Hälsorelaterad livskvalitet i Uppsala län en befolkningsundersökning med EQ-5D

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hälsorelaterad livskvalitet i Uppsala län en befolkningsundersökning med EQ-5D"

Transkript

1 Hälsorelaterad livskvalitet i Uppsala län en befolkningsundersökning med EQ-5D Anders Berglund, Inna Feldman Samhällsmedicinska enheten, Landstinget i Uppsala län

2 Hälsorelaterad livskvalitet i Uppsala län en befolkningsundersökning med EQ-5D Anders Berglund, Inna Feldman Samhällsmedicinska enheten, Landstinget i Uppsala län

3 Hälsorelaterad livskvalitet i Uppsala län Resultat från befolkninsundesökningen Liv och hälsa 2004 Författare: Anders Berglund, Inna Feldman Citera gärna men ange källan: Samhällsmedicinska enheten, Landstinget i Uppsala län Kontaktinformation: Inna Feldman: inna.feldman@lul.se Anders Berglund: anders.l.berglund@akademiska.se ISSN: Tryck: Landstingstryckeriet, 2006

4 Förord Intresset för att ta reda på hur människor upplever sin hälsa har ökat kraftigt under det senaste decenniet. I ökad utsträckning önskar forskare och verksamhetsansvariga i hälso- och sjukvården ta reda på hur enskilda människor upplever sin hälsa. Detta sker till exempel inom kliniska prover som syftar till att fastställa vad en medicinsk åtgärd har för effekt på behandlade individer. En annan typ av studie där hälsomätning står i fokus är befolkningsundersökningar som ger en överblick av befolkningens hälsa vid undersökningstillfället. Livskvalitetsinstrument EQ-5D var inkluderat i enkäten vid Liv & hälsa Rapporten beskriver hälsorelaterad livskvalitet för Uppsala län som helhet samt för olika grupper i befolkningen, baserad på kön, åldrar, geografi, livsvillkor och levnadsvanor. Rapporten innehåller också en kortfattad beskrivning av livskvalitetsinstrumentet EQ-5D. Detta är en av flera rapporter som baseras på befolkningsundersökningen Liv & hälsa 2004, Landstingen i Uppsala, Sörmlands, Västmanlands, Värmlands och Örebro län samarbetar kring undersökningen. Undersökningsområdet sträcker sig således tvärs över Sverige, från norska gränsen till Östersjön. Regionen omfattar 55 kommuner med omkring 1 miljon invånare mellan 18 och 84 år. Ur denna grupp har ett slumpmässigt urval om drygt personer gjorts. Drygt har besvarat postenkäten, därav nästan från Uppsala län. Denna rapport har tagits fram av Anders Berglund och Inna Feldman verksamma vid Samhällsmedicinska enheten, Landstinget i Uppsala län. Tack till Kristina Burström och Clas Rehnberg från Enheten för Socialmedicin och Hälsoekonomi, Centrum för folkhälsa i Stockholms län landsting som gav oss inspiration. En utgångspunkt för denna rapport har varit metodiken från rapporten Hälsorelaterad livskvalitet i Stockholms län 2002 [6].

5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING 1. INLEDNING Rapportens syfte Rapportens disposition LIVSKVALITETSVIKT EQ-5D MATERIAL OCH METOD Liv & Hälsa 2004 i Uppsala län Bakgrundsvariabler Hälsovariabler Livsvillkorsvariabler Variabler för levnadsvanor Livskvalitetsvariabler Dataanalyser RESULTAT Hela materialet år Fördelning av analysvariabler Hälsorelaterad livskvalitet i hela materialet Bakgrundsvariabler och hälsorelaterad livskvalitet Kön och ålder Utbildningsnivå Sysselsättning Födelseland Kommun Hälsovariabler och hälsorelaterad livskvalitet Allmänt hälsotillstånd Psykiskt välbefinnande Långvarig sjukdom Livsvillkor och hälsorelaterad livskvalitet Kontantmarginal Löpande utgifter Levnadsvanor och hälsorelaterad livskvalitet Rökvanor Alkohol Övervikt Motionsvanor Samverkande effekter av motion, övervikt och rökning DISKUSSION OCH SLUTSATSER REFERENSER APPENDIX A... 37

6 Sammanfattning För att kunna fatta väl underbyggda politiska beslut och för att kunna arbeta med hälsofrågor är det av största vikt att veta hur befolkningen mår och lever. Självupplevd hälsorelaterade livskvalitet har visat sig vara ett bra mått på människors faktiska hälsa. Det övergripande målet för Folkhälsopolicyn i Uppsala län är en god hälsa på lika villkor. Den goda hälsan har sin grund i individens känsla av att ha ett meningsfullt liv och av att leva i ett sammanhang där man kan möta vardagens utmaningar. En god hälsa på lika villkor står för ambitionen att utjämna de skillnader i hälsa som idag råder i vårt län. Detta innebär bland annat att utsatta/underprivilegierade individer/grupper/områden måste prioriteras vid fördelning av offentliga resurser. Syftet med föreliggande rapport är att studera befolkningens hälsorelaterade livskvalitet i Uppsala län 2004 genom livskvalitetsinstrumentet EQ-5D samt göra en djupare deskriptiv analys av de måttliga respektive svåra problemen för varje EQ-5D dimension i olika grupper av befolkningen. Livskvalitetsinstrumentet EQ-5D var inkluderat i befolkningsenkäten Liv & hälsa Med hjälp av det icke-sjukdomsspecifika livskvalitetsinstrumentet kan en person klassificera sin hälsa i fem dimensioner (rörlighet, hygien, huvudsakliga aktiviteter, smärtor/besvär och oro/nedstämdhet) på en tregradig skala (inga besvär, måttliga respektive svåra besvär). Dessa resultat vägs samman till en livskvalitetsvikt ((EQ-5D index ), som motsvarar en individs hälsotillstånd. Resultaten bygger på data från drygt personer i åldern år. Medelvärdet av livskvalitetsvikten (EQ-5D index ) är högre för män (0,83) än kvinnor (0,79) i Uppsala län Detta stämmer ganska väl med faktum att kvinnor mår sämre generellt sätt. Mest problem rapporteras i dimension smärtor och besvär (drygt 40 procent för män och nästan 50 procent för kvinnor) följt av oro och nedstämdhet (ca 30 procent för män och närmare 40 procent för kvinnor). För både män och kvinnor är även andel svåra problem högst för dimensioner smärtor/besvär och oro/nedstämdhet. Minst problem rapporteras av hygien, där måttliga och svåra problem ligger under 3 procent för både män och kvinnor. I dimension oro/nedstämdhet är andel måttliga och svåra problem högre bland kvinnor än för män. Det bör noteras att kvinnor mellan år har högst andel måttliga och svåra problem. Resultaten visar att hälsorelaterad livskvalitet samvarieras med livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Utbildning, ekonomisk och social trygghet, födelseland avspeglas i varierande hälsorelaterad livskvalitet för olika grupper i samhället. Levnadsvanor så som rökning, hög alkoholkonsumtion, övervikt och motionsvanor påverkar ens hälsorelaterade livskvalitet. Resultaten varierar dock mellan olika dimensioner av hälsa. Rapporten kan ses som ett av underlagen vid uppföljning av hälsopolitiska mål. Framtida studier syftar till att använda hälsorelaterad livskvalitet med ett indexvärde för att kvalitetsjustera överlevnad, så kallade QALY vilka i sin tur kan länkas till kostnader för intervention samt möjliggör jämförelse mellan olika områden.

7 1. Inledning Begreppet livskvalitet kan ha många olika innebörder och någon allmängiltig definition finns inte. Begreppet hälsorelaterad livskvalitet används ofta för att visa hur hälsostatus, till exempel, sjukdom eller funktionsnedsättning påverkar livskvaliteten. Gemensamt för kliniska prövningar, befolkningsstudier och hälsoekonomiska utvärderingar är att hälsorelaterad livskvalitet kan vara ett relevant mått. Direkta mätmetoder för att undersöka hälsorelaterad livskvalitet är ofta komplexa och svåra att använda. Därför har flera relativt enkla instrument i form av frågeformulär blivit allt vanligare. Ett av de vanligaste är SF-36 [2], ett annat EuroQol eller EQ-5D [1]. EQ-5D utvecklades med syfte att ta fram ett mycket enkelt frågeformulär som skulle kunna användas i såväl kliniska prövningar som befolkningsstudier samt att det skulle ge underlag för att beskriva individens hälsa i en siffra (indexvärde). Framställningen i denna rapport fokuseras på EQ-5D som beskriver hälsa i fem dimensioner och i tre allvarlighetsgrader. Värdering av allvarlighetsgraden i de fem dimensionerna uttrycks som ett samlat indexvärde eller livskvalitetsvikt. Det finns ett stort behov av att mäta självrapporterad hälsorelaterad livskvalitet. Detta är viktigt, dels för att kunna följa hälsoutvecklingen i befolkningen, men även som underlag vid planering, prioritering och utvärdering av hälso- och sjukvården. Dessutom är hälsorelaterad livskvalitet en meningsfull indikator för folkhälsoarbete och hälsopolitik. Många av de viktigaste åtgärderna pågår inom andra sektorer än inom hälso- och sjukvården. Interventioner kan påverka flera hälsodindikatorer och det betyder att effekterna inte kan beskrivas bara i sjuk termer, till exempel i förändringar i förekomst av olika sjukdomar. Mätning av hälsorelaterad livskvalitet kan tillfredställa behov av att följa upp insatser både inom och utom hälso- och sjukvården som syftar till att främja hälsan och minska ojämlikhet i hälsa, det vill säga att följa upp de svenska nationella folkhälsomålen. I Uppsala läns landsting pågår ett utvecklingsarbete med att använda hälsorelaterad livskvalitetsmätning i den kliniska verksamheten. Detta är en viktig del i en hälsoorientering av hälso- och sjukvården och handlar om att stärka hälsoperspektivet i kärnverksamheterna. Data om hälsorelaterad livskvalitet på befolkningsnivå kan vara av stor nytta för bland annat vårdpersonal som en referensbas och ett stödverktyg. 1.1 Rapportens syfte Syftet med rapporten är att studera befolkningens hälsorelaterade livskvalitet i Uppsala län 2004 genom livskvalitetsinstrumentet EQ-5D samt att göra en djupare deskriptiv analys av de måttliga respektive svåra problem för varje EQ-5D dimension i olika grupper av befolkningen. Rapporten genererar en grund för uppföljning av hälsorelaterad livskvalitet samt en jämförelsebas för livskvalitetsmätning i klinisk verksamhet. 1.2 Rapportens disposition Rapporten inleds med en kort presentation av Liv & hälsa 2004 och syftet med rapporten. I nästa kapitel beskrivs livskvalitetsvikten EQ-5D. I det tredje kapitlet presenteras en mer detaljerad redovisning av Liv & Hälsa 2004, där även analysvariablerna i rapporten beskrivs noggrant. Det fjärde kapitlet presenterar resultat för hälsorelaterad livskvalitet med avseende på kön, ålder, utbildning, sysselsättning, födelseland, kommun, allmänt hälsotillstånd, psykiskt välbefinnande, långvarig sjukdom, kontantmarginal, löpande utgifter, rökvanor, berusningsdrickande, övervikt och motionsvanor. Variablerna är uppdelade i fyra kategorier, 1

8 bakgrundsvariabler, hälsovariabler, livsvillkorsvariabler och levnadsvanor. Samtliga resultat presenteras uppdelat efter kön. För resultaten i det fjärde kapitlet har några diagram lyfts fram och samtliga resultat finns beskrivna i tabellformat i Appendix A. För varje variabel finns det en tabell för EQ-5D index, antal observationer och standardavvikelse. Dessutom finns det en utförlig redovisning av de procentuella andelarna med måttliga respektive svåra problem för de fem EQ-5D dimensionerna för män och kvinnor. 2. Livskvalitetsvikt EQ-5D Ett allt mer vanligt sätt för att mäta hälsan i befolkningen är att använda sig av livskvalitetsinstrumentet EQ-5D (EuroQol). Mätinstrumentet EQ-5D är ett övergripande verktyg för att bedöma hälsorelaterad livskvalitet. Med hjälp av det icke-sjukdomsspecifika livskvalitetsinstrumentet kan en person klassificera sin hälsa i fem dimensioner, rörlighet, hygien, huvudsakliga aktiviteter (t.ex. arbete, studier, hushållssysslor, familje- och fritidsaktiviteter), smärtor/besvär och oro/nedstämdhet, på en tregradig skala (inga, måttliga respektive svåra besvär). De tre svarsalternativen för varje dimension ger totalt 243 (3 5 ) kombinationer av ett specifikt hälsotillstånd. Dessa vägs samman till en livskvalitetsvikt (EQ- 5D index ) motsvarande personens hälsotillstånd. I nedanstående figur presenteras samtliga dimensioner och svarsalternativ: Markera genom att kryssa i en ruta i varje nedanstående grupp (så här ), vilket påstående som bäst beskriver Ditt hälsotillstånd idag: Rörlighet Jag går utan svårigheter Jag kan gå men med viss svårighet Jag är sängliggande Hygien Jag behöver ingen hjälp med min dagliga hygien, mat eller påklädning Jag har vissa problem att tvätta eller klä mig själv Jag kan inte tvätta eller klä mig själv Huvudsakliga aktiviteter Jag klarar av mina huvudsakliga aktiviteter Jag har vissa problem med att klara av mina huvudsakliga aktiviteter Jag klarar inte av mina huvudsakliga aktiviteter Smärtor/besvär Jag har varken smärtor eller besvär Jag har måttliga smärtor eller besvär Jag har svåra smärtor eller besvär Oro/nedstämdhet Jag är inte orolig eller nedstämd Jag är orolig eller nedstämd i viss utsträckning Jag är i högsta grad orolig eller nedstämd Figur 1. Det beskrivande frågeformuläret för livskvalitetsinstrumentet EQ-5D. Det finns olika metoder för att beräkna varje unikt hälsotillstånd, i den här rapporten har vi använt oss av resultat från en brittisk studie där man skattat värden på koefficienter genom den s.k. trade-off metoden [3]. Har en individ inga problem och är fullt frisk så är 2

9 livskvalitetsvikten 1,000 d.v.s. har svarat på det första svarsalternativet för varje dimension (11111). Den motsatta livskvalitetsvikten är -0,594 då man angett det tredje svarsalternativet för varje dimension (33333). Vid något eller några problem sjunker vikten med motsvarande värde på koefficienten beroende på dimension och grad. Exempelvis, en individ med hälsotillståndet skulle ha svarat som visas nedan på de fem frågorna. 1. Rörlighet Nivå 1 Jag går utan svårigheter 2. Hygien Nivå 1 Jag behöver ingen hjälp med min dagliga hygien, mat eller påklädning 3. Huvudsakliga aktiviteter Nivå 1 Jag klarar av mina huvudsakliga aktiviteter 4. Smärtor/besvär Nivå 2 Jag har måttliga smärtor eller besvär 5. Oro/nedstämdhet Nivå 2 Jag är orolig eller nedstämd i viss utsträckning Detta skulle motsvara en livskvalitetsvikt (EQ-5D index ) på 0,725 enligt den brittiska studien. I denna rapport bygger analyserna av hälsorelaterad livskvalitet på data från befolkningsundersökningen Liv & hälsa 2004 i Uppsala län, som inkluderar EQ-5D frågor [10]. EQ-5D har tidigare inkluderats i befolkningsundersökningar i Stockholms län, Östergötland, Kalmar, Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland, Jämtland, Skåne och Göteborgsregionen [6-9]. 3. Material och metod 3.1 Liv & Hälsa 2004 i Uppsala län Populationen i Uppsala län i åldrarna år omfattade personer år Ur dessa drogs ett oberoende slumpmässigt urval (OSU) med fördefinierade strata (strataindelning gjordes utifrån kön, ålder och geografiskt område) på den totala stickprovsstorleken , där urvalsstorleken betraktas som stor eller mycket stor. Undersökningen skickades ut postalt och man fick tillbaka enkäter, alltså en svarsfrekvens på 65,3 procent. Kvinnor har högst svarsfrekvens (69,8 procent) medan män har en svarsfrekvens på 57,3 procent. Analyserna i denna rapport har alla EQ-5D som mätvariabel och vi har därmed exkluderat de enkäter där någon av de fem frågorna rörlighet, hygien, huvudsakliga aktiviteter, smärtor/besvär och oro/nedstämdhet inte var besvarade. Av totalt enkäter togs 384 bort och det utgjorde ett internt bortfall på 4,1 procent. Resultatet av undersökningen presenteras för olika grupper, varav vissa grupper kan innehålla få individer och dessa resultat bör därför tolkas med extra försiktighet. 3.2 Bakgrundsvariabler Bakgrundsvariabler som används i rapporten är kön, ålder, utbildning, sysselsättning, födelseland samt kommun. Variabeln ålder är uppdelad i sju åldersgrupper och bygger på information om faktisk ålder vilken tillhandahålls av SCB på individnivå. Variabeln sysselsättning är uppdelat i följande grupper: förvärvsarbetare, studerande, arbetslösa, ålderspensionärer och förtidspensionärer, där informationen baseras på individers svar från Liv & Hälsa Utbildning är både registervariabel och insamlad från Liv & Hälsa Registret påfördes och tillhandahålls av SCB på individnivå. Åldersgruppen år samt de som inte fanns med i utbildningsregistret påfördes i uppgifter från enkätundersökningen Liv & Hälsa Den är uppdelad i förgymnasial, gymnasial och eftergymnasial utbildning. Födelseland avser från vilket land individen är född i, dessa kommer också från SCB-registret 3

10 på individnivå och är uppdelat i tre grupper, född i Sverige, född i övriga Norden, född utom Norden. Kommuner avser de sju kommuner som ingår i Uppsala län, Håbo, Älvkarleby, Knivsta, Tierp, Uppsala, Enköping och Östhammar. Bakgrundsvariabler Variabel Källa Värde Kön Register över totalbefolkningen, SCB - Män - Kvinnor Ålder Register över totalbefolkningen, SCB år år år år år år år Utbildning Utbildningsregistret + Liv & Hälsa Förgymnasial utbildning för åringar samt de som ej fanns - Gymnasial utbildning med i utbildningsregistret - Eftergymnasial utbildning Sysselsättning Liv & Hälsa Arbetar - Studerande - Arbetslös - Ålderspensionerad - Förtidspensionerad Födelseland Register över totalbefolkningen, SCB - Född i Sverige - Född i övriga Norden - Född utom Norden Kommun Påförd från register - Håbo - Älvkarleby - Knivsta - Tierp - Uppsala - Enköping - Östhammar Tabell 1. Bakgrundsvariabler som används i rapporten. 3.3 Hälsovariabler De hälsovariabler som används i rapporten är allmänt hälsotillstånd, psykiskt välbefinnande och långvarig sjukdom. Frågan om det allmänna hälsotillståndet och livskvalitetsinstrumentet EQ-5D avser att mäta samma sak, men allmänt hälsotillstånd är ett mer generellt mått då man för EQ-5D kan gå in och studera specifika dimensioner i hälsan, exempelvis oro/nedstämdhet. Frågan om långvarig sjukdom ställs direkt i enkäten, och avser att mäta de som haft en sjukdom längre än 6 månader, bestående av besvär efter olycksfall, någon nedsatt funktion eller annat långvarigt hälsoproblem. Psykiskt välbefinnande bedöms utifrån individens svar på 12 frågor från Liv & hälsa 2004 angående psykiska problem och livskvalitet (fr.47-58) [4], [10]. 4

11 Hälsovariabler Variabel Källa Värde Allmänt hälsotillstånd Liv & Hälsa Bra - Varken bra eller dåligt - Dåligt Psykiskt välbefinnande Liv & Hälsa Ej nedsatt - Nedsatt Långvarig sjukdom Liv & Hälsa Långvarigt sjuk - Ej långvarigt sjuk Tabell 2. Hälsovariabler som används i rapporten 3.4 Livsvillkorsvariabler Med livsvillkor avser man att förklara en individs levnadsförhållanden, bland annat ekonomisk trygghet. Att ha en kontantmarginal vid oförutsedda utgifter och möjlighet att klara löpande utgifter är ett mått på ekonomisk trygghet. Variabeln kontantmarginal svarar på frågan om man plötsligt skulle hamna i en oförutsedd situation, där man på en vecka måste ordna fram kronor. Variabel löpande utgifter beskriver om individen haft problem under de 12 senaste månaderna att betala sina löpande utgifter så som hyra, el, telefon etc. Variablerna kontantmarginal och löpande utgifter bygger både på svar från Liv & hälsa Livsvillkorsvariabler Variabel Källa Värde Kontantmarginal Liv & Hälsa Har en kontantmarginal - Har Ej en kontantmarginal Löpande utgifter Liv & Hälsa Nej - Ja, 1 månad - Ja, 2 månader - Ja, 3-5 månader - Ja, 6-12 månader Tabell 3. Livsvillkorsvariabler som används i rapporten. 3.5 Variabler för levnadsvanor Levnadsvanor så som rökning, alkoholkonsumtion, övervikt och motionsvanor påverkar individers livskvalitet. Rökvanor och motionsvanor är variabler som bygger på svar från Liv & Hälsa Variabeln berusningsdrickande bygger på en sammanställning av tre frågor från Liv & Hälsa Utifrån hälsoenkätens frågor om vikt och längd är BMI (Body Mass Index) beräknat för varje individ där individer med ett BMI över 30 klassificeras som kraftigt överviktiga eller feta. 5

12 Levnadsvanor Variabel Källa Värde Rökvanor Liv & Hälsa Nej, jag har aldrig vanerökt - Nej, har slutat röka - Ja, jag röker någon gång ibland - Ja, ja röker dagligen Berusningsdrickande Liv & Hälsa gång/månad eller mindre ggr/månad eller mer Övervikt Liv & Hälsa Ej kraftig övervikt - Kraftig övervikt Motionsvanor Liv & Hälsa Lite motion - Måttlig motion - Måttlig regelbunden motion - Regelbunden motion eller träning Tabell 4. Variabler som beskriver levnadsvanorna i rapporten. 3.6 Livskvalitetsvariabler De livskvalitetsvariabler som rapporten bygger på är EQ-5D dimensioner samt EQ-5D livskvalitetsindex. EQ-5D är uppdelat i fem dimensioner, rörlighet, hygien, huvudsakliga aktiviteter, smärtor/besvär och oro/nedstämdhet. För varje dimension finns tre svarsalternativ inga, måttliga respektive svåra problem. Livskvalitetsindex (EQ-5D index ) avser att beskriva svaren ifrån EQ-5D dimensionerna beräknat som ett index mellan -0,594 1 [5]. Livskvalitetsinstrument Variabel Källa Dimension Värde EQ-5D dimension Liv & Hälsa Rörlighet - Inga problem - Måttliga problem - Svåra problem - Hygien - Se Rörlighet - Huvudsakliga aktiviteter - Se Rörlighet - Smärtor/besvär - Se Rörlighet - Oro/nedstämdhet - Se Rörlighet EQ-5D index Beräkningar utifrån - Index mellan EQ-5D dimensionerna Tabell 5. De livskvalitetsrelaterade variabler som används i rapporten 3.7 Dataanalyser För livskvalitetsvikt (EQ-5D index ) presenteras medelvärdet, antal observationer som används, samt medelvärdets standardavvikelse. Analyser och databearbetning har utförts i version 13 och 14 av statistikprogrammet SPSS. Samtliga resultat i rapporten presenteras separat för män och kvinnor. Information om analysvariablerna finns presenterade tidigare i avsnittet (Tabell 1 5). 6

13 4. Resultat 4.1 Hela materialet år Fördelning av analysvariabler I följande rapport används 9015 individer för att analysera EQ-5D dimensionerna samt ett beräknat EQ-5D index. Andelen kvinnor i undersökningen är något högre (53,5 procent) än andelen män (46,5 procent). Totalt är medelåldern 53,6 år, för männen var den 55,0 år och för kvinnorna något lägre 52,3 år. Andel inom utbildning är jämnt fördelad mellan könen, ca 27 procent har en förgymnasial utbildning, 36 procent har gymnasial utbildning och 36 procent har någon form av eftergymnasial utbildning. Majoriteten inom variabeln sysselsättning är förvärvsarbetare 49 procent, där ca 51 procent är män och 47 procent kvinnor. Vidare är de ålderspensionerade drygt 33 procent och övriga kategorier mellan 3 7 procent. Andelen födda i Sverige är nästan 89 procent medan födda i övriga Norden är 4 procent och de födda utanför Norden är 7 procent. Andelen män och kvinnor är jämnt fördelad i kommunerna men det skiljer sig mellan kommunerna. Andelen män och kvinnor från Uppsala kommun är 60 procent av länets befolkning, medan övriga kommuner har en genomsnittlig andel på 6 7 procent år Variabel Totalt Män Kvinnor % % % Kön - 46,5 53,5 Utbildning Förgymnasial utbildning 27,4 28,7 26,4 Gymnasial utbildning 36,2 36,4 36,1 Eftergymnasial utbildning 36,3 35,0 37,5 Sysselsättning Arbetare 49,2 51,4 47,3 Studerande 5,9 4,0 7,5 Arbetslös 3,4 3,1 3,6 Ålderspensionerad 32,6 35,4 30,1 Förtidspensionerad 4,4 3,3 5,4 Födelseland Född i Sverige 88,6 88,9 88,3 Född i övriga Norden 4,2 3,7 4,6 Född utom Norden 7,2 7,4 7,1 Kommun Håbo 6,7 6,6 6,8 Älvkarleby 6,3 6,3 6,3 Knivsta 6,7 6,8 6,7 Tierp 6,8 6,8 6,9 Uppsala 60,0 59,8 60,1 Enköping 6,8 7,0 6,7 Östhammar 6,7 6,8 6,7 Medelålder 53,6 55,0 52,3 Tabell 6. Bakgrundsvariabler uppdelat efter andelar (%) män och kvinnor samt medelålder, år, Uppsala län För variabeln allmänt hälsotillstånd är det 70 procent av de tillfrågade som svarar att de mår bra. Av individer som varken mår bra eller dåligt är det 21 procent av männen och närmare 23 7

14 procent kvinnor. Lägst andel har de som svarat dåligt, där andel män är 7 procent och kvinnor är 8 procent. Av de individer som har ett nedsatt psykiskt välbefinnande är det 13 procent män och 21 procent kvinnor. Vidare är det totalt 32 procent av de svarade som har en långvarig sjukdom. Det är 16 procent män och 24 procent kvinnor som saknar en kontantmarginal. Problem med löpande utgifter är grupperad efter antal månader, där 5 procent har problem 1 månad, 4 procent har problem i 2 månader, 3 procent har problem i 3 5 månader och 3 procent som har problem i 6-12 månader år Variabel Totalt Män Kvinnor % % % Allmänt hälsotillstånd Bra 70,4 71,6 69,2 Varken bra eller dåligt 21,9 21,0 22,6 Dåligt 7,7 7,4 8,2 Psykiskt välbefinnande Ej nedsatt 83,0 87,4 79,1 Nedsatt 17,0 12,6 20,9 Långvarig sjukdom Långvarigt sjuk 32,5 31,4 33,5 Ej långvarigt sjuk 67,5 68,6 66,5 Kontantmarginal Har en kontantmarginal 79,6 83,9 75,8 Har Ej en kontantmarginal 20,4 16,1 24,2 Löpande utgifter Nej 86,0 87,4 84,8 Ja, 1 månad 4,8 4,6 5,0 Ja, 2 månader 3,5 3,1 3,8 Ja, 3-5 månader 3,0 2,4 3,5 Ja, 6-12 månader 2,7 2,5 2,9 Rökvanor Nej, jag har aldrig vanerökt 53,9 49,7 57,5 Nej, jag har slutat röka 27,0 32,1 22,7 Ja, jag röker någon gång ibland 6,5 6,9 6,1 Ja, jag röker dagligen 12,6 11,2 13,8 Berusningsdrickande 1 gång/månad eller mindre 90,5 87,6 93,3 2-3 ggr/månad eller mer 9,5 12,4 6,7 Övervikt Ej kraftig övervikt 87,8 87,9 87,7 Kraftig övervikt 12,2 12,1 12,3 Motionsvanor Lite motion 17,4 18,5 16,4 Måttlig motion 44,2 41,6 46,6 Måttlig regelbunden motion 25,7 26,3 25,0 Regelbunden motion eller träning 12,7 13,6 12,0 Tabell 7. Analysvariabler uppdelade i andelar (%) män och kvinnor, år, Uppsala län I variabeln rökvanor är det 32 procent av männen och 23 procent av kvinnorna som har slutat att röka. Totalt är det 7 procent som röker någon gång ibland och 13 procent som röker dagligen. Det är 10 procent av män och kvinnor i undersökningen som är berusade av alkohol 2-3 gånger eller mer per månad. Totalt är det även 12 procent i undersökningen som har fetma/kraftig övervikt. Motionsvanor påverkar hälsan och det är 17 procent som motionerar lite, 44 procent som motionerar måttligt, 26 procent som utför måttlig regelbunden motion och 13 procent som utför regelbunden motion eller träning. 8

15 4.1.2 Hälsorelaterad livskvalitet i hela materialet En inledande beskrivning av livskvaliteten i Uppsala län 2004 visas i Diagram 1, vilken avser att beskriva andel män och kvinnor av befolkningen i åldrarna år som har måttliga respektive svåra problem för respektive EQ-5D dimension. De dimensioner där befolkningen har störst andel problem är smärtor/besvär (drygt 46 procent för män och nästan 53 procent för kvinnor) och oro/nedstämdhet (ca 30 procent för män och närmare 40 procent för kvinnor). Minst problem rapporteras för hygien, där andel problem är under 3 procent för både män och kvinnor. 100% 90% Måttliga problem Svåra problem 80% 70% Procent 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Rörlighet Hygien Huvudsakliga aktiviteter Män Smärtor / Besvär Oro / Nedstämdhet Rörlighet Hygien Huvudsakliga aktiviteter Kvinnor Smärtor / Besvär Oro / Nedstämdhet Diagram 1. Andel (%) av befolkningen med måttliga respektive svåra problem per EQ-5D dimension, män respektive kvinnor, år, Uppsala län I Diagram 2 är livskvalitetsvikten (EQ-5D index ) beräknat från de fem ovanstående dimensionerna, uppdelat efter kön, i åldrarna år. Detta är ett generellt mått på livskvalitet, där medelvärdet av livskvalitetsvikten (EQ-5D index ) är högre för män (0,83) än kvinnor (0,79). EQ-5D index 1,00 0,90 0,80 0,70 0,60 0,50 0,40 0,30 0,20 0,10 0,00 Män Kvinnor Diagram 2. Livskvalitetsvikt EQ-5D index (medelvärde), män respektive kvinnor år, Uppsala län,

16 4.2 Bakgrundsvariabler och hälsorelaterad livskvalitet Kön och ålder I följande avsnitt diskuteras hälsorelaterad livskvalitet med avseende på ålder. Medelvärdet för livskvalitetsvikten (EQ-5D index ) sjunker i takt med stigande ålder. Trenden illustreras i Diagram 3, men att det är marginella skillnader. För den yngsta åldersgruppen år ligger EQ- 5D index över 0,85 för både män och kvinnor medan för den äldsta gruppen år så har män ett värde på ungefär 0,75 och kvinnor 0,69. Vid jämförelse mellan könen så styrker detta diagram tidigare påstående om att kvinnor har ett lägre genomsnittligt EQ-5D index. 1,00 0,90 EQ-5D index 0,80 0,70 0,60 0,50 0,40 0,30 0,20 0,10 0, Män Kvinnor Diagram 3. Livskvalitetsvikt EQ-5D index (medelvärde), män respektive kvinnor per åldersgrupp, Uppsala län Resultatet från EQ-5D index överensstämmer bra med dimensionen smärtor och besvär. Enligt Diagram 4 så ökar de totala problemen av smärtor och besvär för både män och kvinnor vid stigande ålder. Män i åldern år har den lägsta andelen med måttliga eller svåra problem (under 30 procent), medan den lägsta andelen med måttliga eller svåra problem hos kvinnor finns i åldern år (under 30 procent). För både män och kvinnor är det individer mellan år som har störst andel problem, 72 respektive 76 procent. Störst andel svåra problem av smärtor och besvär är det för män i åldersgruppen år och kvinnor i åldrarna respektive år. 100% 90% 80% 70% Måttliga problem Svåra problem Procent 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Män Kvinnor Diagram 4. Andel (%) män och kvinnor med måttliga respektive svåra problem för EQ-5D dimensionen smärtor/besvär per åldersgrupp, Uppsala län

17 Tidigare resultat visar att livskvalitetsvikten (EQ-5D index ) sjunker och andelen med problem av smärtor och besvär ökar med ökande ålder. Detta mönster finns inte hos män respektive kvinnor med måttliga respektive svåra problem för EQ-5D dimensionen oro och nedstämdhet enligt Diagram 5. För de sju åldersgrupperna skiljer sig de totala problemen av oro och nedstämdhet för män. Åldersgruppen med högst andel måttliga problem är de mellan år (31 procent) och män med lägst andel måttliga problem är de i åldrarna år (24 procent). Även de med störst andel svåra problem finns bland män som är mellan 18 och 24 år (5 procent). Män mellan år är de som i lägst utsträckning rapporterar svåra problem av oro och nedstämdhet (under 1 procent). För kvinnor skiljer sig mönstret med andel måttliga respektive svåra problem av oro och nedstämdhet. Generellt ligger andelen måttliga problem procentenheter högre för kvinnor än män i undersökningen. De kvinnor med högst andel måttliga problem är de mellan år (runt 46 procent), men det finns inte en klar nedåtgående trend utan den grupp som har näst högst andel problem är de äldsta kvinnorna i enkätundersökningen, år (40 procent). För kvinnor med svåra problem finns det ingen åldersgrupp som utmärker sig utan det är relativt jämnt fördelat mellan åldrarna, ungefär 3-4 procent i varje åldersgrupp har svåra problem av oro och nedstämdhet. 100% 90% 80% 70% Måttliga problem Svåra problem Procent 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Män Kvinnor Diagram 5. Andel (%) män och kvinnor med måttliga respektive svåra problem för EQ-5D dimensionen oro/nedstämdhet per åldersgrupp, Uppsala län För fullständiga EQ-5D resultat i tabellformat uppdelat efter kön och ålder, se Appendix A Utbildningsnivå I detta avsnitt beskrivs skillnader i livskvalitet med avseende på utbildningsnivå. Diagram 6 beskriver livskvalitetsvikten uppdelat efter kön och utbildning i åldrarna år. Resultaten visar att det finns skillnad mellan kvinnor och män på respektive utbildningsnivå. Personer med eftergymnasial utbildning så som högskola/universitet har ett allmänt högre EQ-5D index (0,87 för män och 0,84 för kvinnor) än individer utan varken gymnasie- eller högskolekompetens. 11

18 1,00 0,90 0,80 0,70 EQ-5D index 0,60 0,50 0,40 0,30 0,20 0,10 0,00 Förgymnasial utbildning Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning Förgymnasial utbildning Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning Män Kvinnor Diagram 6. Livskvalitetsvikt EQ-5D index (medelvärde), uppdelat efter kön och utbildning, år, Uppsala län I nedanstående diagram (Diagram 7) presenteras andel män i åldrarna år med måttliga respektive svåra problem för samtliga dimensioner och utbildningsnivåer. För samtliga utbildningsnivåer är smärtor och besvär den variabel som män beskriver sig ha störst andel måttliga respektive svåra problem med. Hygien är den dimension med lägst andel måttliga eller svåra problem och påverkas inte märkbart av en högre utbildningsnivå. 100% 90% Måttliga problem Svåra problem 80% 70% 60% Procent 50% 40% 30% 20% 10% 0% Rörlighet Hygien Huvudsakliga aktiviteter Sm ärtor/besvär Oro/nedstämdhet Rörlighet Hygien Huvudsakliga aktiviteter Sm ärtor/besvär Oro/nedstämdhet Rörlighet Hygien Huvudsakliga aktiviteter Förgymnasial utbildning Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning Sm ärtor/besvär Oro/nedstämdhet Diagram 7. Andel (%) män med måttliga respektive svåra problem per EQ-5D dimension och utbildningsnivå, år, Uppsala län I nästa diagram (Diagram 8) beskrivs andel kvinnor med måttliga respektive svåra problem per EQ-5D dimension och utbildningsnivå. Andel kvinnor med måttliga respektive svåra problem har precis som för män en sjunkande trend vid en högre utbildningsnivå. Den dimension som påverkas mest är rörlighet där andel måttliga problem är nästan tre gånger så hög för de med enbart förgymnasial utbildning jämfört med de som har eftergymnasial utbildning. 12

19 100% 90% Måttliga problem Svåra problem 80% 70% Procent 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Rörlighet Hygien Huvudsakliga aktiviteter Smärtor/besvär Oro/nedstämdhet Rörlighet Hygien Huvudsakliga aktiviteter Smärtor/besvär Oro/nedstämdhet Rörlighet Hygien Huvudsakliga aktiviteter Förgymnasial utbildning Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning Smärtor/besvär Oro/nedstämdhet Diagram 8. Andel (%) kvinnor med måttliga respektive svåra problem per EQ-5D dimension och utbildningsnivå, år, Uppsala län Sysselsättning Socioekonomiska förhållanden som sysselsättning påverkar en individs hälsorelaterade livskvalitet. I detta avsnitt presenteras skillnader i livskvalitet med avseende på sysselsättning. De män och kvinnor som arbetar och studerar har högsta värden på livskvalitetsvikt (EQ- 5D index ) (Diagram 9). Den grupp med lägst EQ-5D index för män och kvinnor är de som uppbär någon sorts sjuk- eller aktivitetsersättning, d.v.s. de som är förtidspensionärer (0,52 för män och 0,49 för kvinnor). Förtidspensionen kan bero på någon av de fem dimensionerna, så som rörlighet eller smärtor och besvär vilket kan förklara det låga medelvärdet. I övrigt är det relativt jämnt mellan grupperna, de som arbetar eller studerar har högst EQ-5D index, arbetslösa och ålderspensionärer ligger något lägre och förtidspensionärer har den lägsta livskvalitetsvikten. 1,00 0,90 EQ-5D index 0,80 0,70 0,60 0,50 0,40 0,30 0,20 0,10 0,00 Arbetar Studerande Arbetslös Ålderspensionerad Förtidspensionerad Män Arbetar Studerande Arbetslös Ålderspensionerad Förtidspensionerad Kvinnor Diagram 9. Livskvalitetsvikt EQ-5D index (medelvärde), uppdelat efter kön och sysselsättning, år, Uppsala län

20 I Diagram 10, 11 och 12 beskrivs andelen män och kvinnor med måttliga respektive svåra problem för dimensionerna rörlighet, smärtor/besvär och oro/nedstämdhet per sysselsättningsgrupp för åldrarna år. De totala problemen av rörlighet är relativt lågt för män och kvinnor som arbetar eller studerar enligt Diagram 10. Män och kvinnor som är förtidspensionärer har störst andel total problem, 41 respektive 47 procent. Procent 50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Arbetar Studerande Arbetslös Ålderspensionerad Förtidspensionerad Män Måttliga problem Arbetar Studerande Arbetslös Ålderspensionerad Förtidspensionerad Kvinnor Svåra problem Diagram 10. Andel (%) män och kvinnor med måttliga respektive svåra problem för EQ-5D dimensionen rörlighet per sysselsättningsgrupp, år, Uppsala län Andel män och kvinnor med måttliga respektive svåra problem av smärtor och besvär följer ett liknande mönster som problem med rörlighet enligt Diagram 11. De män och kvinnor med störst andel problem är de som är ålders- och förtidspensionärer (83 respektive 87 procent). De män och kvinnor med lägst andel med smärta/besvär är de som studerar (ungefär 30 procent), medan det hos dem som arbetar är det drygt 40 procent av männen och närmare 50 procent av kvinnorna som har problem. 100% 90% 80% 70% Måttliga problem Svåra problem Procent 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Arbetar Studerande Arbetslös Ålderspensionerad Förtidspensionerad Män Arbetar Studerande Arbetslös Ålderspensionerad Förtidspensionerad Kvinnor Diagram 11. Andel (%) män och kvinnor med måttliga respektive svåra problem för EQ-5D dimensionen smärtor/besvär per sysselsättningsgrupp, år, Uppsala län Måttliga respektive svåra problem av oro och nedstämdhet är mer jämnt fördelade mellan grupperna, de med störst andel problem är förtidspensionärer (57 procent för män och 70 procent för kvinnor) enligt Diagram 12. De med lägst andel problem är de som arbetar eller är ålderspensionärer (25 procent för män och procent för kvinnor). 14

21 100% 90% 80% 70% Måttliga problem Svåra problem Procent 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Arbetar Studerande Arbetslös Ålderspensionerad Förtidspensionerad Män Arbetar Studerande Arbetslös Ålderspensionerad Förtidspensionerad Kvinnor Diagram 12. Andel (%) män och kvinnor med måttliga respektive svåra problem för EQ-5D dimensionen oro/nedstämdhet per sysselsättningsgrupp, år, Uppsala län Den grupp som har störst problem är förtidspensionärer, där andel måttliga respektive svåra problem för de tre hälsotillstånden är högre än övriga grupper för både män och kvinnor i Uppsala län Till skillnad från övriga grupper så har de en hög andel svåra problem i dimensionen smärtor och besvär, ungefär procent, vilka för övriga sysselsättningsgrupper nästan är obefintliga. För fullständiga EQ-5D resultat i tabellformat uppdelat efter kön och sysselsättning, se Appendix A Födelseland Den här rapporten belyser många socioekonomiska faktorer som påverkar en individs hälsorelaterade livskvalitet. Därför är det även intressant att studera hur födelseland påverkar en individs hälsotillstånd. I Diagram 13 delas livskvalitetsvikten (EQ-5D index ) upp mellan födelseland och kön i åldrarna år. De som är födda i Sverige har ett högre EQ-5D index än de som är födda i övriga Norden respektive utanför Norden. För män och kvinnor födda i övriga Norden respektive utanför Norden är EQ-5D index nästan detsamma. EQ-5D index 1,00 0,90 0,80 0,70 0,60 0,50 0,40 0,30 0,20 0,10 0,00 Född i Sverige Född i övriga Norden Född utom Norden Född i Sverige Född i övriga Norden Född utom Norden Män Kvinnor Diagram 13. Livskvalitetsvikt EQ-5D index (medelvärde), uppdelat efter kön och födelseland, år, Uppsala län

22 Diagram 14 belyser andel män med måttliga respektive svåra problem per EQ-5D- dimension och födelseland, år. Det finns tydliga skillnader med avseende på födelseland i andel måttliga respektive svåra problem för samtliga dimensioner. Män födda i Sverige har lägst andel måttliga respektive svåra problem medan de födda i övriga och utanför Norden har störst andelar problem. Det bör uppmärksammas att över 40 procent av de män som är födda utanför Norden har måttliga problem av oro och nedstämdhet, vilket är avsevärt högre än de övriga grupperna (25 26 procent för män födda i Sverige respektive procent för män födda i övriga Norden). 100% 90% Måttliga problem Svåra problem 80% 70% Procent 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Rörlighet Hygien Huvudsakliga aktiviteter Smärtor/besvär Oro/nedstämdhet Rörlighet Hygien Huvudsakliga aktiviteter Smärtor/besvär Oro/nedstämdhet Rörlighet Hygien Huvudsakliga aktiviteter Smärtor/besvär Oro/nedstämdhet Född i Sverige Född i övriga Norden Född utom Norden Diagram 14. Andel (%) män med måttliga respektive svåra problem per EQ-5D dimension och födelseland, år, Uppsala län I Diagram 15 beskrivs andel kvinnor med måttliga respektive svåra problem per EQ-5Ddimension och födelseland, år. Det finns skillnader beroende på var man är född, de med lägst andel problem i alla dimensioner är kvinnor som är födda i Sverige. Mönstret mellan födda i övriga Norden och utanför Norden är inte lika tydligt. Kvinnor födda i övriga Norden är de med högst andel problem av smärtor och besvär (över 63 procent). 100% 90% Måttliga problem Svåra problem 80% 70% Procent 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Rörlighet Hygien Huvudsakliga aktiviteter Smärtor/besvär Oro/nedstämdhet Rörlighet Hygien Huvudsakliga aktiviteter Smärtor/besvär Oro/nedstämdhet Rörlighet Hygien Huvudsakliga aktiviteter Smärtor/besvär Oro/nedstämdhet Född i Sverige Född i Övriga Norden Född utom Norden Diagram 15. Andel (%) kvinnor med måttliga respektive svåra problem per EQ-5D dimension och födelseland, år, Uppsala län

23 4.2.5 Kommun Uppsala län är uppdelat i sju kommuner, Håbo, Älvkarleby, Knivsta, Tierp, Uppsala, Enköping och Östhammar. I Diagram 16 beskrivs livskvalitetsvikten (EQ-5D index ), uppdelat efter kön och kommun, år. Diagrammet visar att fördelningen är jämn över kommunerna. 1,00 0,90 0,80 0,70 EQ-5D index 0,60 0,50 0,40 0,30 0,20 0,10 0,00 Håbo Älvkarleby Knivsta Tierp Uppsala Enköping Östhammar Håbo Älvkarleby Knivsta Tierp Uppsala Enköping Östhammar Män Kvinnor Diagram 16. Livskvalitetsvikt EQ-5D index (medelvärde), uppdelat efter kön och kommun, år, Uppsala län Diagram 17 berör dimension rörlighet för män och kvinnor i åldrarna år. Knivsta är den kommun med lägst andel problem för både män och kvinnor (8 respektive 10 procent). Det skiljer sig mellan könen, för män är det störst andel problem i Östhammar (16 procent) medan för kvinnor är det i Enköping (18 procent). 25% Måttliga problem Svåra problem 20% Procent 15% 10% 5% 0% Håbo Älvkarleby Knivsta Tierp Uppsala Enköping Östhammar Håbo Älvkarleby Knivsta Tierp Uppsala Enköping Östhammar Män Kvinnor Diagram 17. Andel (%) män och kvinnor med måttliga respektive svåra problem för EQ-5D dimensionen rörlighet per kommun, år, Uppsala län Problem med huvudsakliga aktiviteter är ojämnt fördelad mellan könen och de sju kommunerna. Av Diagram 18 framgår att män i Håbo har högst andel problem (ca 15 procent) medan bland kvinnor i samma kommun är det ungefär 12 procent med problem. Kvinnor i Enköping, Tierp och Östhammar är de med störst andel måttliga eller svåra problem med 17

24 huvudsakliga aktiviteter, närmare 16 procent. 25% Måttliga problem Svåra problem 20% Procent 15% 10% 5% 0% Håbo Älvkarleby Knivsta Tierp Uppsala Enköping Östhammar Håbo Älvkarleby Knivsta Tierp Uppsala Enköping Östhammar Män Kvinnor Diagram 18. Andel (%) män och kvinnor med måttliga respektive svåra problem för EQ-5D dimensionen huvudsakliga aktiviteter per kommun, år, Uppsala län Andel problem av oro och nedstämdhet (Diagram 19) är högre än de övriga dimensionerna för de flesta kommuner i Uppsala län. Kvinnor har en högre andel problem av oro och nedstämdhet än män bland kommunerna och Tierp är den kommun där kvinnor har störst andel problem (45 procent). I Håbo kommun har män högst andel problem av oro och nedstämdhet (33 procent). Lägst andel problem för män finns i Östhammar och Älvkarleby och för kvinnor i Knivsta kommun. 50% 45% Måttliga problem Svåra problem 40% 35% Procent 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Håbo Älvkarleby Knivsta Tierp Uppsala Enköping Östhammar Håbo Älvkarleby Knivsta Tierp Uppsala Enköping Östhammar Män Kvinnor Diagram 19. Andel (%) män och kvinnor med måttliga respektive svåra problem för EQ-5D dimensionen oro/nedstämdhet och per kommun, år, Uppsala län En sammanfattning av dessa diagram visar att Knivsta är den kommun där man har högst livskvalitet, man har en hög livskvalitetsvikt (EQ-5D index ) och låg andel av måttliga respektive svåra problem av rörlighet, huvudsakliga aktiviteter och oro/nedstämdhet för män och kvinnor i åldrarna år. Tierp är den kommun där man har högst andel problem och således den lägsta livskvalitetsvikten i Uppsala län För fullständiga EQ-5D resultat i tabellformat uppdelat efter kommun och kön, se Appendix A. 18

25 4.3 Hälsovariabler och hälsorelaterad livskvalitet Allmänt hälsotillstånd Det finns ett tydligt samband mellan det allmänna hälsotillståndet och livskvalitetsvikten EQ- 5D. Men frågan om det allmänna hälsotillståndet är mer generell, vid EQ-5D kan man göra en djupare analys, där man kan gå in på ett specifikt hälsotillstånd (olika dimensioner). Diagram 20, uppdelat efter kön och det allmänna hälsotillståndet bekräftar att livskvalitetsvikten (EQ- 5D index ) följer det allmänna hälsotillståndet väl. De som mår bra har även en hög livskvalitetsvikt medan de som mår dåligt har ett lågt EQ-5D index. 1,00 0,90 0,80 EQ-5D index 0,70 0,60 0,50 0,40 0,30 0,20 0,10 0,00 Bra Varken bra eller dåligt Dåligt Bra Varken bra eller dåligt Dåligt Män Kvinnor Diagram 20. Livskvalitetsvikt EQ-5D index (medelvärde), män respektive kvinnor uppdelat efter allmänt hälsotillstånd, år, Uppsala län I Diagram 21 beskrivs andel män med måttliga respektive svåra problem per EQ-5D dimension och allmänt hälsotillstånd, år. Ett liknande mönster som vid livskvalitetsvikten syns även mellan dimensioner och det allmänna hälsotillståndet. De män som svarat att de mår bra har även lägre andel måttliga respektive svåra problem än de som varken mår bra eller dåligt bland de fem dimensionerna. Det bör uppmärksammas att andel problem av smärtor/besvär är hög (80 procent) för denna kategori. Män med dåligt hälsotillstånd har störst andel problem, speciellt problem med smärtor och besvär som uppgår till 91 procent. Procent 100% 90% Måttliga problem Svåra problem 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Rörlighet Hygien Huvudsakliga aktiviteter Smärtor/besvär Oro/nedstämdhet Rörlighet Hygien Huvudsakliga aktiviteter Smärtor/besvär Oro/nedstämdhet Rörlighet Hygien Huvudsakliga aktiviteter Bra Varken bra eller dåligt Dåligt Smärtor/besvär Oro/nedstämdhet Diagram 21. Andel (%) män med måttliga respektive svåra problem per EQ-5D dimension och allmänt hälsotillstånd, år, Uppsala län Diagram 22 beskriver andel kvinnor med måttliga respektive svåra problem per EQ-5D dimension och allmänt hälsotillstånd, år. Kvinnor som svarat att de har ett bra allmänt 19

26 hälsotillstånd har även låg andel med måttliga respektive svåra problem för samtliga dimensioner. Kvinnor som varken mår bra eller dåligt har högre andel problem, speciellt för smärtor/besvär (83 procent) och oro/nedstämdhet (65 procent). Kvinnor med ett dåligt hälsotillstånd har högst andel måttliga respektive svåra problem. Total andel problem av smärtor och besvär uppgår till över 94 procent. 100% 90% 80% 70% Måttliga problem Svåra problem Procent 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Rörlighet Hygien Huvudsakliga aktiviteter Smärtor/besvär Oro/nedstämdhet Rörlighet Hygien Huvudsakliga aktiviteter Smärtor/besvär Oro/nedstämdhet Rörlighet Hygien Huvudsakliga aktiviteter Bra Varken bra eller dåligt Dåligt Smärtor/besvär Oro/nedstämdhet Diagram 22. Andel (%) kvinnor med måttliga respektive svåra problem per EQ-5D dimension och allmänt hälsotillstånd, år, Uppsala län I jämförelse mellan män och kvinnor finns det ett liknande mönster med avseende på allmänt hälsotillstånd. Den dimension som skiljer sig mest mellan män och kvinnor är oro och nedstämdhet, av dem som svarat att de varken mår bra eller dåligt. För kvinnor uppnår de måttliga problemen till över 60 procent och för män strax under 50 procent Psykiskt välbefinnande Ett nedsatt psykiskt välbefinnande påverkar livskvaliteten negativt, de män och kvinnor med nedsatt psykisk hälsa har även ett lägre genomsnittligt livskvalitetsvikt (EQ-5D index ) än de utan nedsatt psykisk hälsa visar Diagram 23. 1,00 0,90 0,80 EQ-5D index 0,70 0,60 0,50 0,40 0,30 0,20 0,10 0,00 Ej nedsatt Nedsatt Ej nedsatt Nedsatt Män Kvinnor Diagram 23. Livskvalitetsvikt EQ-5D index (medelvärde), män respektive kvinnor uppdelat efter psykiskt välbefinnande, år, Uppsala län Vidare illustreras det i Diagram 24 att det finns skillnader mellan dimensioner för män med olika psykiskt hälsa. För män är det rörlighet, huvudsakliga aktiviteter, smärtor/besvär och oro/nedstämdhet där andelar totala problem ökar mest vid ett nedsatt psykiskt välbefinnande. 20

27 Hygien påverkas inte nämnvärt av psykisk ohälsa. Vid nedsatt psykisk hälsa så ökar andel problem mest av smärtor/besvär (65 procent) och oro/nedstämdhet (ca 78 procent). 100% 90% 80% 70% Måttliga problem Svåra problem Procent 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Rörlighet Hygien Huvudsakliga aktiviteter Smärtor / besvär Oro / nedstämdhet Rörlighet Hygien Huvudsakliga aktiviteter Smärtor / besvär Oro / nedstämdhet Ej nedsatt Nedsatt Diagram 24.Andel (%) män med måttliga respektive svåra problem per EQ-5D dimension och psykiskt välbefinnande, år, Uppsala län I Diagram 25 presenteras skillnader mellan kvinnor efter psykiskt välbefinnande per EQ-5D dimension. Precis som för män i Uppsala län är det andel med problem av rörlighet, huvudsakliga aktiviteter, smärtor/besvär och oro/nedstämdhet som ökar mest vid en nedsatt psykiskt hälsa. De svåra problemen syns mest i dimensionerna smärtor/besvär (ca 10 procent) och oro/nedstämdhet (ca 10 procent). Den dimension som påverkas minst av psykisk ohälsa är hygien där andel måttliga respektive svåra problemen ligger under 5 procent. 100% 90% 80% 70% Måttliga problem Svåra problem Procent 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Rörlighet Hygien Huvudsakliga aktiviteter Smärtor / besvär Oro / nedstämdhet Rörlighet Hygien Huvudsakliga aktiviteter Smärtor / besvär Oro / nedstämdhet Ej nedsatt Nedsatt Diagram 25. Andel (%) kvinnor med måttliga respektive svåra problem per EQ-5D dimension uppdelat efter psykiskt välbefinnande, år, Uppsala län Långvarig sjukdom En långvarig sjukdom kan påverka individers liv avsevärt och även skapa ett sämre välbefinnande i många avseenden. I detta avsnitt presenteras skillnader i livskvalitet med avseende på om man har en långvarig sjukdom. Livskvalitetsvikten (EQ-5D index ) är betydligt lägre för män och kvinnor som har haft någon långvarig sjukdom de 12 senaste månaderna i Uppsala län än de som inte haft några problem, enligt Diagram

Tandhälsan i Värmland

Tandhälsan i Värmland Faktablad 1 () Folkhälso- och samhällsmedicinska enheten och folktandvården Tandhälsan i Värmland Tandhälsan är en viktig del av individens livskvalitet och välbefinnande. Trots att tandhälsan i befolkningen

Läs mer

I länet uppger 72 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i åldern 16-84 år att de mår bra vilket är något högre än i riket.

I länet uppger 72 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i åldern 16-84 år att de mår bra vilket är något högre än i riket. Hälsa Hur en person upplever sitt allmänna hälsotillstånd har visat sig vara ett bra mått på hälsan. Självskattad hälsa har ett starkt samband med dödlighet. Frågan är mycket värdefull för att följa befolkningens

Läs mer

IPS-Arbetscoacher. GHQ12 - Självskattad psykisk hälsa och hälsorelaterad livskvalitet Uppföljning av projektdeltagare. Inna Feldman Hälsoekonom, PhD

IPS-Arbetscoacher. GHQ12 - Självskattad psykisk hälsa och hälsorelaterad livskvalitet Uppföljning av projektdeltagare. Inna Feldman Hälsoekonom, PhD IPS-Arbetscoacher GHQ12 - Självskattad psykisk hälsa och hälsorelaterad livskvalitet Uppföljning av projektdeltagare Inna Feldman Hälsoekonom, PhD November 2016 1 Sammanfattning General Health Questionnaire

Läs mer

Nätverksgruppsmöte i Nätverket Uppdrag Hälsa Stockholm 2011-05-06

Nätverksgruppsmöte i Nätverket Uppdrag Hälsa Stockholm 2011-05-06 Nätverksgruppsmöte i Nätverket Uppdrag Hälsa Stockholm 2011-05-06 Socioekonomins betydelse för hälsa på lika villkor Krister Järbrink, hälsoekonomisk rådgivare Hälso- och sjukvårdslag 1982:763 Mål för

Läs mer

EQ5D FORM-MONTH 0 / / Rörlighet Jag går utan svårigheter Jag kan gå men med viss svårighet Jag är sängliggande

EQ5D FORM-MONTH 0 / / Rörlighet Jag går utan svårigheter Jag kan gå men med viss svårighet Jag är sängliggande EQ5D FORM-MONTH 0 Section to be completed by the RITAZAREM Participant Markera, genom att kryssa i en ruta i varje nedanstående grupp, vilket påstående som bäst beskriver Ditt hälsotillstånd i dag. Rörlighet

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

EQ-5D resultat i en population EQ-5D i jämförelse med folkhälsoenkäter i SLL

EQ-5D resultat i en population EQ-5D i jämförelse med folkhälsoenkäter i SLL EQ-5D resultat i en population EQ-5D i jämförelse med folkhälsoenkäter i SLL Institutet för kvalitetsindikatorer AB I Box 9129, SE-400 93 Göteborg I Tel: 031-730 31 00 I E-mail: info@indikator.org I www.indikator.org

Läs mer

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2011 1 (5) HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 6148 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 Bakgrund

Läs mer

Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård. Bilaga 6 Patientrelaterat utfall avseende hälso- och sjukvård, frekvenstabeller och EQ- 5D

Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård. Bilaga 6 Patientrelaterat utfall avseende hälso- och sjukvård, frekvenstabeller och EQ- 5D Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård Bilaga 6 Patientrelaterat utfall avseende hälso- och sjukvård, frekvenstabeller och EQ- 5D Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis

Läs mer

Studiedesign. Crash-course i hälso-ekonomi. Bakgrund och begrepp QALY EQ-5D Kostnadseffekt-analys Markov-modeller

Studiedesign. Crash-course i hälso-ekonomi. Bakgrund och begrepp QALY EQ-5D Kostnadseffekt-analys Markov-modeller Studiedesign Crash-course i hälso-ekonomi Bakgrund och begrepp QALY EQ-5D Kostnadseffekt-analys Markov-modeller Bakgrund Ständigt ökade behov och växande efterfrågan på hälso- och sjukvård kombinerat med

Läs mer

Folkhälsopolitik för en jämlik hälsa. Resultat från befolkningsundersökningen Liv & hälsa i Uppsala län

Folkhälsopolitik för en jämlik hälsa. Resultat från befolkningsundersökningen Liv & hälsa i Uppsala län Folkhälsopolitik för en jämlik hälsa Resultat från befolkningsundersökningen Liv & hälsa i Uppsala län Kenneth Berglund, Bo Brantefors, Inna Feldman, Åsa Fichtel, Eva Jonason, Christina Lindberg Rapporten

Läs mer

Östgötens hälsa Kommunrapport - Hälsa. Rapport 2007:6. Folkhälsovetenskapligt centrum

Östgötens hälsa Kommunrapport - Hälsa. Rapport 2007:6. Folkhälsovetenskapligt centrum Östgötens hälsa 2006 Rapport 2007:6 Kommunrapport - Hälsa Folkhälsovetenskapligt centrum www.lio.se/fhvc November 2007 Helen Axelsson Madeleine Borgstedt-Risberg Elin Eriksson Lars Walter Östgötens hälsa

Läs mer

FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM

FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM I ÖSTERGÖTLAND RAPPORT 2005:6 Kartläggning av invandrares hälsa i Östergötland Linköping September 2005 Lotta Fornander Marika Wenemark www.lio.se/fhvc Kartläggning av invandrares

Läs mer

Liv & hälsa en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor. Nyköping

Liv & hälsa en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor. Nyköping Liv & hälsa 2008 - en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor Nyköping Liv & hälsa 2008 Befolkningsundersökningen Liv & hälsa genomförs i samarbete mellan landstingen i Uppsala, Sörmlands,

Läs mer

Studiedesign. Crash-course i hälso-ekonomi. Bakgrund och begrepp QALY EQ-5D Kostnadsnytto-analys Markov-modeller

Studiedesign. Crash-course i hälso-ekonomi. Bakgrund och begrepp QALY EQ-5D Kostnadsnytto-analys Markov-modeller Studiedesign Crash-course i hälso-ekonomi Bakgrund och begrepp QALY EQ-5D Kostnadsnytto-analys Markov-modeller Sverker Svensjö Kirurgkliniken, Falu Lasarett Den etiska plattformen: 1 Människovärdesprincipen

Läs mer

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar Rapport Hälsan i Luleå Statistik från befolkningsundersökningar 2014 1 Sammanfattning Folkhälsan i Luleå har en positiv utveckling inom de flesta indikatorer som finns i Öppna jämförelser folkhälsa 2014.

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014 Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa

Läs mer

Hälsa på lika villkor?

Hälsa på lika villkor? Hälsa på lika villkor? En undersökning om hälsa och livsvillkor i Jönköpings län och Marit Eriksson Folkhälsoavdelningen Landstinget i Jönköpings län Disposition Bakgrund, syfte och metod Svarsfrekvens

Läs mer

Avdelning för hälsofrämjande - www.ltdalarna.se/folkhalsa

Avdelning för hälsofrämjande - www.ltdalarna.se/folkhalsa Avdelning för hälsofrämjande - www.ltdalarna.se/folkhalsa Innehållsförteckning Inledning... 1 Metod... 1 Svarsfrekvens... 1 Variabelförklaring... 3 Statistik och tolkning... 4 Kalibreringsvikt... 4 Stratifiering

Läs mer

befolkningsundersökning 2013 Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på hälso- och sjukvården

befolkningsundersökning 2013 Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på hälso- och sjukvården befolkningsundersökning 2013 Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på hälso- och sjukvården Upplysningar om innehållet: Sofia Tullberg, sofia.tullberg@skl.se Sveriges

Läs mer

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård Gudrun Tevell verksamhetschef Folkhälsoenheten HÄLSA Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte bara

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

Patientenkät. Det här formuläret avser Din situation vid inskrivning för rehabilitering

Patientenkät. Det här formuläret avser Din situation vid inskrivning för rehabilitering Patientenkät Det här formuläret avser Din situation vid inskrivning för rehabilitering Vi följer upp vården för att vara säkra på att Du får en vård med hög kvalitet. För att kunna göra det på bästa sätt

Läs mer

Demografiska skillnader i Uppsala län Liv & Hälsa 2017

Demografiska skillnader i Uppsala län Liv & Hälsa 2017 Demografiska skillnader i län 2018 Liv & Hälsa 2017 1 Liv & Hälsa 2017 CDUST-regionen har regelbundet genomfört befolknings-undersökningar inom ramen för det länsövergripande samarbetet. Undersökningarna

Läs mer

Analyser av utbildningar och studerande med fokus på: Svensk och utländsk bakgrund hos studerande inom yrkeshögskolan

Analyser av utbildningar och studerande med fokus på: Svensk och utländsk bakgrund hos studerande inom yrkeshögskolan Analyser av utbildningar och studerande med fokus på: Svensk och utländsk bakgrund hos studerande inom yrkeshögskolan yhmyndigheten.se 1 (13) Datum: 2011-11-17 Analyser av utbildningar och studerande

Läs mer

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004 Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 4 2 Innehållsförteckning Inledning... 5 Förtroende... 6 Förtroende för sjukhusvården... 7 Förtroende för primärvården... 7 Förtroende för folktandvården...

Läs mer

Hälsa Vårdkontakter. Skyddsfaktorer Riskfaktorer

Hälsa Vårdkontakter. Skyddsfaktorer Riskfaktorer Hälsa Vårdkontakter Skyddsfaktorer Riskfaktorer Livsvillkor Viktigt att känna trygghet där man bor Andelen som uppger att de känner sig säkra och trygga för att inte bli angripna eller utsatta för hot

Läs mer

Alkoholkonsumtion i Jämtlands län i förhållande till utbildningsnivå, ekonomisk situation och tobaksbruk

Alkoholkonsumtion i Jämtlands län i förhållande till utbildningsnivå, ekonomisk situation och tobaksbruk Delrapport Alkoholkonsumtion i Jämtlands län i förhållande till utbildningsnivå, ekonomisk situation och tobaksbruk Ur Liv och Hälsa 23 Samhällsmedicin och Folkhälsa Bakgrund Liv och Hälsa i Norrland Under

Läs mer

- med fokus på hälsoekonomiska utvärderingar

- med fokus på hälsoekonomiska utvärderingar - med fokus på hälsoekonomiska utvärderingar Hälsoekonomi vad, varför & hur? Hälsoekonomiska analyser och dess användningsområden Praktiska exempel tillämpad vetenskap som förenar ekonomiska teorier och

Läs mer

Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa

Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Liv & hälsa år 2000 rapport nr 8 2002 Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa En rapport från enkätundersökningen Liv & hälsa år 2000. Kenneth Berglund, Charli Eriksson, Hans G Eriksson, Inna Feldman, Mats

Läs mer

befolkningsundersökning 2012 Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på hälso- och sjukvården

befolkningsundersökning 2012 Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på hälso- och sjukvården befolkningsundersökning 2012 Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på hälso- och sjukvården Upplysningar om innehållet: Sofia Tullberg, sofia.tullberg@skl.se Anna

Läs mer

Arbetsförmåga efter höft- eller knäledsplastik Baseline frågeformulär

Arbetsförmåga efter höft- eller knäledsplastik Baseline frågeformulär Arbetsförmåga efter höft- eller knäledsplastik Baseline frågeformulär Projekt ID- nummer Formuläret besvarades den Behandlande sjukgymnast 1. Bakgrundsinformation 1.1 Vilken operation planeras för dig?

Läs mer

Nationella folkhälsoenkäten Dalarna. Nationella folkhälsoenkäten 2010 Dalarna 16-84 år

Nationella folkhälsoenkäten Dalarna. Nationella folkhälsoenkäten 2010 Dalarna 16-84 år Nationella folkhälsoenkäten Dalarna Innehåll i enkäten Den Nationella folkhälsoenkäten innehåller frågor om hälsa, välbefinnande, läkemedelsanvändning, vårdutnyttjande, tandhälsa, kostvanor, tobaksvanor,

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län juli månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län juli månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Uppsala län juli månad 2015 Fått arbete Av samtliga inskrivna vid länets arbetsförmedlingar påbörjade 700

Läs mer

2. På grund av smärta kan jag inte lyfta tunga saker från golvet, det går bra om de är bra placerade t ex på ett bord

2. På grund av smärta kan jag inte lyfta tunga saker från golvet, det går bra om de är bra placerade t ex på ett bord Oswestry score Följande frågor är utformade för att ge oss information om hur din rygg påverkar det dagliga livet. Besvara varje avsnitt och markera bara den enda ruta som passar dig. Vi är medvetna om

Läs mer

Delgrupper. Uppdelningen görs efter kön, ålder, antal barn i hushållet, utbildningsnivå, födelseland och boregion.

Delgrupper. Uppdelningen görs efter kön, ålder, antal barn i hushållet, utbildningsnivå, födelseland och boregion. Delgrupper I denna bilaga delas de ensamstående upp i delgrupper. Detta görs för att undersöka om den ekonomiska situationen och dess utveckling är densamma i alla sorts ensamförälderhushåll, eller om

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsbarometern BEFOLKNINGENS ATTITYDER TILL, FÖRVÄNTNINGAR PÅ OCH ERFARENHETER AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN

Hälso- och sjukvårdsbarometern BEFOLKNINGENS ATTITYDER TILL, FÖRVÄNTNINGAR PÅ OCH ERFARENHETER AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN Hälso- och sjukvårdsbarometern BEFOLKNINGENS ATTITYDER TILL, FÖRVÄNTNINGAR PÅ OCH ERFARENHETER AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN Hälso- och sjukvårdsbarometern BEFOLKNINGENS ATTITYDER TILL, FÖRVÄNTNINGAR PÅ OCH

Läs mer

Hälso- och sjukvårds - barometern 2016 BEFOLKNINGENS ATTITYDER TILL KUNSKAPER OM OCH ERFARENHETER AV HÄLSO-OCH SJUKVÅRDEN

Hälso- och sjukvårds - barometern 2016 BEFOLKNINGENS ATTITYDER TILL KUNSKAPER OM OCH ERFARENHETER AV HÄLSO-OCH SJUKVÅRDEN Hälso- och sjukvårds - barometern 2016 BEFOLKNINGENS ATTITYDER TILL KUNSKAPER OM OCH ERFARENHETER AV HÄLSO-OCH SJUKVÅRDEN Hälso- och sjukvårdsbarometern 2016 BEFOLKNINGENS ATTITYDER TILL KUNSKAPER OM

Läs mer

Hälsokalkylator. Bakgrund

Hälsokalkylator. Bakgrund Hälsokalkylator Bakgrund Befolkningens levnadsvanor är viktiga påverkbara faktorer för många folksjukdomar och har en särskild betydelse för den framtida ohälsan. För folksjukdomar som cancer, hjärtkärlsjukdomar,

Läs mer

INVESTERA I HÄLSA VAD VINNER VI?

INVESTERA I HÄLSA VAD VINNER VI? INVESTERA I HÄLSA VAD VINNER VI? Seminarium den 16 januari 2015 Detta material är använt i en muntlig presentation. Materialet är inte en komplett spegling av Sironas perspektiv. Materialet får inte kopieras

Läs mer

SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016

SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016 SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016 10 miljoner invånare år 2017 Det är i de äldre åldrarna som den största ökningen är att vänta. År 2060 beräknas 18 procent eller drygt två miljoner vara födda

Läs mer

Vårdbarometern. Olika befolkningsgruppers uppfattningar om tillgång till hälso- och sjukvård och jämlik vård i Västra Götalandsregionen

Vårdbarometern. Olika befolkningsgruppers uppfattningar om tillgång till hälso- och sjukvård och jämlik vård i Västra Götalandsregionen Kunskapscentrum för jämlik vård Västra Götalandsregionen 2018-02-02 Vårdbarometern Olika befolkningsgruppers uppfattningar om tillgång till hälso- och sjukvård och jämlik vård i Västra Götalandsregionen

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län augusti 2014

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län augusti 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Stockholm, september månad 2014 Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Uppsala län augusti 2014 Inskrivna arbetslösa i Uppsala län augusti 2014

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län januari månad 2014

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län januari månad 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Uppsala län januari månad 2014 Fått arbete Av samtliga inskrivna vid länets arbetsförmedlingar påbörjade

Läs mer

Hälsa på lika villkor 2006 EN BESKRIVNING AV HÄLSOLÄGET I KROKOMS KOMMUN

Hälsa på lika villkor 2006 EN BESKRIVNING AV HÄLSOLÄGET I KROKOMS KOMMUN Hälsa på lika villkor 2006 EN BESKRIVNING AV HÄLSOLÄGET I KROKOMS KOMMUN Utvecklingsenheten december 2007 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Inledning 6 Bakgrund 6 Hälsa och livskvalitet 7 Allmänt hälsotillstånd

Läs mer

PreProm FRÅGEFORMULÄR - ALLMÄNT FOTOPERATION

PreProm FRÅGEFORMULÄR - ALLMÄNT FOTOPERATION FRÅGEFORMULÄR - ALLMÄNT FOTOPERATION INSTRUKTION: Detta formulär innehåller allmänna frågor och 4 frågor om hur du ser på din fot / fotled. Besvara frågorna genom att kryssa för det alternativ du tycker

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län mars månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län mars månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Uppsala län mars månad 2015 Fått arbete Av samtliga inskrivna vid länets arbetsförmedlingar påbörjade 1

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Resultat från nationella folkhälsoenkäten Gunnel Boström www.fhi.se Rapport nr A :2 A :2 ISSN: -2 ISBN: 91-727--X REDAKTÖR: GUNNEL BOSTRÖM HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 3 Innehåll FÖRORD...

Läs mer

Östgötens hälsa Kommunrapport - Allmänna frågor. Rapport 2007:5. Folkhälsovetenskapligt centrum

Östgötens hälsa Kommunrapport - Allmänna frågor. Rapport 2007:5. Folkhälsovetenskapligt centrum Östgötens hälsa 2006 Rapport 2007:5 Kommunrapport - Allmänna frågor Folkhälsovetenskapligt centrum www.lio.se/fhvc November 2007 Helen Axelsson Madeleine Borgstedt-Risberg Elin Eriksson Lars Walter Östgötens

Läs mer

Till ytan är Västernorrland landets 6:e största län, till befolkning landets 6:e minsta län.

Till ytan är Västernorrland landets 6:e största län, till befolkning landets 6:e minsta län. För att beskriva hur barn och unga i Västernorrland mår har vi som arbetar med folkhälsa i länets 7 kommuner, i landstinget och på länsstyrelsen, sammanställt data från olika statistiska källor och undersökningar.

Läs mer

Materiella och strukturella faktorers roll för att förklara skillnader i psykosociala faktorer mellan grupper med olika utbildningsnivå

Materiella och strukturella faktorers roll för att förklara skillnader i psykosociala faktorer mellan grupper med olika utbildningsnivå Materiella och strukturella faktorers roll för att förklara skillnader i psykosociala faktorer mellan grupper med olika utbildningsnivå Fredrik Granström, Linköping University & Centre for Clinical Research

Läs mer

Primärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016

Primärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016 Primärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer

Läs mer

BEFOLKNINGSUNDERSÖKNING 2014 Vårdbarometern BEFOLKNINGENS ATTITYDER TILL, KUNSKAPER OM OCH FÖRVÄNTNINGAR PÅ HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN

BEFOLKNINGSUNDERSÖKNING 2014 Vårdbarometern BEFOLKNINGENS ATTITYDER TILL, KUNSKAPER OM OCH FÖRVÄNTNINGAR PÅ HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN BEFOLKNINGSUNDERSÖKNING 2014 Vårdbarometern BEFOLKNINGENS ATTITYDER TILL, KUNSKAPER OM OCH FÖRVÄNTNINGAR PÅ HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN Upplysningar om innehållet: Sofia Tullberg, sofia.tullberg@skl.se Sveriges

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av september 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av september 2012 oktober 202 Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av september 202 Arbetsmarknaden i Uppsala län stabil trots tecken på försvagning Uppsala län fortsätter att ha landets lägsta

Läs mer

Folkhälsoenkäten 2010

Folkhälsoenkäten 2010 Folkhälsoenkäten 2010 : Resultat för Folkhälsonämndsområdena i Västerbotten, övriga Norrland och övriga Sverige FoUU staben Västerbottens läns landsting 901 89 UMEÅ I Innehållsförteckning Förord III Hälsa

Läs mer

Vad är ert huvudsakliga uppdrag och mål - utmaningar? Har folkhälsoläget betydelse för detta?

Vad är ert huvudsakliga uppdrag och mål - utmaningar? Har folkhälsoläget betydelse för detta? Vad är ert huvudsakliga uppdrag och mål - utmaningar? Har folkhälsoläget betydelse för detta? På vilket sätt? Kan vi och ni påverka folkhälsoläget? I så fall, hur? Fullmäktige Nämnd/ förvaltning Verksamhet

Läs mer

Företagsamheten 2018 Uppsala län

Företagsamheten 2018 Uppsala län Företagsamheten 2018 Uppsala län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt och

Läs mer

Företagsamheten 2018 Uppsala län

Företagsamheten 2018 Uppsala län Företagsamheten 2018 Uppsala län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt och

Läs mer

Folkhälsoenkäten 2010

Folkhälsoenkäten 2010 Folkhälsoenkäten 2010 : Resultat för Norrlandslänen och övriga Sverige FoUU staben Västerbottens läns landsting 901 89 UMEÅ I Innehållsförteckning Förord III Hälsa 1 Välbefinnande 20 Läkemedel 44 Vårdutnyttjande

Läs mer

Hälsa på lika villkor? En undersökning om hälsa och livsvillkor i Jönköpings län 2005

Hälsa på lika villkor? En undersökning om hälsa och livsvillkor i Jönköpings län 2005 Hälsa på lika villkor? En undersökning om hälsa och livsvillkor i Jönköpings län 5 7-3-16 Folkhälsoavdelningen Sammanfattning... 4 Slutsatser... 6 1. Bakgrund... 7 2. Syfte med befolkningsenkäten... 8

Läs mer

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12)

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12) Psykiska besvär Enligt flera undersökningar har det psykiska välbefinnandet försämrats sedan 198-talet. Under 199-talet ökade andelen med psykiska besvär fram till i början av -talet. Ökningen var mer

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version) Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska

Läs mer

Bortfallsanalys: Primärvårdundersökning läkare 2015

Bortfallsanalys: Primärvårdundersökning läkare 2015 Bortfallsanalys: Primärvårdundersökning läkare 2015 1 Bortfallsanalys primärvårdsundersökning, läkare Nationell Patientenkät är ett samlingsnamn för återkommande nationella undersökningar av patienternas

Läs mer

Liv & hälsa ung Liv & hälsa ung 2011

Liv & hälsa ung Liv & hälsa ung 2011 Liv & hälsa ung 2011 Knivsta kommun Liv & hälsa ung 2011 Knivsta kommun 2011-07-18 Liv & hälsa ung 2011 Knivsta kommun Syfte Syftet med Liv och Hälsa ung är att kartlägga hälsa, levnadsvanor och livsvillkor

Läs mer

Kvantitativa metoder och datainsamling

Kvantitativa metoder och datainsamling Kvantitativa metoder och datainsamling Kurs i forskningsmetodik med fokus på patientsäkerhet 2015-09-23, Peter Garvin FoU-enheten för närsjukvården Kvantitativ och kvalitativ metodik Diskborsten, enkronan

Läs mer

Bortfall i folkhälsoenkäter Spelar det någon roll?

Bortfall i folkhälsoenkäter Spelar det någon roll? Bortfall i folkhälsoenkäter Spelar det någon roll? Rapport: Artikel: Margareta Lindén-Boström and Carina Persson A selective follow-up study on a public health survey Eur J Public Health ckr193 first published

Läs mer

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Uppföljning 2012 Bakgrund Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK, ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och

Läs mer

Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland

Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland Verksamhetsutveckling vård och hälsa, 2019 Rapporten - mål och innehåll Detta är den första folkhälsorapporten sedan

Läs mer

Resultat från Nationella folkhälsoenkäten 2009

Resultat från Nationella folkhälsoenkäten 2009 HÄLSA PÅ LI KA V I LLKOR 1 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR Resultat från Nationella folkhälsoenkäten Jimmy Clevenpalm Ann-Sofie Karlsson ST ATENS FOLKH ÄLS O IN STIT UT Innehåll SAMMANFATTNING... Levnadsvanor...

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av februari 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av februari 2012 14 mars 2012 Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av februari 2012 Dämpad men stabil arbetsmarknad Under februari var det färre inskrivna vid Arbetsförmedlingen i Uppsala län som

Läs mer

Hälsa och hälsorelaterad livskvalitet mätt med EQ-5D och SF-36 i Östergötlands och Kalmar län: Resultat från befolkningsenkäterna

Hälsa och hälsorelaterad livskvalitet mätt med EQ-5D och SF-36 i Östergötlands och Kalmar län: Resultat från befolkningsenkäterna Hälsa och hälsorelaterad livskvalitet mätt med EQ-5D och SF-36 i Östergötlands och Kalmar län: Resultat från befolkningsenkäterna Rapport 2002:1 Health and Health Realted Quality of Life as measured by

Läs mer

Vad håller oss friska i Norrland?

Vad håller oss friska i Norrland? Vad håller oss friska i Norrland? En analys av befolkningsenkäten Hälsa på lika villkor 2006 Birgitta Malker Ledningsstaben Hälso- och sjukvård Landstinget Västernorrland 2 Innehåll Sammanfattning...5

Läs mer

Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa i Stockholms län

Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa i Stockholms län Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa i Öppna jämförelser 2014 RAPPORT 2014:3 Citera gärna Centrum för epidemiologi och samhällsmedicins rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av oktober 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av oktober 2012 4 november 202 Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av oktober 202 Tecken på försvagning men stark motståndskraft Under oktober kom flera tecken på att arbetsmarknaden i Uppsala

Läs mer

Vårdresultat för patienter 2017

Vårdresultat för patienter 2017 Kvalitetsregister ECT Vårdresultat för patienter 17 Elbehandling (ECT) Vad är elbehandling Elektrokonvulsiv terapi (ECT) är en behandling som används vid svåra psykiska sjukdomar, framför allt vid svår

Läs mer

Hälsoekonomiska beräkningar: Cancerpreventionskalkylatorn

Hälsoekonomiska beräkningar: Cancerpreventionskalkylatorn Hälsoekonomiska beräkningar: Cancerpreventionskalkylatorn Exempel från Uppsala-Örebros sjukvårdsregion och Gävleborgs län Johan Frisk, Samhällsmedicin vid Forskning och Samhällsmedicin, Region Gävleborg

Läs mer

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 HSN 1004-0379 HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 2010-10-29 Innehållsförteckning Syfte... 3 Inriktningsmål... 3 Delmål... 3 Hur kan vi som arbetar i HSN-förvaltningen bidra

Läs mer

Hälsa och levnadsvanor i Jönköpings län

Hälsa och levnadsvanor i Jönköpings län Hälsa och levnadsvanor i Jönköpings län - samband med kön, ålder, socioekonomi och födelseland Oktober 2011 Marit Eriksson Hälso- och sjukvårdsavdelningen Landstinget i Jönköpings län Innehållsförteckning

Läs mer

Folkhälsodata. Hälsoutfall Livsvillkor Levnadsvanor. Folkhälsa och välfärd, Ledningskontoret

Folkhälsodata. Hälsoutfall Livsvillkor Levnadsvanor. Folkhälsa och välfärd, Ledningskontoret Folkhälsodata Hälsoutfall Livsvillkor Levnadsvanor Hälsoutfall Befolkningens hälsa påverkas av livsvillkor som utbildning och arbete, då de påverkar förutsättningarna för hälsosamma levnadsvanor. 1 Andel

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Resultat från nationella folkhälsoenkäten Cecilia Wadman Gunnel Boström Ann-Sofie Karlsson www.fhi.se Rapport nr A--1 A :1 ISSN: -82 ISBN: 8-1-2-- REDAKTÖR: GUNNEL BOSTRÖM HÄLSA PÅ

Läs mer

Sjukskrivna personers upplevelse av bemötande

Sjukskrivna personers upplevelse av bemötande isfinspektionen FÖR SOCIALFÖRSÄKRINGEN Rapport 2014:9 Sjukskrivna personers upplevelse av bemötande Från Försäkringskassan och hälso- och sjukvården sf Rapport 2014:9 Från Försäkringskassan och hälso-

Läs mer

Utrikes föddas arbetsmarknadssituation

Utrikes föddas arbetsmarknadssituation AM 110 SM 1402 Utrikes föddas arbetsmarknadssituation 2005-2013 The labour market among foreign born 2005-2013 I korta drag Antalet utrikes födda ökade Den demografiska strukturen bland både inrikes och

Läs mer

STATISTIK I BLICKFÅNGET

STATISTIK I BLICKFÅNGET STATISTIK I BLICKFÅNGET Nr 3 Sökande och sökande per plats till utbildningar inom yrkeshögskolan 2016 2016 Juni 2017 Dnr: MYH 2016/1389 Innehåll Sökande och sökande per plats 2016...3 1 Antal sökande...3

Läs mer

Patient Details. Evaluation Date: / /

Patient Details. Evaluation Date: / / Evaluation Date: Section to be completed by the RITAZAREM Participant INSTRUKTION: Detta formulär innehåller frågor om hur Du ser på Din hälsa. Iformationen skall hjälpa till att följa hur Du mår och fungerar

Läs mer

IQ RAPPORT 2019:1 IQs ALKOHOLINDEX 2018 Svenskarnas attityder till alkohol

IQ RAPPORT 2019:1 IQs ALKOHOLINDEX 2018 Svenskarnas attityder till alkohol IQ RAPPORT 2019:1 2018 Svenskarnas attityder till alkohol tre trender mot en mer tillåtande syn Innehåll SID 1. Förord 2. Alkoholindex 2018 6. Alkoholindex på länsnivå 9. Trend 1: Kvinnor mer tillåtande

Läs mer

God tandhälsa och besök i tandvården inte självklart för alla. Andreas Cederlund

God tandhälsa och besök i tandvården inte självklart för alla. Andreas Cederlund God tandhälsa och besök i tandvården inte självklart för alla Andreas Cederlund Tandvårdslag (1985:125) Målet för tandvården är en god tandhälsa och en tandvård på lika villkor för hela befolkningen Nationell

Läs mer

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande Välfärdsbokslut 24 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Resultat från nationella folkhälsoenkäten Cecilia Wadman Katarina Paulsson Gunnel Boström Innehåll Levnadsvanor Psykisk ohälsa Fysisk ohälsa Läkemedel Vårdkontakter, ej ungdomsmottagning

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av mars 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av mars 2012 17 april 2012 Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av mars 2012 Arbetslösheten i länet fortfarande lägst i landet Uppsala läns arbetsmarknad är fortsatt stabil. I mars nyanmäldes

Läs mer

En undersökning om hälsa och livsvillkor Norrland 2010

En undersökning om hälsa och livsvillkor Norrland 2010 En undersökning om hälsa och livsvillkor Norrland 2010 Hälsa på Lika Villkor? Avgörande är förstås kunskap om hur befolkningen mår och att kunna följa hälsan samt dess bestämningsfaktorer över tid. Varför

Läs mer

Månadsbrev från Kronofogdens doktorander december, 2018 av Davor Vuleta

Månadsbrev från Kronofogdens doktorander december, 2018 av Davor Vuleta Månadsbrev från Kronofogdens doktorander december, 2018 av Davor Vuleta Vad utmäter vi och hos vem? Det var länge sedan vi skrev något månadsbrev då all fokus ligger på teorier, tolkningar och annat smått

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Presentation av studiegruppen från baslinjemätning

Presentation av studiegruppen från baslinjemätning Presentation av studiegruppen från baslinjemätning Presentation av studiegruppen från baslinjemätning Det här är en sammanställning av de data som samlades in vid deltagarnas och kontrollernas första besök.

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsbarometern BEFOLKNINGENS ATTITYDER TILL, FÖRVÄNTNINGAR PÅ OCH ERFARENHETER AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN

Hälso- och sjukvårdsbarometern BEFOLKNINGENS ATTITYDER TILL, FÖRVÄNTNINGAR PÅ OCH ERFARENHETER AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN Hälso- och sjukvårdsbarometern BEFOLKNINGENS ATTITYDER TILL, FÖRVÄNTNINGAR PÅ OCH ERFARENHETER AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN Hälso- och sjukvårdsbarometern BEFOLKNINGENS ATTITYDER TILL, FÖRVÄNTNINGAR PÅ OCH

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av november 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av november 2012 13 december 2012 Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av november 2012 Fler arbetslösa och färre lediga jobb Under november fortsatte arbetsmarknaden i Uppsala län att försvagas.

Läs mer

IQ RAPPORT 2019:1 IQs ALKOHOLINDEX 2018 Svenskarnas attityder till alkohol

IQ RAPPORT 2019:1 IQs ALKOHOLINDEX 2018 Svenskarnas attityder till alkohol IQ RAPPORT 19:1 18 Svenskarnas attityder till alkohol tre trender mot en mer tillåtande syn Innehåll SID 1. Förord 2. Alkoholindex 18 6. Alkoholindex på länsnivå 9. Trend 1: Kvinnor mer tillåtande till

Läs mer

METABOL INTERVENTION (MINT) DEN SVENSKA IMPACT-STUDIEN. Patientenkät - Bas

METABOL INTERVENTION (MINT) DEN SVENSKA IMPACT-STUDIEN. Patientenkät - Bas METABOL INTERVENTION (MINT) DEN SVENSKA IMPACT-STUDIEN Patientenkät - Bas Namn: Personnummer: Datum: Att tänka på när du fyller i enkäten: Det finns inga svar som är rätt eller fel, det är din personliga

Läs mer

STATISTIK I BLICKFÅNGET

STATISTIK I BLICKFÅNGET STATISTIK I BLICKFÅNGET Nr 1 Sökande och sökande per plats till utbildningar inom yrkeshögskolan 2015 2016 November 2016 Innehåll Sökande och sökande per plats 2015... 3 1 Antal sökande... 3 1.1 Kön...

Läs mer

Företagsamheten 2014 Uppsala län

Företagsamheten 2014 Uppsala län Företagsamheten 2014 län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk

Läs mer

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik augusti 2018

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik augusti 2018 FAKTAUNDERLAG Uppsala län Stockholm, 12 september 2018 Olle Ahlberg Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik augusti 2018 Till arbete Av samtliga inskrivna arbetslösa i länet påbörjade 1064 personer (551

Läs mer