Hälso- och sjukvårdsverksamhet har som övergripande mål ett gott hälsotillstånd

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hälso- och sjukvårdsverksamhet har som övergripande mål ett gott hälsotillstånd"

Transkript

1 Hälsa, sjukvård och befolkningsuppfattningar HÄLSA, SJUKVÅRD OCH BEFOLKNINGSUPPFATTNINGAR JOSÉ FERRAZ NUNES Hälso- och sjukvårdsverksamhet har som övergripande mål ett gott hälsotillstånd hos hela befolkningen samt möjlighet för alla att på lika villkor kunna få del av en ändamålsenlig hälso- och sjukvård (SOU ). Innebörden av lika villkor är att alla skall ha samma möjligheter att få tillgång till vården. Det innebär dock inte att alla skall eller bör få samma vård. Behov av vården skiljer sig kraftigt mellan individer och grupper av individer. Dessutom har sjukvården olika tekniska möjligheter att åtgärda de existerande behoven på ett tillfredsställande sätt. Individernas upplevda behov är alltid en viktig utgångspunkt för att kunna bedöma i vilken mån hälso- och sjukvårdsverksamheten har uppnått uppställda mål. Ändamålsenlig hälso- och sjukvård handlar om trygghet och de kvalitativa krav som vårdsökande har rätt att ställa. Även här har individer en avgörande roll eftersom trygghet och kvalitet är två egenskaper som hänger samman med hur befolkningen upplever sjukvårdsverksamheten. Den senast WHOs rapporten (WHO, 2000) definierar målen med hälsosystem på ett sätt som förstärker och utvidgar den nationella målsättningen. Man framhåller tre huvudmål: förbättring av hälsa, bemötande av befolkningsförväntningar och rättvis finansiell börda. Bemötande av befolkningsförväntningar har att göra med respekt för människor, omedelbar uppmärksamhet och kvalificerad omsorg. Dessa punkter tillsammans med effekter i hälsotillståndet upplevs av individer speciellt när de har kontakt med vården, direkt eller indirekt genom anhöriga. Upplevd hälsa anses (Kapplan 1989, Williams 1995) vara den viktigaste variabeln för att på ett tillfredställande sätt kunna mäta hälsostatus för individer och för befolkningen i sin helhet. Vi vet att hälsan påverkas av åldern, sociala förhållanden, livsmönster och varierar mellan könen. Dessa är de viktigaste huvudfaktorerna som förklarar skillnader i behov av sjukvård. Förmodligen utgör de också en förklaringsfaktor när det gäller uppfattningar om sjukvården. I detta avsnitt skall vi analysera resultatet av befolkningens egna bedömningar av den offentliga primärvården och sjukhusvården. Analysen utgår ifrån individernas uppfattningar om hälsotillstånd, kontakt med sjukvården och social situation. Hälsa och sjukvården Hälsa kan betraktas på individuell nivå och befolkningsnivå (folkhälsa). Folkhälsa är inte en enkel additiv kalkyl av individens värde, utan det omfattar det mönster 123

2 José Ferraz Nunes av olikheter som kan råda mellan olika grupper i en befolkning (SOU ). Å andra sidan måste vi veta individernas värderingar för att man skall kunna ha en uppfattning om folkhälsan. En betydande forskning kring hälsobegreppet och mätning av hälsostatus har utvecklats de senaste tjugo åren, och praktiskt användbara mätinstrument har utarbetats. En av de mest intressanta forskningsinriktningarna utgår från begreppen livslängd och livskvalitet och mäter hälsa i antal kvalitetsjusterade levnadsår (Kaplan 1989). Såväl klassificering av en persons hälsostatus som värderingen av olika hälsostatus kan ske med hjälp av vetenskapligt utprövade metoder som utvecklar nyttomått. Nyttomått avser att mäta patienters hälsostatus med ett värde. Ett hälsoindex konstrueras genom att ta hänsyn till olika dimensioner i hälsostatus och vikten mellan de olika värdena i varje dimension. Standardisering ger värdet 1 för perfekt hälsa och värdet 0 för att vara död. Ett enklare sätt är att få reda på individernas bedömning av sitt allmänna hälsotillstånd är att använda en termometerliknande skala mellan 0 och 100 eller mellan 0 och 10. Värdet 0 skall ange det sämsta tänkbara tillståndet och 10 det bästa tänkbara tillståndet. På detta sätt får vi information om den subjektiva värderingen utifrån individens perspektiv på den aktuella situationen i förhållande till två extrem punkter. Detta mått har ett mer begränsat användningsområde än hälsoindexet har, men det är relevant att tillämpa i studier där uppfattningar och bedömningar är grundläggande. Vi har utgått ifrån data i Väst-SOM Kontakt med sjukvården kan definieras på olika sätt. I Väst-SOM frågas om man har nyttjat service vid primärvård och sjukhus, om man inte nyttjar själv men nära anhörig gör det samt om varken individen eller anhörig har nyttjat. Detta ger information om vilken grad man har kontakt med sjukvården. Det innebär att en individ som inte har kontakt själv och som inte har någon anhörig har information om vad som händer om vården härmed via massmedia och berättelser av andra individer. Egen konsumtion av vården kan i allmänhet antas ge en bättre kännedom om vård-service än när det gäller anhörigs användning av dessa tjänster. Det betyder att vi kan gradera vårdkontakter i en skala från 1 till 3, där det lägsta värdet anger ingen kontakt och 3 egen kontakt. Värden på dessa variabler ger ej en perfekt intervallskala, då vi inte har gjort någon vägning mellan de olika nivåerna. Bedömning av primärvården och sjukhusvården anges av individernas bedömning av service i närliggande område. Denna bedömning sker i en skala mellan 5 och 1, där 5 betyder att individerna är mycket nöjda, 4 anger att de är ganska nöjda, 3 att de är varken nöjda eller missnöjda, 2 att de är ganska missnöjda och 1 att de är mycket missnöjda. Värden på dessa variabler utgör kategorier och är inte heller perfekta intervallskalor. Individens egenskaper och sambandsanalys Åldern är alltid nödvändig att använda i studier, där hälsa är en förklarings faktor 124

3 Hälsa, sjukvård och befolkningsuppfattningar eller en beroende variabel. Vi vet också att åldern har betydelse vid studier av bedömning av olika tjänster. Kön är en kvalitativ variabel där män ges värdet 1 och kvinnor värdet 0. Utbildning är en av de variabler som är relaterad till typ av aktivitet och social status. När det gäller hälsotillståndet och uppfattningar om sjukvården har det visats i ett flertal empiriska analyser att den utgör en relevant förklaringsfaktor. I denna analys utbildningsnivån klassificeras i fyra nivåer, där hög nivå (värde 4) betyder att man har studerat vid högskola, medelhög nivå (värde 3) anger att de tillfrågade har minst treårigt gymnasium eller flickskola/realexamen, medellåg nivå (värde 2) anger att de tillfrågade har folkhögskola eller tvåårigt gymnasium och låg nivå (värde 1) de övriga individerna. Analysen består av tre steg: i det första testar vi om grad av kontakt med sjukvården har ett statistiskt signifikant samband med ålder, utbildningsnivå, andel män och upplevd hälsotillståndet (ekvation 1a, nedan, när det gäller kontakt med primärvård och ekvation 1b, när det gäller kontakt med sjukhusvård ). I det andra steget testar vi om bedömning av service i vården har samband med ålder, utbildningsnivå, andel män, upplevd hälsonivå och grad av kontakt med primärvård respektive sjukhusvård (ekvation 2a nedan avser bedömning av primärvård och kontakt med primärvård och ekvation 2b avser kontakt bedömning av sjukhusvård och kontakt med sjukhusvård). I steg tre presentera vi i tabellformat skillnader i bedömningen av primärvård och sjukhusvård mellan delregioner Dahlsland, Sjuhärad, Norra Bohuslän, Fyrstad, Västra Skaraborg, Östra Skaraborg och Göteborg. I regressionsanalys testas styrkan i sambandet mellan en beroende variabel (hälsotillståndet i ekvationer 1a och 1b samt bedömning av sjukvård i ekvationer 2a och 2b) och flera hypotetiska förklaringsvariabler som vi har förklarat ovan. F- kvoter beräknades för att testa skillnader mellan medelvärden. Vi har valt att definiera som signifikanta skillnader där testet anger P<0.01. Analysen använder 3071 av 3684 observationer som utgör den totala databasen. Skillnaden utgörs av fall där svar saknas eller svaren ej kan användas. Kontakt med sjukvård Vi antar att kontakt med sjukvård påverkas av ålder, utbildningsnivå, andel män och hälsotillståndet. Några hypoteser grundas i tidigare kända kunskaper. Ju äldre man är desto mer man själv använder sjukvården och även när det gäller anhöriga är det tänkbart att äldre individer har fler kontakter med sjukvården i jämförelse med yngre individer. Individer med lägre utbildningsnivå har lägre hälsostatus än andra. Vi tror därmed att ju lägre utbildning desto mer vård nyttjar man. Kön är inte lika självklar som förklaringsvariabel. I tidigare analyser (Ferraz Nunes 1999, 2000) har man funnit att kvinnorna anger ett lägre hälsostatus än män, men eftersom vi använder hälsotillstånd som förklaringsvariabler är det oklart vilket 125

4 José Ferraz Nunes kön, om något, som använder sjukvårdstjänster i större uträckning. Det är troligt att sambandet är negativt, dvs ju fler män desto mindre kontakter finns med sjukvården. Till slut, är det inte svårt att förutsätta att ju lägre är det upplevda hälsotillståndet desto högre är kontakt med sjukvården, framför allt beroende på egen användning av tjänster. Vi testar därmed nedanstående ekvationer i en linjär regression där SPSS har använts. Eftersom värden för några variabler inte utgör en perfekt intervallskala skall man vara försiktig att tolka storlek för parameter. Dessa ger i första hand en indikation om typ av samband är statistiskt signifikant. En signifikant parameter anger att respektive faktor troligen har ett samband med beroende variabler förutsatt att alla andra förklaringsfaktorer är givna. Följande ekvationer testar vilka förklaringsfaktorer som har samband med grad av kontakt med sjukvården: Ekvation 1a : Kontakt vårdcentral = f (ålder, utbildning, kön, hälsa) Ekvation 1b: Kontakt sjukhusvård = f (ålder, utbildning, kön, hälsa) Variabler och dess värden förklaras ovan. Resultatet av regressionsanalysen för ekvationer 1a och 1 b visas i tabell 1. Tabell 1 Förklaring av kontakt med sjukvården Ekvationer 1a och 1b Beroende variabel > Kontakt primärvård Kontakt Sjukhusvård parameter P-värde parameter P-värde Konstant Ålder Utbildning Kön (andel män) Hälsotillstånd R 2.49 F-värde 24.6 R 2.48 F-värde 23.7 Alla variabler som ingår i ekvationen verkar ha samband med grad av kontakt med primärvården och sjukhusvården. Ett undantag är betydelse av kön som förklaringsvariabel för kontakter med sjukhusvård. Resultatet av regressionsanalys visar att det föreligga ett statistiskt signifikant samband som ledar fram till följande slutsatser gällande befolkningen i Västra Götalandsregionen: Ju äldre man är Ju lägre utbildning man har Ju lägre individer bedömer sitt eget hälsotillståndet desto mer kontakt har man med sjukvården (både primärvård och sjukhusvård). 126

5 Hälsa, sjukvård och befolkningsuppfattningar Kvinnor har mer kontakt än män givet alla andra faktorer lika (gäller ej sjukhusvård). Dessa resultat visar att de samband som vi har funnit i Väst Sverige inte skiljer sig från tidigare kända resultat. Det är speciellt relevant att konstatera att det enkla sättet att mäta hälsotillståndet har, i sammanhanget, liknande värde som i situationer där man använder mer utvecklade metoder för att mäta upplevd hälsa. Resultaten stärker vår utgångspunkt, i denna analys, att individernas upplevelser och värderingar om sin egen hälsa och hälsorelaterade förhållande utgör relevanta faktorer vid policyanalys. Uppfattningar om service som ingår i allmänna politiska strategier för att uppnå bestämda mål kan bero på egna erfarenheter eller utsagor som sprids via formella kanaler och institutioner och informella kontakter med andra individer. Bedömning av sjukvård Vår huvudfråga handlar om vilka faktorer som har varit relevanta för befolkningens bedömning av sjukvården i Västra Götalandsregionen. I tabell 2 testar vi hypotesen om samband som förklaras nedan i ekvationerna 2a och 2b. Vi förutsätter att individens bedömningar av primärvården och sjukhusvården påverkas av faktorer som ålder, utbildning, kön, hälsa och grad av kontakt med vården. Hypoteser om samband är ej självklara. Tidigare undersökningar visar att äldre individer i Sverige tenderar att vara mer positiva till service. Utbildningen kan bidra till bedömning på olika sätt: dels har personer med högre utbildning mer kunskaper om lagar och förutsättningar för offentliga verksamheter, dels är utbildning relaterad till högre välstånd och dels kan det tänkas att personer med högre utbildning har större förväntningar på service kvalitet. Skillnader mellan kön andra faktorer givna kan påverka bedömningen av sjukvården p.g.a. att det finns skillnader i behov och möjligen skillnader i förväntningar mellan män och kvinnor. Bättre upplevt hälsotillstånd kan vara ett tecken på att sjukvården har bidragit till ökad hälsa. Vi förutsätter därmed att individer med högre hälsa är mer positiva inställda till service i sjukvården. Till slut kommer den sista frågan som utgör huvudanledning till vår analys. Högre kontakt med sjukvården ger större kunskaper om hur service fungera och därmed större möjligheter att individer gör bedömningar som stämmer bättre med deras preferenser och som innehåller större förståelse av verksamhetens villkor. Att brukare med egen erfarenhet är mer positiva i sin bedömning av offentlig service har påvisats i en serie undersökningar. (Nilsson, 1998) (Johansson, Nilsson, Strömberg fl. 2001). Nilsson (1998) skriver brukarna är genomgående väsentligt mer nöjda med servicen än medborgarna i allmänhet. Det överensstämmer med resultat från tidigare undersökningar. Brukarna har naturligt nog i större utsträckning än andra åsikter om de serviceområden som de är berörda av, men de är också i större utsträckning positiva än icke brukarna. 127

6 José Ferraz Nunes Vi testar nedanstående ekvationer på samma sätt som vi har gjort i föregående avsnitt Ekvation 2a : Bedömning primärvård = f (ålder, utbildning, kön, hälsa, kontakt vårdcentral) Ekvation 2b: Bedömning sjukhusvård = f (ålder, utbildning, kön, hälsa, kontakt sjukhusvård) Variabler och deras värden förklaras ovan. Resultatet av regressionsanalysen för ekvationer 2a och 2 b visas i tabell 2. Tabell 2 Faktorer som påverkar uppfattning av sjukvården Ekvationer 2a och 2b Beroende variabel > Bedömning primärvård Bedömning Sjukhusvård parameter P-värde parameter P-värde Konstant Ålder Utbildning Kön Hälsotillstånd Kontakt sjukvård R 2.42 F-värde 36.2 R 2.40 F-värde 33.6 Resultat av regressionsanalysen visar att ålder och utbildning har ett statistiskt samband med variabeln som anger bedömning av primärvård och sjukhusvård såsom vi hade förutsatt. Det betyder att ju äldre man är och ju lägre utbildning man har desto större är tillfredställelse med sjukvården. Män tenderar att vara mer positiva än kvinnor både när det gäller bedömning av primärvård och sjukhusvård. sjukvården. Denna skillnad är svag men statistiskt signifikant. Resultatet i denna analys bekräftar hypotesen att både hälsotillståndet och grad av kontakt med sjukvård har ett positivt samband med grad av tillfredställelse med sjukvård. I Västra Götalandsregionen har befolkningen angett att de är mer tillfredställda med sjukvård, ju mer egen erfarenhet de har av service i sjukvård, alla andra faktorer lika. Samtidigt anger individer en högre tillfredställelse med sjukvård ju högre hälsotillstånd man anger. Dessa två resultat visar klart att det är viktigt hur kunskaper om sjukvården har inhämtats. Dessutom verkar det egna hälsotillståndet vara viktigt. Om man betraktar dessa två faktorer tillsammans innebär resultatet av analysen att, till exempel, individer som anger lägre hälsotillstånd och som inte har kontakt med sjukvård är mycket negativa till service. 128

7 Hälsa, sjukvård och befolkningsuppfattningar Skillnader mellan delregioner Sambandsanalysen som diskuterades ovan gäller för hela Västra Götalandsregionen. Resultaten anger ett genomsnittligt värde för hela regionen. Delregioner och kommuner kan skilja sig från genomsnittet i olika avseende. Om de förklaringsfaktorer som vi använder i sambandsanalysen skiljer sig mellan delregioner kan man också förvänta skillnader i bedömningsstrukturen. Till exempel, om i en delregion befolkningen är äldre, har lägre utbildning, har fler kontakter med sjukvård och har högre hälsotillstånd kan man förvänta att individer i denna delregion är mer nöjda med sjukvården. Om det inte är fallet betyder det att det finns specifika faktorer i denna region som bidrar till en annan bedömning. I tabell 3 visar vi de genomsnitt värden på de förklaringsfaktorer som har använts i regressionsanalysen för alla delregioner. Index 100 anger genomsnittet i Västra Götalandsregion. Befolkningen i till exempel Göteborgsregion anger färre kontakter med sjukvården något sämre hälsotillstånd, lägre ålder och högre utbildning än genomsnittet i länet. Alla dessa värden innebär att man ska förvänta lägre tillfredställelse med sjukvården än genomsnitt. I tabell 4 kan vi konstatera att så är fallet. Det innebär att anledning för att befolkning i Göteborg är mindre tillfredställd med sjukvården har i huvudsak att göra med befolkningsegenskaper. Eventuella specifika faktorer i Göteborg bidrar i relativt liten utsträckning. Tabell 3 Jämförelse mellan olika delregioner. Genomsnittvärde Index 100 = genomsnitt i hela länet Kontakt Primärvård Sjukhusvård Hälsa Ålder Utbildning Göteborgsregionen Sjuhärad Östra Skaraborg Västra Skaraborg Fyrstad Dalsland Norra Bohuslän På samma sätt ligger Sjuhärad högst när det gäller tillfredställelse med sjukvård. Detta stämmer också med de förklaringsfaktorerna i analysen. Tre delregioner skiljer sig: i Fyrstad är befolkningen relativt mer missnöjd med sjukhusvård. Samma förhållande gäller för Norra Bohuslän. Det bör noteras att i dessa två delregioner finns det en klar skillnad mellan bedömning av primärvård och bedömning av sjukhusvård. Sjukhusvården bedöms mer negativt. Dalsland är det tredje delregion där befolkning verkar göra en mer negativ bedömning av sjukhusvård än primär- 129

8 José Ferraz Nunes vård. I detta fall stämmer med förklaringsvariabeln kontakt med sjukhusvård. Befolkning i Dalsland verkar ha mycket mindre kontakt med sjukhusvård än befolkningen i de övriga delregionerna. Tabell 4 Bedömning av sjukvård i olika delregioner (procent och opinionsbalans) Procentuell Procentuell nöjda missnöjda Opinionsbalans Vårdcentral Dalsland Sjuhärad Norra Bohuslän Fyrstad Västra Skaraborg Östra Skaraborg Göteborg Sjukhusvård Sjuhärad Dalsland Östra Skaraborg Västra Skaraborg Göteborg Fyrstad Norra Bohuslän Slutsatser och diskussion Vi har i detta avsnitt visat att den subjektiva bedömningen av individernas hälsotillstånd är relevant för att förklara kontakt med sjukvård, speciellt när det gäller användning av tjänster. Samtidigt, har kontakt med sjukvård när det gäller både egen konsumtion och indirekt kontakt genom nära anhörig som har utnyttjat sjukvårdstjänster, en avgörande betydelse för att förklara hur befolkning bedömer tillfredsställelse med vården. Andra faktorer är viktiga samtidigt med individernas kontakt. Vi har funnit klara samband mellan ålder, utbildningsgrad samt delvis kön och befolkningsbedömningar. Regionala förhållanden verkar spelar en viss roll. Vi kan dra följande slutsatser: Äldre individer verkar vara mer tillfredställda med sjukvården än yngre. Individer med lägre utbildning verkar också vara mera tillfredställda med sjukvården i jämförelse med individer med högre utbildning. 130

9 Hälsa, sjukvård och befolkningsuppfattningar Skillnader mellan kön är mycket små. Män verkar vara något mer positiva än kvinnor när det gäller primärvård och sjukhusvård. Kontakt med sjukvård verkar vara den viktigaste faktorn för att förklara bedömning av vård. Det är inte bara fråga om ett statistiskt signifikant samband, utan även ett starkt samband. Regionala skillnader verkar inte vara enbart en konsekvens av specifika lokala förhållande. Skillnader i befolkningsegenskaper utgör i de flesta fallen anledning till de regionala skillnaderna. Vi har funnit att skillnader i bedömningen av vård mellan delregioner delvis beror på åldersstruktur, skillnader i utbildning och skillnader i hälsotillstånd. Även kontakt med vård skiljer sig mellan delregioner och i några fall verkar också vara en viktig faktor som förklarar skillnader vid bedömning av vården. Referenser Ferraz Nunes, J., Hälsa som kapital och Politik, (1999) i Holmberg, Sören, Weibull, Lennart, red., Ljusnande Framtid, Rapport nr 22, SOM, Göteborgs Universitet. Ferraz Nunes, J., Hälsa ett värde utan pris, (2000) i Holmberg, Sören och Weibull, Lennart red., Det Nya Samhället, Rapport nr 23 Göteborgs Universitet. Johansson, Folke, Nilsson, Lennart och Strömberg, Lars (2001) Kommunal demokrati under fyra decennier, Liber. Kaplan, R., A general health policy model: update and applications, (1988), Health Services Research 23, pp Nilsson, Lennart, Välfärd och livstillfredsställelse, (1998) i Nilsson, Lennart, Region i omvandling, SOM-rapport nr 23 Göteborgs Universitet. SOU 1979:78 Mål och medel för Hälso- och sjukvården. Williams, Alan The role of the EuroQol instrument in QALY calculations (1995), Discussion Paper 136, York, Centre for Health Economics. WHO, (2000) The world health report 2000, World Health Organisation. 131

10

Hälsan sämre för kvinnor och arbetare JOSÉ FERRAZ NUNES

Hälsan sämre för kvinnor och arbetare JOSÉ FERRAZ NUNES Hälsan sämre för kvinnor och arbetare Hälsan SÄMRE för kvinnor och ARBETARE JOSÉ FERRAZ NUNES H älsoekonomi betecknar ett kunskapsområde som omfattar såväl sjukvård som förebyggande insatser och rehabilitering.

Läs mer

HÄLSA SOM KAPITAL OCH POLITIK

HÄLSA SOM KAPITAL OCH POLITIK HÄLSA SOM KAPITAL OCH POLITIK JOSÉ FERRAZ-NUNES En god hälsa för hela befolkningen är enligt Hälso- och sjukvårdslagen det övergripande målet för hälso- och sjukvården. Detta mål kan härledas ur den vikt

Läs mer

HÄLSA ETT VÄRDE UTAN PRIS

HÄLSA ETT VÄRDE UTAN PRIS Hälsa ett värde utan pris HÄLSA ETT VÄRDE UTAN PRIS JOSÉ FERRAZ NUNES H älsa betecknar ett studieområde som inkluderar orsaker till olika hälsostatus och definition av begreppet hälsa. Analysen av utveckling

Läs mer

Nätverksgruppsmöte i Nätverket Uppdrag Hälsa Stockholm 2011-05-06

Nätverksgruppsmöte i Nätverket Uppdrag Hälsa Stockholm 2011-05-06 Nätverksgruppsmöte i Nätverket Uppdrag Hälsa Stockholm 2011-05-06 Socioekonomins betydelse för hälsa på lika villkor Krister Järbrink, hälsoekonomisk rådgivare Hälso- och sjukvårdslag 1982:763 Mål för

Läs mer

Vad tyckte norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2004

Vad tyckte norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2004 Vad tyckte norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2004 Innehållsförteckning: Vad tycker norrbottningarna?...1 Kontakt med vården...1 Första kontakten...1 Om vi blir förkylda...2 Norrbottningarnas betyg

Läs mer

Problem med analyser av EQ-5D data. Philippe Wagner Tomasz Czuba Jonas Ranstam

Problem med analyser av EQ-5D data. Philippe Wagner Tomasz Czuba Jonas Ranstam Problem med analyser av EQ-5D data Philippe Wagner Tomasz Czuba Jonas Ranstam Tänkte prata om Vad är EQ-5D? Hur analyseras EQ-5D data? Kort repetition av t-testet T-testet och EQ-5D data Kort repetition

Läs mer

I. Grundläggande begrepp II. Deskriptiv statistik III. Statistisk inferens Parametriska Icke-parametriska

I. Grundläggande begrepp II. Deskriptiv statistik III. Statistisk inferens Parametriska Icke-parametriska Innehåll I. Grundläggande begrepp II. Deskriptiv statistik III. Statistisk inferens Hypotesprövnig Statistiska analyser Parametriska analyser Icke-parametriska analyser Univariata analyser Univariata analyser

Läs mer

Region Skåne. Skåneenkäten 2014 Tertial 2. Genomförd av CMA Research AB. Augusti 2014

Region Skåne. Skåneenkäten 2014 Tertial 2. Genomförd av CMA Research AB. Augusti 2014 Region Skåne Skåneenkäten 2014 Tertial 2 Genomförd av CMA Research AB Augusti 2014 Inställning till att bo i Skåne Fyra av fem medborgare trivs i hög grad med att bo i Skåne och en låg andel är negativt

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt

Läs mer

- med fokus på hälsoekonomiska utvärderingar

- med fokus på hälsoekonomiska utvärderingar - med fokus på hälsoekonomiska utvärderingar Hälsoekonomi vad, varför & hur? Hälsoekonomiska analyser och dess användningsområden Praktiska exempel tillämpad vetenskap som förenar ekonomiska teorier och

Läs mer

Skolprestationer på kommunnivå med hänsyn tagen till socioekonomi

Skolprestationer på kommunnivå med hänsyn tagen till socioekonomi 1(6) PCA/MIH Johan Löfgren 2016-11-10 Skolprestationer på kommunnivå med hänsyn tagen till socioekonomi 1 Inledning Sveriges kommuner och landsting (SKL) presenterar varje år statistik över elevprestationer

Läs mer

KYRKSAMHETEN I GÖTEBORG OCH VÄSTRA GÖTALAND

KYRKSAMHETEN I GÖTEBORG OCH VÄSTRA GÖTALAND KYRKSAMHETEN I GÖTEBORG OCH VÄSTRA GÖTALAND JAN STRID tidigare SOM-undersökningar där frågor gällande Svenska kyrkan ingått har vi I mest varit intresserade av kyrkovalen. Men i samband med dessa val har

Läs mer

6. Norrlänningarnas syn på livet och tillvaron

6. Norrlänningarnas syn på livet och tillvaron 6. Norrlänningarnas syn på livet och tillvaron Kerstin Westin, Kulturgeografiska institutionen, Umeå universitet Vad är viktigt i livet? Synen på livet och tillvaron kan diskuteras eller beskrivas i termer

Läs mer

Folke Johansson. Röstning i regionval och riksdagsval

Folke Johansson. Röstning i regionval och riksdagsval Röstning i regionval och riksdagsval Röstning i regionval och riksdagsval Folke Johansson R egion/landstingsvalen har under lång tid beskrivits som de glömda valen. Riksdagsvalen har stått i centrum för

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård. Bilaga 6 Patientrelaterat utfall avseende hälso- och sjukvård, frekvenstabeller och EQ- 5D

Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård. Bilaga 6 Patientrelaterat utfall avseende hälso- och sjukvård, frekvenstabeller och EQ- 5D Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård Bilaga 6 Patientrelaterat utfall avseende hälso- och sjukvård, frekvenstabeller och EQ- 5D Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis

Läs mer

3.6 Generella statistiska samband och en modell med för sockerskörden begränsande variabler

3.6 Generella statistiska samband och en modell med för sockerskörden begränsande variabler 3.6 Generella statistiska samband och en modell med för sockerskörden begränsande variabler Hans Larsson, SLU och Olof Hellgren, SLU Inledning En uppgift för projektet var att identifiera ett antal påverkbara

Läs mer

Skånepanelen. Medborgarundersökning Juni Genomförd av CMA Research AB

Skånepanelen. Medborgarundersökning Juni Genomförd av CMA Research AB Skånepanelen Medborgarundersökning Juni 2015 Genomförd av CMA Research AB Sida 1 Innehåll Sammanfattning 2 Fakta om undersökningen 4 Fakta om respondenterna 5 Att leva och bo i Skåne 6 Rekommendationsbenägenhet

Läs mer

Opinion och attityder till förvaring av använt kärnbränsle

Opinion och attityder till förvaring av använt kärnbränsle Opinion och attityder till förvaring av använt kärnbränsle Centrum för Riskforskning, HHS SKB:s samhällsseminarium Gimo Herrgård, Östhammar 17 november 2006 Disposition Projektets uppläggning Förändring

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rapport År: 2016 Organisationsenhet: Förskola Fokusområde: Samverkan Övergripande mål: Förskola och hem Deluppgift: Föräldraenkät Ingela Nyberg, Barn- och utbildningsförvaltningen,

Läs mer

732G71 Statistik B. Föreläsning 4. Bertil Wegmann. November 11, IDA, Linköpings universitet

732G71 Statistik B. Föreläsning 4. Bertil Wegmann. November 11, IDA, Linköpings universitet 732G71 Statistik B Föreläsning 4 Bertil Wegmann IDA, Linköpings universitet November 11, 2016 Bertil Wegmann (IDA, LiU) 732G71, Statistik B November 11, 2016 1 / 34 Kap. 5.1, korrelationsmatris En korrelationsmatris

Läs mer

Bygga linjära modeller! Didrik Vanhoenacker 2007

Bygga linjära modeller! Didrik Vanhoenacker 2007 Bygga linjära modeller! Didrik Vanhoenacker 2007 1 Bygga enkla modeller Tänk att vi ska försöka förstå vad som styr hur många blommor korsblommiga växter har. T ex hos Lomme och Penningört. Hittills har

Läs mer

Medborgarna och den offentliga sektorn

Medborgarna och den offentliga sektorn Medborgarna och den offentliga sektorn Lennart Nilsson Lennart.Nilsson@cefos.gu.se Svenska folkets åsikter om den offentliga sektorn i SOM-undersökningarna 1986 27 (procent) 7 6 5 4 37 39 Andel som motsätter

Läs mer

Samarbete ses ofta som den form som ska stödja människor med sammansatt

Samarbete ses ofta som den form som ska stödja människor med sammansatt Samarbete och ökat förtroende SAMARBETE OCH ÖKAT FÖRTROENDE MARIE FRIDOLF Samarbete ses ofta som den form som ska stödja människor med sammansatt proble matik så att de återfår arbetsförmågan (Andersson

Läs mer

SOM-rapport nr 2009:13 SOM. Västsvenska trender. Väst-SOM-undersökningen Susanne Johansson Lennart Nilsson

SOM-rapport nr 2009:13 SOM. Västsvenska trender. Väst-SOM-undersökningen Susanne Johansson Lennart Nilsson SOM-rapport nr 9:13 SOM Västsvenska trender Väst-SOM-undersökningen 1998-8 Susanne Johansson Lennart Nilsson s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a Figur 1 Upplevd geografisk hemhörighet 1998-8

Läs mer

kodnr: 2) OO (5p) Klassindelningar

kodnr: 2) OO (5p) Klassindelningar kodnr: 1) KH (10p) a) Förklara innebörden av kausalitetsbegreppet i ett kvantitativt-metodologiskt sammanhang (2p) b) Förklara innebörden av begreppet nonsenssamband (2p) c) Argumentera för och motivera

Läs mer

Euro-opinion. Åsikter om att införa euron som valuta i Sverige. Frida Vernersdotter och Sören Holmberg. [SOM-rapport nr 2013:15]

Euro-opinion. Åsikter om att införa euron som valuta i Sverige. Frida Vernersdotter och Sören Holmberg. [SOM-rapport nr 2013:15] Euro-opinion Åsikter om att införa euron som valuta i Sverige Frida Vernersdotter och Sören Holmberg [SOM-rapport nr 2013:15] Tabellförteckning Tabell 1. Åsikt om et att införa euron som valuta i Sverige

Läs mer

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12)

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12) Psykiska besvär Enligt flera undersökningar har det psykiska välbefinnandet försämrats sedan 198-talet. Under 199-talet ökade andelen med psykiska besvär fram till i början av -talet. Ökningen var mer

Läs mer

Ungas attityder till privat välfärd Undersökning för Svenskt Näringsliv

Ungas attityder till privat välfärd Undersökning för Svenskt Näringsliv Ungas attityder till privat välfärd Undersökning för Svenskt Näringsliv Underlag Om undersökningen Cirka 20 frågor har ställts till gruppen unga svenskar 15 25 år, som har hittats via registret PAR Konsument.

Läs mer

Vårdkontakter. Vårdbesök senaste tre månaderna

Vårdkontakter. Vårdbesök senaste tre månaderna Vårdkontakter Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Med hjälp av folkhälsoenkäten finns möjlighet att studera om vårdkonsumtionen skiljer sig

Läs mer

Faktorer som påverkar befolkningstillväxten av unga individer i olika kommuntyper

Faktorer som påverkar befolkningstillväxten av unga individer i olika kommuntyper Faktorer som påverkar befolkningstillväxten av unga individer i olika kommuntyper Inledning Många av Sveriges kommuner minskar i befolkning. Enligt en prognos från Svenskt Näringsliv som publicerades i

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsbarometern 2016

Hälso- och sjukvårdsbarometern 2016 PM Regionkontoret Anders Thorstensson, utvecklingsstrateg Avdelningen för uppföljning och analys Hälso- och sjukvårdsbarometern 2016 Hälso- och sjukvårdsbarometern är en undersökning som speglar den vuxna

Läs mer

Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008

Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008 Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008 November 2008 2 Innehåll Sammanfattning... 4 1 Inledning... 5 2 Metod... 5 3 Redovisning av resultat... 5 4 Resultat... 6 4.1 Svarsfrekvens... 6 4.2

Läs mer

Göteborgarnas förhållande till Svenska kyrkan har undersökts via SOM-institutet

Göteborgarnas förhållande till Svenska kyrkan har undersökts via SOM-institutet Göteborgarnas relation till kyrka och religion Göteborgarnas relation till kyrka och religion Jan Strid Göteborgarnas förhållande till Svenska kyrkan har undersökts via SOM-institutet sedan 1990-talets

Läs mer

Företagsklimatet viktigt för ungas val av kommun. Johan Kreicbergs April 2009

Företagsklimatet viktigt för ungas val av kommun. Johan Kreicbergs April 2009 Företagsklimatet viktigt för ungas val av kommun Johan Kreicbergs April 2009 Inledning 1 Inledning Många av Sveriges kommuner minskar i befolkning. Enligt en prognos från som publicerades i slutet av 2007

Läs mer

Livsstil, identitet, service och livstillfredsställelse i Göteborg

Livsstil, identitet, service och livstillfredsställelse i Göteborg Livsstil, identitet, service och livstillfredsställelse i Göteborg Resultat från Väst-SOM-undersökningen 1992-2005 Oktober 2006 Lennart Nilsson 031-773 1595 (lennart.nilsson@spa.gu.se) Rudolf Antoni 031-773

Läs mer

EXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-11 (110204)

EXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-11 (110204) ÖREBRO UNIVERSITET Hälsoakademin Idrott B Vetenskaplig metod EXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-11 (110204) Examinationen består av 11 frågor, flera med tillhörande följdfrågor. Besvara alla frågor i direkt

Läs mer

MINSKAT FLYKTINGMOTSTÅND SVÅR MARKNAD FÖR FRÄMLINGSFIENTLIG POLITIK

MINSKAT FLYKTINGMOTSTÅND SVÅR MARKNAD FÖR FRÄMLINGSFIENTLIG POLITIK Minskat flyktingmotstånd svår marknad för främlingsfientlig politik MINSKAT FLYKTINGMOTSTÅND SVÅR MARKNAD FÖR FRÄMLINGSFIENTLIG POLITIK MARIE DEMKER F lyktingmotståndet fortsätter att minska i Sverige.

Läs mer

Annika Bergström. Fortsatt ökad användning

Annika Bergström. Fortsatt ökad användning Ny våg av internetanvändare Ny våg av internetanvändare Annika Bergström Internet och användningen av digitala plattformar är i ständig utveckling. Innehåll, betalningsmodeller, applikationer för mobil

Läs mer

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013 Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013 Introduktion Gullspångs kommun och hälso- och sjukvårdsnämnden östra Skaraborg har ingått ett avtal om folkhälsoarbetet

Läs mer

SVENSKA DEMOKRATITRENDER. Sofia Arkhede & Henrik Ekengren Oscarsson (red.)

SVENSKA DEMOKRATITRENDER. Sofia Arkhede & Henrik Ekengren Oscarsson (red.) SVENSKA DEMOKRATITRENDER Sofia Arkhede & Henrik Ekengren Oscarsson (red.) Svenska demokratitrender 1986 2015 SOM-institutet SOM-institutet är en universitetsbaserad undersökningsorganisation som varje

Läs mer

Bedömning och betyg - redovisning av två rapporter

Bedömning och betyg - redovisning av två rapporter UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN KVALITETS- OCH EKONOMIAVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (11) DNR 09-400//3332 2009-08-18 Handläggare: Inger Willner Telefon: 508 33 678 Till Utbildningsnämnden 2009-10-22 Bedömning

Läs mer

Medieinnehav i hushållen hösten 2004

Medieinnehav i hushållen hösten 2004 INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION (JMG) Göteborgs universitet Dagspresskollegiet PM nr. 56 Medieinnehav i hushållen hösten 2004 Anna Olsén Antoni 2005 Medieinnehav i hushållen hösten

Läs mer

Fler vill nu minska flyktinginvandringringen. Sedan 1992, då 65 procent förespråkade

Fler vill nu minska flyktinginvandringringen. Sedan 1992, då 65 procent förespråkade Trendbrott i fl yktingfrågan och polariseringen har ökat TRENDBROTT I FLYKTINGFRÅGAN OCH POLARISERINGEN HAR ÖKAT MARIE DEMKER Fler vill nu minska flyktinginvandringringen. Sedan 1992, då 65 procent förespråkade

Läs mer

9. Norrlänningarna och hälso- och sjukvården

9. Norrlänningarna och hälso- och sjukvården 9. Norrlänningarna och hälso- och sjukvården Sofia Reinholdt, Institutionen för industriell ekonomi och samhällsvetenskap, Luleå tekniska universitet Under de senaste 15 åren har många länder genomfört

Läs mer

Hälsoekonomi. Hälsoekonomi, , Agneta Andersson, Fil Dr

Hälsoekonomi. Hälsoekonomi, , Agneta Andersson, Fil Dr Hälsoekonomi tillämpad vetenskap som förenar ekonomiska teorier och analysmetoder med kunskap om faktorer som påverkar människors hälsa samt om hälso- och sjukvårdens organisation och finansiering. Nationalencyklopedin

Läs mer

Spridningsdiagram (scatterplot) Fler exempel. Korrelation (forts.) Korrelation. Enkel linjär regression. Enkel linjär regression (forts.

Spridningsdiagram (scatterplot) Fler exempel. Korrelation (forts.) Korrelation. Enkel linjär regression. Enkel linjär regression (forts. Spridningsdiagram (scatterplot) En scatterplot som visar par av observationer: reklamkostnader på -aeln and försäljning på -aeln ScatterplotofAdvertising Ependitures ()andsales () 4 Fler eempel Notera:

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

3 Gäldenärernas attityder till KFM

3 Gäldenärernas attityder till KFM 3 Gäldenärernas attityder till KFM 3.1 Inledning Tabell 5. Påstående: På det hela taget fyller KFM en viktig funktion, procent. Instämmer (4+5) 48 50 Varken eller (3) 23 23 Instämmer inte (1+2) 15 14 Ingen

Läs mer

Skånepanelen 1 2015 Medborgarundersökning integritet

Skånepanelen 1 2015 Medborgarundersökning integritet Skånepanelen 1 2015 Medborgarundersökning integritet Genomförd av CMA Research AB Mars 2015 Region Skåne, Integritet 2015, sida 1 Innehåll Sammanfattning 2 Fakta om undersökningen 3 Fakta om respondenterna

Läs mer

Statistik 1 för biologer, logopeder och psykologer

Statistik 1 för biologer, logopeder och psykologer Innehåll 1 2 Diskreta observationer Kontinuerliga observationer 3 Centralmått Spridningsmått Innehåll 1 2 Diskreta observationer Kontinuerliga observationer 3 Centralmått Spridningsmått Vad är statistik?

Läs mer

Allmänhetens syn på Vetenskap 2003

Allmänhetens syn på Vetenskap 2003 DIALOGEN FORSKARE ALLMÄNHET VA-rapport 2003:3 Allmänhetens syn på Vetenskap 2003 Förord Framtiden byggs av kunskap och lärande. Vetenskapen genererar ny kunskap. Men kunskap blir inte aktiv utan fotfäste

Läs mer

Vad vill svenska folket se på TV? Och stämmer i så fall tittarnas önskemål

Vad vill svenska folket se på TV? Och stämmer i så fall tittarnas önskemål TV-tittarnas programpreferenser och TV-kanalernas programutbud TV-TITTARNAS PROGRAMPREFERENSER OCH TV-KANALERNAS PROGRAMUTBUD KENT ASP Vad vill svenska folket se på TV? Och stämmer i så fall tittarnas

Läs mer

Bolånetagarnas amorteringar har ökat sedan införandet av individuella amorteringsplaner

Bolånetagarnas amorteringar har ökat sedan införandet av individuella amorteringsplaner PROMEMORIA Datum 2014-11-11 FI Dnr 14-15503 Författare Johan Berg, Maria Wallin Fredholm Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se

Läs mer

Kapitel 4: SAMBANDET MELLAN VARIABLER: REGRESSIONSLINJEN

Kapitel 4: SAMBANDET MELLAN VARIABLER: REGRESSIONSLINJEN Kapitel 4: SAMBANDET MELLAN VARIABLER: REGRESSIONSLINJEN Spridningsdiagrammen nedan representerar samma korrelationskoefficient, r = 0,8. 80 80 60 60 40 40 20 20 0 0 20 40 0 0 20 40 Det finns dock två

Läs mer

Rapport till Vara kommun om undersökning av särskilt boende år 2010

Rapport till Vara kommun om undersökning av särskilt boende år 2010 om undersökning av särskilt boende SKOP, har på uppdrag av Vara kommun genomfört en undersökning bland personer med särskilt boende. Huvudresultaten redovisas i denna rapport. Undersökningens genomförande

Läs mer

MAJORITET FÖR MER VINDKRAFT KRYMPER

MAJORITET FÖR MER VINDKRAFT KRYMPER MAJORITET FÖR MER VINDKRAFT KRYMPER PER HEDBERG T illgång på energi är en viktig komponent för länders utveckling, ekonomi och välfärd. Frågan som aktualiserats under de senaste årtionden är, inte minst

Läs mer

Vad gör medborgarna av sitt välfärdsmissnöje?

Vad gör medborgarna av sitt välfärdsmissnöje? Vad gör medborgarna av sitt välfärdsmissnöje? Vad gör medborgarna av sitt välfärdsmissnöje? Maria Pettersson D en offentliga välfärden i Sverige är något som många har en åsikt om, både positiv och negativ.

Läs mer

LANDSPROFIL BARNSÄKERHET. Sverige

LANDSPROFIL BARNSÄKERHET. Sverige LANDSPROFIL BARNSÄKERHET 2007 Sverige Barnsäkerhetsprofilen 2007 för Sverige belyser bördan av skador bland barn och ungdomar och undersöker de sociodemografiska bestämmande faktorerna för att ge en utgångspunkt

Läs mer

Region Skåne. Skåneenkäten 2014 Tertial 2. Genomförd av CMA Research AB. Augusti 2014

Region Skåne. Skåneenkäten 2014 Tertial 2. Genomförd av CMA Research AB. Augusti 2014 Region Skåne Skåneenkäten 2014 Tertial 2 Genomförd av CMA Research AB Augusti 2014 Innehållsförteckning Sammanfattning 2 Fakta om undersökningen 3 Fakta om respondenterna 5 Bilagor Förtroende för politiker

Läs mer

Beskrivning och beräkningsmetod av utfallsindikatorer som hör till hållbarhetsaspekten: SÄKERHET. Säkerhet - sida 1. Utfallsindikatorer

Beskrivning och beräkningsmetod av utfallsindikatorer som hör till hållbarhetsaspekten: SÄKERHET. Säkerhet - sida 1. Utfallsindikatorer Beskrivning och beräkningsmetod av utfallsindikatorer som hör till hållbarhetsaspekten: SÄKERHET Aspekt Säkerhet Utfallsindikatorer Objektiv SO/Sa-I-O1 Personskaderisk Subjektiv SO/Sa-I-S1 Andel av befolkningen

Läs mer

PÅ VÄG MOT EN JÄMLIK HÄLSA

PÅ VÄG MOT EN JÄMLIK HÄLSA PÅ VÄG MOT EN JÄMLIK HÄLSA När människor mår bra, mår även Västra Götaland bra. JÄMLIK HÄLSA ÄR EN HJÄRTEFRÅGA Det är egentligen rätt enkelt. En region där människor trivs och är friska längre, har bättre

Läs mer

SAMMANFATTNING. Den förväntade livslängden har stadigt ökat men det finns fortfarande skillnader

SAMMANFATTNING. Den förväntade livslängden har stadigt ökat men det finns fortfarande skillnader SAMMANFATTNING Befolkningens hälsa har förbättrats avsevärt i Europa, men fortfarande råder stor ojämlikhet i hälsostatus såväl inom som mellan länderna. Sedan 1990 har den förväntade livslängden vid födseln

Läs mer

TENTAMEN I MATEMATISK STATISTIK Statistik för lärare 7,5 hp

TENTAMEN I MATEMATISK STATISTIK Statistik för lärare 7,5 hp UMEÅ UNIVERSITET Tentamen 2016-08-24 Sid 1 TENTAMEN I MATEMATISK STATISTIK Statistik för lärare 7,5 hp Skrivtid: 16-22 Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare. Formelblad och tabeller bifogas till tentamen. Studenterna

Läs mer

Föreläsning G60 Statistiska metoder

Föreläsning G60 Statistiska metoder Föreläsning 9 Statistiska metoder 1 Dagens föreläsning o Regression Regressionsmodell Signifikant lutning? Prognoser Konfidensintervall Prediktionsintervall Tolka Minitab-utskrifter o Sammanfattning Exempel

Läs mer

Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer

Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer en statistisk genomgång Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer en statistisk genomgång, februari 2011 Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer - en statistisk

Läs mer

Bredband viktigt för internetanvändningen

Bredband viktigt för internetanvändningen Bredband viktigt för internetanvändningen Bredband viktigt för internetanvändningen Annika Bergström Idag pågår många verksamheter parallellt: i verkliga livet och på nätet. Nätuppkoppling tas många gånger

Läs mer

Regressionsanalys med SPSS Kimmo Sorjonen (2010)

Regressionsanalys med SPSS Kimmo Sorjonen (2010) 1 Regressionsanalys med SPSS Kimmo Sorjonen (2010) 1. Multipel regression 1.1. Variabler I det aktuella exemplet ingår följande variabler: (1) life.sat, anger i vilket utsträckning man är nöjd med livet;

Läs mer

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhet innebär att kvinnor och män har lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom livets alla områden. Lycksele kommun arbetar sedan 2009

Läs mer

Hälsokalkylator. Bakgrund

Hälsokalkylator. Bakgrund Hälsokalkylator Bakgrund Befolkningens levnadsvanor är viktiga påverkbara faktorer för många folksjukdomar och har en särskild betydelse för den framtida ohälsan. För folksjukdomar som cancer, hjärtkärlsjukdomar,

Läs mer

Västsvenskars bedömning av offentliga myndigheters verksamhet. Ylva Norén Bretzer och Sören Holmberg [SOM-rapport nr 2011:20]

Västsvenskars bedömning av offentliga myndigheters verksamhet. Ylva Norén Bretzer och Sören Holmberg [SOM-rapport nr 2011:20] Västsvenskars bedömning av offentliga myndigheters verksamhet Ylva Norén Bretzer och Sören Holmberg [SOM-rapport nr 2011:20] Innehåll Information om den Västsvenska SOM-undersökningen 5 Tabeller Medborgarnas

Läs mer

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska

Läs mer

Resursfördelningsmodellen

Resursfördelningsmodellen PCA/MIH Johan Löfgren Rapport 25-6-26 (6) Resursfördelningsmodellen Växjös skolor våren 25 Inledning Underlag för analyserna utgörs av ett register som innehåller elever som gått ut årskurs nio 2 24. Registret

Läs mer

Vindkraften byggs ut snabbt i Sverige. Antalet vindkraftverk blir allt fler och

Vindkraften byggs ut snabbt i Sverige. Antalet vindkraftverk blir allt fler och Vindkraftsopinionen i Västra Götaland Vindkraftsopinionen i Västra Götaland Per Hedberg Vindkraften byggs ut snabbt i Sverige. Antalet vindkraftverk blir allt fler och vindkraftens andel av elproduktionen

Läs mer

MILSA TA DEL AV RESULTAT FRÅN EN UNIK ENKÄTSTUDIE OM HÄLSA RIKTAD TILL NYANLÄNDA FLYKTINGAR

MILSA TA DEL AV RESULTAT FRÅN EN UNIK ENKÄTSTUDIE OM HÄLSA RIKTAD TILL NYANLÄNDA FLYKTINGAR 1 MILSA TA DEL AV RESULTAT FRÅN EN UNIK ENKÄTSTUDIE OM HÄLSA RIKTAD TILL NYANLÄNDA FLYKTINGAR Slobodan Zdravkovic, Malmö högskola Samhällsorientering och Hälsokommunikation, Stockholm 4 juni 2015 » Introduktion»

Läs mer

Sammanfattning. intervjustudie om verksamhetsstyrning i den svenska äldreomsorgen

Sammanfattning. intervjustudie om verksamhetsstyrning i den svenska äldreomsorgen Sammanfattning En väl fungerande omsorg om gamla människor står högt på den politiska dagordningen i Sverige. Äldreomsorg är en tung post i Sveriges samlade offentliga utgifter. År 2011 uppgick kommunernas

Läs mer

Innehållsförteckning. Sammanfattning 2 Fakta om undersökningen 3 Fakta om respondenterna 5 Resultat 6. Bilagor

Innehållsförteckning. Sammanfattning 2 Fakta om undersökningen 3 Fakta om respondenterna 5 Resultat 6. Bilagor Innehållsförteckning Sammanfattning 2 Fakta om undersökningen 3 Fakta om respondenterna 5 Resultat 6 Syn på utgifter för hälso- och sjukvård 7 Syn på patientkostnad 10 Hjälpmedel 13 Utskrift av läkemedel

Läs mer

Socialförvaltningen i Örebro kommun. Brukarundersökning. Bemötande våren 2012. Sammanställd av: Marie Kindahl Karlsson Administrativ samordnare

Socialförvaltningen i Örebro kommun. Brukarundersökning. Bemötande våren 2012. Sammanställd av: Marie Kindahl Karlsson Administrativ samordnare Socialförvaltningen i Örebro kommun Brukarundersökning Bemötande våren 2012 Sammanställd av: Marie Kindahl Karlsson Administrativ samordnare INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning... 3 Redovisning av frågor

Läs mer

Övergångar till högskolestudier 2016

Övergångar till högskolestudier 2016 FS 17:3 17-9-15 FOKUS: STATISTIK Övergångar till högskolestudier 16 Detta dokument redovisar två olika sätt att mäta övergångsfrekvensen till högskolestudier. Måtten mäter olika saker och olika årskullar

Läs mer

Hur reagerar väljare på skatteförändringar?

Hur reagerar väljare på skatteförändringar? Hur reagerar väljare på skatteförändringar? nr 1 2013 årgång 41 I den här artikeln undersöker vi hur väljare reagerar på förändrade skatter när de röstar. Vi finner att vänstermajoriteter straffas om de

Läs mer

Statistik 1 för biologer, logopeder och psykologer

Statistik 1 för biologer, logopeder och psykologer Innehåll 1 Korrelation och regression Innehåll 1 Korrelation och regression Spridningsdiagram Då ett datamaterial består av två (eller era) variabler är man ofta intresserad av att veta om det nns ett

Läs mer

Hur nöjda är våra kunder med SPV? Sammanfattning av nöjdkundmätning 2011

Hur nöjda är våra kunder med SPV? Sammanfattning av nöjdkundmätning 2011 Hur nöjda är våra kunder med SPV? Sammanfattning av nöjdkundmätning Sammanfattning av nöjdkundmätning Varje år gör vi undersökningar om hur våra kunder upplever de tjänster, den service och den information

Läs mer

PRESSINFO Detaljhandeln 2012 Datum: 2012-12-03 Publicering: Kl. 05.00

PRESSINFO Detaljhandeln 2012 Datum: 2012-12-03 Publicering: Kl. 05.00 PRESSINFO Detaljhandeln 2012 Datum: 2012-12-03 Publicering: Kl. 05.00 PRESSMEDDELANDE DETALJHANDELN 2012 SKI Svenskt Kvalitetsindex Vi visar vad som driver kunder att bli och förbli kunder. www.kvalitetsindex.se

Läs mer

Policy Brief Nummer 2017:4

Policy Brief Nummer 2017:4 Policy Brief Nummer 2017:4 Bredband ger sämre betyg Statligt stöd till bredbandsutbyggnad motiveras ofta med positiva effekter på företagande och tillväxt men tillgång till bredband kan också få negativa

Läs mer

STOCKHOLMS UNIVERSITET HT 2007 Statistiska institutionen Johan Andersson

STOCKHOLMS UNIVERSITET HT 2007 Statistiska institutionen Johan Andersson 1 STOCKHOLMS UNIVERSITET HT 2007 Statistiska institutionen Johan Andersson Skriftlig tentamen på momentet Statistisk dataanalys III (SDA III, statistiska metoder) 3 högskolepoäng, ingående i kursen Undersökningsmetodik

Läs mer

Övergångar från gymnasium till högskola 2013

Övergångar från gymnasium till högskola 2013 FS 14:7 14-11-25 FOKUS: STATISTIK Övergångar från gymnasium till högskola 13 Detta dokument redovisar två olika sätt att mäta övergångsfrekvensen till högskolestudier. Måtten mäter olika saker men resultaten

Läs mer

NYCKELTAL PSYKIATRI, INOMREGIONAL LÄNSSJUKVÅRD UTFALL 2011

NYCKELTAL PSYKIATRI, INOMREGIONAL LÄNSSJUKVÅRD UTFALL 2011 Dnr 643-27 NYCKELTAL PSYKIATRI, INOMREGIONAL LÄNSSJUKVÅRD UTFALL 211 Regionkansliet Hälso- och sjukvårdsavdelningen Juli 212 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Begrepp... 3 Metod... 3 1. Konsumtion öppen vård per sjukhus

Läs mer

Omvårdnad Gävle 2013. Kunder och närstående om äldreomsorg och verksamhet för personer med funktionsnedsättning. November 2013

Omvårdnad Gävle 2013. Kunder och närstående om äldreomsorg och verksamhet för personer med funktionsnedsättning. November 2013 Markör Marknad & Kommunikation AB Stockholm Omvårdnad Gävle 2013 Kunder och närstående om äldreomsorg och verksamhet för personer med funktionsnedsättning November 2013 Uppdrag: Kund- och närståendeenkäter

Läs mer

Livslångt lärande. Ann-Charlotte Larsson och Peter Öberg 16

Livslångt lärande. Ann-Charlotte Larsson och Peter Öberg 16 Fokus på arbetsmarknad och utbildning Ann-Charlotte Larsson och Peter Öberg 16 Alla vuxna skall ges möjlighet att utvidga sina kunskaper och utveckla sin kompetens i syfte att främja personlig utveckling,

Läs mer

ÖVNINGSUPPGIFTER KAPITEL 8

ÖVNINGSUPPGIFTER KAPITEL 8 ÖVNINGSUPPGIFTER KAPITEL 8 SAMPEL KONTRA POPULATION 1. Nedan beskrivs fyra frågeställningar. Ange om populationen är ändlig eller oändlig i respektive fall. Om ändlig, beskriv också vem eller vad som ingår

Läs mer

Resurser och personalinsatsen i välfärden vi reder ut begreppen

Resurser och personalinsatsen i välfärden vi reder ut begreppen Resurser och personalinsatsen i välfärden vi reder ut begreppen Svenskt Näringsliv och Sveriges kommuner och landsting har under våren genomlyst frågan om resurser till vård, skola och omsorg. Det ligger

Läs mer

Tillämpad statistik (A5), HT15 Föreläsning 24: Tidsserieanalys III

Tillämpad statistik (A5), HT15 Föreläsning 24: Tidsserieanalys III Tillämpad statistik (A5), HT15 Föreläsning 24: Tidsserieanalys III Sebastian Andersson Statistiska institutionen Senast uppdaterad: 16 december 2015 är en prognosmetod vi kan använda för serier med en

Läs mer

Svenska erfarenhetsbaserade värderingssystem för hälsotillstånd

Svenska erfarenhetsbaserade värderingssystem för hälsotillstånd Svenska erfarenhetsbaserade värderingssystem för hälsotillstånd mätta med EQ-5D-3L RAPPORT CHIS 2014:3 Rapporten har tagits fram inom den hälsoekonomiska forskargruppen Hälsomått och ekonomisk utvärdering

Läs mer

Kommun och landsting 2016

Kommun och landsting 2016 SVENSKT KVALITETSINDEX Kommun och landsting 2016 SKL 1 Vid frågor eller för ytterligare information: Johan Parmler 0731-51 75 98 Johan.Parmler@kvalitetsindex.se SVENSKT KVALITETSINDEX 2 Förord Svenskt

Läs mer

Övergångar från gymnasium till högskola 2015

Övergångar från gymnasium till högskola 2015 FS 16:4 16-10-26 FOKUS: STATISTIK Övergångar från gymnasium till högskola 15 Detta dokument redovisar två olika sätt att mäta övergångsfrekvensen till högskolestudier. Måtten mäter olika saker men resultaten

Läs mer

Kultur befrämjar hälsa

Kultur befrämjar hälsa Kultur befrämjar hälsa Kultur befrämjar hälsa Sören Holmberg och Lennart Weibull Rubriken är inte en besvärjelse. Mer rimligt är att se den som en förhoppning. Det vore givetvis fantastiskt om kultur hade

Läs mer

FACIT (korrekta svar i röd fetstil)

FACIT (korrekta svar i röd fetstil) v. 2013-01-14 Statistik, 3hp PROTOKOLL FACIT (korrekta svar i röd fetstil) Datorlaboration 2 Konfidensintervall & hypotesprövning Syftet med denna laboration är att ni med hjälp av MS Excel ska fortsätta

Läs mer

Tidningsprenumeration bland invandrare

Tidningsprenumeration bland invandrare INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION (JMG) Göteborgs universitet Dagspresskollegiet PM nr. 58 Tidningsprenumeration bland invandrare Ulrika Andersson 2005 Tidningsprenumeration bland invandrare

Läs mer

HUSHÅLLS- BAROMETERN. hösten 2005

HUSHÅLLS- BAROMETERN. hösten 2005 HUSHÅLLS- BAROMETERN hösten Institutet för Privatekonomi, Erika Pahne, november 1 Sammanfattning Index ens index har stigit från 48 i våras till 50. Det betyder att hushållens ekonomi förbättrats det senaste

Läs mer

Hur brukar återhämtningar i produktiviteten se ut?

Hur brukar återhämtningar i produktiviteten se ut? Hur brukar återhämtningar i produktiviteten se ut? FÖRDJUPNING De senaste tre åren har arbetsproduktiviteten, mätt som produktion per arbetad timme eller produktion per sysselsatt, varit väldigt låg. Under

Läs mer