Hälso- och sjukvårdslag 1982:763 Mål för

Läs mer

Studiedesign. Crash-course i hälso-ekonomi. Bakgrund och begrepp QALY EQ-5D Kostnadsnytto-analys Markov-modeller

Studiedesign. Crash-course i hälso-ekonomi. Bakgrund och begrepp QALY EQ-5D Kostnadsnytto-analys Markov-modeller Studiedesign Crash-course i hälso-ekonomi Bakgrund och begrepp QALY EQ-5D Kostnadsnytto-analys Markov-modeller Sverker Svensjö Kirurgkliniken, Falu Lasarett Den etiska plattformen: 1 Människovärdesprincipen

Läs mer

2. På grund av smärta kan jag inte lyfta tunga saker från golvet, det går bra om de är bra placerade t ex på ett bord

2. På grund av smärta kan jag inte lyfta tunga saker från golvet, det går bra om de är bra placerade t ex på ett bord Oswestry score Följande frågor är utformade för att ge oss information om hur din rygg påverkar det dagliga livet. Besvara varje avsnitt och markera bara den enda ruta som passar dig. Vi är medvetna om

Läs mer

Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård. Bilaga 8 Patientutbildning i grupp en modellbaserad analys

Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård. Bilaga 8 Patientutbildning i grupp en modellbaserad analys Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård Bilaga 8 Patient i grupp en modellbaserad analys Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i smaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Förskrivning av centralstimulantia vid adhd. Utvecklingen från 2006 till 2013

Förskrivning av centralstimulantia vid adhd. Utvecklingen från 2006 till 2013 Förskrivning av centralstimulantia vid adhd Utvecklingen från 2006 till 2013 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Nationella resultat 2013

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Nationella resultat 2013 Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Nationella resultat 2013 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte

Läs mer

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 12.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2012-01-01 och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 13.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2013-01-01 och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2010. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2010. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg VIDARKLINIKEN 2010 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg Kontakt: Kvalitet & Utveckling karin.lilje@vidarkliniken.se VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION

Läs mer

Patientenkät. Det här formuläret avser Din situation vid inskrivning för rehabilitering

Patientenkät. Det här formuläret avser Din situation vid inskrivning för rehabilitering Patientenkät Det här formuläret avser Din situation vid inskrivning för rehabilitering Vi följer upp vården för att vara säkra på att Du får en vård med hög kvalitet. För att kunna göra det på bästa sätt

Läs mer

Uppföljning av deltagare i projekt SAM

Uppföljning av deltagare i projekt SAM Uppföljning av deltagare i projekt SAM Anna Holmgren Kompetenscentrum för hälsa, Landstinget Västmanland Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Sammanfattning... 3 Hur gjordes uppföljningen? 4

Läs mer

- med fokus på hälsoekonomiska utvärderingar

- med fokus på hälsoekonomiska utvärderingar - med fokus på hälsoekonomiska utvärderingar Hälsoekonomi vad, varför & hur? Hälsoekonomiska analyser och dess användningsområden Praktiska exempel tillämpad vetenskap som förenar ekonomiska teorier och

Läs mer

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Uppföljning 2012 Bakgrund Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK, ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och

Läs mer

Nationell utvärdering 2011 Strokevård

Nationell utvärdering 2011 Strokevård Nationell utvärdering 2011 Strokevård Kommunernas insatser Bilaga 4: Enkät till kommuner och stadsdelar Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

Tertialrapport 2 om anmälan från enskild och lex Sarah inom socialtjänsten 2017

Tertialrapport 2 om anmälan från enskild och lex Sarah inom socialtjänsten 2017 Tertialrapport 2 om anmälan från enskild och lex Sarah inom socialtjänsten 2017 Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

TABELLBILAGA Anhöriga som ger omsorg till närstående. omfattning och konsekvenser

TABELLBILAGA Anhöriga som ger omsorg till närstående. omfattning och konsekvenser TABELLBILAGA Anhöriga som ger omsorg till närstående omfattning och konsekvenser Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

11. Datum: 02. Sjukhus: 03. Randomiseringsnr: LJUNO. (Ljumskbråckstudien i Norrland) ENKÄT Före operation. (ifylls av patienten)

11. Datum: 02. Sjukhus: 03. Randomiseringsnr: LJUNO. (Ljumskbråckstudien i Norrland) ENKÄT Före operation. (ifylls av patienten) 11. Datum: 02. Sjukhus: 03. LJUNO (Ljumskbråckstudien i Norrland) ENKÄT Före operation (ifylls av patienten) 1 LJUNO 04. PERSONNUMMER : Markera, genom att kryssa i en ruta i varje nedanstående grupp (så

Läs mer

Patientformulär. Bättre Omhändertagande av patienter med Artros. Uppföljning

Patientformulär. Bättre Omhändertagande av patienter med Artros. Uppföljning Patientformulär Bättre Omhändertagande av patienter med Artros Uppföljning Tack för att Du tar Dig tid att svara på samtliga frågor! All information Du lämnar kommer att behandlas konfidentiellt och sparas

Läs mer

PreProm FRÅGEFORMULÄR - ALLMÄNT FOTOPERATION

PreProm FRÅGEFORMULÄR - ALLMÄNT FOTOPERATION FRÅGEFORMULÄR - ALLMÄNT FOTOPERATION INSTRUKTION: Detta formulär innehåller allmänna frågor och 4 frågor om hur du ser på din fot / fotled. Besvara frågorna genom att kryssa för det alternativ du tycker

Läs mer

NYCKELTAL NATIONELL PATIENTENKÄT

NYCKELTAL NATIONELL PATIENTENKÄT NYCKELTAL NATIONELL PATIENTENKÄT Sida 1 av 26 Svarsfrekvenser Referensdata Korrigerad svarsfrekvens riket Korrigerad svarsfrekvens regionen Svarsfrekvenser Antal 35,2 37,6 Procent Totalt utskickade Returnerade

Läs mer

Nationell Patientenkät Somatisk öppen och slutenvård vuxna 2018 Resultatrapport för Norrbotten

Nationell Patientenkät Somatisk öppen och slutenvård vuxna 2018 Resultatrapport för Norrbotten Nationell Patientenkät Somatisk öppen och slutenvård vuxna 2018 Resultatrapport för Norrbotten Bakgrund Nationell Patientenkät (NPE) är ett samlingsnamn för återkommande nationella undersökningar av patientupplevelser

Läs mer

Hälsorelaterad livskvalitet i Uppsala län en befolkningsundersökning med EQ-5D

Hälsorelaterad livskvalitet i Uppsala län en befolkningsundersökning med EQ-5D Hälsorelaterad livskvalitet i Uppsala län 2004 - en befolkningsundersökning med EQ-5D Anders Berglund, Inna Feldman Samhällsmedicinska enheten, Landstinget i Uppsala län Hälsorelaterad livskvalitet i Uppsala

Läs mer

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 14.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2015-01-01 och därefter. RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

Tertialrapport 3 om enskilda klagomål och lex Maria inom hälsooch sjukvården 2017

Tertialrapport 3 om enskilda klagomål och lex Maria inom hälsooch sjukvården 2017 Tertialrapport 3 om enskilda klagomål och lex Maria inom hälsooch sjukvården 2017 Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till

Läs mer

Diabetesvården - ur ett hälsoekonomiskt perspektiv

Diabetesvården - ur ett hälsoekonomiskt perspektiv Revisionsrapport Diabetesvården - ur ett hälsoekonomiskt perspektiv Norrbottens läns landsting December 2008 Hans Rinander, certifierad kommunal revisor, projektledare Lars Lindholm, professor i hälsoekonomi

Läs mer

Tertialrapport 3 om anmälan från enskild och lex Sarah inom Socialtjänsten 2017

Tertialrapport 3 om anmälan från enskild och lex Sarah inom Socialtjänsten 2017 Tertialrapport 3 om anmälan från enskild och lex Sarah inom Socialtjänsten 2017 Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Undersökning Sjukgymnastik PUK. Tidpunkt 2014-04

Undersökning Sjukgymnastik PUK. Tidpunkt 2014-04 Sammanfattande rapport VO Aktiv Fysioterapi Södra Undersökning Sjukgymnastik PUK Tidpunkt Ansvarig projektledare Anne Jansson Introduktion Om Institutet för kvalitetsindikatorer (Indikator) Indikator har

Läs mer

Arbetsförmåga efter höft- eller knäledsplastik Baseline frågeformulär

Arbetsförmåga efter höft- eller knäledsplastik Baseline frågeformulär Arbetsförmåga efter höft- eller knäledsplastik Baseline frågeformulär Projekt ID- nummer Formuläret besvarades den Behandlande sjukgymnast 1. Bakgrundsinformation 1.1 Vilken operation planeras för dig?

Läs mer

Frågeformulär 2 efter avslutade rehabiliteringsinsatser

Frågeformulär 2 efter avslutade rehabiliteringsinsatser PID/MCEID Kod: Multimodal rehabilitering Frågeformulär 2 efter avslutade rehabiliteringsinsatser Detta frågeformulär ges i anslutning till avslutade rehabiliteringsinsatser till alla patienter som deltar

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Resultat för Mora Hemtjänst

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Resultat för Mora Hemtjänst Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Resultat för Mora Hemtjänst Resultaten för er kommun Det här är en sammanställning av resultaten för er kommun från undersökningen Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013 Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan,

Läs mer

Tertialrapport 2 om enskilda klagomål och lex Maria inom hälsooch sjukvården 2016

Tertialrapport 2 om enskilda klagomål och lex Maria inom hälsooch sjukvården 2016 Tertialrapport 2 om enskilda klagomål och lex Maria inom hälsooch sjukvården 2016 Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till

Läs mer

Vårdbarometern 2013 Landstingsjämförelse. Mätningen utförd under höst och vår 2013 aarika.soukka@indikator.org, projektledare Indikator

Vårdbarometern 2013 Landstingsjämförelse. Mätningen utförd under höst och vår 2013 aarika.soukka@indikator.org, projektledare Indikator Vårdbarometern 2013 Landstingsjämförelse Mätningen utförd under höst och vår 2013 aarika.soukka@indikator.org, projektledare Indikator Så här läser du presentationen Rapporten redovisar resultatet för

Läs mer

Presentationsmaterial från informationseftermiddag om hjärtsvikt, Pulsen, 2010-01-19 och 2010-01-28. Hjärtrehabilitering. Centrala Sjukgymnastiken

Presentationsmaterial från informationseftermiddag om hjärtsvikt, Pulsen, 2010-01-19 och 2010-01-28. Hjärtrehabilitering. Centrala Sjukgymnastiken Hjärtrehabilitering Centrala Sjukgymnastiken Inklusionskriterier Hjärtrehab Hjärtinfarkt Hjärtinfarkt + PCI Bypass operation Klaffoperation Akut PCI Patienten ska komma via hjärtrehabmott SÄS Patienten

Läs mer

Folkhälsoenkäten 2010

Folkhälsoenkäten 2010 Folkhälsoenkäten 2010 : Resultat för Folkhälsonämndsområdena i Västerbotten, övriga Norrland och övriga Sverige FoUU staben Västerbottens läns landsting 901 89 UMEÅ I Innehållsförteckning Förord III Hälsa

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Stockholms län Resultat för Kungsholmen Hemtjänst

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Stockholms län Resultat för Kungsholmen Hemtjänst Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Stockholms län Resultat för Kungsholmen Hemtjänst Resultaten för er stadsdel Det här är en sammanställning av resultaten för er stadsdel från undersökningen Vad

Läs mer

Tertialrapport 3 om enskilda klagomål och lex Maria inom hälsooch sjukvården 2016

Tertialrapport 3 om enskilda klagomål och lex Maria inom hälsooch sjukvården 2016 Tertialrapport 3 om enskilda klagomål och lex Maria inom hälsooch sjukvården 2016 Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till

Läs mer

NYCKELTAL NATIONELL PATIENTENKÄT

NYCKELTAL NATIONELL PATIENTENKÄT NYCKELTAL NATIONELL PATIENTENKÄT Sida 1 av 27 Svarsfrekvenser Referensdata Korrigerad svarsfrekvens riket Korrigerad svarsfrekvens regionen Svarsfrekvenser Antal 42,9 45,3 Procent Totalt utskickade Returnerade

Läs mer

Tertialrapport 1 om enskilda klagomål och lex Sarah-anmälningar inom socialtjänsten 2017

Tertialrapport 1 om enskilda klagomål och lex Sarah-anmälningar inom socialtjänsten 2017 Tertialrapport 1 om enskilda klagomål och lex Sarah-anmälningar inom socialtjänsten 2017 Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

KUPP Äldrevård och omsorg K U P P Kvalitet Ur Patientens Perspektiv 2007 ImproveIT AB & Bodil Wilde Larsson

KUPP Äldrevård och omsorg K U P P Kvalitet Ur Patientens Perspektiv 2007 ImproveIT AB & Bodil Wilde Larsson Denna enkät är ett referensexemplar. För mer information - se enkätens sista sida KUPP Äldrevård och omsorg K U P P Kvalitet Ur Patientens Perspektiv 2007 ImproveIT AB & Bodil Wilde Larsson 1. Ålder 2.

Läs mer

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Rapportförfattare: Jenny Nordlöw Inledning Denna rapport är en del av Bergsjöns Vårdcentrals arbete för att kartlägga och förbättra

Läs mer

Tolkcentralen Brukarundersökning november 2014

Tolkcentralen Brukarundersökning november 2014 Region Skåne Skånevård KRYH Habilitering & Hjälpmedel Tolkcentralen Tolkcentralen Brukarundersökning november 2014 Tolkcentralen brukarundersökning november 2014 Tolkcentralen, Region Skåne genomförde

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015. Resultat för Bollnäs Hemtjänst

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015. Resultat för Bollnäs Hemtjänst Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015 Resultat för Bollnäs Hemtjänst Resultaten för er kommun Det här är en sammanställning av resultaten för er kommun från undersökningen Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?

Läs mer

Tertialrapport 1 om enskilda klagomål och lex Maria inom hälsooch sjukvården 2016

Tertialrapport 1 om enskilda klagomål och lex Maria inom hälsooch sjukvården 2016 Tertialrapport 1 om enskilda klagomål och lex Maria inom hälsooch sjukvården 2016 Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till

Läs mer

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar Om PSA-prov För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar Information från Socialstyrelsen Augusti 2014. Detta är en uppdaterad version av de broschyrer som utkom 2007

Läs mer

Folkhälsoenkäten 2010

Folkhälsoenkäten 2010 Folkhälsoenkäten 2010 : Resultat för Norrlandslänen och övriga Sverige FoUU staben Västerbottens läns landsting 901 89 UMEÅ I Innehållsförteckning Förord III Hälsa 1 Välbefinnande 20 Läkemedel 44 Vårdutnyttjande

Läs mer

Hälsan sämre för kvinnor och arbetare JOSÉ FERRAZ NUNES

Hälsan sämre för kvinnor och arbetare JOSÉ FERRAZ NUNES Hälsan sämre för kvinnor och arbetare Hälsan SÄMRE för kvinnor och ARBETARE JOSÉ FERRAZ NUNES H älsoekonomi betecknar ett kunskapsområde som omfattar såväl sjukvård som förebyggande insatser och rehabilitering.

Läs mer

Vårdresultat för patienter 2017

Vårdresultat för patienter 2017 Kvalitetsregister ECT Vårdresultat för patienter 17 Elbehandling (ECT) Vad är elbehandling Elektrokonvulsiv terapi (ECT) är en behandling som används vid svåra psykiska sjukdomar, framför allt vid svår

Läs mer

Självskattad hälsa med hälsoenkäten RAND-36

Självskattad hälsa med hälsoenkäten RAND-36 Självskattad hälsa med hälsoenkäten RAND-36 Patientrapporterat mått - ett kraftfullt verktyg i personcentrerad vård Agneta Pagels Sjuksköterska, kvalitetssamordnare Njurmedicin, Karolinska Universitetssjukhuset

Läs mer

Primärvård 2015 läkarbesök. Region Gävleborg

Primärvård 2015 läkarbesök. Region Gävleborg Primärvård 2015 läkarbesök Region Gävleborg 7 290 st. 2 731 st. 37.5 % Utskickade enkäter Inkomna svar Svarsfrekvens Landsting Utskickade enkäter: 7 290 st. Inkomna svar: 2 731 st. Svarsfrekvens: 37.5

Läs mer

METABOL INTERVENTION (MINT) DEN SVENSKA IMPACT-STUDIEN. Patientenkät - Bas

METABOL INTERVENTION (MINT) DEN SVENSKA IMPACT-STUDIEN. Patientenkät - Bas METABOL INTERVENTION (MINT) DEN SVENSKA IMPACT-STUDIEN Patientenkät - Bas Namn: Personnummer: Datum: Att tänka på när du fyller i enkäten: Det finns inga svar som är rätt eller fel, det är din personliga

Läs mer

Självskattad munhälsa: Är Du i allmänhet nöjd med Dina tänder?

Självskattad munhälsa: Är Du i allmänhet nöjd med Dina tänder? Självskattad munhälsa: Är Du i allmänhet nöjd med Dina tänder? Kalmar: Det stora flertalet är i allmänhet nöjda med sina tänder (79%) och sina tänders utseende (76%). En andel på 21% är inte nöjda med

Läs mer

SMEDJEBACKENS KOMMUN 2010-04-16 Socialförvaltningen Anita Jernberg Utredningssekreterare Telefon: 0240-66 03 39

SMEDJEBACKENS KOMMUN 2010-04-16 Socialförvaltningen Anita Jernberg Utredningssekreterare Telefon: 0240-66 03 39 SMEDJEBACKENS KOMMUN 2010-04-16 Socialförvaltningen Anita Jernberg Utredningssekreterare Telefon: 0240-66 03 39 Socialnämnden Brukarundersökning hemtjänsttagare med daglig hjälp november 2009 Sammanfattning

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Resultat för Örebro Särskilt boende

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Resultat för Örebro Särskilt boende Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Resultat för Örebro Särskilt boende Resultaten för er kommun Det här är en sammanställning av resultaten för er kommun från undersökningen Vad tycker de äldre

Läs mer

Kataraktoperationer. Resultat från patientenkät hösten 2009

Kataraktoperationer. Resultat från patientenkät hösten 2009 Kataraktoperationer Resultat från patientenkät hösten 2009 Utvecklingsavdelningen Analysenheten Helene Johnsson September 2010 Sammanfattning I denna rapport presenteras resultatet från patientenkät hösten

Läs mer

Södra sjukvårdsregionen

Södra sjukvårdsregionen Södra sjukvårdsregionen Regionalt samarbete Medborgarundersökning Mars 2018 Genomförd av Institutet för kvalitetsindikatorer (Indikator) Innehåll Sammanfattning Om undersökningen Om respondenterna Resultat

Läs mer

Hälsoekonomi. Hälsoekonomi, , Agneta Andersson, Fil Dr

Hälsoekonomi. Hälsoekonomi, , Agneta Andersson, Fil Dr Hälsoekonomi tillämpad vetenskap som förenar ekonomiska teorier och analysmetoder med kunskap om faktorer som påverkar människors hälsa samt om hälso- och sjukvårdens organisation och finansiering. Nationalencyklopedin

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Resultat för Lund Särskilt boende

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Resultat för Lund Särskilt boende Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Resultat för Lund Särskilt boende Resultaten för er kommun Det här är en sammanställning av resultaten för er kommun från undersökningen Vad tycker de äldre om

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Resultat för Karlstad Särskilt boende

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Resultat för Karlstad Särskilt boende Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Resultat för Karlstad Särskilt boende Resultaten för er kommun Det här är en sammanställning av resultaten för er kommun från undersökningen Vad tycker de äldre

Läs mer

Resultat från patientenkäten vid bakteriell meningit

Resultat från patientenkäten vid bakteriell meningit 1 Resultat från patientenkäten vid bakteriell meningit Det finns ett starkt tryck från bl.a. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL, som finansierar kvalitetsregistret), att det ska ingå patientrapporterade

Läs mer

Anvisningar för kodning av infekterade sår

Anvisningar för kodning av infekterade sår Anvisningar för kodning av infekterade sår Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda texterna i kommersiella

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Resultat för Skövde Särskilt boende

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Resultat för Skövde Särskilt boende Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Resultat för Skövde Särskilt boende Resultaten för er kommun Det här är en sammanställning av resultaten för er kommun från undersökningen Vad tycker de äldre

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015. Resultat för Sjöbo Särskilt boende

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015. Resultat för Sjöbo Särskilt boende Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015 Resultat för Sjöbo Särskilt boende Resultaten för er kommun Det här är en sammanställning av resultaten för er kommun från undersökningen Vad tycker de äldre

Läs mer

Patientinformation 2014

Patientinformation 2014 Patientinformation 2014 Nationella Kvalitetsregister - information till dig som är patient För att utveckla och säkra vårdens kvalitet har din klinik valt att rapportera patientuppgifter till det nationella

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015. Resultat för Bollnäs Särskilt boende

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015. Resultat för Bollnäs Särskilt boende Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015 Resultat för Bollnäs Särskilt boende Resultaten för er kommun Det här är en sammanställning av resultaten för er kommun från undersökningen Vad tycker de äldre

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015. Resultat för Götene Särskilt boende

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015. Resultat för Götene Särskilt boende Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015 Resultat för Götene Särskilt boende Resultaten för er kommun Det här är en sammanställning av resultaten för er kommun från undersökningen Vad tycker de äldre

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015. Resultat för Hallsberg Särskilt boende

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015. Resultat för Hallsberg Särskilt boende Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015 Resultat för Hallsberg Särskilt boende Resultaten för er kommun Det här är en sammanställning av resultaten för er kommun från undersökningen Vad tycker de äldre

Läs mer

HFS Hälsovinstmätningsprojekt

HFS Hälsovinstmätningsprojekt HFS Hälsovinstmätningsprojekt Evalill Nilsson HFS Nationella konferens Malmö 061026 Vad är hälsovinstmätning? Med hälsovinstmätning menar vi mätning av patienternas självskattade hälsa, före och efter

Läs mer

Brukarundersökning Poeten 2013

Brukarundersökning Poeten 2013 Tjänsteskrivelse 1(5) 2014-01-16 SN 2011.0087 Handläggare: Patrik Jonsson, 22. socialkansliet Socialförvaltningen Brukarundersökning Poeten 2013 Sammanfattning En brukarundersökning har genomförts på Poeten,

Läs mer

Enskildas klagomål enligt PSL. En delredovisning av Regeringuppdraget (dnr S2015/08135/RS)

Enskildas klagomål enligt PSL. En delredovisning av Regeringuppdraget (dnr S2015/08135/RS) Enskildas klagomål enligt PSL En delredovisning av Regeringuppdraget (dnr S2015/08135/RS) Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015. Resultat för Öster Särskilt boende

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015. Resultat för Öster Särskilt boende Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015 Resultat för Öster Särskilt boende Resultaten för er stadsdel Det här är en sammanställning av resultaten för er stadsdel från undersökningen Vad tycker de äldre

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? En rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2014

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? En rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2014 Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? En rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2014 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan,

Läs mer

Inför mottagningsbesöket

Inför mottagningsbesöket Namn: Personnr: Datum: Inför mottagningsbesöket Inför besöket hos oss vore vi tacksamma för om Du kunde besvara dessa frågor. Svaren kommer att registreras i det nationella registret för patienter med

Läs mer

Nationell Patientenkät Primärvård 2017

Nationell Patientenkät Primärvård 2017 Nationell Patientenkät Primärvård 2017 Resultatrapport för Region Norrbotten PATIENTSÄKERHETRÅDET UPPRÄTTAD 2018-04-18 ANSVARIG FÖR RAPPORTEN EVA SJÖLUND Bakgrund Nationell Patientenkät (NPE) är ett samlingsnamn

Läs mer

Avancerad sjukvård i hemmet (ASIH)

Avancerad sjukvård i hemmet (ASIH) Avancerad sjukvård i hemmet (ASIH) Resultat från patient- och närståendeenkät 2010 Utvecklingsavdelningen 08-123 132 00 Datum: 2011-08-31 Riitta Sorsa Sammanfattning Patienter inom avancerad sjuvård i

Läs mer

Tertialrapport 1 om enskilda klagomål och lex Maria inom hälsooch sjukvården 2017

Tertialrapport 1 om enskilda klagomål och lex Maria inom hälsooch sjukvården 2017 Tertialrapport 1 om enskilda klagomål och lex Maria inom hälsooch sjukvården 2017 Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till

Läs mer

NYCKELTAL NATIONELL PATIENTENKÄT

NYCKELTAL NATIONELL PATIENTENKÄT NYCKELTAL NATIONELL PATIENTENKÄT Sida 1 av 26 Svarsfrekvenser Referensdata Korrigerad svarsfrekvens riket Korrigerad svarsfrekvens regionen Svarsfrekvenser Antal 61,2 60,8 Procent Totalt utskickade Returnerade

Läs mer

Nationell Patientenkät Specialiserad Öppen och sluten Vård 2016 Resultatrapport för Norrbottens läns landsting augusti 2016

Nationell Patientenkät Specialiserad Öppen och sluten Vård 2016 Resultatrapport för Norrbottens läns landsting augusti 2016 Nationell Patientenkät Specialiserad Öppen och sluten Vård 2016 Resultatrapport för Norrbottens läns landsting augusti 2016 PATIENTSÄKERHETRÅDET UPPRÄTTAD 2016-08-05 ANSVARIG FÖR RAPPORTEN EVA SJÖLUND

Läs mer

Anvisningar till. Ansökan om specialistkompetens för läkare med legitimation efter 1 juli 2006 (SOSFS 2008:17)

Anvisningar till. Ansökan om specialistkompetens för läkare med legitimation efter 1 juli 2006 (SOSFS 2008:17) Anvisningar till Ansökan om specialistkompetens för läkare med legitimation efter 1 juli 2006 (SOSFS 2008:17) Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

LJUNO. (Ljumskbråckstudien i Norrland) ENKÄT elva (11) dagar efter operationen. (ifylls av patienten) 41. Datum då enkäten ska fyllas i: 02.

LJUNO. (Ljumskbråckstudien i Norrland) ENKÄT elva (11) dagar efter operationen. (ifylls av patienten) 41. Datum då enkäten ska fyllas i: 02. 41. Datum då enkäten ska fyllas i: 02. Sjukhus: 03. Randomiseringsnr: LJUNO (Ljumskbråckstudien i Norrland) ENKÄT elva (11) dagar efter operationen (ifylls av patienten) 1 LJUNO 04. PERSONNUMMER : Denna

Läs mer

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 11.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2011-01-01 och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen innan patienten går hem

Läs mer

Serviceundersökning 2013 Örebro Kommun

Serviceundersökning 2013 Örebro Kommun 1 Serviceundersökning 2013 Örebro Kommun 2 Innehållsförteckning Inledning -Bakgrund och syfte 5 -Urval och svarsfrekvens 6 -Bortfallsanalys 9 -Frågorna 11 -Läsanvisning 13 Resultat -Bakgrund 14 -Totalresultat

Läs mer

Patientenkät Endokardit (hjärtklaffsinfektion) Infektion Sundsvall

Patientenkät Endokardit (hjärtklaffsinfektion) Infektion Sundsvall Namn.Personnummer.. Patientenkät Endokardit (hjärtklaffsinfektion) Infektion Sundsvall Till dig som behandlats för hjärtklaffsinfektion Infektionskliniken deltar i ett kvalitetsarbete där data från vården

Läs mer

Varför har vi QALY s och hur kan de användas?

Varför har vi QALY s och hur kan de användas? Varför har vi QALY s och hur kan de användas? Lars Lindholm Professor i hälsoekonomi Umeå International School of Public Health Umeå universitet Lars.lindholm@epiph.umu.se Innehåll: Vad är kostnadseffektivitet

Läs mer

Nationell Patientenkät Akutmottagningar Ordinarie mätning Hösten 2014. Landstingsjämförande rapport

Nationell Patientenkät Akutmottagningar Ordinarie mätning Hösten 2014. Landstingsjämförande rapport Nationell Patientenkät Akutmottagningar Ordinarie mätning Hösten 2014 Landstingsjämförande rapport Nationell Patientenkät Akutmottagningar Undersökningen i korthet Under hösten 2014 genomfördes en mätning

Läs mer

En undersökning av den patientupplevda kvaliteten Privata MVC > Admira Kvinnohälsa MVC Undersökningen ägde rum 2012 höst

En undersökning av den patientupplevda kvaliteten Privata MVC > Admira Kvinnohälsa MVC Undersökningen ägde rum 2012 höst En undersökning av den patientupplevda kvaliteten Privata MVC > Admira Kvinnohälsa MVC Undersökningen ägde rum 2012 höst Privata MVC > Admira Kvinnohälsa MVC 2012 höst 2013-02-26 Sida 1 av 23 Svarsfrekvenser

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? En rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2014

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? En rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2014 Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? En rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2014 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan,

Läs mer

Patientenkät. Det här formuläret avser Din situation vid utskrivning och uppföljning efter rehabiliteringen

Patientenkät. Det här formuläret avser Din situation vid utskrivning och uppföljning efter rehabiliteringen Patientenkät Det här formuläret avser Din situation vid utskrivning och uppföljning efter rehabiliteringen Vi följer upp vården för att vara säkra på att Du får en vård med hög kvalitet. För att kunna

Läs mer

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING Version 9.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2009-01-01och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen innan patienten går hem Personnummer

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen i Danderyds kommun 2016? Källa: Vad tycker äldre om äldreomsorgen? 2016 Socialstyrelsen

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen i Danderyds kommun 2016? Källa: Vad tycker äldre om äldreomsorgen? 2016 Socialstyrelsen Vad tycker de äldre om äldreomsorgen i Danderyds kommun 2016? Om undersökningen På regeringens uppdrag undersöker Socialstyrelsen årligen de äldres uppfattning om äldreomsorgen. 2016 års undersökning genomfördes

Läs mer

Din rätt att må bra vid diabetes

Din rätt att må bra vid diabetes Din rätt att må bra vid diabetes Svenska Diabetesförbundet om Din rätt att må bra Vi tycker att du har rätt att må bra! För att du ska må bra måste du få rätt förutsättningar att sköta din egenvård. Grunden

Läs mer

Bilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m m jämförelse av landstingen

Bilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m m jämförelse av landstingen 26 juni 2006 Bilaga till rapporten Öppna Jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. Jämförelser mellan landsting 2006 Bilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m

Läs mer

Samarbetssamtal. Ett stöd för föräldrar vid separation

Samarbetssamtal. Ett stöd för föräldrar vid separation Alla kommuner ska kunna erbjuda samarbetssamtal till föräldrar som ska eller har separerat, eller som inte har levt tillsammans. I den här foldern beskrivs kortfattat vad samarbetssamtal är. Samarbetssamtal

Läs mer

PROM Vad och varför? Margareta Kristenson,

PROM Vad och varför? Margareta Kristenson, PROM Vad och varför? Margareta Kristenson, Professor/Överläkare, Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Institutionen för Medicin och Hälsa, Linköpings Universitet Nationell koordinator för det svenska HPH

Läs mer