Nätverksgruppsmöte i Nätverket Uppdrag Hälsa Stockholm

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nätverksgruppsmöte i Nätverket Uppdrag Hälsa Stockholm 2011-05-06"

Transkript

1 Nätverksgruppsmöte i Nätverket Uppdrag Hälsa Stockholm Socioekonomins betydelse för hälsa på lika villkor Krister Järbrink, hälsoekonomisk rådgivare

2 Hälso- och sjukvårdslag 1982:763 Mål för hälso- och sjukvården 2 Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård skall ges företräde till vården.

3 Två frågor: Har befolkningen oavsett socioekonomisk tillhörighet en god hälsa? Ges vård på lika villkor för alla oavsett socioekonomisk tillhörighet?

4 Welfarism När summan av alla individers välfärd/nytta är som störst Bedömningar ska göras utifrån det välbefinnande som människor upplever då de konsumerar eller nyttjar olika varor och tjänster. Individen antas vara rationell och kapabel att rangordna alla alternativ och därefter välja det mest önskvärda

5 Extra-welfarism Förutom vad som ingår i welfarism ska även något extra bedömas som anses vara viktigare än annat ofta den grundläggande förmågan. Vad behöver människor för att leva ett gott liv inte vad de efterfrågar.

6 Hur produceras välfärd Kostnader RESURSER Personal, lokaler, läkemedel etc. INTERMEDIÄRT RESULTAT, Besök, vårddagar, material ANDRA FAKTORER, Vårdmiljö, sociala förhållanden, attityder, erfarenheter m m. SLUTLIGT RESULTAT Förändring i hälsa och livskvalitet för patienter och andra

7

8 Medellivslängd i Göteborg, män

9 Beskrivande frågeformulär i EQ-5D för skattning av hälsorelaterad livskvalitet Rörlighet: Jag går utan svårigheter (nivå 1) Jag kan gå men med viss svårighet (nivå 2) Jag är sängliggande (nivå 3) Hygien: Jag behöver ingen hjälp med min dagliga hygien, mat eller påklädning (nivå 1) Jag har vissa problem att tvätta eller klä mig själv (nivå 2) Jag kan inte tvätta eller klä mig själv (nivå 3) Huvudsakliga Jag klarar av mina huvudsakliga aktiviteter (nivå 1) aktiviteter: Jag har vissa problem med att klara av mina huvudsakliga aktiviteter (nivå 2) Jag klarar inte av mina huvudsakliga aktiviteter (nivå 3) Smärtor/ Jag har varken smärtor eller besvär (nivå 1) besvär: Jag har måttliga smärtor eller besvär (nivå 2) Jag har svåra smärtor eller besvär (nivå 3) Oro/ Jag är inte orolig eller nedstämd (nivå 1) nedstämdhet: Jag är orolig eller nedstämd i viss utsträckning (nivå 2) Jag är i högsta grad orolig eller nedstämd (nivå 3)

10 Beräkning av EQ-5D index (1) Koefficienter för beräkning av livskvalitetsvikter för hälsotillstånd enligt EQ-5D (Dolan, 1993) EQ-5D dimension Koefficient Rörlighet Nivå 2 0,069 Nivå 3 0,314 Hygien Nivå 2 0,104 Nivå 3 0,214 Huvudsakliga aktiviteter Nivå 2 0,036 Nivå 3 0,094 Smärtor/besvär Nivå 2 0,123 Nivå 3 0,386 Oro/nedstämdhet Nivå 2 0,071 Nivå 3 0,236 Konstant (används om individen inte har full hälsa) 0,081 N3-term (används om minst en av dimensionerna är på nivå 3) 0,269

11 Beräkning av EQ-5D index (2) Koefficienter för beräkning av livskvalitetsvikter för hälsotillstånd enligt EQ-5D (Dolan, 1993) Full hälsa 1,000 Rörlighet Jag går utan svårigheter (nivå 1) 0,000 Hygien Huvudsakliga aktiviteter Jag behöver ingen hjälp med min dagliga hygien, mat eller påklädning Jag har vissa problem med att klara av mina huvudsakliga aktiviteter (nivå 1) 0,000 (nivå 2) -0,036 Smärtor/besvär Jag har måttliga smärtor eller besvär (nivå 2) -0,123 Oro/nedstämdhet Jag är i högsta grad orolig och nedstämd (nivå 3) -0,236 Konstant Eftersom individen inte har full hälsa -0,081 N3-term Eftersom minst en av dimensionerna är på nivå 3-0,269 Livskvalitetsvikt för EQ-5D (Hälsotillstånd 11223) = 0,255

12

13 Använda begrepp för redovisning av kostnad per QALY alternativt per vunnet levnadsår, kr Socialstyrelsens riktlinjer för hjärtsjukvård 2004 Låg Måttlig Hög Mycket hög Ej bedömningsbar < kr per QALY alternativt vunnet levnadsår kr kr per QALY alternativt vunnet levnadsår kr 1 miljon kr per QALY alternativt vunnet levnadsår > 1 miljon kr per QALY alternativt vunnet levnadsår

14 Exempel linjär regression Y = + * X Vikt (gram) = + * längd (cm) Vikt (gram) = * längd (cm), R 2 adj. =0.573 Multipel linjär regression: Y = + 1 X X X X X X X

15 Testade variabler från Hälsa på lika villkor? Y EQ-5D Självskattad hälsorelaterad livskvalitet, 0-1 X1 Ekonomiska svårigheter Har under de senaste 12 månaderna haft det svårt att klara löpande utgifter vid minst ett tillfälle = 1, annars = 0 X2 Ensamboende Ensamboende = 1, annars = 0 X3 Utomnordisk Född utom norden = 1, annars = 0 X4 Lågutbildad Lågutbildad = 1, annars = 0 X5 Ålder X6 Kön Man = 0, Kvinna = 1

16 Resultat av regressionsanalys av socioekonomins betydelse för självrapporterad hälsorelaterad livskvalitet, Göteborgs kommun Variabel Beta-koefficient Standardiserad beta-koefficient Analys 1, beroende variabel = EQ-5D, R 2 adjusted = 0,140 Konstant 1,042 Ekonomiska svårigheter -0,109-0,186 < 0,001 Ensamboende -0,022-0,037 < 0,001 Utomnordisk -0,095-0,145 < 0,001 Lågutbildad -0,063-0,129 < 0,001 Ålder -0,003-0,219 < 0,001 Kön -0,042-0,087 < 0,001 P

17 Testade variabler i analysen av socioekonomins betydelse för utnyttjandet av hälso- och sjukvård Y1 Y2 X1 X2 X3 X4 X5 X6 X7 Kostnad specialistvård Kostnad primärvård Enbart grundskola Utomnordisk bakgrund Småhus/bostadsrätt Genomsnittlig medianinkomst per hushåll Försörjningsstöd Arbetslösa Ensamstående förälder Kostnad för specialistvård per capita, kön- och åldersstandardiserad, 2010 Kostnad för primärvård per capita, kön- och åldersstandardiserad, 2010 Andel i befolkningen år som enbart hade förgymnasial utbildning 2009, kön- och åldersstandardiserat Andel personer som är födda utanför Norden eller med en eller båda föräldrar födda utanför Norden 2009, kön- och åldersstandardiserat Andel personer som bodde i småhus eller bostadsrätt 2009, könoch åldersstandardiserat Medelvärde av medianinkomst per hushåll, kön- och åldersstandardiserat Andel i befolkning år som fått försörjningsstöd i 2 månader eller längre 2008, kön- och åldersstandardiserat Andel i befolkning år som varit arbetslös 6 månader eller längre 2008, kön- och åldersstandardiserat Andel ensamstående föräldrar i befolkningen 2009, kön- och åldersstandardiserat

18 Resultat av regressionsanalys av socioekonomins betydelse för utnyttjandet av specialistvård, Göteborg Specialiserad vård 2010 Variabel B B Stand. Konstant Beroende variabel = Genomsnittlig årlig kostnad för specialiserad vård per inv. R 2 adjusted = Enbart grundskola ,31 <0,001 Utomnordisk bakgrund ,16 <0,05 Småhus/bostadsrätt ,23 <0,001 Genomsnittlig medianinkomst per hushåll, tkr -7,12-0,23 <0,001 p

19 Resultat av regressionsanalys av socioekonomins betydelse för utnyttjandet av primärvård, Göteborg Specialiserad vård 2010 Variabel B B Stand. Konstant Beroende variabel = Genomsnittlig årlig kostnad för primärvård per inv. R 2 adjusted = Enbart grundskola ,56 <0,001 Genomsnittlig medianinkomst per hushåll, tkr -0,83-0,16 <0,001 Småhus/bostadsrätt ,09 <0,10 Försörjningsstöd ,12 <0,05 Ensamstående förälder ,08 <0,10 p

20 A Vad är hälsa? Vad är hälsans värde? - Olika metoder att mäta och värdera hälsa B Vad påverkar hälsa och vårdsökande? - Miljö, kön, ålder, utbildning, konsumtionsmönster etc. Utvärdering av behandlingar - Kostnadseffektivitetsanalyser av olika sätt att leverera vård. Efterfrågan på HoS -Influenser av A + B på efterfrågan -Hinder (kostnad, tid, ansträngning, formella -Relation till vårdgivare -Behov (paternalistiskt) Marknadsjämvikt - Priser, väntetider, prioriteringsprinciper, etc. Planering, budgetering och revision av mekanismer - Utvärdering av hur väl styrinstrumenten optimerar systemet Tillgång av HoS -Kostnader för produktion -Alternativa sätt att producera -Produktionsfaktorer Utvärdering av hela systemet - Fördelas resurser rättvist och utifrån prioriteringsprinciper? Regionala och internationella jämförelser av prestationer Element i HE

21 Två frågor: Har befolkningen oavsett socioekonomisk tillhörighet en god hälsa? Möjligen Ges vård på lika villkor för alla oavsett socioekonomisk tillhörighet? Måste undersökas

22 Funderingar. Andra faktorer är av enorm betydelse.. men vi har misslyckats

23 Att göra (?) Säkerställa att utomnordisk inte diskrimineras Anpassa sjukvården Ställa krav Information NU KAN VI DISKUTERA. (tack)

EQ5D FORM-MONTH 0 / / Rörlighet Jag går utan svårigheter Jag kan gå men med viss svårighet Jag är sängliggande

EQ5D FORM-MONTH 0 / / Rörlighet Jag går utan svårigheter Jag kan gå men med viss svårighet Jag är sängliggande EQ5D FORM-MONTH 0 Section to be completed by the RITAZAREM Participant Markera, genom att kryssa i en ruta i varje nedanstående grupp, vilket påstående som bäst beskriver Ditt hälsotillstånd i dag. Rörlighet

Läs mer

- med fokus på hälsoekonomiska utvärderingar

- med fokus på hälsoekonomiska utvärderingar - med fokus på hälsoekonomiska utvärderingar Hälsoekonomi vad, varför & hur? Hälsoekonomiska analyser och dess användningsområden Praktiska exempel tillämpad vetenskap som förenar ekonomiska teorier och

Läs mer

Jämlikhet i hälsa och vård på lika villkor

Jämlikhet i hälsa och vård på lika villkor Diarienummer HSN12-113-2010 Jämlikhet i hälsa och vård på lika villkor Analys och förslag till åtgärder för nord-östra Göteborg - en sammanfattning av fyra delrapporter Förord Denna publikation är en sammanställning

Läs mer

EQ-5D resultat i en population EQ-5D i jämförelse med folkhälsoenkäter i SLL

EQ-5D resultat i en population EQ-5D i jämförelse med folkhälsoenkäter i SLL EQ-5D resultat i en population EQ-5D i jämförelse med folkhälsoenkäter i SLL Institutet för kvalitetsindikatorer AB I Box 9129, SE-400 93 Göteborg I Tel: 031-730 31 00 I E-mail: info@indikator.org I www.indikator.org

Läs mer

Hälsorelaterad livskvalitet i Uppsala län en befolkningsundersökning med EQ-5D

Hälsorelaterad livskvalitet i Uppsala län en befolkningsundersökning med EQ-5D Hälsorelaterad livskvalitet i Uppsala län 2004 - en befolkningsundersökning med EQ-5D Anders Berglund, Inna Feldman Samhällsmedicinska enheten, Landstinget i Uppsala län Hälsorelaterad livskvalitet i Uppsala

Läs mer

Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård. Bilaga 6 Patientrelaterat utfall avseende hälso- och sjukvård, frekvenstabeller och EQ- 5D

Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård. Bilaga 6 Patientrelaterat utfall avseende hälso- och sjukvård, frekvenstabeller och EQ- 5D Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård Bilaga 6 Patientrelaterat utfall avseende hälso- och sjukvård, frekvenstabeller och EQ- 5D Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis

Läs mer

Patientenkät. Det här formuläret avser Din situation vid inskrivning för rehabilitering

Patientenkät. Det här formuläret avser Din situation vid inskrivning för rehabilitering Patientenkät Det här formuläret avser Din situation vid inskrivning för rehabilitering Vi följer upp vården för att vara säkra på att Du får en vård med hög kvalitet. För att kunna göra det på bästa sätt

Läs mer

Hälsoekonomi. Hälsoekonomi, , Agneta Andersson, Fil Dr

Hälsoekonomi. Hälsoekonomi, , Agneta Andersson, Fil Dr Hälsoekonomi tillämpad vetenskap som förenar ekonomiska teorier och analysmetoder med kunskap om faktorer som påverkar människors hälsa samt om hälso- och sjukvårdens organisation och finansiering. Nationalencyklopedin

Läs mer

2. På grund av smärta kan jag inte lyfta tunga saker från golvet, det går bra om de är bra placerade t ex på ett bord

2. På grund av smärta kan jag inte lyfta tunga saker från golvet, det går bra om de är bra placerade t ex på ett bord Oswestry score Följande frågor är utformade för att ge oss information om hur din rygg påverkar det dagliga livet. Besvara varje avsnitt och markera bara den enda ruta som passar dig. Vi är medvetna om

Läs mer

PreProm FRÅGEFORMULÄR - ALLMÄNT FOTOPERATION

PreProm FRÅGEFORMULÄR - ALLMÄNT FOTOPERATION FRÅGEFORMULÄR - ALLMÄNT FOTOPERATION INSTRUKTION: Detta formulär innehåller allmänna frågor och 4 frågor om hur du ser på din fot / fotled. Besvara frågorna genom att kryssa för det alternativ du tycker

Läs mer

Socioekonomins betydelse för hälsa och vårdutnyttjande i en segregerad storstad

Socioekonomins betydelse för hälsa och vårdutnyttjande i en segregerad storstad Socioekonomins betydelse för hälsa och vårdutnyttjande i en segregerad storstad Krister Järbrink 1 Barbara Rubinstein 2 Karin Althoff 3 1 Hälsoekonomisk rådgivare, fil. dr. Hälso- och sjukvårdskansliet

Läs mer

Arbetsförmåga efter höft- eller knäledsplastik Baseline frågeformulär

Arbetsförmåga efter höft- eller knäledsplastik Baseline frågeformulär Arbetsförmåga efter höft- eller knäledsplastik Baseline frågeformulär Projekt ID- nummer Formuläret besvarades den Behandlande sjukgymnast 1. Bakgrundsinformation 1.1 Vilken operation planeras för dig?

Läs mer

En introduktion. PrioriteringsCentrum PrioC

En introduktion.  PrioriteringsCentrum PrioC HÄLSOEKONOMI och PRIORITERINGAR En introduktion Emelie Heintz & Gustav Tinghög Emelie.heintz@liu.se Gustav.tinghog@liu.se Centrumför utvärdering av MedicinskTeknologi CMT PrioriteringsCentrum PrioC Vilka

Läs mer

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Uppföljning 2012 Bakgrund Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK, ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och

Läs mer

SAM Samordning för arbetsåtergång. Slutrapport mars 2013 Kompetenscentrum för hälsa, KCH

SAM Samordning för arbetsåtergång. Slutrapport mars 2013 Kompetenscentrum för hälsa, KCH SAM Samordning för arbetsåtergång Slutrapport mars 2013 Kompetenscentrum för hälsa, KCH Projektets syfte Det övergripande syftet: genom samordning av insatser möjliggöra en effektiv arbetslivsinriktad

Läs mer

VÅRD OCH OMSORG I HEMMET FÖR PERSONER MED MULTIPEL SKLEROS. Sara Anderberg Marianne Svensson IHE RAPPORT 2012:6

VÅRD OCH OMSORG I HEMMET FÖR PERSONER MED MULTIPEL SKLEROS. Sara Anderberg Marianne Svensson IHE RAPPORT 2012:6 VÅRD OCH OMSORG I HEMMET FÖR PERSONER MED MULTIPEL SKLEROS Sara Anderberg Marianne Svensson IHE RAPPORT 2012:6 VÅRD OCH OMSORG I HEMMET FÖR PERSONER MED MULTIPEL SKLEROS Sara Anderberg & Marianne Svensson

Läs mer

LJUNO. (Ljumskbråckstudien i Norrland) ENKÄT elva (11) dagar efter operationen. (ifylls av patienten) 41. Datum då enkäten ska fyllas i: 02.

LJUNO. (Ljumskbråckstudien i Norrland) ENKÄT elva (11) dagar efter operationen. (ifylls av patienten) 41. Datum då enkäten ska fyllas i: 02. 41. Datum då enkäten ska fyllas i: 02. Sjukhus: 03. Randomiseringsnr: LJUNO (Ljumskbråckstudien i Norrland) ENKÄT elva (11) dagar efter operationen (ifylls av patienten) 1 LJUNO 04. PERSONNUMMER : Denna

Läs mer

11. Datum: 02. Sjukhus: 03. Randomiseringsnr: LJUNO. (Ljumskbråckstudien i Norrland) ENKÄT Före operation. (ifylls av patienten)

11. Datum: 02. Sjukhus: 03. Randomiseringsnr: LJUNO. (Ljumskbråckstudien i Norrland) ENKÄT Före operation. (ifylls av patienten) 11. Datum: 02. Sjukhus: 03. LJUNO (Ljumskbråckstudien i Norrland) ENKÄT Före operation (ifylls av patienten) 1 LJUNO 04. PERSONNUMMER : Markera, genom att kryssa i en ruta i varje nedanstående grupp (så

Läs mer

Uppföljning av deltagare i projekt SAM

Uppföljning av deltagare i projekt SAM Uppföljning av deltagare i projekt SAM Anna Holmgren Kompetenscentrum för hälsa, Landstinget Västmanland Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Sammanfattning... 3 Hur gjordes uppföljningen? 4

Läs mer

VAD ÄR EN QALY OCH HUR ANVÄNDS DET I HÄLSOEKONOMISKA UTVÄRDERINGAR? Emelie Heintz Dagens medicin 2014-11-07

VAD ÄR EN QALY OCH HUR ANVÄNDS DET I HÄLSOEKONOMISKA UTVÄRDERINGAR? Emelie Heintz Dagens medicin 2014-11-07 VAD ÄR EN QALY OCH HUR ANVÄNDS DET I HÄLSOEKONOMISKA UTVÄRDERINGAR? Emelie Heintz Dagens medicin 2014-11-07 Kostnadseffektanalys Behandling A Kostnader Effekter Kostnader A Kostnader B Effekter A Effekter

Läs mer

Presentationsmaterial från informationseftermiddag om hjärtsvikt, Pulsen, 2010-01-19 och 2010-01-28. Hjärtrehabilitering. Centrala Sjukgymnastiken

Presentationsmaterial från informationseftermiddag om hjärtsvikt, Pulsen, 2010-01-19 och 2010-01-28. Hjärtrehabilitering. Centrala Sjukgymnastiken Hjärtrehabilitering Centrala Sjukgymnastiken Inklusionskriterier Hjärtrehab Hjärtinfarkt Hjärtinfarkt + PCI Bypass operation Klaffoperation Akut PCI Patienten ska komma via hjärtrehabmott SÄS Patienten

Läs mer

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Mötet Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Allt verkligt liv är möte Den kände filosofen Martin Buber ägnade sitt liv åt att påvisa den

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsverksamhet har som övergripande mål ett gott hälsotillstånd

Hälso- och sjukvårdsverksamhet har som övergripande mål ett gott hälsotillstånd Hälsa, sjukvård och befolkningsuppfattningar HÄLSA, SJUKVÅRD OCH BEFOLKNINGSUPPFATTNINGAR JOSÉ FERRAZ NUNES Hälso- och sjukvårdsverksamhet har som övergripande mål ett gott hälsotillstånd hos hela befolkningen

Läs mer

MULTIPEL SKLEROS. Frågeformulär. Löpnummer:

MULTIPEL SKLEROS. Frågeformulär. Löpnummer: MULTIPEL SKLEROS Frågeformulär Löpnummer: _ Till Dig som skall besvara enkäten Syftet med detta frågeformulär är att försöka beräkna och förklara den totala kostnaden för sjukdomen Multipel Skleros (MS).

Läs mer

Patientformulär. Bättre Omhändertagande av patienter med Artros. Uppföljning

Patientformulär. Bättre Omhändertagande av patienter med Artros. Uppföljning Patientformulär Bättre Omhändertagande av patienter med Artros Uppföljning Tack för att Du tar Dig tid att svara på samtliga frågor! All information Du lämnar kommer att behandlas konfidentiellt och sparas

Läs mer

Hälsa och hälsorelaterad livskvalitet mätt med EQ-5D och SF-36 i Östergötlands och Kalmar län: Resultat från befolkningsenkäterna

Hälsa och hälsorelaterad livskvalitet mätt med EQ-5D och SF-36 i Östergötlands och Kalmar län: Resultat från befolkningsenkäterna Hälsa och hälsorelaterad livskvalitet mätt med EQ-5D och SF-36 i Östergötlands och Kalmar län: Resultat från befolkningsenkäterna Rapport 2002:1 Health and Health Realted Quality of Life as measured by

Läs mer

Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2009. Jämförelser mellan landsting

Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2009. Jämförelser mellan landsting Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2009 Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting

Läs mer

Ojämlikhet i hälsa i Stockholms län. Bo Burström, Karin Engström, Kristina Burström, Diana Corman och Sun Sun

Ojämlikhet i hälsa i Stockholms län. Bo Burström, Karin Engström, Kristina Burström, Diana Corman och Sun Sun Ojämlikhet i hälsa i Stockholms län Bo Burström, Karin Engström, Kristina Burström, Diana Corman och Sun Sun Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Box 6909, 102 39 Stockholm Besök: Hantverkargatan 11 B Tfn

Läs mer

METABOL INTERVENTION (MINT) DEN SVENSKA IMPACT-STUDIEN. Patientenkät - Bas

METABOL INTERVENTION (MINT) DEN SVENSKA IMPACT-STUDIEN. Patientenkät - Bas METABOL INTERVENTION (MINT) DEN SVENSKA IMPACT-STUDIEN Patientenkät - Bas Namn: Personnummer: Datum: Att tänka på när du fyller i enkäten: Det finns inga svar som är rätt eller fel, det är din personliga

Läs mer

Vårdvalsreformen några socialmedicinska aspekter

Vårdvalsreformen några socialmedicinska aspekter Vårdvalsreformen några socialmedicinska aspekter Bo Burström, professor/överläkare Karolinska institutet Institutionen för folkhälsovetenskap Avdelningen för socialmedicin Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)

Läs mer

Frekvenstabell 2014, Vårdbarometern

Frekvenstabell 2014, Vårdbarometern TILLGÅNG TILL SJUKVÅRD Q1 Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som patient? Ja 27064 67 66 63 70 Nej 13473 33 33 37 30 Minns ej/vill ej svara 273 1 Q2 Har du någon gång under

Läs mer

Välkommen till Rehabexperten Dagens datum:

Välkommen till Rehabexperten Dagens datum: Välkommen till Rehabexperten Dagens datum: Personnummer (10 siffror): ggggggggggggggglgg g Förnamn: Efternamn: Adress: Postnr: Ort: Telefon hem: arb: mobil: Söker Du på rekommendation från någon av nedanstående:

Läs mer

Sociala skillnader i vårdutnyttjande möjliga mekanismer

Sociala skillnader i vårdutnyttjande möjliga mekanismer Sociala skillnader i vårdutnyttjande möjliga mekanismer Bo Burström professor/överläkare Avdelningen för socialmedicin, Institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska institutet Hälso och sjukvårdslag

Läs mer

Trend Vårdbarometern 2010-2014

Trend Vårdbarometern 2010-2014 Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som patient? Ja 63% 64% 64% 66% 67% Nej 37% 36% 36% 34% 33% Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som medföljande

Läs mer

Folkhälsoenkäten 2010

Folkhälsoenkäten 2010 Folkhälsoenkäten 2010 : Resultat för Norrlandslänen och övriga Sverige FoUU staben Västerbottens läns landsting 901 89 UMEÅ I Innehållsförteckning Förord III Hälsa 1 Välbefinnande 20 Läkemedel 44 Vårdutnyttjande

Läs mer

Ojämlikhet i hälsa. Sara Fritzell. /

Ojämlikhet i hälsa. Sara Fritzell. / Ojämlikhet i hälsa Sara Fritzell MPH, Med dr. Utredare Socialmedicin, Institutionen för folkhälsovetenskap, KI Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, SLL sara.fritzell@ki.se / sara.fritzell@sll.se

Läs mer

Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer

Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer Thomas Davidson CMT - Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi Linköpings Universitet VGR 3 december 2013 Agenda Kostnaden för förmaksflimmer Kostnadseffektiviteten

Läs mer

Ange vilken/vilka kommunikationsvägar du föredrar att vi använder vid behov av kontakt med dig:

Ange vilken/vilka kommunikationsvägar du föredrar att vi använder vid behov av kontakt med dig: ... Personnr... Namn... Datum Frågeformulär inför nybesök hos smärtläkare Vi ber dig att fylla i detta formulär. Det underlättar arbetet och bedömning av dina smärtproblem för att komma fram till rätta

Läs mer

Patientformulär. Uppföljning 3 månader. Tack för din medverkan! Bättre Omhändertagande av patienter med Artros

Patientformulär. Uppföljning 3 månader. Tack för din medverkan! Bättre Omhändertagande av patienter med Artros Patientformulär Bättre Omhändertagande av patienter med Artros Uppföljning 3 månader Tack för att du tar dig tid att svara på samtliga frågor! All information du lämnar kommer att behandlas konfidentiellt

Läs mer

Patient Details. Evaluation Date: / /

Patient Details. Evaluation Date: / / Evaluation Date: Section to be completed by the RITAZAREM Participant INSTRUKTION: Detta formulär innehåller frågor om hur Du ser på Din hälsa. Iformationen skall hjälpa till att följa hur Du mår och fungerar

Läs mer

God tandhälsa och besök i tandvården inte självklart för alla. Andreas Cederlund

God tandhälsa och besök i tandvården inte självklart för alla. Andreas Cederlund God tandhälsa och besök i tandvården inte självklart för alla Andreas Cederlund Tandvårdslag (1985:125) Målet för tandvården är en god tandhälsa och en tandvård på lika villkor för hela befolkningen Nationell

Läs mer

Folkhälsoenkäten 2010

Folkhälsoenkäten 2010 Folkhälsoenkäten 2010 : Resultat för Folkhälsonämndsområdena i Västerbotten, övriga Norrland och övriga Sverige FoUU staben Västerbottens läns landsting 901 89 UMEÅ I Innehållsförteckning Förord III Hälsa

Läs mer

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Värdegrund för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Visionen om en god hälso- och sjukvård Landstinget i Stockholms län ska genom att erbjuda kompetent och effektiv hälso- och sjukvård bidra

Läs mer

Rätten till hälsa. Moderaternas vision för hur det är att vara patient i Sörmland

Rätten till hälsa. Moderaternas vision för hur det är att vara patient i Sörmland Rätten till hälsa Moderaternas vision för hur det är att vara patient i Sörmland augusti 2010 Övergripande mål Varje människa har rätt till bästa möjliga hälsa enligt FN:s internationella konvention om

Läs mer

SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016

SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016 SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016 10 miljoner invånare år 2017 Det är i de äldre åldrarna som den största ökningen är att vänta. År 2060 beräknas 18 procent eller drygt två miljoner vara födda

Läs mer

I länet uppger 72 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i åldern 16-84 år att de mår bra vilket är något högre än i riket.

I länet uppger 72 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i åldern 16-84 år att de mår bra vilket är något högre än i riket. Hälsa Hur en person upplever sitt allmänna hälsotillstånd har visat sig vara ett bra mått på hälsan. Självskattad hälsa har ett starkt samband med dödlighet. Frågan är mycket värdefull för att följa befolkningens

Läs mer

Varför har vi QALY s och hur kan de användas?

Varför har vi QALY s och hur kan de användas? Varför har vi QALY s och hur kan de användas? Lars Lindholm Professor i hälsoekonomi Umeå International School of Public Health Umeå universitet Lars.lindholm@epiph.umu.se Innehåll: Vad är kostnadseffektivitet

Läs mer

MILSA TA DEL AV RESULTAT FRÅN EN UNIK ENKÄTSTUDIE OM HÄLSA RIKTAD TILL NYANLÄNDA FLYKTINGAR

MILSA TA DEL AV RESULTAT FRÅN EN UNIK ENKÄTSTUDIE OM HÄLSA RIKTAD TILL NYANLÄNDA FLYKTINGAR 1 MILSA TA DEL AV RESULTAT FRÅN EN UNIK ENKÄTSTUDIE OM HÄLSA RIKTAD TILL NYANLÄNDA FLYKTINGAR Slobodan Zdravkovic, Malmö högskola Samhällsorientering och Hälsokommunikation, Stockholm 4 juni 2015 » Introduktion»

Läs mer

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset Anders Hjern barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon

Läs mer

Hälsa / vård på lika villkor

Hälsa / vård på lika villkor Hälsa / vård på lika villkor En modern utopi? Claudio Troncoso Hur jämlika är vi? Folkhälsan har blivit bättre. Men det finns systematiska skillnader i dödlighet och sjuklighet mellan olika socioekonomiska

Läs mer

OMVÅRDNAD, HÄLSOEKONOMI OCH PRIORITERINGAR

OMVÅRDNAD, HÄLSOEKONOMI OCH PRIORITERINGAR JUNI 2010 Svensk sjuksköterskeförening om OMVÅRDNAD, HÄLSOEKONOMI OCH PRIORITERINGAR Målet för omvårdnad Människan och hennes hälsa Hälsa ses som en process som människan själv upplever och skapar i det

Läs mer

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård Gudrun Tevell verksamhetschef Folkhälsoenheten HÄLSA Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte bara

Läs mer

Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar

Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar Hälsoekonom/PhD Inna Feldman Uppsala Universitet Dat 131122 Innehåll Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar

Läs mer

Coachning som rehabiliteringsmetod

Coachning som rehabiliteringsmetod Coachning som rehabiliteringsmetod Ett forskningsprojekt i samverkan med Landstingen i Stockholms län och Västra Götaland Projektägare: Kompetenscentrum för hälsa, Landstinget Västmanland www.safaristudien.se

Läs mer

Finns det skillnader i läkemedelsanvändning mellan utrikes födda och personer födda i Sverige?

Finns det skillnader i läkemedelsanvändning mellan utrikes födda och personer födda i Sverige? Finns det skillnader i läkemedelsanvändning mellan utrikes födda och personer födda i Sverige? Sofie Gustafsson, Lunds universitet Thomas Eriksson, Lunds universitet Bakgrund god hälsa och en vård på lika

Läs mer

Om valfrihet inom hälso- och sjukvård

Om valfrihet inom hälso- och sjukvård Om valfrihet inom hälso- och sjukvård Pia Maria Jonsson Med dr Chefsexpert pia.maria.jonsson@thl.fi Valfrihet varför? 1. Förstärker medborgarnas /konsumenternas /patienternas ställning (egenvärde) 2. Bidrar

Läs mer

Östgötens hälsa Kommunrapport - Hälsa. Rapport 2007:6. Folkhälsovetenskapligt centrum

Östgötens hälsa Kommunrapport - Hälsa. Rapport 2007:6. Folkhälsovetenskapligt centrum Östgötens hälsa 2006 Rapport 2007:6 Kommunrapport - Hälsa Folkhälsovetenskapligt centrum www.lio.se/fhvc November 2007 Helen Axelsson Madeleine Borgstedt-Risberg Elin Eriksson Lars Walter Östgötens hälsa

Läs mer

Göteborgs Stad. Myndighetsutövning 2015 Barn- och Familjeenheten. Genomförd av CMA Research AB December 2015

Göteborgs Stad. Myndighetsutövning 2015 Barn- och Familjeenheten. Genomförd av CMA Research AB December 2015 Göteborgs Stad Myndighetsutövning 2015 Genomförd av CMA Research AB December 2015 Svarsfrekvens Antal svarande Antal utskick Svarsfrekvens 10 40 25% 2 Instruktionssida 3 Index Bistånd Index Göteborgs Stad

Läs mer

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Barbara Rubinstein epidemiolog Karin Althoff vårddataanalytiker Rapportens

Läs mer

Kvalitetsjusterade levnadsår

Kvalitetsjusterade levnadsår hälsoekonomi Läs mer Fullständig referenslista http://ltarkiv.lakartidningen.se Kvalitetsjusterade levnadsår och EQ-5D En introduktion MARTIN HENRIKSSON, fil mag, hälsoekonom, Centrum för utvärdering av

Läs mer

Sammanställning intervjuer med Rådgivande teamet januari 2016 samt enkäter till deltagare från hösten 2015 och våren 2016

Sammanställning intervjuer med Rådgivande teamet januari 2016 samt enkäter till deltagare från hösten 2015 och våren 2016 Sammanställning intervjuer med Rådgivande teamet januari 2016 samt enkäter till deltagare från hösten 2015 och våren 2016 Uppsala 16-09-02 Kjerstin Larsson Fil dr, forskare Institutionen för Folkhälso-

Läs mer

Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa i Stockholms län

Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa i Stockholms län Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa i Öppna jämförelser 2014 RAPPORT 2014:3 Citera gärna Centrum för epidemiologi och samhällsmedicins rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och

Läs mer

KARTLÄGGNING AV NYANLÄNDAS HÄLSA

KARTLÄGGNING AV NYANLÄNDAS HÄLSA 1 KARTLÄGGNING AV NYANLÄNDAS HÄLSA FORSKNINGSBASERAD STÖDPLATTFORM FÖR MIGRATION OCH HÄLSA Slobodan Zdravkovic, Malmö högskola Samhällsorientering och Hälsokommunikation, Stockholm 3 juni 2015 » "att skapa

Läs mer

NORD. OH presentation. Hälsa, levnadsvanor mm NORD. Kiruna Pajala. Gällivare. Jokkmokk

NORD. OH presentation. Hälsa, levnadsvanor mm NORD. Kiruna Pajala. Gällivare. Jokkmokk OH presentation Hälsa, levnadsvanor mm Kiruna Pajala Gällivare Jokkmokk Hälsa på lika villkor? 6 År 6 Övriga länet Andel Andel -15 år 17 % 17 % 16-29 år 15 % 17 % KIRUNA 3-44 år 18 % 19 % 54 54396 437

Läs mer

12 852 136 912 90-94 136 903 4 830 507 90-94 4 814 357 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4

12 852 136 912 90-94 136 903 4 830 507 90-94 4 814 357 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4 Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 213 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 12 965 9-94 12 852 136 912 9-94 136 93 4 83 57 9-94 4 814 357 8-84 7-74 6-64 5-54 4-44 3-34 2-24 1-14

Läs mer

Delaktighet och inflytande i samhället

Delaktighet och inflytande i samhället Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 213 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 16 844 9-94 16 99 88 48 9-94 86 676 4 83 57 9-94 4 814 357 8-84 7-74 6-64 5-54 4-44 3-34 2-24 1-14

Läs mer

Regeringens prioriteringar för hälso- och sjukvården

Regeringens prioriteringar för hälso- och sjukvården Regeringens prioriteringar för hälso- och sjukvården Agneta Karlsson Statssekreterare Ny regering och budgetproposition Ett Sverige som håller ihop Statsråd på Annika Strandhäll Socialförsäkringsminister

Läs mer

Svenska erfarenhetsbaserade värderingssystem för hälsotillstånd

Svenska erfarenhetsbaserade värderingssystem för hälsotillstånd Svenska erfarenhetsbaserade värderingssystem för hälsotillstånd mätta med EQ-5D-3L RAPPORT CHIS 2014:3 Rapporten har tagits fram inom den hälsoekonomiska forskargruppen Hälsomått och ekonomisk utvärdering

Läs mer

38 172 122 513 90-94 126 923 4 830 507 90-94 4 814 357 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4

38 172 122 513 90-94 126 923 4 830 507 90-94 4 814 357 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4 Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 213 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 37 211 9-94 38 172 122 513 9-94 126 923 4 83 57 9-94 4 814 357 8-84 7-74 6-64 5-54 4-44 3-34 2-24

Läs mer

UPPFÖLJNINGSREGISTRERING version 2013-12-01

UPPFÖLJNINGSREGISTRERING version 2013-12-01 Ärendeansvarig* Patientens personnummer* Patientens namn* Informationsdatum* (ÅÅÅÅ-MM-DD) Datum då nedanstående uppgifter har inhämtats. Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som registrerats varit

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

17 683 801 494 90-94 798 953 4 789 988 90-94 4 765 905 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4

17 683 801 494 90-94 798 953 4 789 988 90-94 4 765 905 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4 Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 212 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 17 54 9-94 17 683 81 494 9-94 798 953 4 789 988 9-94 4 765 95 8-84 7-74 6-64 5-54 4-44 3-34 2-24 1-14

Läs mer

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2011 1 (5) HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 6148 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 Bakgrund

Läs mer

Indikatorer. A Medicinska resultat. B Patienterfarenheter. C Tillgänglighet. D Kostnader

Indikatorer. A Medicinska resultat. B Patienterfarenheter. C Tillgänglighet. D Kostnader Indikatorer A Medicinska resultat allmänna indikatorer läkemedelsbehandling intensivvård cancersjukvård mödrahälso-, förlossnings- och nyföddhetsvård diabetesvård psykiatrisk vård strokesjukvård hjärtsjukvård

Läs mer

Ersättningsmodell för vårdcentraler 2014

Ersättningsmodell för vårdcentraler 2014 Ersättningsmodell för vårdcentraler 2014 Bakgrund Beslut att införa ett ACG-baserat ersättningssystem från och med 2014 fattades av HSN 2012-05-08. Det är utgångspunkten i det fortsatta arbetet med utformningen

Läs mer

Hälsofrämjande primärvård. Ett verktyg som stöd till en hälsofrämjande utveckling av primärvården. Temagrupp Hälsofrämjande primärvård (HFS)

Hälsofrämjande primärvård. Ett verktyg som stöd till en hälsofrämjande utveckling av primärvården. Temagrupp Hälsofrämjande primärvård (HFS) Hälsofrämjande primärvård Ett verktyg som stöd till en hälsofrämjande utveckling av primärvården Temagrupp Hälsofrämjande primärvård (HFS) 2013 1 Nya möjligheter till en hälsofrämjande primärvård En hälsoinriktad

Läs mer

Öppnar jämförelser för ökad kvalitet i vård och omsorg om äldre? Bilaga Regressionsanalyser

Öppnar jämförelser för ökad kvalitet i vård och omsorg om äldre? Bilaga Regressionsanalyser Öppnar jämförelser för ökad kvalitet i vård och omsorg om äldre? Bilaga Regressionsanalyser REGRESSIONSANALYSER Ett antal olika regressionsmodeller har konstruerats för att undersöka om resultaten i ÖJ

Läs mer

Hälsa på lika villkor Västra Götaland 2011

Hälsa på lika villkor Västra Götaland 2011 Resultat från folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor Västra Götaland 2011 - inklusive hälso- och sjukvårdsnämndsprofiler vgregion.se/folkhalsoenkaten Om Hälsa på lika villkor Nationell enkätundersökning

Läs mer

Delaktighet och inflytande i samhället

Delaktighet och inflytande i samhället Täby Täby Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2014 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 34 046 90-94 33 288 1 105 440 90-94 1 092 604 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64

Läs mer

just kostnader för sjukdom. Man jämför inte olika alternativ utan man tittar på sjukdomskostnaden och jag kommer snart att visa ett sådant exempel.

just kostnader för sjukdom. Man jämför inte olika alternativ utan man tittar på sjukdomskostnaden och jag kommer snart att visa ett sådant exempel. Hälsoekonomi Det är säkert många av er som i vårddebatten hört talas om kostnadseffektivitet, men vad är egentligen kostnadseffektivitet och hur beräknar man kostnadseffektivitet? Det och lite till kommer

Läs mer

Anhöriga som ger omsorg till närstående omfattning och konsekvenser

Anhöriga som ger omsorg till närstående omfattning och konsekvenser Anhöriga som ger omsorg till närstående omfattning och konsekvenser en befolkningsstudie 2012 Susanna Dellans Lennarth Johansson Dagens presentation Bakgrund Omsorgens omfattning Omsorgens riktningar Omsorgens

Läs mer

EN GOD OCH TRYGG UPPVÄXT för barn och unga

EN GOD OCH TRYGG UPPVÄXT för barn och unga EN GOD OCH TRYGG UPPVÄXT för barn och unga - Identifiera barnens behov en grund för målsättningar Katrin Boström, hälso- och sjukvårdsstrateg, Örebro Staffan Carlsson, nämndstjänsteman för Varbergsoch

Läs mer

30 469 815 812 90-94 816 200 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4

30 469 815 812 90-94 816 200 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4 Majorna-Linné, Göteborg Majorna-Linné, Göteborg Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2014 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 32 972 90-94 30 469 815 812 90-94 816 200 4 875 115

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram

Välfärds- och folkhälsoprogram Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande

Läs mer

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU primärvården Göteborg Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (1982:763)

Läs mer

21 601 1 055 390 90-94 1 036 083 4 756 021 90-94 4 726 834 80-84 80-84 70-74 70-74 60-64 50-54 60-64 50-54 50-54 40-44 40-44 40-44 30-34 30-34 20-24

21 601 1 055 390 90-94 1 036 083 4 756 021 90-94 4 726 834 80-84 80-84 70-74 70-74 60-64 50-54 60-64 50-54 50-54 40-44 40-44 40-44 30-34 30-34 20-24 Bakgrundsfakta Folkmängd 31 december 211 Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 21 727 9-94 21 61 1 55 39 9-94 1 36 83 4 756 21 9-94 4 726 834 8-84 8-84 8-84 7-74 7-74 7-74 6-64 6-64 6-64

Läs mer

Grav hörselnedsättning Vuxna

Grav hörselnedsättning Vuxna 1 Grav hörselnedsättning Vuxna Uppföljning C Personnummer: Namn: Datum (obligatoriskt): Vårdgivare: Vårdgivaren fyller i de rehabiliteringsinsatser patienten fått det senaste året och matar in uppgifterna

Läs mer

He Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 69 916 90-94 67 993 655 350 90-94 648 277 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Om bemötande och likabehandling inom vården anmälningar till DO. Anna Fritshammar, DO

Om bemötande och likabehandling inom vården anmälningar till DO. Anna Fritshammar, DO Om bemötande och likabehandling inom vården anmälningar till DO Anna Fritshammar, DO 2014-03-21 anna.fritshammar@do.se, 08-120 20 766 Anmälningar hälso- och sjukvård 2013 19 1 23 Diskrimineringsgrund saknas

Läs mer

I den bästa av världar, Hur kan vi skapa ledningssystem som stimulerar till helhetsyn, långsiktighet och hälsa.

I den bästa av världar, Hur kan vi skapa ledningssystem som stimulerar till helhetsyn, långsiktighet och hälsa. I den bästa av världar, Hur kan vi skapa ledningssystem som stimulerar till helhetsyn, långsiktighet och hälsa. Margareta Kristenson,. Nationell koordinator för det svenska nätverket Hälsofrämjande sjukhus

Läs mer

Vilka bor i hyresrätt och hur har det förändrats?

Vilka bor i hyresrätt och hur har det förändrats? 1 (5) Handläggare Datum Sven Bergenstråhle 2005-01-31 Vilka bor i hyresrätt och hur har det förändrats? I december 2004 publicerade Statistiska centralbyrån en sammanställning från Undersökningen av levnadsförhållanden

Läs mer

Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn*

Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn* Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn* Informationsdatum* (ÅÅÅÅ-MM-DD) Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som registreras varit gällande (aktuella) * = Obligatorisk fråga Ange

Läs mer

Presentationen för dagen handlar om hälsoekonomi. Vad är hälsoekonomi och vad kan det användas till samt de vanligaste användningsområdena!

Presentationen för dagen handlar om hälsoekonomi. Vad är hälsoekonomi och vad kan det användas till samt de vanligaste användningsområdena! Bild 1-2 Presentationen för dagen handlar om hälsoekonomi. Vad är hälsoekonomi och vad kan det användas till samt de vanligaste användningsområdena! Bild 3-4 Hälsoekonomi är ett delområde inom nationalekonomi

Läs mer

Hälsa och livsvillkor bland hemlösa

Hälsa och livsvillkor bland hemlösa Hälsa och livsvillkor bland hemlösa Robert Irestig, Niels Lynöe, Sun Sun, Kristina Burström I Stockholms län räknas omkring 6000 personer som hemlösa vilket utgör knappt en halv procent av alla invånare.

Läs mer

Skolprestationer på kommunnivå med hänsyn tagen till socioekonomi

Skolprestationer på kommunnivå med hänsyn tagen till socioekonomi 1(6) PCA/MIH Johan Löfgren 2016-11-10 Skolprestationer på kommunnivå med hänsyn tagen till socioekonomi 1 Inledning Sveriges kommuner och landsting (SKL) presenterar varje år statistik över elevprestationer

Läs mer

Patientinformation 2014

Patientinformation 2014 Patientinformation 2014 Nationella Kvalitetsregister - information till dig som är patient För att utveckla och säkra vårdens kvalitet har din klinik valt att rapportera patientuppgifter till det nationella

Läs mer

Göteborgs Stad. Myndighetsutövning 2015 N132 Östra Göteborg. Genomförd av CMA Research AB December 2015

Göteborgs Stad. Myndighetsutövning 2015 N132 Östra Göteborg. Genomförd av CMA Research AB December 2015 Göteborgs Stad Myndighetsutövning 2015 Genomförd av CMA Research AB December 2015 Svarsfrekvens Antal svarande Antal utskick Svarsfrekvens 122 801 15% 2 Instruktionssida 3 Index Hur nöjd är du i stort

Läs mer

Andel (procent) som för det mesta mår ganska eller mycket bra, elever i Norrbotten, Jämtland och Västernorrland, läsår

Andel (procent) som för det mesta mår ganska eller mycket bra, elever i Norrbotten, Jämtland och Västernorrland, läsår Andel (procent) som för det mesta mår ganska eller mycket bra, elever i Norrbotten, Jämtland och Västernorrland, läsår 27-28 Flickor Pojkar Norrbotten Jämtland Västernorrland Norrbotten Jämtland Västernorrland

Läs mer

Nationalekonomiska Institutionen Lunds Universitet Magisteruppsats 10 poäng. Effekten av Socialt Kapital på Hälsa

Nationalekonomiska Institutionen Lunds Universitet Magisteruppsats 10 poäng. Effekten av Socialt Kapital på Hälsa Nationalekonomiska Institutionen Lunds Universitet Magisteruppsats 10 poäng Effekten av Socialt Kapital på Hälsa Författare: Maria Kronogård Handledare: Carl Hampus Lyttkens Förord Hösten 2006 hade jag

Läs mer

Arbete, välfärd, mångfald: Perspektiv från ett förlorat årtionde

Arbete, välfärd, mångfald: Perspektiv från ett förlorat årtionde : Perspektiv från ett förlorat årtionde Joakim Palme TEST Kommittén Välfärdsbokslut: Uppdrag Beskriva individuell välfärdsutveckling och de socialpolitiska åtgärdssystemen Grupper: socioekonomiska, kvinnor/män,

Läs mer