Nätverksgruppsmöte i Nätverket Uppdrag Hälsa Stockholm
|
|
- Kristin Martinsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Nätverksgruppsmöte i Nätverket Uppdrag Hälsa Stockholm Socioekonomins betydelse för hälsa på lika villkor Krister Järbrink, hälsoekonomisk rådgivare
2 Hälso- och sjukvårdslag 1982:763 Mål för hälso- och sjukvården 2 Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård skall ges företräde till vården.
3 Två frågor: Har befolkningen oavsett socioekonomisk tillhörighet en god hälsa? Ges vård på lika villkor för alla oavsett socioekonomisk tillhörighet?
4 Welfarism När summan av alla individers välfärd/nytta är som störst Bedömningar ska göras utifrån det välbefinnande som människor upplever då de konsumerar eller nyttjar olika varor och tjänster. Individen antas vara rationell och kapabel att rangordna alla alternativ och därefter välja det mest önskvärda
5 Extra-welfarism Förutom vad som ingår i welfarism ska även något extra bedömas som anses vara viktigare än annat ofta den grundläggande förmågan. Vad behöver människor för att leva ett gott liv inte vad de efterfrågar.
6 Hur produceras välfärd Kostnader RESURSER Personal, lokaler, läkemedel etc. INTERMEDIÄRT RESULTAT, Besök, vårddagar, material ANDRA FAKTORER, Vårdmiljö, sociala förhållanden, attityder, erfarenheter m m. SLUTLIGT RESULTAT Förändring i hälsa och livskvalitet för patienter och andra
7
8 Medellivslängd i Göteborg, män
9 Beskrivande frågeformulär i EQ-5D för skattning av hälsorelaterad livskvalitet Rörlighet: Jag går utan svårigheter (nivå 1) Jag kan gå men med viss svårighet (nivå 2) Jag är sängliggande (nivå 3) Hygien: Jag behöver ingen hjälp med min dagliga hygien, mat eller påklädning (nivå 1) Jag har vissa problem att tvätta eller klä mig själv (nivå 2) Jag kan inte tvätta eller klä mig själv (nivå 3) Huvudsakliga Jag klarar av mina huvudsakliga aktiviteter (nivå 1) aktiviteter: Jag har vissa problem med att klara av mina huvudsakliga aktiviteter (nivå 2) Jag klarar inte av mina huvudsakliga aktiviteter (nivå 3) Smärtor/ Jag har varken smärtor eller besvär (nivå 1) besvär: Jag har måttliga smärtor eller besvär (nivå 2) Jag har svåra smärtor eller besvär (nivå 3) Oro/ Jag är inte orolig eller nedstämd (nivå 1) nedstämdhet: Jag är orolig eller nedstämd i viss utsträckning (nivå 2) Jag är i högsta grad orolig eller nedstämd (nivå 3)
10 Beräkning av EQ-5D index (1) Koefficienter för beräkning av livskvalitetsvikter för hälsotillstånd enligt EQ-5D (Dolan, 1993) EQ-5D dimension Koefficient Rörlighet Nivå 2 0,069 Nivå 3 0,314 Hygien Nivå 2 0,104 Nivå 3 0,214 Huvudsakliga aktiviteter Nivå 2 0,036 Nivå 3 0,094 Smärtor/besvär Nivå 2 0,123 Nivå 3 0,386 Oro/nedstämdhet Nivå 2 0,071 Nivå 3 0,236 Konstant (används om individen inte har full hälsa) 0,081 N3-term (används om minst en av dimensionerna är på nivå 3) 0,269
11 Beräkning av EQ-5D index (2) Koefficienter för beräkning av livskvalitetsvikter för hälsotillstånd enligt EQ-5D (Dolan, 1993) Full hälsa 1,000 Rörlighet Jag går utan svårigheter (nivå 1) 0,000 Hygien Huvudsakliga aktiviteter Jag behöver ingen hjälp med min dagliga hygien, mat eller påklädning Jag har vissa problem med att klara av mina huvudsakliga aktiviteter (nivå 1) 0,000 (nivå 2) -0,036 Smärtor/besvär Jag har måttliga smärtor eller besvär (nivå 2) -0,123 Oro/nedstämdhet Jag är i högsta grad orolig och nedstämd (nivå 3) -0,236 Konstant Eftersom individen inte har full hälsa -0,081 N3-term Eftersom minst en av dimensionerna är på nivå 3-0,269 Livskvalitetsvikt för EQ-5D (Hälsotillstånd 11223) = 0,255
12
13 Använda begrepp för redovisning av kostnad per QALY alternativt per vunnet levnadsår, kr Socialstyrelsens riktlinjer för hjärtsjukvård 2004 Låg Måttlig Hög Mycket hög Ej bedömningsbar < kr per QALY alternativt vunnet levnadsår kr kr per QALY alternativt vunnet levnadsår kr 1 miljon kr per QALY alternativt vunnet levnadsår > 1 miljon kr per QALY alternativt vunnet levnadsår
14 Exempel linjär regression Y = + * X Vikt (gram) = + * längd (cm) Vikt (gram) = * längd (cm), R 2 adj. =0.573 Multipel linjär regression: Y = + 1 X X X X X X X
15 Testade variabler från Hälsa på lika villkor? Y EQ-5D Självskattad hälsorelaterad livskvalitet, 0-1 X1 Ekonomiska svårigheter Har under de senaste 12 månaderna haft det svårt att klara löpande utgifter vid minst ett tillfälle = 1, annars = 0 X2 Ensamboende Ensamboende = 1, annars = 0 X3 Utomnordisk Född utom norden = 1, annars = 0 X4 Lågutbildad Lågutbildad = 1, annars = 0 X5 Ålder X6 Kön Man = 0, Kvinna = 1
16 Resultat av regressionsanalys av socioekonomins betydelse för självrapporterad hälsorelaterad livskvalitet, Göteborgs kommun Variabel Beta-koefficient Standardiserad beta-koefficient Analys 1, beroende variabel = EQ-5D, R 2 adjusted = 0,140 Konstant 1,042 Ekonomiska svårigheter -0,109-0,186 < 0,001 Ensamboende -0,022-0,037 < 0,001 Utomnordisk -0,095-0,145 < 0,001 Lågutbildad -0,063-0,129 < 0,001 Ålder -0,003-0,219 < 0,001 Kön -0,042-0,087 < 0,001 P
17 Testade variabler i analysen av socioekonomins betydelse för utnyttjandet av hälso- och sjukvård Y1 Y2 X1 X2 X3 X4 X5 X6 X7 Kostnad specialistvård Kostnad primärvård Enbart grundskola Utomnordisk bakgrund Småhus/bostadsrätt Genomsnittlig medianinkomst per hushåll Försörjningsstöd Arbetslösa Ensamstående förälder Kostnad för specialistvård per capita, kön- och åldersstandardiserad, 2010 Kostnad för primärvård per capita, kön- och åldersstandardiserad, 2010 Andel i befolkningen år som enbart hade förgymnasial utbildning 2009, kön- och åldersstandardiserat Andel personer som är födda utanför Norden eller med en eller båda föräldrar födda utanför Norden 2009, kön- och åldersstandardiserat Andel personer som bodde i småhus eller bostadsrätt 2009, könoch åldersstandardiserat Medelvärde av medianinkomst per hushåll, kön- och åldersstandardiserat Andel i befolkning år som fått försörjningsstöd i 2 månader eller längre 2008, kön- och åldersstandardiserat Andel i befolkning år som varit arbetslös 6 månader eller längre 2008, kön- och åldersstandardiserat Andel ensamstående föräldrar i befolkningen 2009, kön- och åldersstandardiserat
18 Resultat av regressionsanalys av socioekonomins betydelse för utnyttjandet av specialistvård, Göteborg Specialiserad vård 2010 Variabel B B Stand. Konstant Beroende variabel = Genomsnittlig årlig kostnad för specialiserad vård per inv. R 2 adjusted = Enbart grundskola ,31 <0,001 Utomnordisk bakgrund ,16 <0,05 Småhus/bostadsrätt ,23 <0,001 Genomsnittlig medianinkomst per hushåll, tkr -7,12-0,23 <0,001 p
19 Resultat av regressionsanalys av socioekonomins betydelse för utnyttjandet av primärvård, Göteborg Specialiserad vård 2010 Variabel B B Stand. Konstant Beroende variabel = Genomsnittlig årlig kostnad för primärvård per inv. R 2 adjusted = Enbart grundskola ,56 <0,001 Genomsnittlig medianinkomst per hushåll, tkr -0,83-0,16 <0,001 Småhus/bostadsrätt ,09 <0,10 Försörjningsstöd ,12 <0,05 Ensamstående förälder ,08 <0,10 p
20 A Vad är hälsa? Vad är hälsans värde? - Olika metoder att mäta och värdera hälsa B Vad påverkar hälsa och vårdsökande? - Miljö, kön, ålder, utbildning, konsumtionsmönster etc. Utvärdering av behandlingar - Kostnadseffektivitetsanalyser av olika sätt att leverera vård. Efterfrågan på HoS -Influenser av A + B på efterfrågan -Hinder (kostnad, tid, ansträngning, formella -Relation till vårdgivare -Behov (paternalistiskt) Marknadsjämvikt - Priser, väntetider, prioriteringsprinciper, etc. Planering, budgetering och revision av mekanismer - Utvärdering av hur väl styrinstrumenten optimerar systemet Tillgång av HoS -Kostnader för produktion -Alternativa sätt att producera -Produktionsfaktorer Utvärdering av hela systemet - Fördelas resurser rättvist och utifrån prioriteringsprinciper? Regionala och internationella jämförelser av prestationer Element i HE
21 Två frågor: Har befolkningen oavsett socioekonomisk tillhörighet en god hälsa? Möjligen Ges vård på lika villkor för alla oavsett socioekonomisk tillhörighet? Måste undersökas
22 Funderingar. Andra faktorer är av enorm betydelse.. men vi har misslyckats
23 Att göra (?) Säkerställa att utomnordisk inte diskrimineras Anpassa sjukvården Ställa krav Information NU KAN VI DISKUTERA. (tack)
EQ5D FORM-MONTH 0 / / Rörlighet Jag går utan svårigheter Jag kan gå men med viss svårighet Jag är sängliggande
EQ5D FORM-MONTH 0 Section to be completed by the RITAZAREM Participant Markera, genom att kryssa i en ruta i varje nedanstående grupp, vilket påstående som bäst beskriver Ditt hälsotillstånd i dag. Rörlighet
Läs mer- med fokus på hälsoekonomiska utvärderingar
- med fokus på hälsoekonomiska utvärderingar Hälsoekonomi vad, varför & hur? Hälsoekonomiska analyser och dess användningsområden Praktiska exempel tillämpad vetenskap som förenar ekonomiska teorier och
Läs merEQ-5D resultat i en population EQ-5D i jämförelse med folkhälsoenkäter i SLL
EQ-5D resultat i en population EQ-5D i jämförelse med folkhälsoenkäter i SLL Institutet för kvalitetsindikatorer AB I Box 9129, SE-400 93 Göteborg I Tel: 031-730 31 00 I E-mail: info@indikator.org I www.indikator.org
Läs merJämlikhet i hälsa och vård på lika villkor
Diarienummer HSN12-113-2010 Jämlikhet i hälsa och vård på lika villkor Analys och förslag till åtgärder för nord-östra Göteborg - en sammanfattning av fyra delrapporter Förord Denna publikation är en sammanställning
Läs merStudiedesign. Crash-course i hälso-ekonomi. Bakgrund och begrepp QALY EQ-5D Kostnadseffekt-analys Markov-modeller
Studiedesign Crash-course i hälso-ekonomi Bakgrund och begrepp QALY EQ-5D Kostnadseffekt-analys Markov-modeller Bakgrund Ständigt ökade behov och växande efterfrågan på hälso- och sjukvård kombinerat med
Läs merHälsorelaterad livskvalitet i Uppsala län en befolkningsundersökning med EQ-5D
Hälsorelaterad livskvalitet i Uppsala län 2004 - en befolkningsundersökning med EQ-5D Anders Berglund, Inna Feldman Samhällsmedicinska enheten, Landstinget i Uppsala län Hälsorelaterad livskvalitet i Uppsala
Läs merPatientenkät. Det här formuläret avser Din situation vid inskrivning för rehabilitering
Patientenkät Det här formuläret avser Din situation vid inskrivning för rehabilitering Vi följer upp vården för att vara säkra på att Du får en vård med hög kvalitet. För att kunna göra det på bästa sätt
Läs merNationell utvärdering 2011 Diabetesvård. Bilaga 6 Patientrelaterat utfall avseende hälso- och sjukvård, frekvenstabeller och EQ- 5D
Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård Bilaga 6 Patientrelaterat utfall avseende hälso- och sjukvård, frekvenstabeller och EQ- 5D Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis
Läs merHälsoekonomi. Hälsoekonomi, , Agneta Andersson, Fil Dr
Hälsoekonomi tillämpad vetenskap som förenar ekonomiska teorier och analysmetoder med kunskap om faktorer som påverkar människors hälsa samt om hälso- och sjukvårdens organisation och finansiering. Nationalencyklopedin
Läs mer2. På grund av smärta kan jag inte lyfta tunga saker från golvet, det går bra om de är bra placerade t ex på ett bord
Oswestry score Följande frågor är utformade för att ge oss information om hur din rygg påverkar det dagliga livet. Besvara varje avsnitt och markera bara den enda ruta som passar dig. Vi är medvetna om
Läs merStudiedesign. Crash-course i hälso-ekonomi. Bakgrund och begrepp QALY EQ-5D Kostnadsnytto-analys Markov-modeller
Studiedesign Crash-course i hälso-ekonomi Bakgrund och begrepp QALY EQ-5D Kostnadsnytto-analys Markov-modeller Sverker Svensjö Kirurgkliniken, Falu Lasarett Den etiska plattformen: 1 Människovärdesprincipen
Läs mer11. Datum: 02. Sjukhus: 03. Randomiseringsnr: LJUNO. (Ljumskbråckstudien i Norrland) ENKÄT Före operation. (ifylls av patienten)
11. Datum: 02. Sjukhus: 03. LJUNO (Ljumskbråckstudien i Norrland) ENKÄT Före operation (ifylls av patienten) 1 LJUNO 04. PERSONNUMMER : Markera, genom att kryssa i en ruta i varje nedanstående grupp (så
Läs merSAM Samordning för arbetsåtergång. Slutrapport mars 2013 Kompetenscentrum för hälsa, KCH
SAM Samordning för arbetsåtergång Slutrapport mars 2013 Kompetenscentrum för hälsa, KCH Projektets syfte Det övergripande syftet: genom samordning av insatser möjliggöra en effektiv arbetslivsinriktad
Läs merSocioekonomins betydelse för hälsa och vårdutnyttjande i en segregerad storstad
Socioekonomins betydelse för hälsa och vårdutnyttjande i en segregerad storstad Krister Järbrink 1 Barbara Rubinstein 2 Karin Althoff 3 1 Hälsoekonomisk rådgivare, fil. dr. Hälso- och sjukvårdskansliet
Läs merKvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan
Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Uppföljning 2012 Bakgrund Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK, ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och
Läs merPreProm FRÅGEFORMULÄR - ALLMÄNT FOTOPERATION
FRÅGEFORMULÄR - ALLMÄNT FOTOPERATION INSTRUKTION: Detta formulär innehåller allmänna frågor och 4 frågor om hur du ser på din fot / fotled. Besvara frågorna genom att kryssa för det alternativ du tycker
Läs merPatientformulär. Bättre Omhändertagande av patienter med Artros. Uppföljning
Patientformulär Bättre Omhändertagande av patienter med Artros Uppföljning Tack för att Du tar Dig tid att svara på samtliga frågor! All information Du lämnar kommer att behandlas konfidentiellt och sparas
Läs merVÅRD OCH OMSORG I HEMMET FÖR PERSONER MED MULTIPEL SKLEROS. Sara Anderberg Marianne Svensson IHE RAPPORT 2012:6
VÅRD OCH OMSORG I HEMMET FÖR PERSONER MED MULTIPEL SKLEROS Sara Anderberg Marianne Svensson IHE RAPPORT 2012:6 VÅRD OCH OMSORG I HEMMET FÖR PERSONER MED MULTIPEL SKLEROS Sara Anderberg & Marianne Svensson
Läs merPresentationsmaterial från informationseftermiddag om hjärtsvikt, Pulsen, 2010-01-19 och 2010-01-28. Hjärtrehabilitering. Centrala Sjukgymnastiken
Hjärtrehabilitering Centrala Sjukgymnastiken Inklusionskriterier Hjärtrehab Hjärtinfarkt Hjärtinfarkt + PCI Bypass operation Klaffoperation Akut PCI Patienten ska komma via hjärtrehabmott SÄS Patienten
Läs merEn introduktion. PrioriteringsCentrum PrioC
HÄLSOEKONOMI och PRIORITERINGAR En introduktion Emelie Heintz & Gustav Tinghög Emelie.heintz@liu.se Gustav.tinghog@liu.se Centrumför utvärdering av MedicinskTeknologi CMT PrioriteringsCentrum PrioC Vilka
Läs merArbetsförmåga efter höft- eller knäledsplastik Baseline frågeformulär
Arbetsförmåga efter höft- eller knäledsplastik Baseline frågeformulär Projekt ID- nummer Formuläret besvarades den Behandlande sjukgymnast 1. Bakgrundsinformation 1.1 Vilken operation planeras för dig?
Läs merÖppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2009. Jämförelser mellan landsting
Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2009 Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting
Läs merFrekvenstabell 2014, Vårdbarometern
TILLGÅNG TILL SJUKVÅRD Q1 Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som patient? Ja 27064 67 66 63 70 Nej 13473 33 33 37 30 Minns ej/vill ej svara 273 1 Q2 Har du någon gång under
Läs merKompassen SDF Askim-Frölunda-Högsbo
Kompassen 2018 SDF Askim-Frölunda-Högsbo 2018-10-22 Inledning Hållbar utveckling innebär en samhällsutveckling där dagens behov inte äventyrar kommande generationers möjlighet att tillfredsställa sina
Läs merUppföljning av deltagare i projekt SAM
Uppföljning av deltagare i projekt SAM Anna Holmgren Kompetenscentrum för hälsa, Landstinget Västmanland Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Sammanfattning... 3 Hur gjordes uppföljningen? 4
Läs merLJUNO. (Ljumskbråckstudien i Norrland) ENKÄT elva (11) dagar efter operationen. (ifylls av patienten) 41. Datum då enkäten ska fyllas i: 02.
41. Datum då enkäten ska fyllas i: 02. Sjukhus: 03. Randomiseringsnr: LJUNO (Ljumskbråckstudien i Norrland) ENKÄT elva (11) dagar efter operationen (ifylls av patienten) 1 LJUNO 04. PERSONNUMMER : Denna
Läs merMötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare
Mötet Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Allt verkligt liv är möte Den kände filosofen Martin Buber ägnade sitt liv åt att påvisa den
Läs merMETABOL INTERVENTION (MINT) DEN SVENSKA IMPACT-STUDIEN. Patientenkät - Bas
METABOL INTERVENTION (MINT) DEN SVENSKA IMPACT-STUDIEN Patientenkät - Bas Namn: Personnummer: Datum: Att tänka på när du fyller i enkäten: Det finns inga svar som är rätt eller fel, det är din personliga
Läs merPatientformulär. Första besök. Tack för din medverkan! Bättre Omhändertagande av patienter med Artros
Patientformulär Bättre Omhändertagande av patienter med Artros Första besök Tack för att du tar dig tid att svara på samtliga frågor! All information du lämnar kommer att behandlas konfidentiellt och sparas
Läs merHälso- och sjukvårdsverksamhet har som övergripande mål ett gott hälsotillstånd
Hälsa, sjukvård och befolkningsuppfattningar HÄLSA, SJUKVÅRD OCH BEFOLKNINGSUPPFATTNINGAR JOSÉ FERRAZ NUNES Hälso- och sjukvårdsverksamhet har som övergripande mål ett gott hälsotillstånd hos hela befolkningen
Läs merMULTIPEL SKLEROS. Frågeformulär. Löpnummer:
MULTIPEL SKLEROS Frågeformulär Löpnummer: _ Till Dig som skall besvara enkäten Syftet med detta frågeformulär är att försöka beräkna och förklara den totala kostnaden för sjukdomen Multipel Skleros (MS).
Läs merVårdvalsreformen några socialmedicinska aspekter
Vårdvalsreformen några socialmedicinska aspekter Bo Burström, professor/överläkare Karolinska institutet Institutionen för folkhälsovetenskap Avdelningen för socialmedicin Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)
Läs merTrend Vårdbarometern 2010-2014
Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som patient? Ja 63% 64% 64% 66% 67% Nej 37% 36% 36% 34% 33% Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som medföljande
Läs merFolkhälsoenkäten 2010
Folkhälsoenkäten 2010 : Resultat för Folkhälsonämndsområdena i Västerbotten, övriga Norrland och övriga Sverige FoUU staben Västerbottens läns landsting 901 89 UMEÅ I Innehållsförteckning Förord III Hälsa
Läs merHÄLSO- OCH SJUKVÅRD PÅ LIKA VILLKOR
STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Bilaga 5 1 (19) Hälso- och sjukvårdsnämnden Förvaltningen HÄLSO- OCH SJUKVÅRD PÅ LIKA VILLKOR ÅRSBOKSLUT 7 Den självskattade n är minst god i, Rinkeby-Kista och Av kommunerna/stadsdelarna
Läs merFolkhälsoenkäten 2010
Folkhälsoenkäten 2010 : Resultat för Norrlandslänen och övriga Sverige FoUU staben Västerbottens läns landsting 901 89 UMEÅ I Innehållsförteckning Förord III Hälsa 1 Välbefinnande 20 Läkemedel 44 Vårdutnyttjande
Läs merIPS-Arbetscoacher. GHQ12 - Självskattad psykisk hälsa och hälsorelaterad livskvalitet Uppföljning av projektdeltagare. Inna Feldman Hälsoekonom, PhD
IPS-Arbetscoacher GHQ12 - Självskattad psykisk hälsa och hälsorelaterad livskvalitet Uppföljning av projektdeltagare Inna Feldman Hälsoekonom, PhD November 2016 1 Sammanfattning General Health Questionnaire
Läs merHälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer
Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer Thomas Davidson CMT - Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi Linköpings Universitet VGR 3 december 2013 Agenda Kostnaden för förmaksflimmer Kostnadseffektiviteten
Läs merOjämlikhet i hälsa i Stockholms län. Bo Burström, Karin Engström, Kristina Burström, Diana Corman och Sun Sun
Ojämlikhet i hälsa i Stockholms län Bo Burström, Karin Engström, Kristina Burström, Diana Corman och Sun Sun Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Box 6909, 102 39 Stockholm Besök: Hantverkargatan 11 B Tfn
Läs merCoachning som rehabiliteringsmetod
Coachning som rehabiliteringsmetod Ett forskningsprojekt i samverkan med Landstingen i Stockholms län och Västra Götaland Projektägare: Kompetenscentrum för hälsa, Landstinget Västmanland www.safaristudien.se
Läs merAnge vilken/vilka kommunikationsvägar du föredrar att vi använder vid behov av kontakt med dig:
... Personnr... Namn... Datum Frågeformulär inför nybesök hos smärtläkare Vi ber dig att fylla i detta formulär. Det underlättar arbetet och bedömning av dina smärtproblem för att komma fram till rätta
Läs merVarför har vi QALY s och hur kan de användas?
Varför har vi QALY s och hur kan de användas? Lars Lindholm Professor i hälsoekonomi Umeå International School of Public Health Umeå universitet Lars.lindholm@epiph.umu.se Innehåll: Vad är kostnadseffektivitet
Läs merHälsa och hälsorelaterad livskvalitet mätt med EQ-5D och SF-36 i Östergötlands och Kalmar län: Resultat från befolkningsenkäterna
Hälsa och hälsorelaterad livskvalitet mätt med EQ-5D och SF-36 i Östergötlands och Kalmar län: Resultat från befolkningsenkäterna Rapport 2002:1 Health and Health Realted Quality of Life as measured by
Läs merVälkommen till Rehabexperten Dagens datum:
Välkommen till Rehabexperten Dagens datum: Personnummer (10 siffror): ggggggggggggggglgg g Förnamn: Efternamn: Adress: Postnr: Ort: Telefon hem: arb: mobil: Söker Du på rekommendation från någon av nedanstående:
Läs merUPPFÖLJNINGSREGISTRERING version 2013-12-01
Ärendeansvarig* Patientens personnummer* Patientens namn* Informationsdatum* (ÅÅÅÅ-MM-DD) Datum då nedanstående uppgifter har inhämtats. Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som registrerats varit
Läs merKompassen SDF Askim-Frölunda-Högsbo
Kompassen 2017 SDF Askim-Frölunda-Högsbo 2017-10-13 Inledning Hållbar utveckling innebär en samhällsutveckling där dagens behov inte äventyrar kommande generationers möjlighet att tillfredsställa sina
Läs merSociala skillnader i vårdutnyttjande möjliga mekanismer
Sociala skillnader i vårdutnyttjande möjliga mekanismer Bo Burström professor/överläkare Avdelningen för socialmedicin, Institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska institutet Hälso och sjukvårdslag
Läs merHälsocoach online. hälsovinster på individens villkor inom hälso- och sjukvårdens budget
Hälsocoach online hälsovinster på individens villkor inom hälso- och sjukvårdens budget Anna Cavrak, projektledare Hälsocoach online, hälsokoordinator Södra Älvsborgs sjukhus, VGR Carl Lundberg, hälsoekonom,
Läs merFrågeformulär 2 efter avslutade rehabiliteringsinsatser
Kod: Multimodal rehabilitering Frågeformulär 2 efter avslutade rehabiliteringsinsatser Detta frågeformulär ges i anslutning till avslutade rehabiliteringsinsatser till alla patienter som deltar i uppföljningen
Läs merFOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM
FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM I ÖSTERGÖTLAND RAPPORT 2005:6 Kartläggning av invandrares hälsa i Östergötland Linköping September 2005 Lotta Fornander Marika Wenemark www.lio.se/fhvc Kartläggning av invandrares
Läs merHur kan prioriteringar i äldreomsorgen förbättras ur de äldres perspektiv?
Hur kan prioriteringar i äldreomsorgen förbättras ur de äldres perspektiv? Seminarium för KEFU 26 november 2015 Myndigheten för vård- och omsorgsanalys Uppdrag att ur ett patient- brukar- och medborgarperspektiv
Läs merInför mottagningsbesöket
Namn: Personnr: Datum: Inför mottagningsbesöket Inför besöket hos oss vore vi tacksamma för om Du kunde besvara dessa frågor. Svaren kommer att registreras i det nationella registret för patienter med
Läs merKUPP Äldrevård och omsorg K U P P Kvalitet Ur Patientens Perspektiv 2007 ImproveIT AB & Bodil Wilde Larsson
Denna enkät är ett referensexemplar. För mer information - se enkätens sista sida KUPP Äldrevård och omsorg K U P P Kvalitet Ur Patientens Perspektiv 2007 ImproveIT AB & Bodil Wilde Larsson 1. Ålder 2.
Läs merHälsa Vårdkontakter. Skyddsfaktorer Riskfaktorer
Hälsa Vårdkontakter Skyddsfaktorer Riskfaktorer Livsvillkor Viktigt att känna trygghet där man bor Andelen som uppger att de känner sig säkra och trygga för att inte bli angripna eller utsatta för hot
Läs merIndikatorer. A Medicinska resultat. B Patienterfarenheter. C Tillgänglighet. D Kostnader
Indikatorer A Medicinska resultat allmänna indikatorer läkemedelsbehandling intensivvård cancersjukvård mödrahälso-, förlossnings- och nyföddhetsvård diabetesvård psykiatrisk vård strokesjukvård hjärtsjukvård
Läs merOjämlikhet i hälsa. Sara Fritzell. /
Ojämlikhet i hälsa Sara Fritzell MPH, Med dr. Utredare Socialmedicin, Institutionen för folkhälsovetenskap, KI Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, SLL sara.fritzell@ki.se / sara.fritzell@sll.se
Läs merÄrendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn*
Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn* Informationsdatum* (ÅÅÅÅ-MM-DD) Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som registreras varit gällande (aktuella) * = Obligatorisk fråga Ange
Läs merLaboration 2. Omprovsuppgift MÄLARDALENS HÖGSKOLA. Akademin för ekonomi, samhälle och teknik
MÄLARDALENS HÖGSKOLA Akademin för ekonomi, samhälle och teknik Statistik och kvantitativa undersökningar, A 15 Hp Vårterminen 2017 Laboration 2 Omprovsuppgift Regressionsanalys, baserat på Sveriges kommuner
Läs merUddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011
HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2011 1 (5) HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 6148 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 Bakgrund
Läs merAnders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset
Anders Hjern barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon
Läs merGod tandhälsa och besök i tandvården inte självklart för alla. Andreas Cederlund
God tandhälsa och besök i tandvården inte självklart för alla Andreas Cederlund Tandvårdslag (1985:125) Målet för tandvården är en god tandhälsa och en tandvård på lika villkor för hela befolkningen Nationell
Läs merPatient Details. Evaluation Date: / /
Evaluation Date: Section to be completed by the RITAZAREM Participant INSTRUKTION: Detta formulär innehåller frågor om hur Du ser på Din hälsa. Iformationen skall hjälpa till att följa hur Du mår och fungerar
Läs merPatientformulär. Uppföljning 3 månader. Tack för din medverkan! Bättre Omhändertagande av patienter med Artros
Patientformulär Bättre Omhändertagande av patienter med Artros Uppföljning 3 månader Tack för att du tar dig tid att svara på samtliga frågor! All information du lämnar kommer att behandlas konfidentiellt
Läs merGöteborgs Stad. Utförare 2016 Arbetsfokus. Genomförd av CMA Research AB December 2016
Göteborgs Stad Utförare 2016 Genomförd av CMA Research AB December 2016 Svarsfrekvens Antal svar Antal utskick Svarsfrekvens 17 20 85% 2 Instruktionssida 3 Index Göteborgs Stad Index Jag förstår den information
Läs merHÄLSA SOM KAPITAL OCH POLITIK
HÄLSA SOM KAPITAL OCH POLITIK JOSÉ FERRAZ-NUNES En god hälsa för hela befolkningen är enligt Hälso- och sjukvårdslagen det övergripande målet för hälso- och sjukvården. Detta mål kan härledas ur den vikt
Läs merKompassen SDF Askim-Frölunda-Högsbo
Kompassen 2016 SDF Askim-Frölunda-Högsbo 2016-11-16 Inledning Hållbar utveckling innebär en samhällsutveckling där dagens behov inte äventyrar kommande generationers möjlighet att tillfredsställa sina
Läs merOm valfrihet inom hälso- och sjukvård
Om valfrihet inom hälso- och sjukvård Pia Maria Jonsson Med dr Chefsexpert pia.maria.jonsson@thl.fi Valfrihet varför? 1. Förstärker medborgarnas /konsumenternas /patienternas ställning (egenvärde) 2. Bidrar
Läs merHälsa på lika villkor Västra Götaland 2011
Resultat från folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor Västra Götaland 2011 - inklusive hälso- och sjukvårdsnämndsprofiler vgregion.se/folkhalsoenkaten Om Hälsa på lika villkor Nationell enkätundersökning
Läs merGöteborgs Stad. Utförare 2016 Enheten för alkohol, spel och drogproblem. Genomförd av CMA Research AB December 2016
Göteborgs Stad Utförare 2016 Genomförd av CMA Research AB December 2016 Svarsfrekvens Antal svar Antal utskick Svarsfrekvens 339 392 86% 2 Instruktionssida 3 Index Jag förstår den information jag får av
Läs merBilaga 2: Statistik nuläge och prognos 2020 (2024)
Bilaga 2: Statistik nuläge och prognos 22 (224) Del av Riktlinjer bostadsförsörjning Söderköping 216-22 Komplement till Bostadsförsörjningsprogrammet för Söderköpings kommun 215-22 Innehållsförteckning
Läs merRegionens Kunskapsunderlag Mathias Karlsson & Nina Öhrn Karlsson
Regionens Kunskapsunderlag 2019-05-08 Mathias Karlsson & Nina Öhrn Karlsson Källa: SCB, egna beräkningar Befolkningsförändring i Kalmar län 1968 2018 Källa: SKL Förändring, % Behoven av välfärden ökar
Läs merFrågeformulär 2 efter avslutade rehabiliteringsinsatser
PID/MCEID Kod: Multimodal rehabilitering Frågeformulär 2 efter avslutade rehabiliteringsinsatser Detta frågeformulär ges i anslutning till avslutade rehabiliteringsinsatser till alla patienter som deltar
Läs merÖverenskommelse om ökad tillgänglighet i barnhälsovården SSOF 19 april 2018
Överenskommelse om ökad tillgänglighet i barnhälsovården SSOF 19 april 2018 Tyra Warfvinge Avdelningen för vård och omsorg tyra.warfvinge@skl.se 08-452 79 12 Överenskommelser? Används inom områden som
Läs merHur når vi individer som lever i en socioekonomisk svår situation som har problem på grund av en ohälsosam livsstil?
Hur når vi individer som lever i en socioekonomisk svår situation som har problem på grund av en ohälsosam livsstil? Tobaksmottagningen Hälsopedagog Dipl tobaksterapeut Leg barnmorska MI tränare (Lärare
Läs merInförande av nya innovativa läkemedel - så fungerar den värdebaserade prissättningen i Sverige. Martin Irding
Införande av nya innovativa läkemedel - så fungerar den värdebaserade prissättningen i Sverige Martin Irding Ämnen/frågor inför idag 1. De tre grundläggande principerna (människovärde/behov- och solidaritet/kostnadseffektivitet)
Läs merRätten till hälsa. Moderaternas vision för hur det är att vara patient i Sörmland
Rätten till hälsa Moderaternas vision för hur det är att vara patient i Sörmland augusti 2010 Övergripande mål Varje människa har rätt till bästa möjliga hälsa enligt FN:s internationella konvention om
Läs merMILSA TA DEL AV RESULTAT FRÅN EN UNIK ENKÄTSTUDIE OM HÄLSA RIKTAD TILL NYANLÄNDA FLYKTINGAR
1 MILSA TA DEL AV RESULTAT FRÅN EN UNIK ENKÄTSTUDIE OM HÄLSA RIKTAD TILL NYANLÄNDA FLYKTINGAR Slobodan Zdravkovic, Malmö högskola Samhällsorientering och Hälsokommunikation, Stockholm 4 juni 2015 » Introduktion»
Läs merI länet uppger 72 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i åldern 16-84 år att de mår bra vilket är något högre än i riket.
Hälsa Hur en person upplever sitt allmänna hälsotillstånd har visat sig vara ett bra mått på hälsan. Självskattad hälsa har ett starkt samband med dödlighet. Frågan är mycket värdefull för att följa befolkningens
Läs merSCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016
SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016 10 miljoner invånare år 2017 Det är i de äldre åldrarna som den största ökningen är att vänta. År 2060 beräknas 18 procent eller drygt två miljoner vara födda
Läs merHälsan sämre för kvinnor och arbetare JOSÉ FERRAZ NUNES
Hälsan sämre för kvinnor och arbetare Hälsan SÄMRE för kvinnor och ARBETARE JOSÉ FERRAZ NUNES H älsoekonomi betecknar ett kunskapsområde som omfattar såväl sjukvård som förebyggande insatser och rehabilitering.
Läs merHälsovård för äldre en investering för framtiden
Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program
Läs merUTVÄRDERING AV STÖD OCH HJÄLP TILL ANHÖRIGA
Id. nr.. Högskolan i Borås UTVÄRDERING AV STÖD OCH HJÄLP TILL ANHÖRIGA Nedan finns en rad med påståenden om det stöd och hjälp som du som anhörig får från din kommun med att hjälpa, stödja och vårda din
Läs merFrågeformulär 3 efter 12 månader
Kod: Multimodal rehabilitering Frågeformulär 3 efter 12 månader Detta frågeformulär skickas efter 12 månader till alla personer som deltar i en uppföljning av patienter som fått vårdprogrammet Multimodal
Läs merPatientinformation 2014
Patientinformation 2014 Nationella Kvalitetsregister - information till dig som är patient För att utveckla och säkra vårdens kvalitet har din klinik valt att rapportera patientuppgifter till det nationella
Läs mer12 852 136 912 90-94 136 903 4 830 507 90-94 4 814 357 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4
Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 213 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 12 965 9-94 12 852 136 912 9-94 136 93 4 83 57 9-94 4 814 357 8-84 7-74 6-64 5-54 4-44 3-34 2-24 1-14
Läs merDelaktighet och inflytande i samhället
Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 213 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 16 844 9-94 16 99 88 48 9-94 86 676 4 83 57 9-94 4 814 357 8-84 7-74 6-64 5-54 4-44 3-34 2-24 1-14
Läs merÖppnar jämförelser för ökad kvalitet i vård och omsorg om äldre? Bilaga Regressionsanalyser
Öppnar jämförelser för ökad kvalitet i vård och omsorg om äldre? Bilaga Regressionsanalyser REGRESSIONSANALYSER Ett antal olika regressionsmodeller har konstruerats för att undersöka om resultaten i ÖJ
Läs mer38 172 122 513 90-94 126 923 4 830 507 90-94 4 814 357 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4
Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 213 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 37 211 9-94 38 172 122 513 9-94 126 923 4 83 57 9-94 4 814 357 8-84 7-74 6-64 5-54 4-44 3-34 2-24
Läs merPå väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård
På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård Gudrun Tevell verksamhetschef Folkhälsoenheten HÄLSA Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte bara
Läs merFolkhälsa Fakta i korthet
Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft
Läs merGöteborgs Stad. Myndighetsutövning 2015 Barn- och Familjeenheten. Genomförd av CMA Research AB December 2015
Göteborgs Stad Myndighetsutövning 2015 Genomförd av CMA Research AB December 2015 Svarsfrekvens Antal svarande Antal utskick Svarsfrekvens 10 40 25% 2 Instruktionssida 3 Index Bistånd Index Göteborgs Stad
Läs mer17 683 801 494 90-94 798 953 4 789 988 90-94 4 765 905 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4
Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 212 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 17 54 9-94 17 683 81 494 9-94 798 953 4 789 988 9-94 4 765 95 8-84 7-74 6-64 5-54 4-44 3-34 2-24 1-14
Läs merNationalekonomiska Institutionen Lunds Universitet Magisteruppsats 10 poäng. Effekten av Socialt Kapital på Hälsa
Nationalekonomiska Institutionen Lunds Universitet Magisteruppsats 10 poäng Effekten av Socialt Kapital på Hälsa Författare: Maria Kronogård Handledare: Carl Hampus Lyttkens Förord Hösten 2006 hade jag
Läs merÖstgötens hälsa Kommunrapport - Hälsa. Rapport 2007:6. Folkhälsovetenskapligt centrum
Östgötens hälsa 2006 Rapport 2007:6 Kommunrapport - Hälsa Folkhälsovetenskapligt centrum www.lio.se/fhvc November 2007 Helen Axelsson Madeleine Borgstedt-Risberg Elin Eriksson Lars Walter Östgötens hälsa
Läs merInför mottagningsbesöket
Namn: Personnr: Datum: Inför mottagningsbesöket Inför besöket hos oss vore vi tacksamma för om Du kunde besvara dessa frågor. Svaren kommer att registreras i det nationella registret för patienter med
Läs merQALYs som utfallsmått i hälsoekonomiska utvärderingar en introduktion och överblick
QALYs som utfallsmått i hälsoekonomiska utvärderingar en introduktion och överblick Martin Henriksson Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys, Institutionen för medicin och hälsa, Linköpings Universitet
Läs merVem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015
Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Barbara Rubinstein epidemiolog Karin Althoff vårddataanalytiker Rapportens
Läs merGöteborgs Stad. Myndighetsutövning 2015 Enheten för Unga vuxna. Genomförd av CMA Research AB December 2015
Göteborgs Stad Myndighetsutövning 2015 Genomförd av CMA Research AB December 2015 Svarsfrekvens Antal svarande Antal utskick Svarsfrekvens 69 101 68% 2 Instruktionssida 3 Index Arbetsmarknad och sysselsättning
Läs merTobaksavvänjning på recept (ToR) Skriftlig ordination av behandling för tobaksavvänjning
Tobaksavvänjning på recept (ToR) Skriftlig ordination av behandling för tobaksavvänjning LUFT-konferensen, Eskilstuna 14 september 2017 Anne Leppänen Doktorand, projektkoordinator Institutionen för lärande,
Läs mer